22.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/28

(1)

Den 20 december 2006 hölls ett möte mellan kommissionen och de nederländska myndigheterna för att diskutera en investering av Rotterdams kommun i Ahoy-anläggningen, innan en formell anmälan om statligt stöd gjordes. Efter detta möte anmälde de nederländska myndigheterna formellt investeringen genom en skrivelse av den 22 februari 2007, som kommissionen registrerade som inkommande post samma dag.

(2)

Den 22 mars 2007 mottog kommissionen, i ett närliggande ärende (CP 91/07), ett gemensamt klagomål från Mojo Concerts BV (nedan kallat Mojo) och Amsterdam Music Dome Exploitatie BV (nedan kallat Music Dome), som gällde den planerade investeringen i Ahoy-anläggningen men även andra transaktioner som kommunen redan genomfört, nämligen privatiseringen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV (nedan även kallat företaget) och uthyrningen av Ahoy-anläggningen till företaget efter privatiseringen. Mojo och Music Dome lämnade ytterligare upplysningar den 14 september 2007 och den 5 oktober 2007.

(3)

Genom en skrivelse av den 16 april 2007 uppmanade kommissionen de nederländska myndigheterna att inkomma med sina synpunkter på det ovannämnda klagomålet. De nederländska myndigheterna lämnade sina kommentarer den 20 juni 2007. Kommissionen skrev till de nederländska myndigheterna och begärde ytterligare upplysningar den 10 augusti och den 16 november 2007. De nederländska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar den 17 september, den 15 november och den 7 december 2007.

(4)

Genom en skrivelse av den 30 januari 2008 underrättade kommissionen Nederländerna om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(5)

Personal från kommissionen träffade de nederländska myndigheterna den 12 februari 2008. Genom en skrivelse av den 15 februari 2008 bekräftade de nederländska myndigheterna att kommissionens beslut av den 30 januari 2008 inte innehöll konfidentiella uppgifter. Beslutet sändes följaktligen till klagandena med e-post den 18 februari 2008 och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på åtgärden i fråga.

(6)

Genom en skrivelse av den 28 februari begärde de nederländska myndigheterna en förlängning till och med den 1 april 2008 av tidsfristen för att kommentera kommissionens beslut om att inleda förfarandet. Kommissionen samtyckte till denna förlängning i en skrivelse som sändes och registrerades som utgående post den 12 mars 2008.

(7)

I april 2008, gavs en oberoende konsult, ECORYS Nederland BV, som ett led i granskningsförfarandet i uppdrag att granska vissa aspekter av ärendet. Rapporten från den oberoende konsulten godkändes av kommissionen den 30 maj 2008 (3).

(8)

I en skrivelse som registrerades som inkommande post den 1 april 2008 lämnade de nederländska myndigheterna sina synpunkter på kommissionens beslut att inleda det formella granskningsförfarandet.

(9)

När förfarandet inletts mottog kommissionen synpunkter från tre berörda parter, nämligen Ahoy Rotterdam NV, den påstådda mottagaren av statligt stöd (4), Mojo och Music Dome, som lämnade gemensamma synpunkter (5), och en privatperson (6). Ett möte med Ahoy Rotterdam NV hölls den 17 april 2008. I en skrivelse som registrerades som utgående post den 15 maj 2008 översände kommissionen synpunkterna från tredje parter till de nederländska myndigheterna. Myndigheterna lämnade sina synpunkter i en skrivelse av den 20 juni som registrerades som inkommande post den 24 juni 2008.

(10)

Den icke-konfidentiella versionen av rapporten från den oberoende konsulten översändes till de nederländska myndigheterna i en skrivelse som registrerades som utgående post den 24 juni 2008. De nederländska myndigheterna lämnade sina synpunkter i en skrivelse som registrerades som inkommande post den 14 juli 2008.

(11)

Ahoy-anläggningen, som består av Ahoy Arena (det engelska namnet på Sportpaleis eller ”idrottspalatset”), sex utställningshallar och ett stort sammanträdes- och kongresscenter, är utformat för att hysa en lång rad evenemang av olika slag, t.ex. utställningar, konferenser, mässor, föreställningar, konserter, idrottsevenemang och sociala evenemang. Det företag som driver anläggningen, Ahoy Rotterdam NV, är även verksamt på den internationella marknaden och exporterar sina egna mässkoncept (7).

(12)

Fram till den 1 juli 2006 förvaltades Ahoy-anläggningen av Ahoy Rotterdam NV, med kommunen som enda aktieägare. Efter ett beslut om att skilja på ägandet och driften stod kommunen kvar som ägare av anläggningen, men den 1 juli 2006 såldes driften av Ahoy Rotterdam NV, genom att företagsledningen köpte upp den, för 1,7 miljoner euro. Eftersom ingen offentlig upphandling ägde rum baserades försäljningspriset direkt på en marknadsvärdering som gjorts av den oberoende konsulten Deloitte Financial Advisory Services BV, Real Estate Valuation in Rotterdam (nedan kallad Deloitte).

(13)

Samtidigt hyrde kommunen ut Ahoy-anläggningen till det nu privatiserade Ahoy Rotterdam NV för en 15-årsperiod (med möjlighet till förlängning) som inleddes den 1 juli 2006. Hyreskontraktet innehöll strikta skyldigheter för hyresgästen i fråga om bevarande och främjande av Ahoy-anläggningens multifunktionella karaktär (8). Den ursprungliga hyran på 2,6 miljoner euro per år som angavs i hyreskontraktet var direkt baserad på den marknadsvärdering av hyran för Ahoy-anläggningen som gjorts av Deloitte (9).

(14)

Som en del av hyreskontraktet åtog sig kommunen att investera upp till 42 miljoner euro i renovering och modernisering/utbyggnad av Ahoy Arena. Det är denna investering som det anmälda projektet avser. Kommunens investering avsåg både underhåll och modernisering och utbyggnad av arenan. Tonvikten låg på förändring av följande aspekter: förbättring av akustiken, luftkonditioneringssystemet, planlösningen och tillgängligheten, förstärkning av takkonstruktionen för att underlätta upphängning av ljudutrustning och videoväggar, förbättring av faciliteterna bakom scenen och utökning av antalet sittplatser. Ursprungligen planerades en utbyggnad av arenans kapacitet med ytterligare 5 000 sittplatser. Det har nu dragits ned till […] sittplatser.

(15)

Ledningen ansåg att denna investering var nödvändig för att bevara anläggningens värde, men att den inte skulle leda till ytterligare inkomster för företaget. Under förhandlingarna med kommunen hävdade ledningen därför att denna aspekt borde tas i beaktande vid fastställandet av priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV eller hyran för anläggningen.

(16)

Kommunen godtog detta argument och krävde ingen anpassning av priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV eller av den hyra som fastställts för Ahoy-anläggningen. För att hyran skulle ligga på marknadsnivå efter den planerade investeringen införde kommunen emellertid en vinstdelningsmekanism i hyreskontraktet, varigenom Ahoy Rotterdam NV skulle betala tilläggshyra om dess bruttomarginal översteg en förutbestämd nivå. Detta tillägg skulle betalas om bruttomarginalen, minus hyran för året i fråga, översteg 16,5 miljoner euro. Tillägget skulle fastställas i enlighet med tabellen nedan.

De tre trancherna är kumulativa. Om exempelvis den bruttomarginal som uppnås ett år, med avdrag för den hyra som betalats till kommunen, är 20 miljoner euro, ska ett hyrestillägg motsvarande 50 % av 1,5 miljoner euro (första tranchen) och 35 % av 2 miljoner euro (återstående belopp som ingår i andra tranchen) göras, vilket ger ett totalt tillägg på 1,45 miljoner euro.

(17)

Den 30 januari 2008 beslutade kommissionen att inleda det formella granskningsförfarandet, eftersom de nederländska myndigheterna inte lämnat tillräckliga uppgifter för att kommissionen skulle kunna dra slutsatsen att den anmälda investeringen av Rotterdams kommun inte utgjorde statligt stöd eller att eventuellt stöd var förenligt med EG-fördraget.

(18)

Kommissionen betvivlade framför allt att utformningen av det vinstdelningssystem som föreskrevs i hyreskontraktet mellan Ahoy Rotterdam NV och kommunen säkrade att det företag som driver Ahoy-anläggningen inte skulle få en större ekonomisk fördel än under normala marknadsförhållanden till följd av den anmälda investeringen.

(19)

Granskningen omfattade också försäljningen av Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av Ahoy-anläggningen till det privatiserade företaget, transaktioner som genomförts av Rotterdams kommun men som inte anmälts till kommissionen av de nederländska myndigheterna. Eftersom dessa transaktioner hängde nära samman med den anmälda investeringen ansåg kommissionen det nödvändigt att kontrollera om någon av dem hade något inslag av statligt stöd. Kommissionen tog också hänsyn till att de värderingsrapporter från Deloitte som legat till grund för dessa transaktioner i viss mån baserats på uppgifter från ledningen för Ahoy Rotterdam NV, som befann sig i en intressekonflikt i sin egenskap av tilltänkt köpare och hyresgäst.

(20)

Slutligen inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet även för att ge de nederländska myndigheterna och tredje parter möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens preliminära bedömning av åtgärden i fråga och ge kommissionen alla relevanta upplysningar med anknytning till åtgärden.

(21)

När förfarandet inletts mottog kommissionen synpunkter från tre berörda parter, nämligen Ahoy Rotterdam NV, den påstådda mottagaren av statligt stöd, Mojo och Music Dome, som lämnade gemensamma synpunkter, och en privatperson (10).

(22)

Enligt Ahoy Rotterdam NV skedde försäljningen av Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av Ahoy-anläggningen åtminstone på marknadsmässiga villkor och kunde till och med vara ännu förmånligare för kommunen. Den påstådda stödmottagaren fäste uppmärksamhet på de begränsningar och villkor som ingick i hyres- och prisöverenskommelserna och avsevärt begränsade värdet av uthyrningen och köpesumman.

(23)

Ahoy Rotterdam NV uppgav att investeringen i Ahoy Arena främst avsåg underhåll och renovering och endast i begränsad utsträckning syftade till att öka kapaciteten (11). Om kapacitetsökningen skulle leda till bättre driftsmöjligheter hävdade Ahoy Rotterdam NV, med utgångspunkt i de finansiella uppgifter som lämnats, att vinstdelningssystemet skulle garantera att kommunen gynnades i större utsträckning än vad som skulle krävas enligt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

(24)

Mojo och Music Dome höll fast vid den ståndpunkt de framfört i sitt klagomål innan den formella granskningen inleddes (12), nämligen att den planerade investeringen i Ahoy-anläggningen och transaktionerna i det sammanhanget (privatiseringen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av fastigheten) utgjorde olagligt statligt stöd.

(25)

Mojo och Music Dome hävdade att den planerade investeringen innebar att det företag som driver anläggningen fick en fördel, särskilt som utbyggnaden av kapaciteten i Ahoy Arena skulle ge företaget ökade inkomster. Även om företagets inkomster inte ökade skulle förbättringen av anläggningen ändå ge Ahoy Rotterdam NV en konkurrensfördel, eftersom det skulle få en förbättring av anläggningen utan kostnad, medan ett privat företag självt skulle ha fått stå för kostnaden. Tack vare förbättringen skulle företaget kunna befästa sin ställning på marknaden eller till och med förbättra den. Vidare var inte investeringen lönsam för Rotterdams kommun och kunde därför inte uppfylla kriteriet för en privat investerare i en marknadsekonomi.

(26)

Enligt Mojo och Music Dome innebar inte vinstdelningsmekanismen att företagets fördel eliminerades. Det stod klart att vinstdelningssystemet inte hade prövats av någon oberoende konsult. Mekanismen skulle inte heller vara marknadsmässig; även om företaget skulle återbetala hela investeringen inom ramen för vinstdelningsmekanismen skulle det ändå få en ekonomisk fördel, eftersom Rotterdams kommun skulle bära hela den ekonomiska risken för investeringen. Om investeringen inte gav ökade inkomster skulle kommunen inte få någonting alls. Det var bara om inkomsten verkligen ökade som kommunen skulle få tillbaka en del av sin investering. Ingen privat investerare skulle ha godtagit sådana villkor.

(27)

När det gäller priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV och hyran för Ahoy-anläggningen hävdade Mojo och Music Dome att den intressekonflikt som ledningen och den tilltänkta köparen befann sig i när man lämnade upplysningarna till Deloitte hade resulterat i en alltför låg värdering av aktierna i Ahoy Rotterdam NV. De ifrågasatte återigen tillförlitligheten i de prognoser från Ahoy Rotterdams ledning som Deloitte använt vid värderingen av aktierna i företaget.

(28)

Enligt Mojo och Music Dome visade förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2004/05 att Ahoys omsättning följde en trend med omväxlande ”bra” och ”medelbra” år. Företaget hade redovisat denna trend även för Deloitte, men mot bakgrund av de mycket små skillnaderna i antalet evenemang som planerats för varje år kunde den påstådda trenden inte anses som trovärdig. (13) Trenden motsvarade inte heller den faktiska omsättningen, för budgetåret 2005/06, som enligt förväntningarna skulle bli ”medelbra”, visade sig i själva verket bli ett ”bra” år. Det var inte realistiskt att anta att företaget inte skulle ha kunnat förutse den höga omsättningen 2005/06, särskilt som de evenemang som arrangerades i Ahoy-anläggningen bokats långt i förväg.

(29)

Den teoretiska kassaflödesserien i rapporten från Deloitte var artificiell. Prognosen i rapporten inleddes med ett ”dåligt” år och avslutades med ett ”bra” år. Om den hade inletts med ett ”bra” år och avslutats med ett ”dåligt” år skulle nuvärdet av det framtida kassaflödet, och därmed aktiernas värde, ha varit mycket högre.

(30)

Om Deloitte slutligen hade gjort en korrekt prognos för det förväntade resultatet för budgetåret 2005/06 skulle företaget ha åsatts ett betydligt högre värde. Det skulle kunna hävdas att skillnaden mellan faktiskt EBITDA, 5,745 miljoner euro, och förväntat EBITDA, 1,252 miljoner euro, allt annat lika utgjorde extra kassaflöde under det första prognosåret, vilket skulle ge en ökning av företagets indikativa värde med 4,493 miljoner euro. (14)

(31)

I en skrivelse som registrerades som inkommande post den 1 april 2008 lämnade de nederländska myndigheterna sina synpunkter på kommissionens beslut att inleda det formella granskningsförfarandet. De nederländska myndigheterna kommenterade också synpunkterna från tredje parter på beslutet om att inleda förfarandet samt lämnade synpunkter på en icke-konfidentiell version av rapporten från ECORYS NV.

(32)

De nederländska myndigheterna vidhöll hela tiden den ståndpunkt de lagt fram innan den formella granskningen inleddes (15), nämligen att varken Rotterdams kommuns investering i Ahoy-anläggningen eller försäljningen av Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av anläggningen utgjorde statligt stöd.

(33)

De nederländska myndigheterna hänvisade huvudsakligen till uppgifter som lämnats före beslutet om att inleda förfarandet och vidhöll sin ståndpunkt att den planerade investeringen inte hade något inslag av statligt stöd. De upprepade att investeringen skulle ses som en investering i offentlig infrastruktur, som inte innebar någon selektiv fördel för något företag och som garanterade anläggningens multifunktionella karaktär. Den entreprenör som skulle genomföra investeringen skulle väljas ut genom ett öppet upphandlingsförfarande. Investeringen, inklusive kapacitetsutbyggnaden, var nödvändig för att bevara Ahoy-anläggningens värde, och av sammanlagt 42 miljoner euro skulle endast 7 miljoner euro användas för att öka kapaciteten i Ahoy Arena.

(34)

Den hyra och det aktiepris som beräknats i rapporterna från Deloitte skulle garantera ett marknadsmässigt pris. Enligt de nederländska myndigheterna bekräftade Deloitte att man gjort sina egna analyser av de tillgängliga uppgifterna och att slutsatserna skilde sig från ledningens på ett antal punkter. Rapporterna från Deloitte utgjorde därför en god grund för slutsatser om hyra och aktiepriser på marknadsmässiga nivåer.

(35)

Vinstdelningsmekanismen var ett effektivt sätt att se till att ingen otillbörlig fördel gavs, inte heller sedan investeringen slutförts. Det gränsvärde vid vilket vinstdelningsmekanismen skulle träda i kraft fastställdes i nominella termer, utan indexering. Om det senaste resultatet för Ahoy Management NV bara ökade med en förväntad årlig inflation på 2 % skulle enligt vinstdelningsmekanismen ytterligare hyra betalas från 2010/11 och framåt. I så fall skulle den hyra som Ahoy Management NV betalade från 2013/14 vara högre än den hyra som klagandena Mojo och Music Dome beräknat. Vinstdelningsmekanismen skulle därmed vara ett effektivt verktyg för att se till att hyran var marknadsmässig.

(36)

De nederländska myndigheterna bekräftade återigen uttryckligen att det verkligen fanns en trend i fråga om omsättningen från år till år för Ahoy Rotterdam NV, i motsats till vad Mojo och Music Dome hävdat. Antalet evenemang hade ingen betydelse för förekomsten av en sådan trend, eftersom det inte sa något om de enskilda evenemangens kommersiella värde. En stor del av evenemangen arrangerades vartannat år, och en del av dem gav avsevärda extrainkomster (16). Dessutom var det inte ovanligt att omsättningen för ett evenemang skilde sig från förväntningarna. De nederländska myndigheterna avvisade därför den synpunkt som framförts av Mojo och Music Dome.

(37)

När det gäller rapporten från den oberoende konsulten konstaterade de nederländska myndigheterna att iakttagelserna i rapporten i stort sett överensstämde med rapporterna från Deloitte. Framför allt konstaterades i rapporten att vinstdelningsmekanismen garanterade att den planerade investeringen inte skulle ge företaget någon ekonomisk fördel. I rapporten bekräftades alltså att de överenskommelser som ingåtts låg i linje med marknadsmässiga förhållanden.

(38)

Som ett led i granskningen valde kommissionen ut en oberoende konsult, ECORYS Nederland BV, som gavs i uppdrag att granska de värderingsrapporter från Deloitte (17) som kommunen utgått från när den sålde verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och hyrde ut Ahoy-anläggningen. Konsulten ombads även att granska den värderingsrapport från DTZ Zadelhoff (nedan kallat DTZ) som klagandena lagt fram innan granskningen inleddes (18), och att bedöma om det vinstdelningssystem som ingick i hyreskontraktet mellan Ahoy Rotterdam NV och kommunen var marknadsmässigt. Konsulten ombads att yttra sig över riktigheten i den metod som tillämpats i alla dessa utvärderingsrapporter.

(39)

Konsulten konstaterade att den metod som tillämpats i rapporterna från Deloitte om värdering av aktierna i Ahoy Rotterdam NV och fastställande av hyran för Ahoy-anläggningen var korrekt. Det var rimligt att Deloitte använt sig bl.a. av uppgifterna från ledningen, men Deloitte hade baserat sin slutliga värdering på sina egna prognoser, som skilde sig från ledningens förväntningar.

(40)

Enligt konsulten berodde skillnaden mellan Deloittes och DTZ:s värderingar av hyran för Ahoy-anläggningen på att de tillämpat olika metoder. Konsulten godkände den metod som använts av Deloitte (19). Den oberoende konsulten framhöll det nära sambandet mellan Deloittes värdering av aktierna i Ahoy Rotterdam NV och fastställandet av hyran för anläggningen och bekräftade att Deloittes metod gav den mest tillförlitliga uppskattningen av den marknadsmässiga hyran för Ahoy-anläggningen, eftersom Deloittes värdering av aktierna var rimlig.

(41)

I den oberoende konsultens rapport bekräftades att antagandet i rapporten från Deloitte att en kapacitetsökning för Ahoy Arena till följd av den planerade investeringen inte automatiskt skulle ge företaget ytterligare värde var berättigat (20). I fråga om vinstdelningssystemet konstaterade konsulten att mekanismen garanterade en rimlig hyreshöjning på marknadsmässiga villkor som motprestation för Rotterdams kommuns investering. Eftersom gränsvärdena i vinstdelningssystemet inte var föremål för indexering skulle kommunen, som hyresvärd, mycket väl kunna få en oväntad intäkt även om företaget, som hyresgäst, inte drog nytta av investeringen i anläggningen.

(42)

Kommissionen har undersökt om åtgärden utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget, enligt vilken ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, [är] oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(43)

För att kunna betecknas som statligt stöd måste den anmälda investeringen av Rotterdams kommun uppfylla samtliga följande villkor: 1. Åtgärden måste finansieras med statliga medel. 2. Den måste ge företag en ekonomisk fördel. 3. Fördelen måste vara selektiv och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 4. Åtgärden måste påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(44)

Rotterdams kommun planerar att investera upp till 42 miljoner euro i renovering och utbyggnad av Ahoy Arena, som är en del av Ahoy-anläggningen. Eftersom en kommun är en offentlig myndighet måste investeringen betraktas som en investering med hjälp av statliga medel enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

(45)

De övriga transaktioner som kommunen genomfört, nämligen försäljningen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV till företagsledningen och det hyreskontrakt som ingåtts med det privatiserade företaget, kan alltså också ha rört statliga medel enligt artikel 87.1.

(46)

Som påpekades i beslutet om att inleda förfarandet skulle försäljningen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av Ahoy-anläggningen ge köparen/hyresgästen en ekonomisk fördel endast om priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV eller hyran för Ahoy-anläggningen fastställdes till en nivå under marknadsvärdet. I beslutet om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att priset för Ahoy Rotterdam NV och hyresnivån för Ahoy-anläggningen hade fastställts direkt på grundval av värderingsrapporter från en oberoende värderare, Deloitte. Med tanke på det nära sambandet mellan dessa transaktioner och den anmälda investeringen ansåg dock kommissionen att det var nödvändigt att undersöka villkoren för transaktionerna och i det sammanhanget ta i beaktande att rapporterna från Deloitte i viss utsträckning baserats på uppgifter som lämnats av ledningen för Ahoy Rotterdam NV, som i sin egenskap av tilltänkt köpare/hyresvärd befann sig i en intressekonflikt.

(47)

Som ett led i granskningen beslutade kommissionen att inhämta en oberoende konsults yttrande om tillförlitligheten hos rapporterna från Deloitte, som kommunen utgått från när den genomförde transaktionerna. Såsom förklaras i skälen 38, 39 och 40 bekräftade den oberoende konsultens undersökning att den metod som tillämpats i rapporterna var korrekt och att Deloitte baserat sin slutliga värdering på sina egna prognoser (21). De nederländska myndigheterna har även uppgett att Deloitte bekräftat att man gjort sina egna analyser av de tillgängliga uppgifterna och att slutsatserna skilde sig från ledningens på ett antal punkter.

(48)

Kommissionen har gjort en egen ingående granskning av dessa rapporter och konstaterar att Deloitte på ett korrekt sätt tillämpat metoden med diskonterat kassaflöde (22) vid värderingen av aktierna i Ahoy Rotterdam NV och inkomstmetoden vid fastställandet av hyran för anläggningen. Kommissionen konstaterar också att man i rapporterna på ett korrekt sätt tagit hänsyn till de särskilda egenskaperna hos det företag som driver anläggningen, som försvårade en riktig jämförelse med andra företag och transaktioner. Slutligen konstaterar kommissionen att Deloitte i sina värderingar tagit vederbörlig hänsyn till det nära sambandet mellan försäljningen av verksamheten och uthyrningen av Ahoy-anläggningen. Med utgångspunkt i sin egen bedömning och slutsatserna från den oberoende konsulten anser kommissionen att det inte finns några rimliga skäl att ifrågasätta rapporterna från Deloitte.

(49)

Både innan den formella granskningen inleddes och därefter hävdade Mojo och Music Dome att resultaten i Deloittes rapporter var ogiltiga eftersom Deloitte tillämpat fel metod och använt partiska uppgifter från ledningen. Kommissionen anser att det saknas tillräckliga uppgifter för att styrka dessa påståenden. Som anges ovan har kommissionen konstaterat att Deloitte tillämpat rätt metod och grundat sin värdering på sina egna prognoser, som skilde sig från ledningens förväntningar.

(50)

Mojo och Music Dome hävdar vidare att vissa av de resultat som Ahoy Rotterdam NV faktiskt uppvisat skiljer sig från resultatprognosen i Deloittes värdering av aktierna i Ahoy Rotterdam NV (23), och att resultatet av värderingen, och därmed priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV, skulle bli betydligt högre om prognoserna uppdaterades. Det bör påpekas att värderingen grundades på prognoser som gjorts av Deloitte med utgångspunkt i de uppgifter som fanns tillgängliga vid den aktuella tidpunkten. Det finns inga bevis för att Deloitte använt felaktiga uppgifter för att bedöma marknadsvärdet av Ahoy Rotterdam NV. Det faktum att vissa finansiella indikatorer visade sig avvika från vad som ursprungligen prognostiserats påverkade inte omständigheterna och de uppgifter som Deloitte hade tillgång till när värderingsrapporten utarbetades, och kan alltså inte ha påverkat resultatet av värderingen. Kommissionen konstaterar därför att skillnaderna mellan prognoserna och de faktiska finansiella indikatorer som Mojo och Music Dome lämnat i efterhand inte innebär att Deloittes värdering blir ogiltig.

(51)

På grundval av denna bedömning anser kommissionen att Deloittes marknadsvärderingsrapporter utgjorde en tillförlitlig grund för de priser som fastställdes för kommunens försäljning av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av Ahoy-anläggningen. Med hänsyn till de relevanta krav som kommunen ställer i hyreskontraktet drar kommissionen slutsatsen att dessa transaktioner genomfördes på marknadsmässiga villkor och inte innebar att det företag som driver anläggningen fick någon otillbörlig ekonomisk fördel.

(52)

Vad beträffar den del av den anmälda investeringen som specifikt avser modernisering och kapacitetsutbyggnad av Ahoy Arena, uppgav kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att det inte kunde uteslutas att denna investering skulle ge det företag som driver anläggningen en selektiv fördel som är större än under normala marknadsförhållanden, även om hänsyn tas till skyddsåtgärden i form av den vinstdelningsmekanism som ingår i hyreskontraktet mellan kommunen och Ahoy Rotterdam NV.

(53)

I synnerhet, enligt kommissionens inledande bedömning, visade inte de argument som de nederländska myndigheterna anfört att vinstdelningssystemets utformning garanterade att hyran skulle ligga på en marknadsmässig nivå efter investeringen. Det framgick alltså inte att det företag som driver anläggningen inte skulle få någon ekonomisk fördel sedan investeringen slutförts.

(54)

Som ett led i granskningen gjorde kommissionen en ingående analys av vinstdelningsmekanismen, mot bakgrund av de ytterligare uppgifter som lämnats av de nederländska myndigheterna och tredje parter. Kommissionen bad också den oberoende konsulten att bedöma om det vinstdelningssystem som ingick i hyreskontraktet låg i linje med marknadsmässiga förhållanden.

(55)

Såsom förklaras i skälen 15 och 16 grundades privatiseringen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av anläggningen på antagandet att den planerade investeringen (24) var nödvändig för att bevara anläggningens värde men inte skulle ge några ytterligare inkomster för företaget (25). I detta sammanhang vill kommissionen påpeka att den oberoende konsulten har bekräftat att antagandet i Deloittes rapport att en kapacitetsökning i Ahoy Arena till följd av den planerade investeringen inte automatiskt skulle ge ett mervärde för företaget var rimligt, mot bakgrund av dynamiken på evenemangsmarknaden, möjligheten att nya konkurrenter kunde tillkomma samt den osäkerhet och de risker som präglar marknaden. Kommissionen håller med om den oberoende konsultens slutsatser och konstaterar att antagandet var motiverat, med hänsyn till bl.a. Ahoys unika marknadsställning, förekomsten av andra aktörer på marknaden och deras agerande (26) samt det faktum att driften av anläggningen under relativt lång tid skulle kunna försvåras av renoveringsarbetet.

(56)

Kommissionen vill också påpeka att kommunen införde en vinstdelningsmekanism i hyreskontraktet som en skyddsåtgärd. Mekanismen var utformad för att garantera att hyran för anläggningen skulle stiga om den anmälda investeringen höjde anläggningens värde för företaget. Enligt den oberoende konsulten garanterar vinstdelningssystemet en rimlig hyreshöjning på marknadsmässiga villkor som motprestation för Rotterdams kommuns planerade investering. Den oberoende konsulten har bekräftat att både mekanismens degressiva struktur och den differentierade takten för hyreshöjningen är rimliga. Den oberoende konsulten har också påpekat att kommunen, som hyresvärd, mycket väl skulle kunna få en oväntad intäkt, eftersom gränsvärdena i vinstdelningssystemet inte är föremål för indexering, även om företaget, som hyresgäst, inte drar nytta av investeringen i anläggningen.

(57)

Genom mekanismen ökar hyran när företagets bruttomarginal, som den definieras för detta ändamål, överstiger gränsvärdet på 16,5 miljoner euro. För att bedöma om detta gränsvärde är lämpligt har kommissionen jämfört det över hyresperioden med företagets bruttomarginaler enligt prognosen i Deloittes rapport (27), med avdrag för den hyra som ska betalas till kommunen under ett givet budgetår, såsom mekanismen föreskriver.

[…]

(58)

[…] Över hyresperioden är bruttomarginalerna enligt Deloittes prognos (minus hyran) i genomsnitt högre än gränsvärdet på 16,5 miljoner euro under budgetåren efter det planerade slutförandet av investeringen, även om ingen hänsyn tas till den eventuella ytterligare bruttomarginal som genereras av anläggningens ökade värde. Kommissionen drar slutsatsen att gränsvärdet ligger på en nivå som sannolikt innefattar eventuella ökningar av företagets bruttomarginal som skulle kunna uppstå om investeringen ledde till ett ökat, och inte bara ett bevarat, värde för företaget.

(59)

När gränsvärdet på 16,5 miljoner euro för bruttomarginalen överskrids ökar hyrestillägget för kommunen avsevärt, om än i avtagande takt, till dess att driften ger en bruttomarginal på 25 miljoner euro (28). Då är den hyra som kommunen får in 5,2 miljoner euro, dvs. dubbelt så hög som det belopp som fastställts av Deloitte (29). Eftersom moderniseringen/utbyggnaden av Ahoy Arena inte kan förväntas få obegränsade effekter på företagets inkomster anser kommissionen att det i detta fall är motiverat att differentiera takten för hyreshöjningen och samtidigt fastställa ett tak för hyrestillägget (30).

(60)

Kommissionen godtar därför den oberoende konsultens yttrande och drar slutsatsen att utformningen av den vinstdelningsmekanism som föreskrivs i hyreskontraktet ligger i linje med marknadsmässiga villkor och utgör en effektiv skyddsåtgärd för att garantera att hyran för anläggningen efter den planerade investeringen ligger på en marknadsmässig nivå.

(61)

Mojo och Music Dome har hävdat att förbättringen av anläggningen skulle ge Ahoy Rotterdam NV en konkurrensfördel även om investeringen (och framför allt utbyggnaden av Ahoy Arena) inte gav företaget ökade inkomster, eftersom det skulle få en kostnadsfri förbättring av anläggningen, medan ett privat företag självt skulle ha fått stå för kostnaden. Kommissionen anser inte att detta argument är övertygande. I sina värderingar utgick Deloitte självt från ett scenario där investeringen inte skulle ge några extrainkomster men ändå var nödvändig för att bevara anläggningens värde. När priset för Ahoy Rotterdam NV och hyran för anläggningen bestämdes togs hänsyn till investeringen. Investeringen ger alltså inte företaget någon ekonomisk fördel.

(62)

Mojo och Music Dome hävdar vidare att systemet inte kan vara marknadsmässigt, eftersom företaget, även om det skulle återbetala hela investeringen inom ramen för vinstdelningsmekanismen, ändå skulle få en ekonomisk fördel i och med att Rotterdams kommun skulle stå för hela den ekonomiska risken i samband med investeringen. Enligt Mojo och Music Dome kommer inte kommunen att få någonting alls om inte investeringen genererar extrainkomster; den får tillbaka sin investering endast om extrainkomster verkligen genereras. När det gäller detta argument från Mojo och Music Dome kan kommissionen inte utesluta möjligheten att kommunen inte agerat som en vinstmaximerande privat investerare i samband med sitt beslut att investera i projektet. De villkor som företaget åläggs när det gäller anläggningens multifunktionella karaktär och de slags evenemang som ska hållas där minskar i själva verket anläggningens värde. Kommissionens bedömning har dock visat att företaget inte fick någon otillbörlig fördel genom sin avtalsförbindelse med kommunen på grund av de begränsningar som ingick i kontrakten. Såsom förklaras ovan låg hyresnivån och priset för aktierna i Ahoy Rotterdam NV i linje med marknadsmässiga villkor. Vinstdelningsmekanismen utgör en ytterligare skyddsåtgärd för att utesluta alla eventuella otillbörliga fördelar, om investeringen skulle generera ett mervärde för företaget i stället för att bara bevara värdet.

(63)

Mot bakgrund av den osäkerhet som råder i fråga om den eventuella fördelen för företaget till följd av moderniseringen/utbyggnaden av Ahoy Arena och den faktiska skyddsåtgärden i form av det vinstdelningssystem som kommunen infört, drar kommissionen därför slutsatsen att den planerade investeringen inte ger företaget en större ekonomisk fördel än under normala marknadsförhållanden.

(64)

De nederländska myndigheterna har lovat att det eller de företag som ska genomföra projektet kommer att väljas ut genom offentlig upphandling i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG (31). Som konstaterades i beslutet om att inleda granskningsförfarandet kan kommissionen, om detta löfte uppfylls, utesluta möjligheten att det företaget eller de företagen ges en större ekonomisk fördel än under normala marknadsförhållanden.

(65)

Det måste slås fast att investeringen inte ger företag som utnyttjar de tjänster som tillhandahålls av det företag som driver Ahoy en större ekonomisk fördel än under normala marknadsförhållanden. Eftersom investeringen framför allt gäller renovering och utveckling av Ahoy Arena kommer de berörda företagen att vara arrangörer av konserter, festivaler, idrottsevenemang och sociala evenemang. Eftersom det är ett privat företag som driver Ahoy-anläggningen finns det ingen anledning att betvivla att kunderna kommer att få betala marknadspris.

(66)

I beslutet om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen inledningsvis, på grundval av de uppgifter den hade tillgång till, att ingen selektiv fördel skulle beviljas något specifikt företag eller någon specifik grupp av företag eller någon specifik verksamhet, med tanke på anläggningens multifunktionella utformning och skyldigheterna för företaget enligt hyreskontraktet i fråga om den multifunktionella karaktären och främjandet av den.

(67)

De kommentarer som de nederländska myndigheterna lämnat under loppet av granskningen har bekräftat Ahoy-anläggningens multifunktionella karaktär och mångfalden aktiviteter som bedrivs där. Enligt hyreskontraktet ska företaget garantera att anläggningen även fortsättningsvis kommer att stå till förfogande för olika användare och verksamheter. Kommissionen konstaterar att investeringen i Ahoy Arena syftar till att bevara anläggningens multifunktionella karaktär, för att ge möjlighet till olika slags aktiviteter som inte gynnar specifika företag eller specifika verksamheter. Syftet med investeringen i arenan är dessutom att tillhandahålla en plats för aktiviteter avsedda för allmänheten. Tillhandahållande av en idrottsanläggning av denna typ kan ses som en fråga där myndigheterna har ett ansvar gentemot allmänheten, under förutsättning att dess multifunktionella karaktär bevaras. Vidare finns det inget som tyder på att Ahoy-anläggningen inte skulle drivas på marknadsmässiga villkor när det gäller andra aktiviteter och evenemang.

(68)

Kommissionen anser därför att investeringen inte kommer att gynna specifika företag eller ekonomiska verksamheter och alltså inte är selektiv.

(69)

Kommissionen konstaterar följaktligen att varken den planerade investeringen i Ahoy-anläggningen eller den därmed sammanhängande försäljningen av verksamheten och uthyrningen av Ahoy-anläggningen från kommunens sida ger det företag som driver anläggningen eller något annat företag en större ekonomisk fördel än under normala marknadsförhållanden. Kommissionen konstaterar också att investeringen inte selektivt gynnar specifika företag eller ekonomiska verksamheter.

(70)

Sedan det formella granskningsförfarandet inleddes har de tvivel som kommissionen gav uttryck för i beslutet om att inleda förfarandet bemötts på ett tillfredsställande sätt av de nederländska myndigheterna och den oberoende konsulten. Framför allt har ytterligare upplysningar lämnats i fråga om vinstdelningssystemets utformning, vilket har gjort det möjligt för kommissionen att göra en ingående granskning av systemet. Kommissionen har också bedömt tillförlitligheten i Deloittes värderingar, som utgjorde omedelbar grund för försäljningen av verksamheten i Ahoy Rotterdam NV och uthyrningen av Ahoy-anläggningen, och har bekräftat att dessa transaktioner var förenliga med marknaden.

(71)

Kommissionen drar därför slutsatsen att varken den anmälda investeringen i renovering och modernisering/utbyggnad av Ahoy-anläggningen eller den därmed sammanhängande försäljningen av verksamheten i Ahoy NV och uthyrningen av anläggningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.