4.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/44

(1)

Enligt artikel 104 i fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)

Beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott följer det förfarande vid alltför stora underskott som anges i artikel 104 i fördraget och förtydligas i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1) (som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten). Protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördraget, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 3605/93 (2) anges närmare regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll.

(4)

Pakten ändrades 2005 för att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad samt för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Syftet var särskilt att hela den ekonomiska och finanspolitiska bakgrunden ska beaktas under alla steg av förfarandet vid alltför stora underskott. Därigenom blir pakten ett ramverk till stöd för politiska åtgärder för att snabbt återgå till sunda offentliga finanser, samtidigt som den ekonomiska situationen beaktas.

(5)

Enligt artikel 104.5 i fördraget ska kommissionen avge ett yttrande till rådet, om den anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat. Efter att ha tagit hänsyn till sin rapport enligt artikel 104.3 i fördraget och med beaktande av Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande enligt artikel 104.4, drog kommissionen slutsatsen att det föreligger ett alltför stort underskott i Litauen. Kommissionen lämnade därför ett sådant yttrande om Litauen till rådet den 24 juni 2009 (3).

(6)

I artikel 104.6 i fördraget fastställs att rådet ska beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, innan det efter en allsidig bedömning avgör om ett alltför stort underskott föreligger. I fallet Litauen leder den allsidiga bedömningen till den slutsats som anges i detta beslut.

(7)

Enligt de litauiska myndigheternas meddelande om alltför stora underskott uppgick det offentliga underskottet i Litauen till 3,2 % av BNP år 2008 och överskred därmed referensvärdet på 3 % av BNP. Underskottet låg nära referensvärdet på 3 % av BNP, men överskridandet av referensvärdet kan inte betecknas som undantagsvis i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. I synnerhet var det inte resultatet av en allvarlig ekonomisk konjunkturnedgång 2008, då BNP-tillväxten sjönk till 3,0 % från 8,9 % år 2007. Detta genomsnittliga årliga tillväxttal gör i sig inte att underskottet 2008 kan betecknas som undantagsvis. Överskridandet av referensvärdet kan dessutom inte betraktas som övergående. Åtgärderna för innevarande år i 2009 års budget och i parlamentets i maj godkända tilläggsbudget beaktas i kommissionens vårprognos 2009, där underskottet beräknas öka till 5,4 % av BNP under 2009 och vid oförändrad politik öka ytterligare till 8,0 % år 2010. Därmed uppfylls inte fördragets underskottskriterium.

(8)

Den offentliga bruttoskulden, som 2008 uppgick till 15,6 % av BNP, ligger klart under referensvärdet på 60 % av BNP. I kommissionens vårprognos 2009 beräknas det dock snabbt öka till 22,6 % av BNP år 2009 och till 31,9 % år 2010, främst till följd av beräknat höga primära underskott.

(9)

I enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten bör hänsyn tas till de reformer av pensionssystemet som inför ett system med flera pelare, varav ett obligatoriskt genom avsättningar fullt finansierat pensionssystem. Även om genomförandet av dessa reformer tillfälligt försämrar de offentliga finanserna, förbättras bevisligen de senares hållbarhet på lång sikt. Enligt de litauiska myndigheternas beräkningar uppgår reformens nettokostnader till 1,0 % av BNP år 2008 men till 0,5 % år 2009 och 0,4 % år 2010, där sänkningen beror på en tillfällig sänkning av avsättningarna från 5,5 % till 2,0 %. Enligt stabilitets- och tillväxtpakten kan sådana reformer bara beaktas i form av en linjär gradvis minskning under en övergångsperiod och bara om underskottet ligger nära referensvärdet. Beaktas reformens nettokostnader, skulle det justerade underskottet hamna på 2,6 % av BNP för 2008 (som är det enda år då underskottet kan anses ligga nära referensvärdet). För 2009 och 2010 ligger å andra sidan kommissionens underskottsprognos inte längre nära referensvärdet, varför pensionsreformens kostnad inte kan beaktas.

(10)

Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 ska hänsyn till ”faktorer av betydelse” bara tas i de steg som leder fram till rådets beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott i enlighet med artikel 104.6 i fördraget, ifall underskottet uppfyller de båda villkoren att ligga nära referensvärdet och att överskrida det tillfälligt. I Litauens fall uppfylls inte dessa båda villkor. Därför beaktas inte faktorer av betydelse i de steg som leder fram till detta beslut.