32009D0049

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
Beslut - 2009/49 - EN - EUR-Lex

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 32009D0049

2009/49/EG: Rådets beslut av den 28 november 2008 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin

EUT L 28, 30.1.2009, p. 1–2 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

(HR)
⏵Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)
Kroatisk specialutgåva: Område 03 Volym 012 s. 228 - 229

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2009/49(1)/oj

Related international agreement

HTML

PDF

Official Journal

30.1.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 28/1

RÅDETS BESLUT

av den 28 november 2008

om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin

(2009/49/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 133 jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.4,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	I avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (1), som godkändes genom rådets beslut 94/184/EG (2), föreskrivs att ytterligare förhandlingar krävs i fråga om övergångsperioderna för de beteckningar som avses i artiklarna 8 och 11 i det avtalet.

(2)	Den 23 oktober 2000 bemyndigade rådet kommissionen att förhandla fram ett nytt avtal mellan gemenskapen och Australien om handel med vin.

(3)	Dessa förhandlingar har nu slutförts och ett nytt avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (nedan kallat avtalet) paraferades av båda parter den 5 juni 2007.

(4)	Avtalet bör därför godkännas.

(5)	För att underlätta genomförandet av avtalet och eventuella ändringar av bilagorna bör kommissionen bemyndigas att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med förfarandet i rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (3).

(6)

Från och med den dag då detta avtal träder i kraft ska det tidigare avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin, protokollet till detta och den därtill hörande skriftväxlingen, som undertecknades i Bryssel och Canberra den 26 januari 1994 och den 31 januari 1994, upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin samt de bilagor, det protokoll, de förklaringar och de konsoliderade skriftväxlingar som fogats till detta (nedan kallat avtalet) godkänns härmed på gemenskapens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet med bindande verkan för gemenskapen.

Artikel 3

Vid tillämpningen av artikel 29.3 i avtalet bemyndigas kommissionen härmed att i enlighet med det förfarande, beroende på vilket som är lämpligt, som avses i artikel 113.1 eller 113.2 i förordning (EG) nr 479/2008 vidta de åtgärder som krävs för att tillämpa avtalet och ändra dess bilagor och protokoll, i enlighet med artiklarna 29 och 30 i avtalet.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 28 november 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande

(1) EGT L 86, 31.3.1994, s. 3.

(2) EGT L 86, 31.3.1994, s. 1.

(3) EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

Top

30.1.2009

Europeiska unionens officiella tidning

L 28/3

AVTAL

Mellan europeiska gemenskapen och australien om handel med vin

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

nedan kallad ”gemenskapen”,

å ena sidan, och

AUSTRALIEN,

å andra sidan,

nedan kallade ”de avtalsslutande parterna”,

SOM ÖNSKAR förbättra förutsättningarna för en gynnsam och harmonisk utveckling av handeln och för främjandet av det handelsmässiga samarbetet inom vinsektorn på grundval av jämlikhet, gemensamma fördelar och ömsesidighet,

SOM ERKÄNNER att de avtalsslutande parterna önskar skapa närmare förbindelser inom vinsektorn för att underlätta handeln dem emellan,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

De avtalsslutande parterna ska på grundval av icke-diskriminering och ömsesidighet och i enlighet med de villkor som fastställs i detta avtal underlätta och främja handeln med vin med ursprung inom gemenskapen och i Australien.

Artikel 2

Tillämpningsområde och omfattning

Detta avtal ska tillämpas på vin som omfattas av undernummer 22.04 i det harmoniserade systemet i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättad i Bryssel den 14 juni 1983 (1).

Artikel 3

Definitioner

Om inte annat anges, avses i detta avtal med

a)	vin med ursprung i/inom följt av namnet på en av de avtalsslutande parterna: vin framställt på vederbörande avtalsslutande parts territorium enbart av druvor som helt och hållet skördats på den partens territorium,

b)	geografisk beteckning: en beteckning som definieras i artikel 22.1 i TRIPs-avtalet,

c)	traditionellt uttryck: en traditionellt använd beteckning som bl.a. avser framställningsmetoden för ett vin eller dess kvalitet, färg eller typ och som i gemenskapens lagar och andra författningar är godkänd för beskrivning och presentation av ett vin med ursprung inom gemenskapens territorium,

d)	beskrivning: de ord som används i märkningen, i följedokument vid transport av vinet, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklammaterial,

e)	märkning: alla beskrivningar och andra hänvisningar, symboler, illustrationer, geografiska beteckningar eller varumärken som kännetecknar vinet och som förekommer på samma behållare, inbegripet på dess förslutning, och på lappar som fästs på behållaren samt på flaskhalsöverdrag,

f)	presentation: de ord som används på behållaren, inbegripet dess förslutning, på märkningen och på förpackningen,

g)	förpackning: sådana skyddsomslag, t.ex. papper, halmfodral av alla slag, kartonger och lådor, som används vid transport av en eller flera behållare och vid försäljning till slutkonsumenten,

h)	TRIPs-avtalet: avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter fogat som bilaga 1C till WTO-avtalet,

i)	WTO-avtalet: avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994.

Om inte annat följer av artiklarna 29.3 e och 30.3 c avses med en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar en hänvisning till lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse vid dagen för undertecknandet av avtalet. Om en avtalsslutande part vid undertecknandet meddelar den andra avtalsslutande parten att den behöver anta lagar, lagstiftning eller andra författningar för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal ska en hänvisning till sådana lagar, lagstiftning eller andra författningar anses som en hänvisning till dessa lagar, lagstiftning eller andra författningar i deras lydelse den dag då den berörda avtalsslutande parten meddelar den andra avtalsslutande parten att den uppfyller kraven för detta avtals ikraftträdande.

Artikel 4

Allmänna bestämmelser

1. Om inte annat anges i detta avtal ska import och saluföring av vin ske i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller på den importerande avtalsslutande partens territorium.

2. De avtalsslutande parterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de skyldigheter som fastställs i detta avtal fullgörs. De ska säkerställa att de i avtalet uppställda målen nås.

AVDELNING I

OENOLOGISKA METODER OCH BEHANDLINGAR OCH KRAV PÅ VINETS SAMMANSÄTTNING

Artikel 5

Befintliga oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning

1. Gemenskapen ska tillåta import till och saluföring för direkt mänsklig konsumtion på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung i Australien och som framställts i enlighet med

a)	en eller flera av de oenologiska metoder eller behandlingar som anges i del A punkt 1 i bilaga 1, och

b)	de krav rörande sammansättningen som fastställs i punkt I.1 i protokollet till avtalet.

2. Australien ska tillåta import till och saluföring för direkt mänsklig konsumtion av människor på sitt territorium av alla viner som har sitt ursprung inom gemenskapen och som framställts i enlighet med en eller flera av de oenologiska metoder eller behandlingar som förtecknas i del B punkt 1 i bilaga I.

3. De avtalsslutande parterna erkänner att de oenologiska metoder eller behandlingar som förtecknas i bilaga I och de krav rörande vinets sammansättning som fastställs i protokollet uppfyller de syften och krav som fastställs i artikel 7.

Artikel 6

Nya oenologiska metoder och behandlingar och krav på vinets sammansättning eller ändringar av dessa

1. Om en avtalsslutande part ämnar tillåta en ny, eller ändra en befintlig, oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning för kommersiell användning på dess territorium, och dessa inte är tillåtna av den andra avtalsslutande parten enligt artikel 5, och kräver ändringar av bilaga I i enlighet med artikel 11, ska den berörda parten snarast möjligt skriftligen underrätta den andra avtalsslutande parten om detta och ge denne en rimlig möjlighet att inkomma med synpunkter innan det slutliga tillståndet beviljas för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning.

2. Den avtalsslutande parten ska även på begäran tillhandahålla teknisk dokumentation till stöd för det föreslagna tillståndet för den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning, med beaktande av de syften och krav som anges i artikel 7, för att underlätta den andra avtalsslutande partens bedömning av förslaget.

3. Bedömningen av ett förslag till en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning enligt punkt 1 ska göras av den andra avtalsslutande parten med beaktande av de syften och krav som fastställs i artikel 7.

4. En avtalsslutande part ska inom 30 dagar efter det att ett tillstånd för en ny eller ändrad oenologisk metod eller behandling eller ett nytt eller ändrat krav på vinets sammansättning har trätt i kraft anmäla detta till den andra avtalsslutande parten.

5. Den anmälan som avses i punkt 4 ska omfatta en beskrivning av den nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning.

6. Om teknisk dokumentation enligt punkt 2 inte har tillhandahållits ska den avtalsslutande part som gör anmälan, på begäran av den andra avtalsslutande parten, tillhandahålla den tekniska dokumentation som anges i samma punkt.

7. Denna artikel ska inte tillämpas om en avtalsslutande part anpassar en oenologisk metod eller behandling som avses i del C i bilaga I enbart för att ta hänsyn till särskilda klimatförhållanden under ett vinår, förutsatt att det rör sig om en mindre anpassning som inte väsentligen ändrar den oenologiska metoden eller behandlingen eller kravet på vinets sammansättning (”teknisk anpassning”). Den avtalsslutande part som föreslår en teknisk anpassning ska anmäla detta till den andra avtalsslutande parten snarast möjligt, men åtminstone före saluföringen på den andra avtalsslutande partens territorium.

Artikel 7

Syften och krav

1. Nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som används för framställning av vin ska uppfylla följande syften:

a)	De ska skydda folkhälsan.

b)	De ska skydda konsumenten mot bedrägliga metoder.

c)	De ska följa reglerna för god oenologisk praxis enligt punkt 2.

2. God oenologisk praxis ska uppfylla följande krav:

I.	Den får inte vara förbjuden enligt lagar och andra författningar i ursprungslandet.

II.	Den ska säkra produktens särprägel utifrån konceptet att ett vins typiska egenskaper beror på valet av druvsorter.

III.	Den ska särskilt ta hänsyn till klimat- och jordmånsförhållandena och andra produktionsförhållanden i odlingsområdet.

IV.	Det ska finnas ett rimligt tekniskt eller praktiskt behov av att bl.a. förbättra vinets lagringsegenskaper och stabilitet eller stärka konsumenternas förtroende.

V.	De behandlingar eller tillsatser som krävs för att uppnå den önskade effekten ska begränsas till ett minimum.

Artikel 8

Provisoriskt tillstånd

Utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i artikel 35 ska de viner som framställs med de nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmäls av en avtalsslutande part enligt artikel 6.4 provisoriskt beviljas tillstånd för import och saluföring på den andra avtalsslutande partens territorium.

Artikel 9

Invändningsförfarande

1. Inom 6 månader efter det att en avtalsslutande part har mottagit den anmälan från den andra avtalsslutande parten som avses i artikel 6.4 får den första avtalsslutande parten göra skriftliga invändningar mot den anmälda nya eller ändrade oenologiska metoden eller behandlingen eller det nya eller ändrade kravet på vinets sammansättning med hänvisning till att kraven i artikel 7.1 b och/eller c inte är uppfyllda. Om en avtalsslutande part gör en invändning kan endera av de avtalsslutande parterna begära samråd enligt artikel 37. Om tvisten inte löses inom 12 månader efter det att den avtalsslutande parten har mottagit anmälan enligt artikel 6.4 kan endera avtalsslutande part begära skiljedom enligt artikel 10.

2. Inom två månader efter det att den anmälan som avses i punkt 1 har mottagits kan den avtalsslutande parten begära upplysningar eller ett utlåtande från Internationella vinorganisationen (Organisation Internationale de la Vigne et du Vin (OIV)) eller något annat behörigt internationellt organ. Om sådana upplysningar eller ett sådant utlåtande begärs, och utan att det påverkar tillämpningen av de andra tidsfrister som föreskrivs i punkt 1, kan de avtalsslutande parterna gemensamt enas om att förlänga den tidsfrist på 6 månader som gäller för invändningar som görs av en avtalsslutande part.

3. De skiljemän som avses i artikel 10 ska besluta om huruvida de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c.

4. När det gäller en begäran från en avtalsslutande part om tillstånd för en oenologisk metod eller behandling eller ett krav på vinets sammansättning som har tillåtits av den andra avtalsslutande parten för kommersiell användning av ett tredjeland ska tidsfristerna i punkt 1 kortas ner till hälften.

Artikel 10

Skiljeförfarande om oenologiska metoder

1. En avtalsslutande part kan begära skiljedom enligt artikel 9 genom att underrätta den andra avtalsslutande parten skriftligen om att ärendet har hänskjutits till skiljedom.

2. Inom 30 dagar från mottagandet av det meddelande som avses i punkt 1 ska var och en av de avtalsslutande parterna utse en skiljeman i enlighet med kriterierna i punkt 6 och meddela den andra avtalsslutande parten sitt val av skiljeman.

3. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 2 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman.

4. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 3 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 5 och i enlighet med domstolens praxis.

5. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ha juridisk kompetens.

6. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara internationella experter på oenologi och deras oavhängighet ska inte kunna ifrågasättas.

7. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna.

8. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut. Skiljemännen ska i sina slutsatser särskilt framföra sitt beslut enligt artikel 9.3.

9. Kostnaderna för skiljedomsförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt.

10. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande.

Artikel 11

Ändring av bilaga I

1. De avtalsslutande parterna ska snarast möjligt ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller artikel 30.3 a för att ta hänsyn till nya eller ändrade oenologiska metoder, behandlingar eller krav på vinets sammansättning som anmälts i enlighet med artikel 6.4, dock senast 15 månader efter dagen för en sådan anmälan.

2. Genom undantag från punkt 1 ska de avtalsslutande parterna om en av parterna gjort en invändning enligt artikel 9 agera i enlighet med utfallet av samråden, utom i de fall då ärendet hänskjuts till skiljedom, då följande ska gälla:

Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska de avtalsslutande parterna ändra bilaga I eller protokollet i enlighet med artikel 29.3 a eller 30.3 a för att föra in de nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inom 90 dagar från och med dagen för detta beslut.

Om skiljemännen beslutar att de anmälda nya eller ändrade oenologiska metoderna, behandlingarna eller kraven på vinets sammansättning inte uppfyller kraven i artikel 7.1 b och/eller c ska det provisoriska tillstånd som avses i artikel 8 för import och saluföring av vin med ursprung på den anmälande avtalsslutande partens territorium, som framställts med den aktuella oenologiska metoden, behandlingen eller det aktuella kravet på vinets sammansättning, upphöra att gälla 90 dagar efter dagen för ett sådant beslut.

AVDELNING II

SKYDD AV VINBETECKNINGAR OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE BESTÄMMELSER OM BESKRIVNING OCH PRESENTATION

Artikel 12

Skyddade beteckningar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 22 och i protokollet, ska följande beteckningar skyddas:

När det gäller viner med ursprung inom gemenskapen:

I.	De geografiska beteckningar som förtecknas i del A i bilaga II.

II.	Hänvisningar till den medlemsstat där vinet har sitt ursprung eller andra beteckningar som hänvisar till medlemsstaten.

III.	De traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III.

IV.	De vinkategorier som avses i artikel 54 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del A i bilaga IV.

V.	De varubeteckningar som avses i del D punkt 2 c i bilaga VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, som hänför sig till kvalitetsviner framställda i specificerade områden och som avses i del B i bilaga IV.

När det gäller viner med ursprung i Australien:

I.	De geografiska beteckningar som förtecknas i del B i bilaga II.

II.	Hänvisningar till ”Australien” eller andra beteckningar som hänvisar till detta land.

2. När viner som har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier exporteras och saluförs utanför deras territorier ska de avtalsslutande parterna vidta alla de åtgärder som krävs för att förhindra att den ena avtalsslutande partens skyddade beteckningar enligt denna artikel används för att beskriva och presentera viner som har sitt ursprung på den andra avtalsslutande partens territorium, om inte annat anges i detta avtal.

Artikel 13

Geografiska beteckningar

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla:

I Australien ska de geografiska beteckningar för gemenskapen som förtecknas i del A i bilaga II

I.	skyddas för viner med ursprung i gemenskapen, och

II.	endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

I gemenskapen ska de geografiska beteckningar för Australien som förtecknas i del B i bilaga II

I.	skyddas för vin med ursprung i Australien, och

II.	endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar.

2. De avtalsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal för ömsesidigt skydd av de geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung på de avtalsslutande parternas territorier. De avtalsslutande parterna ska tillhandahålla rättsliga medel som gör det möjligt för intresserade parter att förhindra att en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II används för vin som inte har sitt ursprung på den plats som framgår av den aktuella geografiska beteckningen.

3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 ska även gälla när

a)	vinets verkliga ursprung anges,

b)	den geografiska beteckningen är översatt till ett annat språk, eller

c)	beteckningen står tillsammans med uttryck som ”motsvarande”, ”typ”, ”stil”, ”imitation”, ”metod” eller liknande.

4. Det skydd som föreskrivs i punkterna 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 15 och 22.

5. Registrering av ett varumärke för viner som innehåller eller består av en geografisk beteckning som betecknar ett vin som förtecknas i bilaga II ska avslås, eller, om den nationella lagstiftningen ger denna möjlighet och en intresserad part begär detta, upphävas, i fråga om viner som inte har sitt ursprung på den plats som anges i den berörda geografiska beteckningen.

6. Om geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga II är homonyma ska skydd beviljas var och en av dessa beteckningar förutsatt att den har använts i god tro. De avtalsslutande parterna ska ömsesidigt fastställa de praktiska villkor under vilka sådana homonyma geografiska beteckningar ska särskiljas från varandra, med beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds.

7. Om en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II är homonym med en geografisk beteckning för ett tredjeland ska artikel 23.3 i TRIPs-avtalet tillämpas.

8. Bestämmelserna i detta avtal ska inte hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

9. Ingenting i detta avtal förpliktar en avtalsslutande part att skydda en geografisk beteckning hos den andra avtalsslutande parten enligt bilaga II om beteckningen inte är, eller har upphört att vara, skyddad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i det landet.

10. De avtalsslutande parterna försäkrar att rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal inte uppstår för andra geografiska beteckningar än de som förtecknas i bilaga II. Utan att det påverkar tillämpningen av avtalets bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar ska TRIPs-avtalet gälla för skyddet av geografiska beteckningar på vardera avtalsslutande parts territorium.

Artikel 14

Namn eller hänvisningar till medlemsstater och Australien

1. I Australien ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till gemenskapens medlemsstater, och andra namn som används för att beteckna en medlemsstat,

a)	förbehållas vin med ursprung i den berörda medlemsstaten, och

b)	endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. I gemenskapen ska, då vinets ursprung ska fastställas, hänvisningar till Australien, och andra namn som används för att beteckna Australien,

a)	förbehållas vin med ursprung i Australien, och

b)	endast användas av Australien på de villkor som är fastställda i australiska lagar och andra författningar.

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a I och artikel 13 ska inte hindra att nedanstående beteckningar får användas av Australien, under de övergångsperioder som anges nedan, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta:

a)	12 månader efter det att detta avtal har trätt i kraft för följande namn: Burgundy, Chablis, Champagne, Graves, Manzanilla, Marsala, Moselle, Port, Sauterne, Sherry och White Burgundy.

b)	10 år efter det att detta avtal har trätt i kraft för namnet Tokay.

Artikel 16

Traditionella uttryck

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de traditionella uttryck för gemenskapen som förtecknas i bilaga III:

a)	De får inte användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung i Australien.

b)	De får endast användas för beskrivning eller presentation av vin med ursprung inom gemenskapen för viner med det ursprung, av den kategori och på det språk som förtecknas i bilaga III, och på de villkor som föreskrivs i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. Australien ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med detta avtal till skydd enligt denna artikel för de traditionella uttryck som förtecknas i bilaga III och som används för beskrivning och presentation av viner med ursprung inom gemenskapens territorium. I detta syfte ska Australien tillhandahålla lämpliga rättsliga medel som garanterar ett effektivt skydd och förhindrar att de traditionella uttrycken används för att beskriva vin som inte har rätt till de traditionella uttrycken, även om de traditionella uttrycken åtföljs av uttryck som ”motsvarande”, ”typ”, ”stil”, ”imitation”, ”metod” eller liknande.

3. Det skydd som föreskrivs i punkt 2 påverkar inte tillämpningen av artiklarna 17 och 23.

4. Skyddet av ett traditionellt uttryck ska endast gälla

a)	det språk eller de språk på vilket det anges i bilaga III, och

b)	den vinkategori för vilken det är skyddat för gemenskapen enligt bilaga III.

5. Australien får tillåta användningen på sitt territorium av uttryck som är identiska med eller liknar de traditionella uttryck som är upptagna i bilaga III för vin som inte har sitt ursprung på de avtalsslutande parternas territorier, förutsatt att konsumenterna inte vilseleds, produktens ursprung anges och användningen av uttrycket inte utgör illojal konkurrens enligt artikel 10 a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten av den 20 mars 1883, i dess ändrade lydelse.

6. Detta avtal ska inte på något sätt hindra en person att i näringsverksamhet använda sitt namn eller namnet på sin företrädare i rörelsen, utom om användningen av ett sådant namn är ägnad att vilseleda konsumenterna.

7. Utan att det inskränker tillämpningen av punkt 5 får Australien inte tillåta registrering eller användning på sitt territorium av ett varumärke som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III för att beskriva och presentera ett vin, om det enligt detta avtal inte är tillåtet att använda det traditionella uttrycket för det berörda vinet. Dock gäller följande:

a)	Detta krav gäller inte för varumärken som i god tro lagligen har registrerats i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro före dagen för undertecknandet av detta avtal.

När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för varumärken som har registrerats i god tro i Australien, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i Australien genom användning i god tro, innan det berörda traditionella uttrycket skyddades enligt detta avtal.

c)	Detta krav hindrar inte att de varumärken som avses i punkterna a och b används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta.

Denna bestämmelse påverkar inte gemenskapens rätt att använda det relevanta traditionella uttrycket i enlighet med punkt 1 b.

8. Utan att det inskränker tillämpningen av punkterna 5, 6 och 7 samt artikel 23 får Australien inte tillåta användningen på sitt territorium av ett företagsnamn som innehåller eller består av ett traditionellt uttryck som finns upptaget i bilaga III till detta avtal för att beskriva och presentera ett vin. Dock gäller följande:

a)	Detta krav gäller inte för ett företagsnamn som i god tro lagligen har registrerats i Australien före dagen för undertecknandet av detta avtal.

b)	När det gäller traditionella uttryck som tagits upp i bilaga III efter dagen för undertecknandet av detta avtal gäller detta krav inte för ett företagsnamn som lagligen har registrerats i god tro i Australien innan det berörda traditionella uttrycket blev skyddat enligt detta avtal.

c)	Detta krav hindrar inte att sådana företagsnamn används i tredjeland, om det berörda tredjelandets lagstiftning tillåter detta.

Punkterna a, b och c tillåter inte att ett företagsnamn används på ett sätt som vilseleder konsumenten.

9. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att skydda ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III om uttrycket inte är, eller har upphört att vara skyddat i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen.

Artikel 17

Övergångsbestämmelser

Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 12.1 a III och artikel 16 ska inte hindra att följande beteckningar får användas av Australien, under en övergångsperiod på 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, för beskrivning och presentation av vin i Australien och andra tredjeländer där lagstiftningen tillåter detta: Amontillado, Auslese, Claret, Fino, Oloroso, Spatlese.

Artikel 18

Vinkategorier och varubeteckningar

1. Om inte annat anges i detta avtal ska följande gälla i Australien för de vinkategorier som förtecknas i del A i bilaga IV och de varubeteckningar som är upptagna i del B i bilaga IV:

a)	De ska förbehållas viner med ursprung i gemenskapen.

b)	De får endast användas av gemenskapen på de villkor som är fastställda i gemenskapens lagar och andra författningar.

2. Ingenting i detta avtal förpliktar Australien att förbehålla rätten till en vinkategori eller varubeteckning som förtecknas i bilaga IV som inte är, eller har upphört att vara reserverad i ursprungslandet eller har kommit ur bruk i gemenskapen.

AVDELNING III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM PRESENTATION OCH BESKRIVNING

Artikel 19

Allmän princip

Viner får inte märkas med uppgifter som ger en felaktig eller vilseledande bild av vinets egenskaper, sammansättning, kvalitet eller ursprung.

Artikel 20

Frivilliga uppgifter

1. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i Australien

som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code,

som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II beskrivas eller presenteras i gemenskapen med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code.

2. I handeln med vin mellan de avtalsslutande parterna får ett vin med ursprung i gemenskapen

som betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974,

som inte betecknas med en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II beskrivas eller presenteras i Australien med de frivilliga uppgifter som anges i punkt 3 d, g och l, förutsatt att vinet är märkt i enlighet med avdelning V kapitel II och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och enligt kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, och dessa uppgifter inte ger konsumenterna felaktig och vilseledande information i den mening som avses i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och i Trade Practices Act 1974.

3. De frivilliga uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 är följande:

Årgången, vilken ska motsvara det år då druvorna skördades, under förutsättning att 85 % av vinet har framställts av druvor som skördades under det angivna året, med undantag av gemenskapsviner som framställts av druvor som skördats under vintern, i vilket fall det år som inleder det innevarande vinåret och inte året för skörden ska anges.

b)	Namnet på en druvsort eller en synonym för detta namn i enlighet med artikel 22.

c)	En uppgift som hänför sig till en utmärkelse, medalj eller deltagande i en tävling; om det gäller en australisk utmärkelse, medalj eller tävling ska det behöriga organet i gemenskapen ha underrättats om denna.

d)	Uppgift om produkttyp enligt bilaga VI.

e)	Namnet på en vingård.

f)	När det gäller ett vin med ursprung i gemenskapen namnet på en vinodlingsanläggning förutsatt att druvorna odlats på den berörda anläggningen och att vinet har framställts på samma anläggning.

g)	En särskild färg på vinet.

h)	Uppgift om den plats där vinet tappades på flaska.

i)	Uppgift om den metod som används för att framställa vinet, om inte annat följer av bilaga VIII.

j)	När det gäller gemenskapen, ett traditionellt uttryck som förtecknas i bilaga III.

k)	När det gäller Australien, ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V.

l)	Namn, befattning och adress för en person som har deltagit i saluföringen av vinet.

Artikel 21

Presentation

1. De avtalsslutande parterna är eniga om att det, när det enligt den importerande avtalsslutande partens lagar och andra författningar är obligatoriskt att ange vissa uppgifter på en vinetikett, även får anges andra uppgifter inom samma synfält som de obligatoriska uppgifterna eller på något annat ställe på vinbehållaren.

2. Om ett uttryck för kvalitetsvin enligt förteckningen i bilaga V används som en del av den primära varubeteckningen på en vinetikett ska detta uttryck, utan hinder av punkt 1, placeras inom samma synfält, och med bokstäver av väsentligen samma storlek, som en geografisk beteckning för Australien enligt förteckningen i del B i bilaga II. I denna punkt avses med ”primär varubeteckning” den beteckning av produkten som är synlig på den del av vinbehållaren eller förpackningen som är avsedd att presenteras för konsumenten under normala skyltningsförhållanden.

3. De avtalsslutande parterna är överens om att de uppgifter som avses i punkt 1, däribland ett uttryck för kvalitetsvin som anges i bilaga V, får upprepas på andra ställen på vinbehållaren, oavsett om de är placerade inom samma synfält som en geografisk beteckning som förtecknas i bilaga II eller inte.

4. Gemenskapen godtar att ett vin med ursprung i Australien får beskrivas eller presenteras i gemenskapen med uppgifter om det antal standardglas som vinet motsvarar, förutsatt att användningen av dessa uppgifter följer de bestämmelser som gäller för vinproducenter i Australien, däribland bestämmelserna i Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980, i Trade Practices Act 1974 och i Australia New Zealand Food Standards Code.

Artikel 22

Druvsorter

1. Varje avtalsslutande part samtycker till att på sitt territorium tillåta den andra avtalsslutande parten att använda namnen på en eller flera druvsorter, eller eventuellt synonymer till dessa, för att beskriva och presentera ett vin, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)	Druvsorterna eller deras synonymer ska vara upptagna i den klassificering av druvsorter som upprättats av Internationella vinorganisationen (OIV), Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) eller Internationella nämnden för växtgenetiska resurser (IGPBR).

Om vinet inte uteslutande är sammansatt av den eller de angivna druvsorterna, eller synonymer till dessa, ska minst 85 % av vinet vara framställt av den eller de angivna sorterna, efter avdrag för de produktmängder som använts för eventuell sötning och för kulturer av mikroorganismer (vilka får uppgå till högst 5 % av vinet).

c)	Varje druvsort eller motsvarande synonym som anges på etiketten ska utgöra en större andel av vinets sammansättning än en druvsort som inte anges på etiketten.

d)	Om två eller flera druvsorter eller deras synonymer anges ska de anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning och med bokstäver av valfri storlek.

e)	Druvsorter eller deras synonymer ska anges antingen inom samma synfält eller utanför detta, beroende på det exporterande landets lagstiftning.

f)	Namnet på druvsorten eller druvsorterna eller deras synonymer får inte användas på ett sådant sätt att de kan vilseleda konsumenten i fråga om vinets ursprung. I detta syfte kan de avtalsslutande parterna fastställa villkor för användning av ett sådant namn.

2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 och artikel 12.1 a I och artikel 12.1 b I är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

Om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del A i bilaga II, när det gäller gemenskapen, får Australien använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på Australiens territorium om druvsorten eller dess synonym är upptagen i förteckningen i bilaga VII, och

om en druvsort eller en synonym till denna innehåller eller består av en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II, när det gäller Australien, får gemenskapen använda denna druvsort eller dess synonym för att beskriva eller presentera ett vin som har sitt ursprung på gemenskapens territorium om druvsorten eller dess synonym användes i god tro innan detta avtal trädde i kraft.

3. Trots bestämmelserna i artikel 12 och den här artikeln är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att beteckningen ”Hermitage” används för viner med ursprung i Australien som en synonym till druvsorten ”Shiraz” vid försäljning i länder utanför gemenskapens territorium, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att beteckningen inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna.

4. Trots bestämmelserna i denna artikel är de avtalsslutande parterna eniga om att under en övergångsperiod, som löper ut 12 månader efter detta avtals ikraftträdande, tillåta att druvsortsnamnet ”Lambrusco” används för viner med ursprung i Australien som en beskrivning av den vintyp som av tradition har framställts och saluförts under detta namn, vid saluföring i länder utanför gemenskapen, i den mån lagar och andra författningar i Australien och i andra länder tillåter detta, och förutsatt att denna beteckning inte används på ett sådant sätt att den kan vilseleda konsumenterna.

Artikel 23

Uttryck för kvalitetsviner

Australien får använda de uttryck som förtecknas i bilaga V för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i Australien i enlighet med de villkor för användningen som fastställs i den bilagan och i överensstämmelse med artikel 20.

Artikel 24

Viner med ursprung i Australien med en geografisk beteckning

Utan att det påverkar mer restriktiv australisk lagstiftning är de avtalsslutande parterna eniga om att Australien får använda en geografisk beteckning som förtecknas i del B i bilaga II vid beskrivning och presentation av vin med ursprung i Australien på följande villkor:

a)	Om en enda geografisk beteckning används, ska minst 85 % av vinet vara framställt av druvor som har skördats inom den aktuella geografiska enheten.

Om upp till tre geografiska beteckningar används för samma vin

I.	ska minst 95 % av vinet vara framställt av druvor som skördats i de aktuella geografiska enheterna, varvid minst 5 % av varje angiven geografisk beteckning ska ingå, och

II.	ska de geografiska beteckningarna på etiketten anges i fallande ordning alltefter deras andel i vinets sammansättning.

Artikel 25

Genomförande av märkningskraven

1. Om beskrivningen eller presentationen av ett vin, särskilt på etiketten, i officiella dokument eller handelsdokument eller i reklam, strider mot detta avtal, ska de avtalsslutande parterna vidta de administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden som krävs enligt deras respektive lagar och andra författningar.

2. De åtgärder och förfaranden som avses i punkt 1 ska vidtas särskilt i följande fall:

a)	Om översättningen till den andra avtalsslutande partens språk av beskrivningar som har fastställts i gemenskapens lagstiftning eller den australiska lagstiftningen är ett ord som är vilseledande med hänsyn till det således beskrivna eller presenterade vinets ursprung, art eller kvalitet.

Om det på behållaren eller förpackningen, i reklam eller i officiella dokument eller handelsdokument rörande viner vars beteckningar är skyddade enligt detta avtal förekommer beskrivningar, varumärken, namn, inskrifter eller illustrationer som direkt eller indirekt innehåller oriktiga eller vilseledande uppgifter om vinets avsändningsort, ursprung, art, druvsort eller väsentliga egenskaper.

c)	Om den använda förpackningen kan verka vilseledande när det gäller vinets ursprung.

Artikel 26

Frysningsklausul

De avtalsslutande parterna får inte i sin nationella lagstiftning införa villkor som är mindre fördelaktiga än de som fastställs i detta avtal eller i den nationella lagstiftning som gällde vid den tidpunkt då detta avtal undertecknades, särskilt den lagstiftning som avses i bilaga IX, vad beträffar beskrivning, presentation, förpackning eller sammansättning av viner som framställts av den andra avtalsslutande parten.

AVDELNING IV

CERTIFIERINGSKRAV

Artikel 27

Intyg

1. Gemenskapen ska utan tidsbegränsning tillåta import av vin med ursprung i Australien i enlighet med det förenklade certifieringsförfarande som föreskrivs i artikel 24.2 andra stycket och artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land. För detta ändamål ska Australien i enlighet med dessa bestämmelser

a)	överlämna intyg och analysrapporter genom det behöriga organet, eller

om det behöriga organ som avses i led a har försäkrat sig om att enskilda producenter har förutsättningar att åta sig detta ansvar,

I.	individuellt godkänna de producenter som har tillstånd att utfärda intyg och analysrapporter,

II.	utöva tillsyn över och inspektera de godkända producenterna,

III.	två gånger om året, i januari och juli, skicka de godkända producenternas namn och adresser tillsammans med deras officiella registreringsnummer, till kommissionen,

IV.	underrätta kommissionen utan dröjsmål om eventuella ändringar av de godkända producenternas namn och adresser, och

V.	underrätta kommissionen utan dröjsmål om en producents godkännande återkallas.

2. Utan hinder av vad som sägs i artikel 26 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 krävs endast följande uppgifter vad beträffar den förenklade blanketten VI 1:

a)	I intygets fält 2, importörens eller mottagarens namn och adress.

I intygets fält 6, en beskrivning av produkten som ska omfatta följande: Den nominella volymen (t.ex. 75 cl), varubeteckningen (dvs. ’wine of Australia’), den skyddade geografiska beteckningen (se del B i bilaga II), uttryck för kvalitetsviner (se bilaga V), namnet på druvsorten (druvsorterna) samt årgången, om de framgår av etiketten.

c)	I intygets fält 11 det unika analysnummer som utfärdats av det behöriga organet i Australien.

3. Vid tillämpningen av denna artikel ska det behöriga organet för Australiens vidkommande vara Australian Wine and Brandy Corporation eller andra organ som Australien kan komma att utse som behöriga organ.

4. Om inte annat följer av artikel 28 ska gemenskapen inte göra import av vin med ursprung i Australien till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till gemenskapen den 1 mars 1994 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder.

5. Om inte annat följer av artikel 28 ska Australien inte göra import av vin med ursprung i gemenskapen till föremål för ett mer restriktivt eller omfattande certifieringssystem än det som gällde för sådan import till Australien den 1 januari 1992 och det som tillämpas på vin som införs från andra länder med likvärdiga tillsyns- och kontrollåtgärder.

Artikel 28

Tillfälliga certifieringskrav

1. De avtalsslutande parterna förbehåller sig rätten att temporärt införa ytterligare certifieringskrav för att tillgodose legitima allmänna intressen såsom hälso- eller konsumentskydd eller bedrägeribekämpning. I så fall ska den andra avtalsslutande parten i god tid meddelas de uppgifter som är nödvändiga för att kunna uppfylla de kompletterande kraven.

2. De avtalsslutande parterna är överens om att sådana krav inte ska gälla under längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose det särskilda allmänna intresse som var anledningen till att de infördes.

AVDELNING V

FÖRVALTNING AV AVTALET

Artikel 29

Samarbete mellan de avtalsslutande parterna

1. De avtalsslutande parterna ska, genom sina representativa organ och genom den gemensamma kommitté som inrättats enligt artikel 30, upprätthålla direkt kontakt med varandra i alla frågor som rör detta avtal. De avtalsslutande parterna ska i första hand försöka lösa alla problem som uppstår dem emellan till följd av detta avtal genom sina representativa organ eller den gemensamma kommittén.

2. Australien utser Department of Agriculture, Fisheries and Forestry (eller en annan australisk regeringsmyndighet som övertar detta departements relevanta uppgifter) som sitt representativa organ. Gemenskapen utser Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling som sitt representativa organ. En avtalsslutande part ska meddela den andra avtalsslutande parten om den utser ett nytt representativt organ.

3. Australien, representerat av Department of Agriculture, Fisheries and Forestry, och gemenskapen

a)	kan gemensamt besluta om att bilagorna eller protokollet till detta avtal ska ändras; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna avtalar,

b)	kan enas om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f,

c)	ska underrätta varandra skriftligen om de har för avsikt att införa nya bestämmelser eller ändringar av befintliga bestämmelser som rör allmänna intressen, som hälso- och konsumentskydd, och som kan få konsekvenser för vinsektorn,

d)	ska underrätta varandra skriftligen om lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och rättsliga beslut som rör tillämpningen av detta avtal och om de åtgärder som antagits på grundval av sådana beslut, och

e)	kan gemensamt besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som var i kraft vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal.

Artikel 30

Gemensam kommitté

1. En gemensam kommitté bestående av företrädare för gemenskapen och Australien ska inrättas.

2. Den gemensamma kommittén får utfärda rekommendationer och anta beslut med enhällighet. Den ska själv fastställa sin arbetsordning. Den ska sammanträda på begäran av någon av de avtalsslutande parterna, senast 90 dagar efter begäran och omväxlande i gemenskapen och i Australien, på en tid och plats och under förhållanden, inbegripet videokonferens, som ska avtalas gemensamt av de avtalsslutande parterna.

3. Den gemensamma kommittén får

a)	besluta att ändra bilagorna eller protokollet till detta avtal; bilagan eller protokollet ska anses vara ändrade från och med den dag som de avtalsslutande parterna enas om,

b)	besluta om sådana praktiska villkor som avses i artiklarna 13.6 och 22.1 f, och

c)	besluta om att en hänvisning i detta avtal till en lag eller annan författning ska anses vara en hänvisning till den lagen eller författningen i den ändrade lydelse som gällde vid en viss tidpunkt efter undertecknandet av detta avtal.

4. Den gemensamma kommittén ska sörja för att detta avtal fungerar på ett korrekt sätt och får pröva alla frågor som kan uppkomma i samband med dess genomförande. Den ska särskilt ansvara för

a)	utbytet av information mellan de avtalsslutande parterna för att avtalet ska fungera optimalt,

b)	att lägga fram förslag i frågor av gemensamt intresse för de avtalsslutande parterna inom sektorn för vin och sprit,

c)	att fastställa tarifferna för de avgifter och utgifter som avses i artiklarna 10.9 och 38.7.

5. Den gemensamma kommittén får besluta om att inleda diskussioner om frågor av gemensamt intresse inom vinsektorn.

6. Den gemensamma kommittén får ta initiativ till att främja kontakterna mellan de avtalsslutande parternas vinproducenter och företrädare för vinnäringen.

Artikel 31

Avtalets tillämpning och funktion

De avtalsslutande parterna ska utse de kontaktorgan som anges i bilaga X och som ska ansvara för avtalets tillämpning och funktion.

Artikel 32

Ömsesidigt bistånd mellan de avtalsslutande parterna

1. Om en avtalsslutande part har anledning att misstänka att

a)	ett vin eller ett parti vin enligt definitionen i artikel 2, som är eller har varit föremål för handel mellan Australien och gemenskapen, inte står i överensstämmelse med de regler som gäller för vinsektorn inom gemenskapen eller i Australien eller med detta avtal, och att

b)	denna bristande överensstämmelse är av särskilt intresse för den andra avtalsslutande parten och kan ge upphov till administrativa åtgärder eller rättsliga förfaranden,

ska den avtalsslutande parten, genom sitt kontaktorgan, snarast underrätta den andra avtalsslutande partens kontaktorgan eller andra berörda organ om detta.

2. Till de uppgifter som ska lämnas i enlighet med punkt 1 ska fogas officiella dokument, handelsdokument och andra dokument av betydelse. Vidare ska det anges vilka administrativa eller rättsliga förfaranden som vid behov kan inledas. Informationen ska bl.a. omfatta följande uppgifter om det aktuella vinet:

a)	Namnen på producenten och den person som förfogar över vinet.

b)	Vinets sammansättning och organoleptiska egenskaper.

c)	Vinets beskrivning och presentation.

d)	Uppgifter om i vilka avseenden reglerna om produktion och saluföring inte har iakttagits.

AVDELNING VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 33

Vin under transitering

Avdelningarna I, II, III och IV ska inte gälla för viner

a)	som transiteras genom en avtalsslutande parts territorium, eller

b)	som har sitt ursprung inom en avtalsslutande parts territorium och sänds i små mängder mellan de avtalsslutande parterna på de villkor och i enlighet med det förfarande som fastställs i punkt II i protokollet.

Artikel 34

WTO-avtalet

Detta avtal påverkar inte de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet.

Artikel 35

Sanitära och fytosanitära åtgärder

1. Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka de avtalsslutande parternas rätt att vidta de sanitära och fytosanitära åtgärder som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, under förutsättning att sådana åtgärder inte strider mot bestämmelserna i avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder i bilaga 1 A till WTO-avtalet.

2. Var och en av de avtalsslutande parterna ska, i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 29, så snart ett lämpligt tillfälle ges bemöda sig om att underrätta den andra parten, så att de kan komma överens om en gemensam hållning, om sådan utveckling som, när det gäller vin som saluförs på dess territorium, kan leda till att åtgärder vidtas som krävs för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa, särskilt åtgärder rörande fastställande av specifika gränsvärden för föroreningar eller restprodukter.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska en avtalsslutande part, som vidtar eller har för avsikt att vidta brådskande sanitära och fytosanitära åtgärder med anledning av att en godkänd oenologisk metod eller behandling eller krav på vinets sammansättning utgör en hälsorisk, inom 30 dagar efter det att den brådskande åtgärden har vidtagits eller föreslagits, underrätta den andra avtalsslutande parten om detta, antingen genom deras respektive representativa organ eller den gemensamma kommittén, för att parterna ska kunna komma överens om en gemensam hållning.

Artikel 36

Geografiskt tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt, och på de villkor som fastställs i det fördraget, och, å andra sidan, på Australiens territorium.

Artikel 37

Samråd

1. Om en avtalsslutande part anser att den andra avtalsslutande parten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt detta avtal, och det inte har visat sig möjligt att lösa frågan i enlighet med artikel 29.1, kan den skriftligen begära samråd med den andra avtalsslutande parten. Inom 30 dagar från och med det att begäran mottas ska de avtalsslutande parterna samråda med varandra med sikte på att lösa frågan.

2. Den avtalsslutande part som begär samråd ska förse den andra avtalsslutande parten med alla de uppgifter som är nödvändiga för en noggrann prövning av ärendet i fråga.

3. I de fall där en fördröjning skulle medföra en hälsorisk eller försämra effektiviteten av åtgärder för att bekämpa bedrägeri får lämpliga provisoriska skyddsåtgärder vidtas av en avtalsslutande part, under förutsättning att sådant samråd hålls omedelbart efter det att de aktuella åtgärderna har vidtagits.

4. Om frågan inte har lösts inom 60 dagar efter mottagandet av begäran om samråd får de avtalsslutande parterna efter ömsesidig överenskommelse

a)	förlänga perioden för samråd, eller

b)	hänskjuta frågan till ett relevant organ för avgörande.

Artikel 38

Skiljeförfarande

1. Om det inte är möjligt att lösa en fråga i enlighet med artikel 37 (bortsett från en invändning enligt artikel 9) får de avtalsslutande parterna, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta frågan till skiljedom, i vilket fall endera avtalsparten ska underrätta den andra parten om valet av en skiljeman inom 60 dagar i enlighet med kriterierna i punkt 4.

2. Inom 30 dagar efter valet av den andre skiljemannen ska de två skiljemän som utsetts i enlighet med punkt 1 gemensamt utse en tredje skiljeman. Om de två första skiljemännen inte lyckas enas om en tredje skiljeman ska de avtalsslutande parterna inom 30 dagar gemensamt utse en tredje skiljeman.

3. Om de avtalsslutande parterna inte kan enas om en tredje skiljeman inom den trettiodagarsperiod som avses i punkt 2 ska skiljemannen, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, utses inom en frist på ytterligare 60 dagar, av ordföranden eller av en av ledamöterna av Internationella domstolen (enligt anciennitetsprincipen), med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 4 i denna artikel och i enlighet med domstolens praxis.

4. Den tredje skiljemannen ska leda skiljeförfarandet och ska ha juridisk kompetens. Skiljemännen (med undantag av ordföranden) ska vara tillräckligt kvalificerade på det område som skiljenämnden ska behandla.

5. Inom 30 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts ska de tre skiljemännen gemensamt enas om den arbetsordning som ska gälla för skiljedomsförfarandet och därvidlag ta hänsyn till Permanenta skiljedomstolens frivilliga regler om skiljedomsförfarande vid tvister mellan två stater; arbetsordningen får dock genom ömsesidig överenskommelse när som helst frångås eller ändras av de avtalsslutande parterna.

6. De tre skiljemännen ska nå en slutsats i ärendet inom högst 90 dagar efter det att den tredje skiljemannen har utsetts. Slutsatserna ska nås genom majoritetsbeslut.

7. Kostnaderna för skiljeförfarandet, däribland kostnaderna för skiljemännens arvoden, ska delas lika av de avtalsslutande parterna. Arvoden och avgifter som ska betalas till skiljemännen ska följa de tariffer som den gemensamma kommittén har fastställt.

8. Skiljemännens beslut ska vara slutgiltigt och bindande.

9. De avtalsslutande parterna får, efter gemensam överenskommelse, hänskjuta alla andra frågor rörande bilateral handel med vin till skiljedom enligt denna artikel.

Artikel 39

Samarbete inom vinsektorn

1. De avtalsslutande parterna kan enas om att ändra detta avtal i syfte att bygga ut samarbetet inom vinsektorn. De är eniga om att inleda överläggningar som syftar till en harmonisering av reglerna för märkning av vin.

2. Vardera avtalsslutande part får inom ramen för detta avtal lägga fram förslag om en utvidgning av samarbetet parterna emellan mot bakgrund av de erfarenheter som har gjorts i samband med tillämpningen av avtalet.

Artikel 40

Befintliga lager

Vin som vid tidpunkten för avtalets ikraftträdande eller vid utgången av de respektive övergångsperioder som fastställs i artiklarna 15, 17 eller 22.3 och 22.4, lagenligt har framställts, beskrivits och presenterats på ett sätt som är förbjudet enligt detta avtal får saluföras på följande villkor:

a)	Om vinet har framställts med hjälp av en eller flera oenologiska metoder eller behandlingar som inte anges i bilaga I, får vinet saluföras till dess att lagren har tömts.

Om det vid beskrivningen eller presentationen av vinet har använts beteckningar som är förbjudna enligt detta avtal, får det saluföras

av grossister

A.	när det gäller likörviner, under en femårsperiod,

B.	när det gäller andra viner, under en treårsperiod,

II.	av detaljhandlare till dess att lagren har tömts.

Artikel 41

Avtal

Det protokoll och de bilagor som är fogade till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 42

Giltiga språk

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 43

Uppsägning av 1994 års avtal

De avtalsslutande parterna är eniga om att följande instrument upphävs från och med dagen för detta avtals ikraftträdande:

a)	Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin med tillhörande protokoll, upprättat i Bryssel och Canberra (26–31 januari 1994).

Tillhörande brevväxling, upprättad i Bryssel och Canberra (26–31 januari 1994),

I.	om villkoren för produktion och märkning av ”bottle fermented” mousserande vin med ursprung i Australien

II.	om villkoren för produktion och märkning av australiska viner som beskrivs och presenteras med uttrycken ”botrytis” eller liknande, ”noble late harvested” eller ”special late harvested”

III.	om artiklarna 8 och 14 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin

IV.	om sambandet mellan avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin och artikel 24.1 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

V.	om avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Australien [Australien och Europeiska gemenskapen] om handel med vin

VI.	om användning av uttrycket ”Frontignac” i Australien.

Artikel 44

Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då de avtalsslutande parterna skriftligen meddelade varandra att deras respektive villkor för avtalets ikraftträdande har uppfyllts.

2. Endera avtalsslutande part kan säga upp detta avtal med ett års skriftligt varsel riktad till den andra avtalsslutande parten.

Съставено в Брюксел на първи декември две хиляди и осма година.

Hecho en Bruselas el uno de diciembre de dosmil ocho.

V Bruselu dne prvního prosince dva tisíce osm.

Udfærdiget i Bruxelles den første december to tusind og otte.

Geschehen zu Brüssel am ersten Dezember zweitausendacht.

Kahe tuhande kaheksanda aasta detsembrikuu esimesel päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, την πρώτη Δεκεμβρίου δύο χιλιάδες οκτώ.

Done at Brussels on the first day of December in the year two thousand and eight.

Fait à Bruxelles, le premier décembre deux mille huit.

Fatto a Bruxelles, addì primo dicembre duemilaotto.

Briselē, divtūkstoš astotā gada pirmajā decembrī.

Priimta du tūkstančiai aštuntų metų gruodžio pirmą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-nyolcadik év december első napján.

Magħmul fi Brussell, fl-ewwel jum ta' Diċembru tas-sena elfejn u tmienja.

Gedaan te Brussel, de eerste december tweeduizend acht.

Sporządzono w Brukseli dnia pierwszego grudnia roku dwa tysiące ósmego.

Feito em Bruxelas, em um de Dezembro de dois mil e oito.

Întocmit la Bruxelles, la întâi decembrie două mii opt.

V Bruseli dňa prvého decembra dvetisícosem.

V Bruslju, dne prvega decembra leta dva tisoč osem.

Tehty Brysselissä ensimmäisenä päivänä joulukuuta vuonna kaksituhattakahdeksan.

Som skedde i Bryssel den första december tjugohundraåtta.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vardu

Az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

För Europeiska gemenskapen

За Австралия

Por Australia

Za Austrálii

For Australien

Für Australien

Austraalia nimel

Για τηυ Αυστραλία

For Australia

Pour l'Australie

Per l'Australia

Austrālijas vārdā

Australijos vardu

Ausztrália részéről

Għall-Awstralja

Voor Australië

W imieniu Australii

Pela Austrália

Pentru Australia

Za Austráliu

Za Avstralijo

Australian puolesta

För Australien

(1) ATS 1988 nr 30 (utan bilaga). UNTS 1503 s. 168 (med bilaga).

BILAGA I

Oenologiska metoder enligt artikel 5

DEL A

För viner med ursprung i Australien

Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i Australien på de villkor som anges i de australiska reglerna, särskilt i Australian Wine and Brandy Corporation Act från 1980, Trade Practices Act från 1974 och Australia New Zealand Food Standards Code (om inget annat anges i denna bilaga) och med följande föreskrifter:

1.	Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas.

2.	Värmebehandling.

3.	Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin.

4.	Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna.

5.	Användning av vinjäst.

6.	Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft.

Tillsats av kulturer av mikroorganismer, inbegripet cellväggsdelar från döda jästceller, med eller utan ett eller flera av följande ämnen för att stimulera jästutvecklingen:

—	Diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat.

—	Ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit.

—	Tiaminhydroklorid.

8.	Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning.

9.	Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l.

10.	Användning, på de villkor som anges i gemenskapsbestämmelserna, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallat kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.

11.	Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt mänsklig konsumtion inte överstiger 200 mg/l.

12.	Tillsats av L-askorbinsyra eller erytorbinsyra (isoaskorbinsyra), dock högst 300 mg/l.

13.	Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l.

14.	Användning av vinsyra, mjölksyra eller äppelsyra till syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten inte höjs med mer än 4,0 g/l uttryckt som vinsyra.

15.

Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:

—	Ätligt gelatin.

—

Husbloss.

—	Kasein och kaliumkaseinat.

—	Mjölk eller kondenserad mjölk.

—	Animaliskt albumin.

—

Bentonit.

—	Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning.

—

Kaolin.

—

Tannin.

—	Pektolytiska enzymer.

—	Enzymer godkända för användning i livsmedel.

16.	Tillsats av tannin.

17.	Behandling med träkol för oenologiskt bruk (aktivt kol).

18.

Behandling

—	av vitvin och rosévin med kaliumferrocyanid,

—	av rödvin med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat, förutsatt att det behandlade vinet innehåller en återstående mängd järn.

19.	Tillsats av metavinsyra, dock högst 100 mg/l.

20.

Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas:

—	Kalciumalginat, eller

—	kaliumalginat.

21.	Tillsats av kaliumbitartrat för att främja utfällning av vinsten.

22.	Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl.

23.	Användning av polyvinylpyrrolidon, förutsatt att det behandlade vinet inte innehåller mer än 100 mg/l polyvinylpyrrolidon.

24.	Användning av kopparsulfat, dock högst 1 g/hl, för att avlägsna oönskad smak eller lukt i vinet, förutsatt att kopparhalten i det behandlade vinet inte överstiger 1 mg/l.

25.	Tillsats av sockerkulör för att förstärka likörviners färg.

26.	Tillsats av destillat av vin eller av torkade druvor eller neutral vinalkohol vid framställning av likörvin.

27.	Tillsats av druvmust eller koncentrerad druvmust för sötning av vin.

28.	Användning av kalciumkarbonat till avsyrning.

29.	Användning av katjonbytarhartser för stabilisering av vin, förutsatt att hartserna är tillräckligt stabila så att inte ämnen överförs till vinet i mängder som kan utgöra en hälsorisk (1).

30.	Användning av bitar av ek.

31.	Användning av så kallad ”spinning cone”-teknik.

32.	Användning av gummi arabicum eller akacia.

33.	Användning av kalciumtartrat till avsyrning.

34.	Användning av elektrodialys.

35.	Användning av ureas för att minska ureahalten i vinet.

36.	Användning av lysozym.

37.	Användning av omvänd osmos.

38.	Användning av dimetyldikarbonat.

39.	Användning av väteperoxid i druvsaft, koncentrerad druvsaft eller druvmust.

40.	Användning av motströmsextraktion.

41.	Användning av växtproteiner.

42.	Användning av kopparcitrat.

43.	Tillsats av druvsprit, brandy och socker till mousserande vin.

44.	Tillsats av mistella.

2.	Nya eller ändrade oenologiska metoder och behandlingar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL B

För viner med ursprung i gemenskapen

Förteckning över oenologiska metoder och behandlingar som är godkända för viner med ursprung i gemenskapen på de villkor som anges i gemenskapens bestämmelser, särskilt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 (om inget annat anges) och med följande föreskrifter:

1.	Luftning eller genomströmning med argon, kvävgas eller syrgas.

2.	Värmebehandling.

3.	Användning i torrt vin, i mängder som inte överstiger 5 %, av färska jäsningsrester, som är sunda och outspädda och innehåller jäst från nyligen avslutad framställning av torrt vin.

4.	Centrifugering och filtrering, med eller utan inert filtermaterial, förutsatt att inga oönskade rester finns kvar i de behandlade produkterna.

5.	Användning av vinjäst.

6.	Användning av cellväggsdelar från jästceller, dock högst 40 g/hl.

7.	Användning av polyvinylpyrrolidon, dock högst 80 g/hl.

8.	Användning av mjölksyrabakterier i en vinupplösning.

Tillsats av ett eller flera av följande ämnen för att främja jästutvecklingen:

—

Tillsats av

i)	diammoniumfosfat eller ammoniumsulfat, dock högst 0,3 g/l,

ii)	ammoniumsulfit eller ammoniumbisulfit, dock högst 0,2 g/l.

Dessa produkter får också användas tillsammans inom ett gränsvärde på 0,3 g/l, utan att detta berör ovannämnda gränsvärde på 0,2 g/l.

—	Tillsats av tiaminhydroklorid, dock högst 0,6 mg/l, uttryckt som tiamin.

10.	Användning av koldioxid, argon eller kväve, antingen var för sig eller i kombination, uteslutande för att skapa en inert atmosfär och behandla produkten utan inverkan av luft.

11.	Tillsats av koldioxid, förutsatt att koldioxidhalten i det behandlade vinet inte överstiger 2 g/l.

12.	Användning, på de villkor som anges i australiska bestämmelser, av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit, även kallad kaliumdisulfit eller kaliumpyrosulfit.

13.	Tillsats av sorbinsyra eller kaliumsorbat, förutsatt att den slutliga sorbinsyrahalten i den behandlade produkten vid övergång till direkt mänsklig konsumtion inte överstiger 200 mg/l.

14.	Tillsats av L-askorbinsyra, dock högst 250 mg/l.

15.	Tillsats av citronsyra för stabilisering av vinet, förutsatt att den slutliga halten i det behandlade vinet inte överstiger 1 g/l.

16.	Användning av vinsyra för syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten i vinet inte höjs med mer än 2,5g/l uttryckt som vinsyra.

17.

Användning av ett eller flera av följande ämnen för avsyrning:

—	Neutralt kaliumtartrat.

—	Kaliumbikarbonat.

—	Kalciumkarbonat, eventuellt innehållande små mängder dubbelkalciumsalt av L (+)-vinsyra och L (-)-äppelsyra.

—	Kalciumtartrat eller vinsyra.

—	Homogent, fint pulveriserat preparat av lika delar vinsyra och kalciumkarbonat.

18.

Klarning med hjälp av ett eller flera av följande ämnen för oenologiskt bruk:

—	Ätligt gelatin.

—	Växtproteiner.

—

Husbloss.

—	Kasein och kaliumkaseinat.

—	Äggalbumin och mjölkalbumin.

—

Bentonit.

—	Kiseldioxid i form av gel eller kolloidupplösning.

—

Kaolin.

—

Tannin.

—	Pektolytiska enzymer.

—	Enzympreparat med betaglukanas.

19.	Tillsats av tannin.

20.	Behandling med träkol för oenologiskt bruk (aktivt kol) inom ett gränsvärde på 100 g torrsubstans per hl.

21.

Behandling

—	av vitvin och rosévin med kaliumferrocyanid,

—	av rödvin med kaliumferrocyanid eller med kalciumfytat, förutsatt att det behandlade vinet innehåller en återstående mängd järn.

22.	Tillsats av metavinsyra, dock högst 100 mg/l.

23.	Användning av akacia efter avslutad jäsning.

24.	Användning av DL-vinsyra, också kallad racemsyra, eller av neutrala kaliumsalter av denna för att främja utfällning av överskjutande kalcium.

25.

Användning av någon av följande substanser för framställning av mousserande vin genom jäsning på flaska, med avskiljning av bottensatsen (vindruv) genom att flaskan öppnas:

—	Kalciumalginat, eller

—	kaliumalginat.

26.	Användning av kopparsulfat, dock högst 1 g/hl, för att avlägsna oönskad smak eller lukt i vinet, förutsatt att kopparhalten i det behandlade vinet inte överstiger 1 mg/l.

27.	Tillsats av kaliumbitartrat eller kalciumtartrat för att främja utfällning av vinsten.

28.	Användning av kåda från aleppotall uteslutande för att framställa vinet ”retsina”, vilket endast får framställas i Grekland.

29.	Tillsats av sockerkulör för att förstärka likörviners färg.

30.	Användning av kalciumsulfat vid framställning av vissa likörviner fso, förutsatt att sulfathalten i det behandlade vinet inte överstiger 2,5 g/l uttryckt som kaliumsulfat.

31.	Tillsats av destillat av vin eller av torkade druvor eller neutral vinalkohol vid framställning av likörvin.

32.	Tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust för att höja den naturliga alkoholhalten i druvor, druvmust eller vin.

33.	Tillsats av druvmust eller renad koncentrerad druvmust för sötning av vin.

34.	Elektrodialys för att säkerställa stabiliseringen av vinsyra.

35.	Användning av ureas för att minska ureahalten i vinet.

36.	Tillsats av lysozym.

37.	Partiell koncentrering genom fysiska processer, inbegripet omvänd osmos, för att höja den naturliga alkoholhalten i druvmust eller vin.

38.	Tillsats av dimetyldikarbonat (DMDC) till vin för mikrobiologisk stabilisering.

39.	Användning av bitar av ek vid vinframställning.

2.	Nya eller ändrade oenologiska metoder och behandlingar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL C

Tekniska anpassningar av oenologiska metoder och behandlingar enligt artikel 6.7

För gemenskapen, de oenologiska metoder och behandlingar som anges i bilaga I del B.

16.	Användning av vinsyra för syrning, förutsatt att den ursprungliga syrahalten i vinet inte höjs med mer än 2,5 g/l uttryckt som vinsyra.

32.	Tillsats av sackaros, koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust för att höja den naturliga alkoholhalten i druvor, druvmust eller vin.

37.	Partiell koncentrering genom fysiska behandlingar, inbegripet omvänd osmos, för att höja den naturliga alkoholhalten i druvmust eller vin.

För Australien, de enologiska metoder och behandlingar som anges i bilaga I del A:

Inga

(1) Denna oenologiska metod är tillåten från och med den 1 mars 1994.

BILAGA II

Geografiska beteckningar enligt artikel 12

De geografiska beteckningar som omfattas av detta avtal är följande:

DEL A

VINER MED URSPRUNG I EUROPEISKA GEMENSKAPEN

1.	Geografiska beteckningar i medlemsstaterna:

Österrike

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden

Burgenland

Carnuntum

Donauland

Kamptal

Kärnten

Kremstal

Mittelburgenland

Neusiedlersee

Neusiedlersee-Hügelland

Niederösterreich

Oberösterreich

Salzburg

Steiermark

Südburgenland

Süd-Oststeiermark

Südsteiermark

Thermenregion

Tirol

Traisental

Vorarlberg

Wachau

Weinviertel

Weststeiermark

Wien

Bordsviner med geografisk beteckning

Bergland

Steirerland

Weinland

Wien

Belgien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Namn på specificerade områden

Côtes de Sambre et Meuse

Hagelandse Wijn

Haspengouwse Wijn

Heuvellandse wijn

Vlaamse mousserende kwaliteitswijn

Bordsviner med geografisk beteckning

Vin de pays des jardins de Wallonie

Vlaamse landwijn

Bulgarien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden

Асеновград (Asenovgrad)

Черноморски район (Black Sea Region)

Брестник (Brestnik)

Драгоево (Dragoevo)

Евксиноград (Evksinograd)

Хан Крум (Han Krum)

Хърсово (Harsovo)

Хасково (Haskovo)

Хисаря (Hisarya)

Ивайловград (Ivaylovgrad)

Карлово (Karlovo)

Карнобат (Karnobat)

Ловеч (Lovech)

Лозица (Lozitsa)

Лом (Lom)

Любимец (Lyubimets)

Лясковец (Lyaskovets)

Мелник (Melnik)

Монтана (Montana)

Нова Загора (Nova Zagora)

Нови Пазар (Novi Pazar)

Ново село (Novo Selo)

Оряховица (Oryahovitsa)

Павликени (Pavlikeni)

Пазарджик (Pazardjik)

Перущица (Perushtitsa)

Плевен (Pleven)

Пловдив (Plovdiv)

Поморие (Pomorie)

Русе (Ruse)

Сакар (Sakar)

Сандански (Sandanski)

Септември (Septemvri)

Шивачево (Shivachevo)

Шумен (Shumen)

Славянци (Slavyantsi)

Сливен (Sliven)

Южно Черноморие (Southern Black Sea Coast)

Стамболово (Stambolovo)

Стара Загора (Stara Zagora)

Сухиндол (Suhindol)

Сунгурларе (Sungurlare)

Свищов (Svishtov)

Долината на Струма (Struma valley)

Търговище (Targovishte)

Върбица (Varbitsa)

Варна (Varna)

Велики Преслав (Veliki Preslav)

Видин (Vidin)

Враца (Vratsa)

Ямбол (Yambol)

Bordsviner med geografisk beteckning

Дунавска равнина (Danube Plain)

Тракийска низина (Thracian Lowlands)

Cypern

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

På grekiska		På engelska
Specificerade områden	Underområden (eventuellt föregånget av namnet på det specificerade området)	Specificerade områden	Underområden (eventuellt föregånget av namnet på det specificerade området)
Κουμανδαρία		Commandaria
Λαόνα Ακάμα		Laona Akama
Βουνί Παναγιάς —		Vouni Panayia —
Αμπελίτης		Ambelitis
Πιτσιλιά	Αφάμης eller	Pitsilia	Afames eller
Κρασοχώρια Λεμεσού	Λαόνα	Krasohoria Lemesou	Laona

Bordsviner med geografisk beteckning

På grekiska	På engelska
Λεμεσός	Lemesos
Πάφος	Pafos
Λευκωσία	Lefkosia
Λάρνακα	Larnaka

Tjeckien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun och/eller namnet på en vingård
Čechy	litoměřická
	mělnická
Morava	mikulovská
	slovácká
	velkopavlovická
	znojemská

Bordsviner med geografisk beteckning

české zemské víno

moravské zemské víno

Frankrike

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden

Alsace Grand Cru, följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Alsace, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Alsace eller Vin d’Alsace, eventuellt följt av ”Edelzwicker” eller namnet på en druvsort eller namnet på en mindre geografisk enhet

Ajaccio

Aloxe-Corton

Anjou, eventuellt följt av Val de Loire eller Coteaux de la Loire, eller Villages Brissac

Anjou, eventuellt följt av ”Gamay”, ”Mousseux” eller ”Villages”

Arbois

Arbois Pupillin

Auxey-Duresses eller Auxey-Duresses Côte de Beaune eller Auxey-Duresses Côte de Beaune-Villages

Bandol

Banyuls

Barsac

Bâtard-Montrachet

Béarn eller Béarn Bellocq

Beaujolais Supérieur

Beaujolais, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Beaujolais-Villages

Beaumes-de-Venise, eventuellt föregånget av ”Muscat de”

Beaune

Bellet eller Vin de Bellet

Bergerac

Bienvenues Bâtard-Montrachet

Blagny

Blanc Fumé de Pouilly

Blanquette de Limoux

Blaye

Bonnes Mares

Bonnezeaux

Bordeaux Côtes de Francs

Bordeaux Haut-Benauge

Bordeaux, eventuellt följt av ”Clairet” eller ”Supérieur” eller ”Rosé” eller ”mousseux”

Bourg

Bourgeais

Bourgogne, eventuellt följt av ”Clairet” eller ”Rosé” eller namnet på en mindre geografisk enhet

Bourgogne Aligoté

Bourgueil

Bouzeron

Brouilly

Buzet

Cabardès

Cabernet d’Anjou

Cabernet de Saumur

Cadillac

Cahors

Canon-Fronsac

Cap Corse, föregånget av ”Muscat du”

Cassis

Cérons

Chablis Grand Cru, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Chablis, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Chambertin

Chambertin Clos de Bèze

Chambolle-Musigny

Champagne

Chapelle-Chambertin

Charlemagne

Charmes-Chambertin

Chassagne-Montrachet eller Chassagne-Montrachet Côte de Beaune eller Chassagne-Montrachet Côtes de Beaune-Village

Château Châlon

Château Grillet

Châteaumeillant

Châteauneuf-du-Pape

Châtillon-en-Diois

Chenas

Chevalier-Montrachet

Cheverny

Chinon

Chiroubles

Chorey-lés-Beaune eller Chorey-lès-Beaune Côte de Beaune eller Chorey-lès-Beaune Côte de Beaune-Villages

Clairette de Bellegarde

Clairette de Die

Clairette du Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Clos de la Roche

Clos de Tart

Clos des Lambrays

Clos Saint-Denis

Clos Vougeot

Collioure

Condrieu

Corbières, eventuellt följt av Boutenac

Cornas

Corton

Corton-Charlemagne

Costières de Nîmes

Côtes de Beaune, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Côte de Beaune-Villages

Côte de Brouilly

Côte de Nuits

Côte Roannaise

Côte Rôtie

Coteaux Champenois, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Coteaux d’Aix-en-Provence

Coteaux d’Ancenis, eventuellt följt av namnet på en druvsort

Coteaux de Die

Coteaux de l’Aubance

Coteaux de Pierrevert

Coteaux de Saumur

Coteaux du Giennois

Coteaux du Languedoc Picpoul de Pinet

Coteaux du Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Coteaux du Layon eller Coteaux du Layon Chaume

Coteaux du Layon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Coteaux du Loir

Coteaux du Lyonnais

Coteaux du Quercy

Coteaux du Tricastin

Coteaux du Vendômois

Coteaux Varois

Côte-de-Nuits-Villages

Côtes Canon-Fronsac

Côtes d’Auvergne, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Côtes de Beaune, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Côtes de Bergerac

Côtes de Blaye

Côtes de Bordeaux Saint-Macaire

Côtes de Bourg

Côtes de Brulhois

Côtes de Castillon

Côtes de Duras

Côtes de la Malepère

Côtes de Millau

Côtes de Montravel

Côtes de Provence, eventuellt följt av Sainte Victoire

Côtes de Saint-Mont

Côtes de Toul

Côtes du Frontonnais, eventuellt följt av Fronton eller Villaudric

Côtes du Jura

Côtes du Lubéron

Côtes du Marmandais

Côtes du Rhône

Côtes du Rhône Villages, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Côtes du Roussillon

Côtes du Roussillon Villages, eventuellt följt av namnet på följande kommuner Caramany eller Latour de France eller Lesquerde eller Tautavel

Côtes du Ventoux

Côtes du Vivarais

Cour-Cheverny

Crémant d’Alsace

Crémant de Bordeaux

Crémant de Bourgogne

Crémant de Die

Crémant de Limoux

Crémant de Loire

Crémant du Jura

Crépy

Criots Bâtard-Montrachet

Crozes Ermitage

Crozes-Hermitage

Echezeaux

Entre-Deux-Mers eller Entre-Deux-Mers Haut-Benauge

Ermitage

Faugères

Fiefs Vendéens, eventuellt följt av Mareuil eller Brem eller Vix eller Pissotte

Fitou

Fixin

Fleurie

Floc de Gascogne

Fronsac

Frontignan

Gaillac

Gaillac Premières Côtes

Gevrey-Chambertin

Gigondas

Givry

Grand Roussillon

Grands Echezeaux

Graves

Graves de Vayres

Griotte-Chambertin

Gros Plant du Pays Nantais

Haut Poitou

Haut-Médoc

Haut-Montravel

Hermitage

Irancy

Irouléguy

Jasnières

Juliénas

Jurançon

L’Etoile, eventuellt följt av ”mousseux”

La Grande Rue

Ladoix eller Ladoix Côte de Beaune eller Ladoix Côte de Beaune-Villages

Lalande de Pomerol

Languedoc, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Latricières-Chambertin

Les-Baux-de-Provence

Limoux

Lirac

Listrac-Médoc

Loupiac

Lunel, eventuellt föregånget av ”Muscat de”

Lussac Saint-Émilion

Mâcon eller Pinot-Chardonnay-Macôn

Mâcon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Mâcon-Villages

Macvin du Jura

Madiran

Maranges Côte de Beaune eller Maranges Côtes de Beaune-Villages

Maranges, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Marcillac

Margaux

Marsannay

Maury

Mazis-Chambertin

Mazoyères-Chambertin

Médoc

Menetou Salon, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Mercurey

Meursault eller Meursault Côte de Beaune eller Meursault Côte de Beaune-Villages

Minervois

Minervois-la-Livinière

Mireval

Monbazillac

Montagne Saint-Émilion

Montagny

Monthélie eller Monthélie Côte de Beaune eller Monthélie Côte de Beaune-Villages

Montlouis, eventuellt följt av ”mousseux” eller ”pétillant”

Montrachet

Montravel

Morey-Saint-Denis

Morgon

Moselle

Moulin-à-Vent

Moulis

Moulis-en-Médoc

Muscadet

Muscadet Coteaux de la Loire

Muscadet Côtes de Grandlieu

Muscadet Sèvre-et-Maine

Musigny

Néac

Nuits

Nuits-Saint-Georges

Orléans

Orléans-Cléry

Pacherenc du Vic-Bilh

Palette

Patrimonio

Pauillac

Pécharmant

Pernand-Vergelesses eller Pernand-Vergelesses Côte de Beaune eller Pernand-Vergelesses Côte de Beaune-Villages

Pessac-Léognan

Petit Chablis, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Pineau des Charentes

Pinot-Chardonnay-Macôn

Pomerol

Pommard

Pouilly Fumé

Pouilly-Fuissé

Pouilly-Loché

Pouilly-sur-Loire

Pouilly-Vinzelles

Premières Côtes de Blaye

Premières Côtes de Bordeaux, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Puisseguin Saint-Émilion

Puligny-Montrachet eller Puligny-Montrachet Côte de Beaune eller Puligny-Montrachet Côte de Beaune-Villages

Quarts-de-Chaume

Quincy

Rasteau

Rasteau Rancio

Régnié

Reuilly

Richebourg

Rivesaltes, eventuellt föregånget av ”Muscat de”

Rivesaltes Rancio

Romanée (La)

Romanée Conti

Romanée Saint-Vivant

Rosé des Riceys

Rosette

Roussette de Savoie, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Roussette du Bugey, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Ruchottes-Chambertin

Rully

Saint Julien

Saint-Amour

Saint-Aubin eller Saint-Aubin Côte de Beaune, eller Saint-Aubin Côte de Beaune-Villages

Saint-Bris

Saint-Chinian

Sainte-Croix-du-Mont

Sainte-Foy Bordeaux

Saint-Émilion

Saint-Emilion Grand Cru

Saint-Estèphe

Saint-Georges Saint-Émilion

Saint-Jean-de-Minervois, eventuellt föregånget av ”Muscat de”

Saint-Joseph

Saint-Nicolas-de-Bourgueil

Saint-Péray

Saint-Pourçain

Saint-Romain eller Saint-Romain Côte de Beaune eller Saint-Romain Côte de Beaune-Villages

Saint-Véran

Sancerre

Santenay eller Santenay Côte de Beaune eller Santenay Côte de Beaune-Villages

Saumur Champigny

Saussignac

Sauternes

Savennières

Savennières-Coulée-de-Serrant

Savennières-Roche-aux-Moines

Savigny eller Savigny-lès-Beaune

Seyssel

Tâche (La)

Tavel

Thouarsais

Touraine Amboise

Touraine Azay-le-Rideau

Touraine Mesland

Touraine Noble Joue

Touraine, eventuellt följt av ”mousseux” eller ”pétillant”

Tursan

Vacqueyras

Valençay

Vin d’Entraygues et du Fel

Vin d’Estaing

Vin de Corse, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Vin de Lavilledieu

Vin de Savoie eller Vin de Savoie-Ayze, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Vin du Bugey, eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet

Vin Fin de la Côte de Nuits

Viré Clessé

Volnay

Volnay Santenots

Vosne-Romanée

Vougeot

Vouvray, eventuellt följt av ”mousseux” eller ”pétillant”

Bordsviner med geografisk beteckning

Vin de pays de l’Agenais

Vin de pays d’Aigues

Vin de pays de l’Ain

Vin de pays de l’Allier

Vin de pays d’Allobrogie

Vin de pays des Alpes de Haute-Provence

Vin de pays des Alpes Maritimes

Vin de pays de l’Ardèche

Vin de pays d’Argens

Vin de pays de l’Ariège

Vin de pays de l’Aude

Vin de pays de l’Aveyron

Vin de pays des Balmes dauphinoises

Vin de pays de la Bénovie

Vin de pays du Bérange

Vin de pays de Bessan

Vin de pays de Bigorre

Vin de pays des Bouches du Rhône

Vin de pays du Bourbonnais

Vin de pays du Calvados

Vin de pays de Cassan

Vin de pays Cathare

Vin de pays de Caux

Vin de pays de Cessenon

Vin de pays des Cévennes, eventuellt följt av Mont Bouquet

Vin de pays Charentais, eventuellt följt av Ile de Ré eller Ile d’Oléron eller Saint-Sornin

Vin de pays de la Charente

Vin de pays des Charentes-Maritimes

Vin de pays du Cher

Vin de pays de la Cité de Carcassonne

Vin de pays des Collines de la Moure

Vin de pays des Collines rhodaniennes

Vin de pays du Comté de Grignan

Vin de pays du Comté tolosan

Vin de pays des Comtés rhodaniens

Vin de pays de la Corrèze

Vin de pays de la Côte Vermeille

Vin de pays des coteaux charitois

Vin de pays des coteaux d’Enserune

Vin de pays des coteaux de Besilles

Vin de pays des coteaux de Cèze

Vin de pays des coteaux de Coiffy

Vin de pays des coteaux Flaviens

Vin de pays des coteaux de Fontcaude

Vin de pays des coteaux de Glanes

Vin de pays des coteaux de l’Ardèche

Vin de pays des coteaux de l’Auxois

Vin de pays des coteaux de la Cabrerisse

Vin de pays des coteaux de Laurens

Vin de pays des coteaux de Miramont

Vin de pays des coteaux de Montélimar

Vin de pays des coteaux de Murviel

Vin de pays des coteaux de Narbonne

Vin de pays des coteaux de Peyriac

Vin de pays des coteaux des Baronnies

Vin de pays des coteaux du Cher et de l’Arnon

Vin de pays des coteaux du Grésivaudan

Vin de pays des coteaux du Libron

Vin de pays des coteaux du Littoral Audois

Vin de pays des coteaux du Pont du Gard

Vin de pays des coteaux du Salagou

Vin de pays des coteaux de Tannay

Vin de pays des coteaux du Verdon

Vin de pays des coteaux et terrasses de Montauban

Vin de pays des côtes catalanes

Vin de pays des côtes de Gascogne

Vin de pays des côtes de Lastours

Vin de pays des côtes de Montestruc

Vin de pays des côtes de Pérignan

Vin de pays des côtes de Prouilhe

Vin de pays des côtes de Thau

Vin de pays des côtes de Thongue

Vin de pays des côtes du Brian

Vin de pays des côtes de Ceressou

Vin de pays des côtes du Condomois

Vin de pays des côtes du Tarn

Vin de pays des côtes du Vidourle

Vin de pays de la Creuse

Vin de pays de Cucugnan

Vin de pays des Deux-Sèvres

Vin de pays de la Dordogne

Vin de pays du Doubs

Vin de pays de la Drôme

Vin de pays Duché d’Uzès

Vin de pays de Franche-Comté, eventuellt följt av Coteaux de Champlitte

Vin de pays du Gard

Vin de pays du Gers

Vin de pays des Hautes-Alpes

Vin de pays de la Haute-Garonne

Vin de pays de la Haute-Marne

Vin de pays des Hautes-Pyrénées

Vin de pays d’Hauterive, eventuellt följt av Val d’Orbieu eller Coteaux du Termenès eller Côtes de Lézignan

Vin de pays de la Haute-Saône

Vin de pays de la Haute-Vienne

Vin de pays de la Haute vallée de l’Aude

Vin de pays de la Haute vallée de l’Orb

Vin de pays des Hauts de Badens

Vin de pays de l’Hérault

Vin de pays de l’Ile de Beauté

Vin de pays de l’Indre et Loire

Vin de pays de l’Indre

Vin de pays de l’Isère

Vin de pays du Jardin de la France, eventuellt följt av Marches de Bretagne eller Pays de Retz

Vin de pays des Landes

Vin de pays de Loire-Atlantique

Vin de pays du Loir et Cher

Vin de pays du Loiret

Vin de pays du Lot

Vin de pays du Lot et Garonne

Vin de pays des Maures

Vin de pays de Maine et Loire

Vin de pays de la Mayenne

Vin de pays de Meurthe-et-Moselle

Vin de pays de la Meuse

Vin de pays du Mont Baudile

Vin de pays du Mont Caume

Vin de pays des Monts de la Grage

Vin de pays de la Nièvre

Vin de pays d’Oc

Vin de pays du Périgord, eventuellt följt av Vin de Domme

Vin de pays de la Petite Crau

Vin de pays des Portes de Méditerranée

Vin de pays de la Principauté d’Orange

Vin de pays du Puy de Dôme

Vin de pays des Pyrénées-Atlantiques

Vin de pays des Pyrénées-Orientales

Vin de pays des Sables du Golfe du Lion

Vin de pays de la Sainte Baume

Vin de pays de Saint Guilhem-le-Désert

Vin de pays de Saint-Sardos

Vin de pays de Sainte Marie la Blanche

Vin de pays de Saône et Loire

Vin de pays de la Sarthe

Vin de pays de Seine et Marne

Vin de pays du Tarn

Vin de pays du Tarn et Garonne

Vin de pays des Terroirs landais, eventuellt följt av Coteaux de Chalosse eller Côtes de l’Adour eller Sables Fauves eller Sables de l’Océan

Vin de pays de Thézac-Perricard

Vin de pays du Torgan

Vin de pays d’Urfé

Vin de pays du Val de Cesse

Vin de pays du Val de Dagne

Vin de pays du Val de Montferrand

Vin de pays de la Vallée du Paradis

Vin de pays du Var

Vin de pays du Vaucluse

Vin de pays de la Vaunage

Vin de pays de la Vendée

Vin de pays de la Vicomté d’Aumelas

Vin de pays de la Vienne

Vin de pays de la Vistrenque

Vin de pays de l’Yonne

Tyskland

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Namn på specificerade områden (eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden
Ahr	Walporzheim eller Ahrtal
Baden	Badische Bergstraße
	Bodensee
	Breisgau
	Kaiserstuhl
	Kraichgau
	Markgräflerland
	Ortenau
	Tauberfranken
	Tuniberg
Franken	Maindreieck
	Mainviereck
	Steigerwald
Hessische Bergstraße	Starkenburg
	Umstadt
Mittelrhein	Loreley
	Siebengebirge
Mosel-Saar-Ruwer eller Mosel eller Saar eller Ruwer	Bernkastel
	Burg Cochem
	Moseltor
	Obermosel
	Saar
	Ruwertal
Nahe	Nahetal
Pfalz	Mittelhaardt/Deutsche Weinstraße (Weinstrasse)
	Südliche Weinstraße (Weinstrasse)
Rheingau	Johannisberg
Rheinhessen	Bingen
	Nierstein
	Wonnegau
Saale-Unstrut	Mansfelder Seen
	Schloß Neuenburg
	Thüringen
Sachsen	Elstertal
	Meißen
Württemberg	Bayerischer Bodensee
	Kocher-Jagst-Tauber
	Oberer Neckar
	Remstal-Stuttgart
	Württembergisch Unterland
	Württembergischer Bodensee

Bordsviner med geografisk beteckning

Landwein

Tafelwein

Ahrtaler Landwein

Badischer Landwein

Bayerischer Bodensee-Landwein

Landwein Main

Landwein der Mosel

Landwein der Ruwer

Landwein der Saar

Mecklenburger Landwein

Mitteldeutscher Landwein

Nahegauer Landwein

Pfälzer Landwein

Regensburger Landwein

Rheinburgen-Landwein

Rheingauer Landwein

Rheinischer Landwein

Saarländischer Landwein der Mosel

Sächsischer Landwein

Schwäbischer Landwein

Starkenburger Landwein

Taubertäler Landwein

Albrechtsburg

Bayern

Burgengau

Donau

Lindau

Main

Mosel

Neckar

Oberrhein

Rhein

Rhein-Mosel

Römertor

Stargarder Land

Grekland

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden
På grekiska	På engelska
Σάμος	Samos
Μοσχάτος Πατρών	Moschatos Patra
Μοσχάτος Ρίου – Πατρών	Moschatos Riou Patra
Μοσχάτος Κεφαλληνίας	Moschatos Kephalinia
Μοσχάτος Λήμνου	Moschatos Lemnos
Μοσχάτος Ρόδου	Moschatos Rhodos
Μαυροδάφνη Πατρών	Mavrodafni Patra
Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας	Mavrodafni Kephalinia
Σητεία	Sitia
Νεμέα	Nemea
Σαντορίνη	Santorini
Δαφνές	Dafnes
Ρόδος	Rhodos
Νάουσα	Naoussa
Ρομπόλα Κεφαλληνίας	Robola Kephalinia
Ραψάνη	Rapsani
Μαντινεία	Mantinia
Μεσενικόλα	Mesenicola
Πεζά	Peza
Αρχάνες	Archanes
Πάτρα	Patra
Ζίτσα	Zitsa
Αμύνταιο	Amynteon
Γουμένισσα	Goumenissa
Πάρος	Paros
Λήμνος	Lemnos
Αγχίαλος	Anchialos
Πλαγιές Μελίτωνα	Slopes of Melitona

Bordsviner med geografisk beteckning

På grekiska	På engelska
Ρετσίνα Μεσογείων, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Mesogia, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Κρωπίας eller Ρετσίνα Κορωπίου, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Kropia eller Retsina Koropi, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Μαρκοπούλου, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Markopoulou, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Μεγάρων, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Megara, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Παιανίας eller Ρετσίνα Λιοπεσίου, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Peania eller Retsina of Liopesi, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Παλλήνης, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Pallini, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Πικερμίου, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Pikermi, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Σπάτων, eventuellt följt av Αττικής	Retsina of Spata, eventuellt följt av Attika
Ρετσίνα Θηβών, eventuellt följt av Βοιωτίας	Retsina of Thebes, eventuellt följt av Viotias
Ρετσίνα Γιάλτρων, eventuellt följt av Ευβοίας	Retsina of Gialtra, eventuellt följt av Evvia
Ρετσίνα Καρύστου, eventuellt följt av Ευβοίας	Retsina of Karystos, eventuellt följt av Evvia
Ρετσίνα Χαλκίδας, eventuellt följt av Ευβοίας	Retsina of Halkida, eventuellt följt av Evvia
Βερντεα Ζακύνθου	Verntea Zakynthou
Αγιορείτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Mount Athos Agioritikos
Τοπικός Οίνος Αναβύσσου	Regional wine of Anavyssos
Αττικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Attiki-Attikos
Τοπικός Οίνος Βιλίτσας	Regional wine of Vilitsas
Τοπικός Οίνος Γρεβενών	Regional wine of Grevena
Τοπικός Οίνος Δράμας	Regional wine of Drama
Δωδεκανησιακός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Dodekanese – Dodekanissiakos
Τοπικός Οίνος Επανομής	Regional wine of Epanomi
Ηρακλειώτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Heraklion – Herakliotikos
Θεσσαλικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Thessalia – Thessalikos
Θηβαϊκός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Thebes – Thivaikos
Τοπικός Οίνος Κισσάμου	Regional wine of Kissamos
Τοπικός Οίνος Κρανιάς	Regional wine of Krania
Κρητικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Crete – Kritikos
Λασιθιώτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Lasithi – Lassithiotikos
Μακεδονικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Macedonia – Macedonikos
Μεσημβριώτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Nea Messimvria
Μεσσηνιακός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Messinia – Messiniakos
Παιανίτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Peanea
Παλληνιώτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Pallini – Palliniotikos
Πελοποννησιακός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Peloponnese – Peloponnisiakos
Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αμπέλου	Regional wine of Slopes of Ambelos
Τοπικός Οίνος Πλαγιές Βερτίσκου	Regional wine of Slopes of Vertiskos
Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κιθαιρώνα	Regional wine of Slopes of Kitherona
Κορινθιακός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Korinthos – Korinthiakos
Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πάρνηθας	Regional wine of Slopes of Parnitha
Τοπικός Οίνος Πυλίας	Regional wine of Pylia
Τοπικός Οίνος Τριφυλίας	Regional wine of Trifilia
Τοπικός Οίνος Τυρνάβου	Regional wine of Tyrnavos
Σιατιστινός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Siastista
Τοπικός Οίνος Ριτσώνας Αυλίδος	Regional wine of Ritsona Avlidas
Τοπικός Οίνος Λετρίνων	Regional wine of Letrines
Τοπικός Οίνος Σπάτων	Regional wine of Spata
Τοπικός Οίνος Βορείων Πλαγιών Πεντελικού	Regional wine of Slopes of Penteliko
Αιγαιοπελαγίτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Aegean Sea
Τοπικός Οίνος Ληλάντιου πεδίου	Regional wine of Lilantio Pedio
Τοπικός Οίνος Μαρκόπουλου	Regional wine of Markopoulo
Τοπικός Οίνος Τεγέας	Regional wine of Tegea
Τοπικός Οίνος Ανδριανής	Regional wine of Adriana
Τοπικός Οίνος Χαλικούνας	Regional wine of Halikouna
Τοπικός Οίνος Χαλκιδικής	Regional wine of Halkidiki
Καρυστινός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Karystos – Karystinos
Τοπικός Οίνος Πέλλας	Regional wine of Pella
Τοπικός Οίνος Σερρών	Regional wine of Serres
Συριανός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Syros – Syrianos
Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πετρωτού	Regional wine of Slopes of Petroto
Τοπικός Οίνος Γερανείων	Regional wine of Gerania
Τοπικός Οίνος Οπουντίας Λοκρίδος	Regional wine of Opountias Lokridos
Τοπικός Οίνος Στερεάς Ελλάδος	Regional wine of Sterea Ellada
Τοπικός Οίνος Αγοράς	Regional wine of Agora
Τοπικός Οίνος Κοιλάδος Αταλάντης	Regional wine of Valley of Atalanti
Τοπικός Οίνος Αρκαδίας	Regional wine of Arkadia
Παγγαιορείτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Pangeon – Pangeoritikos
Τοπικός Οίνος Μεταξάτων	Regional wine of Metaxata
Τοπικός Οίνος Ημαθίας	Regional wine of Imathia
Τοπικός Οίνος Κλημέντι	Regional wine of Klimenti
Τοπικός Οίνος Κέρκυρας	Regional wine of Corfu
Τοπικός Οίνος Σιθωνίας	Regional wine of Sithonia
Τοπικός Οίνος Μαντζαβινάτων	Regional wine of Mantzavinata
Ισμαρικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Ismaros – Ismarikos
Τοπικός Οίνος Αβδήρων	Regional wine of Avdira
Τοπικός Οίνος Ιωαννίνων	Regional wine of Ioannina
Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αιγιαλείας	Regional wine of Slopes of Egialia
Τοπικός Οίνος Πλαγιές του Αίνου	Regional wine of Slopes of Enos
Θρακικός Τοπικός Οίνος eller Τοπικός Οίνος Θράκης	Regional wine of Thrace – Thrakikos eller Regional wine of Thrakis
Τοπικός Οίνος Ιλίου	Regional wine of Ilion
Μετσοβίτικος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Metsovo – Metsovitikos
Τοπικός Οίνος Κορωπίου	Regional wine of Koropi
Τοπικός Οίνος Φλώρινας	Regional wine of Florina
Τοπικός Οίνος Θαψανών	Regional wine of Thapsana
Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κνημίδος	Regional wine of Slopes of Knimida
Ηπειρωτικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Epirus – Epirotikos
Τοπικός Οίνος Πισάτιδος	Regional wine of Pisatis
Τοπικός Οίνος Λευκάδας	Regional wine of Lefkada
Μονεμβάσιος Τοπικός Οίνος	Regional wine of Monemvasia – Monemvasios
Τοπικός Οίνος Βελβεντού	Regional wine of Velvendos
Λακωνικός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Lakonia – Lakonikos
Τοπικός Οίνος Μαρτίνου	Regional wine of Martino
Αχαϊκός Τοπικός Οίνος	Regional wine of Achaia
Τοπικός Οίνος Ηλιείας	Regional wine of Ilia
Τοπικός Οίνος Θεσσαλονίκης	Regional wine of Thessaloniki
Τοπικός Οίνος Κραννώνος	Regional wine of Krannona
Τοπικός Οίνος Παρνασσού	Regional wine of Parnassos
Τοπικός Οίνος Μετεώρων	Regional wine of Meteora
Τοπικός Οίνος Ικαρίας	Regional wine of Ikaria
Τοπικός Οίνος Καστοριάς	Regional wine of Kastoria

Ungern

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden	Underområden (eventuellt föregånget av namnet på det specificerade området)
Ászár-Neszmély(-i)	Ászár(-i)
	Neszmély(-i)
Badacsony(-i)
Balatonboglár(-i)	Balatonlelle(-i)
	Marcali
Balatonfelvidék(-i)	Balatonederics-Lesence(-i)
	Cserszeg(-i)
	Kál(-i)
Balatonfüred-Csopak(-i)	Zánka(-i)
Balatonmelléke eller Balatonmelléki	Muravidéki
Bükkalja(-i)
Csongrád(-i)	Kistelek(-i)
	Mórahalom eller Mórahalmi
	Pusztamérges(-i)
Eger eller Egri……………………………	Debrő(-i), eventuellt följt av Andornaktálya(-i) eller Demjén(-i) eller Egerbakta(-i) eller Egerszalók(-i) eller Egerszólát(-i) eller Felsőtárkány(-i) eller Kerecsend(-i) eller Maklár(-i) eller Nagytálya(-i) eller Noszvaj(-i) eller Novaj(-i) eller Ostoros(-i) eller Szomolya(-i) eller Aldebrő(-i) eller Feldebrő(-i) eller Tófalu(-i) eller Verpelét(-i) eller Kompolt(-i) eller Tarnaszentmária(-i)
Etyek-Buda(-i)	Buda(-i)
	Etyek(-i)
	Velence(-i)
Hajós-Baja(-i)
Kőszegi
Kunság(-i)	Bácska(-i)
	Cegléd(-i)
	Duna mente eller Duna menti
	Izsák(-i)
	Jászság(-i)
	Kecskemét-Kiskunfélegyháza eller Kecskemét-Kiskunfélegyházi
	Kiskunhalas-Kiskunmajsa(-i)
	Kiskőrös(-i)
	Monor(-i)
	Tisza mente eller Tisza menti
Mátra(-i)
Mór(-i)
Pannonhalma (Pannonhalmi)
Pécs(-i)………………………………………	Versend(-i)
	Szigetvár(-i)
	Kapos(-i)
Szekszárd(-i)
Somló(-i)	Kissomlyó-Sághegyi
Sopron(-i)	Köszeg(-i)
Tokaj(-i)……………………………………	Abaújszántó(-i) eller Bekecs(-i) eller Bodrogkeresztúr(-i) eller Bodrogkisfalud(-i) eller Bodrogolaszi eller Erdőbénye(-i) eller Erdőhorváti eller Golop(-i) eller Hercegkút(-i) eller Legyesbénye(-i) eller Makkoshotyka(-i) eller Mád(-i) eller Mezőzombor(-i) eller Monok(-i) eller Olaszliszka(-i) eller Rátka(-i) eller Sárazsadány(-i) eller Sárospatak(-i) eller Sátoraljaújhely(-i) eller Szegi eller Szegilong(-i) eller Szerencs(-i) eller Tarcal(-i) eller Tállya(-i) eller Tolcsva(-i) eller Vámosújfalu(-i)
Tolna(-i)	Tamási
	Völgység(-i)
Villány(-i)	Siklós(-i), eventuellt följt av Kisharsány(-i) eller Nagyharsány(-i) eller Palkonya(-i) eller Villánykövesd(-i) eller Bisse(-i) eller Csarnóta(-i) eller Diósviszló(-i) eller Harkány(-i) eller Hegyszentmárton(-i) eller Kistótfalu(-i) eller Márfa(-i) eller Nagytótfalu(-i) eller Szava(-i) eller Túrony(-i) eller Vokány(-i)

Italien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

D.O.C.G. (Denominazioni di Origine Controllata e Garantita)

Albana di Romagna

Asti eller Moscato d’Asti eller Asti Spumante

Barbaresco

Bardolino superiore

Barolo

Brachetto d’Acqui eller Acqui

Brunello di Motalcino

Carmignano

Chianti, eventuellt följt av Colli Aretini eller Colli Fiorentini eller Colline Pisane eller Colli Senesi eller Montalbano eller Montespertoli eller Rufina

Chianti Classico

Fiano di Avellino

Forgiano

Franciacorta

Gattinara

Gavi eller Cortese di Gavi

Ghemme

Greco di Tufo

Montefalco Sagrantino

Montepulciano d’Abruzzo Colline Tramane

Ramandolo

Recioto di Soave

Sforzato di Valtellina eller Sfursat di Valtellina

Soave superiore

Taurasi

Torgiano

Valtellina Superiore, eventuellt följt av Grumello eller Inferno eller Maroggia eller Sassella eller Stagafassli eller Vagella

Vermentino di Gallura eller Sardegna Vermentino di Gallura

Vernaccia di San Gimignano

Vernaccia di Serrapetrona

Vino Nobile di Montepulciano

D.O.C. (Denominazioni di Origine Controllata)

Aglianico del Taburno eller Taburno

Aglianico del Vulture

Albugnano

Alcamo eller Alcamo classico

Aleatico di Gradoli

Aleatico di Puglia

Alezio

Alghero eller Sardegna Alghero

Alta Langa

Alto Adige eller dell’Alto Adige (Südtirol eller Südtiroler), eventuellt följt av:

—	Colli di Bolzano (Bozner Leiten),

—	Meranese di Collina eller Meranese (Meraner Hügel eller Meraner),

—	Santa Maddalena (St.Magdalener),

—	Terlano (Terlaner),

—	Valle Isarco (Eisacktal eller Eisacktaler),

—	Valle Venosta (Vinschgau)

Ansonica Costa dell’Argentario

Aprilia

Arborea eller Sardegna Arborea

Arcole

Assisi

Atina

Aversa

Bagnoli di Sopra eller Bagnoli

Barbera d’Asti

Barbera del Monferrato

Barbera d’Alba

Barco Reale di Carmignano eller Rosato di Carmignano eller Vin Santo di Carmignano eller Vin Santo Carmignano Occhio di Pernice

Bardolino

Bianchello del Metauro

Bianco Capena

Bianco dell’Empolese

Bianco della Valdinievole

Bianco di Custoza

Bianco di Pitigliano

Bianco Pisano di S. Torpè

Biferno

Bivongi

Boca

Bolgheri e Bolgheri Sassicaia

Bosco Eliceo

Botticino

Bramaterra

Breganze

Brindisi

Cacc’e mmitte di Lucera

Cagnina di Romagna

Caldaro (Kalterer) eller Lago di Caldaro (Kalterersee), eventuellt följt av”Classico”

Campi Flegrei

Campidano di Terralba eller Terralba eller Sardegna Campidano di Terralba eller Sardegna Terralba

Canavese

Candia dei Colli Apuani

Cannonau di Sardegna, eventuellt följt av Capo Ferrato eller Oliena eller Nepente di Oliena Jerzu

Capalbio

Capri

Capriano del Colle

Carema

Carignano del Sulcis eller Sardegna Carignano del Sulcis

Carso

Castel del Monte

Castel San Lorenzo

Casteller

Castelli Romani

Cellatica

Cerasuolo di Vittoria

Cerveteri

Cesanese del Piglio

Cesanese di Affile eller Affile

Cesanese di Olevano Romano eller Olevano Romano

Cilento

Cinque Terre eller Cinque Terre Sciacchetrà, eventuellt följt av Costa de sera eller Costa de Campu eller Costa da Posa

Circeo

Cirò

Cisterna d’Asti

Colli Albani

Colli Altotiberini

Colli Amerini

Colli Berici, eventuellt följt av”Barbarano”

Colli Bolognesi, eventuellt följt av Colline di Riposto eller Colline Marconiane eller Zola Predona eller Monte San Pietro eller Colline di Oliveto eller Terre di Montebudello eller Serravalle

Colli Bolognesi Classico-Pignoletto

Colli del Trasimeno eller Trasimeno

Colli della Sabina

Colli dell’Etruria Centrale

Colli di Conegliano, eventuellt följt av Refrontolo eller Torchiato di Fregona

Colli di Faenza

Colli di Luni (Regionen Ligurien)

Colli di Luni (Regionen Toscana)

Colli di Parma

Colli di Rimini

Colli di Scandiano e di Canossa

Colli d’Imola

Colli Etruschi Viterbesi

Colli Euganei

Colli Lanuvini

Colli Maceratesi

Colli Martani, eventuellt följt av Todi

Colli Orientali del Friuli, eventuellt följt av Cialla eller Rosazzo

Colli Perugini

Colli Pesaresi, eventuellt följt av Focara eller Roncaglia

Colli Piacentini, eventuellt följt av Vigoleno eller Gutturnio eller Monterosso Val d’Arda eller Trebbianino Val Trebbia eller Val Nure

Colli Romagna Centrale

Colli Tortonesi

Collina Torinese

Colline di Levanto

Colline Lucchesi

Colline Novaresi

Colline Saluzzesi

Collio Goriziano eller Collio

Conegliano-Valdobbiadene, eventuellt följt av Cartizze

Conero

Contea di Sclafani

Contessa Entellina

Controguerra

Copertino

Cori

Cortese dell’Alto Monferrato

Corti Benedettine del Padovano

Cortona

Costa d’Amalfi, eventuellt följt av Furore eller Ravello eller Tramonti

Coste della Sesia

Delia Nivolelli

Dolcetto d’Acqui

Dolcetto d’Alba

Dolcetto d’Asti

Dolcetto delle Langhe Monregalesi

Dolcetto di Diano d’Alba eller Diano d’Alba

Dolcetto di Dogliani superior eller Dogliani

Dolcetto di Ovada

Donnici

Elba

Eloro, eventuellt följt av Pachino

Erbaluce di Caluso eller Caluso

Erice

Esino

Est! Est!! Est!!! Di Montefiascone

Etna

Falerio dei Colli Ascolani eller Falerio

Falerno del Massico

Fara

Faro

Frascati

Freisa d’Asti

Freisa di Chieri

Friuli Annia

Friuli Aquileia

Friuli Grave

Friuli Isonzo eller Isonzo del Friuli

Friuli Latisana

Gabiano

Galatina

Galluccio

Gambellara

Garda (Regione Lombardia)

Garda (Regione Veneto)

Garda Colli Mantovani

Genazzano

Gioia del Colle

Girò di Cagliari eller Sardegna Girò di Cagliari

Golfo del Tigullio

Gravina

Greco di Bianco

Greco di Tufo

Grignolino d’Asti

Grignolino del Monferrato Casalese

Guardia Sanframondi o Guardiolo

Irpinia

I Terreni di Sanseverino

Ischia

Lacrima di Morro eller Lacrima di Morro d’Alba

Lago di Corbara

Lambrusco di Sorbara

Lambrusco Grasparossa di Castelvetro

Lambrusco Mantovano, eventuellt följt av: Oltrepò Mantovano eller Viadanese-Sabbionetano

Lambrusco Salamino di Santa Croce

Lamezia

Langhe

Lessona

Leverano

Lison-Pramaggiore

Lizzano

Loazzolo

Locorotondo

Lugana (Regione Veneto)

Lugana (Regione Lombardia)

Malvasia delle Lipari

Malvasia di Bosa eller Sardegna Malvasia di Bosa

Malvasia di Cagliari eller Sardegna Malvasia di Cagliari

Malvasia di Casorzo d’Asti

Malvasia di Castelnuovo Don Bosco

Mandrolisai eller Sardegna Mandrolisai

Marino

Marmetino di Milazzo eller Marmetino

Marsala

Martina eller Martina Franca

Matera

Matino

Melissa

Menfi, eventuellt följt av Feudo eller Fiori eller Bonera

Merlara

Molise

Monferrato, eventuellt följt av Casalese

Monica di Cagliari eller Sardegna Monica di Cagliari

Monica di Sardegna

Monreale

Montecarlo

Montecompatri Colonna eller Montecompatri eller Colonna

Montecucco

Montefalco

Montello e Colli Asolani

Montepulciano d’Abruzzo

Monteregio di Massa Marittima

Montescudaio

Monti Lessini eller Lessini

Morellino di Scansano

Moscadello di Montalcino

Moscato di Cagliari eller Sardegna Moscato di Cagliari

Moscato di Noto

Moscato di Pantelleria eller Passito di Pantelleria eller Pantelleria

Moscato di Sardegna, eventuellt följt av: Gallura eller Tempio Pausania eller Tempio

Moscato di Siracusa

Moscato di Sorso-Sennori eller Moscato di Sorso eller Moscato di Sennori eller Sardegna Moscato di Sorso-Sennori eller Sardegna Moscato di Sorso eller Sardegna Moscato di Sennori

Moscato di Trani

Nardò

Nasco di Cagliari eller Sardegna Nasco di Cagliari

Nebbiolo d’Alba

Nettuno

Nuragus di Cagliari eller Sardegna Nuragus di Cagliari

Offida

Oltrepò Pavese

Orcia

Orta Nova

Orvieto (Regione Umbria)

Orvieto (Regione Lazio)

Ostuni

Pagadebit di Romagna, eventuellt följt av Bertinoro

Parrina

Penisola Sorrentina, eventuellt följt av Gragnano eller Lettere eller Sorrento

Pentro di Isernia eller Pentro

Pergola

Piemonte

Pietraviva

Pinerolese

Pollino

Pomino

Pornassio eller Ormeasco di Pornassio

Primitivo di Manduria

Reggiano

Reno

Riviera del Brenta

Riesi

Riviera del Garda Bresciano eller Garda Bresciano

Riviera Ligure di Ponente, eventuellt följt av: Riviera dei Fiori eller Albenga eller Albenganese eller Finale eller Finalese eller Ormeasco

Roero

Romagna Albana spumante

Rossese di Dolceacqua eller Dolceacqua

Rosso Barletta

Rosso Canosa eller Rosso Canosa Canusium

Rosso Conero

Rosso di Cerignola

Rosso di Montalcino

Rosso di Montepulciano

Rosso Orvietano eller Orvietano Rosso

Rosso Piceno

Rubino di Cantavenna

Ruchè di Castagnole Monferrato

Salice Salentino

Sambuca di Sicilia

San Colombano al Lambro eller San Colombano

San Gimignano

San Martino della Battaglia (Regione Veneto)

San Martino della Battaglia (Regione Lombardia)

San Severo

San Vito di Luzzi

Sangiovese di Romagna

Sannio

Sant’Agata de Goti

Santa Margherita di Belice

Sant’Anna di Isola di Capo Rizzuto

Sant’Antimo

Sardegna Semidano, eventuellt följt av Mogoro

Savuto

Scanzo eller Moscato di Scanzo

Scavigna

Sciacca, eventuellt följt av Rayana

Serrapetrona

Sizzano

Soave

Solopaca

Sovana

Squinzano

Strevi

Tarquinia

Teroldego Rotaliano

Terracina, eventuellt föregånget av”Moscato di”

Terre dell’Alta Val Agri

Terre di Franciacorta

Torgiano

Trebbiano d’Abruzzo

Trebbiano di Romagna

Trentino, eventuellt följt av Sorni eller Isera eller d’Isera eller Ziresi eller dei Ziresi

Trento

Val d’Arbia

Val di Cornia, eventuellt följt av Suvereto

Val Polcevera, eventuellt följt av Coronata

Valcalepio

Valdadige (Etschaler) (Regione Trentino Alto Adige)

Valdadige (Etschtaler), eventuellt följt av Terra dei Forti (Regione Veneto)

Valdichiana

Valle d’Aosta eller Vallée d’Aoste, eventuellt följt av: Arnad-Montjovet eller Donnas eller Enfer d’Arvier eller Torrette eller Blanc de Morgex et de la Salle eller Chambave eller Nus

Valpolicella, eventuellt följt av Valpantena

Valsusa

Valtellina

Valtellina superiore, eventuellt följt av Grumello eller Inferno eller Maroggia eller Sassella eller Vagella

Velletri

Verbicaro

Verdicchio dei Castelli di Jesi

Verdicchio di Matelica

Verduno Pelaverga eller Verduno

Vermentino di Sardegna

Vernaccia di Oristano eller Sardegna Vernaccia di Oristano

Vernaccia di San Gimignano

Vernaccia di Serrapetrona

Vesuvio

Vicenza

Vignanello

Vin Santo del Chianti

Vin Santo del Chianti Classico

Vin Santo di Montepulciano

Vini del Piave eller Piave

Zagarolo

Bordsviner med geografisk beteckning

Allerona

Alta Valle della Greve

Alto Livenza (Regione Veneto)

Alto Livenza (Regione Fruili Venezia Giula)

Alto Mincio

Alto Tirino

Arghillà

Barbagia

Basilicata

Benaco bresciano

Beneventano

Bergamasca

Bettona

Bianco di Castelfranco Emilia

Calabria

Camarro

Campania

Cannara

Civitella d’Agliano

Colli Aprutini

Colli Cimini

Colli del Limbara

Colli del Sangro

Colli della Toscana centrale

Colli di Salerno

Colli Ericini

Colli Trevigiani

Collina del Milanese

Colline del Genovesato

Colline Frentane

Colline Pescaresi

Colline Savonesi

Colline Teatine

Condoleo

Conselvano

Costa Viola

Daunia

Del Vastese eller Histonium

Delle Venezie (Regione Veneto)

Delle Venezie (Regione Friuli Venezia Giulia)

Delle Venezie (Regione Trentino – Alto Adige)

Dugenta

Emilia eller dell’Emilia

Epomeo

Esaro

Fontanarossa di Cerda

Forlì

Fortana del Taro

Frusinate eller del Frusinate

Golfo dei Poeti La Spezia eller Golfo dei Poeti

Grottino di Roccanova

Isola dei Nuraghi

Lazio

Lipuda

Locride

Marca Trevigiana

Marche

Maremma toscana

Marmilla

Mitterberg eller Mitterberg tra Cauria e Tel eller Mitterberg zwischen Gfrill und Toll

Modena eller Provincia di Modena

Montenetto di Brescia

Murgia

Narni

Nurra

Ogliastra

Osco eller Terre degli Osci

Paestum

Palizzi

Parteolla

Pellaro

Planargia

Pompeiano

Provincia di Mantova

Provincia di Nuoro

Provincia di Pavia

Provincia di Verona eller Veronese

Puglia

Quistello

Ravenna

Roccamonfina

Romangia

Ronchi di Brescia

Rotae

Rubicone

Sabbioneta

Salemi

Salento

Salina

Scilla

Sebino

Sibiola

Sicilia

Sillaro eller Bianco del Sillaro

Spello

Tarantino

Terrazze Retiche di Sondrio

Terre del Volturno

Terre di Chieti

Terre di Veleja

Tharros

Toscana eller Toscano

Trexenta

Umbria

Valcamonica

Val di Magra

Val di Neto

Val Tidone

Valdamato

Vallagarina (Regione Trentino – Alto Adige)

Vallagarina (Regione Veneto)

Valle Belice

Valle del Crati

Valle del Tirso

Valle d’Itria

Valle Peligna

Valli di Porto Pino

Veneto

Veneto Orientale

Venezia Giulia

Vigneti delle Dolomiti eller Weinberg Dolomiten (Regione Trentino – Alto Adige)

Vigneti delle Dolomiti eller Weinberg Dolomiten (Regione Veneto)

Luxemburg

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden

(Eventuellt följt av namnet på kommunen eller delar av kommunen)

Namn på kommuner eller delar av kommuner

Moselle Luxembourgeoise

Ahn

Assel

Bech-Kleinmacher

Born

Bous

Burmerange

Canach

Ehnen

Ellingen

Elvange

Erpeldingen

Gostingen

Greiveldingen

Grevenmacher

Lenningen

Machtum

Mertert

Moersdorf

Mondorf

Niederdonven

Oberdonven

Oberwormeldingen

Remerschen

Remich

Rolling

Rosport

Schengen

Schwebsingen

Stadtbredimus

Trintingen

Wasserbillig

Wellenstein

Wintringen

Wormeldingen

Malta

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden	Underområden
Island of Malta	Rabat
	Mdina eller Medina
	Marsaxlokk
	Marnisi
	Mgarr
	Ta’ Qali
	Siggiewi
Gozo	Ramla
	Marsalforn
	Nadur
	Victoria Heights

Bordsviner med geografisk beteckning

På maltesiska	På engelska
Gzejjer Maltin	Maltese Islands

Portugal

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (Eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden
Alenquer
Alentejo	Borba
	Évora
	Granja-Amareleja
	Moura
	Portalegre
	Redondo
	Reguengos
	Vidigueira
Arruda
Bairrada
Beira Interior	Castelo Rodrigo
	Cova da Beira
	Pinhel
Biscoitos
Bucelas
Carcavelos
Chaves
Colares
Dão, eventuellt följt av Nobre	Alva
	Besteiros
	Castendo
	Serra da Estrela
	Silgueiros
	Terras de Azurara
	Terras de Senhorim
Douro, eventuellt föregånget av Vinho do eller Moscatel do	Baixo Corgo
	Cima Corgo
	Douro Superior
Encostas d’Aire	Alcobaça
	Ourém
Graciosa
Lafões
Lagoa
Lagos
Lourinhã
Madeira eller Madère eller Madera eller Vinho da Madeira eller Madeira Weine eller Madeira Wine eller
Vin de Madère eller Vino di Madera eller Madera Wijn
Madeirense
Óbidos
Palmela
Pico
Portimão
Port eller Porto eller Oporto eller Portwein eller Portvin eller Portwijn eller Vin de Porto eller Port Wine eller Vinho do Porto
Ribatejo
	Almeirim
	Cartaxo
	Chamusca
	Coruche
	Santarém
	Tomar
Setúbal, eventuellt föregånget av Moscatel eller följt av Roxo
Tavira
Távora-Varosa
Torres Vedras
Trás-os-Montes
	Chaves
	Planalto Mirandês
	Valpaços
Vinho Verde
	Amarante
	Ave
	Baião
	Basto
	Cávado
	Lima
	Monção
	Paiva
	Sousa

Bordsviner med geografisk beteckning

Specificerade områden	Underområden
Açores
Alentejano
Algarve
Beiras	Beira Alta
	Beira Litoral
	Terras de Sicó
Duriense
Estremadura	Alta Estremadura
Minho
Ribatejano
Terras Madeirenses
Terras do Sado
Transmontano

Rumänien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (Eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden
Aiud
Alba Iulia
Babadag
Banat, eventuellt följt av	Dealurile Tirolului
	Moldavien Nouă
	Silagiu
Banu Mărăcine
Bohotin
Cernăteşti – Podgoria
Coteşti
Cotnari
Crişana, eventuellt följt av	Biharia
	Diosig
	Şimleu Silvaniei
Dealu Bujorului
Dealu Mare, eventuellt följt av	Boldeşti
	Breaza
	Ceptura
	Merei
	Tohani
	Urlaţi
	Valea Călugărească
	Zoreşti
Drăgăşani
Huşi, eventuellt följt av	Vutcani
Iana
Iaşi, eventuellt följt av	Bucium
	Copou
	Uricani
Lechinţa
Mehedinţi, eventuellt följt av	Corcova
	Golul Drâncei
	Oreviţa
	Severin
	Vânju Mare
Miniş
Murfatlar, eventuellt följt av	Cernavodă
	Medgidia
Nicoreşti
Odobeşti
Oltina
Panciu
Pietroasa
Recaş
Sâmbureşti
Sarica Niculiţel, eventuellt följt av	Tulcea
Sebeş – Apold
Segarcea
Ştefăneşti, eventuellt följt av	Costeşti
Târnave, eventuellt följt av	Blaj
	Jidvei
	Mediaş

Bordsviner med geografisk beteckning

Specificerade områden (Eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden
Colinele Dobrogei
Dealurile Crişanei
Dealurile Moldovei, or	Dealurile Covurluiului
	Dealurile Hârlăului
	Dealurile Huşilor
	Dealurile Iaşilor
	Dealurile Tutovei
	Terasele Siretului
Dealurile Munteniei
Dealurile Olteniei
Dealurile Sătmarului
Dealurile Transilvaniei
Dealurile Vrancei
Dealurile Zarandului
Terasele Dunării
Viile Caraşului
Viile Timişului

Slovakien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (följda av beteckningen ”vinohradnícka oblasť”)	Underområden (Eventuellt följt av namnet på det specificerade området) (följda av beteckningen ”vinohradnícky rajón”)
Južnoslovenská	Dunajskostredský
	Galantský
	Hurbanovský
	Komárňanský
	Palárikovský
	Šamorínsky
	Strekovský
	Štúrovský
Malokarpatská	Bratislavský
	Doľanský
	Hlohovecký
	Modranský
	Orešanský
	Pezinský
	Senecký
	Skalický
	Stupavský
	Trnavský
	Vrbovský
	Záhorský
Nitrianska	Nitriansky
	Pukanecký
	Radošinský
	Šintavský
	Tekovský
	Vrábeľský
	Želiezovský
	Žitavský
	Zlatomoravecký
Stredoslovenská	Fiľakovský
	Gemerský
	Hontiansky
	Ipeľský
	Modrokamenecký
	Tornaľský
	Vinický
Tokaj/-ská/-ský/ské	Čerhov
	Černochov
	Malá Tŕňa
	Slovenské Nové Mesto
	Veľká Bara
	Veľká Tŕňa
	Viničky
Východoslovenská	Kráľovskochlmecký
	Michalovský
	Moldavský
	Sobranecký

Slovenien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden

(eventuellt följda av namnet på en vinodlarkommun och/eller namnet på en vingård)

Bela krajina eller Belokranjec

Bizeljsko-Sremič eller Sremič-Bizeljsko

Dolenjska

Dolenjska, cviček

Goriška Brda or Brda

Haloze eller Haložan

Koper eller Koprčan

Kras

Kras, teran

Ljutomer-Ormož eller Ormož-Ljutomer

Maribor eller Mariborčan

Radgona-Kapela eller Kapela Radgona

Prekmurje eller Prekmurčan

Šmarje-Virštanj eller Virštanj-Šmarje

Srednje Slovenske gorice

Vipavska dolina eller Vipavec eller Vipavčan

Bordsviner med geografisk beteckning

Podravje

Posavje

Primorska

Spanien

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

Specificerade områden (Eventuellt följt av namnet på underområdet)	Underområden
Abona
Alella
Alicante	Marina Alta
Almansa
Ampurdán-Costa Brava
Arabako Txakolina-Txakolí de Álava eller Chacolí de Álava
Arlanza
Arribes
Bierzo
Binissalem-Mallorca
Bullas
Calatayud
Campo de Borja
Cariñena
Cataluña
Cava
Chacolí de Bizkaia-Bizkaiko Txakolina
Chacolí de Getaria-Getariako Txakolina
Cigales
Conca de Barberá
Condado de Huelva
Costers del Segre	Artesa
	Les Garrigues
	Raimat
	Valls de Riu Corb
Dominio de Valdepusa
El Hierro
Finca Élez
Guijoso
Jerez-Xérès-Sherry eller Jerez eller Xérès eller Sherry
Jumilla
La Mancha
La Palma	Fuencaliente
	Hoyo de Mazo
	Norte de la Palma
Lanzarote
Málaga
Manchuela
Manzanilla
Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda
Méntrida
Mondéjar
Monterrei	Ladera de Monterrei
	Val de Monterrei
Montilla-Moriles
Montsant
Navarra	Baja Montaña
	Ribera Alta
	Ribera Baja
	Tierra Estella
	Valdizarbe
Penedés
Pla de Bages
Pla i Llevant
Priorato
Rías Baixas	Condado do Tea
	O Rosal
	Ribeira do Ulla
	Soutomaior
	Val do Salnés
Ribeira Sacra	Amandi
	Chantada
	Quiroga-Bibei
	Ribeiras do Miño
	Ribeiras do Sil
Ribeiro
Ribera del Duero
Ribera del Guadiana	Cañamero
	Matanegra
	Montánchez
	Ribera Alta
	Ribera Baja
	Tierra de Barros
Ribera del Júcar
Rioja	Rioja Alavesa
	Rioja Alta
	Rioja Baja
Rueda
Sierras de Málaga	Serranía de Ronda
Somontano
Tacoronte-Acentejo	Anaga
Tarragona
Tierra Alta
Tierra de León
Tierra del Vino de Zamora
Toro
Uclés
Utiel-Requena
Valdeorras
Valdepeñas
Valencia	Alto Turia
	Clariano
	Moscatel de Valencia
	Valentino
Valle de Güímar
Valle de la Orotava
Valles de Benavente
Vinos de Madrid	Arganda
	Navalcarnero
	San Martín de Valdeiglesias
Ycoden-Daute-Isora
Yecla

Bordsviner med geografisk beteckning

Vino de la Tierra de Abanilla

Vino de la Tierra de Bailén

Vino de la Tierra de Bajo Aragón

Vino de la Tierra de Betanzos

Vino de la Tierra de Cádiz

Vino de la Tierra de Campo de Belchite

Vino de la Tierra de Campo de Cartagena

Vino de la Tierra de Cangas

Vino de la Tierra de Castelló

Vino de la Tierra de Castilla

Vino de la Tierra de Castilla y León

Vino de la Tierra de Contraviesa-Alpujarra

Vino de la Tierra de Córdoba

Vino de la Tierra de Costa de Cantabria

Vino de la Tierra de Desierto de Almería

Vino de la Tierra de Extremadura

Vino de la Tierra Formentera

Vino de la Tierra de Gálvez

Vino de la Tierra de Granada Sur-Oeste

Vino de la Tierra de Ibiza

Vino de la Tierra de Illes Balears

Vino de la Tierra de Isla de Menorca

Vino de la Tierra de La Gomera

Vino de la Tierra de Laujar-Alpujarra

Vino de la Tierra de Liébana

Vino de la Tierra de Los Palacios

Vino de la Tierra de Norte de Granada

Vino de la Tierra de Sierra Norte de Sevilla

Vino de la Tierra de Pozohondo

Vino de la Tierra de Ribera del Andarax

Vino de la Tierra de Ribera del Arlanza

Vino de la Tierra de Ribera del Gállego-Cinco Villas

Vino de la Tierra de Ribera del Queiles

Vino de la Tierra de Sierra de Tramuntana-Costa Nord

Vino de la Tierra de Sierra de Alcaraz

Vino de la Tierra de Torreperojil

Vino de la Tierra de Valdejalón

Vino de la Tierra de Valle del Cinca

Vino de la Tierra de Valle del Jiloca

Vino de la Tierra de Valle del Miño-Ourense

Vino de la Tierra de Valles de Sadacia

Förenade Kungariket

Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område

English Vineyards

Welsh Vineyards

Bordsviner med geografisk beteckning

England eller Berkshire

Buckinghamshire

Cheshire

Cornwall

Derbyshire

Devon

Dorset

East Anglia

Gloucestershire

Hampshire

Herefordshire

Isle of Wight

Isles of Scilly

Kent

Lancashire

Leicestershire

Lincolnshire

Northamptonshire

Nottinghamshire

Oxfordshire

Rutland

Shropshire

Somerset

Staffordshire

Surrey

Sussex

Warwickshire

West Midlands

Wiltshire

Worcestershire

Yorkshire

Wales eller Cardiff

Cardiganshire

Carmarthenshire

Denbighshire

Gwynedd

Monmouthshire

Newport

Pembrokeshire

Rhondda Cynon Taf

Swansea

The Vale of Glamorgan

Wrexham

2.	Ändringar av förteckningen över geografiska beteckningar som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

DEL B.

VINER MED URSPRUNG I AUSTRALIEN

Geografiska beteckningar i Australien:

STAT/OMRÅDE	REGION	UNDEROMRÅDE
South Eastern Australia
NEW SOUTH WALES
Big Rivers
	Perricoota
	Riverina
Western Plains
Central Ranges
	Cowra
	Mudgee
	Orange
Southern New South Wales
	Canberra District
	Gundagai
	Hilltops
	Tumbarumba
South Coast
	Shoalhaven Coast
	Southern Highlands
Northern Slopes
Northern Rivers
	Hastings River
Hunter Valley
	Hunter
		Broke Fordwich
QUEENSLAND
	Granite Belt
	South Burnett
SOUTH AUSTRALIA
Adelaide
Mount Lofty Ranges
	Adelaide Hills
		Lenswood
		Piccadilly Valley
	Adelaide Plains
	Clare Valley
Barossa
	Barossa Valley
	Eden Valley
		High Eden
Fleurieu
	Currency Creek
	Kangaroo Island
	Langhorne Creek
	McLaren Vale
	Southern Fleurieu
Limestone Coast
	Coonawarra
	Mount Benson
	Padthaway
	Robe
	Wrattonbully
Lower Murray
	Riverland
The Peninsulas
Far North
	Southern Flinders Ranges
VICTORIA
North West Victoria
	Murray Darling
	Swan Hill
North East Victoria
	Alpine Valleys
	Beechworth
	Glenrowan
	King Valley
	Rutherglen
Central Victoria
	Bendigo
	Goulburn Valley
		Nagambie Lakes
	Heathcote
	Strathbogie Ranges
	Upper Goulburn
Western Victoria
	Grampians
		Great Western
	Henty
	Pyrenees
Port Phillip
	Geelong
	Macedon Ranges
	Mornington Peninsula
	Sunbury
	Yarra Valley
Gippsland
WESTERN AUSTRALIA
Greater Perth
	Perth Hills
	Swan District
		Swan Valley
	Peel
Central Western Australia
South West Australia
	Blackwood Valley
	Geographe
	Great Southern
		Albany
		Denmark
		Frankland River
		Mount Barker
		Porongurup
	Margaret River
	Manjimup
	Pemberton
West Australian South East Coastal
Eastern Plains, Inland and North of Western Australia
TASMANIA
NORTHERN TERRITORY
AUSTRALIAN CAPITAL TERRITORY

2.	Ändringar av förteckningen över geografiska beteckningar som de avtalsslutande parterna enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA III

Traditionella uttryck enligt artikel 12

Traditionella uttryck i medlemsstaterna:

Traditionella uttryck	Berörda viner	Vinkategori	Språk
TYSKLAND
Qualitätswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Qualitätswein garantierten Ursprungs/Q.g.U	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Qualitätswein mit Prädikat/Q.b.A.m.Pr eller Prädikatswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Qualitätsschaumwein garantierten Ursprungs/Q.g.U	Alla	Mousserande kvalitetsvin fso	Tyska
Auslese	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Beerenauslese	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Eiswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Kabinett	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Spätlese	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Trockenbeerenauslese	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Landwein	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Affentaler	Altschweier, Bühl, Eisental, Neusatz/Bühl, Bühlertal, Neuweier/Baden-Baden	Kvalitetsvin fso	Tyska
Badisch Rotgold	Baden	Kvalitetsvin fso	Tyska
Ehrentrudis	Baden	Kvalitetsvin fso	Tyska
Hock	Rhein, Ahr, Hessische Bergstraße, Mittelrhein, Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau	Bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Klassik/Classic	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Liebfrau(en)milch	Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau	Kvalitetsvin fso	Tyska
Moseltaler	Mosel-Saar-Ruwer	Kvalitetsvin fso	Tyska
Riesling-Hochgewächs	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Schillerwein	Württemberg	Kvalitetsvin fso	Tyska
Weißherbst	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Winzersekt	Alla	Mousserande kvalitetsvin fso	Tyska
ÖSTERRIKE
Qualitätswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Qualitätswein besonderer Reife und Leseart eller Prädikatswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Ausbruch/Ausbruchwein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Auslese/Auslesewein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Beerenauslese (wein)	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Eiswein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Kabinett/Kabinettwein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Schilfwein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Spätlese/Spätlesewein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Strohwein	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Trockenbeerenauslese	Alla	Kvalitetsvin fso	Tyska
Landwein	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Ausstich	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Auswahl	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Bergwein	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Klassik/Classic	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Erste Wahl	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Hausmarke	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Heuriger	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Jubiläumswein	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Schilcher	Steiermark	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Sturm	Alla	Delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Tyska
SPANIEN
Denominación de origen (DO)	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Spanska
Denominación de origen calificada (DOCa)	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vino dulce natural	Alla	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vino generoso	(1)	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vino generoso de licor	(2)	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vino de la Tierra	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning
Aloque	DO Valdepeñas	Kvalitetsvin fso	Spanska
Amontillado	DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Añejo	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Spanska
Añejo	DO Malaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Chacoli/Txakolina	DO Chacoli de Bizkaia DO Chacoli de Getaria DO Chacoli de Alava	Kvalitetsvin fso	Spanska
Clásico	DO Abona DO El Hierro DO Lanzarote DO La Palma DO Tacoronte-Acentejo DO Tarragona DO Valle de Güimar DO Valle de la Orotava DO Ycoden-Daute-Isora	Kvalitetsvin fso	Spanska
Cream	DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva	Kvalitetslikörvin fso	Engelska
Criadera	DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Criaderas y Soleras	DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Crianza	Alla	Kvalitetsvin fso	Spanska
Dorado	DO Rueda DO Malaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Fino	DO Montilla Moriles DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Fondillón	DO Alicante	Kvalitetsvin fso	Spanska
Gran Reserva	Alla kvalitetsviner fso Cava	Kvalitetsvin fso Mousserande kvalitetsvin fso	Spanska
Lágrima	DO Málaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Noble	Alla	Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning	Spanska
Noble	DO Malaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Oloroso	DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla- Moriles	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Pajarete	DO Málaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Pálido	DO Condado de Huelva DO Rueda DO Málaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Palo Cortado	DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla- Moriles	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Primero de cosecha	DO Valencia	Kvalitetsvin fso	Spanska
Rancio	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Spanska
Raya	DO Montilla-Moriles	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Reserva	Alla	Kvalitetsvin fso	Spanska
Sobremadre	DO vinos de Madrid	Kvalitetsvin fso	Spanska
Solera	DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Superior	Alla	Kvalitetsvin fso	Spanska
Trasañejo	DO Málaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vino Maestro	DO Málaga	Kvalitetslikörvin fso	Spanska
Vendimia inicial	DO Utiel-Requena	Kvalitetsvin fso	Spanska
Viejo	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Spanska
Vino de tea	DO La Palma	Kvalitetsvin fso	Spanska
FRANKRIKE
Appellation d'origine contrôlée	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Franska
Appellation contrôlée	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Franska
Appellation d'origine/vin délimité de qualité supérieure	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Franska
Vin doux naturel	AOC Banyuls, Banyuls Grand Cru, Muscat de Frontignan, Grand Roussillon, Maury, Muscat de Beaume de Venise, Muscat du Cap Corse, Muscat de Lunel, Muscat de Mireval, Muscat de Rivesaltes, Muscat de St Jean de Minervois, Rasteau, Rivesaltes	Kvalitetsvin fso	Franska
Vin de pays	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Franska
Ambré	Alla	Kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Franska
Château	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Clairet	AOC Bourgogne, AOC Bordeaux	Kvalitetsvin fso	Franska
Claret	AOC Bordeaux	Kvalitetsvin fso	Franska
Clos	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Franska
Cru Artisan	AOCMédoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe	Kvalitetsvin fso	Franska
Cru Bourgeois	AOC Médoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe	Kvalitetsvin fso	Franska
Cru Classé, föregånget av Grand, Premier Grand, Deuxième, Troisième, Quatrième, Cinquième	AOC Côtes de Provence, Graves, St Emilion Grand Cru, Haut-Médoc, Margaux, St Julien, Pauillac, St Estèphe, Sauternes, Pessac Léognan, Barsac	Kvalitetsvin fso	Franska
Edelzwicker	AOC Alsace	Kvalitetsvin fso	Tyska
Grand Cru	AOC Alsace, Banyuls, Bonnes Mares, Chablis, Chambertin, Chapelle Chambertin, Chambertin Clos-de-Bèze, Mazoyeres ou Charmes Chambertin, Latricières-Chambertin, Mazis Chambertin, Ruchottes Chambertin, Griottes-Chambertin, Clos de la Roche, Clos Saint Denis, Clos de Tart, Clos de Vougeot, Clos des Lambray, Corton, Corton Charlemagne, Charlemagne, Echézeaux, Grand Echézeaux, La Grande Rue, Montrachet, Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet, Criots-Bâtard-Montrachet, Musigny, Romanée St Vivant, Richebourg, Romanée-Conti, La Romanée, La Tâche, St Emilion	Kvalitetsvin fso	Franska
Grand Cru	Champagne	Mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Hors d'âge	AOC Rivesaltes	Kvalitetslikörvin fso	Franska
Passe-tout-grains	AOC Bourgogne	Kvalitetsvin fso	Franska
Premier Cru	AOC Aloxe Corton, Auxey Duresses, Beaune, Blagny, Chablis, Chambolle Musigny, Chassagne Montrachet, Champagne,, Côtes de Brouilly, Fixin, Gevrey Chambertin, Givry, Ladoix, Maranges, Mercurey, Meursault, Monthélie, Montagny, Morey St Denis, Musigny, Nuits, Nuits-Saint-Georges, Pernand-Vergelesses, Pommard, Puligny-Montrachet, Rully, Santenay, Savigny-les-Beaune, St Aubin, Volnay, Vougeot, Vosne-Romanée	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Primeur	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Franska
Rancio	AOC Grand Roussillon, Rivesaltes, Banyuls, Banyuls grand cru, Maury, Clairette du Languedoc, Rasteau	Kvalitetslikörvin fso	Franska
Sélection de grains nobles	AOC Alsace, Alsace Grand cru, Monbazillac, Graves supérieures, Bonnezeaux, Jurançon, Cérons, Quarts de Chaume, Sauternes, Loupiac, Côteaux du Layon, Barsac, Ste Croix du Mont, Coteaux de l'Aubance, Cadillac	Kvalitetsvin fso	Franska
Sur lie	AOC Muscadet, Muscadet-Coteaux de la Loire, Muscadet-Côtes de Grandlieu, Muscadet-Sèvres et Maine, AOVDQS Gros Plant du Pays Nantais, VDT avec IG Vin de pays d'Oc et Vin de pays des Sables du Golfe du Lion	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Franska
Tuilé	AOC Rivesaltes	Kvalitetslikörvin fso	Franska
Vendanges tardives	AOC Alsace, Jurançon	Kvalitetsvin fso	Franska
Villages	AOC Anjou, Beaujolais, Côte de Beaune, Côte de Nuits, Côtes du Rhône, Côtes du Roussillon, Mâcon	Kvalitetsvin fso	Franska
Vin de paille	AOC Côtes du Jura, Arbois, L'Etoile, Hermitage	Kvalitetsvin fso	Franska
Vin jaune	AOC du Jura (Côtes du Jura, Arbois, L'Etoile, Château-Châlon)	Kvalitetsvin fso	Franska
GREKLAND
Ονομασια Προελεύσεως Ελεγχόμενη (ΟΠΕ) (appellation d'origine contrôlée)	Alla	Kvalitetsvin fso	Grekiska
Ονομασια Προελεύσεως Ανωτέρας Ποιότητος (ΟΠΑΠ) (appellation d'origine de qualité supérieure)	Alla	Kvalitetsvin fso	Grekiska
Οίνος γλυκός φυσικός (vin doux naturel)	Μοσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphne de Patras), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne de Céphalonie), Σάμος (Samos), Σητεία (Sitia), Δαφνες (Dafnès), Σαντορίνη (Santorini)	Kvalitetslikörvin fso	Grekiska
Οίνος φυσικώς γλυκός (vin naturellement doux)	Vins de paille: Κεφαλληνίας (de Céphalonie), Δαφνες (de Dafnès), Λήμνου (de Lemnos), Πατρών (de Patras), Ρίου-Πατρών (de Rion de Patras), Ρόδου (de Rhodos), Σάμος (de Samos), Σητεία (de Sitia), Σαντορίνη (Santorini)	Kvalitetsvin fso	Grekiska
Ονομασία κατά παράδοση (Onomasia kata paradosi)	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Τοπικός Οίνος (vin de pays)	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Αγρέπαυλη (Agrepavlis)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Αμπέλι (Ampeli)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Αμπελώνας (ες) (Ampelonas ès)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Αρχοντικό (Archontiko)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Κάβα (3) (Cava)	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Από διαλεκτούς αμπελώνες (Grand Cru)	Μοσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Σάμος (Samos)	Kvalitetslikörvin fso	Grekiska
Ειδικά Επιλεγμένος (Grand réserve)	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Grekiska
Κάστρο (Kastro)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Κτήμα (Ktima)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Λιαστός (Liastos)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Μετόχι (Metochi)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Μοναστήρι (Monastiri)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Νάμα (Nama)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Greek
Νυχτέρι (Nychteri)	ΟΠΑΠ Santorini	Kvalitetsvin fso	Grekiska
Ορεινό κτήμα (Orino Ktima)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Ορεινός αμπελώνας (Orinos Ampelonas)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Πύργος (Pyrgos)	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Επιλογή ή Επιλεγμένος (Réserve)	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Grekiska
Παλαιωθείς επιλεγμένος (Vieille réserve)	Alla	Kvalitetslikörvin fso	Grekiska
Βερντέα (Verntea)	Zakynthos	Bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Vinsanto	OΡΑΠ Santorini	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Grekiska
ITALIEN
Denominazione di Origine Controllata	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Italienska
Denominazione di Origine Controllata e Garantita	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Italienska
Vino Dolce Naturale	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Inticazione geografica tipica (IGT)	Alla	Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Italienska
Landwein	Vin med geografisk beteckning från den autonoma provinsen Bolzano	Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Tyska
Vin de pays	Vin med geografisk beteckning från regionen Aosta	Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning	Franska
Alberata o vigneti ad alberata	DOC Aversa	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Italienska
Amarone	DOC Valpolicella	Kvalitetsvin fso	Italienska
Ambra	DOC Marsala	Kvalitetsvin fso	Italienska
Ambrato	DOC Malvasia delle Lipari DOC Vernaccia di Oristano	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Annoso	DOC Controguerra	Kvalitetsvin fso	Italienska
Apianum	DOC Fiano di Avellino	Kvalitetsvin fso	Latin
Auslese	DOC Caldaro e Caldaro classico- Alto Adige	Kvalitetsvin fso	Tyska
Barco Reale	DOC Barco Reale di Carmignano	Kvalitetsvin fso	Italienska
Brunello	DOC Brunello di Montalcino	Kvalitetsvin fso	Italienska
Buttafuoco	DOC Oltrepò Pavese	Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso	Italienska
Cacc'e mitte	DOC Cacc'e Mitte di Lucera	Kvalitetsvin fso	Italienska
Cagnina	DOC Cagnina di Romagna	Kvalitetsvin fso	Italienska
Cannellino	DOC Frascati	Kvalitetsvin fso	Italienska
Cerasuolo	DOC Cerasuolo di Vittoria DOC Montepulciano d'Abruzzo	Kvalitetsvin fso	Italienska
Chiaretto	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Ciaret	DOC Monferrato	Kvalitetsvin fso	Italienska
Château	DOC Valle d'Aosta	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Franska
Classico	Alla	Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso	Italienska
Dunkel	DOC Alto Adige DOC Trentino	Kvalitetsvin fso	Tyska
Est! Est!!Est!!!	DOC Est! Est!!Est!!! di Montefiascone	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Latin
Falerno	DOC Falerno del Massico	Kvalitetsvin fso	Italienska
Fine	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Fior d'Arancio	DOC Colli Euganei	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Falerio	DOC Falerio dei colli Ascolani	Kvalitetsvin fso	Italienska
Flétri	DOC Valle d'Aosta eller Vallée d'Aoste	Kvalitetsvin fso	Italienska
Garibaldi Dolce (eller GD)	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Governo all'uso toscano	DOCG Chianti/Chianti Classico IGT Colli della Toscana Centrale	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Gutturnio	DOC Colli Piacentini	Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso	Italienska
Italia Particolare (eller IP)	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Klassisch/Klassisches Ursprungsgebiet	DOC Caldaro DOC Alto Adige (kallat Santa Maddalena och Terlano)	Kvalitetsvin fso	Tyska
Kretzer	DOC Alto Adige DOC Trentino DOC Teroldego Rotaliano	Kvalitetsvin fso	Tyska
Lacrima	DOC Lacrima di Morro d'Alba	Kvalitetsvin fso	Italienska
Lacryma Christi	DOC Vesuvio	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Lambiccato	DOC Castel San Lorenzo	Kvalitetsvin fso	Italienska
London Particolar (eller LP/Inghilterra)	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Morellino	DOC Morellino di Scansano	Kvalitetsvin fso	Italienska
Occhio di Pernice	DOC Bolgheri, Vin Santo Di Carmignano, Colli dell'Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Cortona, Elba, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, San Gimignano, Sant'Antimo, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano	Kvalitetsvin fso	Italienska
Oro	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Pagadebit	DOC pagadebit di Romagna	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Passito	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Ramie	DOC Pinerolese	Kvalitetsvin fso	Italienska
Rebola	DOC Colli di Rimini	Kvalitetsvin fso	Italienska
Recioto	DOC Valpolicella DOC Gambellara DOCG Recioto di Soave	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Italienska
Riserva	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Rubino	DOC Garda Colli Mantovani DOC Rubino di Cantavenna DOC Teroldego Rotaliano DOC Trentino	Kvalitetsvin fso	Italienska
Rubino	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Sangue di Giuda	DOC Oltrepò Pavese	Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso	Italienska
Scelto	Alla	Kvalitetsvin fso	Italienska
Sciacchetrà	DOC Cinque Terre	Kvalitetsvin fso	Italienska
Sciac-trà	DOC Pornassio eller Ormeasco di Pornassio	Kvalitetsvin fso	Italienska
Sforzato, Sfursàt	DO Valtellina	Kvalitetsvin fso	Italienska
Spätlese	DOC och IGT de Bolzano	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Soleras	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Stravecchio	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Strohwein	DOC och IGT de Bolzano	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Tyska
Superiore	Alla	Kvalitetsvin fso, moussernade kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso	Italienska
Superiore Old Marsala (eller SOM)	DOC Marsala	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Torchiato	DOC Colli di Conegliano	Kvalitetsvin fso	Italienska
Torcolato	DOC Breganze	Kvalitetsvin fso	Italienska
Vecchio	DOC Rosso Barletta, Aglianico del Vuture, Marsala, Falerno del Massico	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Vendemmia Tardiva	Alla	Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografiks beteckning	Italienska
Verdolino	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Vergine	DOC Marsala DOC Val di Chiana	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Italienska
Vermiglio	DOC Colli dell Etruria Centrale	Kvalitetslikörvin fso	Italienska
Vino Fiore	Alla	Kvalitetsvin fso	Italienska
Vino Nobile	Vino Nobile di Montepulciano	Kvalitetsvin fso	Italienska
Vino Novello o Novello	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
Vin santo/Vino Santo/Vinsanto	DOC et DOCG Bianco dell'Empolese, Bianco della Valdinievole, Bianco Pisano di San Torpé, Bolgheri, Candia dei Colli Apuani, Capalbio, Carmignano, Colli dell'Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Colli del Trasimeno, Colli Perugini, Colli Piacentini, Cortona, Elba, Gambellera, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, Montescudaio, Offida, Orcia, Pomino, San Gimignano, San'Antimo, Val d'Arbia, Val di Chiana, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano, Trentino	Kvalitetsvin fso	Italienska
Vivace	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Italienska
LUXEMBURG
Marque nationale	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Appellation contrôlée	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Appellation d'origine contrôlée	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
Vin de pays	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Franska
Grand premier cru	Alla	Kvalitetsvin fso	Franska
Premier cru	Alla	Kvalitetsvin fso	Franska
Vin classé	Alla	Kvalitetsvin fso	Franska
Château	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso	Franska
PORTUGAL
Denominação de origem (DO)	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Denominação de origem controlada (DOC)	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Indicação de proveniencia regulamentada (IPR)	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Vinho doce natural	Alla	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Vinho generoso	DO Porto, Madeira, Moscatel de Setubal, Carcavelos	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Vinho regional	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Portugisiska
Canteiro	DO Madeira	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Colheita Seleccionada	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Portugisiska
Crusted/Crusting	DO Porto	Kvalitetslikörvin fso	Engelska
Escolha	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Portugisiska
Escuro	DO Madeira	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Fino	DO Porto DO Madeira	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Frasqueira	DO Madeira	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Garrafeira	Alla	Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Lágrima	DO Porto	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Leve	Bordsvin med geografisk beteckning Estremadura et Ribatejano DO Madeira, DO Porto	Bordsvin med geografisk beteckning, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Nobre	DO Dão	Kvalitetsvin fso	Portugisiska
Reserva	Alla	Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Portugisiska
Reserva velha (eller grande reserva)	DO Madeira	Mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Ruby	DO Porto	Kvalitetslikörvin fso	Engelska
Solera	DO Madeira	Kvalitetslikörvin fso	Portugisiska
Super reserva	Alla	Mousserande kvalitetsvin fso	Portugisiska
Superior	Alla	Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning	Portugisiska
Tawny	DO Porto	Kvalitetslikörvin fso	Engelska
Vintage, eventuellt kompletterat med Late Bottle (LBV) eller Character	DO Porto	Kvalitetslikörvin fso	Engelska
TJECKIEN
pozdní sběr	Alla	Kvalitetsvin fso	Tjeckiska
archivní víno	Alla	Kvalitetsvin fso	Tjeckiska
panenské víno	Alla	Kvalitetsvin fso	Tjeckiska
CYPERN
Τοπικός Οίνος	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Μοναστήρι (Monastiri)	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
Οίνος Ελεγχόμενης Ονομασίας Προέλευσης	Alla	Kvalitetsvin fso	Grekiska
Κτήμα (Ktima)	Alla	Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning	Grekiska
UNGERN
minőségi bor	Alla	Kvalitetsvin fso	Ungerska
különleges minőségű bor	Alla	Kvalitetsvin fso	Ungerska
fordítás	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
máslás	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
szamorodni	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
aszú … puttonyos, kompletterad med siffrorna 3–6	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
aszúeszencia	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
eszencia	Tokaj/i	Kvalitetsvin fso	Ungerska
Tájbor	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning	Ungerska
Bikavér	Eger, Szekszárd	Kvalitetsvin fso	Ungerska
késői szüretelésű bor	Alla	Kvalitetsvin fso	Ungerska
válogatott szüretelésű bor	Alla	Kvalitetsvin fso	Ungerska
muzeális bor	Alla	Kvalitetsvin fso	Ungerska
Siller	Alla	Bordsvin med geografisk beteckning och kvalitetsvin fso	Ungerska
SLOVAKIEN
Forditáš	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
Mášláš	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
Samorodné	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
výber … putňový, kompletterad med siffrorna 3 - 6	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
výberová esencia	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
Esencia	Tokaj/ská	Kvalitetsvin fso	Slovakiska
SLOVENIEN
Penina	Alla	Mousserande kvalitetsvin fso	Slovenska
pozna trgatev	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
izbor	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
jagodni izbor	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
suhi jagodni izbor	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
ledeno vino	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
arhivsko vino	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
mlado vino	Alla	Kvalitetsvin fso	Slovenska
Cviček	Dolenjska	Kvalitetsvin fso	Slovenska
Teran	Kras	Kvalitetsvin fso	Slovenska

2.	Ändringar av förteckningen över traditionella uttryck som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

(1) De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.8 i bilaga VI till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

(2) De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.11 i bilaga VI till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

(3) Skyddet av benämningen ”cava” enligt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 påverkar inte skyddet av geografiska beteckningar för mousserande kvalitetsvin fso ”Cava”.

BILAGA IV

Vinkategorier och varubeteckningar enligt artikel 12.1 a IV och V

DEL A

Vinkategorierna

—	kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

—	kvalitetsvin fso,

—	mousserande kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

—	mousserande kvalitetsvin fso,

—	pärlande kvalitetsvin framställt i ett specificerat område,

—	pärlande kvalitetsvin fso,

—	kvalitetslikörvin framställt i ett specificerat område,

—	kvalitetslikörvin fso,

—	och motsvarande uttryck och förkortningar på andra gemenskapsspråk.

DEL B

Varubeteckningarna

—	Sekt bestimmter Anbaugebiete,

—	Sekt b.A.,

på tyska.

BILAGA V

Uttryck för kvalitetsviner enligt artikel 23

Australiska uttryck för kvalitetsvin:

Uttryck	Villkor för användningen	Typ av vin (1)
Cream	Cream beskriver ett australiskt sött vin som har tillsatts alkohol (minst 5 på beaume-skalan). Vinet är blekgult till ljust bärnstensfärgat med en fyllig och söt smak och kännetecknas av en vinös till fruktig doft. Vinet kan vara blandat av en eller flera årgångar och kännetecknas av att det inte är präglat av lagring. Mognadslagring sker i olika typer av kärl. Den alkohol som tillsätts måste vara australisk druvsprit. För exportmarknaden produceras vinet dessutom med hjälp av solerasystemet och lagras i ekfat i minst tre år.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol
Crusted/Crusting	Crusted/Crusting beskriver ett vin som har tillsatts alkohol och som kan utveckla fällning i flaskan.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol
Ruby	Ruby beskriver ett australiskt vin som tillsatts alkohol och som endast lagrats några år innan det tappas på flaska. Vid tappningen har vinet en djupröd färg och är ofta robust i karaktären, fylligt och fruktigt. Vinet kan vara en blandning av flera årgångar för att bevara de primära färg- och smakegenskaperna. Den alkohol som tillsätts måste vara druvsprit. För exportmarknaden ska vinet dessutom ha lagrats på ekfat i minst fyra månader.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol
Uttryck	Villkor för användningen	Typ av vin
Solera	Solera beskriver ett system där man använder fat/tunnor som innehåller vin från olika årgångar. Vinet tas från den behållare som innehåller den äldsta årgångsblandningen. Allt vin i solerafaten roterar sedan i åldersordning och den behållare som innehåller den yngsta vinblandningen fylls med nytt vin. Denna process ger ett blandvin som till färgen är blekgult till mörkt bärnstensfärgat beroende på vilken typ som framställs. Processen används endast för framställning av vin som har tillsatts alkohol.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol
Tawny	Tawny beskriver ett australiskt vin som har tillsatts alkohol och som lagras under olika antal år innan det tappas på flaska. Vid tappning har vinet en gyllenröd eller gulbrun färg. Vinet bör ha en karaktär som avspeglar långsam mognad och ha en utvecklad snarare än frisk prägel. Många viner har dock den friska och väl utvecklade fruktkaraktär som kännetecknar yngre viner. Vinet är vanligen en blandning av flera årgångar. Det kan ha lagrats på ekfat och når sin optimala ålder innan det säljs. Den alkohol som tillsätts måste vara druvsprit.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol
Vintage	Vintage beskriver ett australiskt vin som har tillsatts alkohol och som framställs av druvor från en och samma årgång. Dessa kvalitetsviner karaktäriseras av relativt lång lagringstid på flaska. De är vanligtvis mörka i färgen, fylliga och mjuka. De får märkas med beteckningen vintage och motsvarande år. De karaktäriseras av sin förmåga att bli bättre ju längre de lagras på flaska och vinner på långvarig lagring. Sådana viner lagras i minst tjugo månader innan de släpps ut på marknaden. Den alkohol som tillsätts måste vara australisk druvsprit. För exportmarknaden lagras vinet dessutom på ekfat i minst fyra månader.	Australiskt vin som har tillsatts alkohol

2.	Ändringar av förteckningen över uttryck för kvalitetsvin som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

(1) De avtalsslutande parterna erkänner att den australiska vintypen ”fortified wine” motsvarar gemenskapsprodukten ”likörvin” enligt definitionen i punkt 14 i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

BILAGA VI

Produkttyp enligt artikel 20.3 d

Uttryck	Högsta restsockerhalt för icke-mousserande viner
Dry	< 4 g/l, eller < 9 g/l om den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter är < 2 g lägre än restsockerhalten
Medium dry	mellan 4 och 12 g/l
Medium sweet	mellan 12 och 45 g/l
Sweet	> 45 g/l

Uttryck	Högsta restsockerhalt för mousserande viner
Brut nature	< 3 g/l
Extra brut	mellan 0 och 6 g/l
Brut	mellan 0 och 15 g/l
Extra dry	mellan 12 och 20 g/l
Dry	mellan 17 och 35 g/l
Medium dry	mellan 35 och 50 g/l
Sweet	> 50 g/l

BILAGA VII

Förteckning över druvsorter eller deras synonymer som innehåller eller består av en geografisk beteckning från gemenskapen och som får användas på vinetiketter för vin med ursprung i Australien enligt artikel 22.2

1.	Druvsorter eller deras synonymer: Alicante Bouchet Auxerrois Barbera Carignan Carignane Chardonnay Pinot Chardonnay Orange Muscat Rhine Riesling Trebbiano Verdelho

2.	Ändringar av förteckningen över druvsorter eller deras synonymer som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29 eller 30.

BILAGA VIII

Definition av vissa framställningsmetoder enligt artikel 20.3 i

Om följande uttryck används för beskrivning och presentation av ett vin måste vinet ha jästs eller lagrats i ekfat:

”barrel aged”

”barrel fermented”

”barrel matured”

”oak aged”

”oak fermented”

”oak matured”

”wood aged”

”wood fermented”

”wood matured”

Följande uttryck får användas för beskrivning och presentation av ett vin med ursprung i Australien, under förutsättning att de används på följande sätt:

botrytis (eller liknande uttryck)	Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har utsatts för svampen Botrytis cinerea på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs.
bottle fermented	Vinet måste vara ett mousserande vin som framställts genom jäsning på flaskor som rymmer högst 5 liter, varvid lagringen på bottensatsen varar minst 6 månader.
noble late harvested	Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har utsatts för svampen Botrytis cinerea på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs.
special late harvested	Vinet måste vara framställt av färska mogna druvor, av vilka en betydande del under naturliga förhållanden har torkats på ett sådant sätt att sockerhalten i druvorna höjs.

3.	Om andra uttryck avseende framställningen av ett vin används för beskrivning och presentation av vinet, måste vinet ha framställts i enlighet med den innebörd i dessa uttryck som är allmänt vedertagen hos vinproducenter i det vinproducerande landet.

BILAGA IX

Lagstiftning om beskrivning, presentation, förpackning eller sammansättning av viner enligt artikel 26

AUSTRALIEN

Australian Wine and Brandy Corporation Act 1980 och sekundärlagstiftning,

Trade Practices Act 1974,

Australia New Zealand Food Standards Code.

GEMENSKAPEN

Avdelning V och bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin.

Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter.

BILAGA X

Kontaktorgan enligt artikel 31

Ändringar av kontaktuppgifterna ska anmälas i god tid.

a) AUSTRALIEN

The Chief Executive

Australian Wine and Brandy Corporation

National Wine Centre

Botanic Road

ADELAIDE SA 5000

Australien

(PO Box 2733

KENT TOWN SA 5071

Australien)

Tfn (+ 61) (8) 82.28.2000

Fax (+ 61) (8) 82.28.2022

E-postadress: awbc@awbc.com.au

b) GEMENSKAPEN

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling

(avtalet mellan EG och Australien om handel med vin)

B-1049 Bruxelles/B-1049 Brussel

Belgien

Tfn (+ 32) (2) 295–3240

Fax (+ 32) (2) 295–7540

E-postadress: agri-library@ec.europa.eu

PROTOKOLL

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Enligt artikel 5.1 b i avtalet ska gemenskapen tillåta import till och försäljning på sitt territorium av viner som har sitt ursprung i Australien och som

a)	har en mineralhalt som avspeglar de naturligt förekommande mineralhalterna i australisk jordbruksmark, och som är resultatet av framställningsmetoder som överensstämmer med god oenologisk praxis,

b)	har en total syrahalt uttryckt som vinsyra på mindre än 3,5 men över 3,0 g/l, förutsatt att vinet betecknas med en skyddad geografisk beteckning som är upptagen i bilaga II,

vad avser viner som enligt australisk lag beskrivs och presenteras med uttrycken ”botrytis” eller motsvarande uttryck, ”noble late harvested” eller ”special late harvested”,

—	har en verklig alkoholhalt i volym på lägst 8,5 volymprocent eller en total alkoholhalt i volym över 15 volymprocent utan berikning,

—	har en halt av flyktiga syror som inte överstiger 25 milliekvivalenter per liter (1,5 g/l),

—	har en svaveldioxidhalt som inte överstiger 300 mg/l,

förutsatt att vinet i fråga betecknas med en skyddad geografisk beteckning för Australien som är upptagen i bilaga II,

utan att det påverkar led c första strecksatsen, har en total alkoholhalt uttryckt i volym som inte överstiger 20 volymprocent, utan berikning, och utan att det påverkar de toleranser som fastställts för den använda referensanalysmetoden, har en verklig alkoholhalt uttryckt i volym som avviker med högst 0,8 volymprocent från den alkoholhalt som fastställdes i analysen,

e)	har en total alkoholhalt uttryckt som en procentandel av volymen med en noggrannhet på en tiondels enhet,

f)	har sammansatts enligt nya eller ändrade krav som de avtalsslutande parterna eller den gemensamma kommittén har enats om i enlighet med förfarandet i artikel 29.3 a eller i förekommande fall artikel 30.3 a.

2.	Vid tillämpning av punkt 1 ska vinet åtföljas av ett intyg utfärdat av Australien Wine and Brandy Corporation eller ett annat av Australien utsett behörigt organ som visar att vinet har framställts i enlighet med australiska lagar eller andra författningar.

II.

I enlighet med artikel 33 b i avtalet ska avtalet inte tillämpas på följande:

1.	Vin i märkta behållare som rymmer högst 5 liter och är försedda med en engångsförslutning, om den sammanlagda transporterade mängden, även om den är fördelad på flera försändelser, inte överstiger 100 liter.

a)	Vinmängder på högst 30 liter per resande i resandes bagage.

b)	Vinmängder på högst 30 liter i försändelser från en privatperson till en annan.

c)	Vin som ingår i en privatpersons flyttgods.

d)	Vin för varumässor som omfattas av de särskilda tullreglerna för dessa, förutsatt att produkterna i fråga är tappade på märkta behållare på högst två liter och försedda med en engångsförslutning.

e)	Vin som importeras för vetenskapliga eller tekniska försök i mängder som inte överstiger 1 hektoliter.

f)	Vin som är avsett för diplomatiska representationer, konsulat och liknande myndigheter och som importeras inom gränserna för deras tullfria tilldelning.

g)	Vin som ingår i provianten på internationella transportmedel.

Det undantag som avses i punkt 1 får inte kombineras med ett eller flera undantag enligt denna punkt.

Gemensam förklaring om framtida diskussioner om oenologiska metoder

Eftersom oenologiska metoder, behandlingar och krav på sammansättning varierar mycket internationellt, kommer de avtalsslutande parterna att undersöka om de i framtiden kan komma överens om att använda nya oenologiska metoder, behandlingar och sammansättningskrav som är mindre restriktiva och mer flexibla än de som anges i avdelning I i avtalet.

De avtalsslutande parterna kommer att fortsätta diskutera denna fråga vid den gemensamma kommitténs första möte efter dagen för denna gemensamma förklaring.

Gemensam förklaring om märkning med allergiframkallande ingredienser

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26 i avtalet erkänner de avtalsslutande parterna att

a)	gemenskapen får kräva att det i beskrivningen och presentationen av ett vin ska ingå obligatoriska uppgifter om allergiframkallande ingredienser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 i dess ändrade lydelse, och

b)	Australien får kräva att det i beskrivningen och presentationen av ett vin ska ingå obligatoriska uppgifter om vissa ingredienser eller substanser i enlighet med Food Standard 1.2.3, Volume 2, Australia New Zealand Food Standards Code (i dess ändrade lydelse).

Utan att det inskränker tillämpningen av artikel 4 i avtalet kommer

a)	gemenskapen att tillåta import av vin med ursprung i Australiens territorium som beskrivs och presenteras i enlighet med punkt 1 a, och

b)	Australien att tillåta import av vin med ursprung i gemenskapens territorium som beskrivs och presenteras i enlighet med punkt 1 b.

3.	De avtalsslutande parterna kommer att samarbeta om att harmonisera sina respektive lagstiftade krav när det gäller uppgifter om ingredienser i vin.

Gemensam förklaring om en dialog om frågor som rör internationell handel med vin

Som världens största exportörer av vin har Australien och Europeiska unionen ett gemensamt intresse av att öka tillgången till och expandera de internationella vinmarknaderna, och de är fast beslutna att undersöka möjligheterna att arbeta tillsammans för att identifiera områden som kan lämpa sig för gemensamma insatser.

De avtalsslutande parterna kommer att utveckla dialogen med varandra i frågor som skulle kunna främja och expandera den globala handeln med vin. Denna dialog skulle kunna omfatta diskussioner om den nuvarande Doha-rundan i WTO:s handelsförhandlingar och förhandlingar i andra internationella fora som påverkar den globala handeln med vin.

Gemensam förklaring om användningen av framställningsmetoder

De avtalsslutande parterna kommer att ytterligare överväga användningen av vissa uttryck för framställningsmetoder som anges i bilaga VIII mot bakgrund av eventuella rekommendationer från Internationella vinorganisationen (OIV).

Gemensam förklaring om märkning

De avtalsslutande parterna välkomnar att en rad frågor om märkningen av vin har lösts genom detta avtal.

De avtalsslutande parterna understryker den vikt de fäster vid de ramar som ges i detta avtal för att kunna lösa frågor som skulle kunna uppstå i framtiden i samband med handel med vin.

Gemensam förklaring om artikel 13.3 c i avtalet

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att det skydd som avses i artikel 13.3 c i avtalet även omfattar uttryck som”méthode champenoise”.

Gemensam förklaring om certifiering

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att de förenklade certifieringsbestämmelser som avses i artikel 27.1 i avtalet inte omfattar otappat vin som exporteras till gemenskapen.

Gemensam förklaring om retsina

De avtalsslutande parterna konstaterar följande:

—

Enligt bilaga I.13 till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 är retsinavin ett vin som endast produceras på Greklands territorium av druvmust behandlad med kåda från aleppotall. Användning av kåda från aleppotall är endast tillåten för att få ett retsinavin på de villkor som fastställs i gällande grekisk lag.

—	Enligt bilaga IV.1 n till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 är användning av kåda från aleppotall en oenologisk metod som är tillåten i gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000.

—	Vin som är märkt med ”Retsina” och som framställts i Grekland i enlighet med ovan nämnda bestämmelser får fortsätta att exporteras till Australien.

KONSOLIDERAD FÖRKLARING FRÅN EUROPEISKA GEMENSKAPEN

Australiens användning av obligatoriska uppgifter

Europeiska gemenskapen erinrar om att artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i dess ändrade lydelse, bland annat innehåller krav på att obligatoriska uppgifter ska anges inom samma synfält på behållaren. För vin med ursprung i Australien erkänner Europeiska gemenskapen att presentationen av de obligatoriska uppgifterna inom samma synfält uppfyller detta krav om uppgifterna kan läsas samtidigt utan att flaskan behöver vridas och om de är tydligt urskiljbara från kringstående text och grafik. Europeiska gemenskapen bekräftar att de obligatoriska uppgifterna får åtskiljas av text eller grafik och får presenteras på en eller flera etiketter inom samma synfält.

Europeiska gemenskapen erkänner också att Australien får, men inte är tvungen att, ange obligatoriska uppgifter om importör och produktionsparti inom samma synfält.

Australiens användning av vissa uppgifter

Europeiska gemenskapen erinrar om att det enligt gemenskapens bestämmelser i artikel 34.1 och 34.2 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i dess ändrade lydelse, krävs eller tillåts att adressuppgifter för vissa personer som deltar i saluföringen av vinet anges på vinetiketten. Europeiska gemenskapen erkänner dessutom att vanliga engelska ord som ”doctor”, ”mountain” och ”sun” osv. kan användas för att beskriva och presentera australiska viner.

Australiens användning av frivilliga uttryck

Europeiska gemenskapen erinrar om att gemenskapens vinlagstiftning, särskilt bilagorna VII och VIII till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 och kommissionens förordning (EG) nr 753/2002, i deras ändrade lydelser, fastställer regler för användningen av obligatoriska respektive frivilliga uppgifter på gemenskapsmarknaden. Enligt gemenskapslagstiftningen är det tillåtet att använda andra uttryck än dem som uttryckligen omfattas av gemenskapslagstiftningen, under förutsättning att de är exakta, att de inte kan förväxlas med andra uttryck som omfattas av gemenskapslagstiftningen och att aktörerna, om tvivel uppstår, kan bevisa att de är korrekta.

I överensstämmelse med denna lagstiftning bekräftar Europeiska gemenskapen att Australien får använda andra uttryck än dem som omfattas av avtalet för att beskriva och presentera sina viner så länge uttrycken är förenliga med de regler som gäller för vinproducenter i Australien.

KONSOLIDERADE SKRIFTVÄXLINGAR

Bryssel, 1 december 2008

Härmed har jag äran att hänvisa till de nyligen genomförda förhandlingarna mellan våra respektive delegationer om ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (”avtalet”).

Om sambandet mellan avtalet och artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

De avtalsslutande parterna är eniga om att förhandlingarna om och tillämpningen av avtalet när det gäller vin står i överensstämmelse med vardera avtalsslutande parts skyldigheter gentemot den andra parten i enlighet med artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs-avtalet).

Om vissa skyddade namn

De avtalsslutande parterna erkänner att bestämmelserna i avtalet om traditionella uttryck, vinkategorier, varubeteckningar och uttryck för kvalitetsvin inte i sig utgör eller skapar immateriella rättigheter.

Om skydd av geografiska beteckningar

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att avtalet inte påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt artikel 24.3 i TRIPs-avtalet.

Australien bekräftar att när en geografisk beteckning i gemenskapen, som är skyddad i Australien enligt detta avtal, förs in i registret över skyddade beteckningar, kommer Australien även fortsättningsvis att se till att ett varumärke som innehåller eller består av denna geografiska beteckning för ett vin som förtecknas i bilaga II, inte används eller förs in i varumärkesregistret för vin, annat än om det berörda vinet uppfyller kraven för användning av gemenskapens geografiska beteckning.

Australien bekräftar att om inte annat följer av artikel 19 i avtalet får en geografisk beteckning som förtecknas i artikel 15 i avtalet användas i Australien för att beskriva och presentera ett vin med ursprung i gemenskapen under den övergångsperiod som fastställs i den artikeln om vinet uppfyller de krav som gäller för användningen av den geografiska beteckningen.

Om sambandet mellan vissa geografiska beteckningar och registrerade varumärken

1.	När det gäller geografiska beteckningar som skyddats på respektive territorium efter den 26 januari 1994 och i den mån konsumenterna inte vilseleds om vinets ursprung, är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

1.1	De i Australien registrerade varumärkena ”Ilya”, ”Lienert of Mecklenburg”, ”Lindauer”, ”Salena Estate”, ”The Bissy”, ”Karloff” och ”Montana” får fortsätta att användas i Australien.

1.2

Trots artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och andra stycket i den skriftväxling om skydd av geografiska beteckningar som bifogas avtalet, får de i gemenskapen och/eller i en eller flera av dess medlemsstater registrerade varumärkena ”Stonehaven Limestone Coast”, ”John Peel”, ”William Peel”, ”Old Peel”, ”South Coast” och ”Domaine de Fleurieu” fortsätta att användas i gemenskapen eller på den berörda medlemsstatens territorium.

1.3	Inget i avtalet hindrar varumärkesinnehavare att använda dessa varumärken i andra länder där lagar och andra författningar tillåter detta.

2.	De avtalsslutande parterna konstaterar att varumärken som inte innehåller eller består av en geografisk beteckning som är upptagen i respektive bilagor till avtalet inte omfattas av bestämmelserna i artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och därför kan fortsätta att användas.

2.1	De avtalsslutande parterna är eniga om att vid behov diskutera denna fråga i den gemensamma kommitté för EG/Australien som inrättas genom artikel 30 i avtalet.

De avtalsslutande parterna konstaterar även att gemenskapens geografiska beteckning ”Vittorio” håller på att kontrolleras av Australien i förhållande till varumärkena ”Vittoria” och ”Santa Vittoria”. När denna kontroll har avslutats, och under förutsättning att eventuella problem som kan uppstå i detta sammanhang har lösts, ska de avtalsslutande parterna via den gemensamma kommitten för EG/Australien eftersträva att så snart som möjligt uppdatera förteckningen över geografiska beteckningar i bilaga II.

Varaktighet

De avtalsslutande parterna är eniga om att denna skriftväxling ska förbli i kraft så länge som avtalet är i kraft.

Härmed har jag äran att föreslå att denna skrivelse tillsammans med Er svarsskrivelse med en bekräftelse på att Australiens regering delar denna uppfattning ska utgöra ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australiens regering.

Högaktningsfullt

På Europeiska gemenskapens vägnar

Bryssel, 1 december 2008

Jag bekräftar härmed mottagandet av Er skrivelse av dagens datum med följande lydelse:

”Om sambandet mellan avtalet och artikel 24.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

Om vissa skyddade namn

Om skydd av geografiska beteckningar

De avtalsslutande parterna bekräftar att de är eniga om att avtalet inte påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt artikel 24.3 i TRIPs-avtalet.

Om sambandet mellan vissa geografiska beteckningar och registrerade varumärken

1.	När det gäller geografiska beteckningar som skyddats på respektive territorium efter den 26 januari 1994 och i den mån konsumenterna inte vilseleds om vinets ursprung, är de avtalsslutande parterna eniga om följande:

1.1	De i Australien registrerade varumärkena ’Ilya’, ’Lienert of Mecklenburg’, ’Lindauer’, ’Salena Estate’, ’The Bissy’, ’Karloff’ och ’Montana’ får fortsätta att användas i Australien.

1.2

Trots artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och andra stycket i den skriftväxling om skydd av geografiska beteckningar som bifogas avtalet, får de i gemenskapen och/eller i en eller flera av dess medlemsstater registrerade varumärkena ’Stonehaven Limestone Coast’, ’John Peel’, ’William Peel’, ’Old Peel’, ’South Coast’ och ’Domaine de Fleurieu’ fortsätta att användas i gemenskapen eller på den berörda medlemsstatens territorium.

1.3	Inget i avtalet hindrar varumärkesinnehavare att använda dessa varumärken i andra länder där lagar och andra författningar tillåter detta.

2.	De avtalsslutande parterna konstaterar att varumärken som inte innehåller eller består av en geografisk beteckning som är upptagen i respektive bilagor till avtalet inte omfattas av bestämmelserna i artikel 13.2 och 13.5 i avtalet och därför kan fortsätta att användas.

2.1	De avtalsslutande parterna är eniga om att vid behov diskutera denna fråga i den gemensamma kommitté för EG/Australien som inrättas genom artikel 30 i avtalet.

De avtalsslutande parterna konstaterar även att gemenskapens geografiska beteckning ’Vittorio’ håller på att kontrolleras av Australien i förhållande till varumärkena ’Vittoria’ och ’Santa Vittoria’. När denna kontroll har avslutats, och under förutsättning att eventuella problem som kan uppstå i detta sammanhang har lösts, ska de avtalsslutande parterna via den gemensamma kommitten för EG/Australien eftersträva att så snart som möjligt uppdatera förteckningen över geografiska beteckningar i bilaga II.

Varaktighet

De avtalsslutande parterna är eniga om att denna skriftväxling ska förbli i kraft så länge som avtalet är i kraft.”

Härmed har jag äran att bekräfta att Australiens regering delar denna uppfattning och att Er skrivelse tillsammans med denna svarsskrivelse ska utgöra ett avtal mellan Australiens regering och Europeiska gemenskapen.

Högaktningsfullt

På Australiens vägnar

Top

Choose the experimental features you want to try