This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32008G1218(01)
Council Resolution of 2 December 2008 on coordinating exit taxation
Rådets resolution av den 2 december 2008 om samordning av utflyttningsbeskattning
Rådets resolution av den 2 december 2008 om samordning av utflyttningsbeskattning
EUT C 323, 18.12.2008, p. 1–2
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
18.12.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 323/1 |
RÅDETS RESOLUTION
av den 2 december 2008
om samordning av utflyttningsbeskattning
(2008/C 323/01)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
SOM NOTERAR de två meddelandena av den 19 december 2006 från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om samordning av systemen för direkt beskattning inom den inre marknaden och om utflyttningsbeskattning,
SOM ERINRAR OM att samexistensen av olika skattejurisdiktioner inom EU leder till att överföringen av en ekonomisk verksamhet som är underkastad beskattningssystemet i en enda skattejurisdiktion inte behandlas på samma sätt som överföringen av en ekonomisk verksamhet som är underkastad lagstiftningen i två eller flera skattejurisdiktioner,
INSER därför det lämpliga i en samordning som med beaktande av subsidiaritetsprincipen syftar till att undvika den dubbelbeskattning som kan härröra från överföringen av en ekonomisk verksamhet som är underkastad två eller flera jurisdiktioner,
SOM UNDERSTRYKER att varje lösning som föreslås i syfte att nå dessa mål måste vara pragmatisk, så långt som möjligt stödja sig på befintliga instrument, inklusive de bilaterala konventionerna om dubbelbeskattning, begränsa den administrativa bördan på skattepliktiga personer och myndigheter samt skydda medlemsstaternas legitima finansiella intressen,
SOM vidare UNDERSTRYKER att de vägledande principerna är ett politiskt åtagande, om vars genomförande medlemsstaterna själva får besluta, och därför inte påverkar medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter och inte heller medlemsstaternas och gemenskapens respektive behörigheter enligt fördraget,
UPPMANAR medlemsstaterna att anta följande vägledande principer.
A. |
Överföring av ekonomisk verksamhet: varje operation genom vilken en skattepliktig person som är underkastad bolagsskatt eller en fysisk person som bedriver en affärsverksamhet:
|
B. |
När utflyttningsstaten i samband med en överföring av ekonomisk verksamhet förbehåller sig rätten att beskatta reserverna (realiserade vinster men som ännu inte beaktats skattemässigt) och att helt eller delvis återta gjorda avsättningar (utgifter som man ännu inte åsamkats men som redan beaktats skattemässigt), kan den mottagande staten föreskriva att reserverna eller avsättningarna ska tas upp till samma eller andra belopp, enligt de skatteberäkningsregler som tillämpas i denna stat och tillåta avdrag för dessa från det beskattningsbara resultatet för det år då de uppkom. |
C. |
När utflyttningsstaten i samband med en överföring av ekonomisk verksamhet förbehåller sig rätten att beskatta de orealiserade vinster som motsvarar de tillgångar som innehas av den skattepliktiga personen, beräknade som skillnaden mellan marknadsvärdet av dessa tillgångar vid tidpunkten för överföringen och deras bokförda värde, ska den mottagande staten ta marknadsvärdet vid överföringstidpunkten vid beräkning av det senare mervärdet i händelse av avyttring. |
D. |
Om den mottagande staten och utflyttningsstaten inte kan komma överens om marknadsvärdet på tillgångarna vid överföringstidpunkten, ska de båda staterna lösa sin tvist genom lämpligt förfarande. |
E. |
Den mottagande staten kan ålägga den skattepliktiga person som ägnar sig åt en överföring av ekonomisk verksamhet att uppvisa intyg på att utflyttningsstaten har utövat eller kommer att utöva sina rättigheter enligt ovanstående villkor, tillsammans med intyg om det marknadsvärde som utflyttningsstaten tillämpat. |
F. |
De bestämmelser om ömsesidig rättslig hjälp som fastställs på gemenskapsnivå förser den mottagande staten med en ram för att bistå utflyttningsstaten, särskilt när det gäller att fastställa tidpunkten för avyttrandet. |