2.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 235/12

(1)

Genom en skrivelse av den 23 februari 2006 anmälde de italienska myndigheterna ett undsättningsstöd till förmån för företaget New Interline SpA (nedan kallat New Interline) till kommissionen. Åtgärden (som kommissionen registrerade med referensnumret NN 15/06) hade genomförts den 13 februari 2006, alltså före anmälan. Genom en skrivelse av den 4 april 2006 begärde kommissionen att de italienska myndigheterna skulle tillhandahålla kompletterande upplysningar. De italienska myndigheterna svarade på kommissionens skrivelse genom en skrivelse av den 29 maj 2006. Genom en skrivelse av den 28 juli 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de italienska myndigheterna. Dessa svarade genom en skrivelse av den 5 oktober 2006 och en skrivelse av den 6 november 2006.

(2)

I en anmälan av den 10 november 2006 (som kommissionen registrerade med referensnumret N 734/06) skickade de italienska myndigheterna en omstruktureringsplan för New Interline till kommissionen. Genom en skrivelse av den 22 december 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de italienska myndigheterna. Dessa svarade genom en skrivelse av den 6 mars 2007.

(3)

Genom en skrivelse av den 25 april 2007 underrättade kommissionen de italienska myndigheterna om att kommissionen den 24 april 2007 hade fastslagit att det undsättningsstöd som Italien beviljat New Interline skulle ha varit förenligt med den gemensamma marknaden om det hade tillämpats under högst sex månader: på grund av att undsättningsstödet hade förlängts utöver sexmånadersperioden och med anledning av omstruktureringsplanen beslutade kommissionen emellertid att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget.

(4)

Kommissionens beslut offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter inkom emellertid från berörda parter.

(5)

Genom en skrivelse av den 30 maj 2007 underrättade de italienska myndigheterna kommissionen om att New Interline hade trätt i frivillig likvidation och om att de hade för avsikt att återkalla sin anmälan av omstruktureringsstödet. Genom en skrivelse av den 9 oktober 2007 bekräftade de italienska myndigheterna återkallelsen av anmälan.

(6)

Genom en skrivelse av den 16 november 2007 uppmanade kommissionen de italienska myndigheterna att tillhandahålla ytterligare upplysningar om reglerna för förfarandet för frivillig likvidation och särskilt om förfarandets konsekvenser för New Interlines långivare. De italienska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 28 januari 2008.

(7)

Undsättningsstödet utgjordes av en garanti från det italienska ministeriet för ekonomisk utveckling för ett banklån på 2,75 miljoner euro. Garantin beviljades ursprungligen för en sexmånadersperiod, från den 6 mars 2006 till den 6 september 2006. Kommissionen underrättades emellertid om att garantin inte hade upphävts vid utgången av sexmånadersperioden.

(8)

Enligt punkt 25 c i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2) (nedan kallade riktlinjerna) ska den berörda medlemsstaten, ifall det är fråga om icke anmält stöd, inom sex månader från och med det första genomförandet av en undsättningsåtgärd för kommissionen lägga fram en omstruktureringsplan, en likvidationsplan eller bevis för att lånet helt och hållet återbetalats eller för att lånegarantin upphävts.

(9)

I sitt beslut av den 24 april 2007 noterade kommissionen att undsättningsstödet inte hade upphävts efter den ovan nämnda sexmånadersperioden och att de italienska myndigheterna inte hade lagt fram någon omstruktureringsplan under den perioden. Kommissionen förklarade i beslutet att stödet skulle ha varit förenligt med den gemensamma marknaden som undsättningstöd ifall det hade begränsats till sex månader, eftersom det uppfyllde alla villkor i riktlinjerna, med undantag av villkoren i punkt 25 c. Eftersom undsättningsstödet hade förlängts utöver de sex månaderna, hyste kommissionen emellertid tvivel på att det var förenligt med den gemensamma marknaden och beslutade därför att inleda ett förfarande enligt punkt 27 i riktlinjerna (3).

(10)

Kommissionen angav i sitt beslut också att den skulle bedöma huruvida det olagligt förlängda undsättningsstödet kunde anses som förenligt med den gemensamma marknaden av andra skäl, enligt punkt 20 i riktlinjerna. På grundval av den punkten fanns det en möjlighet att betrakta undsättningsstödet som ett omstruktureringsstöd.

(11)

Det bör dock noteras att de italienska myndigheterna senare återkallade sin anmälan av omstruktureringsstödet. Kommissionen kan följaktligen inte längre beakta några omstruktureringsåtgärder (eller någon omstruktureringsplan) som ska återställa företagets lönsamhet eller kompensera stödets negativa verkningar på ett sätt som skulle göra det möjligt att betrakta det olagligt förlängda undsättningsstödet som ett med den gemensamma marknaden förenligt omstruktureringsstöd.

(12)

Kommissionen måste därför dra slutsatsen att den garanti på 2,75 miljoner euro som de italienska myndigheterna beviljade New Interline är oförenlig med den gemensamma marknaden enligt riktlinjerna, i den mån garantin förlängdes efter den 6 september 2006.

(13)

Italien måste därför återkräva undsättningsstödet på 2,75 miljoner euro från det stödmottagande företaget, New Interline.

(14)

De italienska myndigheterna underrättade genom en skrivelse av den 28 januari 2008 kommissionen om att de den 4 maj 2007 i New Interlines ställe hade betalat tillbaka hela lånebeloppet (inklusive ränta) till Banca Antonveneta, den bank som beviljat det av staten garanterade lånet. Inom ramen för förfarandet för frivillig likvidation hade de därefter (den 7 juni 2007) bett Avvocatura Distrettuale di Bari (den behöriga rättsliga instansen) att inleda de erforderliga åtgärderna för att återkräva statens fordran från New Interline.

(15)

Den 18 november 2007 beslutade New Interline att inge en ansökan till Tribunale di Bari (den behöriga domstolen) om att få omfattas av ett förfarande för ackordsuppgörelse med borgenärer (procedura di concordato preventivo), som möjliggör betalning av fordringsägares fordringar under domstolskontroll. Detta förfarande kan utmynna i att företagets produktionsverksamhet fortsätter.

(16)

Det är för närvarande omöjligt att veta vad utgången av förfarandet för ackordsuppgörelse blir. Italien bör i vilket fall som helst omedelbart registrera sin fordran inom ramen för insolvensförfarandet (procedura concorsuale), oberoende av vilken typ av förfarande som följs.

(17)

Skulle ackordsuppgörelsen leda till att New Interlines verksamhet fortsätter, önskar kommissionen rikta Italiens uppmärksamhet på att de nationella myndigheter som ska verkställa kommissionens beslut får godta planen för fortsatt verksamhet för företaget endast om denna garanterar att stödet återbetalas i sin helhet inom de tidsfrister som fastställs i kommissionens beslut, i enlighet med vad som anges i punkt 67 i kommissionens tillkännagivande ”Effektivare verkställande av kommissionsbeslut” (tillkännagivandet om återkrav) som ålägger medlemsstaterna att återkräva olagligt statligt stöd (4). Medlemsstaten får varken avstå från någon del av betalningskravet eller acceptera något alternativ till att stödmottagarens verksamhet omedelbart upphör, om det olagliga stödet inte omedelbart återbetalas i sin helhet. Om det olagliga stödet inte återbetalas till fullo, bör de italienska myndigheterna följaktligen inom tidsfristen för att verkställa det här beslutet vidta alla åtgärder som står till deras förfogande för att motsätta sig att New Interlines verksamhet fortsätter.

(18)

Kommissionen vill också rikta Italiens uppmärksamhet på det som anges i punkt 68 i tillkännagivandet om återkrav: ”Så länge stödet inte har återbetalats i sin helhet bör medlemsstaten motsätta sig all eventuell överföring av tillgångar som inte genomförs på marknadsvillkor och/eller som organiseras för att kringgå beslutet om återkrav. För en korrekt överföring av tillgångar krävs att medlemsstaten ser till att den oberättigade fördel som skapats av stödet inte överförs till den som förvärvar tillgångarna. Detta kan vara fallet om den ursprungliga stödmottagarens tillgångar förs över till en tredje part till ett pris som ligger under marknadsvärdet eller till ett nytt företag som bildats för att kringgå återkravet. I sådana fall måste betalningskravet utvidgas till den tredje parten”.

(19)

Kommissionen noterar att en medlemsstat enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (5) får återkalla en anmälan av en stödåtgärd om det sker innan kommissionen har fattat ett beslut om stödet. Om kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande, ska den enligt den artikeln förklara förfarandet som avslutat.

(20)

Italien återkallade sin anmälan av omstruktureringsstödet genom en skrivelse av den 9 oktober 2007. Enligt tillgängliga uppgifter har omstruktureringsstödet inte beviljats.

(21)

Det formella granskningsförfarande som inleddes genom det ovan nämnda beslutet av den 24 april 2007 bör därför förklaras avslutat, eftersom det till följd av Italiens återkallelse av anmälan har mist sin aktualitet, vad beträffar omstruktureringsstödet till förmån för New Interline.

a)

Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)

En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut.

c)

Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.