2.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 29/7

(1)

Den 1 december 2004 mottog kommissionen ett klagomål rörande ett påstått stöd till det slovenska träbearbetningsföretaget Novoles Lesna Industrija Straža d.d. (nedan kallat Novoles Straža).

(2)

Klagomålet gällde ekonomiska medel som hade beviljats Novoles Straža den 27 maj 2004 genom ett beslut av den slovenska regeringen enligt artikel 21 i de slovenska bestämmelserna om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Åtgärden hade inte anmälts till kommissionen med hänvisning till att stödet hade godkänts av den slovenska kommittén för övervakning av statligt stöd den 23 april 2004, dvs. före anslutningen till EU. Eftersom det relevanta kriteriet för att avgöra när ett stöd har beviljats är den rättsakt genom vilken den behöriga nationella myndigheten beviljar stöd, ansåg kommissionen dock att åtgärden i fråga utgjorde nytt stöd som skulle ha anmälts enligt artikel 88 i EG-fördraget och bedömts enligt artikel 87 i EG-fördraget (2).

(3)

Genom en skrivelse av den 16 maj 2006 underrättade kommissionen Slovenien om sitt beslut att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(5)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(6)

Slovenien lämnade synpunkter genom en skrivelse av den 17 juli 2006. Genom skrivelser av den 11 oktober 2006 och den 23 februari 2007 begärde kommissionen kompletterande upplysningar, som lämnades den 30 november 2006 och den 23 april 2007. Dessutom sammanträdde kommissionens ansvariga avdelningar med de slovenska myndigheterna den 28 juni 2006.

(7)

Novoles Straža tillverkar trähalvfabrikat och möbler. Företaget är beläget i Straža i Slovenien, ett stödområde i den mening som avses i artikel 87.3 a i EG-fördraget. År 2003 hade företaget cirka 800 anställda och det är en av de större arbetsgivarna inom trä- och möbelsektorn i Slovenien.

(8)

Novoles Straža har innehav i två företag, Novoles-Primara, d.o.o. (100 %) och Pohištvo Brežice, d.d. (93,7 %). Slovenien framförde att även dessa två företag var i dåligt finansiellt skick. För 2003 uppvisade det förstnämnda företaget en mycket liten vinst och det senare nämnda gick med förlust.

(9)

Företaget ägs av ett antal fysiska och juridiska personer. Ägarskapet är dock så splittrat att ingen av ägarna kan utöva kontroll över företaget i den utsträckning att det kunde anses utgöra del av en större grupp. Den största ägargruppen (22,3 %) består av anställda och tidigare anställda, som inte är anknutna sinsemellan genom något som helst slag av gemensamt avtal. Utöver denna grupp finns ett antal auktoriserade investeringsföretag (PID) som innehar totalt 33,4 %. Kommissionen förstår dock att dessa PID-företag är rent administrativa organ som förvaltar privata aktieägares aktier. Dessa aktiefonder har uppstått i samband med Sloveniens privatisering av ”socialt kapital” – ett koncept som gick ut på att företagen tillhörde allmänheten. Ägarskapet till detta sociala kapital omvandlades genom att ägarcertifikat delades ut till medborgarna, som sedan kunde byta ut certifikaten mot aktier. PID-företagen bildades för att medborgarna skulle kunna delta i omvandlingen av ägarskap genom utbyte av certifikat mot aktier. De slovenska myndigheterna har konstaterat att PID-företagen inte hade tillgång till några resurser för att hjälpa företaget att övervinna sina svårigheter.

(10)

Företagets svaga finansiella ställning härrör från det faktum att företaget gick miste om en betydande andel av sitt registrerade kapital på 1,262 miljarder tolar (cirka 5,3 miljoner euro (4) som i april 2004 hade minskat till 0,75 miljarder tolar. De viktigaste finansiella och driftsmässiga indikatorerna enligt företagets balansräkning, resultaträkning och kassaflödesredovisning anges i tabellen nedan.

Tabell 1

Finansiella indikatorer för Novoles Straža

(11)

Enligt de slovenska myndigheterna berodde företagets förluster i huvudsak på ett dåligt försäljningsresultat i kombination med ökade finansieringskostnader. Detta framgick av den konstant ökande skuldsättningsgraden och ökningen av genomsnittslager.

(12)

I sitt svar på kommissionens beslut att inleda förfarandet förklarade de slovenska myndigheterna att försäljningsvolymen också hade minskat mellan 2000 och 2001 och mellan 2002 och 2003, medan ökningen under 2002 berodde på undantagsomständigheter, såsom konstruktionsarbeten i Kroatien (leveranser till stora hotellkomplex), introduktionen av en ny möbelkollektion och införlivandet av intäkterna från två dotterbolag som blev del av Novoles Straža den 1 januari 2003.

(13)

De slovenska myndigheterna inkom också med bevis i dokumentform på att företaget inte kunde få tillräckligt med nytt kapital från kapitalmarknaden. Bankerna förkastade företagets ansökningar om nytt kapital på grund av den dåliga kreditvärdigheten och otillräckliga säkerheter för att kompensera den höga kreditrisken. Inte ens en statsgaranti för att täcka 65 % av det ansökta beloppet ansågs vara tillräcklig.

(14)

I syfte att övervinna svårigheterna presenterade Novoles Straža för finansministeriet i april 2004 en omstruktureringsplan. Planen skulle gälla från mars 2004 och omfatta en omstruktureringsperiod mellan 2004 och 2008.

(15)

Enligt planen är skälet till den aktuella situationen en minskad ekonomisk tillväxt på företagets huvudsakliga exportmarknader (särskilt Tyskland och USA), där företaget sålde 60 % av sina produkter. Dessutom hade efterfrågan på halvfabrikat sjunkit. De minskade intäkterna 2003 kulminerade i att företaget inte kunde sköta sitt betalningsansvar med egna medel vilket ledde till ökade skulder och finansiella kostnader. Dessutom hade företaget en organisationsstruktur som inte medgav anpassning av produktionen till efterfrågan.

(16)

Som ett led i att övervinna svårigheterna planerades en finansiell omstrukturering (som därefter genomfördes) avsedd att omvandla kortfristiga hypotekslån på 1 669 940 776 tolar till långfristiga lån med hjälp av en statsgaranti på 1,1 miljarder tolar för vissa lån för vilka det fanns en inteckning på 65 %, medan den återstående omfinansieringen på 569 940 776 tolar finansierades utan statligt stöd men med stöd av inteckningar som motsvarade mer än 100 % av det nominella värdet.

(17)

Dessutom avser Novoles Straža att ge verksamheten ny inriktning enligt följande:

(18)

Ändringen av inriktning åtföljs av en teknisk omstrukturering vars syfte är kostnadseffektivare produktion och anpassning av den tekniska utrustningen till en efterfrågebaserad produktion som också uppfyller ekologiska normer. Investeringar på 1 455 miljoner tolar (6,06 miljoner euro) planeras. Investeringarna ska särskilt vara inriktade på åtgärder för att öka produktiviteten, förbättra arbetsförhållandena, förbättra materialanvändningen, spara energi och uppfylla ekologiska normer. De slovenska myndigheterna har lämnat en tabell över investeringar till kommissionen. Tabellen omfattar åtgärder såsom modernisering av resultatenheten för plywood, införlivandet av en datorkontrollerad torkningsprocess, modernisering av produktionen inom resultatenheten för nya produkter, översyn av energisystemet och införlivandet av ett nytt IT-system. De slovenska myndigheterna har indikerat vissa fördröjningar i genomförandet av en del nyckelinvesteringar, såsom produktionen inom resultatenheten för nya produkter eller översynen av energisystemet, på grund av bristen på medel (dessa investeringar skulle i huvudsak finansieras med egna medel).

(19)

Slutligen vill man genom att omstrukturera personalen minska denna med 96 anställda och ge den återstående personalen specialutbildning och allmän utbildning. Kostnaderna på 537 miljoner tolar täcks delvis av ett stöd på 283 miljoner tolar (1,2 miljoner euro).

(20)

Slovenien presenterade en femårig affärsplan enligt vilken omstruktureringsplanen skulle göra det möjligt för Novoles Straža att återställa lönsamheten.

(21)

De slovenska myndigheterna har försett kommissionen med uppgifter som stöder försäljningsprognoserna. Prognoserna räknar för det första med att tillväxten mellan 2005 och 2007 blir cirka 10 % på de västeuropeiska marknaderna och cirka 20 % på de östeuropeiska marknaderna (5). För det andra räknar prognoserna med bytet av produktionsinriktning från halvfabrikat till slutprodukter (50 % slutprodukter i stället för 46 %).

(22)

På grundval av dessa antaganden och tillsammans med de försäljningsansvarigas prognoser baserade på uppgifter som erhållits på mässor, genom agenter och direkt från köparna, har Novoles Straža lagt upp en försäljningsplan för perioden 2004–2008.

(23)

På grundval av realistiska prognoser förväntas den årliga tillväxten under perioden 2003–2008 bli mellan 3,6 % och 5,7 % för den inhemska försäljningen och mellan 6,5 % och 8,4 % för exportförsäljningen. Omstruktureringen skulle således ge en rörelsemarginal på 11,7 % för 2008. Rörelseresultatet i förhållande till eget kapital skulle för 2008 öka till 12,6 %.

(24)

I tabellen nedan finns en översikt av finansieringen av omstruktureringskostnaderna:

Tabell 2

Omstruktureringskostnader och deras finansiering

(25)

Företaget erhöll statligt stöd på totalt 1 583 miljoner tolar (6,6 miljoner euro), men stödet tycks ha mottagits först i slutet av 2004 och inte i mitten av 2004 som planerat.

(26)

Huvuddelen av stödet består av en statlig garanti för fyra lån på totalt 1,3 miljarder tolar med vars hjälp Novoles Straža kan sanera sina existerande skulder. Återbetalningstiden är sju år, med två års uppskov. Därefter är räntesatsen 4,5 % inklusive en engångsbetalning på 0,1 % som låneuppläggningsavgift. Garantin täcker 100 % av lånet och som ytterligare säkerhet för lånet ställs en inteckning på minst 65 %.

(27)

Enligt uppgifterna från Slovenien används företagets egna medel för att finansiera 2 385 miljoner tolar av omstruktureringskostnaderna. Kommissionen anser dock att det behövs ytterligare 569 miljoner tolar från den privata finansieringen av lånen (8,5 %). Enligt planen ska en del av de egna medlen erhållas genom avyttringar (1 323 miljoner tolar, dvs. 30,5 %) och genom amortering och avskrivning (29,76 %). De slovenska myndigheterna har lämnat en detaljerad förteckning över avyttringarna. Avyttringar för cirka 300 miljoner tolar gjordes redan 2005, och ytterligare avyttringar planerades (och har delvis genomförts) för 2006 (cirka 600 miljoner tolar), 2007 och 2008 (450 miljoner tolar).

(28)

Novoles Straža tillverkar följande produkter, för vilka marknadsandelarna i EU-25 anges i tabellen nedan.

Tabell 3

Marknadsandelar

(29)

De slovenska myndigheterna korrigerade uppgifterna i beslutet att öppna förfarandet med konstaterandet att Novoles Straža förvisso beviljades gynnsamma lån 2004 men att dessa lån, som beviljades från allmänna och privata källor för miljöändamål, endast uppgick till 115,2 miljoner tolar (0,48 miljoner euro) och hade en nettobidragsekvivalent på 14,9 miljoner tolar (62 000 euro). Stödet beviljades inom stödordningen för samfinansiering av miljöinvesteringar och det godkändes i februari 2004.

(30)

Slovenien uppgav också att det stöd som mottogs 1999 endast bestod av 18,1 miljoner tolar (75 000 euro) som räntesubventioner, 11,5 miljoner tolar (48 000 euro) som sysselsättningsstöd, 3,6 miljoner tolar (15 000 euro) som stöd för forskning och utveckling och 1,1 miljoner tolar (4 600 euro) som exportstöd.

(31)

Det första stödet som omnämns i föregående punkt och som ursprungligen antogs vara omstruktureringsstöd, var endast en ren räntesubvention som beviljades eftersom räntesatserna i Slovenien var relativt höga jämfört med räntesatserna i andra länder. Ett av villkoren för företag som ville delta i stödordningen var kreditvärdigheten A, B, C eller D och att företaget inte är föremål för ett konkursförfarande. Novoles Straža lämnade bevis på att det vid den punkten hade kreditvärdigheten A/B.

(32)

I sin skrivelse av den 16 maj 2006 ansåg kommissionen att åtgärderna i fråga utgör nytt stöd som ska anmälas enligt artikel 88 i EG-fördraget och bedömas anligt artikel 87 i EG-fördraget. På denna punkt upprepade kommissionen att det relevanta kriteriet utgörs av den rättsakt genom vilken den behöriga nationella myndigheten beslutar att bevilja statligt stöd. Det berörda beslutet antogs i maj 2004.

(33)

Kommissionen betvivlade också åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, särskilt när det gäller gemenskapens riktlinjer om stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter 1999 (10) (nedan kallade riktlinjerna) på grund av följande:

(34)

Slovenien hävdade att det statliga stödet till Novoles Straža tilldelades före Sloveniens anslutning till Europeiska unionen, eftersom statens ekonomiska åtaganden var kända före anslutningen.

(35)

För det andra försökte Slovenien undanröja kommissionens tvivel om huruvida Novoles Straža tillhör en större affärsgrupp genom att lämna en närmare redogörelse för ägandestrukturen i Slovenien (se ovan) och genom att korrigera procentsatserna för aktieägarnas ägarandelar.

(36)

För det tredje lämnade Slovenien bevis på att Novoles Straža är ett ”företag i svårigheter”, med närmare redogörelse för den allmänna trenden för de finansiella svårigheter som företaget hade haft sedan 1999 (vilket framgick av ökande lager och skulder och minskande försäljning, med vissa undantagsomständigheter som ledde till ett bättre resultat för 2000) och som kulminerade i att företaget 2004 inte längre kunde få finansiering utifrån.

(37)

För det fjärde lämnade de slovenska myndigheterna uppgifter som visar att Novoles Stražas strategi baserar sig på marknadsundersökningar och prognoser som visar relativt höga möbelförsäljningssiffror.

(38)

För det femte inkom Slovenien när det gäller kompenserande åtgärder med en marknadsundersökning som visade att Novoles Stražas marknadsandel på den relevanta produktmarknaden i EU-25 är mycket liten. De slovenska myndigheterna påpekade också att Novoles Straža är beläget i ett stödområde i den mening som avses i artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(39)

Slutligen korrigerade Slovenien vad gäller tidigare mottaget statligt stöd vissa skrivfel rörande de belopp som mottagits och påpekade framför allt att det stöd som ursprungligen ansetts utgöra omstruktureringsstöd inte var avsett för undsättning och omstrukturering enligt det som definieras i riktlinjerna.

(40)

Enligt artikel 87 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna, utom om stödet kan motiveras enligt artikel 87.2 eller 87.3 i EG-fördraget.

(41)

Kommissionen noterar att stödet har beviljats med hjälp av statliga medel till ett enskilt företag. Detta gäller klart och tydligt i fråga om allt direkt stöd, men även i fråga om en garanti, särskilt när ett företag är i svårigheter och staten ställer en lånegaranti på 100 %. (11) Denna garanti gjorde det möjligt för företaget att ställa säkerhet för och få ett större lån än företaget hade kunnat få utan garantin.

(42)

Eftersom det förekommer en handel med träprodukter mellan Slovenien och andra medlemsstater kan åtgärden förbättra stödmottagarens ställning i förhållande till konkurrenterna i Slovenien och EU. Stödet kan därför snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser därför att de aktuella åtgärderna till förmån för Novoles Straža utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

(43)

De slovenska myndigheterna ifrågasatte för det första kommissionens behörighet att bedöma stödet mot bakgrund av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget, med hänvisning till att stödet hade beviljats före anslutningen. I beslutet om att inleda förfarandet klargjorde kommissionen att det relevanta kriteriet för att avgöra om stödet hade genomförts före eller efter anslutningen är den rättsakt genom vilken de behöriga nationella myndigheterna fattar beslut att bevilja stödet. (12) Om detta beslut inte har fattats före anslutningen utgör åtgärden nytt stöd, även om statens ekonomiska åtaganden var kända före anslutningen.

(44)

Kommissionen håller fast vid sin ursprungliga slutsats att den rättsakt genom vilken de behöriga nationella myndigheterna beslutade att bevilja stödet inte trädde i kraft före anslutningen. Enligt de relevanta slovenska bestämmelserna ska stöd beviljas genom ett regeringsbeslut på grundval av ett förslag från det ansvariga ministeriet. Även om regeringsbeslutet rörande stödet måste föregås av beslut från expertkommittén och det ansvariga ministeriet, är dessa beslut inte tillräckliga för att stödet ska kunna beviljas. Det slutliga beslutet måste fattas av regeringen. I det aktuella fallet är regeringens beslut daterat den 27 maj 2004 och Slovenien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004. Åtgärden utgör därför nytt stöd som skulle ha anmälts enligt artikel 88 i EG-fördraget och bedömas enligt artikel 87 i EG-fördraget.

(45)

Eftersom det gäller ett omstruktureringsstöd är stödet förenligt med den gemensamma marknaden om det uppfyller villkoren i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (nedan kallade riktlinjerna) (13).

(46)

Med beaktande av Sloveniens synpunkter och den information som har samlats in under undersökningen har kommissionen nått följande slutsatser om de punkter som ledde till att kommissionen beslöt att inleda det formella förfarandet.

(47)

Mot bakgrund av informationen från Slovenien anser kommissionen att företagets resultat, som det beskrivs i punkterna 24–27 ovan, tyder på att företaget verkligen var i svårigheter vid den tidpunkt då det statliga stödet i fråga beviljades. Kommissionen noterar särskilt att problemen utgjorde del av en trend för åren 2000–2004 och inte bara en tillfällighet under 2003. De slovenska myndigheterna lämnade dessutom tillräckliga bevis för att företaget under 2004 inte hade klarat av att på egen hand omfinansiera sina kortfristiga skulder. Detta motsägs inte av det faktum att företaget lyckades få en viss omfinansiering utan stöd, eftersom denna delvisa omfinansiering krävde höga säkerheter och företaget inte kunde ha ställt lika höga säkerheter för hela det belopp som måste omfinansieras.

(48)

Likaså noterar kommissionen vad Slovenien har förklarat i fråga om karaktären hos Novoles Stražas ägandeförhållanden. Med tanke på den passiva karaktären och de svaga kapitalresurserna som präglade Novoles Stražas institutionella ägare och med tanke på det fragmenterade återstående ägandet, godtar kommissionen att företaget inte kunde ha fått de nödvändiga medlen från sina aktieägare. Av samma skäl och med beaktande av det faktum att ingen enskild ägare innehar mer än 22 % av Novoles Stražas aktiekapital, anser kommissionen även att Novoles Straža inte utgör del av en större affärsgrupp.

(49)

Därför konstaterar kommissionen att Novoles Straža var berättigat till omstruktureringsstöd.

(50)

Kommissionen indikerade i beslutet om att inleda förfarandet att det var oklart hur omstruktureringsplanen skulle göra det möjligt för Novoles Straža att återställa den långsiktiga lönsamheten. Här avsåg kommissionen främst de femåriga finansiella prognoserna för hur företaget skulle kunna utvecklas med hjälp av omstruktureringsåtgärderna. Kommissionen påpekade att Slovenien inte hade lämnat den information som kommissionen hade begärt för att bedöma antagandena om Novoles Stražas sannolika resultat till följd av omstruktureringarna.

(51)

Under förfarandets gång har Slovenien lämnat de kompletterande upplysningar som omnämns i punkterna 21 och 22 ovan. I denna information tillhandahålls tillräckliga redogörelser för vad antagandena baserar sig på. Kommissionen noterar att prognoserna för Novoles Stražas försäljningsresultat i dagens läge kan verka rätt optimistiska mot bakgrund av att sektorn under 2005 och 2006 mötte en hård konkurrens från Fjärran östern vilket ledde till för stora lager och tryck på att sänka priserna. Det är dock inte uppenbart att denna information var känd redan i början av år 2004. Dessutom noterade kommissionen själv under 2006 att produktionen och användningen av plywood under de senaste åren har ökat markant, och att en stark exportmarknad håller på att utvecklas för vissa kvaliteter (14). Eftersom kommissionen inte har fått någon motsägande information som skulle ifrågasätta företagets eller kommissionens antaganden, har kommissionen inga skäl att bestrida dessa antaganden. Kommissionen anser därför att prognoserna inte verkar osannolika och att tvivlen på denna punkt har undanröjts.

(52)

I sitt beslut om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen också att omstruktureringsplanen innehöll flera interna åtgärder som, om de genomfördes, sannolikt skulle bidra till en ny kurs för företaget. Vid sin undersökning fick kommissionen information om att företaget ännu inte har genomfört alla de planerade omstruktureringsåtgärderna. Enligt de slovenska myndigheterna beror detta bland annat på att det statliga stödet erhölls sent och att rörelseresultatet var sämre än väntat. På denna punkt noterar kommissionen att den tekniska omstruktureringen inom ramen för omstruktureringsplanen främst skulle finansieras med egna medel. Att detta var en svag punkt var dock inte uppenbart på förhand och en sådan finansiering kan t.o.m. motiveras av det faktum att det statliga stödet måste begränsas till vad som är nödvändigt, särskilt i fråga om en blivande medlemsstat som förbinder sig till en sådan plan (15) strax före anslutningen. I detta särskilda fall anser kommissionen därför att en sådan svag punkt inte är tillräcklig för att ifrågasätta omstruktureringsplanens funktionsduglighet. Kommissionen påminner dock om att villkoret för att stödet ska godkännas är att omstruktureringsplanen genomförs helt (punkt 43 i riktlinjerna) och att genomförandet ska övervakas (punkt 46 i riktlinjerna).

(53)

Kommissionen förutsätter därför att Slovenien, enligt punkt 46 i riktlinjerna, lämnar minst två övervakningsrapporter – en rapport om 2007 i slutet av januari 2008 och en rapport om 2008 i slutet av januari 2009. Rapporterna ska innehålla detaljerade uppgifter om företagets finansiella resultat och de investeringar som har gjorts. Kommissionen påpekar att företaget, även om det återställer lönsamheten utan att genomföra alla investeringar, kan bli skyldigt att återbetala en del av det statliga stödet om de planerade investeringarna inte genomförs helt (16).

(54)

Stödet är också begränsat till vad som är nödvändigt. Särskilt kommissionens tvivel rörande tillhandahållandet av betydande eget bidrag har undanröjts. Enligt punkt 40 i riktlinjerna måste stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att återställa lönsamheten och stödmottagarna förväntas att i betydande utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel.

(55)

De slovenska myndigheternas förklaringar rörande det egna bidraget (se punkt 27), är tillräckligt detaljerade för att kommissionen ska kunna bekräfta att företaget mellan 2005 och 2008 har gjort eller kommer att göra ett betydande antal avyttringar som uppgår till 30,5 % av omstruktureringskostnaderna. Dessutom noterade kommissionen att Novoles Straža har erhållit stödfri extern finansiering som uppgår till 8,5 %.

(56)

Kommissionen upprepar å andra sidan att den inte kan godta avskrivning av tillgångar som ett eget bidrag eftersom avskrivningarna inte ger företaget tillgängliga resurser och eftersom de dessutom beror på en framtida verksamhet som i sin tur beror på resultatet av det statliga stöd som har beviljats (17).

(57)

Kommissionen kan således konstatera att det egna bidraget uppgår till 39 %, vilket enligt riktlinjerna från 1999 kan anses vara betydande (18).

(58)

Dessutom är stödet begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att återställa lönsamheten, eftersom stödet i huvudsak täcker de omedelbara omfinansieringsbehoven för förfallande kortfristiga lån och därför inte ger företaget någon överskottslikviditet.

(59)

Enligt punkterna 35 och 36 i riktlinjerna måste åtgärder vidtas för i största möjliga mån mildra de negativa följderna av stödet för konkurrenterna. Enligt punkt 36 i riktlinjerna krävs dock sådana kompenserande inte i fall där stödmottagaren har en försumbar andel på den relevanta marknaden. I sådana fall utgör de kompenserande åtgärderna således inget villkor för att anse att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.

(60)

Kommissionen har inga invändningar mot de slovenska myndigheternas konstaterande om att Novoles Straža är aktivt på flera produktmarknader, dvs. plywood, stolar och andra möbler. Vad gäller plywood noterar kommissionen att en marknadsundersökning i samband med ett koncentrationsärende har gett starka belägg för att olika typer av träbaserade skivor såsom plywood, hardboard, rå spånskiva och laminerad spånskiva, inredningslaminat och träbaserade panelkomponenter för möbel- och byggindustrin hör hemma på separata produktmarknader (19).

(61)

Vad gäller definitionen av relevant marknad har Slovenien försett kommissionen med en marknadsundersökning som innehåller marknadsandelarna för den relevanta produktmarknaden i EU-25. I detta hänseende har kommissionen inga skäl att avvika från antagandet i fotnot 20 i riktlinjerna, dvs. att den relevanta marknaden är EES. Kommissionen påminner om att den tidigare, i ett koncentrationsärende, har genomfört vissa marknadsundersökningar rörande den europeiska industrin för träbaserade produkter (särskilt spånskiva) (20) och i det fallet slutit sig till att den relevanta marknaden sträcker sig längre än den nationella marknaden och är minst en gränsöverskridande regional marknad Antagandet baserar sig på förekomsten av stora gränsöverskridande handelsflöden. Liknande handelsflöden förekommer också i fråga om plywood, vilket framgår av uppgifter som har tagits fram av kommissionens experter (här gäller också att export inom gemenskapen står för huvuddelen – 60 % – av Novoles Stražas omsättning). Dessutom konstaterades att begreppet ”gränsöverskridande regional marknad” kan anses gälla avstånd på cirka 1 000 km, och att det relevanta avståndet varierar beroende på produktens mervärde, t.ex. ytbelagda produkter transporteras på längre avstånd än produkter som inte är ytbelagda. Eftersom plywood redan i sig är en förädlad produkt och exporten främst omfattar fanerad plywood, är transportkostnaderna förhållandevis lägre än för spånskiva (och ännu lägre för stolar och andra möbler som tillverkas av plywood). Mot bakgrund av det ovan anförda anser kommissionen att den relevanta marknaden för de produkter som tillverkas av Novoles Straža ska vara, om inte hela EES eller EU-25, åtminstone en stor del av EU-25.

(62)

Utifrån att Novoles Stražas andel på marknaden i EU-25 under inga omständigheter ligger ovanför 0,13 % och att denna andel i princip inte skulle mer än fördubblas om den geografiska marknaden skulle minskas till hälften, anser kommissionen att marknadsandelen fortfarande är långt under 1 % och att en sådan andel, i kombination med det faktum att marknaden består av ett stort antal små och medelstora tillverkare, kan anses vara försumbar (21). Det behövs därför inga kompenserande åtgärder för att säkerställa att det statliga stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.

(63)

Slovenien har försett kommissionen med tillräcklig information om allt annat stöd som företaget har mottagit, och det är därmed möjligt att göra en korrekt bedömning av om engångsvillkoret uppfylls. Enligt engångsvillkoret, dvs. principen om ”en enda gång” enligt punkterna 48–51 i riktlinjerna, kan kommissionen inte godkänna ett omstruktureringsstöd till ett företag som tidigare har erhållit omstruktureringsstöd. Kommissionen anser att engångsvillkoret medför att den måste beakta allt omstruktureringsstöd som har beviljats inom de tio år som har föregått beviljandet av det aktuella stödet, oavsett om det första statliga stödet beviljades före medlemsstatens inträde i EU.

(64)

Kommissionen noterar för det första att företaget inte tidigare har mottagit något omstruktureringsstöd. Särskilt i fråga om stödet på 18,1 miljoner tolar (75 000 euro) som beviljades 1999 som en räntesubvention har kommissionens tvivel om att detta kunde ha utgjort ett omstruktureringsstöd undanröjts, eftersom företaget vid den tidpunkten hade kreditvärdigheten A/B och därför inte kunde anses vara ett företag i svårigheter och eftersom stödet inte kan anses utgöra ett omstruktureringsstöd som står i strid med engångsvillkoret.

(65)

Kommissionen noterar vidare att en korrigering har gjorts av ett skrivfel i tidigare inlämnade uppgifter från slovenska myndigheterna som kommissionen hade återgett i sitt beslut om att inleda förfarandet. Denna korrigering innebär att alla stödåtgärder som anges i det beslutet i sig är begränsade till vad som är nödvändigt. (22) Dessutom har de slovenska myndigheterna klargjort att allt stöd beviljades före anslutningen och för ändamål som inte var omstrukturering. Eftersom bedömningen av stödet således faller utanför kommissionens behörighet och även det faktum att företaget var i svårigheter inte gör detta stöd till omstruktureringsstöd enligt riktlinjerna från 1999 (23), är ingen av de tidigare beviljade stödåtgärderna i strid med engångsvillkoret.

(66)

Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar kommissionen att stödet i fråga utgör omstruktureringsstöd som är förenligt med villkoren i de tillämpliga riktlinjerna (riktlinjerna för undsättning och omstrukturering från 1999). Kommissionen konstaterar därför att det statliga stödet är förenligt med den gemensamma marknaden, trots att Slovenien olagligen har genomfört omstruktureringsstödet till Novoles Straža i strid mot artikel 88.3 i EG-fördraget.