a)

De bör anta nationella handlingsplaner för samordning av efterlevnadskontroll. Dessa planer bör innehålla klart definierade mål och tidsscheman, och regelbundet harmoniseras och ses över.

b)

De bör se till att alla berörda tillsynsorgan har tillräcklig budget och tillräckliga personalresurser för att kontrollera efterlevnaden av förordning (EG) nr 338/97, och att de har tillgång till specialutrustning och lämplig sakkunskap.

c)

De bör se till att påföljderna för brott mot förordning (EG) nr 338/97 avskräcker från olaglig handel med vilda djur och växter, i enlighet med domstolens fasta rättspraxis, att de är samstämmiga i fråga om tillämpning och, inte minst, att de bland annat tar hänsyn till marknadsvärdet på de exemplar som handeln gäller, den berörda artens bevarandevärde och de kostnader som uppstått.

d)

För de syften som avses i c bör de genomföra fortbildning eller informationskampanjer för tillsynsorgan, åklagare och domstolar.

e)

De bör se till att alla berörda tillsynsorgan har tillgång till lämplig fortbildning om förordning (EG) nr 338/97 och om identifiering av arter.

f)

De bör se till att allmänheten och berörda parter får lämplig information så att medvetenheten om de negativa följderna av olaglig handel med vilda djur och växter ökar.

g)

Utöver kontroller vid gränsövergångar enligt vad som krävs i förordning (EG) nr 338/97 bör de kontrollera efterlevnaden i landet, bland annat genom regelbundna kontroller av handlare och innehavare som djuraffärer, uppfödare och plantskolor.

h)

De bör systematiskt utnyttja riskanalyser och underrättelseutvärderingar för att garantera att ingående kontroller genomförs vid gränsövergångar och i landet.

i)

De bör se till att det finns anläggningar för tillfällig omvårdnad av beslagtagna eller förverkade exemplar, och att det finns mekanismer för att vid behov ge dem ett nytt hem på lång sikt.

a)

De bör införa förfaranden för att samordna kontrollen av efterlevnad mellan alla berörda nationella myndigheter, bland annat genom att upprätta myndighetsövergripande kommittéer och sluta samförståndsavtal och andra samarbetsöverenskommelser mellan myndigheter.

b)

De bör underlätta berörda tillsynsmyndigheters tillgång till befintliga resurser, verktyg och kommunikationskanaler för utbyte av information som har att göra med efterlevnaden av förordning (EG) nr 338/97 och Cites, så att all relevant information är tillgänglig för tillsynsmyndigheternas handläggare på alla nivåer, inbegripet personalen i fält.

c)

De bör utse nationella kontaktpunkter för utbyte av information och underrättelseresultat om handel med vilda djur och växter.

d)

De bör utbyta relevant information om viktiga tendenser, beslagtaganden och domstolsmål vid efterlevnadsgruppens regelbundna möten, men också mellan mötena.

e)

De bör samarbeta med berörda tillsynsmyndigheter i andra medlemsstater om utredningar av brott enligt förordning (EG) nr 338/97.

f)

De bör använda de kommunikationskanaler, den samordning och den sakkunskap som finns i Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för att samordna utredningar på gemenskapsnivå.

g)

De bör utbyta information om påföljder för brott mot bestämmelserna om handel med vilda djur och växter för att garantera samstämmig tillämpning.

h)

De bör bidra till att bygga ut kapaciteterna för tillämpningen av förordning (EG) nr 338/97 i andra medlemsstater, bland annat genom fortbildningsprogram och genom gemensamma manualer och materiel.

i)

De bör ge andra medlemsstater tillgång till befintliga redskap för informationskampanjer och till materiel som riktar sig till allmänheten och berörda parter.

j)

De bör hjälpa andra medlemsstater med tillfällig förvaring och långsiktig placering av beslagtagna och förverkade exemplar.

k)

De bör samarbeta aktivt med Cites styrelse och tillsynsmyndigheter i käll-, transit- och mottagarländerna utanför EU, men också med Cites sekretariat, ICPO Interpol och Världstullorganisationen för att hjälpa till att upptäcka, avvärja och förebygga olaglig handel med vilda djur och växter genom utbyte av information och underrättelseresultat.

l)

De bör ge råd och stöd till Cites styrelse och tillsynsmyndigheter i käll-, transit- och mottagarländerna utanför EU för att underlätta laglig och hållbar handel genom korrekt tillämpning av förfaranden.

m)

De bör stödja utbyggnaden av kapaciteter i tredjeländer för att förbättra genomförandet och efterlevnaden av Cites, bland annat genom fonder för utvecklingssamarbete och inom ramen för en framtida ”Aid for Trade”-strategi (3).

n)

De bör främja interregionalt samarbete för att bekämpa olaglig handel med vilda djur och växter, bland annat genom att skapa förbindelser till andra regionala och lokala initiativ.