27.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 70/9

(1)

Den 27 februari 2007 granskade rådet Greklands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2006–2009 (2)  (3).

(2)

I programmets bakomliggande makroekonomiska scenario räknar man med en i stort sett stabil real BNP-tillväxt på omkring 4 % per år. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter verkar scenariot baseras på rimliga tillväxtantaganden för 2006 och 2007 men mer optimistiska därefter, då den beräknade tillväxten verkar tilltagen i överkant. Inflationsberäkningarna verkar vara tilltagna i underkant för programmets sista år.

(3)

För 2006 beräknas det offentliga underskottet till 2,6 % av BNP i kommissionens höstprognos 2006 och i den nya uppdateringen, vilket ligger helt i linje med målet i den föregående uppdateringen av stabilitetsprogrammet. De samlade utgifterna uppfyllde målet i 2006 års budget. I stort sett uppfylldes målen för de viktigaste utgiftsslagen, medan sänkta sociala transfereringar (ej naturaförmåner) helt täckte överdraget på 0,5 % av BNP inom offentliga investeringar. De samlade intäkterna var obetydligt högre än väntat. Vid halvårsskiftet ersattes engångsåtgärder delvis med permanenta åtgärder, i form av en höjd punktskatt på bränsle och cigaretter samt en skattehöjning på fakturor för mobiltelefoni. Intäkterna från dessa permanenta åtgärder uppvägde sänkningen av engångsintäkterna från 0,6 % av BNP i 2006 års budget till 0,4 % av BNP.

(4)

Programmets finanspolitiska strategi syftar till att korrigera det alltför stora underskottet under 2006. Därefter väntas det offentliga underskottet fortsätta att förbättras under programperioden och hamna på 1,2 % av BNP 2009. Sänkningen av underskottet med 1,5 % av BNP mellan 2006 och 2009 fördelar sig nästan jämnt på inkomstökningar och utgiftsminskningar. På intäktssidan beräknas de samlade intäkterna öka med 0,75 % av BNP, främst tack vare indirekta skatter och sociala avgifter. På utgiftssidan beräknas de samlade utgifterna under samma period sjunka med cirka 0,75 % av BNP, varav 0,5 % avser lägre ränteutgifter. De primära utgifterna beräknas därför bara sjunka med 0,25 %. Sociala transfereringar beräknas öka med 0,5 %, vilket mer än väl täcks av minskningar på 0,75 % inom andra utgiftsslag, främst kollektiv konsumtion. Det primära överskottet väntas öka med cirka 1 procentenhet under programperioden och hamna på knappt 3 % av BNP 2009. Jämfört med det föregående programmet är målen för 2006–2008 i stort sett oförändrade, med samma makroekonomiska scenario. Däremot är korrigeringen under 2006 större, eftersom underskottet 2005 (5,2 % av BNP) är större än vad som beräknades i uppdateringen från december 2005 (4,3 % av BNP).

(5)

Enligt beräkningar med den allmänt vedertagna metoden väntas det strukturella saldot förbättras från ett underskott på cirka 3,5 % av BNP 2006 till ett underskott på 1,75 % under programperiodens slutår 2009 (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder). Liksom i den tidigare uppdateringen av stabilitetsprogrammet är programmets mål för de offentliga finansernas saldo på medellång sikt en jämvikt eller ett överskott i strukturella termer, vilket programmet inte syftar till att uppnå under programperioden. Eftersom målet är mer långtgående än minimiriktmärket (ett strukturellt underskott på cirka 1,5 % av BNP), bör dess uppfyllande ge en tillräcklig säkerhetsmarginal mot ett alltför stort underskott. Målet ligger inom det intervall som i pakten och uppförandekoden anges för medlemsstaterna som deltar i eurosamarbetet eller i ERM II. Det är också en adekvat avspegling av skuldkvoten och den genomsnittliga potentiella produktionstillväxten på lång sikt.

(6)

De risker som omgärdar prognoserna för de offentliga finanserna förefaller i stort sett uppväga varandra fram till 2007, men därefter kan utfallet för de offentliga finanserna bli sämre än i programmets beräkningar. Särskilt för 2008 och 2009 är programmets uppgifter om planerade åtgärder bristfälliga och programmet baseras på ett optimistiskt makroekonomiskt scenario. Fast inga avvikelser noterats de senaste två åren, pekar tidigare erfarenheter på att risken för överskridanden av utgifterna inte kan uteslutas under programperioden. Om de aviserade åtgärderna mot skattefusk skulle visa sig ineffektiva, kan även ett intäktsbortfall bli följden.

(7)

Mot bakgrund av denna riskbedömning är den finanspolitiska inriktningen i programmet förenlig med korrigeringen av det alltför stora underskottet senast 2006, som rådet rekommenderat. Emellertid verkar den finanspolitiska inriktningen inte erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom referensvärdet på 3 % av BNP, vid normala konjunktursvängningar under programperioden. Åren efter att det alltför stora underskottet korrigerats, väntas Grekland ha fortsatt goda ekonomiska tider. Mot bakgrund av denna bedömning bör anpassningstakten mot programmets mål på medellång sikt ökas för att ligga i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, särskilt efter 2007. I pakten anges att riktmärket för den årliga förbättringen av det strukturella saldot bör vara 0,5 % av BNP för euroområdet och de länder som deltar i ERM II och att anpassningen bör vara större under goda ekonomiska tider och kan vara lägre i tider med dålig ekonomi.

(8)

Den offentliga bruttoskulden beräknas ha nått 104 % av BNP under 2006, vilket betydligt överstiger fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten gradvis sjunka med nästan 13 procentenheter av BNP under programperioden, medan stock- och flödesjusteringar snabbt minskar från och med 2007. Utvecklingen av skuldkvoten kan efter 2007 komma att bli mindre gynnsamt än i programmets beräkningar, med tanke på de optimistiska tillväxtprognoserna och ovannämnda risker för underskottsmålen. Mot bakgrund av denna riskbedömning verkar emellertid skuldkvotens minskning i riktning mot referensvärdet vara tillräcklig under programperioden.

(9)

Det är osäkert vilka effekter befolkningens åldrande långsiktigt får på de offentliga finanserna i Grekland, eftersom långsiktiga beräkningar av pensionsutgifterna inte finns tillgängliga. Mycket sannolikt är dock att de ligger klart över EU-genomsnittet. Enligt de senast tillgängliga uppgifterna från 2002 års uppdatering av Greklands stabilitetsprogram, väntas på lång sikt en betydande ökning av pensionsutgifternas andel av BNP. De offentliga finansernas utgångsläge är visserligen bättre än 2005 men innebär en betydande risk för deras hållbarhet, redan innan de långsiktiga effekterna av befolkningens åldrande har tagits med i beräkningarna. Dessutom ligger bruttoskuldens nuvarande nivå klart över fördragets referensvärde och en minskning förutsätter höga primära överskott under en lång tidsperiod. I kombination med angelägna reformåtgärder för att bromsa den sannolikt betydande ökningen av åldersrelaterade utgifter, skulle den planerade konsolideringen av de offentliga finanserna minska riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. På det hela taget förefaller Grekland vara utsatt för stora risker när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet. Bedömningen av hållbarheten på lång sikt skulle underlättas, om det fanns långsiktiga beräkningar av pensionsutgifterna.

(10)

Stabilitetsprogrammet innehåller inte någon kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2006 om genomförandet av det nationella reformprogrammet, inom ramen för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt. Vidare ges ingen systematisk information om de direkta budgetkostnader eller budgetbesparingar som de viktigaste planerade reformerna i det nationella reformprogrammet ger upphov till. Frånsett 2007 tar stabilitetsprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna inte heller uttrycklig hänsyn till hur dessa påverkas av de åtgärder som beskrivs i det nationella reformprogrammet. De finanspolitiska åtgärderna i stabilitetsprogrammet verkar dock ligga i linje med åtgärderna i det nationella reformprogrammet. I synnerhet verkar flertalet åtgärder och insatser för 2007 i reformprogrammets genomföranderapport ha införts i 2007 års budgetlag, fast bristen på närmare uppgifter om åtgärderna och deras genomförande skapar viss oklarhet när det gäller effekterna på de offentliga finanserna.

(11)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i huvudsak med de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna för perioden 2005-2008.

(12)

Programmet innehåller alla obligatoriska och de flesta frivilliga uppgifter (4) som föreskrivs i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram.

i)

Med beaktande av de ekonomiskt goda tiderna och efter korrigering av det alltför stora underskottet, stärka anpassningen till målet för de offentliga finanserna på medellång sikt samt se till att skuldkvoten minskar i motsvarande grad.

ii)

Fortsätta att förbättra budgetförfarandet genom att ytterligare öka insyn och öppenhet, konkretisera den finanspolitiska strategin i ett längre perspektiv och effektivt genomföra metoder för att övervaka och kontrollera primära utgifter.

iii)

Med tanke på den mycket höga skuldnivån och väntade ökningen av åldersrelaterade utgifter förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet genom att uppnå målet på medellång sikt, genom att kontrollera de offentliga pensions- och hälso-/sjukvårdsutgifterna och genom att beslutsamt genomföra ambitiösa reformer. Snarast möjligt ta fram långsiktiga beräkningar av åldersrelaterade utgifter.