16.9.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 240/45

(1)

Genom beslut av den 6 augusti 1997 (4) godkände kommissionen omstruktureringsstöd för spanska statliga varv i enlighet med rådet förordning (EG) nr 1013/97 av den 2 juni 1997 om stöd till vissa varv som är under omstrukturering. Stödet i fråga uppgick till cirka 1,9 miljarder euro. Både enligt detta beslut och rådets förordning (EG) nr 1013/97 var villkoret för godkännandet att ytterligare omstruktureringsstöd inte skulle ges.

(2)

Åren 2000, 2001 och 2002 fick IZAR Construcciones navales (nedan kallat ”IZAR”) kapitaltillskott på sammanlagt 1 477 miljoner euro från det statliga holdingbolaget Sociedad Estatal de Participaciones Industriales (nedan kallat ”SEPI”). Genom skrivelser av den 8 november 2002 och 14 januari 2003 begärde kommissionen upplysningar i ärendet.

(3)

Genom beslut av den 27 maj 2003 inledde kommissionen det förfarande som avses i artikel 88.2 i EG-fördraget när det gäller SEPI:s kapitaltillskott på 1 477 miljoner euro till IZAR. De spanska myndigheterna underrättades om beslutet genom kommissionens skrivelse av den 28 maj 2003.

(4)

Spanien lämnade sina synpunkter på det inledda förfarandet genom skrivelser av den 11 juli 2003, 29 juli 2003, 11 augusti 2003, 19 januari 2004, 23 februari 2004, 14 april 2004 och 26 juli 2004.

(5)

Sedan den inlett förfarandet fick kommissionen synpunkter från Royal Van Lent Shipyard genom en skrivelse av den 24 september 2003, från en part som bad att få vara anonym genom en skrivelse av den 24 september 2003 och från IZAR genom en skrivelse av den 6 oktober 2003. Synpunkterna översändes till Spanien genom en skrivelse av den 13 oktober 2003. Spanien lämnade synpunkter genom en skrivelse av den 10 november 2003. Den 17 november 2003 väckte IZAR talan (5) mot kommissionen vid förstainstansrätten och yrkade att beslutet om att inleda förfarandet skulle ogiltigförklaras.

(6)

I juli 2000 beslöt SEPI att alla statsägda, militära och civila varv och anknutna verksamheter skulle gå samman i en koncern, efter att tidigare ha verkat som enskilda företag. Den 20 juli 2000 köpte därför BAZAN alla civila varv och anknutna verksamheter som slogs samman med BAZAN, som senare bytte namn till IZAR.

(7)

IZAR:s civila verksamhet bedrivs främst på Astilleros de Cádiz (”Cádiz”), Astilleros de Puerto Real (”Puerto Real”), Astilleros de Sestao (”Sestao”), Astilleros de Sevilla (”Sevilla”), Juliana Constructora Gijonesa (”Juliana”), Fábrica de Manises (”Manises”), Astilleros de Fene (”Fene”). IZAR har också de tre främst militära varven Ferrol, Cartagena och San Fernando.

(8)

Granskningen omfattar följande kapitaltillskott från SEPI: 1 322,227 miljoner euro (220 miljarder ESP) tillfördes BAZAN den 28 juli 2000, 105,171 miljoner euro tillfördes IZAR år 2001 och 50 miljoner euro tillfördes IZAR år 2002.

(9)

När kommissionen beslöt att inleda förfarandet konstaterade den att SEPI:s kapitaltillskott till IZAR kan innebära ekonomiska fördelar för civila varv som dessa svårligen kunnat få på marknaden. Sannolikt utgör åtgärderna alltså stöd. Stödet är till sin natur sådant att det sannolikt snedvrider konkurrensen.

(10)

Mot bakgrund av de civila varvens senare utveckling misstänkte kommissionen att dessa hade erhållit stöd genom kapitaltillskotten till IZAR och tvivlade på att stödet skulle vara förenligt med reglerna för statligt stöd till varvsindustrin. Syftet med föreliggande förfarande för statligt stöd är därför att klargöra om någon del av kapitaltillskottet till IZAR har inneburit fördelar för civila varv eller annan civil verksamhet.

(11)

Kommissionen mottog synpunkter från tre parter. En part som bad att få vara anonym skickade på samma gång synpunkter på det här ärendet och statligt stöd nr K 40/00 (6). Parten betonade att det granskade stödet allvarligt snedvridit marknaden för fritidsbåtar. Även Royal van Lent Shipyard BV skickade på samma gång synpunkter på det här ärendet och stöd nr K 40/00. Företaget hävdade att den spanska regeringens stöd på senare år varit till mycket stor skada för många av konkurrenterna på marknaden för lyxjakter.

(12)

Kommissionen mottog också synpunkter från IZAR. Företaget hävdade att det aktuella kapitaltillskottet omfattas av artikel 296 i EG-fördraget och att problem med snedvridning av handeln bör hanteras med det samarbetsförfarande som avses i artikel 298 i EG-fördraget. IZAR hävdade också att kapitaltillskottet från SEPI inte var statliga medel och i alla händelser överensstämmer med principen om en privat investerare. IZAR hävdade slutligen att återkrav av stöd till statsägda spanska varv 1997 inte kan accepteras eftersom det är befintligt stöd.

(13)

Under förfarandet lämnade Spanien till kommissionen följande argument mot att kapitaltillskottet skulle innebära statligt stöd.

(14)

För det första hävdar Spanien att SEPI agerade som en privat investerare i en marknadsekonomi som strävar efter vinstmaximering och att kommissionen inte styrkt att SEPI:s medel var statliga medel eller kunde tillskrivas staten.

(15)

Vidare ingick kapitaltillskottet i en plan för företaget BAZAN, ett f.d. militärt företag. Kapitalet sköts till för att täcka olika kostnader i samband med planen, som tillkom 1998. Av detta avsåg […] (7) miljoner euro så kallade externaliserade sociala kostnader som gällde förtidspensionering av tidigare BAZAN-anställda. Beloppet betaldes 2000–2002 till försäkringsföretag som betalar ut pensionerna. Enligt Spanien är de ökade kostnaderna för dessa åtaganden förklaringen till SEPI:s extra kapitaltillskott till IZAR 2001 och 2002.

(16)

Av sådana sociala kostnader hade BAZAN dessutom betalt ytterligare cirka […] miljoner euro direkt till vissa förtidspensionerade anställda.

(17)

Enligt Spanien krävdes resterande kapitaltillskott dels för att täcka militära investeringar på det nya företaget IZAR, totalt […] miljoner euro, dels för att kunna öka rörelsekapitalet för militär produktion.

(18)

Spanien menade också att åtgärderna borde analyseras inom ramen för artikel 296 i EG-fördraget, eftersom kapitalet tillfördes BAZAN som enligt Spanien var ett rent militärt företag vid tiden för kapitaltillskottet.

(19)

Spanien invände också mot att visst stöd som godkändes 1997 skulle kunna bli oförenligt, om kommissionen skulle fastslå att olagligt stöd senare getts till statliga spanska varv.

(20)

När det gäller de berörda parternas synpunkter håller Spanien helt med allt som framförts av IZAR och förnekar att IZAR skulle ha en betydande verksamhet inom lyxjaktsektorn.

(21)

I ett senare skede lämnade Spanien ytterligare upplysningar som kommissionen begärt, närmare bestämt om beräknade förluster för IZAR:s civila verksamhet från den 1 juli 2000 till den 31 december 2003 och upplysningar om IZAR:s allmänna omkostnader under denna period.

(22)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens och förstainstansrättens fasta rättspraxis uppfylls kriteriet om påverkan på handeln, om stödmottagande företag bedriver ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstaterna.

(23)

Enligt artikel 87.3 e i EG-fördraget kan stöd av annat slag vara förenligt med den gemensamma marknaden enlighet vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att bestämma genom beslut med kvalificerad majoritet. Kommissionen konstaterar att rådet på denna grund antog rådets förordning (EG) nr 1540/98 av den 29 juni 1998 om fastställande av nya regler för stöd till varvsindustrin (nedan kallad ”varvsförordningen”), som var i kraft från den 1 januari 1999 till den 31 december 2003. Rådets förordning (EG) nr 1540/98 upphörde visserligen att gälla den 31 december 2003 och berörs inte av kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (8). För en konsekvent praxis avser kommissionen trots detta att tillämpa förordningen i föreliggande ärende och använda dess vidare bedömningssätt.

(24)

Skeppsbyggnad är en ekonomisk verksamhet som innebär handel mellan medlemsstaterna. Därför omfattas stöd till varvsindustrin av artikel 87.1 i EG-fördraget.

(25)

Kommissionen konstaterar att ”skeppsbyggnad” enligt varvsförordningen betyder byggande av havsgående handelsfartyg med automatisk framdrivning. Kommissionen konstaterar vidare att IZAR bygger sådana fartyg och således är ett företag som omfattas av den förordningen. Kommissionen konstaterar också att det i artikel 2 i förordningen föreskrivs att särskilt stöd för nybyggnad, reparation och ombyggnad av fartyg skall betraktas som förenliga med den gemensamma marknaden endast om det överensstämmer med bestämmelserna i förordningen. Denna bestämmelse avser inte bara stöd till företag med sådan verksamhet utan även anknutna enheter.

(26)

I enlighet med förordning (EG) nr 1013/97 godkände kommissionen i augusti 1997 undantagsvis ett stödpaket för omstrukturering av spanska statliga civila varv, i syfte att göra dem bärkraftiga före utgången av 1998. Med tidigare godkända stöd uppgick stödpaketet till totalt 318 miljarder pesetas (1,9 miljarder euro).

(27)

Vid sitt godkännande betonade rådet ”engångsprincipen” för stödpaketet. Den spanska regeringen hade förbundit sig att inte ge varven ytterligare stöd för att omstrukturera, rädda, kompensera förluster eller privatisera. Detta ingick i villkoren för kommissionens beslut att godkänna stödet. Det framhölls också i artikel 5.1 andra stycket första strecksatsen i varvsförordningen. Här föreskrivs att stöd för att rädda och omstrukturera företag inte får ges om de beviljats sådant stöd enligt förordning (EG) nr 1013/97.

(28)

Stöd som överskred vad som godkänts i kommissionens ursprungliga beslut från augusti 1997 skulle därför betraktas som oförenligt med den gemensamma marknaden, om det inte godkänts på någon annan rättslig grund.

(29)

Kommissionen konstaterar att varven Sestao, Puerto Real, Sevilla, Cádiz, och Juliana var företag som omfattades av förordning (EG) nr 1013/97 och kommissionens ovannämnda beslut från 1997. Manises och Fene (f.d. Astano) är anknutna enheter eftersom de under den granskade perioden ägdes av varvsföretaget IZAR och därmed också omfattas av varvsförordningen, i enlighet med artikel 1 g i denna.

(30)

I sitt beslut om att inleda det formella förfarandet ansåg kommissionen att SEPI agerade för statens räkning, dvs. att dess agerande i samband med de olika transaktionerna kunde tillskrivas staten. Spanien har förnekat detta och hävdat att SEPI fungerar oberoende av staten och att dess agerande därför inte kan tillskrivas staten. Under alla omständigheter anser Spanien att SEPI agerade som en investerare på marknaden och att SEPI:s medel i detta fall inte bör betraktas som statligt stöd.

(31)

Kommissionen konstaterar att SEPI är ett statsägt holdingbolag som är direkt underställt finansministeriet. Det betraktas därför som ett offentligt företag enligt kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag (9). De offentliga myndigheterna kan nämligen genom sitt ägande eller finansiella deltagande direkt eller indirekt utöva ett dominerande inflytande över SEPI.

(32)

Domstolen har definierat när medel skall anses vara statliga medel. Exempelvis har den slagit fast att även om de aktuella åtgärdsbeloppen inte permanent disponeras av staten är det förhållandet att de fortlöpande kontrolleras av staten och således kan disponeras av de behöriga myndigheterna tillräckligt för att de skall kunna anses utgöra statliga medel (dom i mål C-83/98 P, Frankrike mot Ladbroke Racing och kommissionen (10)). Detta är klart tillämpligt på SEPI:s medel.

(33)

I en annan dom (i mål C-482/99, Stardust marine (11)) har domstolen angett kriterier för när ett offentligägt företags stödåtgärd kan tillskrivas staten. Enligt domstolen kan detta härledas ur omständigheterna i det enskilda fallet och det sammanhang i vilket åtgärden vidtagits.

(34)

Som exempel på omständigheter nämner domstolen företagets införlivande med den offentliga förvaltningen, vilken verksamhet företaget bedriver och om denna utövas på marknaden under normala konkurrensvillkor i förhållande till privata företag, frågan om huruvida företagets organisationsform är offentligrättslig eller om det omfattas av den allmänna bolagsrätten, hur starkt inflytande myndigheterna har över företagets förvaltning och alla omständigheter som i det enskilda fallet pekar mot att de offentliga myndigheterna är delaktiga eller att det är osannolikt att de inte är delaktiga i en åtgärd. Åtgärdens omfattning, dess innehåll och villkoren för dess genomförande skall även beaktas.

(35)

SEPI är ett företag med speciell rättslig ställning. Bland annat är dess verksamhetsberättelser inte tillgängliga i det offentliga spanska bolagsregistret. Tillsynen över företaget utövas av dess styrelse som till stor del består av statssekreterare och andra personer med direkt anknytning till regeringen. I dess verksamhet ingår privatisering av statsägda företag, något som är nära kopplat till den offentliga politiken. Vidare har SEPI tidigare agerat inom varvssektorn på ett sätt som kan tillskrivas staten, exempelvis genom att bidra med delar av det godkända omstruktureringsstödet 1997 och det olagliga stödet 1998 (12). Noteras kan också att SEPI ger statligt stöd på andra områden, exempelvis till den spanska kolindustrin (13).

(36)

Av punkterna 31 och 32 framgår att SEPI:s medel är statliga. Punkterna 33–35 visar vidare att när de granskade medlen tillhandahölls varvsföretag måste detta tillskrivas staten, då de gavs på villkor som inte följer marknadsekonomiska principer.

(37)

Den allmänna princip som gäller för ekonomiska transaktioner mellan staten och statliga företag är den så kallade principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Eftersom SEPI:s medel är statliga, är det av fundamental betydelse att SEPI, vid de ekonomiska transaktionerna med sina dotterbolag inom varvsindustrin, konsekvent tillämpar denna princip om en privat investerare i en marknadsekonomi (antingen dotterbolagen är företag med ekonomisk verksamhet eller holdingbolag till sådana företag).

(38)

Principen om en privat investerare i en marknadsekonomi förklaras närmare i kommissionens meddelande till medlemsstaterna (14) om hur artiklarna 92 och 93 i EEG-fördraget och artikel 5 i kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag (15) skall tillämpas. Bland annat i mål C 40/85 (16) har även domstolen slagit fast att det lämpligaste sättet att fastställa om en åtgärd är statligt stöd är att tillämpa kriteriet om företaget skulle kunnat skaffa sig de aktuella beloppen på de privata kapitalmarknaderna och på samma villkor. Den betonar här särskilt om en privat aktieägare under liknande omständigheter skulle ha skjutit till kapitalet i fråga, enbart med beaktande av utsikterna till att få avkastning och utan sociala, regionalpolitiska och branschmässiga överväganden.

(39)

I den mån SEPI agerar enligt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi utesluter kommissionen inte att medel från SEPI kan sakna inslag av stöd. För det aktuella kapitaltillskottet i fråga skall kommissionen därför granska om SEPI följt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi.

(40)

Spanien hävdar att BAZAN den 28 juli 2000, när stödföretaget mottog det stora kapitaltillskottet, var ett rent militärt företag eftersom det ännu inte hade slagit samman sina nyligen förvärvade civila varvsföretag med BAZAN. Därför påstår Spanien att allt eventuellt stöd som givits BAZAN omfattas av undantaget i artikel 296 i EG-fördraget.

(41)

Kommissionen är av annan mening och konstaterar att BAZAN när kapitalet tillfördes var ägare till alla de berörda civila varven och anknutna enheterna. Det är här irrelevant om BAZAN till 100 % ägde de civila verksamheterna i form av dotterbolag eller i form av tillgångar. Noteras kan också att de civila dotterbolagen gick upp i BAZAN två månader senare. Det är hur mottagaren slutligen använder medlen som är relevant för om stödet kan snedvrida konkurrensen mellan civila varv på den gemensamma marknaden.

(42)

Vid inledandet av förfarandet tvivlade kommissionen på att BAZAN:s tidigare sociala kostnader (från före juli 2000) bara avsåg den militära produktionen, eftersom BAZAN i det förflutna verkar ha producerat en del civila fartyg. Kommissionen tvivlade därför på att medlen som skjutits till för att täcka dessa kostnader skulle omfattas av artikel 296 i EG-fördraget.

(43)

Kommissionen konstaterar att BAZAN:s tidigare sociala kostnader faktiskt utgör en del av det totalt tillförda kapitalet. Spanien har kunnat visa att […] miljoner euro tillfördes externa försäkringsföretag för att täcka kostnader för förtidspensioner som avsåg de tidigare militära varven. Detta belopp täcker en del av det kapital som sköts till 2000 och hela det kapital som sköts till 2001 och 2002. Det ytterligare kapitaltillskottet 2001 och 2002 motiverades av extraordinära kostnader för nämnda förtidspensioner. Spanien har också hävdat att ytterligare […] miljoner euro betalts direkt till BAZAN för vissa förtidspensionerade BAZAN-anställda.

(44)

BAZAN:s tidigare sociala kostnader, från dess militära period, utgör dock inte hela det kapitalbelopp som SEPI sköt till. Vidare har kommissionen inte fått uppgifter som styrker att de militära varven skulle behövt mer rörelsekapital. Inte heller har den fått övertygande argument för att investeringar i militär varvsindustri bör finansieras helt med eget kapital och inte lånevägen, vilket skulle varit det normala på marknaden. Spanien har således inte kunnat visa att medlen som SEPI tillförde IZAR endast gick till militära ändamål.

(45)

Spanien har till kommissionen lämnat preliminära ekonomiska resultat för IZAR:s civila verksamheter under perioden 2000–2003. Uppgifterna visar på en total förlust på 290 miljoner euro för denna del av IZAR:s verksamhet, vilket framgår av tabell 1.

Tabell 1

Preliminära resultat för IZAR:s civila verksamheter 2000–2003 (17)

(46)

Det som visas är resultat efter extraordinära intäkter, som särskilt berör Puerto Real, Sestao och Sevilla då dessa företag hade positiva bokföringsvärden när BAZAN köpte dem för en symbolisk summa. Av tabellen framgår att IZAR täckt förluster från sina civila verksamheter på sammanlagt 290 miljoner euro under perioden 1 juli 2000 till 31 december 2003.

(47)

Vidare har Spanien lämnat uppgifter om de av IZAR:s centrala kostnader som inte fördelats på de civila verksamheterna vid beräkningen av resultaten i tabell 1. De totala centrala kostnaderna för perioden 2000–2003 uppgick till […] miljoner euro. De civila verksamheterna stod för […] % av IZAR:s omsättning under perioden i fråga. Används detta som fördelningsnyckel för de centrala kostnaderna, ökas förlusten för de civila verksamheterna med 74 miljoner euro under den berörda perioden.

(48)

IZAR:s civila verksamheter hade därmed en beräknad förlust på 364 miljoner euro under perioden 2000–2003.

(49)

När BAZAN köpte de civila verksamheterna, var dess ekonomiska resurser begränsade (eget kapital på 100 miljoner euro vid utgången av 1999). Enligt IZAR:s årsrapporter verkar BAZAN under 2000–2002 också ha gjort förluster på cirka […] miljoner euro på sin militära verksamhet. Det kan därför slås fast att kapitaltillskottet år 2000 var nödvändigt för att täcka förlusterna inom IZAR:s civila verksamheter.

(50)

Det skall nu bedömas om en privat aktieägare i motsvarande situation skulle skjutit till kapitalet för detta syfte, enbart med beaktande av utsikterna till att få avkastning och sociala, regionalpolitiska och branschmässiga överväganden. Domstolen har slagit fast att det lämpligaste sättet att klargöra om ett kapitaltillskott är statligt stöd är att tillämpa kriteriet om företaget skulle kunna anskaffa motsvarande belopp på de privata kapitalmarknaderna, det så kallade kriteriet med en privat investerare (18).

(51)

De uppgifter Spanien lämnat visar tydligt att de civila företag som BAZAN köpte i juli 2000 hade ekonomiska svårigheter (se tabell 2).

Tabell 2

Bokföringsvärden och ekonomiska risker (enligt Spaniens beräkningar) i juli 2000

(52)

Det fanns heller inga tecken på förbättring av den svåra ekonomiska situationen för de civila verksamheterna, som gått med förlust i flera år. Man kan därför utesluta att de under BAZAN/IZAR:s ledning skulle ge en acceptabel räntabilitet, med tanke på deras tidigare resultat och utan planerade omstruktureringsåtgärder. Detta bekräftas också av Spaniens uppgifter, där det anges att IZAR:s alla civila verksamheter med något undantag haft driftsunderskott alltsedan 2000.

(53)

Det kan därför slås fast att IZAR inte skulle kunnat skaffa lån eller kapital på de privata kapitalmarknaderna för att täcka förlusterna i de civila verksamheterna. När kapital tillfördes dessa verksamheter uppfyllde det därför inte kriteriet med en privat investerare. Av samma skäl kan SEPI inte ha förväntat sig någon avkastning på kapitalet i fråga. När SEPI tillförde IZAR dessa medel följdes alltså inte principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. Kapitaltillskottet till de civila verksamheterna utgör därför statligt stöd till IZAR. Detta statliga stöd var olagligt, då det inte anmälts till kommissionen.

(54)

En ytterligare slutsats är att stödet inte var förenligt med den gemensamma marknaden då det inte kunde godkännas som omstruktureringsstöd, som av ovannämnda skäl inte var tillåtet för varv. Stödet kan heller inte godkännas för de övriga verksamheterna, Fene och Manises, eftersom Spanien inte lagt fram någon omstruktureringsplan. Stödet kan inte heller godkännas med stöd av någon annan bestämmelse i varvsförordningen. Enligt tillgängliga uppgifter skulle stödet inte kunna godkännas med hänvisning till något undantag enligt artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget.

(55)

I beslutet om statligt stöd i ärende C 40/00 angavs att IZAR den 12 september 2000 betalade tillbaka lån på 192,1 miljoner euro till SEPI, inklusive ränta. Medlen hade 1999 tillförts företagen Juliana, Cádiz och Manises, som i juli 2000 togs över av BAZAN/IZAR. Enligt beslutet i ärende C 40/00 skulle uppgifter om denna återbetalning användas i föreliggande granskning.

(56)

Enligt Spaniens lämnade uppgifter ingår återbetalningen av ovannämnda lån inte i de rapporterade förlusterna för de civila verksamheterna 2000, som visas i tabell 1.

(57)

Det är uppenbart att de medel SEPI sköt till 1999 gick till de civila företagen Juliana, Cádiz och Manises. Då IZAR gjorde återbetalningen på koncernnivå, innebär detta att de tre företagen, som senare ombildades till affärsenheter, gavs en fördel genom att slippa betala tillbaka lånen i fråga. Det står därför klart att IZAR genom att betala med egna medel befriade Juliana, Cádiz och Manises från att själva behöva betala tillbaka lånen.

(58)

Kommissionen har granskat om de av IZAR återbetalda lånen kunde ha finansierats genom att IZAR tagit ett nytt lån på marknadsvillkor. Om denna aspekt anser kommissionen att IZAR:s ekonomiska situation skulle varit mycket sämre utan kapitaltillskottet år 2000, som enligt ovan användes för att stödja företagets civila verksamheter. Det kan av detta skäl uteslutas att IZAR skulle fått ett lån på marknadsvillkor, om det inte erhållit det olagliga och oförenliga stödet i form av ett kapitaltillskott på 364 miljoner.

(59)

Att IZAR återbetalat 192,1 miljoner euro till SEPI bör därför betraktas som ytterligare en användning av det granskade kapitaltillskottet som gynnat IZAR:s civila verksamheter. Av samma skäl som för förlusttäckningen ovan frångår denna användning av medel för de civila verksamheterna principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och motsvarande del av kapitaltillskottet till IZAR utgör ett oförenligt statligt stöd till IZAR.

(60)

Utifrån bedömningen ovan drar kommissionen slutsatsen att IZAR:s civila verksamheter har getts fördelar genom SEPI:s kapitaltillskott till IZAR år 2000, dels genom förlusttäckningen på 364 miljoner euro enligt skäl 0, dels genom återbetalningen av stödet på 192,1 miljoner euro enligt skäl 51. Det totala stödbeloppet uppgår därmed till 556,1 miljoner euro. SEPI:s ytterligare kapitaltillskott till IZAR under 2001 och 2002 användes för att täcka extraordinära kostnadsökningar för förtidspensioner på de tidigare militära varven och utgör inte stöd.

(61)

Då misstankarna bekräftats om oförenligt statligt stöd till de statliga spanska civila varven, måste kommissionen bedöma om delar av det omstruktureringsstöd som beviljades 1997 skall betraktas som oförenliga och återkrävas, i enlighet med vad som angavs när förfarandet inleddes.

(62)

Med beaktande av Spaniens och IZAR:s synpunkter under förfarandet anser kommissionen på denna punkt att det inte finns anledning att betrakta det omstruktureringsstöd som godkändes 1997 som oförenligt. Kommissionens rätt att kräva återbetalning av stödet som godkändes 1997 upphörde nämligen att gälla i och med den sista övervakningsrapporten (19) av den 13 oktober 1999, i enlighet med beslutet (20) om att godkänna stödet. Det år 1997 godkända stödet blev alltså befintligt stöd i och med att övervakningsperioden löpte ut.

(63)

Spanien hävdar att kapitaltillskottet omfattas av artikel 296 och därför faller utanför reglerna om statligt stöd, eftersom BAZAN var ett militärt företag när varven köptes.

(64)

Det kan inte förnekas att de civila verksamheterna behövde ekonomiskt stöd för sin fortsatta drift efter juli 2000. Blotta faktum att de ingick i ett varvsföretag med en militärindustriell del ändrar inte varvens och de anknutna enheternas natur. Stöd till sådan verksamhet omfattas därför av artikel 87 i EG-fördraget.

(65)

Kommissionen konstaterar att Spanien olagligen har genomfört stöd på 556 miljoner euro, i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Stödet gavs år 2000 i form av SEPI:s kapitaltillskott till IZAR på 1 322 miljoner euro, varav 556,1 miljoner euro innebar en fördel för IZAR:s civila verksamheter.

(66)

Stödet skall i sin helhet återkrävas från IZAR, den nuvarande ägaren till de berörda verksamheterna.