3.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 136/29

(1)

Den 17 februari 2005 granskade rådet Finlands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2008. Programmet uppfyller i stort sett kraven i den omarbetade uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. Vissa variabler som gäller de grundläggande antagandena saknas. Finland uppmanas därför se till att full förenlighet med kraven uppnås.

(2)

Enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas den reala BNP-tillväxten minska från 3,2 % 2004 till 2,4 % i genomsnitt under resten av programperioden. På grundval av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga verkar detta scenario motsvara ganska försiktiga tillväxtantaganden. Inflationsprognoserna i programmet förefaller realistiska och är i linje med kommissionens beräkningar.

(3)

Med ett beräknat årligt överskott på 2 % av BNP i genomsnitt för den offentliga sektorn förväntas uppdateringen upprätthålla betryggande offentliga finanser under hela programperioden. Överskottet härrör huvudsakligen från socialförsäkringsfonderna, medan statens finanser, som för närvarande är i balans, förväntas uppvisa ett litet underskott 2005–2007. Målet är att statens finanser skall vara i balans igen år 2007. För att nå detta mål har regeringen antagit årliga utgiftstak för perioden 2004–2007. Jämfört med den föregående uppdateringen är prognoserna för överskottet i de offentliga finanserna från 2004 till 2007 praktiskt taget oförändrade.

(4)

Finland förväntas visserligen upprätthålla ett gynnsamt överskott inom den offentliga sektorn, men budgetutfallet kan bli sämre än beräknat eftersom den trend för de offentliga finanserna som är utgångspunkten i uppdateringen endast delvis omfattar de skattesänkningar på 1,7 miljarder euro, dvs. 1,2 % av BNP, som kompletterar det omfattande löneavtal som ingicks i slutet av november 2004 för en avtalsperiod på två och ett halvt år. Eftersom inga planer på att ytterligare begränsa utgifterna 2005–2007 tillkännagivits, kan underskottet i statens finanser mellan 2005 och 2007 bli högre än vad som nämns i programmet om inte åtgärder vidtas för att öka statens inkomster, vilket också skulle minska överskottet i de offentliga finanserna som helhet. Regeringen räknar med att löneavtalet i kombination med skattesänkningarna kommer att minska överskottet i de offentliga finanserna med 0,3 procentenheter till omkring 1,9 % av BNP 2007. Regeringen väntar sig dock att paketet skall stärka dynamiken i ekonomin genom att förbättra tillväxtpotentialen och främja skapandet av arbetstillfällen och därmed öka förmågan att generera offentliga inkomster.

(5)

Mot bakgrund av denna riskbedömning är de finanspolitiska åtgärderna i programmet tillräckliga för att nå stabilitets- och tillväxtpaktens mål att på medellång sikt ha offentliga finanser nära balans 2004–2008. Det ger också en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att överskrida underskottströskeln på 3 % av BNP vid normala makroekonomiska fluktuationer för 2004–2008.

(6)

Skuldkvoten beräknas ha uppgått till 44,6 % av BNP under 2004, vilket ligger långt under fördragets referensvärde 60 % av BNP. I programmet beräknas skuldkvoten minska med 3,5 procentenheter under loppet av programperioden.

(7)

Finland förefaller befinna sig i en relativt gynnsam situation vad gäller de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, trots att man förväntar sig betydande offentliga utgifter för befolkningens åldrande. Den strategi som sammanfattas i programmet vilar på en bred bas och består av ytterligare skuldkonsolidering och strukturreformer, t.ex. pensionsreformen och åtgärder för att höja åldern för utträde ur arbetslivet. De genomförda och planerade strukturreformerna bör ha en gynnsam inverkan på de offentliga finanserna.

(8)

Den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen överensstämmer på det stora hela med de landsspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i fråga om de offentliga finanserna. I synnerhet de fleråriga utgiftstak som infördes 2003 verkar ha fungerat väl under det första året de tillämpades, dvs. 2004, då utgifterna i den slutliga budgeten låg under utgiftstaken, och de föreslagna utgifterna i 2005 års budget underskrider också dessa tak. Utgiftsramarna kommer med all sannolikhet att iakttas även i fortsättningen eftersom man gjort en politisk utfästelse.