RÅDETS YTTRANDE

av den 5 juli 1997

om Slovakiens konvergensprogram, 2004-2007

(2004/C 320/10)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD AVGER FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.2 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 5 juli 2004 granskade rådet Slovakiens konvergensprogram för perioden 2004–2007, som också innehåller vägledande beräkningar för perioden fram till 2010. Det uppdaterade programmet uppfyller i stort sett kraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

Den finanspolitiska strategi som redovisas i programmet syftar till att minska den offentliga sektorns underskott från 3,6 % av BNP 2003 till 3,0 % 2007, för att uppfylla Maastrichtkriteriet för offentliga underskott. Justeringen bygger på följande delmål: 4,0 % av BNP 2004, 3,9 % 2005 och 3,9 % 2006. Minskningen av underskottet förväntas alltså främst ske under 2007.

Justeringen under perioden bygger enligt programmet på en justering av de primära utgifterna med 1,5 procentenheter. De minskade utgifterna skall främst uppnås genom strukturreformer inom bland annat hälso- och socialskyddsområdena, av vilka flertalet redan har lagstadgats och trätt i kraft. Reformerna på utgiftssidan är nödvändiga mot bakgrund av att det skattereformpaket som trädde i kraft i början av 2004, även om det är långtgående till sitt innehåll, är mer eller mindre neutralt i inkomsthänseende. Dessutom kommer en fonderad komponent att införas i pensionssystemet 2005, vilket kommer att leda till en minskning av de offentliga inkomsterna med omkring en halv procentenhet 2005 och ca en procentenhet vid slutet av programperioden.

Utifrån nu tillgängliga uppgifter förefaller tillväxtantagandena i det makroekonomiska scenario som presenteras i programmet vara rimliga. För 2004 och 2005 beräknas tillväxten ligga på drygt 4 %, varefter den förväntas öka till närmare 5 % 2006 och 2007, främst på grund av ytterligare ökad export som en följd av den förbättrade exportkapacitet som byggts upp genom utländska direktinvesteringar. För att den emotsedda minskningen av arbetslösheten skall bli verklighet krävs det att man konsekvent genomför åtgärder för att komma till rätta med djupgående strukturproblem på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Slovakien är än så länge mycket hög. Enligt prognosen torde inflationen efter 2004, då effekterna av justeringar av reglerade priser och höjda indirekta skatter börjar avta, falla relativt snabbt. Denna prognos förefaller rimlig, men förutsätter att de indirekta effekterna hålls under noggrann kontroll. Framför allt bör man undvika att låta löneutvecklingen styras av historiska inflationssiffror, och detta gäller även den offentliga sektorn.

Det offentliga underskottet beräknas enligt programmet sjunka till referensvärdet 3 % av BNP 2007, och därefter fortsätta att sjunka. Med tanke på den stabila tillväxten i den slovakiska ekonomin förefaller kanske inte detta mål särskilt ambitiöst, vare sig vad gäller minskningstakt eller total minskning av underskottet under hela perioden. Man måste dock även beakta ett antal bakgrundsfaktorer, bland annat att man siktar på kraftiga minskningar av de primära utgifterna, att inkomsterna kommer att minska på grund av reformen av pensionssystemet samt att det skedde en omfattande reducering av underskottet 2003, vilken delvis berodde på engångseffekter. Den budgetutveckling som förutses i programmet förefaller räcka till för att få ned underskottet under 3 % i slutet av programperioden. De positiva respektive negativa prognosriskerna under programmets löptid förefaller i stort sett balansera varandra. De överväger i positiv riktning 2004, då överskottet endast bedöms öka marginellt. De negativa prognosriskerna tycks vara koncentrerade till utgiftssidan och främst härröra från möjliga förseningar av de ytterligare reformer av sjukförsäkringssystemen som föreslagits, samt risken för att rationaliseringarna inom den offentliga sektorn stannar av.

För att målen i fråga om minskat underskott skall kunna uppfyllas krävs det att myndigheterna förmår hålla de primära utgifterna under kontroll, vilket skulle underlättas genom att fastställa utgiftstak på medellång sikt. Om de strukturreformer som genomförts leder till högre tillväxt än vad som förväntas i konvergensprogrammet från maj 2004 bör denna möjlighet användas för att påskynda anpassningen av de offentliga finanserna, särskilt genom att avsätta inkomster som går utöver prognoserna till att i första hand minska underskottet snabbare. Detta skulle inte bara förbättra förutsättningarna att få ner underskottet under 3,0 % av BNP så snart som möjligt, och senast 2007, utan också bereda vägen för att nå det andra viktiga målet med programmet, nämligen att uppnå ett strukturellt budgetläge som ligger nära balans eller uppvisar överskott, redan före den tidpunkt som satts som mål i programmet (2010). Samtidigt skulle man på så sätt uppnå en tillräcklig marginal mot överskridande av referensvärdet på 3 % av BNP vid normala makroekonomiska fluktuationer. En bättre position i de offentliga finanserna skulle också stärka beredskapen för att hantera potentiellt mycket omfattande kapitalinflöden.

Skuldkvoten förväntas enligt programmet stiga med ca 2  procentenheter mellan 2003 och 2005 och i det skedet nå 46,4 %, varefter det förutses minska igen till 45,5 % 2007. Slovakien förefaller relativt väl rustat att bemöta de offentliga kostnaderna för befolkningens stigande medelålder. För att de offentliga finanserna skall vara hållbara på längre sikt krävs att man strikt uppfyller målen för den finanspolitiska konsolideringen under programperioden och att de åtgärder som planeras genomförs fullt ut. Vad gäller de demografiska antaganden som beräkningarna i programmet bygger på synes särskilt antagandet om födelsetal vara väl optimistiskt. De främsta riskerna i fråga om finansernas långsiktiga hållbarhet är att planerade reformer uteblir eller genomförs för sent, eller att redan genomförda reformer dras tillbaka.

Den 5 juli 2004 beslutade rådet på grundval av rekommendationer från kommissionen i enlighet med artikel 104.6 i fördraget att det föreligger ett alltför stort underskott i Slovakien, och gav rekommendationer till Slovakien i vilka rådet uttryckte sina finanspolitiska råd i syfte att få denna situation att upphöra.

Prognostiserade nyckeltal i Slovakiens konvergensprogram.

(1)  EGT L 209, 2.8.1997. De dokument som det hänvisas till i denna text finns tillgängliga på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.