RÅDETS YTTRANDE

av den 5 juli 2004

om Litauens konvergensprogram, 2004–2007

(2004/C 320/05)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD AVGER FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.2 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 5 juli 2004 granskade rådet Litauens konvergensprogram, som omfattar perioden 2004-2007. Det uppdaterade programmet uppfyller i stort sett kraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

Programmet bygger på en finanspolitisk strategi som syftar till att ”närma sig balans över konjunkturcyklerna i de offentliga finanserna genom att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av de finanspolitiska målen”, även om denna strategi inte kommer helt till uttryck i de underskottsmål som anges i programmet. Närmare bestämt uppgår den minskning av underskottet som planeras enligt programmet endast till 0,2 procentenheter mellan 2003 och 2007, då underskottet väntas motsvara 1,5 % av BNP. Detta beror på att både intäkter och utgifter ökar som andel av BNP. Ökningen av intäktskvoten under programperioden väntas uppgå till 2 procentenheter, främst till följd av en betydande ökning av andra intäkter än skatter som härrör från det finansiella biståndet från EU. Skatteintäkterna väntas öka med 0,4 procentenheter av BNP, trots det planerade avskaffandet av vägskatten under 2005, som beräknas minska intäkterna med 0,5 % av BNP under det året. Utgiftskvoten har minskat betydligt under de senaste fem åren, men väntas åter öka med 1,8 procentenheter under den aktuella perioden, vilket helt och hållet beror på en ökning av de primära utgifterna som väntas kompenseras endast marginellt av den förutsedda minskningen av räntebetalningarna. Ökningen av de primära utgifterna väntas till största delen vara en följd av att ”övriga utgifter” förutses öka med 0,9 % av BNP, huvudsakligen i samband med bidragen till EU:s budget, och att transfereringar och subventioner väntas öka med 0,7 % av BNP, vilket i stor utsträckning sammanhänger med ökade jordbrukssubventioner, kompensationer för förlorade besparingar i rubel och planer för återställande av fastigheter samt reformering av pensionerna. De offentliga fasta bruttoinvesteringarna förväntas öka betydligt med 1 % av BNP under de första två åren av programmet men därefter sjunka tillbaka till 3,1 % av BNP under 2007 och hålla sig på en nivå som ligger cirka 0,2 procentenheter över den ursprungliga nivån 2003.

Det makroekonomiska scenariot i programmet förefaller bygga på ganska optimistiska antaganden om tillväxten. Särskilt förefaller den beräknade tillväxttakten under 2005, som reviderats uppåt från 6,5 % i 2003 års ekonomiska program inför anslutningen till 7,3 % i konvergensprogrammet, vara i högsta laget. För tillväxten på medellång sikt i programmet är beräkningen mer försiktig än för de föregående åren, men den förefaller ändå relativt optimistisk. Inflationsprognoserna förefaller realistiska.

De mål som uppställs i programmet för underskottet i de offentliga finanserna ligger varje år under referensvärdet 3 % av BNP. De medger dock inte att ett saldo nära balans uppnås under programperioden. Dessutom förefaller inte den finanspolitik som redovisas i programmet ge tillräckliga säkerhetsmarginaler mot ett överskridande av referensvärdet på 3 % av BNP under normala makroekonomiska fluktuationer, åtminstone inte under de första åren av programperioden. Resultatet för de offentliga finanserna skulle kunna bli sämre än beräknat. Särskilt utgör de risker för en negativ makroekonomisk utveckling som beskrivits ovan och de tidigare erfarenheterna av överskridna utgiftstak efter det att de offentliga finanserna uppnått resultat som var bättre än planerat en risk för de planerade finanspolitiska målen.

Utifrån denna bedömning rekommenderas Litauen att, om de tillväxttal som förväntas i programmet blir verklighet, sträva vidare mot ett saldo nära balans för de offentliga finanserna, särskilt med tanke på landets underskott i betalningsbalansen och det starka trycket på den inhemska efterfrågan. Vidare uppmanas Litauen att strikt genomföra budgeten i syfta att minska risken för ett överskridande av referensvärdet 3 % under 2004. Slutligen uppmanas de litauiska myndigheterna att använda intäkter som överstiger prognoserna till en minskning av underskottet.

Litauen är relativt väl förberett för att klara av kostnaderna för de offentliga finanserna när befolkningen åldras, även om vissa risker kan uppstå på lång sikt. Ett antal åtgärder som syftar till att minska den åldersrelaterade andelen av utgifterna och att modernisera pensions- och vårdsystemen håller på att genomföras för att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Inte desto mindre finns det risker som är förenade med de kortfristiga kostnaderna för pensions- och vårdreformerna och de befintliga ansvarsförbindelserna. För att skapa hållbara offentliga finanser är det av avgörande betydelse att säkerställa ett tillräckligt primärt överskott.

Prognostiserade nyckeltal i Litauens konvergensprogram

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten återfinns på webbplatsen

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm