32003D0439

Kommissionens beslut

av den 13 november 2002

om det statliga stöd som Tyskland planerar att genomföra till förmån för Capro Schwedt GmbH

[delgivet med nr K(2002) 4364]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2003/439/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig(1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) Genom en skrivelse av den 3 augusti 2001 anmälde Tyskland ett stöd för en investering i Schwedt, Brandenburg, som skulle genomföras under ledning av det nygrundade företaget Capro Schwedt GmbH (nedan kallat "Capro Schwedt") och med deltagande av ytterligare tre företag. På grund av det planerade stödets omfattning och investeringskostnader anmäldes projektet enligt de "sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt"(2) (nedan kallade "rambestämmelserna").

(2) Genom en skrivelse av den 17 januari 2001 tillkännagav kommissionen sitt beslut att avseende detta stöd inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget. Tyskland översände sina synpunkter i en skrivelse av den 17 april 2002.

(3) Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(4) Kommissionen har mottagit synpunkter från tre berörda parter och har översänt dessa synpunkter till Tyskland. Dess kommentarer lämnades i skrivelser av den 20 juni 2002 och 14 augusti 2002.

II. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

1. Stödmottagare och projekt

(5) Investeringen skall göras i Schwedt, Tyskland, en industristad dominerad av ett oljeraffinaderi som enligt de lokala myndigheterna skall utvecklas till ett stort kemiindustrikomplex. Staden har bildat ett kommunalt bolag för infrastruktur, InfraSchwedt GmbH, som skall upplåta en del av området vid raffinaderiet till potentiella kemiföretag. Skapandet av ett kemikomplex planeras ske i fem etapper, varav kaprolaktamprojektet är den första.

(6) Capro Schwedt är ett nygrundat företag som ägs av Aquafil, en italiensk syntetfiberproducent. Kaprolaktam är den viktigaste insatsvaran vid syntetfiberframställning och som Aquafil för närvarande även erhåller från andra kemiföretag. Aquafil har beslutat att integrera sin produktionskedja och kommer nu själv att framställa kaprolaktam. I omedelbar anslutning till Aquafil kommer utöver huvudinvesteraren Capro Schwedt även tre andra företag att etableras, som skall leverera en del av de produkter/tjänster som behövs för tillverkning av kaprolaktam.

(7) De tre företagen, dvs. AmmoSulf GmbH, CycloChem GmbH och P & F Flockungsanlage Service und Medien GmbH (nedan kallade "leverantörerna") kommer att producera oleum/svavelsyra, cyklohexan respektive väte. För närvarande är de bara "projektföretag" i offentlig ägo. Tyskland har dock redan tillkännagett vilka tre företag som skulle vara intresserade av att köpa dessa projektföretag så snart kommissionen godkänner stödet till hela projektet. Dessa företag är Krebs-Speichim SA (Frankrike), med inriktning på teknik och byggande av svavelsyre-/oleum-anläggningar, vidare Infrastutture e Gestioni SpA (Italien), specialiserade på byggande, drift och underhåll av industrianläggningar, samt Kinetics Technology International SpA (Italien), vars verksamhetsområde omfattar anläggningsbyggnation men även utvinning av vätgas och syntetiska gaser.

(8) Enligt anmälan kommer projektet att generera 528 nya arbetstillfällen, 448 av dessa på Capro Schwedt. Det nya investeringsprojektet är lokaliserat till Schwedt, Brandenburg, som är en stödregion enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget där den högsta tillåtna stödnivån är 35 %.

2. Anmält stöd

(9) Tyskland anmälde sin avsikt att bevilja ett stöd på 92,71 miljoner euro, dvs. 28 % (BBE) av de stödberättigande kostnaderna på 331,11 miljoner euro för hela projektet. Det avser dels ett investeringsstöd i form av ett icke återbetalningspliktigt bidrag på 50,617 miljoner euro (15,287 %), som beviljats i enlighet med det av kommissionen godkända Tjugoåttonde ramprogrammet för "Förbättring av den regionala näringsstrukturen"(4). Dessutom skall en investeringspremie på 41,108 miljoner euro (12,415 %) erbjudas i enlighet med den av kommissionen godkända lagen om investeringspremier 1999(5), och dessutom 0,298 % (986000 euro) i form av en säkerhet(6) som skall täcka en del av ett banklån.

III. ANGIVANDE AV SKÄLEN TILL ATT FÖRFARANDET INLEDDES

(10) Kommissionen var inte klar över projektets exakta omfattning, eftersom den hade få uppgifter om de som leverantörer fungerande "projektföretagen". I punkt 7.2 i de sektorsövergripande rambestämmelserna föreskrivs: "Ett investeringsprojekt får inte på ett konstlat sätt delas upp i delprojekt för att undkomma kravet på anmälan."

(11) Beträffande infrastrukturföretaget frågar sig kommissionen, om inte skapandet av infrastruktur innebär ett stöd till projektet (dvs. frågan om vad infrastrukturen egentligen innebär: om infrastrukturföretaget står för anslutningar som inte skulle vara motiverade vid en enda projektutvecklare och om avgifterna motsvarar marknadspriserna).

(12) Beträffande faktorn "förhållandet mellan kapitalinsats och skapade arbetstillfällen" (kapitalinsats/arbetstillfällen) ifrågasätter kommissionen Tysklands påstående om att det genom insatsen skulle skapas 528 nya arbetstillfällen (vilket skulle innebära en faktor på 0,8). Enligt dess egna beräkningar skulle bara cirka 400 arbetstillfällen skapas, vilket skulle minska faktorn till 0,7.

(13) De tyska myndigheterna anser att konkurrensfaktorn är neutral och utgår då från kapacitetsutnyttjandet. Kommissionen menar däremot att det är meningsfullare att före en marknadsbedömning analysera uppgifterna om den synliga kaprolaktamkonsumtionen (synlig konsumtion = tillverkning plus import minus export).

(14) Tyskland har angett att stödet skulle ges i enlighet med regionalstödsordningar som kommissionen godkänt. En av dessa ger vid företagsinvesteringar en automatisk skattelättnad i form av en investeringspremie(7) (som i regionen Schwedt skulle uppgå till 15 % av investeringarna). Trots det skulle projektet bara beviljas en investeringspremie på 12,415 %. Oaktat detta befarar kommissionen att automatiskt tillämpade investeringspremier kan leda till att den angivna stödnivån på 28 % överskrids.

IV. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(15) Synpunkter har lämnats av två konkurrenter och en branschorganisation inom jordbruksindustrin.

(16) Industrieverband Agrar företräder växtskydds- och gödselproducenter i Tyskland. Denna branschorganisation hävdar att det vid framställning av kaprolaktam även erhålls ammoniumsulfat, som kan säljas som kvävegödsel för jordbruket. Därför har denna produktion en negativ inverkan på den tyska konstgödselindustrin. Industrieverband Agrar påpekar att denna industri sedan 1980 genomgår en omstruktureringsprocess på grund av vikande marknad. Visserligen skulle stödet kanske skapa några arbetstillfällen, men skulle samtidigt hota sysselsättningen inom konstgödselindustrin.

(17) DSM Fibres Intermediates BV betonar att det är uppenbart att projektet är ett konstgjort arrangemang för att kunna kringgå rambestämmelserna. I synnerhet företagspolitiskt finns det ingen annan anledning att blanda in "leverantörer" än för att kringgå rambestämmelserna. Att InfraSchwedt erbjuder infrastruktur innebär ett uppenbart stödinslag. Konkurrensfaktorn är inte neutral utan bör uppfattas som negativ, eftersom det finns en strukturell överkapacitet på kaprolaktammarknaden och situationen sannolikt kommer att försämras inom den närmaste framtiden. Dessutom är faktorn "kapitalinsats/ arbetstillfällen" uppenbart övervärderad, medan regionalfaktorn är korrekt angiven. Slutligen är projektet tekniskt och ekologiskt diskutabelt och de av Tyskland ställda säkerheterna bör granskas ingående.

(18) Domo NV anser att konkurrensfaktorn och faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" måste justeras ner. Mot bakgrund av den strukturella överkapaciteten i Västeuropa bör konkurrensfaktorn sättas till 0,75. Vad gäller faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" bör investeringar av den planerade storleksordningen i ett helt nytt projekt och med angiven teknik skapa 350 (högst 400) arbetstillfällen. Utgår man från 400 arbetstillfällen måste denna faktor sättas till 0,7. Följaktligen ligger den maximala stödnivån betydligt under den av Tyskland planerade stödnivån på 28 %, nämligen på 18,375 %. Dessutom kan bildandet av InfraSchwedt GmbH innebära ytterligare stöd och det konstgjorda arrangemanget med de tre leverantörsföretagen kan leda till att reglerna för statligt stöd kringgås.

V. KOMMENTARER FRÅN TYSKLAND

(19) Som svar på kommissionens tvivel beträffande det planerade stödets konstruktion hävdade Tyskland följande: att det genom gällande stödregler i tysk lagstiftning är omöjligt att automatiskt bevilja ett för högt stöd genom att lägga investeringspremier till andra stöd (Nr. 2 der Allgemeinen Nebenbestimmungen für Projektförderungen zu § 44 der Bundes-/Landeshaushaltsordnungen). Skulle den tillåtna stödnivån överskridas genom att investeringspremier lades till andra stöd, skulle detta utjämnas genom ett motsvarande avdrag från bidraget från förbundsstatens och delstatens gemensamma stödordning "Förbättring av den regionala näringsstrukturen".

(20) Tyskland anser att utbyggnaden av infrastrukturen till ett kemiindustrikomplex inte innebär något ytterligare projektstöd. Infrastrukturen skapas inte bara för Capro Schwedt och leverantörerna. I projektet skall Capro Schwedt och de tre leverantörerna uppfattas som en enhet. Leverantörerna krävs inte bara för kaprolaktamproduktionen utan levererar också råvaror för själva utbyggnaden av det planerade kemikomplexet. Beträffande prissättningen på tjänsterna från InfraSchwedt så motsvarar priserna på InfraSchwedts produkter/tjänster marknadspriserna.

(21) Vad gäller faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" anser Tyskland att det är realistiskt att räkna med 528 nya arbetstillfällen för själva driften av produktionen av kaprolaktam och insatsvaror samt för tjänsteproduktionen. Till skillnad från stora kemiproducenter ingår kaprolaktamframställningen i Schwedt inte i ett produktionsnät med motsvarande synergipotential, varför den vid beräkningen av nödvändig arbetskraft inte kan jämföras med sådana företags produktion. Därför måste nämnda faktor sättas till 0,8. Emellertid erbjöd Tyskland sig att i fortsättningen beräkna stödet utifrån en faktor på 0,7 och att betala ut den sista stöddelen först när kommissionen har granskat om projektet har genomförts korrekt vad gäller det angivna skapandet av direkta och indirekta arbetstillfällen och den har godkänt utbetalningen.

(22) Beträffande konkurrensfaktorn anser Tyskland att det finns tillräckligt med uppgifter om kapacitetsutnyttjandet för den aktuella produkten. I en skrivelse av den 14 augusti 2002 lämnade Tyskland ytterligare uppgifter om den synliga kaprolaktamkonsumtionen under perioden 1995-1999(8). Om den framtida utvecklingen av kaprolaktammarknaden tror Tyskland, på grundval av prognoser i SRI International, att den år 1999 synliga konsumtionen på 708 kiloton kommer att stiga till 770 kiloton år 2004. I bedömningen av regionalfaktorn delar Tyskland kommissionens uppfattning.

(23) I sitt svar på synpunkterna från andra berörda parter betonar Tyskland återigen att faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" skall sättas till 0,8. Beträffande konkurrensfaktorn upprepar Tyskland sin tidigare meddelade åsikt och åberopar ökningen till 2005 av den synliga konsumtionen. Dessutom är Asien en för investeraren viktig avsättningsmarknad. Vid en analys av kapacitetsutnyttjandet bör de senaste fem åren användas som referensperiod. Tyskland menar att säkerheterna motsvarar föreskrifterna om statligt stöd. Slutligen anser man att tekniska eller ekologiska betänkligheter mot projektet är ogrundade, eftersom företaget skall använda den modernaste tekniken. Det finns ingen teknik som ger mindre ammoniumsulfat som biprodukt. En produktion på 120000 ton kaprolaktam ger cirka 165000 ton ammoniumsulfat, vilket bara är hälften av den kvantitet som Industrieverband Agrar anger. Det miljövänligaste sättet att hantera ammoniumsulfat är att sälja den som gödsel vilket Capro Schwedt planerar göra.

VI. BEDÖMNING

1. Stödets sammansättning

(24) Beträffande kommissionens tvivel om det planerade stödets sammansättning hävdade Tyskland att gällande godkännandeförfaranden i tysk lagstiftning (Nr. 2 der Allgemeinen Nebenbestimmungen für Projektförderungen zu § 44 der Bundes/Landeshaushaltsordnungen) säkerställer att den tillåtna stödnivån inte överskrids. Läggs investeringspremien till andra stöd så att den tillåtna stödnivån överskrids, utjämnas detta automatiskt genom ett motsvarande avdrag från bidraget från förbundsstatens och delstatens gemensamma stödordning "Förbättring av den regionala näringsstrukturen". Mot bakgrund av denna försäkran anser kommissionen att man kan utgå från att inget stöd beviljas utöver den av kommissionen tillåtna maximinivån.

2. Infrastrukturprojekt

(25) Som svar på kommissionens tvivel i samband med beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet, har Tyskland lämnat ytterligare utförliga uppgifter om utformningen av den av InfraSchwedt skapade infrastrukturen. Capro Schwedt-projektet ingår i skapandet av ett kemikomplex i Schwedt. Detta skall ske i fem etapper, där Capro Schwedt-projektet utgör den första. Dessutom kommer bara en del av den tillgängliga arealen (totalt 100 ha) att tas i anspråk. I de påföljande fyra etapperna skall man få plast- och annan kemiindustri att etablera sig här. Planeringen av infrastrukturen kan därför inte bara ta hänsyn till de behov Capro Schwedt har. InfraSchwedt måste också tänka på behoven hos övriga företag som grundas här. Som stöd för sin uppfattning påpekade Tyskland att det t.ex. krävs transformatorstationer för plastframställning och för krackningens reningsverk (byggnadsetapp 5).

(26) Tyskland har även lämnat ytterligare uppgifter om leverantörerna. Dessa skall arbeta fristående från kaprolaktamproducenterna och deras produkter kommer inte bara att användas i kaprolaktamproduktionen utan även i samband med den planerade utbyggnaden av själva kemikomplexet (oleum/svavelsyra, cyklohexan och väte). I motsats till redan existerande komplex handlar det i Schwedt om ett nybyggt komplex, som måste förses med baskemikalier.

(27) Tyskland håller med kommissionen om att Capro Schwedt-projektet bör betraktas som ett enda projekt. Capro Schwedt och leverantörerna skall erbjudas samma tillgång till infrastrukturen. InfraSchwedt kommer inte att bekosta anslutningarna mellan Capro Schwedt och leverantörerna.

(28) Beträffande InfraSchwedts avgiftssystem hävdar Tyskland att alla InfraSchwedts priser på produkter/tjänster motsvarar normala marknadspriser och täcker löpande drifts- och kapitalkostnader, inbegripet avskrivningar, lån och nyinvesteringar. Avgiftssystemet är kostnadsbaserat och ger InfraSchwedt ingen vinst. Det medger inte att InfraSchwedt kvittar olönsam verksamhet mot lönsam.

(29) Kommissionen konstaterar att Capro Schwedt endast kommer att använda en mindre del av hela kemikomplexet i Schwedt. Under de fem byggnadsetapperna skall även andra, av kaprolaktamprojektet oberoende kemiföretag etablera sig här. Då måste den av InfraSchwedt skapade infrastrukturen även motsvara sådana företags behov.

(30) Kommissionen konstaterar att projektet bör betraktas som ett enda projekt, för vars areal InfraSchwedt erbjuder samma tillgång till infrastrukturen. Alla infrastrukturella kostnader som avser Capro Schwedt måste bäras av detta företag samt de tre leverantörerna.

(31) Mot denna bakgrund och med beaktande av Tysklands försäkran att InfraSchwedt tillämpar marknadsprissättning på sina produkter/tjänster, kan det konstateras att Capro Schwedt inte drar vinning av någon särskild av InfraSchwedts infrastrukturella åtgärder.

(32) Kommissionen drar slutsatsen att InfraSchwedts erbjudande av infrastruktur för Capro Schwedt-projektet inte innehåller något inslag av statligt stöd.

3. Krav på anmälan

(33) Enligt Tysklands uppgifter uppgår de stödberättigande investeringskostnaderna till totalt 311,11 miljoner euro. Den avsedda totala stödnivån uppgår till 28 % av de stödberättigande investeringskostnaderna, medan angivna stöd per nytt arbetstillfälle uppgår till 589223euro. Stödet måste därför anmälas och granskas i enlighet med punkt 2.1 i rambestämmelserna.

4. Relevant marknad

(34) Vid fastställande av marknadsandelar anses den relevanta produktmarknaden eller de relevanta produktmarknaderna bestå av den produkt som omfattas av investeringsprojektet och, i förekommande fall, av dess substituerande produkter eller tjänster (punkt 7.6 i rambestämmelserna). Av vad kommissionen kan förstå erhålls ammoniumsulfat vid framställning av kaprolaktam och kan säljas till jordbruket som kvävegödsel. Eftersom projektets huvudsyfte emellertid är produktionen av kaprolaktam (som insatsvara för konstfiberframställning), som företaget ibland även erhåller från andra, anser kommissionen att kaprolaktammarknaden är den relevanta produktmarknaden. (Denna marknad saknar egen NACE-klassificering. I NACE-klassificeringen för kaprolaktam är klass 24.14 den lägsta nivån ["Tillverkning av andra organiska baskemikalier"]).

(35) I enlighet med punkt 7.6 i rambestämmelserna utgörs den relevanta geografiska marknaden i princip av EES eller åtminstone en betydande del av EES, om konkurrensförhållandena inom det området på ett tillfredsställande sätt kan särskiljas från övriga delar av EES. Eftersom kaprolaktam oberoende av ursprung är en utbytbar vara och transportkostnaderna är relativt låga, betraktas hela gemenskapen som den relevanta geografiska marknaden, för vilken det även finns tillförlitliga uppgifter.

(36) Tyskland har angivit följande värdemässiga utveckling av den synliga konsumtionen(9):

>Plats för tabell>

5. Bedömning i enlighet med rambestämmelserna

(37) I punkt 7.2 i rambestämmelserna sägs: "Ett investeringsprojekt får inte på ett konstlat sätt delas upp i delprojekt för att undkomma kravet på anmälan." Det anmälda projektet omfattar fyra företag: kaprolaktamproducenten och tre av dennes direkta leverantörer. De tre leverantörerna som hittills endast existerar som "projektföretag" kommer att etableras i omedelbar närhet av Capro Schwedt och förse detta med produkter/tjänster för framställning av kaprolaktam. Genom att anmäla projektet som ett enda investeringsprojekt har Tyskland följt bestämmelsen i punkt 7.2 i rambestämmelserna om att inte dela upp projektet på ett konstlat sätt.

(38) Enligt punkt 3.1 i rambestämmelserna skall kommissionen vid undersökningen av det planerade stödets högsta tillåtna nivå fastställa vilken maximal stödnivå (taket för regionalstöd) som ett företag skulle kunna få inom det berörda stödområdet, inom ramen för ett godkänt regionalt stödprogram som är i kraft när anmälan görs.

(39) I förhållande till hela projektet måste Capro Schwedt uppfattas som ett storföretag. I detta fall är den högsta tillåtna stödnivån (R) 35 % brutto(10). Vid beräkningen av maximinivån för det aktuella projektet måste denna procentsats korrigeras med tre faktorer, nämligen konkurrensfaktorn (T), faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" (I) och "regionalfaktorn" (M).

6. Konkurrensfaktorn (T)

(40) Kommissionen konstaterar att Capro Schwedts andel av den relevanta marknaden inte överskrider 40 % och inte heller kommer att göra det genom nyinvesteringarna.

(41) Genom att tillåta stöd till företag i sektorer med strukturell överkapacitet finns det särskilt stor risk för snedvridning av konkurrensen. Varje kapacitetsökning som inte kompenseras med kapacitetsminskning på annat håll förvärrar problemet med den strukturella överkapaciteten. Sektorn (delsektorn) anges med den nedersta nivån i NACE-klassificeringen.

(42) För kaprolaktamproduktion är NACE-koden 24.14, som också omfattar en hel rad andra organiska grundämnen och kemikalier. Delsektorn kaprolaktam saknar egen NACE-klassificering. Kaprolaktam representerar bara en mindre del av den relevanta NACE-koden. Vid bedömningen av kapacitetssituationen för kaprolaktam uppfattar kommissionen därför inte kapacitetssiffrorna för NACE-kod 24.14 som representativa. I enlighet med punkt 3.4 i rambestämmelserna utgår kommissionen i sin bedömning av konkurrensfaktorn från uppgifterna om den synliga konsumtionen och granskar om investeringen görs på en vikande marknad.

(43) I detta syfte jämför kommissionen den synliga konsumtionen av berörda produkter med tillväxttakten för hela tillverkningsindustrin inom EES. En marknad uppfattas som vikande om den synliga konsumtionens genomsnittliga årliga tillväxttakt under de senaste fem åren ligger mer än 10 % under årsgenomsnittet för hela tillverkningsindustrin inom EES, såvida inte produktefterfrågans relativa tillväxttakt ökar starkt. Marknaden skall uppfattas som absolut vikande, om den årliga tillväxttakten för den synliga konsumtionen under de senaste fem åren varit negativ (punkt 7.8 i rambestämmelserna).

(44) I punkt 7.8 i rambestämmelserna hänvisas till den genomsnittliga årliga tillväxttakten under de senaste fem åren. Därför ser kommissionen vanligtvis på den synliga konsumtionen de senaste sex åren, för att beräkna fem tillväxttal. Under tidsperioden 1995-2000 låg årstillväxten på 6,12 % för hela tillverkningsindustrin inom EES.

(45) Om den synliga konsumtionen under tidsperioden 1995-1999 lade Tyskland fram uppgifter ur CEH Marketing Research Report "Caprolactam", Chemical Economics Handbook. Enligt dessa uppgifter uppgick den synliga konsumtionens genomsnittliga tillväxttakt till 5,42 % på kaprolaktammarknaden, medan den för hela tillverkningsindustrin inom EES under samma tidsperiod låg på 5,79 %. Enligt definitionen i rambestämmelserna skall sektorn då inte uppfattas som vikande. Konkurrensfaktorn uppgår också till oförändrade 1,0.

(46) Nyare siffror från Eurostat för tidsperioden 1995-2000 leder dock till slutsatsen att kaprolaktammarknaden skall uppfattas som relativt vikande. Enligt dessa uppgår den synliga kaprolaktamkonsumtion för åren 1995-2000 till följande:

>Plats för tabell>

(47) Enligt dessa siffror uppgick den synliga konsumtionens genomsnittliga tillväxttakt till 4,12 % på kaprolaktammarknaden. Under samma tidsperiod låg årstillväxten på 6,12 % för hela tillverkningsindustrin inom EES. Kommissionen utgår vid sin bedömning från dessa nyare siffror från Eurostat. I enlighet med punkt 7.8 i rambestämmelserna skall kaprolaktammarknaden uppfattas som vikande, eftersom den genomsnittliga årstillväxten väsentligt (dvs. med mer än 10 %) understiger hela bearbetningsindustrins. Mot denna bakgrund sätter kommissionen konkurrensfaktorn till 0,75.

7. Faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" (I)

(48) Faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" syftar till att anpassa den högsta tillåtna stödnivån, så att projekt kan stödjas som genom att skapa ett större antal arbetstillfällen reellt och mer effektivt bidrar till minskad arbetslöshet.

(49) Enligt Tysklands uppgifter kommer projektet att skapa totalt 528 fasta arbetstillfällen, varav 448 på Capro Schwedt och 80 hos leverantörerna. När förfarandet inleddes utgick kommissionen från att ett företag med en årsproduktion på 120000 ton kan beräknas ge 400 nya arbetstillfällen, dvs. betydligt färre än de angivna 528. Detta ger anledning till visst tvivel, eftersom faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" då måste minskas till 0,7.

(50) I sina synpunkter på inledandet av förfarandet sade sig Tyskland vara berett att fortsättningsvis beräkna stödet med en faktor "kapitalinsats/arbetstillfällen" på 0,7 och att betala ut den sista stöddelen först när kommissionen granskat projektets korrekta genomförande beträffande skapandet av arbetstillfällen, samt godkänt utbetalningen. Kommissionen är införstådd med detta.

(51) Tills den sista stöddelen betalas ut skall följaktligen faktorn "kapitalinsats/arbetstillfällen" (I) sättas till 0,7 vid anpassningen av den högsta tillåtna stödnivån för föreliggande projekt, i enlighet med punkt 3.10.2 i rambestämmelserna (kapitalinsats per nytt arbetstillfälle: 827775 euro). Ett tilläggsstöd kan godkännas för skapandet av 528 arbetstillfällen, med en motsvarande faktor "kapitalinsats/arbetstillfällen" (I) på 0,8. Detta förutsätter dock att kommissionen granskat om dessa arbetstillfällen skapats och godkänt utbetalningen av den sista stöddelen.

8. "Regionalfaktorn" (M)

(52) "Regionalfaktorn" avser hur en understödd nyinvestering positivt påverkar näringslivet i stödområdet. Kommissionen anser att skapandet av arbetstillfällen kan användas som indikator på ett projekts utvecklingseffekt på ett område. Genom en kapitalintensiv investering kan det i en stödregion och angränsande stödregion skapas ett betydande antal indirekta arbetstillfällen. Skapandet av arbetstillfällen handlar här dels om sådana som projektet direkt ger upphov till, dels om sådana som genom investeringsstödet skapas hos primära underleverantörer och kunder (punkt 3.9 i rambestämmelserna).

(53) Eftersom projektet inte leder till att det på andra företag i området skapas arbetstillfällen som med 50 % överstiger de som projektet direkt ger upphov till, sätts "regionalfaktorn" till 1,0.

9. Högsta tillåtna stöd

(54) Den högsta tillåtna stödnivån kan då beräknas på följande sätt: 35 % × 0,75 × 0,8 × 1,0 = 21,00 % brutto (punkt 3.10 i rambestämmelserna). Det planerade stöd på 92,71 miljoner euro som Tyskland vill bevilja Capro Schwedt, motsvarande en stödnivå på 28 % brutto, överensstämmer därmed inte med den på grundval av rambestämmelserna beräknade högsta tillåtna stödnivån.

10. Kontroller i efterhand

(55) Eftersom det är fråga om stora rörliga investeringar av känslig karaktär, är det viktigt att det finns ett sätt att säkerställa att det stödbelopp som faktiskt betalats ut till stödmottagarna överensstämmer med kommissionens beslut (punkt 6.1 i rambestämmelserna).

(56) Vid alla stödprojekt som kommissionen godkänner på grundval av rambestämmelserna, kräver den antingen att de avtal om stöd som medlemsstatens berörda myndigheter ingår med stödmottagaren skall innehålla en bestämmelse om återbetalning om avtalet inte följs, eller att den sista stöddelen betalas ut först sedan stödmottagaren övertygat medlemsstaten om att projektgenomförandet motsvarar kommissionens beslut och under förutsättning att kommissionen, på grundval av medlemsstatens uppgifter om projektgenomförandet, inte har gjort några invändningar mot den sista utbetalningen av stödet (punkt 6.2 i rambestämmelserna).

(57) Tyskland har sagt sig vara berett att fortsättningsvis beräkna stödnivån på grundval av 400 nya arbetstillfällen och en faktor "kapitalinsats/arbetstillfällen" på 0,7. Den tillåtna stödnivån skulle då bli 18,375 % (35 % × 0,75 × 0,7 × 1,0). Vid 528 arbetstillfällen och en faktor "kapitalinsats/arbetstillfällen" på 0,8 noterar kommissionen att en sista utbetalning först kan göras sedan Capro Schwedt övertygat kommissionen om att projektet resulterat i angivna 528 arbetstillfällen och sedan kommissionen godkänt den sista utbetalningen.

(58) Kommissionen konstaterar vidare att Tyskland, genom att godkänna kontroller i efterhand, följer kraven i punkt 6 i rambestämmelserna. Detta gäller särskilt kravet att det till kommissionen skall lämnas en kopia på beslutet om beviljande av stöd, en årlig projektrapport samt övriga uppgifter och handlingar som anges i punkt 6.4 i rambestämmelserna.

VII. SLUTSATS

(59) Mot bakgrund av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen, att den del av det anmälda stödet som överskrider den högsta tillåtna stödnivån, beräknad i enlighet med rambestämmelserna, inte är förenlig med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det stöd på 92,71 miljoner euro (en stödnivå på 28 %) som Tyskland vill bevilja Capro Schwedt GmbH är inte förenligt med den gemensamma marknaden, eftersom det överskrider den för det föreliggande projektet högsta tillåtna stödnivån på 21 %.

Av detta skäl skall stödet inte beviljas över en stödnivå på 21 %.

Artikel 2

Med undantag av den sista utbetalningen skall utbetalningarna av stöd baseras på en stödnivå på 18,375 %.

Den sista stödutbetalningen, baserad på en stödnivå på 21 %, får göras först sedan Capro Schwedt GmbH övertygat kommissionen om att projektet skapat 528 arbetstillfällen och kommissionen godkänt den sista stödutbetalningen.

Artikel 3

Tyskland skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2002.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 63, 12.3.2002, s. 18

(2) EGT C 107, 7.4.1998, s. 7.

(3) Se fotnot 1.

(4) Tjugoåttonde ramprogrammet för "Förbättring av den regionala näringsstrukturen".

(5) Investitionsszulagengesetz (lag om investeringspremier) 1999, C 72/98 (f.d. N 702/97), SG (98) D/12438, 30.12.1998, samt SC (2001) D/286551, 2.3.2001.

(6) I enlighet med det godkända Bundesbürgschaftsprogramm (Statligt garantiprogram) N 297/91.

(7) Investitionszulagengesetz (lag om investeringspremier) 1999 (InvZulG 1999).

(8) Källa: CEH Marketing Research Report "Caprolactam", Chemical Economics Handbook.

(9) Källa: CEH Marketing Research Report "Caprolactam", Chemical Economics Handbook.

(10) EGT C 340, 27.11.1999, s. 8.