32001D0097

Kommissionens beslut

av den 23 januari 2001

om avslutande av undersökningsförfarandet rörande åtgärder som påverkar handeln med Cognac i Brasilien

[delgivet med nr K(2001) 129]

(2001/97/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3286/94 av den 22 december 1994 om fastställande av gemenskapsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa gemenskapens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO)(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 356/95(2), särskilt artikel 11.1 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDET

(1) Bureau National Interprofessionnel du Cognac (nedan kallat BNIC) gav den 17 februari 1997 in ett klagomål i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 3286/94 (nedan kallad förordningen) på uppdrag av de av sina medlemmar som exporterar eller önskar exportera till Brasilien.

(2) Den klagande gjorde gällande att gemenskapens försäljning av Cognac i Brasilien hindrades av tre handelshinder i den mening som avses i artikel 2.1 i förordningen, det vill säga "handelsbruk som införs eller vidmakthålls av tredje land och i fråga om vilket de internationella handelsreglerna ger rätt att ingripa". De påstådda handelshindren bestod i följande:

i) Avsaknad av skydd för den geografiska ursprungsbeteckningen (Appellation d'Origine Contrôlée, A.O.C.) Cognac och diskriminering i förhållande till andra utländska och lokala geografiska beteckningar: Den klagande hävdade att den brasilianska lagstiftningen tillåter att brasiliansk brandy och andra typer av sprit betecknas Cognac eller conhaque och att detta är de ord som officiellt och i handeln används för att beteckna sådana spritdrycker, oavsett dryckernas geografiska ursprung. Den klagande hävdade att detta stred mot flera bestämmelser i WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter på immaterialrätter (nedan kallat TRIPS), Pariskonventionen för skydd av den intellektuella äganderätten (nedan kallad Pariskonventionen), Överenskommelsen i Madrid angående undertryckande av oriktiga ursprungsbeteckningar (nedan kallad Madridöverenskommelsen) samt i 1992 års ramavtal för samarbete mellan gemenskapen och Brasilien (nedan kallat ramavtalet).

ii) Överdrivet betungande administrativa krav för import: Den klagande hävdade att kraven för saluföring av Cognac i Brasilien, till exempel det omständiga registreringsförfarandet och kravet på att en brasiliansk agronom skall besöka produktionsstället i Frankrike på exportörens bekostnad, är klart överdrivna och unika och utgör ett förtäckt handelshinder. Den klagande hävdade att dessa åtgärder stred mot artiklarna III och VIII i GATT 1994 och artiklarna 1 och 2 i WTO-avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder.

iii) Diskriminering i skattehänseende: BNIC klagande över att de skattesatser som tillämpades på industriprodukter innebar en diskriminering av Cognac i förhållande till inhemska produkter. BNIC gjorde gällande att Cognac automatiskt hänförs till den högst beskattade kategorin, till skillnad från inhemska spritdrycker som aldrig hänförs till den kategorin. Detta skulle, enligt klagomålet, strida mot artikel III.1 och III.2 i GATT 1994.

(3) Den klagande hävdade också att dessa handelsbruk medförde sådana negativa handelseffekter som avses i artikel 2.4 i förordningen och att dessa hotade att förvärras inom en nära framtid, eftersom handelsbruket utgjorde ett hinder för tillträdet av Cognac till den brasilianska marknaden som är en viktig exportmarknad för en industri som huvudsakligen är inriktad på export.

(4) Kommissionen beslöt därför, efter samråd med den rådgivande kommitté som inrättas genom förordningen, att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av ett undersökningsförfarande för att undersöka de rättsliga och faktiska frågorna i fallet. Kommissionen inledde följaktligen ett undersökningsförfarande den 2 april 1997(3).

B. RESULTATET AV UNDERSÖKNINGSFÖRFARANDET

(5) Vad gäller avsaknaden av skydd för den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac bekräftade undersökningen den klagandes påstående att Cognac inte var skyddat och att beteckningen conhaque användes för lokalt tillverkade spritdrycker. Enligt den brasilienska lagstiftning som reglerar handeln med spritdrycker(4) avses med beteckningen conhaque två slag av spritdrycker som är varandra mycket olika, nämligen vinbaserade spritdrycker eller brandy (som kallas conhaque eller conhaque fino beroende på hur länge de har lagrats) och sockerrörsbaserade spritdrycker med olika smaksättningar (som kallas conhaque de ... beroende på smaktillsats.

(6) Undersökning bekräftade alltså de påstådda överträdelserna av ramavtalet liksom av Madridöverenskommelsen och Pariskonventionen. Det bör påpekas att Brasilien vid den tid då undersökningen genomfördes, i sin egenskap av utvecklingsland, enligt artikel 65.2 i TRIPs hade rätt att skjuta upp tillämpningen av bland annat artiklarna 22-24 i TRIPs till den 1 januari 2000. Av detta skäl utredde kommissionen inte i det skedet huruvida de ifrågasatta åtgärderna var förenliga med de internationella överenskommelserna.

(7) Undersökningen bekräftade också att avsaknaden av skydd leder till att konsumenterna vilseleds vilket i sin tur skadar Cognacs anseende. Avsaknaden av skydd inverkar alltså negativt på handeln med Cognac, till förmån för de brasilienska tillverkarna av spritdrycker med samma beteckning (Cognac eller conhaque).

(8) Undersökningen bekräftade också förekomsten av överdrivet betungande administrativa krav och diskriminering i skattehänseende. Dessa befanns dock inte ha någon väsentlig effekt på handeln med Cognac, varför kommissionen beslöt att inte vidare utreda dessa aspekter.

C. UTVECKLINGEN EFTER UNDERSÖKNINGSFÖRFARANDETS SLUT

(9) Med anledning av TRIPs-förpliktelserna ikraftträdande den 1 januari 2000 har Brasilien antagit lag nr 9279 av den 14 maj 1996, kallad Lei da Propriedade Industrial eller LPI, genom vilken bland annat har införts ett register över geografiska ursprungsbeteckningar.

(10) Med stöd av LPI och därav följande bilaterala kontakter mellan kommissionen och brasilianska myndigheter ansökt BNIC om registrering av den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac. Ansökan bifölls och den geografiska beteckningen registrerades den 11 april 2000, efter ett dröjsmål förorsakat av en invändning från de brasilienska producenternas organisation. Genom registreringen förvärvade de franska producenterna ensamrätten att använda beteckningen Cognac. Detta innebär att varumärken som innehåller ordet Cognac inte kan registreras och att befintliga varumärken som innhåller det ordet kommer att upphöra att gälla inom fem år från registreringen. Ordet Cognac kan heller inte användas som en generisk beteckning.

(11) Ordet conhaque förblir enligt den brasilienska lagstiftningen om spritdrycker en generisk beteckning, så som förhållandet var vid tiden för undersökningen, och kan endast användas som sådan eftersom en generisk beteckning enligt LPI inte kan registreras som varumärke. Den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac kommer följaktligen att användas parallellt med den generiska beteckningen conhaque.

(12) Sedan den 1 januari 2000 skall TRIPs tillämpas utan inskränkningar i Brasilien. Kommissionen har därför undersökt om det nuvarande skyddet för den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac motsvarar kraven i TRIPs.

(13) Kommissonen fann att Cognac, som är en geografisk ursprungsbeteckning för en vinbaserad produkt, omfattas av artikel 23.1 i TRIPs och således skall skyddas. Som påpekats i skäl 10 innebär registreringen av den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac fullt skydd för Cognac i Brasilien, varför registreringen motsvarar kraven i artikel 23.1 i TRIPs.

(14) Det bör noteras att skyddet enligt artikel 23.1 också omfattar översättningar av de ursprungliga geografiska ursprungsbeteckningarna. Skyddet borde följaktligen också täcka ordets portugisiska motsvarighet (conhaque). Termen (conhaque) omfattas dock sannolikt av undantagen i artikel 24.4 och 24.6 i TRIPs. Kommissionen har därför funnit att den nuvarande graden av skydd för Cognac motsvarar kraven enligt TRIPs.

(15) Det förhållande att den skyddade geografiska ursprungsbeteckningen kommer att användas parallellt med den portugisiska översättningen av ordet Cognac (som generisk beteckning) kan komma att ge upphov till vissa svårigheter för de franska exportörerna. Den nuvarande brasilienska lagstiftningen torde dock på sikt medföra en klar åtskillnad i konsumenternas medvetande mellan Cognac och lokalt producerad conhaque. Utrymmet för förväxling från konsumenternas sida torde på så sätt minska avsevärt, vilket kommer att innebära att konkurrensförutsättningarna på den brasilienska marknaden blir rättvisa och att de negativa handelseffekterna av avsaknaden av skydd för Cognac undanröjs.

(16) Som påpekats i skäl 6 framgick av undersökningen att det förekommit överträdelser av Pariskonventionen och Madridöverenskommelsen. Denna fråga kommer dock inte att drivas vidare, eftersom den nya situation som uppstått genom registreringen förväntas innebära att den illojala konkurrensen upphör.

D. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER

(17) Med hänsyn till vad som utretts anser kommissionen att undersökningsförfarandet utmynnat i en tillfredsställande situation vad gäller de hinder för handeln med Cognac i Brasilien som gjordes gällande i BNIC:s klagomål. Undersökningsförfarandet bör därför avslutas.

(18) Ytterligare skydd för den geografiska ursprungsbeteckningen Cognac i förhållande till den generiska beteckningen conhaque kan vid behov sökas genom förhandlingar, särskilt i enlighet med artikel 24.1 i TRIPs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Det undersökningsförfarande beträffande åtgärder vidtagna av Brasilien vilka påverkar handeln med Cognac som inleddes den 2 april 1997 skall avslutas.

Utfärdat i Bryssel den 23 januari 2001.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 349, 31.12.1994, s. 71.

(2) EGT L 41, 23.2.1995, s. 3.

(3) EGT C 103, 2.4.1997, s. 3.

(4) Lag nr 7678/88 och 8918/94.