32000S1238

Kommissionens beslut nr 1238/2000/EKSG

av den 14 juni 2000

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen,

med beaktande av kommissionens beslut nr 2277/96/EKSG av den 28 november 1996 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska kol- och stålgemenskapen(1), ändrat genom kommissionens beslut nr 1000/1999/EKSG(2), särskilt artikel 7 i detta,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Inledande

(1) Den 16 september 1999 offentliggjorde kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) ett tillkännagivande om inledandet av ett antidumpningsförfarande (nedan kallat tillkännagivandet) beträffande import till gemenskapen av koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm (nedan kallat koks 80+) med ursprung i Kina.

(2) Förfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingavs i augusti 1999 av EUCOKE-EEIG (nedan kallat den klagande) som ombud för producenter som svarar för 80 % av produktionen av koks 80+ i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning för dumpning av produkten i fråga och för väsentlig skada till följd av detta, och bevisningen bedömdes tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

2. Undersökning

(3) Kommissionen underrättade officiellt de producenter/exportörer, importörer och användare som den visste var berörda samt företrädare för det berörda exportlandet och de klagande producenterna i gemenskapen om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att höras muntligen inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet.

(4) Ett antal producenter/exportörer i det berörda landet liksom ett antal producenter, användare och importörer/handlare i gemenskapen lämnade synpunkter skriftligen. Alla parter som inom den fastställda tiden begärde att höras muntligen och visade att det fanns särskilda skäl för detta gavs tillfälle att höras.

(5) Med hänsyn till det stora antalet producenter/exportörer i exportlandet och i enlighet med artikel 17.1 i kommissionens beslut nr 2277/96/EKSG (nedan kallat grundbeslutet) har kommissionen ansett det lämpligt att använda stickprov.

(6) Kommissionen skickade frågeformulär till de parter som den visste var berörda och till alla andra företag som givit sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet. Svar erhölls från sex producenter i gemenskapen, fyra kinesiska producenter/exportörer, sex importörer och två användare av koks 80+.

(7) Kommissionen skickade dessutom ett formulär för begäran om tillerkännande av ställning som företag som verkar under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) enligt artikel 2.7 i grundbeslutet till alla de producenter/exportörer som kommissionen visste var berörda eller som gav sig till känna. Kommissionen mottog en begäran om marknadsekonomisk status inom den utsatta tidsfristen.

(8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för att provisoriskt avgöra frågorna om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök genomfördes vid följande företag:

a) Producenter i gemenskapen:

- Coal Products Ltd, Chesterfield, Förenade kungariket

- Cokes de Drocourt SA, Rouvroi, Frankrike

- Cokeries d'Anderlues SA, Anderlues, Belgien

- Industrias Doy SL, Oviedo, Spanien

- Industrial Química del Nalon SA, Oviedo, Spanien

- Italiana Coke SA, Savona, Italien

- Productos de Fundición SA, Baracaldo, Spanien

b) Exporterande producenter i Kina:

- Tianjin General Nice Coke & Chemicals Co. Ltd, Tianjin

c) Producenter i det jämförbara landet (USA):

- Citizen Gas & Coke Utility, Indianapolis (IN)

- Empire Coke Company, Birmingham (AL)

- Sloss Industries Corporation, Birmingham (AL)

d) Importörer i gemenskapen:

- SSM Coal BV, Rotterdam, Nederländerna

e) Användare i gemenskapen:

- Rockwool International A/S, Hedehusene, Danmark

(9) Undersökningen beträffande dumpning och skada omfattade perioden 1 juli 1998-30 juni 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen beträffande den utveckling som legat till grund för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1995 till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Allmänt

(10) Koks 80+ är en fast kolhaltig restprodukt med en partikelstorlek på över 80 mm i diameter som bildas när vissa kolblandningar upphettas till hög temperatur utan lufttillträde. Denna produkt klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 2704 00 19. Koks 80+ kallas vanligen för gjuterikoks.

(11) Koks 80+ framställs av kokskol, vilket är det enda slags kol som har förkoksningsegenskaper. Genom att blanda olika slags kokskol med medel som förhindrar sprickbildning (antracit i pulverform och finkorning koks) kan man framställa en mängd olika kvaliteter av koks 80+ med olika halt av bundet kol (beräknat som "100 minus askinnehåll minus fuktinnehåll minus innehållet flyktiga ämnen") samt av olika partikelstorlek.

(12) Koks 80+ kan framställas med två olika metoder, nämligen med hjälp av så kallade bikupeugnar eller med koksugnar. Bikupeugnar är takförsedda kamrar av eldfast tegel i vilka kokskol förkolas och avgaser släpps ut i atmosfären. Förkolning i koksugnar är en högt mekaniserad process i vilken miljöföroreningarna reduceras till ett minimum genom att varma gaser från ugnen uppsamlas, leds bort och kyls. Rå tjära separeras och leds bort för raffinering. Den obehandlade koksugnsgasen renas från ammoniak och därefter från råbensen. En del av den återstående gasen används för att värma upp koksugnarna, medan resten används för elproduktion.

(13) Oavsett vilken produktionsmetod som används är förkolningen en process vid vilken kolblandningen vid hög temperatur först blir formbar för att sedan sönderdelas och slutligen bilda koks när det sönderdelade materialet återtar hård och porös form. I produktionskedjan matas därefter den heta koksen ut för att släckas. Eftersom den produkt som omfattas av undersökningen saluförs i storlekar över 80 mm separeras därefter koksbitarna så att de kommersiellt intressanta storlekarna kan skiljas från de mindre fragmenten, dvs. de som är under 80 mm.

(14) Undersökningen har visat att det finns en klar skiljelinje mellan koks 80+ och koks på mindre än 80 mm. Koks 80+, som uteslutande används inom industrin, är den enda storlek som lämpar sig som bränsle i kupolugnar för framställning av gjutjärn, stenull och zink/bly, främst beroende på dess höga förbränningsvärme och dess förmåga att bära stora vikter utan att falla samman. Koks i storlekar under 80 mm är i allmänhet inte lämpad för dessa användningar. Sådan koks kan användas i stålugnar och för andra ändamål, till exempel för framställning av kemikalier och socker.

2. Berörd produkt

(15) Den berörda produkten är koks 80+ med ursprung i Kina. Undersökningen har visat att koks 80+ i Kina oftast produceras i bikupeugnar och, i mindre omfattning, i koksugnar.

(16) Undersökningen har också visat att alla typer av den berörda produkten, oavsett skillnader vad gäller de kolblandningar som använts som råmaterial, olikheter i produktionsmetod eller kvalitet vad gäller halten bundet kol eller bitarnas storlek, har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och används för samma syften (som bränsle för framställning av gjutjärn, stenull och zink/bly).

(17) Av dessa skäl betraktas i detta antidumpningsförfarande alla typer av den berörda produkten som en och samma produkt.

3. Likadan produkt

(18) I gemenskapen framställs koks 80+ i koksugnar. Denna utveckling har skett främst av miljöskäl och kostnadsskäl, nämligen för att minimera luftföroreningarna och minska arbetskostnaderna. De företag i Förenta staterna som varit villiga att samarbeta med kommissionen använder också koksugnar.

(19) Vissa berörda parter hävdade att koks 80+ som framställs i gemenskapen inte bör betraktas som en likadan produkt som koks 80+ med ursprung i Kina. De hävdade främst att den kinesiska produkten, jämfört med den produkt som framställs i gemenskapen, framställs av råmaterial av lägre kvalitet med användning av andra produktionsmetoder och att den är av lägre kvalitet. De hävdade dessutom att den kinesiska produkten inte har lika många användningsområden som den produkt som framställs i gemenskapen.

(20) Det bör noteras att de kriterier som skall användas vid fastställande av om en produkt är en "likadan produkt" bygger på de grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaperna, produkternas slutanvändning eller funktion samt användarens uppfattning av produkten, inte på det råmaterial eller de metoder som används vid produkternas framställning.

(21) Undersökningen har visat att koks 80+ visserligen förekommer i många olika kvaliteter, men att kinesisk koks 80+ och den koks 80+ som framställs och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper dvs. att det rör sig om ett hårt, torrt och poröst bränsle med hög kolhalt. Produkterna har dessutom samma slutliga användning, nämligen att användas som bränsle, reduktionsmedel och stödmaterial vid smältning av järn, sten och zink, och är allmänt sett utbytbara, även om vissa användare kan behöva särskilda kvaliteter. Detta har bekräftats av att slutanvändarna av den berörda produkten, såsom gjuterier och producenter av stenull eller zink, har övergått från den i gemenskapen producerade produkten till kinesisk koks 80+. Dessutom påverkar kvalitetsskillnader inte definitionen av den likadana produkten, eftersom det inte kan göras någon klar åtskillnad mellan de två produkterna vad gäller deras fysiska, tekniska och kemiska egenskaper eller vad gäller deras slutliga användning och användarnas uppfattning.

(22) Samma sak gäller för den koks 80+ som produceras och säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna. Vad gäller denna koks fann kommissionen att koks 80+ med ursprung i Kina som exporteras till gemenskapen och den produkt som produceras och säljs på den inhemska marknaden i Förenta staterna är snarlika vad gäller deras grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och deras användningsområden.

(23) På grundval av detta fastställer kommissionen provisoriskt att koks 80+ som produceras och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden är en likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundbeslutet som den koks 80+ med ursprung i Kina som exporteras till gemenskapen. Kommissionen fastställer vidare preliminärt att koks 80+ som produceras och säljs i Förenta staterna, som använts som jämförbart land, är identisk med koks 80+ med ursprung i Kina som exporteras till gemenskapen.

C. DUMPNING

1. Marknadsekonomisk status

(24) Ett företag, Tianjin General Nice Coke & Chemicals Co. Ltd (nedan kallat TJGN), anhöll om att tillerkännas marknadsekonomisk status.

(25) Enligt artikel 2.7 b i grundbeslutet skall, i fråga om antidumpningsundersökningar som avser import från Kina, normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1-6 i den artikeln för de producenter som har visat att de uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c i grundbeslutet, dvs. att marknadsekonomiska förhållanden råder vad gäller produktion och försäljning av den berörda produkten.

(26) Vad gäller TJGN:s ansökan om marknadsekonomisk status kunde det inte fastställas om all exportförsäljning under undersökningsperioden verkligen återspeglades i företagets räkenskaper, varför kommissionen fann att bokföringen inte gav en riktig bild av företagets ekonomiska ställning och verksamhet under undersökningsperioden. Eftersom internationella redovisningsnormer inte iakttagits fann kommissionen att TJGN inte uppfyllde det kriterium som anges i artikel 2.7 c andra strecksatsen i grundbeslutet.

(27) Kommissionen konstaterade vidare att det förekom ett stort statligt inflytande. TJGN saknade exportlicens och kunde endast exportera genom förmedling av statsägda kinesiska handlare mot en avgift som motsvarade nettovinsten på omsättningen under samma period och följaktligen måste betraktas som "större" i den mening som avses i artikel 2.7 c första strecksatsen i grundbeslutet. Slutligen fann kommissionen tecken på statligt inflytande vad gäller lönebildningen för arbetarna.

(28) Kommissionen underrättade det berörda företaget och den klagande gemenskapsindustrin om undersökningsresultatet och gav dem tillfälle att lämna synpunkter. Kommissionen konstaterade slutligen att TJGN inte uppfyllde de förutsättningar för att anses verka under marknadsekonomiska förhållanden som anges i artikel 2.7 c i grundbeslutet.

(29) Den rådgivande kommittén gjorde ingen invändning mot denna slutsats.

2. Individuell behandling

(30) Kommissionen har för praxis att beräkna en landsomfattande tull för länder som inte är marknadsekonomier, med undantag för de fall då företagen kan visa att staten inte har något inflytande över deras exportverksamhet och att de har ett sådant mått av rättsligt och faktiskt oberoende från staten att det inte finns någon risk för att den landsomfattande tullen kringgås.

(31) Tre kinesiska exportörer begärde individuell behandling. Ett av dessa företag var dock inte samarbetsvilligt i samband med undersökningen, varför dess begäran måste avslås.

(32) Kommissionen undersökte därefter om det andra företaget, TJGN, som vägrats marknadsekonomisk status, uppfyllde kraven för individuell behandling. Som angivits ovan var dock TJGN, som saknade exportlicens, tvunget att exportera den berörda produkten genom statsägda handlare. Kommissionen konstaterade därför att företagets oberoende från de statliga myndigheterna inte kunde anses garanterat och att det därför fanns en klar risk för kringgående av eventuella antidumpningsåtgärder. Dessutom underlät TJGN:s moderföretag i Hongkong, som är direkt delaktigt i exporten till gemenskapen av den berörda produkten, att besvara kommissionens frågeformulär.

(33) Beträffande det tredje företaget framgick av undersökningen att det var helt statsägt samt att det saknade exportlicens och följaktligen exporterade den berörda produkten via statsägda handlare som, för mer än hälften av den angivna exportförsäljningen, skötte förhandlingarna om försäljningspris. och transaktionens volym. Handlarna erbjöd därefter kontraktet på fastställda villkor till den berörda producenten, som inte hade något inflytande över prissättningen. Det förekom alltså ett större statligt inflytande vid fastställandet av exportpriserna och de exporterade kvantiteterna.

(34) Av ovan angivna skäl kunde inget av de tre företagen beviljas individuell behandling.

3. Stickprov

(35) På grund av det stora antalet kinesiska producenter/exportörer som angavs i klagomålet beslöt kommissionen att göra stickprov i enlighet med artikel 17 i grundbeslutet. För att kunna göra ett sådant stickprov ombad kommissionen producenterna/exportörerna i enlighet med artikel 17.2 i grundbeslutet att ge sig till känna inom två veckor från förfarandets inledande och lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning under undersökningsperioden samt uppgifter om namn och verksamhet avseende alla närstående företag.

(36) Sammanlagt 25 kinesiska företag förklarade sig beredda att ingå i stickprovet. Undersökningen visade att 19 av dessa företag inte producerade den berörda produkten eller inte exporterade den till gemenskapen under undersökningsperioden. Dessa företag bör därför inte beaktas vid fastställandet av ett stickprov.

(37) Följaktligen återstod endast sex företag som kunde komma i fråga för stickprovet. Dessa företags sammanlagda försäljningsvolym motsvarade nära 60 % av all koks 80+ med ursprung i Kina som exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden.

(38) Stickprovet gjordes i samförstånd med de berörda företagen. I enlighet med artikel 17.1 i grundbeslutet grundades stickprovet på den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Kommissionen valde följ- aktligen ut tre företag som stod för över 50 % av den totala volymen av exporten till gemenskapen under undersökningsperioden.

(39) Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter om valet av stickprov. Inga synpunkter i sak lämnades på denna punkt.

4. Normalvärde

4.1 Jämförbart land

(40) I avsaknad av företag som kunde tillerkännas marknadsekonomisk status var det nödvändigt att fastställa normalvärdet på grundval av priserna och kostnaderna i ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i enlighet med artikel 2.7 i grundbeslutet. Den klagande gemenskapsindustrin föreslog Förenta staterna, som också föreslogs av kommissionen i tillkännagivandet.

(41) Kommissionen undersökte därefter närmare om Förenta staterna verkligen var ett lämpligt val som jämförbart land. Kommissionen konstaterade att produktionsvolymen av koks 80+ i Förenta staterna var jämförbar med Kinas produktionsvolym eftersom Förenta staterna är den näst största framställaren av koks 80+ efter Kina. Vidare liknade de fysiska, tekniska och kemiska egenskaperna samt användningsområdena hos koks 80+ från Förenta staterna egenskaperna och användningsområdena hos den koks 80+ som producerades i Kina och exporterades till gemenskapen. Dessutom hade producenterna av koks 80+ i Förenta staterna och Kina liknande tillgång till råmaterial, samtidigt som den inhemska försäljningen av koks 80+ i Förenta staterna var betydande och representativ jämfört med de kvantiteter som Kina exporterade till gemenskapen. Kommissionen fann slutligen att konkurrensen var mycket stor i Förenta staterna. Förutom konkurrensen mellan olika producenter på den inhemska amerikanska marknaden förekom konkurrens från koks 80+ som importeras till Förenta staterna utan kvantitativa begränsningar eller importtullar.

(42) Under dessa omständigheter ansåg kommissionen det rimligt och berättigat att välja Förenta staterna som jämförbart land.

4.2 Fastställande av normalvärde

(43) Kommissionen ansåg det lämpligt att använda ett stickprov i enlighet med artikel 17 i grundbeslutet. Av sammanlagt fem producenter av koks 80+ i Förenta staterna valde kommissionen ut tre som stod för över 50 % av den sammanlagda inhemska försäljningen av koks 80+ i Förenta staterna. Detta var den största representativa försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(44) I enlighet med artikel 2.7 i grundbeslutet beräknades normalvärdet för den kinesiska exporten på grundval av de vägda genomsnittliga normalvärden som fastställts för de tre producenter av koks 80+ i Förenta staterna som ingick i stickprovet.

(45) Den inhemska amerikanska försäljningen av koks 80+ ansågs representativ vid jämförelse med den kvantitet av den berörda produkten som producerades i Kina och såldes för export till gemenskapen.

(46) Kommissionen undersökte om försäljningen av den berörda produkten i Förenta staterna kunde anses utgöra normal handel vad gäller priset, dvs. om produkten inte såldes med förlust. I detta syfte jämfördes den fulla produktionskostnaden per styck under undersökningsperioden med det genomsnittliga styckpriset för de försäljningstransaktioner som genomfördes under denna period. Kommissionen konstaterade att all inhemsk försäljning gjordes med vinst.

(47) Till följd av detta fastställdes normalvärdet som det vägda genomsnittliga inhemska priset för de tre utvalda amerikanska producenternas sammanlagda försäljning till oberoende kunder.

5. Exportpris

(48) Exportpriserna beräknades i enlighet med artikel 2.8 i grundbeslutet på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(49) Till följd av den särskilda ekonomiska strukturen av den berörda sektorn i Kina var de flesta producenter av koks 80+ små företag som inte exporterade direkt till gemenskapen utan genom handlare belägna i Kina. Eftersom exportpriset måste fastställas i handelsledet fob beslöt kommissionen att inte använda sig av de priser som dessa producenter tog ut av de exporterande handlarna. Som exportpris betraktade kommissionen i stället det pris som de berörda kinesiska handlarna tog ut vid vidareförsäljning till den första oberoende köparen i gemenskapen.

6. Jämförelse

(50) Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fob i samma handelsled.

(51) De berörda kinesiska företagen hävdade att de hade en komparativ fördel vad gäller inköpspriset på det viktigaste råmaterialet som används vid framställningen av koks, nämligen kokskol. De hävdade att kokskol i Kina såldes till marknadspris och begärde en justering för skillnaden mellan priserna på kokskol i Kina och Förenta staterna. Denna begäran kunde inte godtas eftersom den grundades endast på prisskillnaden för råmaterialet på olika marknader och inte på bevis för en komparativ fördel för kinesiska producenter. Det bör dessutom noteras att kostnaderna och priserna i Kina, som inte är en marknadsekonomi, i allmänhet anses otillförlitliga och att normalvärdet för Kina av detta skäl, och i enlighet med artikel 2.7 i grundbeslutet, bör fastställas på grundval av priserna i ett jämförbart land. En justering för högre kostnader för råmaterial i det jämförbara landet vore därför oförenlig med grunderna för artikel 2.7 och följaktligen inte berättigad.

(52) De berörda kinesiska företagen begärde vidare en justering för skillnader i produktionsprocessen. De hävdade att de kinesiska producenterna av koks 80+ använde andra, mindre kapitalintensiva, ugnar än de amerikanska producenterna. De kinesiska företagen gav dock inga närmare uppgifter till stöd för detta påstående och kvantifierade heller inte sitt påstående. Av detta skäl, och med hänsyn till att de amerikanska producenterna av koks 80+ hör till de mest effektiva i världen, fann kommissionen provisoriskt att en justering för skillnader i produktionsprocessen inte kunde beviljas.

(53) I syfte att uppnå en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes, i de fall då det var tillämpligt och motiverat, erforderliga justeringar för andra skillnader som påverkat prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundbeslutet.

(54) På denna grund har, när så befunnits motiverat, justeringar gjorts för skillnader i produkternas kvalitet, transportkostnader, försäkringskostnader, kreditkostnader, provisioner samt kostnader för hantering och lastning.

(55) Slutligen beviljades en justering av normalvärdet för kostnader för sortering av produkten vid export till gemenskapen från Kina. Sorteringskostnaden per ton fastställdes provisoriskt pågrundval av uppgifter som inhämtats under undersökningen och avräknades sedan från normalvärdet.

7. Dumpningsmarginal

(56) I enlighet med artikel 2.11 i grundbeslutet jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(57) Av denna jämförelse framgick att det förekom dumpning.

(58) De kinesiska producenternas/exportörernas samarbetsvilja måste undersökas ytterligare, varför dumpningsmarginalen provisoriskt fastställts endast på grundval av uppgifter som erhållits från samarbetsvilliga kinesiska producenter/exportörer.

(59) Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av exportpriset cif vid gemenskapens gräns, översteg 60 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Total produktion i gemenskapen

(60) I gemenskapen framställdes produkten under undersökningsperioden av

- fem producenter, för vilkas räkning klagomålet ingivits, och en producent som stödde klagomålet och var samarbetsvillig vid undersökningen, samt

- tre andra producenter i gemenskapen som stödde klagomålet.

(61) Kommissionen konstaterade att tre producenter i gemenskapen vidaresålt kinesisk koks 80+ under undersökningsperioden. Volymen av denna försäljning överskred inte, för de enskilda producenterna, 8,5 % av deras totala produktion och utgjorde 3,8 % av gemenskapsindustrins försäljning under undersökningsperioden. Kommissionen fann därför att denna vidareförsäljning utgjorde ett normalt kommersiellt beteende för att värja sig inför ökad lågprisimport av koks 80+ från Kina. Under dessa omständigheter konstaterar kommissionen provisoriskt att det inte finns skäl att utesluta någon av dessa producenter i gemenskapen från definitionen av gemenskapsindustrin.

(62) Den nio producenter av koks 80+ i gemenskapen som nämns ovan bör alltså anses utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundbeslutet.

2. Gemenskapsindustrin

(63) Följande producenter i gemenskapen var samarbetsvilliga vid undersökningen, vilket innebär att de besvarade kommissionens frågeformulär, tillät kontrollbesök på plats och på begäran lämnade kommissionen kompletterande uppgifter:

- Coal Products Ltd, Chesterfield, Förenade kungariket

- Cokeries d'Anderlues SA, Anderlues, Belgien

- Cokes de Drocourt SA, Rouvroy, Frankrike

- Industrial Química del Nalón SA, Oviedo, Spanien

- Italiana Coke SA, Savona, Italien

- Productos de Fundición SA, Baracaldo, Spanien

Cokes de Drocourt SA hörde inte till de företag på vilkas vägnar klagomålet ingavs men stödde dock klagomålet och var samarbetsvilligt vid undersökningen.

(64) De gemenskapsproducenter som stödde klagomålet och var fullt samarbetsvilliga vid undersökningen stod för 73,1 % av den sammanlagda produktionen i gemenskapen av den berörda produkten under undersökningsperioden, dvs. för en betydande del av gemenskapens sammanlagda produktion i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundbeslutet. Dessa företag betecknas "gemenskapsindustrin".

3. Övriga gemenskapsproducenter

(65) Ingen av de tre övriga producenterna i gemenskapen var fullt samarbetsvillig i undersökningen. De lämnade dock uppgifter om sin produktion och försäljning som helhet. Dessa tre företag betecknas "övriga gemenskapsproducenter".

E. SKADA

1. Synbar förbrukning i gemenskapen

(66) Den synbara förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning, de övriga gemenskapsproducenternas sammanlagda försäljning, importen av den berörda produkten med ursprung i Kina enligt uppgifterna från de samarbetsvilliga importörerna samt på grundval av uppgifterna i klagomålet och den uppskattade importen från andra tredje länder än Kina enligt uppgifterna i klagomålet (nedan kallade andra tredje länder).

(67) Kommissionen fann att den synbara förbrukningen av koks 80+ förblev i det närmaste stabil under skadeundersökningsperioden. Den synbara förbrukningen sjönk från 1,358 miljoner ton 1995 till 1,290 miljoner ton 1996, för att sedan stiga till 1,344 miljoner ton 1997 och 1,394 miljoner ton 1998 och slutligen åter sjunka något till 1,372 miljoner ton under undersökningsperioden.

2. Import med ursprung i Kina

2.1 Den berörda importens volym

(68) Trots att förbrukningen i gemenskapen varit stabil ökade importen av koks 80+ från Kina starkt under skadeundersökningsperioden (en ökning med 63 % mellan 1995 och undersökningsperioden). Importen av koks 80+ var 235000 ton 1995 och 233000 ton 1996 för att öka till 270000 ton 1997, 362386 ton 1998 och 383150 ton under undersökningsperioden.

2.2 Den berörda importens marknadsandel och andel av produktionen

(69) Marknadsandelen för importen från Kina ökade stadigt från 17,3 % 1995 till 27,9 % under undersökningsperioden, vilket motsvarade en ökning med 10,6 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen ökade från 17,3 % 1995 till 18,1 % 1996, 20,1 % 1997, 26,0 % 1998 och 27,9 % under undersökningsperioden. Det bör också noteras att importen från Kina utgjorde cirka 95 % av all import av koks 80+ till gemenskapen under skadeundersökningsperioden.

(70) Dessutom har importen från Kina, uttryckt som andel av gemenskapsindustrins sammanlagda produktion, ökat kontinuerligt under hela skadeundersökningsperioden, från 26,6 % 1995 till 47,0 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med totalt 77 %. Importens andel var som störst under undersökningsperioden.

2.3 Den berörda importens priser

a) Utvecklingen av den berörda importens priser

(71) De vägda genomsnittliga styckpriserna för koks 80+ som importerades från Kina och såldes på gemenskapens marknad beräknades på grundval av uppgifterna från de samarbetsvilliga importörerna. Uttryckt i ecu/euro per ton ökade priserna med 12 under skadeundersökningsperioden, med en topp under 1997. Priserna ökade från 71,1 ecu per ton under 1995 till 77,9 ecu per ton under 1996 och 90,1 ecu per ton under 1997 för att sedan minska till 82,6 ecu per ton under 1998 och 79,7 ecu/euro per ton under undersökningsperioden.

(72) Enligt uppgifter från de berörda parterna hade prisökningarna mellan 1995 och 1997 (27 %) samband med att kinesisk koks 80 + fick en jämnare kvalitet och följaktligen betingade högre priser på gemenskapens marknad. Mellan 1997 och undersökningsperioden skedde en mycket markant prisminskning på 11 %. Denna prisminskning sammanföll med en ökning av marknadsandelen tack vare låga priser.

b) Prisunderskridande

(73) Kommissionen undersökte vidare om producenterna/exportörerna i Kina underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. I detta syfte jämfördes, i samma handelsled, de vägda genomsnittliga priserna för kinesisk koks 80+ i gemenskapen med de vägda genomsnittliga priser som tillämpades av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden.

(74) Vad gäller priserna på kinesisk koks 80+ grundade sig kommissionen på de exporttransaktioner som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska producenterna/exportörerna. De priser fob Kinas gräns som rapporterats räknades om till priser cif gemenskapens gräns genom tillägg av kostnaderna för frakt och försäkring på grundval av uppgifter från samarbetsvilliga importörer. I ett andra steg justerades de sålunda beräknade kinesiska priserna för kvalitetsskillnader enligt kolhalt. I ett tredje led justerades priserna cif gemenskapens gräns ytterligare, med en marginal som återspeglade försäljnings- och finansieringskostnaderna för importörer i gemenskapen i samband med import till nivån från importörens lager (till exempel kostnader för lossning, besiktning och sortering samt kostnader för varornas försämring). Denna justering beviljades med anledning av en motiverad begäran från en importör som stod för cirka 26 % av all import med ursprung i Kina under undersökningsperioden.

(75) Vad gäller gemenskapsindustrins priser grundade kommissionen sin bedömning på gemenskapsindustrins försäljning till de första oberoende köparna, oavsett om denna försäljning gjordes direkt (i handelsledet "från fabrik") eller genom närstående försäljningsföretag (i handelsledet "från närstående försäljare").

(76) Eftersom kommissionen konstaterade att importörerna sålde kinesisk koks 80+ uteslutande till användare jämfördes de kinesiska priserna med gemenskapsindustrins priser i samma handelsled, dvs. försäljning till användare. Sådan försäljning utgjorde omkring 67 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning under undersökningsperioden. Gemenskapsproducenternas vägda genomsnittliga nettopriser vid försäljning från fabrik till icke-närstående användare i gemenskapen jämfördes därför med de vägda genomsnittliga nettopriserna på kinesisk koks 80+ på nivån från importörens lager.

(77) Denna jämförelse visade att kinesisk koks 80+ under undersökningsperioden såldes i gemenskapen till priser som, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser, underskred gemenskapsindustrins priser med 29,5 %.

3. Gemenskapsindustrins situation

3.1 Produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(78) Med hänsyn till produktionsprocessens speciella karaktär och de höga fasta kostnader som är förbundna med produktionen av koks 80+ är det viktigt att utnyttja kapaciteten så mycket som möjligt och att upprätthålla en relativt stabil produktionsnivå även om produkten skulle komma att säljas med förlust. Produktionsanläggningarna för koks 80+ måste vara i drift dygnet runt året om. För koksugnar krävs dessutom, på grund av gemenskapens miljökrav, särskild utrustning för rening av koksgas och vatten samt utrustning som begränsar luftföroreningarna. Den befintliga kapaciteten kan i praktiken inte anpassas till de aktuella försäljningsvolymerna eller användas för annan produktion.

(79) Gemenskapsindustrins produktion minskade från 884809 ton 1995 till 816026 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning på 8 %. Produktionen var stabil mellan 1995 och 1997 för att sedan minska kontinuerligt mellan 1997 och undersökningsperioden. Det bör också noteras att förbrukningen i gemenskapen förblev relativt stabil under denna period.

(80) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet förblev konstant mellan 1995 och undersökningsperioden på cirka 1,130 miljoner ton.

(81) Utnyttjandet av produktionskapaciteten minskade i linje med produktionen, dvs. att kapacitetsutnyttjandet minskade med 6 procentenheter, från 78 % 1995 till 72 % under undersökningsperioden. Eftersom koksproduktionen är kapitalintensiv har den avtagande utnyttjandegraden betydande effekter på styckkostnaden.

3.2 Lagerhållning

(82) Gemenskapsindustrins utgående lager ökade med 22 % mellan 1995 och undersökningsperioden, med en topp under 1997. I förhållande till den totala försäljningsvolymen på gemenskapsmarknaden har de utgående lagren ökat med 42 % under skadeundersökningsperioden: lagren motsvarade 6,2 % av den totala försäljningsvolymen 1995 och 8,8 % under undersökningsperioden.

3.3 Försäljningsvolym och marknadsandel

(83) Volymen av gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden; minskningen motsvarade totalt 14 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Försäljningen minskade från 880666 ton under 1995 till 813789 ton under 1996, 818061 ton under 1997, 788176 ton under 1998 och 753866 ton under undersökningsperioden.

(84) Motsvarande marknadsandel för gemenskapsindustrin minskade kontinuerligt, med en förlust av marknadsandel på sammanlagt 9,9 procentenheter, från 64,8 % 1995 till 54,9 % under undersökningsperioden.

3.4 Försäljningspriser

(85) De vägda genomsnittliga priserna för koks 80+ som såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden, antingen direkt eller genom närstående försäljningsföretag, minskade med 1 % under skadeundersökningsperioden. Efter att ha ökat med 6 % mellan 1995 och 1997 minskade priserna med 7 % mellan 1997 och undersökningsperioden. Priserna utvecklades från 146,5 ecu per ton 1995 till 154,1 ecu per ton 1996, 154,9 ecu per ton 1997, 149,0 ecu per ton 1998 och 144,5 ecu/euro per ton under undersökningsperioden.

(86) Mellan 1995 och 1996 ökade gemenskapsindustrins priser i linje med ökningen av råmaterialkostnaderna. Priserna förblev stabila mellan 1996 och 1997 medan priserna på råmaterial ökade, vilket sammanföll med att gemenskapsindustrins lönsamhet minskade till 1995 års nivå. Mellan 1997 och undersökningsperioden sjönk såväl råmaterialpriserna som gemenskapsindustrins priser. Under samma period ökade kostnaderna per styck för gemenskapsindustrin, vilket sammanföll med ett minskat kapacitetsutnyttjande. Därför kunde gemenskapsindustrins priser mellan 1997 och undersökningsperioden inte öka i linje med utvecklingen av produktionskostnaderna. Gemenskapsindustrin var tvärtom tvungen att sänka sina priser för att försöka bibehålla sin marknadsandel. Situationen kan alltså sägas ha kännetecknats av ett prisfall.

3.5 Produktionskostnad

(87) Kommissionen konstaterade att gemenskapsindustrins genomsnittliga totala produktionsstyckkostnad ökade med 11 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Medan styckkostnaderna för försäljning och finansiering minskade ökade produktionsstyckkostnaden under perioden (med 14 %). I produktionskostnaden förblev inköpspriset för det viktigaste råmaterialet (kokskol) stabilt under perioden, medan styckkostnaden för direkt arbetskraft och andra produktionsomkostnader, som utgör 40 % av produktionsskostnaden, ökade starkt, särskilt mellan 1997 och undersökningsperioden.

(88) Ökningen av gemenskapsindustrins produktionsstyckkostnader, särskilt från 1997, sammanföll med gemenskapsindustrins minskade kapacitetsutnyttjande, vilket ledde till en ökning av de fasta kostnaderna per producerat stycke.

3.6 Lönsamhet

(89) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt som avkastning på nettoförsäljningen på gemenskapens marknad före extraordinära poster, ökade från 4,8 % 1995 till 9,6 % 1996, för att sedan minska till 5,9 % 1997, 0,9 % 1998 och - 3,9 % under undersökningsperioden.

(90) Gemenskapsindustrins förbättrade lönsamhet mellan 1995 och 1996 sammanföll med en ökning av försäljningspriserna och relativt stabilitet för råmaterialkostnaderna. Minskningen av lönsamheten mellan 1996 och 1997 sammanföll med relativt stabila försäljningspriser men också med en måttlig ökning av råmaterialkostnaderna och en ökning av styckkostnaderna på grund av minskad produktion och minskat kapacitetsutnyttjande. Mellan 1997 och undersökningsperioden försämrades gemenskapsindustrins lönsamhet kontinuerligt, vilket sammanföll med en fortlöpande minskning av försäljningspriserna och en ökning av styckkostnaderna på grund av minskad produktion och minskat kapacitetsutnyttjande. Det bör noteras att råmaterialkostnaderna minskade mellan 1997 och undersökningsperioden. Det bör också noteras att alla de producenter som ingår i gemenskapsindustrin drabbades av förluster eller minskad lönsamhet under undersökningsperioden.

3.7 Investeringar och sysselsättning

(91) Gemenskapsindustrins investeringar minskade från 7,787 miljoner ecu 1995 till 6,777 miljoner ecu/euro under undersökningsperioden. Investeringarna har i allmänhet avsett ersättning av maskiner och utrustning för rening av koksgaser och vatten. Mellan 1995 och 1997 var gemenskapsindustrins vinst på sin försäljning tillräcklig för att täcka de nödvändiga årliga investeringarna. Investeringsnivån under 1998 och undersökningsperioden visar dock att gemenskapsindustrin var tvungen att upprätthålla investeringsnivån trots att lönsamheten inte var tillräcklig för att täcka kostnaderna för dessa investeringar.

(92) Sysselsättningen med anknytning till produktionen av koks 80+ inom gemenskapsindustrin minskade med 10 %, från 750 sysselsatta 1995 till 673 sysselsatta under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin sysselsatte totalt 1461 personer under undersökningsperioden. De relativt låga antalet sysselsatta kan förklaras av att koksproduktion med hjälp av koksugnar, vilket är den metod som gemenskapsindustrin använder, är betydligt mer kapitalintensiv än arbetsintensiv.

3.8 Produktivitet

(93) Gemenskapsindustrins produktivitet, mätt som produktion per sysselsatt person, ökade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Efter att ha ökat mellan 1995 och 1998 minskade produktiviteten med 3 % mellan 1998 och undersökningsperioden, vilket sammanföll med en minskning av sysselsättningen med 1 % och av produktionen med 4 %.

4. Slutsats om skada

(94) Vid bedömningen av gemenskapsindustrins situation har kommissionen tagit hänsyn till att det krävs en hög grad av kapacitetsutnyttjande för att täcka de fasta kostnaderna i denna industri. Därtill krävs ständiga investeringar för att anpassa sig till gemenskapens miljölagstiftning. För att gemenskapsindustrin skall kunna uppnå det kapacitetsutnyttjande och investeringsflöde som krävs måste den alltså uppnå en adekvat produktionsnivå med försäljning och priser som ger en tillräcklig lönsamhet.

(95) På denna punkt har kommissionen konstaterat att de ekonomiska faktorer som rör gemenskapsindustrin, t.ex. produktion, kapacitetsutnyttjande och därav följande produktionsstyckkostnad, lagerhållning, försäljningsvolym, styckpris, marknadsandel och lönsamhet, försämrades mellan 1995 och undersökningsperioden.

(96) Särskilt har konstaterats att gemenskapsindustrin, på en praktiskt taget stabil marknad, förlorat en stor del av sin marknadsandel. Gemenskapsindustrin har sedan 1997 försökt behålla sin marknadsandel genom att minska sina försäljningspriser till en nivå som är tillräcklig för att i alla fall täcka driftskostnaderna. Gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade med 7 % mellan 1997 och undersökningsperioden.

(97) Den minskande fösäljningsvolymen har dessutom påverkat kapacitetsutnyttjandet och ökat produktionsstyckkostnaden. Ökningen av produktionsstyckkostnaden inträffade när de fasta kostnaderna spreds över en ständigt minskade produktionsvolym som sjönk med 8 % mellan 1995 och undersökningsperioden. Minskningen av gemenskapsindustrins försäljningspriser, tillsammans med ökningen av styckkostnaderna till följd av en minskning av kapacitetsutnyttjandet, har lett till minskad lönsamhet, särskilt sedan 1997, vilken övergått i förlust under undersökningsperioden (- 3,9 %). De investeringar som krävs i denna typ av industri måste göras även när inkomsterna inte är tillräckliga för att finansiera investeringarna. Vinsten på gemenskapsindustrins försäljning har, särskilt under 1998 och undersökningsperioden, inte varit tillräcklig för att täcka kostnaderna för de årliga investeringar som krävs. Som nämnts i skäl 78 ovan har det dessutom i praktiken varit omöjligt för gemenskapsindustrin att anpassa sin kapacitet till den faktiska försäljningsvolymen eller att använda denna för annan produktion. Den väsentliga skada som gemenskapsindustrin drabbats av i form av förlorad försäljningsvolym och tappade marknadsandelar försvåras av produktionskapacitetens specificitet.

(98) På grundval av denna analys har kommissionen provisoriskt funnit att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.1 i grundbeslutet.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledande anmärkningar

(99) I enlighet med artikel 3.6 i grundbeslutet undersökte kommissionen om den väsentliga skada som drabbat gemenskapsindustrin vållats av volymen och prisnivån på den dumpade importen från Kina och om inverkan av dessa faktorer varit så omfattande att skadan kunnat betecknas som väsentlig. I enlighet med artikel 3.7 i grundbeslutet undersöktes också andra faktorer för att säkerställa att den skada som vållas av dessa faktorer inte tillskrivs den dumpade importen.

2. Verkan av den dumpade importen

(100) På denna punkt konstaterade kommissionen att den dumpade importen med ursprung i Kina ökade starkt i volym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Ökningen var särskilt omfattande mellan 1997 och undersökningsperioden (41 % för importvolymen och 7,8 procentenheter för marknadsandelen). Denna ökning sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins situation i form av förlorad marknadsandel, prisfall och försämrad lönsamhet.

(101) Vad gäller importvolym och marknadsandel ökade importen med ursprung i Kina med 63 % under skadeundersökningsperioden. Detta motsvarar en allmän ökning av dessa produkters marknadsandel med 10,6 procentenheter, medan gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med 9,9 procentenheter. Kommissionen konstaterar därför att gemenskapsindustrins förlust av marknadsandel kan sägas helt bero på den ökade marknadsandelen för import från Kina. Denna slutsats är berättigad med hänsyn till att de övriga gemenskapsproducenterna också förlorade marknadsandelar (1,2 procentenheter) och att importen från andra tredje länder förblev stabil under skadeundersökningsperioden.

(102) Gemenskapsindustrins finansiella situation förbättrades mellan 1995 och 1997. Denna förbättring berodde på ökningen av gemenskapsindustrins prisnivå, den relativt stabila produktionsnivån och förbättrad produktivitet. Prisökningen skedde dock på bekostnad av marknadsandelen som minskade med 3,9 procentenheter under samma period. Det bör noteras att denna utveckling sammanföll med prisökningen (27 %) för importen från Kina. Från 1997 och framåt sjönk priserna på den kinesiska exporten till gemenskapen (- 11 %) medan importvolymen och marknadsandelen ökade markant (+ 42 % respektive + 7,8 procentenheter), parallellt med den negativa utvecklingen för gemenskapsindustrin som förlorade ytterligare marknadsandelar (- 5,9 procentenheter) och drabbades av minskade försäljningspriser (- 8 %).

(103) Minskningen av försäljningsvolymen hade en negativ inverkan på produktionsnivån och följaktligen på gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande, produktionsstyckkostnad och produktivitet. Ökningen av importen av kinesisk koks 80+ kan illustreras på ett tydligt sätt om denna import uttrycks som en andel av gemenskapsindustrins sammanlagda produktion: denna andel har ökat från 26,6 % 1995 till 47,0 % under undersökningsperioden, en ökning på omkring 20 procentenheter.

(104) Dessutom importerades den kinesiska koksen 80+ till priser som i stor utsträckning underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin gjorde följaktligen stora förluster under undersökningsperioden när denna import var som störst mätt i volym och marknadsandel.

(105) Kommissionen har därför provisoriskt konstaterat att gemenskapsindustrins prisfall och försämrade situation, särskilt vad gäller marknadsandel och lönsamhet, klart kan hänföras till de kontinuerligt låga priserna på kinesisk koks 80+ som importerades i allt större volymer och erövrade en betydande andel av gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

3. Verkan av andra faktorer

3.1 Inledande anmärkningar

(106) Vad gäller de andra faktorerna undersökte kommissionen utvecklingen av förbrukningen på gemenskapsmarknaden, de övriga gemenskapsproducenternas resultat, utvecklingen av gemenskapsindustrins produktionskapacitet och exportresultat, ny miljölagstiftning, förändringar i råmaterialpriserna, utvecklingen och verkan av import från annat tredje land som inte omfattas av detta förfarande samt gemenskapsindustrins vidareförsäljning av kinesisk koks 80+.

3.2 Utveckling av förbrukningen

(107) Förbrukningen av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Det bör vidare noteras att gemenskapsindustrins lönsamhet minskade och övergick i förlust mellan 1997 och undersökningsperioden då gemenskapsmarknaden ökade med 2 %. Den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin kan därför inte tillskrivas en minskad efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

3.3 De övriga gemenskapsproducenternas resultat

(108) Under undersökningen har kommissionen också beaktat huruvida situationen för de övriga gemenskapsproducenterna, som stod för 26,9 % av den totala produktionen i gemenskapen under undersökningsperioden, skilde sig från gemenskapsindustrins situation. Kommissionen undersökte uppgifter i klagomålet liksom uppgifter från de övriga gemenskapsproducenterna om deras sammanlagda produktion, försäljningsvolym och priser.

(109) Kommissionen konstaterade att de övriga gemenskapsproducenterna också förlorat marknadsandelar, från 16,9 % 1995 till 15,7 % under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden förlorade de dessutom försäljningsvolym (- 6 %) samtidigt som deras genomsnittliga försäljningspris minskade med 11 %. Det bör också noteras att en av de övriga gemenskapsproducenterna lagt ned två av sina anläggningar för koksproduktion i Tyskland sedan undersökningsperiodens slut.

(110) Med hänsyn till detta konstaterar kommissionen att de övriga gemenskapsproducenterna också drabbats av svårigheter motsvarande dem som drabbat gemenskapsindustrin. De övriga gemenskapsproducenterna kan alltså inte ha bidragit till den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin.

3.4 Gemenskapsindustrins överkapacitet och exportresultat

(111) Vissa berörda parter gjorde gällande att eventuell skada som gemenskapsindustrin lidit vållats av en överkapacitet i gemenskapen för produktion av koks 80+ som i sin tur beror på minskad efterfrågan och gemenskapsindustrins försämrade exportresultat.

(112) Undersökningen har dock visat att förbrukningen i gemenskapen, liksom gemenskapsindustrins produktionskapacitet, varit förhållandevis stabil mellan 1995 och undersökningsperioden. Dessutom var gemenskapsindustrins kapacitet under undersökningsperioden nästan densamma som under 1996, då gemenskapsindustrin erhöll tillfredsställande vinster.

(113) Exportförsäljningen har utgjort en liten del (cirka 5 %) av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning. Trots att volymen på exportförsäljningen minskade generellt sett med 8 % mellan 1995 och undersökningsperioden i förhållande till försäljningsvolymen på gemenskapsmarknaden ökade dock exporten från 5,2 % 1995 till 5,6 % under undersökningsperioden.

(114) Av dessa orsaker kan den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin inte hänföras till en ökning av gemenskapsindustrins kapacitet. Vad gäller det minskade exportresultatet utgör exportförsäljningen en så liten del av gemenskapsindustrins försäljning att den inte kan bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen av kinesisk koks 80+ och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

3.5 Förändringar i miljölagstiftningen

(115) Kommissionen undersökte om den skada som gemenskapsindustrin lidit berott på extraordinära investeringar som gemenskapsindustrin varit tvungen att göra med anledning av förändringar av den miljölagstiftning som gäller för denna industri.

(116) Kommissionen konstaterade att gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden upprätthållit en investeringsnivå som var normal för denna typ av industri. Gemenskapsindustrin hade inte gjort några investeringar i syfte att öka sin produktionskapacitet utan för att ersätta maskiner och utrustning för rening av koksugnsgaser och vatten i enlighet med gemenskapens miljölagstiftning. Gemenskapsindustrin har alltså inte gjort några extraordinära investeringar på grund av förändringar av miljölagstiftningen.

(117) Kommissionen finner därför att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte orsakats av alltför stora investeringar med anledning av ny miljölagstiftning.

3.6 Priserna på råmaterial

(118) Kommissionen har också undersökt om den skada som gemenskapsindustrin lidit kunde hänföras till en ökning av råmaterialkostnaderna, eftersom det hävdats att dessa ökningar i alla fall delvis varit orsak till den vållade skadan.

(119) Kommissionen konstaterade att det grundläggande råmaterialet vid produktion av koks 80+ är kokskol, vilket motsvarar cirka 60 % av kostnaden för att producera koks 80+. Det kokskol som gemenskapsindustrin använder importeras från Förenta staterna. Undersökningen visade att priserna på det kokskol som gemenskapsindustrin använder varit stabila under skadeundersökningsperioden. Efter att ha ökat med 7 % mellan 1995 och 1997 sjönk råmaterialpriserna med 8 % mellan 1997 och undersökningsperioden. Det bör på denna punkt noteras att US-dollarn visserligen ökat i värde i förhållande till ecu/euro, särskilt under undersökningsperioden, men att det högre inköpspriset på kokskol kompenserats av en betydande minskning av priserna för sjöfrakt.

(120) Ökningen av råmaterialpriserna mellan 1995 och 1997 kunde överföras till högre försäljningspriser, vilka ökade under samma period samtidigt som gemenskapsindustrins vinstmarginaler ökade. Däremot försämrades gemenskapsindustrins finansiella situation mellan 1997 och undersökningsperioden trots att råmaterialpriserna minskade med 8 %, eftersom gemenskapsindustrins försäljningspriser minskade mer än råmaterialpriserna och dess produktionskostnader samtidigt ökade på grund av minskat kapacitetsutnyttjande.

(121) Kommissionen finner följaktligen att råmaterialpriserna inte bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats.

3.7 Import från andra tredje länder

(122) Kommissionen konstaterade att marknadsandelen för importen från andra tredje länder sammantagen var mindre än 1,5 % av gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Kommissionen har inte funnit några tecken på att denna import skulle ha skett till låga priser.

(123) Även om importen från andra tredje länder skulle ha skett till låga priser har den utgjort en så försumbart liten del av marknaden att den inte kunnat bidra i beaktansvärd utsträckning till den skada som gemenskapsindustrin vållats.

3.8 Gemenskapsindustrins vidareförsäljning av koks 80+

(124) Kommissionen undersökte också om gemenskapsindustrin själv vållat skada genom sin vidareförsäljning av koks 80+ med ursprung i Kina.

(125) Som redan nämnts konstaterade kommissionen att volymen av gemenskapsindustrins vidareförsäljning, för varje producent, under undersökningsperioden inte översteg 8,5 % av deras sammanlagda produktionsvolym. Denna import utgjorde endast 7,6 % av den totala importen med ursprung i Kina och 3,8 % av gemenskapsindustrins försäljning under undersökningsperioden. Denna försäljning utgjorde ett normalt kommersiellt beteende för att värja sig inför den ökade importen från Kina. Vidareförsäljningen skedde för övrigt på alltför blygsam skala för att ha kunnat skydda gemenskapsindustrin från verkan av dumpningen, och denna import har heller inte inneburit någon särskild fördel för gemenskapsindustrin.

4. Slutsats om orsakssamband

(126) Kommissionen fann omfattande bevisning på ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som konstaterats. Detta undersökningsresultat grundar sig i synnerhet på att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar och fick sämre lönsamhet samtidigt som importen från Kina ökade i volym till priser som ständigt var betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser. Andra faktorer som kan ha bidragit till gemenskapsindustrins skada, särskilt gemenskapsindustrins exportresultat, förändringar av råmaterialkostnaderna och gemenskapsindustrins egen vidareförsäljning av kinesisk koks 80+, kan inte anses bryta det orsakssamband mellan dumpningen och den väsentliga skadan som kommissionen konstaterat.

(127) Kommissionen finner därför provisoriskt att den dumpade importen med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundbeslutet.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkningar

(128) Syftet med antidumpningsåtgärderna är att motverka illojal handel med skadlig verkan för gemenskapsindustrin och att återställa en situation med effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden. Förutom frågorna om dumpning och skada till följd av denna har kommissionen undersökt om det finns några tvingande skäl att anta att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta fall. I detta syfte har kommissionen i enlighet med artikel 21.1 i grundbeslutet undersökt verkan av eventuella åtgärder på alla parter som berörs av detta förfarande och konsekvenserna av att anta eller inte anta åtgärder på grundval av alla uppgifter som lämnats.

2. Insamling av uppgifter om gemenskapens intresse

(129) För att kunna bedöma verkan av tänkbara åtgärder skickade kommissionen frågeformulär till alla berörda parter, inbegripet importörerna/handlarna och de industriella användare som var kända för kommissionen när förfarandet inleddes. Andra berörda parter som gav sig tillkänna gavs tillfälle att lämna uppgifter om de sannolika effekterna av att införa eller inte införa antidumpningsåtgärder. Kommissionen begärde också uppgifter om gemenskapens intresse från gemenskapsindustrin.

(130) Kommissionen erhöll svar inom tidsfristen från följande sex importörer/handlare som tillsammans stod för så gott som all import av koks 80+ med ursprung i Kina:

- Adriacoke SpA, Ravenna, Italien

- Eurocoke Due Srl, Milano, Italien

- Krupp Energiehandel GmbH, Essen, Tyskland

- Mongecoke SpA, Milano, Italien

- RAG Trading GmbH, Essen, Tyskland

- SSM Coal BV, Rotterdam, Nederländerna

(131) Under undersökningen konstaterades att Eurocoke Due Srl slutat importera koks 80+ med ursprung i Kina i början av 1999.

(132) Svar mottogs också från två företag som använde koks 80+ vid produktionen av gjutjärn eller stenull:

- Buderus Guss GmbH, Wetzlar, Tyskland

- Rockwool International A/S, Köpenhamn, Danmark, som ombud för följande dotterbolag:

- Rockwool A/S, Hedehusene, Danmark

- Deutsche Rockwool Mineralwoll, GmbH, Gladbeck, Tyskland

- Rockwool Lapinus, BV, Roermond, Nederländerna

- Rockwool Isolation SA, Paris, Frankrike

(133) Motiverade synpunkter ingavs av tre gjutjärnsproducenter:

- Fritz Winter Eisengießerei GmbH & Co KG, Stadtallendorf, Tyskland

- Georg Fischer GmbH & Co KG, Mettmann, Tyskland

- Pont-à-Mousson, SA Nancy, Frankrike

(134) Kommittén för europeiska gjuteriföreningar och sex nationella juteriföreningar framställde också vissa påståenden rörande antidumpningsåtgärders möjliga följder för gemenskapens gjuteriindustri.

3. Inverkan på gemenskapsindustrin

3.1 Gemenskapsindustrins art och bärkraft

(135) Gemenskapsindustrin består av medelstora företag som uteslutande ägnar sig åt produktion av koks och som är belägna i Frankrike, Spanien, Belgien, Förenade kungariket och Italien. Gemenskapsindustrin sysselsatte under undersökningsperioden sammanlagt 1461 personer varav 673 var direkt sysselsatta med produktionen av den berörda produkten. Det bör också noteras att gemenskapsindustrin är en fullt utvecklad industri med strategisk betydelse vad gäller användarindustrins tillgång till en regelbunden koksförsörjning.

(136) Gemenskapsindustrin konstaterades vara bärkraftig. Detta framgår av gemenskapsindustrins vinstmarginaler mellan 1995 och 1997 (mellan 4,8 % och 9,6 %) och av investeringsnivån under skadeundersökningsperioden. Effekterna av den dumpade importen från Kina från och med 1997 har i hög grad försämrat gemenskapsindustrins situation så att denna drabbats av förluster på 3,9 % under undersökningsperioden.

(137) Som framgår av skäl 78 framställs den berörda produkten i koksugnar som är särskilt avsedda för produktion av koks 80+; den befintliga kapaciteten kan i praktiken varken anpassas till den faktiska försäljningsvolymen eller användas för att framställa andra produkter. Dessutom är koksframställning med koksugnar en kapitalintensiv och i hög grad automatiserad process, och gemenskapsindustrin behöver ständigt investera för att rätta sig efter gemenskapens miljölagstiftning. Under skadeundersökningsperioden fortsatte gemenskapen sina investeringar för att ersätta maskiner och utrustning för att anpassa sig till reglerna mot utsläpp.

3.2 Verkan av att införa åtgärder

(138) I händelse av skadlig dumpning som vållats av dumpad lågprisimport skall behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som den skadliga dumpningen förorsakar och att återupprätta effektiv konkurrens särskilt beaktas.

(139) Vid bedömningen av den inverkan som tänkbara åtgärder kan ha på gemenskapsindustrin har kommissionen förutsatt att efterfrågan förblir stabil. Detta är rimligt med hänsyn till att produktionen av gjutjärn, stenull och zink/bly i gemenskapen är stabil.

(140) Om åtgärder införs förväntas försäljningsvolymen och, i viss utsträckning, priserna för den berörda produkten på gemenskapsmarknaden öka. Denna volymökning skulle göra det möjligt för gemenskapsindustrin att återta marknadsandelar och med ökat kapacitetsutnyttjande minska produktionsstyckkostnaderna och öka produktiviteten. En minskning av volymen av importen från Kina är möjlig men skulle dock knappast bli särskilt betydande eftersom gemenskapsindustrin inte har kapacitet att försörja hela gemenskapsmarknaden.

(141) Gemenskapsindustrins prisnivå förväntas öka, dock inte med tullens hela belopp, eftersom en del av förmånen för gemenskapsindustrin kommer att följa av en ökning av försäljningsvolymen som kan uppnås om gemenskapsindustrin återfår en viss fördel i prishänseende jämfört med importerad koks 80+ från Kina.

(142) En ökning av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och priser skulle sannolikt tillåta industrin att återupprätta sin finansiella situation och på så sätt göra det möjligt för de berörda företagen att fortsätta med sin handel och göra nödvändiga investeringar.

3.3 Verkan för gemenskapsindustrin av att inte införa åtgärder

(143) Om åtgärder inte vidtas är det sannolikt att gemenskapsindustrins negativa utveckling fortsätter, vilket på medellång till lång sikt skulle leda till nedläggning av företag. Gemenskapsindustrin har särskilt påverkats av förlorade marknadsandelar och en negativ finansiell situation. Med hänsyn till att lönsamheten försämrats (i synnerhet sedan 1997) och den väsentliga skada som drabbat gemenskapsindustrin under undersökningsperioden är det uppenbart att gemenskapsindustrins finansiella situation kommer att försämras ytterligare om inte åtgärder vidtas för att motverka den dumpade importens negativa verkan. Detta skulle ytterst kunna leda till produktionsminskningar eller nedläggning av vissa anläggningar och därför hota sysselsättningen och betydande investeringar i gemenskapen. I detta avseende bör noteras att en av de övriga gemenskapsproducenterna har stängt två produktionsanläggningar.

(144) Om antidumpningsåtgärder inte vidtas kommer alltså den dumpade importens prisverkningar att även fortsättningsvis omintetgöra gemenskapsindustrins ansträngningar för att åter uppnå en tillfredsställande lönsamhetsmarginal, vilket skulle kunna leda till att produktionen av den berörda produkten i gemenskapen minskar ytterligare. Med färre producenter på gemenskapsmarknaden skulle konkurrensen bli mindre effektiv.

3.4 Slutsats

(145) Med hänsyn till att kommissionens analys tyder på att gemenskapsindustrin är strukturellt livskraftig antas att antidumpningsåtgärder skulle vara effektiva när det gäller att ge gemenskapsindustrin möjligheten att återhämta sig från den vållade skadan. Det antas att gemenskapsindustrin skulle öka sin försäljningsvolym och återta förlorade marknadsandelar, vilket skulle minska styckkostnaderna och öka lönsamheten. Vidare antas att gemenskapsindustrins försäljningspriser skulle öka något, dock inte med tullens hela belopp. Kommissionen bedömer därför att det ligger i gemenskapsindustrins intresse att åtgärder införs. Om antidumpningsåtgärder inte införs finns det en risk för att vissa gemenskapsproducenter tvingas lägga ned sina anläggningar.

4. Åtgärders verkan för importörer/handlare

4.1 Import- och distributionskanalernas struktur

(146) Distributionen av koks 80+ i gemenskapen karakteriseras av att ett begränsat antal importörer/handlare håller stora lager av den berörda produkten. Dessa företag verkar främst som mellanhänder mellan de kinesiska exportörerna och slutanvändare i gemenskapen genom att importera, sortera och lagerhålla kinesisk koks 80+. Undersökningen har visat att slutanvändarna inte importerar den berörda produkten direkt från Kina utan köper den från importörernas lager.

4.2 Importörernas ekonomiska situation

(147) De ovan nämnda samarbetsvilliga importörerna står, mätt i volym, för cirka 96 % av importen av den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Samtliga dessa importörer var emot anförandet av antidumpningsåtgärder eftersom de menade att detta skulle leda till att de förlorar verksamhet och inkomster och få negativa effekter för användarna eftersom gemenskapsindustrin inte har kapacitet nog för att tillfredsställa efterfrågan.

(148) Det bör på denna punkt först noteras att importörerna visserligen håller stora lager av den berörda produkten men att de också handlar med ett stort antal andra kolprodukter som inte berörs av detta förfarande. Kommissionen har funnit att de samarbetsvilliga importörernas totala omsättning under undersökningsperioden var 1627 miljoner ecu/euro, men att den omsättning som avsåg den berörda produkten endast var 40 miljoner ecu/euro, vilket är mindre än 2,5 % av den totala omsättningen. Enligt tillgängliga uppgifter sysselsatte dessa företag sammanlagt cirka 500 personer av vilka, beräknat på grundval av omsättningen, tolv kan anses ha varit sysselsatta med den berörda produkten. Vad gäller den finansiella situationen bör noteras att dessa importörers vägda genomsnittliga vinst var 7,2 % under undersökningsperioden.

4.3 Verkan av att införa eller inte införa åtgärder

(149) Som tidigare angivet bedömer kommissionen att införandet av åtgärder skulle medföra en ökning av priserna på koks 80+ på gemenskapsmarknaden medan importen, med hänsyn till de föreslagna åtgärdernas art och omfattning liksom till den tillgängliga produktionskapaciteten i gemenskapen, skulle fortsätta, dock till icke-skadevållande priser. Denna prisökning skulle sannolikt få negativa följder för importörerna som kanske skulle få mindre marginaler.

(150) En minskning av importörernas marginaler bör dock ses mot bakgrund av importörernas lönsamhet under undersökningsperioden och av att importörerna i stor utsträckning också är verksamma som handlare och kan välja alternativa leverantörer, till exempel koks 80+ som producerats i gemenskapen. Kommissionen har konstaterat att vissa handlare som importerade från Kina också köpte koks 80+ från gemenskapsindustrin. Dessutom är det sannolikt att de negativa följderna av eventuella prisökningar skulle komma att minimeras genom en kombination av minskade marginaler och en viss ökning av de priser som tas ut av användarindustrin. Eftersom gemenskapsindustrin inte kan försörja hela gemenskapsmarknaden kommer volymen av importen med all sannolikhet att förbli betydande.

(151) Med hänsyn till detta konstaterar kommissionen provisoriskt att den positiva utveckling av importörernas situation som kunnat konstateras med all sannolikhet skulle fortsätta om åtgärder inte införs. Om åtgärder dock införs skulle antidumpningsåtgärdernas sannolika effekt på importörerna av den berörda produkten inte innebära ett allvarligt hot mot deras näringsverksamhet; även om deras situation visserligen skulle kunna försämras.

5. Användare

5.1 Berörda ekonomiska aktörer

(152) Användarindustrin i gemenskapen består av tre stora sektorer, nämligen

- gjuterier som framställer gjutgods,

- stenullsproducenter, och

- zink/blyproducenter.

5.2 Stenullsproducenter

a) Sektorns art och struktur

(153) Enligt de uppgifter som kommissionen haft tillgång till står en användare, Rockwool, för så gott som all stenullsproduktion i gemenskapen. Rockwoll besvarade det frågeformulär som skickades till företaget under undersökningen. Kommissionen genomförde ett kontrollbesök på plats vid företaget. Rockwool står för cirka 10 % av den totala förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen och cirka 28 % av den totala importen av koks 80+ från Kina till gemenskapen under 1998.

(154) Koks 80+ används som bränsle för att smälta sten. Den smultna stenen spinns sedan till fina trådar som impregneras med bindemedel och olja för produktion av stenull. Stenullen härdas och formas och används sedan som isoleringsmaterial. Rockwool är den ledande producenten av stenull i gemenskapen och har en tredjedel av gemenskapens isoleringsmarknad, vilken täcker stenull, glasull och plastskum.

(155) Koks 80+ stod för mellan 2 % och 5 %(4) av Rockwools totala produktionskostnader under 1998.

(156) Företaget har elva produktionsanläggningar i gemenskapen och sysselsätter sammanlagt cirka 7000 personer. Enligt uppgifter från företaget används kinesiskt koks 80+ endast vid fyra produktionsanläggningar som sysselsatte cirka 3490 personer under 1998.

b) Verkan av att införa åtgärder

(157) Rockwool uttryckte betänkligheter rörande införandet av antidumpningsåtgärder i detta förfarande. Rockwool hävdade att införandet av åtgärder skulle göra inköpen dyrare vilket skulle kunna påverka företagets konkurrenskraft och hota dess tillverkning i gemenskapen. Företaget gjorde också gällande att de ökade kostnader som antidumpningsåtgärderna skulle medföra skulle minska företagets lönsamhet eftersom dessa kostnader inte kan vältras över på kunderna.

(158) Vad gäller de effekter som införandet av en antidumpningstull skulle kunna ha för Rockwool bör först noteras att kinesisk koks 80+ inte importeras direkt av användarna utan importeras till gemenskapen via importörer. Det är därför inte uteslutet att importörerna skulle bära en del av den prisökning som införandet av antidumpningsåtgärder skulle innebära, även om omfattningen av detta skulle bero både på gemenskapsindustris prisstrategi och på importörernas beteende.

(159) För det andra har undersökningen visat att koks 80+ står för mellan 2 % och 5 %(5) av de totala kostnaderna för stenullsproduktion. En antidumpningstull skulle därför innebära en hypotetisk ökning av Rockwools produktionskostnader med högst 1 %. Denna verkan har beräknats med utgångspunkt från antagandet att importörerna vältrar över hela tullen på användarna och gemenskapsindustrin ökar sina priser med 5,6 % i genomsnitt, dvs. återupprättar den situation som rådde 1996. En sådan kostnadsökning är osannolik eftersom det inte kan uteslutas att importörerna bär en del av prisökningen för koks 80+. Som nämnts ovan var den vägda genomsnittliga lönsamheten för de samarbetsvilliga importörerna 7,2 % under undersökningsperioden. Dessutom förväntas gemenskapsindustrins priser öka med mindre än de beräknade 5,6 % ovan eftersom en del av gemenskapsindustrins vinst kommer att bestå i minskade styckkostnader beroende på ökad produktion och försäljning i gemenskapen.

(160) Dessutom har Rockwools lönsamhet nästan fördubblats mellan 1995 och 1998; lönsamheten uppgick 1998 till mellan 7 % och 9 %(6).

(161) Påståendet att det inte vore möjligt att vältra över en kostnadsökning på stenullskunderna har undersökts beträffande ett av Rockwools dotterbolag för vilket kommissionen erhöll uppgifter om kostnader och stenullspriser och som stod för cirka 40 % av Rockwools totala import från Kina under 1998. Rockwools starka marknadsställning inom stenullssegmentet där företaget säger sig vara ledande i gemenskapen, och av det förhållande att stenull står för omkring en tredjedel av gemenskapsmarknaden för isoleringsprodukter, är i kontrast mot detta argumentet. Trots att den totala produktionsstyckkostnaden för detta dotterbolag ökade mellan 1995 och 1998 (med mellan 4 och 7 %)(7) ökade dotterbolagets lönsamhet med 20 under samma period. Det bör noteras att stenullspriserna också ökade under samma period (med 7 %). Detta tyder på att sådana kostnadsökningar kan vältras över på slutkunderna.

(162) Rockwool hävdade att importen av koks 80+ med ursprung i Kina skulle minska om antidumpningsåtgärder införs. Införandet av åtgärder skulle vålla svårigheter för användare av kinesisk koks 80+ som skulle drabbas av betydande kostnader för att anpassa sina kupolugnar för att kunna övergå från att använda koks 80+ från Kina till sådan som produceras av gemenskapsindustrin.

(163) I detta avseende har undersökningen visat att kupolugnar i allmänhet måste justeras vid byte från en sorts koks 80+ till en annan, oavsett om koksen kommer från Kina eller från olika gemenskapsproducenter. Det är därför inte sannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle få någon större inverkan utöver vad som normalt hör samman med byte av försörjningskälla. Under alla omständigheter utgjorde dessa kostnader, även om de må ha varit betydande, inte ett oöverkomligt hinder för företaget när det beslöt att byta försörjningskälla mellan 1995 och undersökningsperioden.

c) Verkan av att inte införa åtgärder

(164) Om åtgärder inte införs skulle Rockwool fortsätta att åtnjuta de gällande låga priserna för koks 80+ på gemenskapsmarknaden. Även om varje kostnadsminskning är av betydelse måste dock framhållas att de lägre priser som erbjuds av de kinesiska tillverkarna är resultatet av illojala handelsmetoder som är skadliga för gemenskapsindustrin.

(165) Det bör dessutom noteras att om gemenskapsindustrin för koks 80+ reduceras eller försvinner skulle de tillgängliga försörjningsmöjligheterna reduceras vilket skulle få negativa följder för Rockwool. En sådan utveckling skulle kunna innebära att försörjningen av koks 80+ i gemenskapen skulle bli helt beroende av den kinesiska produktionen som skulle få en dominerande ställning på gemenskapsmarknaden. Kommissionen anser att förekomsten av alternativa försörjningskällor är avgörande när det gäller att sörja för en tillfredsställande tillgång till råmaterial. Enligt uppgifter som varit tillgängliga för kommissionen förekommer för närvarande brist på kinesisk koks 80+ för export av skäl som inte har något samband med antidumpningsförfarandet. Om gemenskapsindustrin reduceras eller till och med försvinner skulle dessa problem kunna förvärras och medföra försörjningsproblem för användarindustrin.

d) Slutsats

(166) Uppgifterna från Rockwool bekräftar inte påståendena rörande antidumpningsåtgärders sannolika inverkan på stenullsproducenterna. För det första skulle antidumpningsåtgärder av den omfattning som undersökningen givit vid handen sannolikt endast ha en begränsad inverkan på produktionskostnaderna och för det andra skulle en ökning av kostnaden sannolikt vältras över på slutkunderna. Kommissionen finner under dessa omständigheter att införandet av antidumpningsåtgärder avseende koks 80+ från Kina inte kan förväntas ha någon betydande inverkan på stenullsproducenternas ekonomiska situation.

5.3 Gjuterier

a) Sektorns art och struktur

(167) Gjuterierna står för cirka 85 % av den totala förbrukningen av koks 80+ i gemenskapen och för cirka 63 % av importen av koks 80+ från Kina till gemenskapen under 1998. Kommissionen erhöll uppgifter om eventuella antidumpningsåtgärders inverkan på gjuterierna från fyra gjuterier i gemenskapen som stod för 10 % av den totala förbrukningen av 13 % av den totala importen från Kina. Dessutom gjordes ett antal påståenden av flera nationella gjuteriföreningar och av kommittén för europeiska gjuteriföreningar. Dessa påståenden har undersökts mot bakgrund av de underbyggda uppgifterna från de fyra gjuterier som nämnts ovan.

(168) Koks 80+ används som bränsle för att smälta skrot vid produktionen av järnhaltigt gjutgods. Det smultna gjutgodset bearbetas därefter ytterligare och används vid tillverkning av delar till bilindustrin, verkstadsindustrin, maskintillverkning och den allmännyttiga sektorn.

(169) Koks 80+ har konstaterats stå för 2,3 % av gjuteriernas totala produktionskostnader under 1998.

(170) Kommittén för europeiska gjuteriföreningar hävdade att denna sektor sysselsatte cirka 194000 personer 1998. Uppgifter från de fyra samarbetsvilliga gjuterierna, som tillsammans står för cirka 10 % av förbrukningen av koks 80+ under 1998, visar att dessa företag tillsammans sysselsatte cirka 6000 personer inom denna sektor under 1998. Detta tyder på att gjuterierna i den sektor som använder koks 80+ snarare sysselsätter cirka 50000 personer. Det bör återigen påpekas att denna uppgift avser den totala sysselsättningen inom sektorn, inte antalet personer som är direkt sysselsatta med användningen av den berörda produkten.

b) Verkan av att införa antidumpingsåtgärder

(171) De nationella gjuteriföreningarna hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder avseende koks 80 + från Kina skulle få betydande negativa konsekvenser för gjuterierna, som i allmänhet är små eller medelstora företag, och sannolikt, skulle leda till nedläggning av produktionsanläggningar. Vidare gjorde de gällande att antidumpningsåtgärder skulle få en betydande inverkan på gjuteriernas lönsamhet som för närvarande är mycket låg (mellan 1 % och 3 %) eftersom koks 80+ står för en så stor del av gjuteriernas totala kostnader.

(172) Som redan påpekats i skäl 146 importeras koks 80+ från Kina inte direkt av användarna utan genom importörer i gemenskapen. Det kan därför inte uteslutas att importörerna skulle bära en del av den prisökning som skulle kunna följa av införandet av antidumpningsåtgärder.

(173) Vad gäller koksens andel av gjuteriernas totala kostnader hävdade de nationella gjuteriföreningarna att denna utgjorde mellan 2,6 % och 6 %. Enligt uppgifterna från de fyra gjuterierna stod koks 80+ för 2,3 % av deras totala kostnader. En antidumpningsåtgärd i enlighet med förslaget skulle i så fall som högst innebära en genomsnittlig hypotetisk ökning av gjuteriernas produktionskostnader med mindre än 0,5 %. Denna inverkan har beräknats med utgångspunkt från antagandet att importörerna vältrar över hela antidumpningstullen på användarna och att gemenskapsindustrin ökar sina priser med 5,6 % i genomsnitt, dvs. återupprättar den situation som rådde 1996. Huruvida denna kostnadsökning verkligen sker kommer först och främst att bero på importörerna, eftersom dessa kan komma att bära en del av prisökningen för koks 80+, och på gemenskapsindustrin, vars priser skulle kunna komma att öka med mindre än de beräknade 5,6 % eftersom fördelen för gemenskapsindustrin delvis kommer att bestå i lägre styckkostnader beroende på ökad produktion och försäljning i gemenskapen.

(174) Vad gäller gjuteriernas kostnader bör noteras att deras största kostnadsposter i allmänhet varierar. Priserna på skrot, som utgör cirka 50 % av gjuteriernas totala produktionskostnad, har fluktuerat starkt. Enligt uppgifter som kommissionen haft tillgång till fluktuerade skrotpriserna med 24 % mellan 1995 och 1998. Med hänsyn till den begränsade påverkan som en antidumpningsåtgärd skulle kunna få för gjuteriernas kostnader är det osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till att gjuterier läggs ned.

(175) De nationella gjuteriföreningarna gjorde för det andra gällande att lönsamheten för gjuterier under 1998 låg mellan 1,5 % och 3 %. De gjuterier i gemenskapen som lämnade uppgifter i detta avseende och som motsvarade en användning av 13 % av all import av koks 80+ från Kina hade dock en genomsnittlig lönsamhet på mellan 5,1 och 22,1 %, i genomsnitt cirka 18 % under 1998. Lönsamheten för andra stora gjuterier (som påstod sig stå för ytterligare 4 % av förbrukningen i gemenskapen) som givit sig till känna och vars lönsamhet (vinst på försäljningen) är offentlig ligger mellan 10 % och 13 % för 1998. Dessa gjuterier levererar gjutgods till bil- och maskinindustrierna. Argumentet om gemenskapsgjuteriernas låga lönsamhetsmarginaler kunde därför inte godtas mot bakgrund av tillgänglig bevisning. Kommissionen kommer att undersöka denna fråga ytterligare på grundval av de ytterligare uppgifter som kan komma att inges av de berörda parterna efter att dessa provisoriska undersökningsresultat har offentliggjorts.

c) Slutsats

(176) På grundval av den bevisning som kommissionen har tillgång till på detta stadium har påståendena från de nationella gjuteriföreningarna om verkan av antidumpningsåtgärder på gjuterierna i gemenskapen inte bekräftats. Den bevisning som framlagts för kommissionen tyder snarare på att koks utgör en marginell del av gjuteriernas totala kostnader och att inverkan av antidumpningsåtgärder på gjuteriernas kostnader därför sannolikt kommer att bli minimal. Kommissionen grundar denna slutsats särskilt på att det tidigare förekommit stora fluktuationer i råmaterialkostnaderna som inte tycks ha haft de negativa konsekvenser som de nationella gjuteriföreningarna nu påstår skulle bli följden av införandet av antidumpningsåtgärder. Påståendena om lönsamheten för gemenskapens gjuterier har heller inte bekräftats. Kommissionen finner därför att det inte är sannolikt att en sådan antidumpningsåtgärd som den föreslagna skulle kunna få någon större inverkan på gjuteriernas ekonomiska situation.

6. Konsekvenser för konkurrensen på gemenskapsmarknaden

(177) Vad gäller konkurrensen på gemenskapsmarknaden måste två aspekter framhållas. För det första bör påpekas att den avsedda effekten av att införa antidumpningsåtgärder visserligen är att höja prisnivån på exporten med ursprung i Kina, men att åtgärderna inte är sådana att gemenskapsmarknaden skulle stängas för de kinesiska exportörerna och att kinesiska produkter även fortsättningsvis kommer att kunna förekomma på marknaden.

(178) Undanröjandet av de illojala fördelar som dumpningen innebär är tvärtom avsett att förhindra att gemenskapsindustrin försvagas ytterligare och bidra till att bibehålla ett stort urval försörjningskällor och till och med förstärka konkurrensen mellan de befintliga producenterna. Det finns goda skäl att anta att gemenskapsindustrin, om sådana åtgärder inte vidtas, skulle försvagas ytterligare och konkurrensen på gemenskapsmarknaden ytterst komma att begränsas till koks 80+ med ursprung i Kina. Detta skulle uppenbarligen inte ligga i gemenskapens intresse, i synnerhet som gemenskapsindustrin skulle bidra till en effektivare konkurrens på gemenskapsmarknaden eftersom det skulle finnas fler aktörer på denna strategiskt betydelsefulla marknad. På så sätt skulle fördelarna av en marknad som styrs av ett större antal konkurrerande krafter komma alla industriella användare av den berörda produkten till godo.

(179) För det andra finns ingen bevisning för att den övriga importen till gemenskapen, vilken har befunnits vara ganska stabil under skadeundersökningsperioden, inte skulle kunna öka sin försäljning på gemenskapsmarknaden när rättvisa konkurrensförhållanden har återupprättats.

(180) Slutanvändarna av den berörda produkten skulle alltså kunna fortsätta att åtnjuta fördelarna av en konkurrensstyrd marknad.

7. Slutsats om gemenskapens intresse

(181) Införandet av åtgärder kan förväntas ge gemenskapsindustrin en möjlighet att återta förlorade marknadsandelar och återupprätta sin lönsamhet, vilket i sin tur skulle få gynnsamma följder för konkurrensförhållandena på gemenskapsmarknaden. Med hänsyn till gemenskapsindustrins försämrade situation finns det en risk att vissa gemenskapsproducenter skulle lägga ned sina anläggningar om inte åtgärder vidtas. Gemenskapsmarknaden skulle i så fall bli mer beroende av import.

(182) Negativa effekter i form av prisökningar för importörerna är visserligen sannolika, men deras omfattning kan minskas genom minskade marginaler eller genom att en del av ökningen vältras över på användarindustrin.

(183) Vad gäller stenullsproducenterna är det osannolikt att de skulle påverkas i någon betydande omfattning av införandet av antidumpningsåtgärder eftersom eventuella kostnadsökningar (som sannolikt skulle bli mycket små) kan vältras över på slutkunderna. Beträffande gjuterierna tyder de uppgifter som kommissionen på detta stadium har tillgång till på att koks 80+ har en så förhållandevis blygsam inverkan på gjuteriernas totala kostnader att införandet av antidumpningsåtgärder sannolikt inte skulle ha någon större inverkan på deras ekonomiska situation. Dessutom torde användarna ha fördel av att en alternativ källa för produktion av koks 80+ bibehålls på gemenskapsmarknaden.

(184) Mot denna bakgrund finner kommissionen provisoriskt att det inte finns några tvingande skäl att inte införa provisoriska antidumpningsåtgärder i detta fall.

H. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(185) Efter att ha fastställt att den dumpade importen vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada och att det inte finns några tvingande skäl att inte vidta antidumpningsåtgärder anser kommissionen det nödvändigt att anta provisoriska antidumpningsåtgärder.

(186) Antidumpningsåtgärdernas nivå bör vara tillräcklig för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats genom den dumpade importen utan att överskrida de dumpningsmarginaler som konstaterats.

(187) För att denna skada skall kunna undanröjas förutsätts att industrin försätts i en position i vilken priserna på importen från Kina ökas till en icke-skadevållande nivå. För att beräkna den nödvändiga prisökningen, dvs. skademarginalen, bör priserna på den dumpade importen jämföras med gemenskapsindustrins icke-skadevållande priser. Detta icke-skadevållande pris har beräknats genom att gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris under undersökningsperioden ökats ett belopp motsvarande förlusten samt en skälig vinstmarginal.

(188) Vid fastställandet av vinstmarginalen undersökte kommissionen vilket belopp gemenskapsindustrin rimligen kunde förväntas uppnå i avsaknad av dumpning. Undersökningen visade att en vinstmarginal på 9,6 % provisoriskt borde bedömas som lämplig. Det är gemenskapsindustrins vinstmarginal 1996, då volymen av importen av koks 80+ från Kina var som lägst och det inte förekom någon annan betydande import på gemenskapsmarknaden.

(189) På denna grundval jämfördes de vägda genomsnittliga exportpriserna för undersökningsperioden, justerade för kvalitetsskillnader och kostnader efter import i enlighet med skälen 73-77, med gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga icke-skadevållande priser. Skillnaden, uttryckt som en procentandel av importens totala värde cif, uppgick till 45,1 %, dvs. mindre än dumpningsmarginalen.

2. Provisoriska antidumpningsåtgärder

(190) Enligt artikel 7.2 i grundbeslutet får storleken på den preliminära antidumpningstullen inte överstiga den preliminärt fastställda dumpningsmarginalen och skall vara lägre än denna marginal om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin. Den preliminära antidumpningstullen bör därför fastställas till 45,1 %.

(191) För att åtgärderna skall bli effektiva och för att förebygga att antidumpningsåtgärderna absorberas genom att exportpriserna minskas bör importtullen fastställas till ett specifikt belopp per ton. Detta belopp har fastställts genom att skademarginalen tillämpats på de exportpriser som användes vid beräkningen av nivån för undanröjande av skadan under undersökningsperioden. Tullen bör således uppgå till 33,7 euro per ton.

I. SLUTBESTÄMMELSER

(192) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken berörda parter skriftligen kan lämna synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att slutsatserna i detta beslut är preliminära och kan komma att ses över för fastställande av en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av koks av stenkol i bitar med en diameter över 80 mm enligt KN-nummer ex 2704 00 19 med ursprung i Kina.

2. Antidumpningstullen skall uppgå till ett fast belopp av 33,7 euro per ton (torrvikt).

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. För övergång till fri omsättning i gemenskapen för den produkt som avses i punkt 1 skall en säkerhet ställas motsvarande den preliminära tullen.

5. I de fall som varor som avses i punkt 1 är importerade tillsammans med koks av mindre storlekar, kvantitet av varor för vilka antidumpningstull enligt punkt 2 tillämpas, skall definieras enligt artikel 68 och 69 av rådets förordning (EEG) nr 2913/92.

6. I de fall som varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som faktiskt betalas eller som skall betalas därför fördelas för fastställande av tullvärdet enligt artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 skall antidumpningstullen, beräknad på grundval av det fasta belopp som anges ovan, minskas med en procentandel som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalas eller skall betalas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i beslut nr 2277/96/EKSG får berörda parter begära att de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för detta beslut meddelas, skriftligen lämna sina synpunkter samt begära att bli hörda muntligen av kommissionen inom en månad från dagen för ikraftträdandet av detta beslut.

Enligt artikel 21.4 i beslut nr 2277/96/EKSG får berörda parter inom en månad från dagen för ikraftträdandet av detta beslut begära att höras beträffande bedömningen av gemenskapens intresse och yttra sig om tillämpningen av detta beslut.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas i sex månader.

Detta beslut är till alla delar bindande och direkt tillämpligt i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 14 juni 2000.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 308, 29.11.1996, s. 11.

(2) EGT L 122, 12.5.1999, s. 35.

(3) EGT C 262, 16.9.1999, s. 10.

(4) De faktiska uppgifterna har indexerats av konfidentiella skäl.

(5) De faktiska uppgifterna har indexerats av konfidentiella skäl.

(6) Se fotnot 4.

(7) Se fotnot 4.