This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32000R2603
Council Regulation (EC) No 2603/2000 of 27 November 2000 imposing a definitive countervailing duty and collecting definitively the provisional duty imposed on imports of certain polyethylene terephthalate originating in India, Malaysia and Thailand and terminating the anti-subsidy proceeding concerning imports of certain polyethylene terephthalate originating in Indonesia, the Republic of Korea and Taiwan
Rådets förordning (EG) nr 2603/2000 av den 27 november 2000 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand samt om avslutande av antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan
Rådets förordning (EG) nr 2603/2000 av den 27 november 2000 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand samt om avslutande av antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan
EGT L 301, 30.11.2000, p. 1–20
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)
No longer in force, Date of end of validity: 01/03/2007: This act has been changed. Current consolidated version: 30/04/2004
Rådets förordning (EG) nr 2603/2000 av den 27 november 2000 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand samt om avslutande av antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 301 , 30/11/2000 s. 0001 - 0020
Rådets förordning (EG) nr 2603/2000 av den 27 november 2000 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tullen på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand samt om avslutande av antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 14 och 15 i denna, med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med den rådgivande kommittén, och av följande skäl: A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER (1) Genom förordning (EG) nr 1741/2000(2) (nedan kallad förordningen om provisorisk tull) införde kommissionen provisoriska utjämningstullar på import till gemenskapen av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia, Taiwan och Thailand. (2) Till följd av en parallell antidumpningsundersökning införde kommissionen genom förordning (EG) nr 1742/2000(3) preliminära antidumpningstullar på import till gemenskapen av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand. (3) Undersökningen av subventionering och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 1998 till och med den 30 september 1999 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstrender som är relevanta för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE (4) Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att vidta provisoriska åtgärder lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter. Enligt bestämmelserna i artikel 11.5 i förordning (EG) nr 2026/97 (nedan kallad grundförordningen) gavs alla berörda parter som begärde det tillfälle att höras av kommissionen. (5) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. (6) Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera ett införande av slutgiltiga utjämningstullar och ett slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska tullar. Parterna beviljades även en period inom vilken de kunde lämna uppgifter efter kommissionens meddelande av uppgifter. (7) Parternas muntliga och skriftliga argument togs under övervägande och beaktades vid fastställandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten i de fall det ansågs lämpligt. (8) Efter en granskning av de provisoriska undersökningsresultaten mot bakgrund av de uppgifter som därefter inhämtats dras slutsatsen att de viktigaste undersökningsresultat som anges i förordningen om provisorisk tull bör bekräftas. C. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT 1. Berörd produkt (9) I förordningen om provisorisk tull beskrivs den berörda produkten som polyetentereftalat (nedan kallat PET) med en viskositetskoefficient på minst 78 ml/g, i enlighet med DIN (Deutsche Industrienorm) 53728, som omfattas av KN-numren 39076020 och ex 3907 60 80 (TARIC-nummer 3907608010). Eftersom det inte inkommit några nya anmärkningar rörande denna definition, bekräftas de provisoriska undersökningsresultaten beträffande den berörda produkten. 2. Likadan produkt (10) I skäl 16 i förordningen om provisorisk tull konstaterades det att det PET som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapens marknad och det PET som tillverkades i de berörda länderna och exporterades till gemenskapen var en likadan produkt, eftersom det inte fanns några skillnader vad gäller de grundläggande fysiska och tekniska egenskaperna och användningsområdena för de befintliga olika typerna av PET. Ingen ny bevisning lämnades i detta hänseende, varför de provisoriska undersökningsresultaten beträffande den likadana produkten bekräftas. D. SUBVENTIONER (11) Undersökningsresultaten i förordningen om provisorisk tull vad beträffar de utjämningsbara subventioner som erhölls av de exporterande tillverkarna bekräftas härmed slutgiltigt, såvida inte annat uttryckligen anges i denna rättsakt. I. INDIEN Allmänna frågor 1. Inledande av undersökningen (12) Indiens myndigheter hävdade att kommissionen hade inlett denna undersökning i strid mot artikel 10 i grundförordningen och artikel 11.2 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. De anförde att upplysningarna i klagomålet angående subventionering och skada var felaktiga och ofullständiga och inte utgjorde tillräcklig bevisning för att inleda detta förfarande. (13) Kommissionen konstaterade dock att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för subventionering och skada i enlighet med artikel 10.2 i grundförordningen och artikel 11.2 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. I klagomålet angavs uppgifter om subventionering, skada och orsakssamband som var rimligen tillgängliga för den klagande. Vad gäller subventionering bör det även erinras om att flertalet av programmen i Indien redan hade undersökts och utjämnats i tidigare undersökningar avseende import från Indien, t.ex. i fråga om PET-film, valsade platta stålprodukter osv. Uppgifterna i klagomålet undersöktes av kommissionen med avseende på deras riktighet och tillförlitlighet enligt artikel 10.3 i grundförordningen och konstaterades vara tillräckliga för att motivera att en undersökning inleddes. Detta påstående kan således inte godtas. 2. Tillkännagivande om inledande av förfarandet (14) Indiens myndigheter gjorde gällande att tillkännagivandet om inledande av förfarandet(4) inte uppfyllde de kriterier som anges i artikel 22.2 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, eftersom det varken innehöll en beskrivning av de uppgifter som låg till grund för påståendet om subvention i klagomålet eller en sammanfattning av de faktorer som påståendet om skada byggde på. (15) I artikel 22.2 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder föreskrivs det att ett offentliggörande av påbörjandet av en undersökning skall innehålla tillräckliga uppgifter när det gäller bl.a. en beskrivning av subventionen och en sammanfattning av de faktorer som påståendet om skada bygger på. När det gäller påståendet om subvention angavs följande i tillkännagivandet: "Det görs gällande att de indiska tillverkarna av den berörda produkten har fått ett antal subventioner från Indiens offentliga myndigheter. Dessa subventioner är befrielse från inkomstskatt, befrielse från tullar på import av råmaterial och kapitalvaror samt fördelar för exportorienterade företag och företag belägna i industriella frizoner för export. Det hävdas att de ovannämnda systemen är subventioner eftersom de innebär ett finansiellt bidrag från de offentliga myndigheterna och medför en förmån för mottagarna, dvs. exporterande tillverkare av polyetentereftalat. De hävdas vara knutna till exportresultat och därmed selektiva och utjämningsbara." När det gäller påståendet om skada angavs följande i tillkännagivandet: "Den klagande gör gällande och har framlagt bevis för att importen av den berörda produkten från Indien, Indonesien, Sydkorea, Malaysia, Taiwan och Thailand har ökat absolut sett och uttryckt som marknadsandel. Det görs vidare gällande att importens omfattning och priserna på de importerade produkterna bl.a. negativt har påverkat gemenskapstillverkarnas marknadsandel och de priser som de kan ta ut, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på gemenskapsindustrins sammanlagda resultat och ekonomiska situation." I tillkännagivandet fanns således en fullgod sammanfattning av påståendena angående subvention och skada. Subventioner 1. Tullkreditsystemet a) Tullkredit som beviljas före export (16) Indiens myndigheter hävdade att systemet med tullkredit som beviljas före export avskaffades den 1 april 2000. Utjämningstullar borde således inte tillämpas i fråga om detta program, eftersom det skulle strida mot artikel 15 i grundförordningen. (17) Efter meddelandet av uppgifter framlade Indiens myndigheter bevisning för att detta program faktiskt upphört att gälla och inte längre skulle ge några förmåner till exporterande tillverkare i Indien. Denna begäran godtas följaktligen och förmånen enligt detta program tas inte med i beräkningen av subventionens storlek. Till följd av att detta program inte längre utjämnas är det inte nödvändigt att behandla de andra påståenden som berörda parter lagt fram angående detta program. b) Tullkredit som beviljas efter export (18) Indiens myndigheter gjorde gällande att kommissionen hade gjort ett uppenbart fel vid bedömningen av huruvida detta system var utjämningsbart. I synnerhet hade kommissionen felaktigt dragit slutsatsen att Indiens myndigheter inte hade något kontrollsystem för att kunna avgöra vilka insatsvaror som förbrukas i tillverkningsprocessen och att detta system tillämpas i praktiken. De hävdade också att kommissionens bedömning av förmånerna enligt systemet var inkorrekt, eftersom endast den tullrestitution som beviljades med ett alltför stort belopp kunde anses vara en subvention enligt artikel 2 i grundförordningen. (19) Kommissionen använde följande metod för att fastställa om systemet med tullkredit efter export utgjorde en utjämningsbar subvention och för att i så fall beräkna subventionens storlek. I enlighet med artikel 2 första stycket punkt 1 a ii i grundförordningen dras slutsatsen att detta system innefattar ett finansiellt bidrag från Indiens myndigheter eftersom offentliga intäkter (dvs. importtullar) som normalt är tillämpliga inte tas ut. De exporterande tillverkarna beviljas en förmån eftersom de inte behöver betala normalt tillämpliga importtullar. (20) I artikel 2 första stycket punkt 1 a ii i grundförordningen föreskrivs ett undantag från denna allmänna regel för bl.a. sådana restitutionssystem eller restitutionssystem som tillåter substitution vilka uppfyller de strikta villkor som anges i led i i bilaga I och i bilaga II till grundförordningen (definition av och bestämmelser för restitution) och i bilaga III till grundförordningen (definition av och bestämmelser för restitutionssystem som tillåter substitution). (21) Kommissionens undersökning visade att systemet med tullkredit efter export inte var ett restitutionssystem eller ett restitutionssystem som tillåter substitution. Det system som undersöktes saknade en skyldighet att endast importera varor som förbrukas vid tillverkningen av de exporterade varorna (bilaga II till grundförordningen). Det fanns inte heller något system för att kontrollera om importvarorna faktiskt förbrukas i tillverkningsprocessen. Systemet utgjorde inte ett restitutionssystem som tillåter substitution eftersom importvarorna inte behöver ha samma kvantitet eller samma egenskaper som de insatsvaror som köps på den inhemska marknaden och som används för exporttillverkningen (bilaga III till grundförordningen). Dessutom var exporterande tillverkare berättigade till stöd enligt systemet oavsett om de importerade några insatsvaror över huvudtaget. Exportörer fick förmåner av systemet blott genom att exportera varor och behövde inte visa att insatsvaror faktiskt importerades. Exporterande tillverkare som köpte alla sina insatsvaror på den inhemska marknaden och inte importerade varor som kunde användas som insatsvaror var ändå berättigade till förmåner enligt systemet. Systemet med tullkredit efter export uppfyller följaktligen inte någon av bestämmelserna i bilagorna I-III till grundförordningen. Eftersom det undantag i fråga om definitionen på subventioner som anges i artikel 2 i grundförordningen inte är tillämpligt, utgörs den utjämningsbara förmånen av den sammanlagda återbetalningen av importtullar som normalt är tillämpliga på all import. (22) Av detta följer klart att den återbetalning av importtullar som beviljas med ett alltför stort belopp utgör grunden för beräkningen av förmånens storlek endast i fråga om system som verkligen utgör restitutionssystem eller restitutionssystem som tillåter substitution. Eftersom det fastställts att systemet med tullkredit som beviljas efter export inte ingår i någon av dessa två kategorier, utgörs förmånen av den sammanlagda återbetalningen av importtullar och inte bara av den återbetalning som sägs beviljas med ett alltför stort belopp. (23) Påståendet om förekomsten av ett kontrollsystem är relaterat till frågan huruvida systemet med tullkredit som beviljas efter export är ett restitutionssystem eller ett restitutionssystem som tillåter substitution. Eftersom det fastställts att systemet med tullkredit som beviljas efter export inte utgör ett restitutionssystem eller ett restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i bilagorna II och III till grundförordningen, behöver någon ytterligare granskning inte utföras. Även om det slogs fast att systemet med tullkredit som beviljas efter export uppfyllde kriterierna enligt dessa bilagor, skulle slutsatsen dras att det inte finns något tillräckligt kontrollsystem. Standardnormerna för input/output utgör en förteckning över möjliga varor som kan förbrukas i tillverkningsprocessen och i vilka mängder detta kan ske. Dessa standardnormer utgör dock inte ett kontrollsystem i den mening som avses i avsnitt II.5 i bilaga II till grundförordningen. Dessa normer innebär inte att det finns ett system för att kontrollera vilka insatsvaror som faktiskt förbrukas i tillverkningsprocessen eller för att kontrollera om insatsvarorna faktiskt importerats. (24) Av dessa skäl kan Indiens påståenden i detta avseende inte godtas och de provisoriska undersökningsresultaten angående systemets utjämningsbarhet och beräkningen av förmånen bekräftas. 2. Industriella frizoner för bearbetning på export/exportorienterade företag (25) En exporterande tillverkare och Indiens myndigheter gjorde gällande att förmånerna enligt systemet för exportorienterade företag inte borde anses utgöra en subvention, med hänsyn till att befrielsen från punktskatt och tull enligt detta system endast skulle beviljas för den mängd insatsvaror som förbrukas i tillverkningen av den färdiga produkt som exporteras. Systemet skulle utgöra ett restitutionssystem enligt villkoren i led i i bilaga I och i bilaga II till grundförordningen. (26) Två indiska exportörer är belägna i en industriell frizon för bearbetning på export och exportorienterade företag. Utan att det påverkar bedömningen av frågan huruvida systemet utgör ett restitutionssystem enligt bestämmelserna i grundförordningen, godtar kommissionen, efter ytterligare granskning, påståendet att inget av de två företagen beviljats en alltför stor återbetalning av tull. I denna undersökning kommer således tullbefrielsen för råmaterial för dessa företag inte att utjämnas. (27) Subventionsbeloppen för de två företag som är belägna i en industriell frizon för bearbetning på export och exportorienterade företag har följaktligen minskats till att endast omfatta tullbefrielsen för kapitalvaror, och de två företagen anses ha beviljats en förmån på 0,37 % respektive 4,43 %. 3. Förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror (28) Indiens myndigheter anmärkte att det enligt systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror inte finns någon skyldighet för mottagaren att exportera alla de produkter som tillverkats med kapitalvarorna och att licensinnehavaren således får sälja en del av sin tillverkning på den inhemska marknaden. Indiens myndigheter hävdade att eventuella förmåner enligt detta system därför borde fördelas över den totala tillverkningen. (29) Som ett svar på detta bör det understrykas, enligt vad som anges i skäl 52 i förordningen om provisorisk tull, att beroende på omfattningen av det exportåtagande som företaget är berett att göra kommer det att få rätt att importera kapitalvaror till antingen nolltullsats eller nedsatt tullsats. Systemet är rättsligt knutet till exportresultatet, eftersom ett företag inte kan få någon förmån utan att åta sig att exportera varor. Därför anses systemet vara selektivt enligt artikel 3.4 a i grundförordningen. Subventionen är en exportsubvention och gynnar endast exportförsäljning. Förmånen bör således fördelas endast över den totala exportförsäljningen. (30) Några övriga synpunkter angående detta system mottogs inte efter meddelandet av de provisoriska undersökningsresultaten, varför undersökningsresultaten i skälen 50-57 i förordningen om provisorisk tull bekräftas. 4. De utjämningsbara subventionernas storlek (31) Alla konstaterade subventioner befanns vara exportsubventioner. De utjämningsbara exportsubventionernas storlek, uttryckta som en del av värdet, uppgår för de exporterande tillverkare som undersökts till följande: >Plats för tabell> (32) Den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen för alla exporterande tillverkare som undersökts, vilka representerar mer än 90 % av exporten till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Indien, ligger över det för detta land tillämpliga tröskelvärdet för subventionering på 3 %. (33) Med hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja fastställdes den övriga tullsatsen för icke-samarbetsvilliga företag till tullsatsen för det samarbetsvilliga företag som hade den högsta subventionsmarginalen, dvs. 8,23 %. II. INDONESIEN (34) Eftersom några väsentliga synpunkter inte mottagits efter meddelandet av de provisoriska undersökningsresultaten bekräftas slutsatsen att subventionsmarginalen för Indonesien måste anses vara försumbar samt de undersökningsresultat som anges i skäl 78 i förordningen om provisorisk tull. Förfarandet rörande Indonesien bör därför avslutas. III. SYDKOREA (35) Eftersom några synpunkter inte mottagits efter meddelandet av de provisoriska undersökningsresultaten bekräftas slutsatsen att subventionsmarginalen för Sydkorea måste anses vara försumbar samt de undersökningsresultat som anges i skäl 79 i förordningen om provisorisk tull. Förfarandet rörande Sydkorea bör därför avslutas. IV. MALAYSIA 1. Inledning (36) I skäl 132 i förordningen om provisorisk tull klassificerades förmånerna enligt systemet med pionjärstatus felaktigt som en exportsubvention. Undersökningsresultaten i skälen 93-95 i förordningen om provisorisk tull om att systemet som en selektiv inhemsk subvention är utjämningsbart bekräftas dock. Detta skulle innebära att den konstaterade subventionen inte längre borde avräknas mot antidumpningstullen. (37) Eftersom några ytterligare synpunkter inte mottagits efter meddelandet av de provisoriska undersökningsresultaten, bekräftas de undersökningsresultat som anges i skälen 80-133 i förordningen om provisorisk tull, efter korrigering av vissa beräkningsfel. 2. De utjämningsbara subventionernas storlek (38) De utjämningsbara subventionernas storlek enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckta som en del av värdet, uppgår för de exporterande tillverkare som undersökts till följande: >Plats för tabell> (39) Den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen för alla exporterande tillverkare som undersökts, vilka representerar mer än 90 % av exporten till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Malaysia, ligger över det för detta land tillämpliga tröskelvärdet för subventionering på 2 %. V. TAIWAN (40) Ett företag hävdade att kommissionen hade gjort ett räknefel vid beräkningen av förmånen för företaget enligt systemet med importtullbefrielse för maskiner. Förmånen enligt systemet beräknades på nytt och det konstaterades att ett räknefel gjorts. Detta rättades till och förmånen enligt detta program minskades från 1,92 % till 0,27 %. (41) Kommissionen undersökte därefter grundligt alla frågor rörande Taiwans exportsubventioner, inbegripet en kontroll av beräkningarna för alla fyra exporterande tillverkare för att se vilken verkan ovannämnda ändring kunde ha för den landsomfattande subventionsmarginalen. (42) Till följd av minskningen av det ovannämnda företagets subventionsgrad fastställdes den landsomfattande subventionsmarginalen till 0,94 %, vilket är lägre än det för detta land tillämpliga tröskelvärdet för subventionering på 1 %. Därför bör undersökningen avseende import med ursprung i Taiwan avslutas. VI. THAILAND 1. Allmänt (43) I det preliminära skedet hade det fastställts att även om en zon i Thailand (zon 3) utgjorde ett tydligt avgränsat, geografiskt område som motsvarade definitionen på en missgynnad region enligt artikel 4.3 i grundförordningen, var tillträdet till de olika subventionssystemen begränsat till vissa sektorer av ekonomin eftersom endast vissa branscher omfattades av programmen. Thailands myndigheter hävdade att dessa system var tillgängliga för ett stort antal olika branscher och således var allmänt tillgängliga. (44) Thailands myndigheter konstaterades ha fastställt en begränsad lista på verksamheter som kunde omfattas av reglerna om investeringsfrämjande, vilket per definition begränsade tillträdet till subventionerna eftersom företag som tillverkar produkter som inte främjas inte kan omfattas av lagen om investeringsfrämjande. Denna lista bör betecknas som en positiv lista, i vilken de specifika produkter vars tillverkare skall främjas klart definieras. Den omständigheten att 200 olika produkter omfattas av lagen om investeringsfrämjande är irrelevant eftersom företag som inte producerar dessa produkter inte kan omfattas av programmet. De provisoriska undersökningsresultaten angående systemets selektivitet bekräftas följaktligen. (45) I skälen 193 och 196 i förordningen om provisorisk tull konstaterades det att projekt för att få omfattas av stöd från investeringsstyrelsen måste uppfylla villkoret att de innefattar ett förädlingsvärde på 20 %. Preliminärt drogs slutsatsen att detta villkor uppmuntrade företag att använda inhemska varor framför importerade och således innebar att systemet var selektivt enligt artikel 3.4 b i grundförordningen. (46) Efter meddelandet av uppgifter lämnade Thailands myndigheter bevisning som gick ut på att kravet på förädlingsvärde inte tvingade PET-tillverkarna att använda inhemska insatsvaror framför importerade. Myndigheterna visade att kravet på förädlingsvärde kunde uppfyllas även om endast importerade råmaterial användes vid tillverkningen av den färdiga produkten. Vad gäller den produkt som berörs av denna undersökning är följaktligen detta program inte knutet till villkoret att inhemska varor måste användas framför importerade varor i den mening som avses i artikel 3.4 b i grundförordningen. 2. Befrielse från bolagsinkomstskatt (47) Den exporterande tillverkaren gjorde gällande att han, i stället för att få befrielse från bolagsinkomstskatt, valde att kvitta sina vinster mot de ackumulerade nettoförlusterna från föregående år i syfte att minska den beskattningsbara vinsten, vilket skulle innebära att ingen förmån hade erhållits under undersökningsperioden. (48) Det fastställdes att ett företag som åtnjuter inkomstskattebefrielse och samtidigt kan kvitta sina vinster mot förluster som överförts enligt normala skatteregler har rätt att välja ett av de båda alternativen. Skatteministeriet och Thailands investeringsstyrelse bekräftade detta. I föreliggande fall fastställdes det att den exporterande tillverkaren tillämpade befrielsen från bolagsinkomstskatt, eftersom vinsten inte hade kvittats mot de ackumulerade nettoförlusterna. Dessa ökade faktiskt under det senaste räkenskapsåret (från 1655089790 baht till 1704894309 baht). Om den exporterande tillverkaren hade valt att kvitta sin vinst mot de ackumulerade nettoförlusterna skulle han inte ha fyllt i avsnittet om icke-beskattningsbar inkomst, vilket är avsett endast för inkomster som omfattas av en befrielse som beviljas av investeringsstyrelsen. Vidare har WTO:s överprövningsorgan i ärendet rörande civila luftfartyg från Kanada(5) fastställt att det, i syfte att fastställa om ett finansiellt bidrag enligt artikel 1.1 a i i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder innebär en förmån, dvs. en fördel, är nödvändigt att avgöra huruvida det finansiella bidraget ger mottagaren en mera fördelaktig ställning än vad som hade varit fallet utan bidraget i fråga. Som det nämnts ovan befinner sig den exporterande tillverkaren genom tillämpningen av befrielsen från bolagsinkomstskatt i en mera fördelaktig ställning, eftersom företaget för framtida användning kunde överföra ett större belopp av ackumulerade förluster än vad som annars hade varit fallet. Den exporterande tillverkaren tillämpade befrielsen från inkomstskatt och erhöll därigenom en förmån, vilket gör att företagets påstående inte kan godtas. 3. Befrielse från importtull för maskiner (49) Inga synpunkter mottogs angående detta system, varför slutsatserna i skälen 202-208 i förordningen om provisorisk tull bekräftas. 4. De utjämningsbara subventionernas storlek (50) På grundval av de synpunkter som inkommit efter de provisoriska undersökningsresultaten fastställs de utjämningsbara subventionernas storlek enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckta som en del av värdet, för den exporterande tillverkare som undersökts till följande: >Plats för tabell> (51) Med tanke på att den undersökta exporterande tillverkaren stod för praktiskt taget all import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i Thailand, överskrider den vägda genomsnittliga landsomfattande subventionsmarginalen med bred marginal det för detta land tillämpliga tröskelvärdet för subventionering på 2 %. E. DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN (52) Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas de undersökningsresultat som anges i skälen 226-231 i förordningen om provisorisk tull. F. SKADA 1. Inledande anmärkningar (53) Några berörda parter ifrågasatte att uppgifter från gemenskapsindustrin endast användes för tiden från och med 1996, medan bedömningen av utvecklingen på marknaden före denna period baserades på oberoende marknadsundersökningar. (54) Kommissionen hade ansett att uppgifter från gemenskapsindustrin för 1995 inte kunde användas till följd av uppdelningen av Kodak och Eastman 1995 och den omstrukturering som gjordes av Shells verksamhet. Varken Shell eller Eastman kunde lämna några kompletta uppgifter för det året. (55) Kommissionen ansåg det dock nödvändigt att ge en överblick över den krisartade bristsituation som inträffade på gemenskapens marknad 1995, med tanke på vilka verkningar detta fick för gemenskapsindustrins priser och lönsamhet. Att använda de oberoende marknadsundersökningsuppgifterna ansågs i sig vara lämpligt vid redogörelsen för den nödvändiga bakgrunden för bedömningen av gemenskapsindustrins situation under skadeundersökningsperioden, som det förklaras i skäl 236. 2. Förbrukning (56) Med hänsyn till att det inte inkommit några nya uppgifter som bevisar motsatsen, bekräftas de undersökningsresultat rörande gemenskapens förbrukning av den berörda produkten som beskrivs i skälen 239-240 i förordningen om provisorisk tull. 3. Import från de berörda länderna Import med ursprung i Sydkorea, Indonesien och Taiwan (57) Undersökningsresultaten i skäl 242 i förordningen om provisorisk tull om att subventionsmarginalerna för importen med ursprung i Sydkorea och Indonesien är försumbara bekräftas. De båda länderna utesluts därmed från skadebedömningen. (58) Det ovan beskrivna nya undersökningsresultatet om att subventionsmarginalen för import med ursprung i Taiwan är försumbar innebär att import från detta land inte tas med i skadebedömningen. Import med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand a) Sammantagen bedömning av importens verkan (59) Thailands myndigheter begärde att importen från Thailand inte skulle bedömas sammantaget med den övriga berörda importen, eftersom importen med ursprung i Thailand hade den minsta marknadsandelen av de tre undersökta länderna och dess priser inte underskred gemenskapsindustrins priser, vilket skulle visa att den thailändska exportören inte uppvisade samma beteende som de andra ländernas exportörer. Dessa uppgifter ansågs dock inte vara nya, varför denna begäran avslås och det bekräftas att importen med ursprung i Thailand bör bedömas sammantaget med importen med ursprung i Indien och Malaysia. (60) Indiens och Malaysias myndigheter begärde att endast den subventionerade importen från deras respektive länder borde bedömas sammantaget med annan import. Med hänsyn till att det fastställdes att de landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalerna för all undersökt import från Indien och Malaysia översteg de tillämpliga tröskelvärdena för subventionering, måste all export till gemenskapen från dessa länder beaktas. Denna begäran avslås följaktligen och slutsatsen dras att all import med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand bör bedömas sammantaget vid fastställandet av den skada som gemenskapsindustrin lidit. b) Importvolym (61) Som det visas i nedanstående tabell ökade volymen av importen från Indien, Malaysia och Thailand skarpt mellan 1996 och undersökningsperioden (en nästan sjufaldig ökning) och nådde en volym av 123563 ton. >Plats för tabell> (62) Efter den dramatiska ökningen mellan 1996 och 1998, då importen mer än fördubblades varje år, avtog importtillväxten mellan 1998 och undersökningsperioden. Det bör emellertid noteras att importen fortsatte att öka, om än i långsammare takt, trots gemenskapsindustrins ansträngningar för att bemöta priskonkurrensen från den subventionerade importen och återta marknadsandelar. c) Marknadsandel (63) Den berörda importens marknadsandel utvecklades på följande sätt: >Plats för tabell> (64) Marknadsandelen för importen med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand nådde 9,2 % under undersökningsperioden. Denna nivå var mer än fyra gånger så stor som nivån 1996, då skadeundersökningsperioden inleddes. Mellan 1998 och undersökningsperioden stabiliserades marknadsandelen för denna import då importvolymerna upphörde att stiga. d) Priserna för importen (65) Priserna för den berörda importen med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand minskade med 34 % mellan 1996 och undersökningsperioden. På årsbasis föll de med 16 % mellan 1996 och 1997, med 5 % mellan 1997 och 1998 och med 13 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Priset cif före tull för den berörda produkten med ursprung i dessa länder var i genomsnitt 516 euro/ton under undersökningsperioden. Vid undersökningen bekräftades det att ett stort antal exportörer sålde till förlust i gemenskapen, vilket tydde på en aggressiv prispolitik på gemenskapens marknad. e) Prisunderskridande (66) Den subventionerade importens prisunderskridande, beräknat enligt skäl 254 i förordningen om provisorisk tull, bekräftas uppgå till följande: >Plats för tabell> (67) I avsaknad av nya synpunkter och uppgifter från berörda parter som skulle tyda på motsatsen, bekräftas de undersökningsresultat rörande prisunderskridande som anges i skäl 254 i förordningen om provisorisk tull. I synnerhet noteras det att de låga genomsnittliga prisunderskridandenivåerna berodde på det pristryck som de exporterande tillverkarna från de berörda länderna vållade på gemenskapens marknad, i det att de sålde den berörda produkten till inte endast subventionerade utan också olönsamma priser. 4. Verkan av ändringen av omfattningen på den berörda importen för bedömningen av skada och orsakssamband (68) Det faktum att importen med ursprung i Taiwan inte längre omfattas av skadeanalysen innebär ingen förändring av de trender för den berörda importen som fastställts i förordningen om provisorisk tull. Därför dras slutsatsen att undersökningsresultaten i förordningen om provisorisk tull rörande den berörda importens verkningar för gemenskapsindustrins situation respektive orsakssambandet inte bör ändras till följd av de reviderade uppgifter som anges ovan. 5. Gemenskapsindustrins situation (69) I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den subventionerade importens inverkan på gemenskapsindustrin en utvärdering av alla relevanta faktorer och förhållanden som påverkade industrins situation. Alla de faktorer som uttryckligen anges i den artikeln granskades. Vissa faktorer behandlades dock inte i detalj eftersom de under undersökningens gång konstaterades inte vara relevanta för bedömningen av gemenskapsindustrins situation (när det gäller löner och lager, se nedan). När det gäller frågan vilken inverkan som storleken på de utjämningsbara subventionerna hade på gemenskapsindustrin, kan med tanke på volymen av och priserna för importen från de berörda länderna denna inverkan inte anses vara negligerbar. Faktorer som undersökts i förordningen om provisorisk tull - Investeringar: (70) Det befanns att en samarbetsvillig gemenskapstillverkares investeringar till viss del inte hade beaktats i det preliminära skedet. Dessa investeringar ändrar dock inte den trend som tidigare fastställts. Vissa berörda parter gjorde gällande att omfattningen av gemenskapsindustrins investeringar 1998 visade att industrins finansiella tillstånd var gott. Andra parter anmärkte att den eventuellt låga investeringsnivån under undersökningsperioden var en följd av utvecklingen under tidigare år då gemenskapsindustrin hade noterat förluster och att detta inte kunde tillskrivas verkan av den subventionerade importen under undersökningsperioden. I detta avseende visade undersökningen klart att investeringarna 1997, 1998 och under undersökningsperioden till största delen var ett resultat av beslut som fattats 1995, då framtidsutsikterna i PET-sektorn var goda (den förlustsituation som rådde 1996 ansågs vara tillfällig). I denna bransch är det mera relevant att granska investeringsplaner än tidpunkterna för de faktiska investeringarna. Som det anges i skäl 264 i förordningen om provisorisk tull bekräftas det att gemenskapsindustrin på grund av den ytterligare försämringen av dess finansiella situation till följd av den skadevållande subventioneringen under undersökningsperioden inte har planerat någon betydelsefull utvidgning av sin kapacitet för att kunna möta en framtida efterfrågeökning. - Löner och lager: Löner och lager granskades också. Lönerna ansågs dock inte vara en relevant faktor med tanke på att deras andel av de totala kostnaderna var liten och inte ändrades under skadeundersökningsperioden. Till följd av PET-marknadens säsongsfluktuationer varierade lagernivåerna betydligt under året och ansågs inte vara meningsfulla för bedömningen av skada. - Tillväxt: Även om det inte uttryckligen nämndes i förordningen om provisorisk tull undersökte kommissionen även tillväxten i samband med analysen av marknadsandel, vilken visade att gemenskapsindustrin noterade en svag minskning under skadeundersökningsperioden. Andra faktorer som undersökts (71) Gemenskapsindustrins situation i fråga om nedanstående faktorer undersöktes ytterligare. - Förmåga att anskaffa kapital: Som det redan nämnts i förordningen om provisorisk tull var förlustnivån under undersökningsperioden sådan att inga nya investeringsplaner kunde fastläggas under denna period. Detta förbättrade helt klart inte gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital under undersökningsperioden, trots den förväntade efterfrågeökningen. - Produktivitet: Produktiviteten mätt i antal tillverkade ton per anställd ökade med 67 % mellan 1996 och undersökningsperioden och med 21 % mellan 1998 och undersökningsperioden. Denna betydande produktivitetsökning visar att gemenskapsindustrin gjorde allt som var möjligt för att bevara sin konkurrenskraft. - Räntabilitetstal >Plats för tabell> Denna indikator avspeglar gemenskapsindustrins allmänna situation (och avser till större delen affärsområden för PET-produkter). Kontrollen visade att en stor del av försämringen under undersökningsperioden kunde tillskrivas PET-sektorn. Denna indikators utveckling motsvarar försämringen av gemenskapsindustrins lönsamhet. - Kassaflöde >Plats för tabell> Denna indikator avspeglar gemenskapsindustrins allmänna situation (och avser till större delen affärsområden för PET-produkter). Den representerar dessa företags bruttorörelseresultat, före finansiella kostnader, avskrivningar och avsättningar. Kontrollen visade att en stor del av försämringen under undersökningsperioden kunde tillskrivas PET-sektorn. 6. Andra argument som framförts a) Allmänna argument rörande kommissionens slutsatser (72) Vissa berörda parter ifrågasatte kommissionens slutsatser om skada, med hänsyn till att några av skadeindikatorerna visade en ökande eller stabil trend. I detta avseende lyfte flera berörda parter fram det låga prisunderskridandet, den ökande försäljningsvolymen och den allmänt stabila marknadsandelen. De ansåg att dessa faktorer visade att gemenskapsindustrins situation var god och att priserna trots att de var mycket låga ändå låg på en normal nivå med hänsyn till den rådande marknadssituationen. (73) Detta argument kunde inte godtas. Såsom fastställts i förordningen om provisorisk tull inträffade den försäljningsökning och det återtagande av marknadsandelar under undersökningsperioden som skedde efter en förlust på fem procentenheter mellan 1997 och 1998 vid en tidpunkt då gemenskapsindustrin väsentligt minskade sina priser för att anpassa dem till priserna för den subventionerade importen. Som det anges i förordningen om provisorisk tull fastställdes det att importen skedde till subventionerade priser. Det låga prisunderskridandet berodde på att gemenskapsindustrins priser hade pressats ned under undersökningsperioden. Detta pristryck var en följd av den subventionerade importen, vilken var omfattande sett till volym och marknadsandel och tvingade gemenskapsindustrin att reagera genom att sänka sina priser. b) Utveckling efter undersökningsperioden (74) Många berörda parter och delegater från medlemsstaterna begärde att kommissionen skulle analysera och beakta viss utveckling som ägde rum efter undersökningsperioden. Dessa parter betonade särskilt den snabba och avsevärda ökningen av gemenskapsindustrins priser för PET i förhållande till ökningen av råmaterialkostnaderna. Enligt dessa parter hade gemenskapsindustrins situation förbättrats dramatiskt efter undersökningsperioden och det var sannolikt att gemenskapsindustrin inte längre led väsentlig skada. (75) Det bör erinras om att det i artikel 11.1 i grundförordningen föreskrivs att upplysningar som avser en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte skall beaktas. Enligt domstolens rättspraxis kan utveckling som äger rum efter undersökningsperioden endast beaktas om den innebär att ett införande av utjämningsåtgärder är uppenbart olämpligt. (76) Kommissionen analyserade utvecklingen av marknaden för PET under en niomånadersperiod efter undersökningsperioden, dvs. från och med den 1 oktober 1999 till och med den 30 juni 2000. Det konstaterades att gemenskapsindustrins försäljningspriser för PET på gemenskapens marknad ökade kontinuerligt. Det genomsnittliga försäljningspriset under niomånadersperioden var cirka 40 % högre än genomsnittspriset under undersökningsperioden. Denna ökning var större än kostnadsökningen (omkring 20 %) och medförde en förbättring av gemenskapsindustrins finansiella situation. Inte desto mindre var gemenskapsindustrins genomsnittliga avkastning på försäljningen under denna niomånadersperiod fortfarande negativ och låg på -2 %, vilket tydde på att dess resultat alltjämt var otillfredsställande och låg långt från en nivå som kunde garantera denna industris livskraft. (77) Denna dramatiska prisändring beror till stor del på den ökning av råoljepriset som skett sedan mitten av 1999 och som märkbart påverkade alla polymerpriser några månader senare. Det bör även noteras att gemenskapsindustrin kontinuerligt har ökat sin försäljning och marknadsandel till förfång för den subventionerade importen. Nedgången i volymen av subventionerad import kan dock vara ett resultat av att en antisubventionsundersökning inletts. I föreliggande fall medförde utvecklingen av växelkursen mellan US-dollar och euro också att den berörda importen blev mindre attraktiv. (78) Växelkurser och råoljepriser är i hög grad lättrörliga och ändringar av dem kan vara tillfälliga. Om den pågående antisubventionsundersökningen avslutas utan införande av åtgärder, kan dessutom den subventionerade importen snabbt återta marknadsandelar. (79) På grundval av det ovanstående dras slutsatsen att utvecklingen efter undersökningsperioden inte visar att den skada som vållas av den subventionerade importen har försvunnit. Därför är ett införande av utjämningsåtgärder inte uppenbart olämpligt. 7. Slutsats om skada (80) Med hänsyn till att inga andra argument inkommit när det gäller skadan för gemenskapsindustrin, bekräftas slutsatsen att gemenskapsindustrin, enligt vad som sägs i skälen 265-268 i förordningen om provisorisk tull, har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8 i grundförordningen. G. ORSAKSSAMBAND (81) Ett flertal berörda parter fortsatte att hävda att kommissionen felaktigt hade dragit slutsatsen att importen med ursprung i de berörda länderna var orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit, medan situationen för denna industri och prisnivån på gemenskapens marknad enligt deras åsikt hade sitt upphov i en kombination av andra faktorer. I detta avseende upprepade de synpunkter som redan framförts i det preliminära skedet (bl. a. vad gäller råmaterialpriset, överkapacitet och konkurrens mellan PET-tillverkarna). (82) Med hänsyn till att inga andra argument inkommit när det gäller orsaken till den skada som gemenskapsindustrin lidit, bekräftas slutsatsen enligt skäl 290 i förordningen om provisorisk tull om att importen av PET från de berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin skada. H. GEMENSKAPENS INTRESSE 1. Troliga följder för parter i senare förädlingsled av att åtgärder införs a) Ytterligare undersökning (83) Med tanke på användarnas låga grad av samarbetsvilja under undersökningens första skede, beslutade kommissionen att ytterligare undersöka vilka följder som ett införande av åtgärder troligen skulle få för parter i senare förädlingsled. Kommissionen sände därför 90 nya förenklade frågeformulär till PET-användare, varav några redan hade kontaktats men inte lämnat något svar. Inom de tidsfrister som fastställts lämnade 19 tidigare icke-samarbetsvilliga företag meningsfulla svar. De nya samarbetsvilliga företagen är följande: - tre förforms-/flaskomformningsföretag: Lux PET GmbH & Co. (Luxemburg) Puccetti SpA (Italien) EBP SA (Spanien) - fyra tillverkare av PET-film och uvetenfolie som använder den berörda produkten: RPC Cobelplast Montonate Srl (Italien) Moplast SpA (Italien) Alusuisse Thermoplastic (Förenade kungariket) Klöckner Pentaplast BV (Nederländerna) - fyra producenter av läskedrycker: L'abeille (Frankrike) Pepsico Food Beverages Intl. Ltd (Italien) Pepsico France (Frankrike) Europe embouteillage Snc (Frankrike) - åtta mineral- och källvattenproducenter: Aguas Minerales Pasqual SL (Spanien) Eycam Perrier SA (Spanien) Font Vella SA & Aguas de Lanjarón SA (Spanien) Italaquae S.p.a. (Italien) Neptune SA (Frankrike) Roxane SA (Frankrike) San Benedetto (Italien) Società Generale delle acque minerali arl (Italien). De uppgifter som lämnades av de företag som besvarade antingen det första eller det andra frågeformuläret täckte sammanlagt 26 % av gemenskapens förbrukning av PET under undersökningsperioden. De kostnadssiffror som fastställts genom sammanläggning av dessa uppgifter ansågs vara representativa för de olika undergrupperna av användare, med hänsyn till att uppgifter från enskilda företag uppvisade en stor likhet mellan företag som tillhörde samma undergrupp. (84) Efter införandet av provisoriska åtgärder inkom flera synpunkter från användare eller deras intresseorganisationer. Dessa berörde för det mesta den tidigare utvecklingen på PET-marknaden och vilken verkan som åtgärderna skulle kunna få för användarsektorerna. Dessa synpunkter lämnades av följande användare och organisationer: - Schmalbach-Lubeca, det största omformningsföretaget i Europa (18 % av gemenskapens förbrukning av PET). - Sammanslutningen av europeiska plastomformningsföretag (EUPC). - UNESDA, en sammanslutning som representerar producenter av läskedrycker. - Nestlé-gruppen, som återigen gör gällande att siffrorna för den franska marknaden är representativa för deras europeiska marknad i allmänhet. (Gruppens sammanlagda uppköp av PET i Europa motsvarar omkring 9 % av gemenskapens förbrukning av PET, varav 3 % gäller endast den franska marknaden). Dessa synpunkter, samt de som lämnats av organisationer som representerar vattenproducenter (vilka hade givit sig till känna under undersökningens första skede), beaktades, och synpunkterna från dessa parter representerade åtminstone hälften av marknaden. b) Beskrivning av användargrupperna (85) Efter en analys av alla uppgifter som lämnats konstaterades det att användarna, som tidigare hade delats in i tre grupper (förformstillverkare, vattenproducenter och integrerade läskedrycksproducenter), egentligen borde delas in i två grupper: - Omformningsföretagen, inklusive tillverkare av förformar och flaskor samt tillverkare av uvetenfolie. Dessa användare utför en enkel bearbetning, varför kostnaden för PET är den långt viktigaste kostnadsfaktorn. Tillverkarna av flaskor och förformar säljer den absolut största delen av sin tillverkning till tappningsföretag för icke-alkoholhaltiga drycker. Tillverkarna av uvetenfolie, vilka endast utgör en liten andel av gruppen av omformningsföretag, säljer till många olika typer av industrier som i huvudsak använder produkterna för att förpacka sina varor. - Tappningsföretag för icke-alkoholhaltiga drycker, inklusive vatten, kolsyrehaltiga och icke-kolsyrehaltiga läskedrycker, mjölk, fruktjuice osv. Uppdelningen av dessa användare mellan vattenproducenter och läskedrycksproducenter är inte relevant eftersom det i många fall är samma tillverkare som tappar både vatten och läskedrycker. Det är mera relevant att skilja mellan de olika typer av drycker som de producerar eftersom andelen PET i deras produktionskostnad beror på den egentliga kostnaden för dryckerna (sodavatten eller fruktjuice kräver dyrare insatsvaror än vatten). Under alla omständigheter är PET en tämligen viktig kostnadsfaktor och de problem som tappningsföretag möter i fråga om försörjning av PET är liknande oavsett vilken produkt de tappar. (86) Det bör noteras att det finns mycket nära verksamhetsförbindelser mellan omformningsföretagen (med undantag av tillverkarna av uvetenfolie) och tappningsföretagen. - Tappningsföretagen köper nästan allt som produceras av omformningsföretagen. - Varje omformningsföretag har ett mycket begränsat antal kunder (oftast endast en). - Omformningsföretag arbetar på grundval av kontrakt med sina kunder och dessa kontrakt innehåller mycket ofta bestämmelser som automatiskt beaktar ändringar av priserna för PET eller om att de skall omförhandlas med jämna mellanrum. Verkningarna av de åtgärder som beskrivs nedan bör således inte läggas samman, med tanke på att åtgärderna till största delen kommer att övervältras direkt på omformningsföretagens viktigaste kunder, dvs tappningsföretagen för icke-alkoholhaltiga drycker. c) Sannolika verkningar för användarna av att åtgärder införs (87) Med beaktande av de nya uppgifterna kan situationen för de användare som lämnade helt kvantifierade uppgifter beskrivas på följande sätt: >Plats för tabell> d) Verkningar för omformningsföretag (88) Det uppskattades att de föreslagna utjämningsåtgärderna, med beaktande av volymen av omformningsföretagens inköp av PET med ursprung i de berörda länderna under undersökningsperioden, skulle leda till en ökning på 0,75 % i tillverkningskostnaderna för omformningsföretag som tillverkar förformar och flaskor. På samma villkor skulle åtgärdernas verkningar för tillverkarna av uvetenfolie motsvara cirka 0,4 %. Till följd av sina kontraktsförbindelser med kunderna kan omformningsföretagen troligen övervältra den största delen av denna kostnadsökning på sina kunder. Utjämningsåtgärdernas verkningar för dessa företags lönsamhet bedöms därför bli mycket begränsade. e) Verkningar för tappningsföretag för icke-alkoholhaltiga drycker (89) Det uppskattades att de föreslagna utjämningsåtgärderna, med beaktande av volymen av tappningsföretagens inköp av PET med ursprung i de berörda länderna under undersökningsperioden, skulle leda till en genomsnittlig ökning på mindre än 0,2 % i tillverkningskostnaderna för tappningsföretagen för icke-alkoholhaltiga drycker. Denna kostnadsökning kan anses vara negligerbar. 2. Detaljhandelspriset för drycker (90) Det fastställdes att priset för vatten och läskedrycker i flaskor har ökat relativt konstant under det senaste decenniet, dvs. med 1-2 % per år (statistik från Eurostat över detaljhandelsprisindex). Under samma period har priserna för PET varit extremt lättrörliga, utan att detta dock påverkat detaljhandelspriserna för vatten och läskedrycker i flaskor. Påståendet att åtgärderna kan leda till inflation i detaljhandelspriserna för vatten och läskedrycker i flaskor avvisas således. 3. Troliga följder för gemenskapsindustrin och parter i tidigare förädlingsled av att åtgärder införs (91) De föreslagna åtgärderna skulle med högsta sannolikhet gynna gemenskapsindustrin, som genom sina omstruktureringsinsatser och höga produktivitetsökningar har visat en bestämd föresats att vara närvarande på denna snabbt växande gemenskapsmarknad. Ett införande av åtgärder skulle göra det möjligt för denna industri att höja sin lönsamhet och göra de nya investeringar som i denna kapitalintensiva industri är nödvändiga för att långfristigt kunna stanna kvar på marknaden. (92) Med hänsyn till att situationen för gemenskapens företag i tidigare förädlingsled är beroende av den ekonomiska situationen för gemenskapens tillverkare av PET, kommer en förbättrad situation för dessa senare tillverkare till följd av åtgärderna också att gynna företagen i tidigare förädlingsled. Detta har bekräftats av samarbetsvilliga företag i tidigare förädlingsled. 4. Slutsatser om gemenskapens intresse (93) På grundval av de ytterligare uppgifter som erhållits från användare dras slutsatsen att åtgärdernas verkningar för användarna kommer att vara begränsade. Eftersom omformningsföretagen kan övervältra större delen av kostnadsökningen på sina kunder bedöms åtgärdernas samlade verkningar för dryckestillverkarnas allmänna lönsamhet bli marginella. (94) Vidare bekräftas det att det inte är sannolikt att tillverkningen av förformar kommer att flyttas ut från gemenskapen, att detaljhandelspriserna för icke-alkoholhaltiga drycker vanligtvis inte påverkas mycket av fluktuationer i priserna för PET och att ett införande av åtgärder klart ligger i gemenskapsindustrins och företags i tidigare förädlingsled intresse. (95) Med hänsyn till att inga andra argument inkommit när det gäller gemenskapens intresse bekräftas slutsatsen i skäl 344 i förordningen om provisorisk tull om att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa åtgärder. I. BESLUT ATT INTE INFÖRA TULLAR (96) Mot bakgrund av ovan nämnda undersökningsresultat om att den landsomfattande vägda genomsnittliga subventionsmarginalen för import med ursprung i Indonesien, Sydkorea och Taiwan understiger respektive tröskelvärde, beslutas det slutgiltigt att inte införa utjämningsåtgärder mot import med ursprung i dessa länder. Förfarandet rörande import från dessa länder bör följaktligen avslutas. J. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER (97) Med hänsyn till slutsatserna avseende subventionering, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga utjämningsåtgärder vidtas för att förhindra att den subventionerade importen med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand vållar gemenskapen ytterligare skada. (98) I avsaknad av nya uppgifter bekräftas användningen av den metod för fastställande av nivån för undanröjande av skada som beskrivs i skälen 349 och 350 i förordningen om provisorisk tull. (99) I syfte att undvika att fluktuationer i priserna för PET som orsakas av fluktuationer i råoljepriserna leder till att högre tullar tas ut, bör tullar i form av ett specifikt belopp per ton införas. Dessa belopp bör beräknas med utgångspunkt i en tillämpning av utjämningstullsatsen på de exportpriser cif som använts vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada under undersökningsperioden. (100) Detta medför att följande utjämningstullsatser (euro/ton) bör tillämpas för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna: a) INDIEN >Plats för tabell> b) MALAYSIA >Plats för tabell> c) THAILAND >Plats för tabell> (101) I syfte att undvika att bristande samarbetsvilja belönas bör tullsatsen för icke-samarbetsvilliga företag fastställas till den högsta tullsats som fastställts för en samarbetsvillig exporterande tillverkare, dvs. 41,3 euro/ton för indiska tillverkare, 16,6 euro/ton för malaysiska tillverkare och 49,1 euro/ton för thailändska tillverkare. (102) De individuella företagsspecifika utjämningstullar som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nu aktuella undersökningen. Följaktligen återspeglar de den situation som konstaterades för dessa företag under denna undersökning. Dessa tullsatser (i motsats till den tull för hela landet som är tillämplig på alla andra företag) är således endast tillämpliga på de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av andra företag som inte särskilt namngivits i artikeltexten till denna förordning, inbegripet enheter som är de angivna företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullar, utan skall omfattas av de tullar som är tillämpliga på alla andra företag. (103) Alla ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika utjämningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller upprättandet av nya tillverknings- och försäljningsenheter) bör omgående sändas till kommissionen(6) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande alla eventuella ändringar av företagets verksamhet i samband med tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning med anknytning till t.ex. namnändringen eller förändringen av tillverknings- och försäljningsenheterna. Kommissionen kommer, om så är nödvändigt, att efter samråd med rådgivande kommittén ändra förordningen i enlighet därmed genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser. K. UTTAG AV DEN PROVISORISKA TULLEN (104) Med tanke på storleken på de utjämningsbara subventioner som konstaterats för de exporterande tillverkarna och den stora skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska utjämningstullar enligt förordning (EG) nr 1741/2000 slutgiltigt tas ut till en sats som motsvarar de slutgiltigt införda tullarna. I de fall de slutgiltiga tullarna är högre än de provisoriska tullarna, bör endast de belopp för vilka säkerhet ställts till en nivå som motsvarar de provisoriska tullarna tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska utjämningstullar på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Taiwan bör frisläppas. L. ÅTAGANDEN (105) Efter införandet av de provisoriska utjämningstullarna gjorde de två exporterande tillverkarna från Indien ett prisåtagande i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen. (106) Kommissionen anser att de åtaganden som gjorts av Reliance Industries Limited och Pearl Engineering Polymers Limited kan godtas(7) eftersom de undanröjer de skadevållande verkningarna av subventioneringen. De regelbundna och detaljerade rapporter företagen förpliktigat sig att lämna till kommissionen kommer dessutom att möjliggöra en effektiv övervakning. Dessa företag har dessutom en sådan försäljningsstruktur att kommissionen anser att det finns liten risk för kringgående av åtagandena. (107) I syfte att säkerställa ett effektivt iakttagande och en effektiv övervakning av åtagandena bör tullbefrielse vid uppvisandet av begäran om övergång till fri omsättning i enlighet med åtagandet endast beviljas under förutsättning att en giltig "åtagandefaktura", som utfärdats av de exporterande tillverkare vars åtaganden godtagits och innehåller de uppgifter som anges i bilagan, uppvisas för den berörda medlemsstatens tullmyndigheter. Om någon sådan faktura inte uppvisas, eller den produkt som uppvisas för tullmyndigheterna inte motsvarar varubeskrivningen i "åtagandefakturan", skall tillämplig utjämningstull betalas i syfte att säkerställa en effektiv tillämpning av åtagandena. (108) Om ett företag överträder eller återtar åtaganden får en utjämningstull införas enligt artikel 13.9 och 13.10 i grundförordningen. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. En slutgiltig utjämningstull skall införas på import av polyetentereftalat med en viskositetskoefficient på minst 78 ml/g enligt DIN (Deutsche Industrienorm) 53728, enligt KN-nummer 39076020 och ex 3907 60 80 (TARIC-nummer 3907608010). 2. Med undantag för vad som föreskrivs i punkt 3 skall följande slutgiltiga utjämningstullsatser tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, för produkter med ursprung i följande länder: >Plats för tabell> 3. De ovannämnda tullsatserna skall inte tillämpas på produkter som tillverkats av nedanstående företag, för vilka följande utjämningstullsatser skall tillämpas: >Plats för tabell> 4. I de fall varor skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller skall betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(8) skall utjämningstullen, beräknad på grundval av de belopp som anges ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. 5. Trots vad som sägs i punkt 1 skall en slutgiltig tull inte tillämpas på import som övergår till fri omsättning enligt bestämmelserna i artikel 2. 6. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Artikel 2 1. Produkter som importeras skall vara befriade från de utjämningstullar som införs genom artikel 1, om de tillverkas av något av de företag som anges i punkt 3 och direkt exporteras (dvs. faktureras och sänds) till ett företag som agerar som importör i gemenskapen samt deklareras enligt tillämpligt TARIC-tilläggsnummer och om villkoren i punkt 2 är uppfyllda. 2. Vid uppvisandet av begäran om övergång till fri omsättning skall tullbefrielse beviljas under förutsättning att en giltig åtagandefaktura, som utfärdats av de exporterande företag som anges i punkt 3 och innehåller de nödvändiga uppgifter som anges i bilagan till denna förordning, uppvisas för den berörda medlemsstatens tullmyndigheter. Ett villkor för denna tullbefrielse skall också vara att de varor som deklareras och uppvisas för tullen exakt motsvarar varubeskrivningen i åtagandefakturan. 3. Produkter som importeras åtföljda av en s.k. åtagandefaktura skall deklareras enligt följande TARIC-tilläggsnummer: >Plats för tabell> Artikel 3 De belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska utjämningstullar enligt förordning (EG) nr 1741/2000 på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indien, Malaysia och Thailand skall tas ut till en sats som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. De belopp för vilka säkerhet ställts till en sats som överstiger den slutgiltiga utjämningstullsatsen skall frisläppas. Artikel 4 Antisubventionsförfarandet rörande import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Indonesien, Republiken Korea och Taiwan skall avslutas. Artikel 5 De belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska utjämningstullar enligt förordning (EG) nr 1741/2000 på import av visst slags polyetentereftalat med ursprung i Taiwan skall frisläppas. Artikel 6 Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 27 november 2000. På rådets vägnar L. Fabius Ordförande (1) EGT L 288, 21.10.1997, s. 1. (2) EGT L 199, 5.8.2000, s. 6. (3) EGT L 199, 5.8.2000, s. 48. (4) EGT C 319, 6.11.1999, s. 2. (5) Canada - Measures affecting the export of civilian aircraft, Rapport från Överprövningsorganet, Dok. WT/DS70/AB/R, 2 augusti 1999 (skälen (149) ff). (6) Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för handel Direktorat C TERV 0/13 Rue de la Loi/Wetstraat 200 B - 1049 Bryssel. (7) Se sidan 88 i detta nummer av EGT. (8) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 502/1999 (EGT L 65, 12.3.1999, s. 1). BILAGA Uppgifter som skall anges på den åtagandefaktura som avses i artikel 2.2: 1. Åtagandefakturanummer. 2. Det TARIC-tilläggsnummer enligt vilka de fakturerade varorna kan tullklareras vid gemenskapens gräns (enligt förordningen). 3. En exakt beskrivning av varorna med bl.a. följande uppgifter: - Produktrapporteringsnummer (PRC) (enligt vad som fastställts i det åtagande som gjorts av den tillverkande exportören i fråga). - KN-nummer. - Kvantitet (i enheter). 4. Beskrivning av försäljningsvillkoren med bl.a. följande uppgifter: - Pris per enhet. - Betalningsvillkor. - Leveransvillkor. - Sammanlagda rabatter och avdrag. 5. Namnet på det företag som agerar som importör och till vilket fakturan utfärdas direkt av det berörda företaget. 6. Namnet på den företrädare för företaget som har utfärdat åtagandefakturan samt följande undertecknade försäkran: "Jag intygar härmed att försäljningen för direkt export till Europeiska gemenskapen av de varor som avses i denna faktura omfattas av och sker enligt villkoren i det åtagande som gjorts av ... (företaget) och som godtagits av Europeiska kommissionen genom beslut 2000/745/EG. Jag försäkrar att uppgifterna på denna faktura är fullständiga och korrekta."