32000R0348

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 348/2000

av den 14 februari 2000

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Republiken Kroatien och Ukraina och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 9.4 och artikel 10.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Genom förordning (EG) nr 1802/1999(2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Kroatien och Ukraina.

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

(2) Efter införandet av den preliminära antidumpningstullen gavs de berörda parter som så önskade möjlighet att höras. Parterna informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag, till en tullsats motsvarande den slutgiltiga tullen, av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstullen. Parterna beviljades också en tid inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter.

(3) De synpunkter som de berörda parterna lämnade muntligen och skriftligen togs under övervägande och i de fall då så var lämpligt ändrades de slutgiltiga undersökningsresultaten i enlighet med dessa synpunkter.

C. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(4) I skäl 7 i förordningen om preliminär tull beskrivs den berörda produkten som sömlösa rör av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm, sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade och andra rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm, nedan kallade sömlösa rör.

(5) Det har återigen gjorts gällande att sömlösa rör borde delas upp i två olika produkter, nämligen stålrör för allmänna ändamål och rörledningar av stål för användning i olje- och gassektorn, samt att eventuell skada som gemenskapsindustrin har lidit borde fastställas särskilt för varje produkt.

(6) Som grund för denna påstådda åtskillnad gjordes gällande att rör för allmänna ändamål och rörledningar inte är utbytbara på grund av de särskilda intyg som krävs för användning i olje- och gassektorn. Det har också gjorts gällande att de högre kostnaderna för tillverkning av rörledningar innebär att dessa inte kan säljas för annan användning än inom olje- och gassektorn. Vidare har hävdats att rör för allmänna ändamål används inom byggnadsindustrin och vid infrastrukturarbeten, medan rörledningar används inom olje- och gasindustrierna, att de två produkterna har olika försäljningskanaler samt att rörledningarna säljs direkt till slutanvändarna, inte till handlarna.

(7) Det konstaterades att alla sömlösa rör har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Det finns många olika typer av sömlösa rör, som skiljer sig åt vad gäller ytterdiameter, väggtjocklek, stålkvalitet och tekniska specifikationer, men någon klar skiljelinje mellan dessa olika typer kunde inte konstateras.

(8) Dessutom framgick av undersökningen att alla typer av sömlösa rör såldes till såväl handlare som slutanvändare. En tydlig åtskillnad av försäljningskanalerna, även om en sådan saknar relevans i sig, kunde alltså inte konstateras.

(9) Slutligen konstaterades att alla sömlösa rör har väsentligen samma användningsområden. Även om de används inom många olika industrier, som till exempel byggnadsindustrin, bilindustrin, olje- och petroleumindustrin, vid tillverkning av kraftverk och värmepannor, pneumatiska och hydrauliska produkter samt inom verkstadsindustrin, och även om det är riktigt att inte varje enskild användare kan använda varje typ av sömlösa rör, bedöms alla sömlösa rör ha samma grundläggande ändamål.

(10) Vissa typer av sömlösa rör är tydligt avsedda för särskilda ändamål (t.ex. för oljepipelines) men kan ändå användas för mer allmänna ändamål. Dessutom konstaterades att rör för allmänna ändamål också kan användas på många olika sätt. Allt detta visar på att det råder en hög grad av konkurrens och utbytbarhet mellan samtliga produkttyper.

(11) Således bekräftades den preliminära slutsatsen att alla sömlösa rör, såväl rör för allmänna ändamål som rörledningar, utgör en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(12) Det bör erinras om att kommissionen i skälen 11 och 12 i förordningen om preliminär tull konstaterade att de sömlösa rör som importeras från de berörda länderna, de sömlösa rör som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin och de som säljs på hemmamarknaden i Kroatien har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och väsentligen samma användningsområden.

(13) Det har gjorts gällande att de sömlösa rör som tillverkas i gemenskapen skulle vara olika dem som importeras från Ukraina eftersom de ukrainska rören tillverkas enligt andra standarder än de som tillämpas av gemenskapsindustrin, samt att de särskilda provningskrav som gäller för sömlösa rör som tillverkas i gemenskapen innebär att produktionsprocesserna skiljer sig åt.

(14) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin och de ukrainska exportörerna tillämpar samma eller liknande nationella och internationella standarder vid tillverkningen. De uppgifter som tillhandahållits av de ukrainska exportörerna visar att de sömlösa rör (såväl rör för allmänna ändamål som rörledningar) som exporterats till gemenskapen motsvarar de standarder som tillämpas inom industrin såsom DIN, API och ASTM, vilket de sömlösa rör som tillverkas av gemenskapsindustrin också gör.

(15) I enlighet med ovanstående bekräftas de preliminära slutsatserna att sömlösa rör som importerats till gemenskapen från de berörda länderna, de sömlösa rör som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin och de sömlösa rör som säljs på den inhemska marknaden i Kroatien är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/1996 (nedan kallad grundförordningen).

D. DUMPNING

1. Kroatien

(16) Efter antagandet av de preliminära antidumpningsåtgärderna har det inte framförts några argument rörande beräkningen av normalvärde, fastställande av exportpris, jämförelsen mellan normalvärde och exportpris eller fastställandet av marginalen. De slutsatser som framgår av skälen 13-19 i förordningen om preliminär tull bekräftas följaktligen. Dumpningsmarginalen, och den övriga marginalen, förblir därför på samma nivå, dvs. 40,8 %.

2. Ukraina

a) Normalvärde

(17) Efter det att förordningen om preliminär tull offentliggjorts invände en importör mot användningen av Kroatien som ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi vid fastställandet av normalvärde för Ukraina. Importören gjorde gällande att kostnaderna för energi och andra insatsvaror var betydligt högre i Kroatien än i Ukraina, att det råder monopol på den kroatiska hemmamarknaden, eller i varje fall att denna var dominerad av den ende tillverkaren, samt att det inte företetts tillräckliga bevis för att försäljningen på den kroatiska hemmamarknaden är representativ.

(18) Invändningen om högre kostnader i Kroatien saknar relevans eftersom Ukraina inte är en marknadsekonomi och jämförelser av detta skäl inte är tillförlitliga. Vad som är relevant i sammanhanget är huruvida ukrainska tillverkare haft några absoluta eller komparativa fördelar, såsom en mera effektiv energianvändning, jämfört med de kroatiska tillverkarna. Så var emellertid inte fallet. Valet av Kroatien kan för övrigt inte anses olämpligt eftersom ett av alternativen, Brasilien, underkändes på grund av att priserna på den brasilianska marknaden var för höga till följd av att en tillverkare dominerade marknaden. På den kroatiska hemmamarknaden fanns emellertid ett inslag av konkurrens eftersom Kroatien både importerar och exporterar den berörda produkten. Dessutom var den inhemska försäljningen, som volymmässigt motsvarade mer än 5 % av den sammanlagda exporten från Ukraina till gemenskapen, representativ. Slutligen kan påpekas att de största ansträngningar har gjorts för att undersöka andra alternativ än Brasilien, såsom Förenta staterna eller Tjeckiska republiken, men att inget av dessa länder visat någon samarbetsvilja.

(19) Inga andra argument har framförts vare sig rörande metoden för normalvärdets beräkning eller själva beräkningen, varför de slutsatser som framgår av skälen 20-26 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

b) Exportpris

(20) En exporterande tillverkare invände mot att kommissionen vid fastställandet av exportpriset inte beaktat denne exporterande tillverkares försäljning till hans närstående importör i gemenskapen på grund av att de uppgifter som lämnats inte hade ansetts tillförlitliga. Eftersom det inte framlagts någon ny bevisning för motsatsen bekräftas slutsatserna i skälen 27 och 28 i förordningen om preliminär tull.

c) Jämförelse

(21) De exporterande tillverkarna krävde återigen justering för olikheter i fysiska egenskaper beroende på de lägre standarder som tillämpas av den ukrainska rörindustrin jämfört med gemenskapsindustrin. Denna begäran avvisades i det preliminära förfarandet eftersom den var otillräckligt underbyggd. De exporterande tillverkarna anförde dock inte heller denna gång tillräckligt stöd för sina argument, varför slutsatserna i skälen 29-31 i förordningen om preliminär tull bekräftas i avsaknad av nya uppgifter.

d) Dumpningsmarginal

(22) Av dessa skäl bekräftas de preliminära slutsatserna rörande dumpningsmarginal för Ukraina, som uppgår till 123,7 % för Ukraina.

E. SKADA

1. Definition av gemenskapsindustrin

(23) I avsaknad av nya uppgifter bekräftas de preliminära slutsatserna om den definition av gemenskapsindustrin som framgår av skälen 34-38 i förordningen om preliminär tull.

2. Import till gemenskapen från de berörda länderna

a) Sammanslagning

(24) Den kroatiske exporterande tillverkaren gjorde gällande att importen från Kroatien inte borde bedömas sammanslagen med importen från Ukraina. Han hävdade att den volym som importerades från Kroatien under undersökningsperioden var betydligt mindre än den volym som importerades från Ukraina, medan priserna på denna import var högre. Det gjordes också gällande att priserna på de produkter som exporterades från Kroatien har anpassat sig till de priser som de från Ukraina importerade varorna betingar på marknaden i gemenskapen.

(25) För båda länderna konstaterades betydande dumpningsmarginaler. Båda ländernas importvolymer ökade under den undersökta perioden och uppnådde höga nivåer vilka, för båda länderna, konstaterades ligga väl över miniminivån. Vad gäller priserna på de importerade produkterna konstaterades att priserna på sömlösa rör från båda länderna i betydande mån underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Dessutom säljs sömlösa rör från de båda länderna genom samma försäljningskanaler och på jämförbara försäljningsvillkor vilket innebär att de konkurrerar med varandra och med de rör som gemenskapsindustrin säljer.

(26) Av dessa skäl bekräftas de preliminära slutsatserna rörande frågan huruvida den sammanslagna bedömningen av importen från Kroatien och Ukraina var korrekt.

b) Priserna på den dumpade importen

(27) Prisunderskridandemarginalerna för Kroatien och Ukraina räknades om med beaktande av den bevisning som de berörda parterna lämnat in rörande priserna på vissa produktkategorier och indelningen av sömlösa rör i grupper i prisjämförelsesyfte.

(28) För Kroatien var den reviderade vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser 14,4 %.

(29) För Ukraina var den reviderade vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser 24 %.

3. Gemenskapsindustrins situation

a) Inledande anmärkning

(30) Efter det att förordningen om preliminär tull offentliggjorts konstaterade kommissionen den 8 december 1999 att vissa tillverkare i gemenskapen som ingått i gemenskapsindustrin i detta förfarande brutit mot artikel 81 i EG-fördraget genom att ägna sig åt konkurrensbegränsande verksamhet. Det konstaterades att det mellan 1990 och 1995 funnits ett avtal mellan Dalmine, Mannesmannröhren-Werke och Vallourec om att inte inkräkta på varandras respektive hemmamarknader för vissa sömlösa rör, särskilt stålrör för oljeborrning (oil country tubular goods) och vissa rörledningar.

(31) Beslutet har undersökts för att det skulle kunna avgöras om den skada som gemenskapsindustrin konstaterades ha lidit berodde på den dumpade importen eller om den förorsakats av vissa gemenskapstillverkares beteende.

(32) Det bör noteras att den period på vilken resultaten av denna undersökning bygger (1 januari 1997-31 oktober 1998) inte omfattar den period under vilken den konkurrensbegränsande verksamheten ägt rum. Med hänsyn till att denna verksamhet ägde rum före den period som omfattas av detta förfarande samt att ökningen av volymen av importen till dumpade priser från Kroatien och Ukraina sammanföll med försämringen av gemenskapsindustrins situation kan inte den slutsatsen dras att vissa gemenskapstillverkares konkurrensbegränsande verksamhet skulle ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin har lidit i detta förfarande i sådan utsträckning att orsakssambandet mellan gemenskapsindustrins skada och den ifrågavarande importen, i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen, skulle brytas.

b) Argument som framförts av de berörda parterna med anledning av de preliminära slutsatserna

(33) De ukrainska exporterande tillverkarna invände att gemenskapsindustrin inte åsamkats väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen eftersom nivåerna på produktiviteten och kapacitetsutnyttjandet förbättrades och marknadsandelen förblev stabil mellan 1997 och undersökningsperioden. Dessutom ifrågasatte de de preliminära slutsatserna om gemenskapsindustrins lönsamhet. Som stöd för detta anfördes vissa pressartiklar med uppgifter om förbättrade resultat för tillverkarna av sömlösa rör i gemenskapen.

(34) Enligt artikel 3.5 i grundförordningen behöver ingen av de faktorer som räknas upp i den bestämmelsen ensam vara avgörande vid fastställandet av huruvida gemenskapsindustrin lidit skada i den mening som avses i artikel 3.

(35) Vad gäller förbättringen av gemenskapsindustrins situation mellan 1997 och undersökningsperioden, särskilt vad gäller produktiviteten och kapacitetsutnyttjandet, bör detta ses i samband med de antidumpningsåtgärder som 1997 infördes för import av sömlösa rör från Tjeckiska republiken, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakiska republiken genom förordning (EG) nr 2320/97(3). Den avsedda effekten av dessa antidumpningsåtgärder var att undanröja den skada som gemenskapsindustrin funnits ha lidit.

(36) Det bör också noteras att gemenskapsindustrins lönsamhet mellan 1997 och undersökningsperioden låg kvar på en lägre nivå än vad gemenskapsindustrin kunde ha förväntat sig under normala konkurrensförhållanden, utan förekomsten av dumpad import. Vad gäller lönsamhetsuppgifternas tillförlitlighet bör noteras att de överensstämmer med de uppgifter som gemenskapsindustrin tillhandahållit under undersökningen och som kontrollerats vid kontrollbesök. De uppgifter om lönsamheten som de ukrainska exporterande tillverkarna tillhandahållit omfattar produkter som inte ingår i undersökningen och avser en period som inte täcks av denna undersökning. Vad gäller marknadsandelen konstaterades att gemenskapsindustrin inte kunnat återta tidigare förlorade marknadsandelar. Gemenskapsindustrin har följaktligen inte kunnat dra full fördel av de slutgiltiga åtgärderna för import från Tjeckiska republiken, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakiska republiken.

(37) Med hänsyn till det ovan sagda bekräftas de preliminära slutsatserna om den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin.

F. ORSAKSSAMBAND

(38) I avsaknad av nya uppgifter bekräftas de preliminära slutsatser som framgår av skälen 68-73 i förordningen om preliminär tull.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(39) Med beaktande av komissionens slutsats i skäl 30 har man undersökt ifall påläggandet av antidumpningsåtgärder kunde påverka konkurrenssituationen på denna marknad. Med hänsyn till det faktum att antikonkurrensiell verksamhet konstaterats under en tid före perioden i detta förfarande, finns det inte någon orsak till att dra den slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder i det pågående förfarandet skulle påverka konkurrenssituationen på denna marknad i framtiden.

(40) I avsaknad av nya uppgifter om gemenskapens intresse bekräftas de preliminära slutsatser som framgår av skälen 74-83 i förordningen om preliminär tull.

H. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(41) Den metod för fastställande av skademarginalen som beskrivits i skälen 86 och 87 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(42) Skademarginalerna, som reviderats med beaktande av de synpunkter som de berörda parterna framställt, vilka beskrivits ovan i skäl 27, efter det att uppgifter om de preliminära slutsatserna lämnats ut, är följande:

>Plats för tabell>

2. De slutgiltiga åtgärdernas form och nivå

(43) Avgörandena ovan rörande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse utgör grund för införande av slutgiltiga åtgärder. Med hänsyn till de många olika produkttyper som förekommer bör antidumpningstullen utformas som en värdetull.

(44) I enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen skall, för alla exporterande tillverkare, antidumpningstullens storlek grundas på skademarginalen eller dumpningsmarginalen, beroende på vilken som är lägst. Dessa tullar, uttryckta i procent av priserna fritt gemenskapens gräns, bör således uppgå till följande:

>Plats för tabell>

(45) Efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna införts gjorde den exporterande tillverkaren i Kroatien och de exporterande tillverkarna i Ukraina i förening med de ukrainska myndigheterna prisåtaganden av samma slag som de åtaganden som kommissionen 1997 godtagit från andra tillverkare i Central- och Östeuropa inom ramen för förordning (EG) nr 2320/97. Skadan undanröjs på två sätt, nämligen genom ett prisåtagande för import upp till en överenskommen högsta volym och genom en värdetull som tas ut på import därutöver.

(46) För att säkerställa att den importmängd som undantas från värdetullen inte är större än den mängd som anges i prisåtagandet bör, som förutsättning för befrielse från antidumpningstull, gälla att ett giltigt tillverkningsintyg, med en tydlig uppgift om tillverkaren, en exakt beskrivning av varorna och en av tillverkaren undertecknad förklaring, uppvisas för medlemsstaternas tullförvaltningar.

(47) För att kommissionen på ett effektivt sätt skall kunna övervaka att åtagandena iakttas har tillverkarna samtyckt till att regelbundet tillhandahålla kommissionen utförliga uppgifter om deras exportförsäljning till gemenskapen samt att hålla kopior av tillverkningsintygen tillgängliga för efterhandskontroll.

(48) Vad gäller Ukraina har de ukrainska tillverkarna gjort ett gemensamt åtagande, vilket återspeglar att Ukraina inte är en marknadsekonomi, och de ukrainska myndigheterna har som stöd för åtagandet givit garantier om adekvat övervakning, särskilt vad gäller den volym som undantas från antidumpningstullen.

(49) Ordningen med prisåtaganden upp till en viss volym och värdetull på övrig import är därför tillräcklig för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin. Vid överträdelse av åtagandena, eller misstanke om en sådan överträdelse, kommer kommissionen att utan dröjsmål införa preliminära eller slutgiltiga tullar i enlighet med artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen.

(50) Kommissionen har godtagit dessa åtaganden.

I. UTTAG AV PRELIMINÄR TULL

(51) Med hänsyn till de stora dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna och mot bakgrund av den skada som gemenskapsindustrin vållats anser kommissionen att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull enligt förordningen om preliminär tull slutgiltigt bör tas ut till en tullsats motsvarande den slutgiltiga tullen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av följande produkter med ursprung i Kroatien och Ukraina:

- Sömlösa rör av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olje- och gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm (vilka klassificeras enligt KN-nummer 7304 10 10 och 7304 10 30 ).

- Sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade (vilka klassificeras enligt KN-nummer 7304 31 99 ).

- Andra rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm (vilka klassificeras enligt KN-nummer 7304 39 91 och 7304 39 93 ).

2. Följande tullsatser skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns för import av den produkt som beskrivs i punkt 1:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Importerade produkter skall vara befriade från de antidumpningstullar som införs genom artikel 1 förutsatt att produkterna har tillverkats och sålts på export till gemenskapen av något av de företag som anges i punkt 4, vilka har gjort åtaganden som godtagits av kommissionen, och förutsatt att villkoren i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.

2. När deklarationen för övergång till fri omsättning uppvisas skall som förutsättning för tullbefrielse gälla att ett giltigt tillverkningsintyg, som upprättats av ett av de företag som anges i punkt 4, uppvisas i original för medlemsstaternas behöriga tullmyndigheter. Tillverkningsintyget skall uppfylla de krav för dessa intyg som fastställts i det av kommissionen godtagna åtagandet och som i huvuddrag återges i bilagan till denna förordning.

3. Det tillverkningsintyg som avses i punkt 2 måste uppvisas inom tre månader efter upprättandet. De kvantiteter som deklareras för medlemsstaternas tullmyndigheter för import till gemenskapen utan antidumpningstull skall inte överstiga de kvantiteter som anges på intyget. Om de på intyget angivna kvantiteterna överskrids skall den överskjutande mängden omfattas av tullen och deklareras enligt det relevanta TARIC-tilläggsnumret i artikel 1.2.

4. Import som åtföljs av ett tillverkningsintyg skall deklareras enligt följande TARIC-tilläggsnummer:

>Plats för tabell>

Artikel 3

I medlemsstaternas rapporter till kommissionen enligt artikel 14.6 i förordning (EG) nr 384/96 skall för varje övergång till fri omsättning anges det år och den månad då importen ägt rum, KN-nummer, TARIC-nummer och TARIC-tilläggsnummer, typ av åtgärd, ursprungsland, kvantitet, värde, antidumpningstull, den importerande medlemsstaten och, i tillämpliga fall, tillverkningsintygets löpnummer.

Artikel 4

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull i enlighet med förordning (EG) nr 1802/1999 skall tas ut till den slutgiltiga tullsatsen. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen skall frisläppas.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 februari 2000.

På rådets vägnar

J. GAMA

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998, s. 18).

(2) EGT L 218, 18.8.1999, s. 3.

(3) EGT L 322, 25.11.1997, s. 1.

BILAGA

Huvudsakligt innehåll i det tillverkningsintyg som avses i artikel 2.2(1)

a) Intygets nummer.

b) Märkning som utvisar om intyget är ett original eller en kopia.

c) Datum då intyget upphör att gälla.

d) Följande text: "Tillverkningsintyg upprättat av [företagets namn] i enlighet med artikel 2.2 i rådets förordning (EG) nr 348/2000 för export till Europeiska gemenskapen av vissa sömlösa rör inom ramen för TARIC-tilläggsnummer [TARIC-tilläggsnummer]."

För import från Ukraina: "Tillverkningsintyg bestyrkt av Ministeriet för [...] i Ukraina för övervakning i enlighet med artikel 2.2 i rådets förordning (EG) nr 348/2000 för export till Europeiska gemenskapen av vissa sömlösa rör inom ramen för TARIC-tilläggsnummer [TARIC-tilläggsnummer]."

e) Den exporterande tillverkarens namn och fullständiga adress, inbegripet telefon- och telefaxnummer, samt eventuellt identitetsnummer, t.ex. nationellt registreringsnummer för aktiebolag.

f) Namn på och fullständig adress (inbegripet telefon- och telefaxnummer) för den exporterande tillverkarens kund, till vilken produkten sålts och fakturerats av den exporterande tillverkaren.

g) Numret på den faktura som tillverkningsintyget hänför sig till.

h) Exakt beskrivning av varorna, inbegripet

- en beskrivning av produkten som är tillräcklig för att identifiera produkten och som skall vara identisk med produktbeskrivningen på fakturan,

- KN-nummer,

- kvantitet (i metriska ton).

i) För import från Kroatien, namnet på den tjänsteman i företaget som ansvarar för upprättandet av intyget samt följande undertecknade förklaring: "Undertecknad intygar härmed att försäljningen på export till Europeiska gemenskapen av de varor som omfattas av detta intyg sker inom räckvidden för och enligt villkoren i det åtagande som gjorts av [den exporterande tillverkarens namn] samt inom ramen för den mängd som får importeras till gemenskapen utan antidumpningstull och som anges i det åtagande som godtagits av kommissionen genom beslut 2000/.../EG (beslut K(2000) 271/2). Jag intygar att uppgifterna i detta intyg är fullständiga och riktiga."

För import från Ukraina, följande förklaring, undertecknad av den exporterande tillverkaren: "Undertecknad intygar härmed att försäljningen på export till Europeiska gemenskapen av de varor som omfattas av detta intyg sker inom räckvidden för och enligt villkoren i det åtagande som gjorts av [den exporterande tillverkarens namn] samt inom ramen för den mängd som får importeras till gemenskapen utan antidumpningstull och som anges i det åtagande som godtagits av kommissionen genom beslut 2000/.../EG (beslut K(2000) 271/2). Jag intygar att uppgifterna i detta intyg är fullständiga och riktiga."

j) För import från Ukraina, utrymme för stämpel och namnteckning av en behörig person inom Ministeriet för [...] i Ukraina.

k) Utrymme som kan användas av gemenskapens behöriga myndigheter.

(1) Varje ruta i certifikatet kommer att lyda på fyra språk för Kroatien, tillverkningslandets språk, engelska, franska och tyska samt på två språk för Ukraina, tillverkningslandets och engelska.