31999R0350

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 350/1999 av den 17 februari 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 2750/86 om tillämpningsföreskrifter för saluföring av socker från de franska utomeuropeiska departementen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1785/81 av den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1148/98 (2), särskilt artiklarna 9.6 och 39 andra stycket i denna, och

av följande skäl:

I rådets förordning (EEG) nr 2225/86 av den 15 juli 1986 om åtgärder för avsättning av socker som producerats i de franska utomeuropeiska departementen och för utjämning av prisskillnaderna mellan detta socker och förmånsråsocker (3) föreskrivs särskilt att ett enhetligt avsättningsstöd från gemenskapen skall beviljas producenter av socker, som producerats i de franska utomeuropeiska departementen (FUD) och levererats till gemenskapens europeiska hamnar. Stödet består av två schablonbelopp, där det ena motsvarar transportkostnaderna fritt fabrik till fob-position i FUD och det andra skall täcka kostnaderna för sjötransport från fob-position i de franska utomeuropeiska departementen till fartygets cif-hamn i gemenskapens europeiska områden, lika med det fraktelement som fastställts för Västindien-Förenade kungariket.

Sjötransportkostnaderna beror särskilt av fartygsstorleken, som i sin tur bestäms av deplacementet, synnerhet i inskeppningshamnar i FUD. Erfarenheten har visat, att just dessa hamnars egenskaper leder till att socker från vissa FUD ofta transporteras till gemenskapen i fartyg på mindre än 20 000 nettoregisterton, medan det är på fartyg av storleken 25-30 000 nettoregisterton som frakten Västindien-Förenade kungariket beräknats. Det kan alltså ske att aktörernas fraktkostnader inte blir proportionerliga mot det schablonmässiga fraktelementet. För att uppnå syftet med artikel 9 i förordning (EEG) nr 1785/81 bör tillämpningsföreskrifterna för schablonbeloppet förses med en möjlighet att justera fraktelementet Västindien-Förenade kungariket, när fartygens storlek så motiverar. Följaktligen bör artikel 2 ändras i kommissionens förordning (EEG) nr 2750/86 av den 3 september 1986 om tillämpningsföreskrifter för saluföring av socker från de franska utomeuropeiska departementen och ändring för fjärde gången av förordning (EEG) nr 3016/78 (4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1730/92 (5).

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för socker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2 i förordning (EEG) nr 2750/86 skall ändras på följande sätt:

1. Den existerande texten skall bli punkt 1.

2. Följande punkt skall läggas till:

"2. De behöriga myndigheterna i Republiken Frankrike skall schablonmässigt kunna justera det belopp som avses i punkt 1 sista stycket, när användning av fartyg på mindre än 20 000 nettoregisterton leder till att producentens reella transportkostnader överstiger detta belopp.

Per månad och geografiskt område (Antillerna/Réunion) får justeringen högst motsvara medelvärdet, schablonmässigt minskat med 2 euro/ton, av den under de tolv månader som föregår sockrets avfärd från FUD-hamnar och för bulklast konstaterade skillnaden mellan den faktiska fraktkostnaden för fartyg på mindre än 20 000 nettoregisterton, fastställd på grundval av konossementet, och det fraktelement Västindien-Förenade kungariket som avses i artikel 2 b i förordning (EEG) nr 2225/86.

De behöriga myndigheterna i Republiken Frankrike skall utan dröjsmål meddela kommissionen gjorda justeringar, varvid särskilt antalet fartyg och aktuella belopp skall anges, och inkomma med relevanta underlag."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 februari 1999.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 177, 1.7.1981, s. 4.

(2) EGT L 159, 3.6.1998, s. 38.

(3) EGT L 194, 17.7.1986, s. 7.

(4) EGT L 253, 5.9.1986, s. 8.

(5) EGT L 179, 1.7.1992, s. 112.