31999Q0802

ARBETSORDNING

(14:e upplagan)

Anmärkning till läsaren:

Tolkningar till arbetsordningen återges (i enlighet med artikel 180) i kursiv stil.

INNEHÅLL

>Plats för tabell>

KAPITEL I

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Artikel 1

Europaparlamentet

1. Europaparlamentet är den församling som är vald i överensstämmelse med fördragen, akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, samt den från fördragen härledda nationella lagstiftningen.

2. Europaparlamentets valda företrädare benämns:

"Medlemmer af Europa-Parlamentet" på danska,

"Mitglieder des Europäischen Parlaments" på tyska,

"Βουλευτές του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου" på grekiska,

"Members of the European Parliament" på engelska,

"Diputados al Parlamento Europeo" på spanska,

"Euroopan parlamentin jäsenet" på finska,

"Députés au Parlement européen" på franska,

"Deputati al Parlamento europeo" på italienska,

"Leden van het Europees Parlement" på nederländska,

"Deputados ao Parlamento europeu" på portugisiska samt

"Ledamöter av Europaparlamentet" på svenska.

Artikel 2

Obundet mandat

Europaparlamentets ledamöter har ett obundet mandat. De får inte bindas av instruktioner eller uppdrag.

Artikel 3

Immunitet och privilegier

1. Ledamöterna åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med det protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna som är fogat till fördraget av den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

2. Passersedlar som tillåter ledamöterna att fritt röra sig i medlemsstaterna skall utfärdas av parlamentets ordförande (härefter kallad talman) så snart denne meddelats vilka ledamöter som valts.

3. Ledamöterna har rätt att ta del av alla handlingar i parlamentets eller ett utskotts ägo, med undantag av personakter och räkenskaper, vilka endast de berörda ledamöterna har rätt att ta del av.

Artikel 4

Deltagande i sammanträden och omröstningar

1. Vid varje sammanträde skall det finnas en närvarolista som ledamöterna skall förse med sin namnteckning.

2. Namnen på de ledamöter som är närvarande enligt närvarolistan skall föras till protokollet från varje sammanträde.

3. Vid en omröstning med namnupprop skall namnen på de ledamöter som deltagit i omröstningen och hur de röstat föras till protokollet.

Artikel 5

Kostnadsersättning och andra ersättningar

Presidiet skall fastställa bestämmelser om kostnadsersättning och andra ersättningar till ledamöterna.

Artikel 6

Upphävande av immunitet

1. Varje begäran från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet skall tillkännages i kammaren och hänvisas till behörigt utskott.

2. Behörigt utskott skall pröva varje sådan begäran utan dröjsmål och i den ordning de inkommit.

3. Utskottet kan uppmana den myndighet som inkommit med begäran att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas. De berörda ledamöterna skall höras om de så önskar. De har rätt att lämna in allt skriftligt material som de anser relevant för utskottets ställningstagande. De har rätt att låta sig företrädas av en annan ledamot.

4. Utskottets betänkande skall innehålla ett förslag till beslut, i vilket utskottet endast skall rekommendera huruvida begäran om upphävande av immuniteten skall bifallas eller avslås. Ligger flera olika åtalspunkter bakom en begäran om upphävande av immunitet, kan emellertid var och en av dessa bli föremål för ett enskilt förslag till beslut. I utskottets betänkande kan det i undantagsfall föreslås att upphävandet av immuniteten endast skall beröra åtalet och att ledamoten, så länge dom inte vunnit laga kraft, inte kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra ledamoten att utföra sina åligganden i enlighet med sitt mandat.

När avsikten med en begäran om upphävande av immunitet är att tvinga en ledamot att vittna eller framträda som sakkunnig genom att beröva ledamoten friheten, skall utskottet:

- innan det föreslår ett upphävande av immuniteten, garantera att ledamoten inte tvingas vittna en dag eller vid ett tillfälle som hindrar eller försvårar ledamotens arbete som parlamentsledamot eller garantera att vittnesmålet skall kunna avges skriftligt eller på annat sätt som inte försvårar utförandet av ledamotens åligganden som parlamentsledamot,

- inhämta preciseringar om ämnet för vittnesmålet så att ledamoten inte tvingas att delge sekretessbelagda uppgifter som erhållits under utövandet av uppdraget som ledamot och som ledamoten anser sig ha skäl att inte avslöja.

5. Utskottet får under inga omständigheter uttala sig om skuldfrågan, eller om det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

6. Utskottets betänkande skall tas upp som första punkt på föredragningslistan till det första sammanträdet efter det att begäran inkommit. Inga ändringsförslag till förslaget eller förslagen till beslut är tillåtliga.

Det är endast tillåtet att diskutera grunderna för eller emot varje enskilt förslag om upphävande eller bevarande av immunitet.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 122 får den ledamot vars immunitet är föremål för en begäran om upphävande inte yttra sig i debatten.

Omröstning om betänkandets förslag till beslut skall ske vid det första omröstningstillfället efter det att debatten avslutats.

Efter behandling i parlamentet skall omröstning ske om varje enskilt förslag i betänkandet. Om ett förslag förkastas skall motsatt beslut anses fattat.

7. Talmannen skall omedelbart meddela parlamentets beslut till behörig myndighet i berörd medlemsstat och uppmana denna att, om det rör sig om upphävande av immuniteten, hålla talmannen underrättad om vilka följder detta får. När talmannen erhåller denna information, skall parlamentet underrättas på lämpligt sätt.

8. Skulle en ledamot under eller omedelbart efter att ha begått en straffbar handling gripas eller bli föremål för rättsliga åtgärder kan vem som helst av de övriga ledamöterna begära att det rättsliga förfarandet skjuts upp eller att ledamoten släpps fri.

Talmannen skall använda sig av denna rätt när ett gripande eller ett åtal leder till att ledamoten mot sin vilja tvingas inställa sig som vittne eller sakkunnig, utan att ledamotens immunitet tidigare har hävts.

Artikel 7

Valprövning

1. Med utgångspunkt från ett betänkande från behörigt utskott skall parlamentet omgående granska de utfärdade bevisen och avgöra varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som uppkommer till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976, med undantag av invändningar som grundar sig på nationella vallagar.

2. Betänkande från behörigt utskott skall grunda sig på de officiella kungörelserna från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, vilka innehåller namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet.

Giltigheten av en ledamots mandat kan inte fastställas förrän ledamoten har avgivit de skriftliga förklaringar som följer av artikel 6 i akten av den 20 september 1976 och bilaga I till arbetsordningen.

Parlamentet kan när som helst på grundval av ett betänkande från sitt behöriga utskott yttra sig om varje invändning mot ett mandats giltighet.

3. Om en ledamot utnämns till följd av att en kandidat på samma lista har avstått sitt mandat, skall utskottet med behörighet i frågor som rör valprövning kontrollera att mandatet har avståtts i enlighet med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 och i artikel 8.3 i arbetsordningen.

4. Utskottet skall se till att medlemsstaternas och unionens myndigheter omgående ger parlamentet alla uppgifter som kan komma att påverka en parlamentsledamots mandat eller ersättarnas rangordning. Är det fråga om en utnämning, skall den dag anges från vilken utnämningen gäller.

När behöriga myndigheter i medlemsstaterna inleder ett förfarande som kan leda till att en ledamot skiljs från sitt uppdrag, skall talmannen begära regelbunden information från dem om hur förfarandet framskrider. Talmannen skall hänvisa ärendet till behörigt utskott, och parlamentet kan yttra sig på förslag av detta utskott.

5. Varje ledamot, vars mandat inte har prövats eller för vilken det inte har fattats beslut i en tvist, får delta i parlamentets och dess organs sammanträden med oinskränkta rättigheter.

6. I början av varje valperiod skall talmannen uppmana medlemsstaternas behöriga myndigheter att förse parlamentet med alla de upplysningar som krävs för att denna artikel skall kunna tillämpas.

Artikel 8

Mandatets varaktighet

1. Mandatet börjar och slutar i enlighet med akten av den 20 september 1976. Det upphör också när en ledamot anhåller om entledigande eller avlider.

2. Alla ledamöter har kvar sina uppdrag till dess parlamentets första sammanträde efter valet öppnas.

3. Varje ledamot som anhåller om entledigande skall anmäla detta till talmannen tillsammans med angivande av det datum då avgången skall gälla, vilket inte får vara senare än tre månader efter anmälan. Anmälan skall ske i form av ett skriftligt protokoll som upprättas i närvaro av generalsekreteraren eller dennes ställföreträdare. Det skall undertecknas av denne och den berörde ledamoten samt omgående överlämnas till behörigt utskott, vilket skall ta upp det på föredragningslistan till sitt första sammanträde efter det att handlingen mottagits.

Anser det behöriga utskottet att begäran strider mot andan eller bokstaven i akten av den 20 september 1976, skall parlamentet underrättas om detta, så att parlamentet kan avgöra om platsen skall förklaras vakant eller inte.

I annat fall konstateras platsen vakant från och med det datum som den avgående ledamoten har angivit i anmälan. Det sker ingen omröstning i parlamentet i detta fall.

För att komma till rätta med vissa exceptionella förhållanden har ett förenklat förfarande börjat tillämpas. Detta gäller i synnerhet när en eller flera sammanträdesperioder kommer att äga rum mellan det datum en avgång verkställs och behörigt utskotts första sammanträde, vilket - om vakansen inte konstateras - skulle hindra den politiska grupp som den avgående ledamoten tillhör att erhålla en ersättare under denna period. Det förenklade förfarandet ger behörigt utskotts föredragande rätt att utan dröjsmål undersöka alla vederbörligen anmälda avgångar och, om undersökningen visar att en försening skulle kunna få skadliga följder, rätt att uppmana utskottets ordförande att i överensstämmelse med punkt 3.

- antingen på utskottets vägnar meddela talmannen att en vakans kan konstateras, eller

- sammankalla ett extra utskottssammanträde för att undersöka alla särskilda problem som utskottets föredragande har påpekat.

4. Oförenligheter som härrör från nationell lagstiftning skall anmälas till parlamentet, som skall notera dessa.

I de fall medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter underrättar talmannen om att en ledamot tilldelats ett uppdrag eller utnämnts till ett ämbete som är oförenligt med uppdraget som ledamot av parlamentet skall talmannen underrätta parlamentet, som fastställer att platsen är vakant.

5. Medlemsstaternas eller unionens myndigheter skall underrätta talmannen om varje uppdrag som de ämnar anförtro en ledamot. Talmannen skall hänvisa frågan om huruvida uppdraget är förenligt med andan och bokstaven i akten av den 20 september 1976 till det behöriga utskottet. Talmannen skall underrätta kammaren, den berörde ledamoten och de berörda myndigheterna om utskottets slutsatser.

6. Mandatet skall anses ha upphört och platsen vara vakant från och med följande tidpunkter:

- Vid avgång från och med den dag parlamentet konstaterar att platsen är vakant, i enlighet med anmälan.

- Vid utnämning till ett ämbete eller tilldelning av ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, antingen på grundval av nationell vallag eller på grundval av artikel 6 i akten av den 20 september 1976 från och med den dag som medlemsstaternas eller unionens behöriga myndigheter angivit.

7. När parlamentet fastställt att en plats är vakant skall det underrätta berörd medlemsstat härom.

8. Alla tvister rörande giltigheten av ett redan prövat mandat skall hänvisas till behörigt utskott, som omgående och senast vid början av nästa sammanträdesperiod skall underrätta parlamentet.

9. Parlamentet förbehåller sig rätten att ogiltigförklara det mandat som är under prövning eller att inte fastställa att mandatet är vakant, då det i förbindelse med godkännandet eller upphävandet av mandatet konstateras att felaktigheter eller brister föreligger.

Artikel 9

Ordningsregler

1. Parlamentet kan fastställa ordningsregler för sina ledamöter. Sådana regler skall antas i enlighet med artikel 181.2 och fogas som bilaga till arbetsordningen(1).

Dessa regler får på intet sätt göra ingrepp i eller begränsa en ledamots utövande av sitt mandat, politisk verksamhet eller annan verksamhet i förbindelse härmed.

2. Kvestorerna skall ansvara för utfärdandet av personliga passerkort med en giltighet på högst ett år till personer som regelbundet vill ha tillträde till parlamentets lokaler för att i eget eller tredje mans intresse förse ledamöter med information inom ramen för ledamöternas mandat.

Dessa personer skall i gengäld:

- respektera de ordningsregler som anges i bilagan(2) till arbetsordningen.

- skriva in sig i ett register som förs av kvestorerna.

Allmänheten kan på begäran få ta del av detta register på alla parlamentets arbetsplatser och på informationskontoren i medlemsstaterna på det sätt som kvestorerna fastställer.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna artikel skall anges i en bilaga till arbetsordningen(3).

3. Regler för före detta ledamöters uppförande, rättigheter och privilegier skall fastställas genom ett beslut av presidiet. Ingen åtskillnad skall göras mellan olika före detta ledamöter.

KAPITEL II

PARLAMENTETS SESSIONER

Artikel 10

Sammankallande av parlamentet

1. Parlamentets valperiod sammanfaller med ledamöternas mandattid enligt akten av den 20 september 1976.

Session är den årslånga period som föreskrivs i ovannämnda akt och i fördragen.

Sammanträdesperioder är de perioder - som regel varje månad - då parlamentet sammanträder. Dessa är uppdelade i dagliga sammanträden.

Plenarsammanträden som hålls samma dag betraktas som ett enda sammanträde.

2. Parlamentet sammanträder utan att kallelse krävs den andra tisdagen i mars varje år och avgör då ajourneringsperiodernas längd inom ramen för sessionen.

3. Parlamentet sammanträder dessutom utan att kallelse krävs den första tisdagen efter utgången av en period på en månad från och med slutet av den period som avses i artikel 9.1 i akten av den 20 september 1976.

4. Om skäl anförs kan talmanskonferensen senast två veckor före den av parlamentet fastställda tidpunkten då sessionen skall återupptas ändra längden på de i enlighet med punkt 2 fastställda ajourneringsperioderna. Detta datum kan dock inte uppskjutas mer än två veckor.

5. Talmannen skall, efter att ha hört talmanskonferensen, sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde om en majoritet av parlamentets ledamöter, kommissionen eller rådet begär detta.

I undantagsfall kan talmannen dessutom med talmanskonferensens samtycke sammankalla parlamentet till ett extra sammanträde om en tredjedel av parlamentets ledamöter begär detta.

Artikel 11

Plats för sammanträden

1. Parlamentet skall hålla sina plenarsammanträden och utskottssammanträden i enlighet med vad som föreskrivs i fördragen.

Förslag om extra sammanträdesperioder i Bryssel och ändringsförslag till dessa behöver endast enkel majoritet för att antas.

2. Alla utskott kan begära att ett eller flera sammanträden hålls på annan ort. En begäran försedd med motivering skall överlämnas till talmannen som skall lägga fram den inför presidiet. I brådskande fall kan talmannen själv fatta beslut i frågan. Om presidiet eller talmannen avslår begäran skall skälen till detta redovisas.

KAPITEL III

UPPDRAG

Artikel 12

Ålderspresident

1. Vid det sammanträde som avses i artikel 10.3 och vid varje annat sammanträde där avsikten är att välja talman och presidium skall den äldste närvarande ledamoten i egenskap av ålderspresident leda sammanträdet till dess att en talman valts.

2. Under ålderspresidentens ledning får inga andra frågor behandlas än de som har att göra med val av talman eller granskning av bevis.

Tas frågor som rör granskning av bevis upp under ålderspresidentens ledning av sammanträdet, skall dessa frågor hänvisas till utskottet med behörighet i frågor som rör valprövning.

Artikel 13

Nomineringar och allmänna bestämmelser

1. Talman, vice talmän och kvestorer väljs genom sluten omröstning i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 136. Nominering kan endast ske med de berörda parternas samtycke. Nomineringar kan endast göras av politiska grupper eller minst 32 ledamöter. Om antalet kandidater inte överstiger antalet lediga platser, kan emellertid kandidaterna väljas med acklamation.

2. Vid val av talman, vice talmän och kvestorer bör hänsyn tas till behovet av en för medlemsstaterna och de politiska åsiktsriktningarna genomgående rättvis representation.

Artikel 14

Val av talman - öppningsanförande

1. Talmannen skall väljas först. Före varje omröstning skall nomineringarna föreläggas ålderspresidenten, som skall underrätta parlamentet. Har ingen kandidat erhållit absolut majoritet av de avgivna rösterna efter tre valomgångar, begränsas den fjärde valomgången till de två kandidater som i den tredje valomgången erhöll flest antal röster. Är rösterna lika delade förklaras den äldste kandidaten vald.

2. Så snart talmannen är vald skall ålderspresidenten överlämna ordförandeposten till denne. Endast den nyvalde talmannen får hålla ett öppningsanförande.

Artikel 15

Val av vice talmän

1. Därefter skall 14 vice talmän väljas från en valsedel. Vid första omröstningen anses de kandidater valda som erhållit en absolut majoritet av de avgivna rösterna. Deras inbördes rangordning bestäms av antalet erhållna röster. Är antalet valda kandidater lägre än antalet personer som skall väljas, hålls en andra valomgång under samma betingelser för att fylla de återstående platserna. Blir en tredje valomgång nödvändig, betraktas de kandidater som får flest röster som valda till de återstående platserna. Vid lika röstetal förklaras de äldsta kandidaterna valda.

Trots att det till skillnad från vad som är fallet i artikel 14.1 inte uttryckligen föreskrivs att nya kandidater skall nomineras vid varje valomgång vid val av vice talmän, har parlamentet som suverän församling rätt att göra detta. Parlamentet måste kunna fatta beslut om alla tänkbara kandidater. Detta gäller i synnerhet om genomförandet av valet annars skulle hindras.

2. På grundval av bestämmelserna i artikel 18.1 bestäms vice talmännens rangordning av den ordning vari de valdes och vid lika röstetal av ålder.

När val inte har förrättats genom sluten omröstning är rangordningen den ordning i vilken talmannen läst upp namnen.

Artikel 16

Val av kvestorer

Efter val av talman skall parlamentet välja fem kvestorer.

Kvestorerna väljs enligt samma förfarande som de vice talmännen.

Artikel 17

Mandattid

1. Mandattiden för talmannen, vice talmännen och kvestorerna är två och ett halvt år.

Även om en ledamot ändrar sin grupptillhörighet, skall ledamoten under den resterande delen av sin mandattid på två och ett halvt år behålla sitt eventuella medlemskap i presidiet eller kvestorskollegiet.

2. Blir en av dessa poster vakant före denna periods utgång, skall den ledamot som då väljs endast inneha sin post till och med utgången av företrädarens mandattid.

Artikel 18

Lediga poster

1. Om det blir nödvändigt förrättas nyval av talman, vice talmän eller kvestorer i enlighet med bestämmelserna ovan.

En nyvald vice talman intar sin företrädares plats enligt rangordningen för vice talmän.

2. Blir talmansposten ledig skall förste vice talmannen överta talmansposten till dess att en ny talman valts.

Artikel 19

Talmannens uppgifter

1. Talmannen leder i enlighet med de i arbetsordningen fastställda reglerna allt arbete i parlamentet och dess organ. Talmannen har alla nödvändiga befogenheter för att utöva ordförandeskapet vid alla parlamentets överläggningar och för att se till att de genomförs på ett korrekt sätt.

Bland dessa befogenheter ingår även att låta textdelar gå till omröstning i en annan ordning än den ordning i vilken de förekommer i den handling som omröstningen avser. I likhet med vad som sägs i artikel 130.7 kan talmannen i förväg inhämta parlamentets samtycke till detta.

2. Talmannen har till uppgift att öppna, avbryta och avsluta sammanträden. Talmannen skall se till att arbetsordningen efterlevs, upprätthålla ordningen, ge talare ordet, förklara debatter avslutade, förrätta omröstningar, tillkännage omröstningsresultat samt hänvisa till utskotten de meddelanden som faller inom deras respektive områden.

3. Talmannen får endast yttra sig i en debatt för att sammanfatta debatten och för att upprätthålla ordningen. Om talmannen önskar delta i en debatt måste ordförandeskapet överlåtas, och talmannen får inte återta ordförandeskapet förrän debatten i fråga är avslutad.

4. Talmannen företräder parlamentet i internationella förbindelser, vid officiella ceremonier samt i administrativa, juridiska och ekonomiska angelägenheter. Talmannen får delegera dessa befogenheter.

Artikel 20

Vice talmännens uppgifter

Om talmannen är frånvarande eller förhindrad att fullgöra sina uppgifter, eller önskar delta i en debatt, i enlighet med artikel 19.3, skall en av de vice talmännen träda in i talmannens ställe i enlighet med artikel 15.2.

KAPITEL IV

PARLAMENTETS ORGAN

Artikel 21

Presidiets sammansättning

1. Presidiet består av talmannen och parlamentets 14 vice talmän.

2. Kvestorerna är medlemmar av presidiet med rådgivande uppgifter.

3. Talmannen har utslagsröst om rösterna är lika delade vid omröstningar i presidiet.

Artikel 22

Presidiets uppgifter

1. Presidiet skall utföra de uppgifter det tilldelas enligt arbetsordningen.

2. Presidiet skall avgöra ekonomiska, organisatoriska och administrativa ärenden som rör ledamöterna, parlamentets interna organisation, dess sekretariat och dess organ.

3. Presidiet skall avgöra frågor som rör sammanträdesordningen.

4. Presidiet skall fastställa föreskrifter för grupplösa ledamöter i enlighet med artikel 30.

5. Presidiet skall fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning samt föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas rättsliga ställning och ekonomiska situation.

6. Presidiet skall utarbeta parlamentets preliminära budgetberäkning.

7. Presidiet skall fastställa riktlinjer för kvestorerna i enlighet med artikel 25.

8. Presidiet är det organ som godkänner utskottssammanträden utanför de vanliga arbetsplatserna, utskottsutfrågningar samt föredragandes studie- och informationsresor.

9. Presidiet skall utse en generalsekreterare i enlighet med artikel 182.

10. Talmannen eller presidiet kan tilldela en eller flera medlemmar av presidiet allmänna eller specifika uppgifter som ligger inom talmannens eller presidiets behörighetsområde. Samtidigt skall det fastställas hur dessa uppgifter skall genomföras.

11. Vid nyval till parlamentet skall det avgående presidiet tjänstgöra fram till dess att det nya parlamentet sammanträder för första gången.

Artikel 23

Talmanskonferensens sammansättning

1. Talmanskonferensen består av talmannen och ordförandena i de politiska grupperna. En ordförande i en politisk grupp kan låta sig företrädas av en medlem av sin grupp.

2. De grupplösa ledamöterna skall sända två av sina ledamöter till talmanskonferensens sammanträden. Dessa har inte rösträtt.

3. Talmanskonferensen skall anstränga sig för att nå konsensus i frågor som föreläggs den.

I fall där konsensus inte kan nås skall man låta frågan gå till omröstning, i vilken en grupps röster räknas i förhållande till antalet medlemmar i respektive grupp.

Artikel 24

Talmanskonferensens uppgifter

1. Talmanskonferensen skall utföra de uppgifter den tilldelas enligt arbetsordningen.

2. Talmanskonferensen skall fatta beslut om parlamentets arbetsorganisation och ärenden som rör planering av lagstiftningsarbete.

3. Talmanskonferensen skall ansvara för frågor som rör förbindelserna med Europeiska unionens övriga organ och institutioner och med medlemsstaternas nationella parlament. Presidiet skall utse två vice talmän som skall ansvara för förbindelserna med de nationella parlamenten. Dessa skall regelbundet rapportera till talmanskonferensen om sin verksamhet i detta avseende.

4. Talmanskonferensen skall ansvara för frågor som rör förbindelser med tredje land samt med institutioner och organisationer utanför Europeiska unionen.

5. Talmanskonferensen skall utarbeta förslag till föredragningslista till parlamentets sammanträdesperioder.

6. Talmanskonferensen skall ansvara för sammansättning av och befogenheter för utskott, tillfälliga utskott, tillfälliga undersökningskommittéer, gemensamma parlamentarikerkommittéer, ständiga delegationer och ad hoc-delegationer.

7. Talmanskonferensen skall i enlighet med artikel 31 avgöra platsfördelningen i kammaren.

8. Talmanskonferensen är det organ som ansvarar för tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden.

9. Talmanskonferensen skall lämna in förslag till presidiet angående administrativa frågor och budgetfrågor som rör de olika politiska grupperna.

Artikel 25

Kvestorernas uppgifter

Kvestorerna skall handha administrativa och ekonomiska ärenden som direkt berör ledamöterna enligt riktlinjer fastställda av presidiet.

Artikel 26

Utskottsordförandekonferensen

1. Utskottsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga och tillfälliga utskott. Den skall välja en ordförande.

2. Utskottsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående utskottens arbete och upprättandet av föredragningslista till sammanträdesperioderna.

3. Presidiet och talmanskonferensen kan ge utskottsordförandekonferensen i uppgift att utföra vissa uppgifter.

Artikel 27

Delegationsordförandekonferensen

1. Delegationsordförandekonferensen består av ordförandena i alla ständiga interparlamentariska delegationer. Den skall välja en ordförande.

2. Delegationsordförandekonferensen kan utfärda rekommendationer till talmanskonferensen angående delegationernas arbete.

3. Presidiet och talmanskonferensen kan ge delegationsordförandekonferensen i uppgift att utföra vissa uppgifter.

Artikel 28

Offentlighet när det gäller presidiet, talmanskonferensen och kvestorernas arbete

1. Protokollen från presidiets och talmanskonferensens sammanträden skall översättas till de officiella språken, tryckas och delas ut till samtliga parlamentsledamöter, såvida inte presidiet eller talmanskonferensen av sekretesskäl beslutar annorlunda.

2. Varje ledamot kan ställa frågor som rör presidiets, talmanskonferensens eller kvestorernas arbete. Sådana frågor skall inges skriftligen till talmannen och tillsammans med de avgivna svaren offentliggöras i parlamentets bulletin inom trettio dagar från det att de ingavs.

KAPITEL V

POLITISKA GRUPPER

Artikel 29

Bildande av politiska grupper

1. Ledamöter får bilda grupper efter politisk tillhörighet.

2. En politisk grupp skall omfatta ledamöter från mer än en medlemsstat. För att bilda en politisk grupp fordras minst 23 ledamöter om de kommer från två medlemsstater, 18 ledamöter om de kommer från tre medlemsstater och 14 ledamöter om de kommer från fyra eller fler medlemsstater.

3. En ledamot får inte tillhöra mer än en grupp.

4. Bildandet av en politisk grupp skall anmälas till talmannen. Anmälan skall omfatta gruppens namn, dess medlemmar och dess styrelseledamöter.

5. Anmälan skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 30

Grupplösa ledamöter

1. Ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp skall ha tillgång till ett sekretariat. Närmare regler skall fastställas av presidiet på förslag av generalsekreteraren.

2. Presidiet skall även avgöra sådana ledamöters ställning och parlamentariska rättigheter.

Artikel 31

Fördelning av platser i kammaren

Talmanskonferensen skall avgöra fördelningen av platser i kammaren för de politiska grupperna, de grupplösa ledamöterna och Europeiska unionens institutioner.

KAPITEL VI

FÖRBINDELSER MED ANDRA INSTITUTIONER

NOMINERINGAR OCH UTNÄMNINGAR

Artikel 32

Val av kommissionens ordförande

1. När medlemsstaternas regeringar har enats om nomineringen av en kandidat till ämbetet som kommissionens ordförande, skall talmannen uppmana kandidaten att göra ett uttalande och redogöra för sitt politiska program inför parlamentet. Uttalandet skall följas av en debatt.

Rådet skall inbjudas att delta i debatten.

2. Parlamentet skall godkänna eller avslå nomineringen med en majoritet av de avgivna rösterna.

Omröstningen skall förrättas med namnupprop.

3. Om kandidaten blir vald, skall talmannen underrätta Europeiska rådets ordförande och medlemsstaternas regeringar och uppmana dessa samt den person som valts till kommissionens ordförande att i samförstånd nominera de övriga personer som de vill utse till ledamöter av kommissionen.

4. Om parlamentet inte godkänner nomineringen, skall talmannen uppmana medlemsstaternas regeringar att nominera en ny kandidat.

Artikel 33

Val av kommissionen

1. Talmannen skall, efter att ha hört kommissionens nyvalde ordförande, uppmana dem som nominerats till ledamöter av kommissionen att framträda inför lämpligt utskott i enlighet med deras framtida ansvarsområden. Dessa utfrågningar skall vara offentliga.

2. Utskottet skall uppmana kandidaten att göra ett uttalande och besvara frågor.

3. Den blivande ordföranden skall presentera kollegiet och dess program vid ett sammanträde med kammaren, där hela rådet inbjuds att delta. Programförklaringen skall följas av en debatt.

4. Som avslutning på debatten har varje politisk grupp rätt att lägga fram ett resolutionsförslag. Artikel 37.3, 37.4 och 37.5 skall tillämpas.

Efter omröstningen om resolutionsförslaget skall parlamentet välja eller avvisa kommissionen med en majoritet av de avgivna rösterna.

Omröstningen skall förrättas med namnupprop.

Parlamentet kan skjuta upp omröstningen till nästa sammanträde.

5. Talmannen skall underrätta medlemsstaternas regeringar om huruvida kommissionen har valts eller inte.

6. Om det under mandatperioden sker förändringar i ansvarsfördelningen inom kommissionen skall berörda kommissionsledamöter bjudas in till det utskott som ansvarar för dennes eller deras behörighetsområde

Artikel 34

Misstroendevotum mot kommissionen

1. En tiondel av parlamentsledamöterna kan förelägga talmannen ett förslag till misstroendeförklaring mot kommissionen.

2. Förslaget skall betecknas "förslag till misstroendeförklaring" och vara försett med motivering. Det skall översändas till kommissionen.

3. Så snart talmannen mottagit ett förslag till misstroendeförklaring, skall talmannen underrätta ledamöterna om att ett sådant förslag har ingivits.

4. Debatten om misstroendeförklaringen skall äga rum tidigast 24 timmar efter det att ledamöterna underrättats om förslaget till misstroendeförklaring.

5. Omröstningen om förslaget skall förrättas med namnupprop och skall förrättas tidigast 48 timmar efter debattens början.

6. Debatten och omröstningen skall äga rum senast under den sammanträdesperiod som följer på ingivandet av förslaget.

7. Förslaget om misstroendevotum antas om det erhåller en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter. Rådets ordförande och kommissionens ordförande skall underrättas om omröstningsresultatet.

Artikel 35

Utnämning av revisionsrättens ledamöter

1. Kandidater som har nominerats till ledamöter av revisionsrätten skall uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.

2. Utskottet skall underrätta parlamentet huruvida det förordar ett godkännande av de nominerade kandidaterna.

3. Omröstningen skall förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter beslutar annorlunda.

4. Om parlamentet avstyrker nomineringen skall talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

Artikel 36

Europeiska centralbanken

1. Den kandidat som nomineras till Europeiska centralbankens ordförande skall uppmanas att göra ett uttalande inför behörigt utskott samt besvara frågor från dess ledamöter.

2. Utskottet skall meddela parlamentet huruvida det förordar ett godkännande av nomineringen.

3. Omröstningen skall förrättas inom två månader från det att nomineringen mottagits, såvida inte parlamentet på begäran av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter beslutar annorlunda.

4. Om parlamentet avstyrker nomineringen skall talmannen uppmana rådet att dra tillbaka sitt förslag och förelägga parlamentet ett nytt.

5. Samma förfarande skall tillämpas vid nomineringar till vice ordförande och direktionsledamöter i Europeiska centralbanken.

UTTALANDEN

Artikel 37

Uttalanden av kommissionen, rådet och Europeiska rådet

1. Ledamöter av kommissionen, rådet och Europeiska rådet kan när som helst anhålla om talmannens tillstånd att göra ett uttalande. Talmannen avgör när ett uttalande får göras och huruvida ett sådant uttalande kan följas av en fullständig debatt eller endast 30 minuters frågestund med korta och koncisa frågor från ledamöterna.

2. När ett uttalande med debatt har förts upp på föredragningslistan, skall kammaren besluta om debatten skall avslutas med att en resolution antas. Om inte talmannen på grund av särskilda omständigheter beslutar annorlunda, skall debatten inte avslutas med att en resolution antas om ett betänkande om samma ämne skall tas upp under samma eller nästkommande sammanträdesperiod. Om kammaren beslutar att avsluta en debatt med att en resolution antas kan ett utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter lägga fram ett resolutionsförslag.

3. Ett sådant resolutionsförslag skall gå till omröstning samma dag. Talmannen skall fatta beslut om eventuella undantag. Röstförklaringar skall tillåtas.

4. Ett gemensamt resolutionsförslag kan ersätta de resolutionsförslag som förslagsställarna ingivit tidigare, men inte dem som ingivits av andra utskott, politiska grupper eller ledamöter.

5. När en resolution har antagits får inga andra resolutionsförslag gå till omröstning om inte talmannen i undantagsfall beslutar annorlunda.

Artikel 38

Förklaringar av kommissionens beslut

Talmannen kan efter samråd med talmanskonferensen uppmana kommissionens ordförande, den kommissionsledamot som ansvarar för förbindelserna med parlamentet, eller enligt överenskommelse någon annan kommissionsledamot, att uttala sig inför parlamentet efter vart och ett av kommissionens sammanträden för att förklara de viktigaste besluten. Uttalandet skall följas av en minst 30 minuter lång debatt, under vilken ledamöterna kan ställa korta och koncisa frågor.

Artikel 39

Uttalanden av revisionsrätten

1. Revisionsrättens ordförande kan, som ett led i ansvarsfrihetsförfarandet eller parlamentets verksamheter inom budgetkontrollområdet, uppmanas att presentera kommentarer till revisionsrättens årsrapport, särskilda rapporter eller yttranden, eller att förklara rättens arbetsprogram.

2. Parlamentet kan besluta att i närvaro av kommissionen och rådet hålla en särskild debatt om varje fråga som tas upp i ett sådant uttalande, särskilt om oegentligheter i budgetförvaltningen har påvisats.

Artikel 40

Uttalanden av Europeiska centralbanken

1. Europeiska centralbankens ordförande skall förelägga parlamentet bankens årsrapport om verksamheten inom Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det innevarande året.

2. Därefter skall parlamentet hålla en allmän debatt.

3. Europeiska centralbankens ordförande skall uppmanas att närvara vid sammanträden i behörigt utskott åtminstone fyra gånger om året för att göra ett uttalande och besvara frågor.

4. Europeiska centralbankens ordförande, vice ordförande och övriga direktionsledamöter skall inbjudas att närvara vid ytterligare sammanträden, om de själva eller parlamentet begär detta.

Artikel 41

Rekommendation om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken

1. Kommissionens förslag till rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik skall hänvisas till behörigt utskott, som skall förelägga kammaren ett betänkande.

2. Rådet skall uppmanas att informera parlamentet om innehållet i sin rekommendation och om den ståndpunkt som intagits av Europeiska rådet.

FRÅGOR TILL RÅDET OCH KOMMISSIONEN

Artikel 42

Frågor för muntligt besvarande

1. Ett utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter får ställa frågor till rådet och kommissionen och begära att de skall föras upp på parlamentets föredragningslista.

Sådana frågor skall inges skriftligen till talmannen som utan dröjsmål skall hänskjuta dem till talmanskonferensen.

Talmanskonferensen skall avgöra om och i vilken ordning frågor skall föras upp på föredragningslistan.

2. Frågor till kommissionen skall vidarebefordras till denna institution minst en vecka före det sammanträde, då frågorna enligt föredragningslistan skall behandlas. Frågor till rådet skall vidarebefordras minst tre veckor före det sammanträde, då frågorna enligt föredragningslistan skall behandlas.

3. Tidsfristen i punkt 2 i denna artikel gäller inte frågor angående de områden som avses i artiklarna 17 och 34 i Fördraget om Europeiska unionen. Rådet skall besvara sådana frågor tillräckligt snabbt för att hålla parlamentet vederbörligen informerat.

4. En av frågeställarna har högst fem minuter till förfogande för att utveckla frågan. En ledamot från en av de berörda institutionerna skall besvara frågan.

Frågeställaren har rätt att utnyttja hela sin talartid.

5. Artikel 37.2, 37.3, 37.4 och 37.5 gäller i tillämpliga delar.

Artikel 43

Frågestund

1. Frågestund för frågor till rådet och kommissionen skall hållas under varje sammanträdesperiod vid tidpunkter som bestäms av parlamentet på förslag av talmanskonferensen. Särskild tid kan avsättas för frågor till kommissionens ordförande och enskilda ledamöter av kommissionen.

2. Under en och samma sammanträdesperiod får ingen ledamot ställa mer än en fråga till rådet och kommissionen.

3. Frågor skall inges skriftligen till talmannen, som avgör deras tillåtlighet och den ordning i vilken de skall behandlas. Frågeställaren skall omgående underrättas om beslutet.

4. Närmare bestämmelser om förfarandet skall fastställas genom riktlinjer(4).

Artikel 44

Frågor för skriftligt besvarande

1. Varje ledamot får ställa frågor till rådet och kommissionen.

2. Frågor skall inges skriftligen till talmannen, som vidarebefordrar dem till berörd institution.

3. Frågor och svar skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4. Om en fråga inte kan besvaras inom utsatt tid, skall den på frågeställarens begäran föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträde i behörigt utskott. Artikel 43 gäller i tillämpliga delar.

5. Frågor som kräver ett omedelbart svar men inte någon ingående undersökning (prioriterade frågor) skall besvaras inom tre veckor. Varje ledamot har rätt att ställa en prioriterad fråga i månaden.

6. Andra frågor (icke-prioriterade frågor) skall besvaras inom sex veckor.

7. Ledamöter skall ange vilken typ av fråga det rör sig om. Det slutgiltiga avgörandet träffas av talmannen.

RAPPORTER

Artikel 45

Kommissionens allmänna årsrapport

Kommissionens allmänna årsrapport om Europeiska unionens verksamhet skall överlämnas till utskotten, som enligt gällande förfarande kan inkomma med specifika eller principiella frågor till kammaren.

Artikel 46

Kommissionens årsrapport om tillämpningen av gemenskapsrätten

1. Kommissionens årsrapport om gemenskapsrättens tillämpning i medlemsstaterna skall överlämnas till de berörda utskotten. Vart och ett av dessa kan avge ett yttrande till utskottet med behörighet i rättsliga frågor, vilket skall förelägga kammaren ett betänkande.

2. Den av parlamentet antagna resolutionen skall tillsammans med det behöriga utskottets betänkande översändas till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

Artikel 47

Andra rapporter och årsrapporter från andra institutioner

1. Andra rapporter och årsrapporter från andra institutioner om vilka parlamentet enligt fördragen skall höras, skall behandlas genom ett betänkande som skall läggas fram för kammaren. Detta gäller även rapporter där utvecklingen av Europeiska unionen gör ett yttrande från parlamentet nödvändigt.

2. Andra rapporter och årsrapporter från andra institutioner vilka inte omfattas av vad som sägs i punkt 1 skall hänvisas till behörigt utskott som sedan får föreslå att utskottet skall utarbeta ett betänkande antingen i enlighet med artikel 163 eller i enlighet med artikel 62.

RESOLUTIONER OCH REKOMMENDATIONER

Artikel 48

Resolutionsförslag

1. Varje ledamot kan inge ett resolutionsförslag i ett ämne som faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

Förslaget får omfatta högst 200 ord.

2. Ansvarigt utskott skall avgöra vilket förfarande som skall tillämpas.

Utskottet kan foga ett resolutionsförslag som bilaga till andra resolutionsförslag eller betänkanden.

Utskottet kan besluta att avge ett yttrande, eventuellt i form av en skrivelse.

Utskottet kan besluta att utarbeta ett betänkande, varvid talmanskonferensens godkännande krävs.

3. Författarna till ett resolutionsförslag skall underrättas om utskottets och talmanskonferensens beslut.

4. Betänkandet skall innehålla resolutionsförslagets text.

5. Yttranden i form av skrivelser adresserade till andra institutioner inom Europeiska unionen skall översändas av talmannen.

6. Författaren eller författarna till ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artiklarna 37.2, 42.5 eller 50.2 har rätt att dra tillbaka förslaget före slutomröstningen.

7. Ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 kan dras tillbaka av författaren eller den förste som undertecknat förslaget om detta görs innan ansvarigt utskott i enlighet med punkt 2 har beslutat att utarbeta ett betänkande om förslaget.

När ett förslag på detta sätt har övertagits av utskottet har endast utskottet självt rätt att dra tillbaka det fram till dess att slutomröstningen om förslaget inleds.

8. Ett resolutionsförslag som dragits tillbaka kan omgående övertas och inges på nytt av en grupp, ett utskott eller samma antal ledamöter som ursprungligen hade rätt att inge förslaget.

Utskotten är skyldiga att se till att alla resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med denna artikel, och som uppfyller de krav som fastställts, följs upp, och att de nämns i uppföljningsdokumenten.

Artikel 49

Rekommendationer till rådet

1. Minst 32 ledamöter eller en politisk grupp kan förelägga rådet ett förslag till rekommendation om frågor som behandlas i avsnitten V och VI i Fördraget om Europeiska unionen eller när parlamentet inte har hörts om internationella avtal inom ramen för artikel 97 eller 98.

2. Sådana förslag skall hänvisas till behörigt utskott för beredning.

I förekommande fall överlämnar behörigt utskott ärendet till parlamentet i enlighet med bestämmelserna i denna arbetsordning.

3. När behörigt utskott avger ett betänkande skall det förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation till rådet, tillsammans med en kortfattad motivering och eventuella yttranden från de utskott som har hörts.

Tillämpningen av punkt 3 kräver inte förhandsgodkännande av talmanskonferensen.

4. I brådskande fall skall bestämmelserna i artikel 104 eller 107 tillämpas.

Artikel 50

Debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt

1. En politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan skriftligen uppmana talmannen att hålla en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt (artikel 110.3).

2. På grundval av en sådan begäran som avses i punkt 1, och i enlighet med bestämmelserna i bilaga III, skall talmanskonferensen upprätta en förteckning över de ämnen som skall föras upp i det slutgiltiga förslaget till föredragningslista inför nästa debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt. Högst fem ämnen får föras upp på föredragningslistan.

Parlamentet kan i enlighet med artikel 111 besluta att ett ämne som skall debatteras skall utgå eller att ett nytt debattämne skall föras upp, dock utan att överskrida det i punkt 2 fastställda maximala antalet ämnen. Resolutionsförslag om de ämnen som valts skall inges senast den kväll då föredragningslistan godkänns, och talmannen skall fastställa den exakta tidsfristen för ingivande av sådana resolutionsförslag.

3. Inom ramen för maximitiden på tre timmar för sådana debatter skall den totala talartiden för politiska grupper och grupplösa ledamöter fördelas i enlighet med bestämmelserna i artikel 120.2 och 120.3.

När den tid som beräknats för redogörelse för och omröstning om resolutionsförslag räknats bort liksom även den talartid som eventuellt tilldelats rådet eller kommissionen, skall återstående talartid fördelas mellan de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna.

4. Omröstning skall förrättas omedelbart efter debattens slut. Artikel 137 skall inte tillämpas.

Omröstningar som förrättas i överensstämmelse med denna artikel kan efter talmannens och talmanskonferensens beslut anordnas som en enda omröstning.

5. Om två eller flera resolutionsförslag inges om samma ämne, skall förfarandet i artikel 37.4 tillämpas.

6. Talmannen och ordförandena i de politiska grupperna kan besluta att låta ett resolutionsförslag gå till omröstning utan debatt. För ett sådant beslut fordras enhällighet bland samtliga politiska gruppordförande.

Bestämmelserna i artiklarna 143, 144 och 146 skall inte tillämpas på resolutionsförslag som tagits upp på föredragningslistan till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt.

Resolutionsförslag till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt skall läggas fram först efter det att förteckningen över ämnen har godkänts. Alla resolutionsförslag som inte hinner behandlas inom den tidsram som avsatts för debatten bortfaller. Detsamma gäller resolutionsförslag för vilka det, efter en begäran enligt artikel 126.3, fastslås att beslutförhet saknas. Ledamöter har naturligtvis rätt att åter lägga fram sådana förslag, antingen för beredning i utskott i enlighet med artikel 48 eller till debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt vid nästa sammanträdesperiod.

Ett ämne kan inte tas upp på föredragningslistan till en debatt om aktuella och brådskande frågor av större vikt, om det redan förekommer på föredragningslistan till den sammanträdesperioden.

Det är enligt arbetsordningen inte tillåtet att hålla en gemensam debatt om ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med punkt 1 och ett utskottsbetänkande som avser samma fråga.

***

En begäran om fastställande av beslutförhet i enlighet med artikel 126.3 skall endast gälla för de resolutionsförslag som skall gå till omröstning och inte för efterföljande förslag.

Artikel 51

Skriftliga förklaringar

1. En skriftlig förklaring på högst 200 ord om ett ämne som faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde kan inges av upp till fem ledamöter. Skriftliga förklaringar skall tryckas på de officiella språken och delas ut. De skall tillsammans med namnen på undertecknarna finnas i ett register.

2. Varje ledamot har rätt att underteckna en sådan förklaring.

3. När en majoritet av parlamentets ledamöter har undertecknat en förklaring skall talmannen underrätta parlamentet om detta.

4. En sådan förklaring skall efter den efterföljande sammanträdesperioden översändas till de institutioner som anges i förklaringen, tillsammans med namnen på undertecknarna. Förklaringen skall ingå i protokollet från det sista sammanträdet under denna sammanträdesperiod. När förklaringen på detta sätt har offentliggjorts är förfarandet avslutat.

5. En skriftlig förklaring bortfaller om den har varit införd i registret längre än tre månader och inte har undertecknats av minst hälften av parlamentets samtliga ledamöter.

Artikel 52

Samråd med Ekonomiska och sociala kommittén

1. Ett utskott kan begära att samråd skall ske med Ekonomiska och sociala kommittén i allmänna eller särskilda frågor.

Utskottet skall ange när Ekonomiska och sociala kommittén skall ha yttrat sig.

2. En begäran om samråd med Ekonomiska och sociala kommittén skall godkännas av kammaren utan debatt.

Artikel 53

Samråd med Regionkommittén

1. Ett utskott kan begära att få samråda med Regionkommittén i allmänna eller särskilda frågor.

Utskottet skall ange när Regionkommittén skall ha yttrat sig.

2. En begäran om samråd med Regionkommittén skall godkännas av kammaren utan debatt.

Artikel 54

Interinstitutionella avtal

Parlamentet kan ingå avtal med andra institutioner när det gäller fördragens tillämpning eller för att förbättra eller förtydliga olika förfaranden.

Sådana avtal kan utgöras av gemensamma förklaringar, skriftväxlingar, förhållningsregler eller andra lämpliga instrument. De skall efter parlamentets godkännande undertecknas av talmannen. De kan för kännedom fogas som bilagor till arbetsordningen.

KAPITEL VII

FÖRBINDELSER MED NATIONELLA PARLAMENT

Artikel 55

Utbyte av uppgifter samt kontakter och ömsesidiga resurser

1. Parlamentet skall hålla medlemsstaternas nationella parlament regelbundet underrättade om parlamentets verksamhet.

2. Talmanskonferensen kan ge talmannen mandat att förhandla om resurser som på ömsesidig grund skall ställas till medlemsstaternas nationella parlaments förfogande och föreslå andra åtgärder för att underlätta kontakterna med de nationella parlamenten.

Artikel 56

Konferensen mellan organ för EG-frågor (COSAC)

1. Talmanskonferensen skall på förslag av talmannen utse och ge mandat åt ledamöterna i parlamentets delegation i COSAC. Delegationen skall ledas av en av de vice talmännen med ansvar för förbindelserna med de nationella parlamenten.

2. De övriga delegationsledamöterna skall utses med hänsyn till de ämnen som skall behandlas vid COSAC:s sammanträde och med beaktande av den övergripande politiska jämvikten i parlamentet. Delegationen skall lämna en rapport efter varje sammanträde.

KAPITEL VIII

LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDEN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 57

Det årliga lagstiftningsprogrammet

1. Parlamentet skall tillsammans med kommissionen och rådet utforma Europeiska unionens lagstiftningsprogram.

2. Kommissionen skall i oktober lägga fram sitt årliga lagstiftningsprogram tillsammans med en utvärdering av föregående års lagstiftningsprogram.

3. Lagstiftningsprogrammet skall omfatta

a) alla nya förslag av lagstiftningskaraktär,

b) avtal med tredje land.

Programmet skall även omfatta alla förslag till rättsakter och andra lagstiftningsdokument som parlamentet eller rådet har begärt och som kommissionen har gått med på att lägga fram.

Varje förslag som införs i programmet skall ange den rättsliga grunden och tidsplanen för antagande.

4. Före varje årsslut skall parlamentet anta en resolution i vilken de politiska prioriteringarna för lagstiftningsprogrammet skall fastställas.

5. Vid brådskande och oförutsedda omständigheter har en institution rätt att på eget initiativ, och i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i fördragen, föreslå lagstiftningsåtgärder utöver åtgärderna i lagstiftningsprogrammet.

6. Talmannen skall översända den av parlamentet antagna resolutionen till de andra institutionerna som deltar i Europeiska unionens lagstiftningsprocess och till medlemsstaternas parlament.

Talmannen skall uppmana rådet att yttra sig över kommissionens årliga lagstiftningsprogram samt över parlamentets resolution.

7. Om en av institutionerna inte kan följa den fastställda tidsplanen skall den underrätta den andra institutionen om skälen till förseningen och föreslå en ny tidsplan.

8. Parlamentet skall varje halvår utvärdera hur genomförandet av det årliga lagstiftningsprogrammet fortskrider.

Programmet kan omprövas i början av andra halvåret.

Artikel 58

Prövning av respekten för de grundläggande rättigheterna och för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt av de ekonomiska konsekvenserna

Vid prövning av ett förslag till rättsakt skall parlamentet ta särskild hänsyn till huruvida förslaget respekterar de grundläggande rättigheterna samt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Har ett förslag ekonomiska konsekvenser skall parlamentet fastställa huruvida tillräckliga finansiella medel har föreslagits.

Artikel 59

Lagstiftningsinitiativ enligt artikel 192 i EG-fördraget

1. Parlamentet kan enligt artikel 192 i EG-fördraget uppmana kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag till rättsakt genom att anta en resolution på grundval av ett initiativbetänkande från ansvarigt utskott, i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen. Resolutionen måste antas av en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter. Parlamentet kan samtidigt fastställa en frist för att lägga fram ett sådant förslag.

2. Innan förfarandet i artikel 163 inleds skall ansvarigt utskott förvissa sig om att inget sådant förslag redan håller på att utarbetas, dvs. att

a) lagstiftningsprogrammet inte omfattar ett sådant förslag,

b) förberedelser för ett sådant förslag inte har påbörjats eller är oskäligt försenade,

c) kommissionen inte har följt tidigare uppmaningar, vare sig från ansvarigt utskott eller i resolutioner som antagits av parlamentet med enkel majoritet.

3. Parlamentets resolutioner skall ange den relevanta rättsliga grunden och omfatta detaljerade rekommendationer angående innehållet i förslaget i fråga, vilket skall respektera subsidiaritetsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

4. Har ett förslag ekonomiska konsekvenser, skall parlamentet ange hur tillräcklig ekonomisk täckning kan garanteras.

5. Ansvarigt utskott skall följa utvecklingen när det gäller varje förslag till rättsakt som utarbetas till följd av en särskild uppmaning från parlamentet.

Artikel 60

Beredning av lagstiftningsdokument

1. Kommissionens förslag till rättsakter och andra dokument av lagstiftningskaraktär skall av talmannen hänvisas till behörigt utskott för beredning.

När ett förslag är upptaget i lagstiftningsprogrammet, kan ansvarigt utskott besluta att utse en föredragande som skall följa utarbetandet av förslaget.

När rådet eller kommissionen begär att parlamentet skall yttra sig, skall denna begäran vidarebefordras av talmannen till det utskott som ansvarar för beredningen av förslaget i fråga.

Bestämmelserna om första behandlingen i artiklarna 58 och 63-73 skall tillämpas vid alla förslag till rättsakter, oavsett om de fordrar en, två eller tre behandlingar.

2. Rådets gemensamma ståndpunkter skall hänvisas för beredning till det utskott som var ansvarigt vid första behandlingen.

Bestämmelserna om andra behandlingen i artiklarna 74-80 skall tillämpas vid gemensamma ståndpunkter.

3. Under det förlikningsförfarande mellan parlamentet och rådet som följer på andra behandlingen får ingen återförvisning till utskott äga rum.

Bestämmelserna om tredje behandlingen i artiklarna 81-83 skall tillämpas vid förlikningsförfarandet.

4. Artikel 62, artikel 67.1 och 67.3 samt artiklarna 68, 69, 144, 158, 159, och 162 skall inte tillämpas vid andra och tredje behandlingen.

5. Om en bestämmelse i arbetsordningen som rör andra och tredje behandlingen strider mot någon annan bestämmelse i arbetsordningen, skall de bestämmelser som rör andra och tredje behandlingen ha företräde.

Artikel 61

Samråd om förslag som läggs fram av en medlemsstat

Förslag som läggs fram av en medlemsstat i enlighet med artikel 67.1 i EG-fördraget, och om vilka parlamentet sedan hörs, skall beredas i enlighet med artiklarna 58, 60, 62, 63 och 67 i arbetsordningen.

Artikel 62

Delegering av beslutanderätt till utskott

1. Talmanskonferensen kan, på eget initiativ eller på begäran av ansvarigt utskott, hänvisa en begäran om yttrande, ett initiativbetänkande (artikel 163) eller ett betänkande baserat på ett resolutionsförslag som lagts fram i enlighet med artikel 48.1-48.5 till ansvarigt utskott för beslut.

2. Om, efter hänvisning till utskott i överenstämmelse med punkt 1, en tredjedel av de församlade utskottsledamöterna yrkar på att beslutanderätten skall återgå till kammaren skall bestämmelserna för behandling av utskottsbetänkanden i kammaren tillämpas både när det gäller debatter och ändringsförslag.

3. Utskottet skall fatta sitt beslut vid ett offentligt sammanträde.

4. Fristen för att inge ändringsförslag skall offentliggöras i parlamentets bulletin.

5. Så snart utskottet har antagit sitt betänkande skall talmannen, förutsatt att villkoren i artikel 117.1 och artikel 118 är uppfyllda, ta upp det på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod. Utskottets resolution och eventuella ändringsförslag skall anses antagna, och föras till protokollet, såvida inte en tiondel av parlamentets ledamöter från minst tre politiska grupper skriftligen har motsatt sig detta före den pågående sammanträdesperiodens andra dag. Talmannen skall informera parlamentet om sådana invändningar vid början av den pågående sammanträdesperiodens andra sammanträde. I detta fall skall utskottets betänkande tas upp på föredragningslistan till pågående eller följande sammanträdesperiod och behandlas i enlighet med sedvanligt förfarande. Talmannen skall fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

Ett yrkande från en tredjedel av ett utskotts församlade ledamöter om återförvisning av beslutanderätten till parlamentet kan göras skriftligen vid annan tidpunkt än sammanträdet, men måste framställas före det sammanträde då utskottet utser en föredragande i det ärende om vilket det yrkas att beslutanderätten skall återgå till parlamentet.

***

Arbetsordningens bestämmelser för ingivande av ändringsförslag finns i artikel 139.1, i artikel 165.4, där det hänvisas till artikel 139, och artikel 62, i synnerhet 62.4, där det anges att varje frist för ingivandet av ändringsförslag skall offentliggöras i Europaparlamentets bulletin. Enligt artikel 139.1 kan alla ledamöter inge ändringsförslag i alla utskott. Denna princip är särskilt viktig när ett utskott behandlar ärenden som hänvisats till utskottet i enlighet med artikel 62.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - I UTSKOTTEN

Artikel 63

Prövning av den rättsliga grunden

1. Innan kommissionsförslag och andra dokument av lagstiftningskaraktär behandlas, skall ansvarigt utskott först kontrollera giltigheten och lämpligheten hos den rättsliga grund som valts.

2. Om ansvarigt utskott ifrågasätter giltigheten eller lämpligheten hos den rättsliga grunden, skall det begära att utskottet med behörighet i rättsliga frågor yttrar sig.

3. Utskottet med behörighet i rättsliga frågor kan också på eget initiativ ta upp ärenden som rör den rättsliga grunden för förslag som kommissionen lagt fram. I sådana fall skall ansvarigt utskott underrättas.

4. Om utskottet med behörighet i rättsliga frågor beslutar att ifrågasätta giltigheten eller lämpligheten hos en rättslig grund, skall det underrätta parlamentet om sina slutsatser. Parlamentet skall rösta om dessa slutsatser innan det röstar om innehållet i förslaget.

5. Ändringsförslag som läggs fram i parlamentet i syfte att ändra den rättsliga grunden för en av kommissionen föreslagen rättsakt är tillåtliga endast om ansvarigt utskott eller utskottet med behörighet i rättsliga frågor har bestridit giltigheten eller lämpligheten hos den rättsliga grunden.

6. Om kommissionen inte är villig att ändra sitt förslag i överensstämmelse med den rättsliga grund som parlamentet har godkänt, kan föredraganden eller ordföranden i utskottet med behörighet i rättsliga frågor eller i det ansvariga utskottet föreslå att omröstningen om innehållet i förslaget skall skjutas upp till ett senare sammanträde.

Artikel 64

Öppenhet i lagstiftningsförfarandet

1. Genom hela lagstiftningsförfarandet skall parlamentet och dess utskott begära att på samma villkor som rådet och dess arbetsgrupper få tillgång till alla handlingar som rör kommissionsförslag.

2. Vid beredning av ett kommissionsförslag skall ansvarigt utskott uppmana kommissionen och rådet att hålla utskottet underrättat om hur arbetet med detta förslag fortskrider i rådet och rådets arbetsgrupper, i synnerhet när det gäller kompromisser som i väsentlig grad ändrar kommissionens ursprungliga förslag, eller meddela om kommissionen har för avsikt att dra tillbaka förslaget.

Artikel 65

Ändring av kommissionsförslag

1. Om kommissionen underrättar parlamentet, eller om ansvarigt utskott på annat sätt får kännedom om att kommissionen har för avsikt att ändra sitt förslag, skall detta utskott skjuta upp sin beredning av ärendet till dess att utskottet har mottagit det nya förslaget eller kommissionens ändringar.

2. Om rådet väsentligt ändrar kommissionens ursprungliga förslag, skall bestämmelserna i artikel 71 tillämpas.

Artikel 66

Kommissionens och rådets ståndpunkt vid ändringsförslag

1. Innan ansvarigt utskott övergår till slutomröstningen om ett kommissionsförslag, skall kommissionen uppmanas att tillkännage sin ståndpunkt angående alla de ändringsförslag som utskottet tillstyrkt, och rådet skall uppmanas att ge en kommentar.

2. Utskottet kan skjuta upp slutomröstning om kommissionen inte är i stånd att tillkännage sin ståndpunkt, eller om kommissionen förklarar att den inte är beredd att godta alla de ändringsförslag som utskottet tillstyrkt.

3. Kommissionens ståndpunkt skall vid behov ingå i betänkandet.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 67

Avslutande av första behandlingen

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 62, 114 och artikel 158.1 skall parlamentet behandla ett förslag till rättsakt på grundval av ett betänkande som ansvarigt utskott utarbetat i enlighet med artikel 159.

2. Parlamentet skall först rösta om ändringsförslag till det förslag som ligger till grund för ansvarigt utskotts betänkande, därefter om det eventuellt ändrade förslaget, därefter om ändringsförslag till förslaget till lagstiftningsresolution och därefter om förslaget till lagstiftningsresolution i sin helhet. Detta skall endast innehålla ett tillkännagivande av huruvida parlamentet godkänner, förkastar eller föreslår ändringar i kommissionens förslag samt eventuella yrkanden som rör förfarandet.

Samrådsförfarandet är avslutat om förslaget till lagstiftningsresolution antas. Om parlamentet inte antar lagstiftningsresolutionen, skall förslaget återförvisas till det ansvariga utskottet.

Alla betänkanden som läggs fram som ett led i lagstiftningsförfarandet bör följa bestämmelserna i artiklarna 60, 63 och 159. Alla resolutionsförslag som ett utskott lägger fram och som inte är av lagstiftningskaraktär, bör följa de särskilda bestämmelserna i artiklarna 154 och 163.

3. Förslaget, så som det godkänts av parlamentet, och tillhörande resolution skall av talmannen såsom parlamentets yttrande översändas till rådet och kommissionen.

Artikel 68

Förkastande av kommissionsförslag

1. Om ett kommissionsförslag inte får en majoritet av de avgivna rösterna skall talmannen, innan parlamentet röstar om förslaget till lagstiftningsresolution, uppmana kommissionen att dra tillbaka förslaget.

2. Drar kommissionen tillbaka sitt förslag, skall talmannen fastslå att samrådsförfarandet är överflödigt och underrätta rådet om detta.

3. Drar kommissionen inte tillbaka sitt förslag, skall parlamentet återförvisa frågan till ansvarigt utskott utan att rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.

I sådana fall skall ansvarigt utskott, muntligen eller skriftligen, återkomma med ett nytt betänkande till parlamentet inom en av parlamentet fastställd tidsperiod som inte får överstiga två månader.

4. Kan ansvarigt utskott inte hålla tidsfristen skall det begära återförvisning till utskott i enlighet med artikel 144.1. Parlamentet kan eventuellt fastställa en ny frist i enlighet med artikel 144.4. Bifalls inte utskottets begäran skall parlamentet rösta om förslaget till lagstiftningsresolution.

Artikel 69

Antagande av ändringar till ett kommissionsförslag

1. Godkänns kommissionens förslag i sin helhet, men med antagna ändringar, skall omröstningen om förslaget till lagstiftningsresolution skjutas upp till dess kommissionen redogjort för sin ståndpunkt beträffande var och en av parlamentets ändringar.

Är kommissionen vid avslutandet av parlamentets omröstning om kommissionens förslag inte i stånd att lämna en sådan redogörelse, skall kommissionen meddela talmannen eller ansvarigt utskott när den kommer att kunna göra detta. Förslaget skall därefter tas upp på föredragningslistan till den därpå följande sammanträdesperioden.

2. Meddelar kommissionen att den inte har för avsikt att godta alla parlamentets ändringar, skall ansvarigt utskotts föredragande eller, om denne inte är närvarande, utskottets ordförande lägga fram ett formellt förslag till parlamentet om huruvida förslaget till lagstiftningsresolution skall gå till omröstning. Utskottets föredragande eller ordförande kan före framläggandet av detta förslag uppmana talmannen att avbryta ärendets behandling.

Skjuter parlamentet upp omröstningen, skall ärendet anses återförvisat till ansvarigt utskott för ytterligare beredning.

Ansvarigt utskott skall i sådana fall, muntligen eller skriftligen, förelägga parlamentet ett nytt betänkande före utgången av en av parlamentet fastställd tidsfrist. Denna frist får inte överstiga två månader.

Om ansvarigt utskott inte kan hålla denna tidsfrist, skall förfarandet i artikel 68.4 tillämpas.

Endast ändringsförslag som ingivits av ansvarigt utskott, och som syftar till att få till stånd en kompromiss med kommissionen, skall tillåtas i detta skede.

3. Vad som sägs i punkt 2 utesluter inte att andra ledamöter kan begära återförvisning i enlighet med artikel 144.

Om ett ärende återförvisas i enlighet med punkt 2, är ansvarigt utskott enligt bestämmelserna för återförvisning skyldigt att lägga fram ett nytt betänkande före utgången av den fastställda tidsfristen. Ansvarigt utskott skall vid behov inge ändringsförslag i syfte att få till stånd en kompromiss med kommissionen. Utskottet är emellertid inte skyldigt att på nytt bereda de delar av förslaget som redan godkänts av parlamentet.

En återförvisning innebär i sig att behandlingen skjuts upp. Därför har utskottet enligt bestämmelserna för återförvisning stor handlingsfrihet och kan, när det är nödvändigt för att få till stånd en kompromiss, föreslå en ny behandling av de delar av förslaget som redan godkänts av parlamentet.

Eftersom endast kompromissändringsförslag från utskottet är tillåtliga och med hänsyn till bevarandet av kammarens suveränitet, måste det i sådana fall i det betänkande som avses i punkt 2 klart och tydligt framgå vilka redan godkända delar av förslaget som bortfaller om ändringsförslagen antas.

FÖRSTA BEHANDLINGEN - UPPFÖLJNINGSFÖRFARANDET

Artikel 70

Uppföljning av parlamentets yttranden

1. När parlamentet har yttrat sig om ett kommissionsförslag, skall ansvarigt utskotts ordförande och föredragande följa hur arbetet med förslaget fortskrider till dess att det har antagits av rådet, särskilt för att försäkra sig om att rådets och kommissionens skyldigheter gentemot parlamentet när det gäller parlamentets ändringar vederbörligen beaktas.

2. Utskottet kan bjuda in kommissionen och rådet för att diskutera ärendet med utskottet.

3. Ansvarigt utskott kan enligt denna artikel, om det anser det nödvändigt, när som helst under uppföljningsförfarandet lägga fram ett resolutionsförslag i vilket parlamentet ombeds att

- uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag,

- uppmana kommissionen eller rådet att på nytt höra parlamentet i enlighet med artikel 71 eller uppmana kommissionen att lägga fram ett nytt förslag,

- besluta att vidta andra åtgärder som det finner lämpligt.

Detta förslag skall tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut.

Artikel 71

Framläggande av ett nytt förslag för parlamentet

Förfarande för antagande av en rättsakt enligt artikel 251 i EG-fördraget

1. Talmannen skall på begäran av ansvarigt utskott uppmana kommissionen att på nytt höra parlamentet om kommissionens förslag

- om kommissionen, efter det att parlamentet har yttrat sig, drar tillbaka sitt ursprungliga förslag för att ersätta det med ett nytt, såvida detta inte sker i syfte att föra in parlamentets ändringar,

- om kommissionen väsentligt ändrar eller har för avsikt att ändra det förslag som parlamentet ursprungligen yttrade sig över, såvida detta inte sker i syfte att föra in parlamentets ändringar,

- om problemställningen som förslaget avser väsentligt har förändrats på grund av tidens gång eller förändrade förhållanden,

- om ett nytt val till parlamentet har ägt rum sedan parlamentet fastställde sin ståndpunkt och om talmanskonferensen anser att så är önskvärt.

Förfaranden för antagande av andra rättsakter

2. Talmannen skall uppmana rådet att höra parlamentet på nytt på samma sätt och under samma förutsättningar som i punkt 1 om ansvarigt utskott begär detta, och dessutom om rådet avsevärt ändrar eller har för avsikt att avsevärt ändra det ursprungliga förslag som parlamentet har yttrat sig över, såvida detta inte sker i syfte att föra in parlamentets ändringar.

3. Talmannen skall även begära att parlamentet hörs på nytt om ett förslag till rättsakt under de förutsättningar som fastställs i denna artikel, om parlamentet så beslutar på förslag av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter.

Artikel 72

Medlingsförfarandet enligt det interinstitutionella avtalet från 1975

1. När rådet i samband med vissa viktiga gemenskapsrättsakter har för avsikt att avvika från parlamentets yttrande, kan parlamentet med aktiv medverkan från kommissionen inleda ett medlingsförfarande med rådet.

2. Detta förfarande skall inledas av parlamentet antingen på eget eller på rådets initiativ.

3. Vid sammansättningen av delegationen till medlingskommittén och när det gäller hur kommittén skall arbeta skall bestämmelserna i artikel 82.1-82.7 tillämpas.

4. Ansvarigt utskott skall meddela resultatet av medlingen i ett betänkande. Detta betänkande skall vara föremål för debatt och omröstning i kammaren.

Artikel 73

Rådets godkännande av parlamentets ändringar

1. Om rådet i enlighet med artikel 251.2 i EG-fördraget har underrättat parlamentet om att det har godkänt parlamentets ändringar, men inte på annat sätt ändrat kommissionens förslag, eller om ingen av institutionerna har ändrat kommissionens förslag, skall talmannen tillkännage i kammaren att förslaget är slutgiltigt antaget.

2. Före detta tillkännagivande skall talmannen kontrollera att inga tekniska förändringar av förslaget som rådet gjort påverkar innehållet i förslaget. I tveksamma fall skall talmannen samråda med ansvarigt utskott. Om de ändringar som gjorts anses påverka innehållet, skall talmannen underrätta rådet om att parlamentet kommer att gå vidare med en andra behandling så snart villkoren i artikel 74 har uppfyllts.

3. Efter tillkännagivandet i punkt 1 skall talmannen tillsammans med rådets ordförande underteckna den föreslagna rättsakten och i enlighet med artikel 84 se till att den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

ANDRA BEHANDLINGEN - I UTSKOTTEN

Artikel 74

Mottagande av rådets gemensamma ståndpunkt

1. Rådets gemensamma ståndpunkt är officiellt mottagen i enlighet med artiklarna 251 och 252 i EG-fördraget när talmannen tillkännager detta i kammaren. Talmannen skall tillkännage detta efter att ha mottagit de handlingar som innehåller den gemensamma ståndpunkten, alla förklaringar som fogats till rådets protokoll när det antog den gemensamma ståndpunkten, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt, allt vederbörligen översatt till Europeiska unionens officiella språk. Detta tillkännagivande skall göras vid den sammanträdesperiod som följer på mottagandet av dessa handlingar.

Före tillkännagivandet, men efter att ha hört ansvarigt utskotts ordförande och/eller föredragande, skall talmannen fastställa att den mottagna texten verkligen är en gemensam ståndpunkt och att omständigheterna i artikel 71 inte föreligger. Om så inte är fallet skall talmannen tillsammans med ansvarigt utskott och om möjligt i samförstånd med rådet försöka hitta en lämplig lösning.

2. En förteckning över mottagna handlingar skall tillsammans med namnet på ansvarigt utskott offentliggöras i sammanträdesprotokollet.

Artikel 75

Förlängning av tidsfrister

1. På uppmaning av ansvarigt utskotts ordförande, när det gäller de tidsfrister som fastställts för andra behandlingen, eller på begäran av parlamentets delegation till förlikningskommittén, när det gäller de tidsfrister som fastställts för förlikningen, skall talmannen förlänga tidsfristerna i fråga i enlighet med artikel 251.7 i EG-fördraget.

När det gäller förlängningar av tidsfrister enligt artikel 252 g i EG-fördraget skall talmannen begära rådets samtycke.

2. Talmannen skall underrätta parlamentet om alla förlängningar av tidsfristerna enligt artikel 251.7 i EG-fördraget, oavsett om dessa tillkommit på parlamentets eller rådets initiativ.

3. Talmannen kan, efter att ha hört det ansvariga utskottets ordförande, bevilja en begäran från rådet att förlänga tidsfristen i enlighet med artikel 252 g i EG-fördraget.

Artikel 76

Hänvisning till och förfarande i ansvarigt utskott

1. Den gemensamma ståndpunkten skall samma dag den tas emot i enlighet med artikel 74.1 automatiskt anses hänvisad till de utskott som var ansvarigt utskott respektive rådgivande utskott vid den första behandlingen.

2. Den gemensamma ståndpunkten skall tas upp som första punkt på förslaget till föredragningslista till ansvarigt utskotts första sammanträde efter tidpunkten för mottagandet. Rådet kan uppmanas att redogöra för den gemensamma ståndpunkten.

3. Beslutas inte annorlunda skall föredragande vid andra behandlingen vara densamme som vid första behandlingen.

4. Bestämmelserna i artikel 80.2, 80.3 och 80.5 om parlamentets andra behandling skall tillämpas vid beredningen i ansvarigt utskott. Endast detta utskotts ledamöter eller ständiga suppleanter har rätt att lägga fram yrkanden om avvisning eller ändringsförslag. Utskottets beslut skall fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.

5. Utskottet kan före omröstningen begära att utskottsordföranden och föredraganden tillsammans med rådets ordförande eller dennes företrädare och i närvaro av ansvarig kommissionsledamot diskuterar ändringsförslag som lagts fram i utskottet. Föredraganden kan lägga fram kompromissändringsförslag till följd av en sådan diskussion.

6. Ansvarigt utskott skall avge en andrabehandlingsrekommendation där det föreslås att rådets gemensamma ståndpunkt godkänns, ändras eller avvisas. Rekommendationen skall innehålla en kort motivering till föreslaget beslut.

ANDRA BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 77

Avslutande av andra behandlingen

1. Rådets gemensamma ståndpunkt, och i förekommande fall ansvarigt utskotts andrabehandlingsrekommendation, skall automatiskt tas upp på förslaget till föredragningslista till den sammanträdesperiod vars onsdag infaller närmast före utgången av fristen på tre eller, om denna förlängts i enlighet med artikel 75, fyra månader, såvida inte ärendet har behandlats vid en tidigare sammanträdesperiod.

Utskottens andrabehandlingsrekommendationer är likvärdiga med en motivering i vilken utskottet redogör för sin ståndpunkt i förhållande till rådets gemensamma ståndpunkt. Andrabehandlingsrekommendationer skall därför inte gå till omröstning.

2. Andra behandlingen avslutas när parlamentet, inom de tidsgränser och i enlighet med de villkor som fastställs i artiklarna 251 och 252 i EG-fördraget, godkänner, avvisar eller ändrar den gemensamma ståndpunkten.

Artikel 78

Godkännande av rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar

Antas inte något förslag om avvisning av den gemensamma ståndpunkten eller något ändringsförslag enligt artiklarna 79 och 80 före utgången av tidsfristen för att inge och rösta om ändringsförslag eller förslag om avvisning, skall talmannen tillkännage i kammaren att den föreslagna rättsakten är slutgiltigt antagen. Talmannen skall tillsammans med rådets ordförande underteckna den föreslagna rättsakten och i enlighet med artikel 84 se till att den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 79

Avvisning av rådets gemensamma ståndpunkt

1. Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan skriftligen och före utgången av en av talmannen fastställd tidsfrist lägga fram ett förslag om avvisning av rådets gemensamma ståndpunkt. För att ett sådant förslag skall antas krävs en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter. Omröstningen om förslag till avvisning av rådets gemensamma ståndpunkt skall äga rum före omröstningen om eventuella ändringsförslag.

2. Även om parlamentet röstat ned det första förslaget om avvisning av den gemensamma ståndpunkten kan det på rekommendation av föredraganden ta ytterligare ett förslag till avvisning under övervägande, efter att ha röstat om ändringsförslag och hört kommissionens uttalande i enlighet med artikel 80.5.

3. Avvisas rådets gemensamma ståndpunkt skall talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.

4. Trots vad som sägs i punkt 3 skall talmannen uppmana kommissionen att dra tillbaka sitt förslag om parlamentets avvisning sker i enlighet med artikel 252 i EG-fördraget. Drar kommissionen tillbaka sitt förslag skall talmannen tillkännage i kammaren att lagstiftningsförfarandet är avslutat.

Artikel 80

Ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt

1. Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter har rätt att inge ändringsförslag till rådets gemensamma ståndpunkt för behandling i kammaren.

2. Ett ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten är tillåtligt endast om det är förenligt med bestämmelserna i artiklarna 139 och 140 samt om det syftar till att

a) helt eller delvis återinföra den ståndpunkt som parlamentet intog vid första behandlingen,

b) rådet och parlamentet skall nå en kompromiss,

c) ändra sådana delar av den gemensamma ståndpunkten som inte ingick i eller som innehållsmässigt skiljer sig från det vid första behandlingen framlagda förslaget, och som inte medför en väsentlig förändring av förslaget enligt vad som avses i artikel 71,

d) beakta ett faktum eller ett nytt rättsligt läge som uppstått sedan första behandlingen.

Talmannens beslut om ett ändringsförslag är tillåtligt eller otillåtligt kan inte överklagas.

3. Om ett nytt val har ägt rum sedan första behandlingen och artikel 71 inte har åberopats kan talmannen besluta att bortse från begränsningarna beträffande tillåtlighet i punkt 2.

4. Ett ändringsförslag kan antas endast om det får en majoritet av rösterna från parlamentets samtliga ledamöter.

5. Innan ändringsförslagen går till omröstning skall talmannen uppmana kommissionen att tillkännage sin ståndpunkt, och rådet skall uppmanas att ge en kommentar.

TREDJE BEHANDLINGEN - FÖRLIKNING

Artikel 81

Sammankallande av förlikningskommittén

Om rådet inte kan godkänna alla parlamentets ändringar av den gemensamma ståndpunkten kan talmannen, efter att ha hört ordförandena i de politiska grupperna samt ansvarigt utskotts ordförande och föredragande, komma överens om tid och plats för ett första sammanträde i förlikningskommittén. Förlikningskommitténs tidsfrist på sex veckor för att nå en överenskommelse om ett gemensamt utkast skall löpa från tidpunkten för kommitténs första sammanträde.

Artikel 82

Delegationen till förlikningskommitté

1. Parlamentets delegation till förlikningskommittén skall bestå av samma antal ledamöter som rådets delegation.

2. Delegationens politiska sammansättning skall svara mot parlamentets gruppsammansättning. Talmanskonferensen skall fastställa det exakta antalet ledamöter från varje politisk grupp.

3. Med undantag av tre ledamöter som för en tid av tolv månader utses som ständiga ledamöter av olika delegationer, skall delegationens ledamöter utses av de politiska grupperna i varje enskilt förlikningsfall, företrädesvis bland de berörda utskottens ledamöter. De tre ständiga ledamöterna skall utses av de politiska grupperna bland deras vice ordförande och skall företräda minst två olika politiska grupper. Ansvarigt utskotts ordförande och vice ordförande skall alltid ingå i delegationen.

4. De i delegationen företrädda grupperna skall utse suppleanter.

5. Politiska grupper som inte är företrädda i delegationen har rätt att sända var sin företrädare till alla delegationens interna förberedande sammanträden

6. Delegationen leds av talmannen eller en av de tre ständiga ledamöterna.

7. Delegationen skall fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Delegationens överläggningar är inte offentliga.

Talmanskonferensen kan fastställa ytterligare procedurregler för arbetet i delegationen till förlikningskommittén.

8. Delegationen skall meddela parlamentet resultatet av förlikningen, däribland alla föreslagna ändringar och kompromisser, i så god tid att parlamentet kan vidta ytterligare åtgärder i enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget.

TREDJE BEHANDLINGEN - I KAMMAREN

Artikel 83

Gemensamt utkast

1. Uppnås enighet i förlikningskommittén om ett gemensamt utkast skall ärendet tas upp på föredragningslistan i så god tid att det kan behandlas i kammaren inom sex eller, vid en förlängning av tidsfristen, åtta veckor från dagen för förlikningskommitténs godkännande av det gemensamma utkastet.

2. Ordföranden för eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén skall göra ett uttalande om det gemensamma utkastet. Detta uttalande kan följas av en kort debatt.

3. Inga ändringsförslag får läggas fram till det gemensamma utkastet.

4. Det gemensamma utkastet i sin helhet skall vara föremål för en enda omröstning. Det gemensamma utkastet godkänns om det får en majoritet av de avgivna rösterna.

5. Uppnås ingen enighet om ett gemensamt utkast i förlikningskommittén, skall ordföranden för eller någon annan utsedd medlem av parlamentets delegation till förlikningskommittén göra ett uttalande. Detta uttalande skall följas av en debatt.

Artikel 84

Undertecknande av antagna rättsakter

1. Texten till sådana rättsakter som antas av parlamentet och rådet gemensamt skall undertecknas av talmannen och av generalsekreteraren, efter det att dessa har kontrollerat att alla förfaranden vederbörligen avslutats.

2. Förordningar, direktiv eller beslut som antas av parlamentet och rådet gemensamt skall i sin rubrik innehålla beteckningen "förordning", "direktiv" eller "beslut", ett ordningsnummer, dagen för antagandet och en uppgift om innehållet.

3. Förordningar, direktiv eller beslut som antas av parlamentet och rådet gemensamt skall innehålla följande:

a) Formuleringen "Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning/detta direktiv/detta beslut".

b) En uppgift om de bestämmelser på grundval av vilka förordningen, direktivet eller beslutet antas, föregången av orden "med beaktande av".

c) En hänvisning till framlagda förslag, avgivna yttranden och hållna samråd.

d) Motiveringen för förordningen, direktivet eller beslutet.

e) Formuleringen "härigenom förskrivs följande", följd av bestämmelserna i förordningen, direktivet eller beslutet.

4. Förordningar, direktiv och beslut skall delas in i artiklar som får grupperas i kapitel och avsnitt.

5. Sista artikeln i en förordning, ett direktiv eller ett beslut skall bestämma dagen för ikraftträdandet, om denna dag inträffar före eller efter den tjugonde dagen efter det att rättsakten offentliggjorts.

6. Sista artikeln i en förordning, ett direktiv eller ett beslut skall följas av

- en lämplig slutformulering, i enlighet med relevant artikel i fördraget, beträffande rättsaktens tillämplighet,

- "Utfärdad i/Utfärdat i...", följt av dagen för antagandet av förordningen, direktivet eller beslutet,

- formuleringen "På Europaparlamentets vägnar Ordförande", "På rådets vägnar Ordförande", med namnet på talmannen och namnet på ordföranden i rådet vid tidpunkten för antagandet av förordningen, direktivet eller beslutet infört före ordet "Ordförande".

7. De rättsakter som avses ovan skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning på initiativ av parlamentets och rådets generalsekreterare.

YTTRANDEN ÖVER REKOMMENDATIONER FRÅN RÅDET

Artikel 85

Yttranden i enlighet med artikel 121 i EG-fördraget

1. När parlamentet uppmanas att yttra sig över rekommendationer, som utarbetats av rådet i enlighet med artikel 121.2 och 121.4 i EG-fördraget, efter det att rådet har redogjort för dessa vid ett plenarsammanträde, skall överläggningar ske med utgångspunkt i ett muntligt förslag från det ansvariga utskottet i vilket parlamentet föreslås att godkänna eller förkasta den rekommendation som samrådet gäller.

2. Parlamentet skall sedan rösta om dessa rekommendationer gemensamt. Inga ändringsförslag får inges.

SAMTYCKESFÖRFARANDET

Artikel 86

Avslutande av samtyckesförfarandet

1. När parlamentet uppmanas att ge sitt samtycke till ett internationellt avtal eller ett förslag till rättsakt eller när avsikten är att i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter principer som anges i artikel 6.1 i EU-fördraget (principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen), skall överläggningar ske med utgångspunkt från en rekommendation från det ansvariga utskottet, i vilket parlamentet föreslås att godkänna eller förkasta den handling samtycket gäller.

Parlamentet skall sedan i en enda omröstning yttra sig över denna handling. Inga ändringsförslag får läggas fram. Den för samtycke nödvändiga majoriteten skall vara den majoritet som anges i relevant artikel i EG-fördraget och EU-fördraget.

2. Vid anslutningsfördrag och internationella avtal samt när det gäller att slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter gemensamma principer skall artiklarna 96 respektive 97 och 108 tillämpas.

3. Vid förslag till rättsakter kan ansvarigt utskott, i syfte att underlätta förfarandet, besluta att förelägga parlamentet ett interimsbetänkande om kommissionens förslag med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av förslaget till rättsakt.

Om parlamentet antar minst en rekommendation med samma majoritet som krävs för slutgiltigt samtycke, skall talmannen anhålla om ytterligare diskussioner med rådet.

Ansvarigt utskott skall lämna sina slutgiltiga rekommendationer angående parlamentets samtycke på grundval av resultatet av diskussionerna med rådet.

DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER

Artikel 87

Förfaranden som rör dialogen mellan arbetsmarknadens parter

1. Alla förslag som kommissionen utarbetar i enlighet med artikel 138 i EG-fördraget eller avtal som ingås av arbetsmarknadens parter i enlighet med artikel 139.1 i EG-fördraget liksom förslag som kommissionen lägger fram i enlighet med artikel 139.2 i EG-fördraget skall hänvisas av talmannen till behörigt utskott för beredning.

2. Då arbetsmarknadens parter meddelar kommissionen att de önskar inleda det förfarande som anges i artikel 139 i EG-fördraget, kan behörigt utskott utarbeta ett betänkande om den aktuella sakfrågan.

3. När arbetsmarknadens parter har ingått ett avtal och gemensamt begärt att avtalet skall genomföras genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen i enlighet med artikel 139.2 i EG-fördraget, skall behörigt utskott lägga fram ett resolutionsförslag med rekommendationer om att bevilja eller avvisa begäran.

KONTROLLBEFOGENHETER

Artikel 88

Genomförandebestämmelser

1. Om kommissionen översänder ett förslag till en genomförandeåtgärd till parlamentet skall talmannen hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den rättsakt som ligger till grund för genomförandebestämmelserna.

2. Ordföranden för eller någon annan utsedd ledamot av det ansvariga utskottet kan inleda en dialog med kommissionen. Ansvarigt utskott kan föreslå kammaren att motsätta sig genomförandeåtgärden. Om parlamentet motsätter sig åtgärden, skall talmannen begära att kommissionen drar tillbaka eller ändrar åtgärden, eller lägger fram ett förslag enligt lämpligt lagstiftningsförfarande.

3. När genomförandeåtgärder föreläggs rådet och därmed parlamentet, skall parlamentet behandla dem i enlighet med artikel 112.2.

Artikel 89

Kodifiering av gemenskapslagstiftning

1. När ett kommissionsförslag om kodifiering av gemenskapslagstiftning föreläggs parlamentet, skall det hänvisas till utskottet med behörighet i rättsliga frågor. Förutsatt att det konstateras att förslaget inte medför någon ändring av gällande gemenskapslagstiftning, skall förfarandet i artikel 158 tillämpas.

2. Ansvarigt utskotts ordförande eller den föredragande som detta utskott har utsett har rätt att delta i behandlingen och utarbetandet av kodifieringsförslaget. Ansvarigt utskott kan eventuellt yttra sig i förväg.

3. Trots vad som sägs i artikel 158.3 får förfarandet utan betänkande inte tillämpas vid ett kodifieringsförslag om en majoritet av ledamöterna i utskottet med behörighet i rättsliga frågor eller ansvarigt utskott motsätter sig detta.

Artikel 90

Följder av rådets underlåtenhet att agera efter det att dess gemensamma ståndpunkt har godkänts enligt samarbetsförfarandet

Har parlamentet inom tre eller, med rådets samtycke, fyra månader efter mottagandet av den gemensamma ståndpunkten i enlighet med artikel 252 i EG-fördraget varken avvisat eller ändrat den gemensamma ståndpunkten och rådet underlåter att anta den enligt den gemensamma ståndpunkten föreslagna rättsakten, får talmannen på parlamentets vägnar och efter att ha hört utskottet med behörighet i rättsliga frågor väcka talan vid domstolen mot rådet i enlighet med artikel 232 i EG-fördraget.

Artikel 91

Talan vid domstolen

1. Före utgången av de tidsfrister för att väcka talan som gäller för Europeiska unionens institutioner och för fysiska och juridiska personer i enlighet med fördragen och domstolens stadgar, skall parlamentet pröva gemenskapslagstiftningen för att försäkra sig om att dess rättigheter till fullo respekteras.

2. Ansvarigt utskott skall underrätta parlamentet, vid behov muntligen, om det misstänker en kränkning av parlamentets rättigheter.

KAPITEL IX

BUDGETFÖRFARANDEN

Artikel 92

Allmänna budgeten

Genomförandebestämmelser för granskning av Europeiska unionens allmänna budget och tilläggsbudgetar, i enlighet med de finansiella bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, skall antas av parlamentet i form av en resolution och fogas som bilaga till denna arbetsordning(5).

Artikel 93

Ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten

Bestämmelser för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten, i enlighet med de finansiella bestämmelserna i fördragen om upprättandet av de europeiska gemenskaperna och budgetförordningen, skall fogas som bilaga till denna arbetsordning(6). Denna bilaga skall antas i enlighet med artikel 181.2.

Artikel 94

Parlamentets kontroll över genomförandet av budgeten

1. Parlamentet skall övervaka genomförandet av den löpande budgeten. Parlamentet skall överlåta denna uppgift till utskottet med behörighet i frågor som rör budgetkontroll samt övriga berörda utskott.

2. Varje år skall emellertid parlamentet, före första behandlingen av budgetförslaget för det följande budgetåret, behandla problem i samband med genomförandet av den löpande budgeten, eventuellt på grundval av ett resolutionsförslag från behörigt utskott.

KAPITEL X

FÖRDRAG

Artikel 95

Ändring av EKSG-fördraget

1. Ändringsförslag som lagts fram av kommissionen eller rådet i enlighet med artikel 95 i EKSG-fördraget skall tryckas tillsammans med domstolens yttrande.

Dessa handlingar skall delas ut och hänvisas till behörigt utskott. Utskottet skall i sitt betänkande förorda att ändringsförslaget i sin helhet antingen godkänns eller förkastas.

2. Inga ändringsförslag får inges, och delad omröstning är inte tillåten. Det krävs en majoritet av tre fjärdedelar av de avgivna rösterna och en majoritet av två tredjedelar av parlamentets samtliga ledamöter för att godkänna ändringsförslaget i sin helhet.

3. Alla ledamöter har rätt att lägga fram ett resolutionsförslag med förslag till kommissionen och rådet om ändringar av EKSG-fördraget i enlighet med artikel 95 i detta fördrag.

Sådana förslag skall tryckas, delas ut och hänvisas till behörigt utskott. De skall antas endast om de får en majoritet av rösterna från parrlamentets samtliga ledamöter

Artikel 96

Anslutningsfördrag

1. Varje ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen skall hänvisas till behörigt utskott för beredning.

2. Parlamentet kan på förslag av behörigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter besluta att uppmana kommissionen och rådet att delta i en debatt innan förhandlingarna med den ansökande staten inleds.

3. Under förhandlingarna skall kommissionen och rådet regelbundet och utförligt informera ansvarigt utskott om hur förhandlingarna fortskrider. Vid behov skall sekretess gälla.

4. Parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott, anta rekommendationer och kräva att dessa beaktas innan ett fördrag om en ansökarstats anslutning till Europeiska unionen ingås. För antagandet av sådana rekommendationer fordras samma majoritet som vid det slutgiltiga samtycket.

5. När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, skall förslaget till fördrag föreläggas parlamentet för samtycke.

6. Parlamentet skall på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott och med en majoritet av samtliga sina ledamöter ge sitt samtycke till en ansökan från en europeisk stat om medlemskap i Europeiska unionen.

KAPITEL XI

INTERNATIONELLA AVTAL, UNIONENS EXTERNA REPRESENTATION OCH GEMENSAM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

Artikel 97

Internationella avtal

1. Om avsikten är att inleda förhandlingar om ingående, förnyande eller ändring av internationella avtal, däribland avtal inom särskilda områden som monetära frågor och handel, skall ansvarigt utskott se till att kommissionen utförligt underrättar parlamentet om kommissionens rekommendation om förhandlingsmandat. Vid behov skall sekretess gälla.

2. Parlamentet kan på förslag av ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter uppmana rådet att inte tillåta att förhandlingar inleds förrän parlamentet, med ett betänkande från ansvarigt utskott som grund, har yttrat sig om det föreslagna förhandlingsmandatet.

3. När avsikten är att inleda förhandlingar, skall ansvarigt utskott se till att kommissionen angivit en rättslig grund för att ingå de internationella avtal som avses i punkt 1. Ansvarigt utskott skall granska den valda rättsliga grunden i enlighet med artikel 63. Om kommissionen inte har angett en rättslig grund eller om dess lämplighet kan ifrågasättas, skall artikel 63 tillämpas.

4. Under förhandlingarna skall kommissionen och rådet regelbundet och utförligt informera ansvarigt utskott om hur förhandlingarna fortskrider. Vid behov skall sekretess gälla.

5. Parlamentet har rätt att när som helst under förhandlingarna, på grundval av ett betänkande från ansvarigt utskott och efter att ha prövat eventuella förslag som lagts fram i enlighet med artikel 49, anta rekommendationer och begära att dessa beaktas innan det internationella avtalet i fråga ingås.

6. När förhandlingarna slutförts, men innan något avtal undertecknas, skall förslaget till avtal föreläggas parlamentet för yttrande eller samtycke. När det gäller samtyckesförfarandet skall artikel 86 tillämpas.

7. Parlamentet skall med en majoritet av de avgivna rösterna avge ett yttrande eller ge sitt samtycke till ingående, förnyande eller ändring av ett internationellt avtal eller finansprotokoll som Europeiska gemenskapen ingått.

8. Om parlamentet avstyrker, skall talmannen uppmana rådet att inte ingå avtalet i fråga.

9. Om parlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna inte ger sitt samtycke till ett internationellt avtal, skall talmannen meddela rådet att avtalet inte kan ingås.

Artikel 98

Förfaranden enligt artikel 300 i EG-fördraget när det gäller provisorisk tillämpning eller tillfälligt upphävande av internationella avtal eller fastställande av gemenskapens ståndpunkt i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal

När det åligger kommissionen och/eller rådet att omedelbart och fullständigt informera parlamentet i enlighet med artikel 300.2 i EG-fördraget, skall detta ske genom ett uttalande i kammaren som skall följas av en debatt. Parlamentet kan utfärda rekommendationer i enlighet med artiklarna 97 och 104.

Artikel 99

Utnämning av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. Före utnämningen av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, skall talmannen uppmana rådets tjänstgörande ordförande att inför parlamentet göra ett uttalande i enlighet med artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionen. Talmannen skall uppmana kommissionens ordförande att uttala sig vid samma tillfälle.

2. När rådet har utsett den nye höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i enlighet med artikel 207.2 i EG-fördraget, men innan han eller hon formellt tillträtt, skall talmannen uppmana den höge representanten att göra ett uttalande och besvara frågor inför behörigt utskott.

3. Uttalandet och svaren i punkterna 1 och 2 kan följas av rekommendationer från parlamentet, på initiativ från behörigt utskott eller i enlighet med artikel 49.

Artikel 100

Utnämning av särskilda representanter inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. När rådet har för avsikt att utse en särskild representant enligt artikel 18.5 i Fördraget om Europeiska unionen, skall talmannen, på begäran av behörigt utskott, uppmana rådet att göra ett uttalande och besvara frågor om mandatet, syftet och annat som rör den särskilde representantens uppgifter och roll.

2. Då den särskilde representanten har utsetts, men ännu inte tillträtt, kan personen i fråga uppmanas att uttala sig inför det behöriga utskottet och besvara frågor.

3. Inom tre månader från utfrågningen kan utskottet föreslå en rekommendation enligt artikel 49 som direkt hänför sig till uttalandet och svaren. Artikel 62.5 skall tillämpas.

4. Den särskilde representanten skall uppmanas att hålla parlamentet fullständigt och regelbundet informerat om det praktiska genomförandet av representantens mandat.

Artikel 101

Uttalanden av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra särskilda representanter

1. Den höge representanten kan uppmanas att uttala sig inför parlamentet. Artikel 37 skall tillämpas.

2. Den höge representanten skall minst fyra gånger om året uppmanas att närvara vid det behöriga utskottets sammanträden för att där göra ett uttalande och besvara frågor. Den höge representanten kan bjudas in vid andra tillfällen när utskottet anser detta nödvändigt eller på representantens egen begäran.

3. När en särskild representant med mandat för en särskild politisk fråga utses av rådet, skall denne på parlamentets eller på representantens eget initiativ bjudas in för att göra ett uttalande inför behörigt utskott.

Artikel 102

Internationell representation

1. När en chef för en av kommissionens externa delegationer skall utses kan kandidaten uppmanas att framträda inför behörig instans i parlamentet för att göra ett uttalande och besvara frågor.

2. Inom tre månader efter utfrågningen enligt punkt 1 kan behörigt utskott antingen anta en resolution eller lägga fram en rekommendation som direkt hänför sig till uttalandet och svaren. Artikel 62.5 skall tillämpas.

Artikel 103

Samråd med och underrättande av parlamentet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. När parlamentet hörs i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget, skall ärendet hänvisas till behörigt utskott. Utskottet kan utarbeta rekommendationer i enlighet med artikel 104.

2. De berörda utskotten skall sträva efter att förmå den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, rådet och kommissionen att förse dem med regelbunden och aktuell information om utvecklingen och genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den beräknade kostnaden för varje beslut på detta område som har ekonomiska konsekvenser och om övriga finansiella aspekter som rör genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. På begäran av kommissionen, rådet eller den höge representanten kan ett utskott i undantagsfall besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.

3. En gång om året skall det hållas en debatt om det samrådsdokument som rådet utarbetat om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet konsekvenserna för unionens budget. Förfarandet i artikel 37 skall tillämpas.

(Se även tolkningen till artikel 49.)

Artikel 104

Rekommendationer inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

1. Utskottet med behörighet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan, efter att ha beviljats tillstånd av talmanskonferensen eller på grundval av ett förslag i enlighet med artikel 49, utarbeta rekommendationer till rådet inom sitt behörighetsområde.

2. I brådskande fall kan det tillstånd som avses i punkt 1 beviljas av talmannen, som även kan ge utskottet tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.

3. I förbindelse med antagandet av dessa rekommendationer, vilka måste gå till omröstning i form av en skriftlig handling, skall artikel 117 inte tillämpas. Muntliga ändringsförslag får läggas fram.

Artikel 117 får frångås endast i utskott och endast i brådskande fall. Bestämmelserna i artikel 117 får inte frångås vare sig vid utskottssammanträden som inte har förklarats som brådskande eller vid plenarsammanträden.

Bestämmelsen om att muntliga ändringsförslag får läggas fram innebär att ingen kan motsätta sig att muntliga ändringsförslag går till omröstning i utskottet.

4. De på detta sätt utarbetade rekommendationerna skall föras upp på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod. I brådskande fall, som fastställs av talmannen, kan rekommendationer föras upp på föredragningslistan till en pågående sammanträdesperiod. Rekommendationer skall anses antagna om inte en tiondel av parlamentets samtliga ledamöter före sammanträdesperiodens början inger en skriftlig invändning. I sådana fall skall var och en av utskottets rekommendationer behandlas och bli föremål för omröstning i sin helhet vid ett plenarsammanträde under denna sammanträdesperiod. En politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan inge ändringsförslag.

KAPITEL XII

POLISSAMARBETE OCH STRAFFRÄTTSLIGT SAMARBETE

Artikel 105

Underrättande av parlamentet när det gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete

1. Behörigt utskott skall ansvara för att parlamentet utförligt och regelbundet underrättas om de åtgärder som omfattas av detta samarbete och att vederbörlig hänsyn tas till parlamentets yttranden, när rådet antar gemensamma ståndpunkter, som anger unionens inställning i en viss fråga i enlighet med artikel 34.2 a i Fördraget om Europeiska unionen.

2. På kommissionens eller rådets begäran kan ett utskott i undantagsfall besluta att hålla sina sammanträden inom stängda dörrar.

3. Den debatt som avses i artikel 39.3 i EU-fördraget skall hållas i enlighet med bestämmelserna i artikel 37.2, 37.3 och 37.4 i arbetsordningen.

Artikel 106

Samråd med parlamentet när det gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Samråd med parlamentet i enlighet med artikel 34.2 b, 34.2 c och 34.2 d i EU-fördraget skall behandlas i enlighet med artiklarna 58, 60, 62, 63 och 67 i arbetsordningen.

Sådana förslag skall sedan föras upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som skall hållas omedelbart före utgången av den tidsfrist som har fastställts i enlighet med artikel 39.1 i EU-fördraget.

Artikel 107

Rekommendationer när det gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete

1. Utskottet med behörighet i frågor som rör polissamarbete och straffrättsligt samarbete kan, efter att ha inhämtat talmanskonferensens tillstånd eller på grundval av ett förslag i enlighet med artikel 49, utarbeta rekommendationer till rådet inom sitt behörighetsområde.

2. I brådskande fall kan det tillstånd som avses i punkt 1 beviljas av talmannen, som även kan bevilja utskottet tillstånd att hålla ett brådskande sammanträde.

3. De på detta sätt utarbetade rekommendationerna skall tas upp på föredragningslistan till nästa sammanträdesperiod.

(Se även tolkningen till artikel 49.)

KAPITEL XIII

FASTSLÅENDE AV EN MEDLEMSSTATS ALLVARLIGA OCH IHÅLLANDE ÅSIDOSÄTTANDE AV PRINCIPER SOM ÄR GEMENSAMMA FÖR MEDLEMSSTATERNA (PRINCIPERNA OM FRIHET, DEMOKRATI OCH RESPEKT FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA OCH DE GRUNDLÄGGANDE FRIHETERNA SAMT RÄTTSSTATSPRINCIPEN)

Artikel 108

Fastslående av åsidosättande

1. Parlamentet kan, på begäran av en tiondel av parlamentets samtliga ledamöter, hålla en debatt och rösta om ett resolutionsförslag med en uppmaning till kommissionen att inleda det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget. Talmanskonferensen kan först uppmana det behöriga utskottet att yttra sig.

2. Talmannen skall meddela parlamentet att en begäran mottagits från rådet i vilken parlamentet uppmanas att ge sitt samtycke till ett förslag som lagts fram i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, tillsammans med medlemsstatens synpunkter. Talmannen skall samtidigt föreslå kammaren en tidpunkt för omröstning. Denna skall hållas minst en månad efter det att meddelandet om begäran har mottagits utom i brådskande fall och om det finns goda skäl.

3. Parlamentets beslut om samtycke antas om det erhåller två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna och en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter.

4. Behörigt utskott kan på förslag av talmanskonferensen besluta att lägga fram ett kompletterande resolutionsförslag med parlamentets synpunkter om lämpliga åtgärder och kriterier för att senare ändra eller återkalla dessa åtgärder.

5. Behörigt utskott skall se till att parlamentet hålls fullständigt informerat och vid behov hörs om alla uppföljningsåtgärder till det samtycke som lämnats i enlighet med punkt 3. Rådet skall uppmanas att informera om utvecklingen på lämpligt sätt. På förslag av behörigt utskott, utarbetat med talmanskonferensens medgivande, kan parlamentet anta rekommendationer till rådet.

KAPITEL XIV

NÄRMARE SAMARBETE

Artikel 109

Förfarande i parlamentet

1. Förslag från kommissionen om att upprätta ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna skall hänvisas av talmannen till behörigt utskott för beredning. Artiklarna 60 och 63-72 skall tillämpas.

2. Behörigt utskott skall kontrollera om förslaget är förenligt med artikel 11 i EG-fördraget, artiklarna 40, 43 och 44 i EU-fördraget samt bestämmelserna i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

3. Förslag till rättsakter som därefter läggs fram inom ramen för det närmare samarbetet, när detta väl upprättats, skall behandlas i parlamentet på samma sätt som när det inte förekommer något närmare samarbete.

KAPITEL XV

PARLAMENTETS ARBETSGÅNG

Artikel 110

Förslag till föredragningslista

1. Före varje sammanträdesperiod skall talmanskonferensen upprätta ett förslag till föredragningslista på grundval av utskottsordförandekonferensens rekommendationer och med beaktande av det antagna lagstiftningsprogram som avses i artikel 57.

Kommissionen och rådet har rätt att på talmannens inbjudan delta i talmanskonferensens överläggningar om förslag till föredragningslista.

2. I förslaget till föredragningslista kan tider för omröstningar fastställas för enskilda punkter på föredragningslistan.

3. I förslaget till föredragningslista kan en eller två perioder på sammanlagt högst tre timmar avsättas för debatter om aktuella och brådskande frågor av större vikt i enlighet med artikel 50.

4. Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista skall delas ut till ledamöterna senast tre timmar före sammanträdesperiodens början.

Artikel 111

Godkännande och ändring av föredragningslistan

1. Parlamentet skall vid början av varje sammanträdesperiod fatta beslut om det slutgiltiga förslaget till föredragningslista. Ändringsförslag kan läggas fram av ett utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter. Alla sådana förslag skall vara talmannen tillhanda senast en timme före sammanträdesperiodens början. Talmannen kan ge ordet till förslagsställaren, en talare som är för förslaget och en talare som är emot förslaget. Talartiden får inte överstiga en minut.

2. När föredragningslistan väl har godkänts kan den inte ändras, förutom i enlighet med artiklarna 112 och 143-147 eller på förslag av talmannen.

Förkastas ett förslag om att ändra föredragningslistan, kan detta förslag inte läggas fram på nytt vid samma sammanträdesperiod.

3. Innan talmannen avslutar sammanträdet skall datum, tidpunkt och föredragningslista för nästa sammanträde meddelas.

Artikel 112

Brådskande förfarande

1. Talmannen, ett utskott, minst 32 ledamöter, en politisk grupp, kommissionen eller rådet kan begära att parlamentet skall förklara en debatt brådskande om ett förslag om vilket parlamentet har hörts i enlighet med artikel 60.1. Denna begäran skall inges skriftligen och vara försedd med motivering.

2. Så snart talmannen har mottagit en begäran om brådskande förfarande skall talmannen underrätta parlamentet om detta. Omröstning om en sådan begäran skall hållas vid öppnandet av det sammanträde som följer på det sammanträde då tillkännagivandet gjordes, förutsatt att det förslag som begäran avser har delats ut på de officiella språken. Finns det fler än en begäran om brådskande debatt som rör samma ämne, skall bifall respektive avslag på en begäran om brådskande debatt gälla varje begäran som rör detta ämne.

3. Före omröstningen kan endast den person som inkommit med en begäran, en talare för, en talare emot samt ansvarigt utskotts ordförande eller föredragande tilldelas ordet i högst tre minuter var.

4. De ärenden om vilka kammaren beslutar att hålla en brådskande debatt skall ges företräde framför andra punkter på föredragningslistan. Talmannen fastställer tidpunkten för debatt och omröstning.

5. En brådskande debatt kan hållas utan betänkande i enlighet med artikel 158.1 eller i undantagsfall på grundval av ett muntligt betänkande från ansvarigt utskott.

Artikel 113

Gemensam debatt

Kammaren kan när som helst fatta beslut om att debattera liknande eller ämnesmässigt besläktade ärenden tillsammans i en gemensam debatt.

Artikel 114

Förfarande utan debatt

1. Om ansvarigt utskott uppmanar parlamentet att anta utskottets betänkande utan debatt, eller om ansvarigt utskott uttalat sig om ett kommissionsförslag utan betänkande enligt artikel 158.1 eller i enlighet med det förenklade förfarandet i artikel 158.2, skall förslaget eller betänkandet tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på utskottets beslut.

2. Kommissionens förslag, och i förekommande fall det förslag till lagstiftningsresolution som betänkandet innehåller, skall vara föremål för omröstning utan debatt om inte minst 32 ledamöter i förväg invänder mot detta. I det senare fallet skall betänkandet tas upp på föredragningslistan till en senare sammanträdesperiod och där bli föremål för debatt. Om ett beslut har fattats om att tillämpa förfarandet utan betänkande i enlighet med artikel 158.1, skall kommissionens förslag emellertid återförvisas till ansvarigt utskott för ytterligare beredning.

Förfarandet utan debatt skall tillämpas när inga ändringsförslag har ingivits av ansvarigt utskott eller alla de framlagda ändringsförslagen har antagits med färre än fyra nej-röster.

Artikel 115

Tidsfrister

Förutom i de brådskande fall som avses i artiklarna 50 och 112, får en debatt eller omröstning om en text endast inledas om texten delats ut senast 24 timmar tidigare.

KAPITEL XVI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR SAMMANTRÄDEN MED KAMMAREN

Artikel 116

Tillträde till kammaren

1. Endast parlamentsledamöter, ledamöter av kommissionen och rådet, parlamentets generalsekreterare, personal vars uppgifter kräver närvaro samt unionens experter och tjänstemän har tillträde till plenisalen.

2. Endast innehavare av ett av talmannen eller parlamentets generalsekreterare vederbörligen utställt tillträdeskort har rätt att bevista åhörarläktaren.

3. Åhörare som har släppts in på åhörarläktaren måste förbli sittande och vara tysta. Åhörare som uttrycker bifall eller ogillande skall genast föras ut av vaktmästarna.

Artikel 117

Språk

1. Samtliga parlamentets handlingar skall avfattas på de officiella språken.

2. Anföranden på ett av de officiella språken skall simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt.

Om det efter tillkännagivandet av resultatet av en omröstning visar sig att olika språkversioner avviker från varandra, skall talmannen i enlighet med artikel 138.5 avgöra om det meddelade resultatet är giltigt. Förklarar talmannen resultatet giltigt, skall talmannen avgöra vilken version som skall anses antagen. Det är emellertid inte alltid originalversionen kan användas som officiell text, eftersom en situation kan uppstå där alla de övriga språken avviker från originalversionen.

Artikel 118

Utdelning av handlingar

Handlingar som utgör underlag för parlamentets debatter och beslut skall tryckas och delas ut till ledamöterna. En förteckning över dessa handlingar skall offentliggöras i protokollen från parlamentets sammanträden.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket, skall ledamöter och politiska grupper ha direkt tillgång till parlamentets interna datasystem för att konsultera alla förberedande handlingar som inte är sekretessbelagda (förslag till betänkanden, förslag till rekommendationer, förslag till yttranden, arbetsdokument och ändringsförslag som lagts fram i utskott).

Artikel 119

Tilldelning av ordet och anförandenas innehåll

1. Ingen ledamot har rätt att yttra sig om inte talmannen tilldelat ledamoten ordet. Ledamöter skall tala från sina platser och rikta sig till talmannen. Talmannen kan be en ledamot att tala från podiet.

2. Om en talare avviker från ämnet, skall talmannen återkalla talaren till ordningen. Har talaren vid samma debatt redan återkallats till ordningen två gånger, har talmannen rätt att den tredje gången frånta talaren ordet för återstoden av den debatt som rör detta ämne.

3. Utan att det påverkar talmannens övriga disciplinära befogenheter, kan talmannen från det fullständiga förhandlingsreferatet avföra anföranden och inlägg från ledamöter som inte tilldelats ordet eller som överskridit den tilldelade talartiden.

4. En talare får inte avbrytas annat än av talmannen. Talaren kan dock med talmannens medgivande själv avbryta sitt anförande för att låta en annan ledamot, kommissionen eller rådet ställa en fråga angående en bestämd punkt i anförandet.

Artikel 120

Fördelning av talartid

1. Talmanskonferensen kan föreslå parlamentet att talartid fördelas för en bestämd debatt. Parlamentet skall utan debatt fatta beslut om ett sådant förslag.

2. Talartiden skall fördelas i enlighet med följande kriterier:

a) En första del av talartiden skall fördelas lika mellan alla politiska grupper.

b) En andra del skall fördelas mellan de politiska grupperna i proportion till deras sammanlagda antal ledamöter.

c) De grupplösa ledamöterna skall tilldelas en sammanlagd talartid som baseras på de delar som varje politisk grupp tilldelas enligt a och b ovan.

3. Avsätts en gemensam talartid för flera punkter på föredragningslistan, skall de politiska grupperna underrätta talmannen om hur stor del av talartiden som skall användas för varje enskild punkt. Talmannen skall se till att dessa talartider respekteras.

4. Talartiden för inlägg om sammanträdesprotokollen, arbetsordningen, ändringar till det slutgiltiga förslaget till föredragningslista eller till föredragningslistan får inte överstiga en minut.

Artikel 121

Talarlista

1. Namnen på de ledamöter som begär ordet skall föras upp på talarlistan i den ordning deras begäran togs emot.

2. Talmannen tilldelar ledamöter ordet och skall så långt det är möjligt se till att talare från olika politiska åsiktsriktningar och talare som talar olika språk växelvis tilldelas ordet.

3. Ansvarigt utskotts föredragande, politiska gruppers ordförande som önskar tala på gruppens vägnar eller talare som ersätter dessa, kan på begäran ges företräde framför andra talare.

4. Ingen ledamot får utan talmannens medgivande yttra sig mer än två gånger om samma ämne.

Berörda utskotts ordförande och föredragande skall dock på egen begäran få tala under en tid som bestäms av talmannen.

5. Vid en debatt om ett betänkande skall kommissionens och rådets ledamöter vanligtvis tilldelas ordet omedelbart efter föredragandens redogörelse för betänkandet. I övriga fall tilldelas kommissionens och rådets ledamöter ordet när de begär det.

Om ändringsförslag lagts fram efter den allmänna debatten, och kommissionen därför inte kunnat yttra sig om dem, har kommissionen rätt att göra detta innan omröstningen inleds om det förslag till vilket ändringsförslagen lagts fram.

Artikel 122

Personliga uttalanden

1. En ledamot som begär att få göra ett personligt uttalande skall tilldelas ordet i slutet av debatten om den punkt på föredragningslistan som behandlas, eller när protokollet från det sammanträde begäran av ordet avser skall justeras.

Ledamoten i fråga får inte yttra sig i sakfrågan utan skall begränsa sitt inlägg till att vederlägga yttranden som under debattens gång fällts om ledamotens person eller påståenden om ledamotens åsikter eller för att tillrättalägga sina egna tidigare yttranden.

2. Ett personligt uttalande får inte överstiga tre minuter om inte kammaren beslutar annorlunda.

Artikel 123

Ordning i kammaren

1. Varje ledamot som uppträder störande skall kallas till ordningen av talmannen.

2. Upprepas förseelsen skall talmannen återigen kalla ledamoten till ordningen, och saken skall föras till sammanträdesprotokollet.

3. Om ytterligare förseelser begås kan talmannen utvisa ledamoten i fråga från plenisalen för återstoden av sammanträdet. Generalsekreteraren skall med hjälp av vaktmästarna och vid behov med hjälp av parlamentets säkerhetstjänst se till att denna disciplinära åtgärd genast verkställs.

Artikel 124

Avstängning av ledamöter

1. Vid grova fall av störande uppträdande kan talmannen, efter en formell varning, antingen genast eller senast vid nästa sammanträdesperiod, föreslå parlamentet att ledamoten omgående utvisas från plenisalen och avstängs i två till fem dagar.

2. Parlamentet skall ta ställning till en sådan disciplinär åtgärd vid en tidpunkt som talmannen fastställer, antingen vid det sammanträde vid vilket händelsen i fråga ägde rum eller senast vid nästa sammanträdesperiod. Den berörda ledamoten skall ha rätt att bli hörd av parlamentet före omröstningen. Talartiden får inte överstiga fem minuter.

3. Vid begäran om disciplinära åtgärder skall omröstning förrättas elektroniskt och utan debatt. Yrkanden i enlighet med artikel 126.3 och 134.1 är inte tillåtliga.

Artikel 125

Störande uppträdande

Om ett störande uppträdande i kammaren hotar att förhindra överläggningarna i kammaren får talmannen, för att återställa ordningen, avbryta sammanträdet under en viss tid eller avsluta detsamma. Kan talmannen inte göra sig hörd skall talmannen lämna ordförandeplatsen, vilket avslutar sammanträdet. Talmannen är den som kallar till fortsatt sammanträde.

KAPITEL XVII

BESLUTFÖRHET OCH RÖSTNING

Artikel 126

Beslutförhet

1. Parlamentet har rätt att hålla överläggningar, fastställa föredragningslista och justera sammanträdesprotokoll oavsett antal närvarande ledamöter.

2. Beslutförhet föreligger om en tredjedel av parlamentets samtliga ledamöter är närvarande i plenisalen.

3. Alla omröstningar är giltiga oavsett antalet deltagare i en omröstning, såvida inte talmannen i samband med omröstningen, till följd av en begäran ställd av minst 32 ledamöter innan omröstningen inletts, förklarar att beslutförhet inte föreligger. Om omröstningen visar att beslutförhet inte föreligger skall omröstningen tas upp på föredragningslistan till nästa sammanträde.

En begäran om fastställandet av beslutförhet föreligger måste göras av minst 32 ledamöter. En begäran på en politisk grupps vägnar är inte tillåtlig.

När omröstningsresultatet fastställs skall hänsyn tas dels till antalet närvarande ledamöter i kammaren enligt punkt 2, dels till antalet ledamöter som begärde ett fastställande av beslutförhet enligt punkt 4. Det elektroniska omröstningssystemet får inte användas för detta syfte. Plenisalens dörrar får inte stängas.

Om antalet närvarande ledamöter inte uppgår till det antal som krävs för beslutförhet, skall talmannen inte kungöra omröstningsresultatet utan förklara att beslutförhet inte föreligger.

Punkt 3 sista meningen skall inte tillämpas vid omröstningar om procedurfrågor utan endast vid omröstningar om sakfrågor.

4. Ledamöter som begärt ett fastställande av beslutförhet skall räknas som närvarande enligt punkt 2, även om de inte längre befinner sig i plenisalen.

5. Är färre än 32 ledamöter närvarande har talmannen rätt att fastslå att beslutförhet inte föreligger.

Artikel 127

Omröstningar

1. Vid betänkanden skall följande omröstningsordning tillämpas:

a) Omröstning om eventuella ändringsförslag till det förslag som tas upp i ansvarigt utskotts betänkande.

b) Omröstning om hela förslaget - ändrat eller inte.

c) Omröstning om ändringsförslag till resolutionsförslag eller till förslag till lagstiftningsresolutioner.

d) Omröstning om resolutionsförslag eller förslag till lagstiftningresolutioner i sin helhet (slutomröstning).

Parlamentet skall inte rösta om betänkandets motivering.

(Se även tolkningen till artikel 165.)

2. Följande förfarande skall tillämpas vid andra behandlingen:

a) Har inget förslag om att avvisa eller ändra rådets gemensamma ståndpunkt lagts fram, skall den gemensamma ståndpunkten anses godkänd, i enlighet med artikel 78.

b) Omröstning om avvisning av den gemensamma ståndpunkten skall äga rum före omröstning om eventuella ändringsförslag (se artikel 79.1).

c) Har flera ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten lagts fram, skall omröstning om dessa förrättas i den ordning som fastställs i artikel 130.

d) Har parlamentet röstat om förslag till ändring av den gemensamma ståndpunkten kan ytterligare en omröstning om förslaget i sin helhet endast förrättas i enlighet med artikel 79.2.

3. Förfarandet i artikel 83 skall tillämpas vid tredje behandlingen.

4. Utskottets föredragande är den ende ledamot som får yttra sig i samband med omröstningen och endast för att kortfattat redovisa sitt utskotts ståndpunkter angående de ändringsförslag som omröstningen gäller.

Artikel 128

Lika röstetal

1. Uppkommer lika röstetal i en omröstning enligt artikel 127.1 b eller 127.1 d, skall förslaget i sin helhet återförvisas till utskottet. Detta skall även gälla omröstningar enligt artiklarna 6 och 7 och slutomröstningar enligt artiklarna 152 och 168. I de två sistnämnda fallen skall förslaget återförvisas till talmanskonferensen.

2. Uppkommer lika röstetal vid en omröstning om föredragningslistan i sin helhet (artikel 111), protokollet i sin helhet (artikel 148) eller vid en delad omröstning enligt artikel 131, skall texten anses antagen.

3. I alla övriga fall av lika röstetal skall texter eller förslag som gått till omröstning anses förkastade. Detta gäller inte då kvalificerad majoritet krävs.

Artikel 129

Grundläggande omröstningsprinciper

1. Omröstning om ett betänkande skall förrättas på grundval av en rekommendation från ansvarigt utskott. Utskottet kan delegera denna uppgift till sin ordförande eller föredragande.

2. Utskottet kan rekommendera att en gemensam omröstning förrättas om alla eller flera av ändringsförslagen och att dessa skall antas, förkastas eller utgå.

Utskottet kan även lägga fram kompromissändringsförslag.

3. Rekommenderar ansvarigt utskott en gemensam omröstning om ändringsförslag, skall den gemensamma omröstningen förrättas först.

4. Om ansvarigt utskott lägger fram ett kompromissändringsförslag, skall omröstning om detta förättas först.

5. Omröstning om ändringsförslag för vilka namnupprop har begärts, skall förrättas separat.

6. Delad omröstning skall inte tillåtas vid en gemensam omröstning eller en omröstning om ett kompromissändringsförslag.

Artikel 130

Omröstningsordning vid ändringsförslag

1. Ändringsförslag har företräde framför den text de avser och skall gå till omröstning före denna text.

2. Har två eller flera ändringsförslag som ömsesidigt utesluter varandra lagts fram till samma textavsnitt, skall det ändringsförslag som avviker mest från den ursprungliga texten ha företräde och vara det som först går till omröstning. Antas detta skall de övriga ändringsförslagen anses ha förkastats. Förkastas det skall omröstning förrättas om det ändringsförslag som står närmast i tur och på samma sätt för vart och ett av de återstående ändringsförslagen. Råder det tvekan om den inbördes ordningen, skall denna avgöras av talmannen. Förkastas samtliga ändringsförslag skall den ursprungliga texten anses antagen om inte särskild omröstning begärts inom föreskriven tid.

3. Talmannen kan låta den ursprungliga texten gå till omröstning först, eller låta ett ändringsförslag, som står närmare den ursprungliga texten än det ändringsförslag som avviker mest gå till omröstning före detta förslag.

Erhåller endera av dessa majoritet bortfaller alla övriga ändringsförslag som avser samma text.

4. I undantagsfall kan det på förslag av talmannen förrättas omröstning om ändringsförslag som lagts fram efter det att debatten avslutats, om ändringsförslagen är kompromissändringsförslag eller om tekniska problem föreligger. Talmannen skall inhämta kammarens samtycke till att låta sådana ändringsförslag gå till omröstning.

Talmannen skall, i enlighet med artikel 140.3, avgöra huruvida ändringsförslag är tillåtliga. Vid kompromissändringsförslag som lagts fram efter en debatts avslutande i enlighet med artikel 130.4, skall talmannen i varje enskilt fall avgöra ändringsförslagens tillåtlighet med hänsyn till deras kompromisskaraktär.

Följande allmänna kriterier för tillåtlighet kan tillämpas:

- Kompromissändringsförslag får normalt inte avse de delar av texten som när fristen för att inge ändringsförslag löpt ut inte varit föremål för ändringsförslag.

- Kompromissändringsförslag skall normalt läggas fram av politiska grupper, berörda utskotts ordförande eller föredragande eller författare till andra ändringsförslag.

- Kompromissändringsförslag innebär vanligtvis att alla andra ändringsförslag som avser samma textavsnitt dras tillbaka.

Endast talmannen kan föreslå att ett kompromissändringsförslag skall behandlas. För att ett kompromissändringsförslag skall gå till omröstning, måste talmannen inhämta kammarens samtycke genom att fråga om det finns några invändningar mot en sådan omröstning. Framförs invändningar skall kammaren avgöra frågan med enkel majoritet.

5. När ansvarigt utskott har lagt fram en rad ändringsförslag som avser samma text som betänkandet, skall talmannen låta dem gå till gemensam omröstning, såvida inte en politisk grupp eller minst 32 ledamöter begärt särskild omröstning eller andra ändringsförslag lagts fram.

6. Talmannen kan låta andra ändringsförslag gå till gemensam omröstning om de kompletterar varandra. I så fall skall förfarandet i punkt 5 tillämpas.

7. Efter det att ett visst ändringsförslag har antagits eller förkastats, kan talmannen besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller liknande syften skall gå till gemensam omröstning. Talmannen kan i förväg inhämta kammarens medgivande.

Sådana grupper av ändringsförslag kan avse olika delar av den ursprungliga texten.

8. Om två eller fler identiska ändringsförslag läggs fram av olika författare, skall de gå till omröstning som ett enda ändringsförslag.

Artikel 131

Delad omröstning

1. En politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan begära delad omröstning om ett textavsnitt som skall gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, syftar på två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som var och en har en egen logisk betydelse eller ett eget normativt värde.

2. Begäran om delad omröstning skall göras kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist. Talmannen skall fatta beslut om en sådan begäran.

Artikel 132

Rösträtt

Rösträtten är personlig.

Ledamöter skall avge sina röster personligen och var för sig.

Alla brott mot denna artikel skall anses vara ett grovt fall av störande uppträdande enligt artikel 124.1 och skall ha de rättsliga följder som anges i denna artikel.

Artikel 133

Omröstning

1. Parlamentet röstar normalt med handuppräckning.

2. Finner talmannen att resultatet av omröstningen är oklart skall en ny omröstning äga rum med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet eller, om detta är ur funktion, genom omröstning med uppresning.

3. Omröstningens resultat skall registreras.

Artikel 134

Omröstning med namnupprop

1. Utöver de fall som anges i artiklarna 32.2, 33.4 och 34.5, skall omröstning med namnupprop förrättas om detta skriftligen begärs av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter kvällen före omröstningen, såvida inte talmannen fastställer en ny tidsfrist.

2. Namnuppropet skall ske i bokstavsordning och börja med namnet på en ledamot som tas fram genom lottdragning. Talmannen skall vara den siste som kallas att rösta.

Omröstningen sker genom att varje ledamot högt och tydligt säger "ja", "nej" eller "avstår". Vid rösträkningen skall hänsyn endast tas till de röster som avgivits för eller emot ett förslag. Talmannen skall fastställa omröstningsresultatet och tillkännage detta.

Resultatet av omröstningen skall föras till protokollet från sammanträdet. Ledamöternas namn skall föras upp i bokstavsordning efter politisk grupptillhörighet.

Artikel 135

Elektronisk omröstning

1. Talmannen kan när som helst besluta att de omröstningar som avses i artiklarna 133, 134 och 136 skall förrättas med ett elektroniskt omröstningssystem.

Om det elektroniska omröstningssystemet av tekniska orsaker inte kan användas, skall omröstningen förrättas i enlighet med artikel 133, artikel 134.2 eller artikel 136.

Tekniska instruktioner för användningen av det elektroniska omröstningssystemet skall fastställas av presidiet.

2. Används det elektroniska omröstningssystemet skall resultatet registreras endast i siffror.

Har omröstning med namnupprop begärts i enlighet med artikel 134.1, skall omröstningsresultatet emellertid registreras namn för namn och föras till protokollet från sammanträdet efter politisk grupp och i bokstavsordning efter ledamöternas namn.

3. Omröstning med namnupprop skall förrättas i enlighet med artikel 134.2 om en majoritet av de närvarande ledamöterna så begär. Det förfarande som beskrivs i punkt 1 kan användas för att avgöra om en sådan majoritet föreligger.

Artikel 136

Sluten omröstning

1. Vid utnämningar skall sluten omröstning förrättas utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 13.1, 152.1 och artikel 157.2 andra stycket.

Endast röstsedlar med nominerade ledamöters namn skall beaktas vid rösträkningen.

2. Sluten omröstning kan även förrättas om minst en femtedel av parlamentets samtliga ledamöter så begär. En sådan begäran måste framställas innan omröstningen inleds.

3. En begäran om sluten omröstning har företräde framför en begäran om omröstning med namnupprop.

4. Två till sex genom lottdragning framtagna ledamöter skall räkna de röster som avges i en sluten omröstning.

Vid omröstning enligt punkt 1 får nominerade kandidater inte vara rösträknare.

Namnen på de ledamöter som deltagit i en sluten omröstning skall föras till protokollet från det sammanträde då omröstningen ägde rum.

Artikel 137

Röstförklaringar

1. När den allmänna debatten har avslutats, har varje ledamot rätt att i samband med slutomröstningen avge en muntlig röstförklaring på högst en minut eller en skriftlig röstförklaring på högst 200 ord, vilka skall ingå i det fullständiga förhandlingsreferatet.

Varje politisk grupp har rätt att avge en röstförklaring på högst två minuter.

När den första röstförklaringen har påbörjats skall ingen ytterligare begäran om att få avge röstförklaringar beviljas.

Röstförklaringar till slutomröstning kan avges om alla frågor som tagits upp i kammaren. Termen "slutomröstning" anger inte vilken typ av omröstning det gäller, utan hänför sig till den sista omröstningen.

2. Röstförklaringar skall inte tillåtas vid omröstning om procedurfrågor.

3. Är ett kommissionsförslag eller ett betänkande uppfört på föredragningslistan enligt artikel 62.5 och artikel 114, kan ledamöter inge en skriftlig förklaring i enlighet med punkt 1 ovan.

Såväl muntliga som skriftliga röstförklaringar måste ha ett direkt samband med den text som är föremål för omröstning.

Artikel 138

Tvister beträffande omröstningar

1. Talmannen skall vid varje enskild omröstning förklara omröstningen påbörjad och avslutad.

2. När talmannen har förklarat en omröstning påbörjad, kan ingen utom talmannen själv göra inlägg förrän omröstningen är avslutad.

3. Ordningsfrågor beträffande en omröstnings giltighet kan tas upp efter att talmannen har förklarat omröstningen avslutad.

4. När resultatet av en omröstning med handuppräckning har tillkännagivits, kan en ledamot begära att resultatet skall kontrolleras med hjälp av det elektroniska omröstningssystemet.

5. Talmannen avgör om det tillkännagivna resultatet är giltigt. Talmannens beslut kan inte överklagas.

Artikel 139

Ingivande och framläggande av ändringsförslag

1. Alla ledamöter har rätt att inge ändringsförslag för beredning i utskott.

Ansvarigt utskott, en politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan inge ändringsförslag för behandling i kammaren.

Ändringsförslag skall inges skriftligen och vara undertecknade av förslagsställarna.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 140 kan ett ändringsförslag syfta till att ändra vilken del som helst av en text och till att stryka, tillföra eller ersätta ord eller siffror.

Med "text" avses i denna artikel och i artikel 140 hela den samlade textmassan i ett resolutionsförslag, förslag till lagstiftningsresolution, förslag till beslut eller kommissionsförslag.

3. Talmannen skall fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförslag.

4. Ett ändringsförslag kan under debatten läggas fram av förslagsställaren eller av varje annan ledamot som förslagsställaren utsett till ersättare.

5. Om en förslagsställare drar tillbaka sitt ändringsförslag skall detta bortfalla, såvida det inte genast övertas av en annan ledamot.

6. Ändringsförslag skall gå till omröstning först efter det att de tryckts och delats ut på alla officiella språk, såvida inte kammaren beslutar annorlunda. Kammaren kan inte fatta ett sådant beslut om minst tolv ledamöter motsätter sig detta.

Muntliga ändringsförslag som läggs fram i ett utskott kan gå till omröstning såvida inte någon av utskottets ledamöter motsätter sig detta.

Artikel 140

Ändringsförslags tillåtlighet

1. Ett ändringsförslag är otillåtligt om

a) det inte har något direkt samband med den text som det syftar till att ändra,

b) det avser att stryka eller ersätta texten i sin helhet,

c) det avser att ändra fler än en av de enskilda artiklarna eller punkterna i den text som avses. Denna bestämmelse skall inte tillämpas vid kompromissändringsförslag eller ändringsförslag som går ut på att ändra ett visst ord eller en viss formulering på exakt samma sätt genom hela texten,

d) det fastslås att ordalydelsen i den text som ändringsförslaget avser, på åtminstone ett av de officiella språken, inte kräver någon ändring. I sådana fall skall talmannen tillsammans med berörda parter söka nå en tillfredsställande språklig lösning.

2. Ett ändringsförslag bortfaller om det är oförenligt med tidigare fattade beslut om samma text vid samma omröstning.

3. Talmannen skall avgöra om ett ändringsförslag är tillåtligt.

Talmannens beslut i punkt 3 angående ändringsförslags tillåtlighet skall inte uteslutande grundas på bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel utan på bestämmelserna i arbetsordningen i allmänhet.

KAPITEL XVIII

PROCEDURFRÅGOR

Artikel 141

Förslag som rör förfaranden

1. En begäran om följande förslag som rör förfaranden skall ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet:

a) Förslag om att avvisa ett ärende som otillåtligt (artikel 143).

b) Förslag om återförvisning till utskott (artikel 144).

c) Förslag om att avsluta en debatt (artikel 145).

d) Förslag om att ajournera en debatt (artikel 146).

e) Förslag om att avbryta eller avsluta sammanträdet (artikel 147).

Endast förslagsställaren samt en talare för, en talare emot och ansvarigt utskotts ordförande och föredragande har rätt att yttra sig om sådana förslag.

2. Talartiden får inte överstiga en minut.

Artikel 142

Ordningsfrågor

1. En ledamot kan tilldelas ordet för att göra talmannen uppmärksam på eventuella brott mot parlamentets arbetsordning. Ledamoten skall först ange vilken artikel som åsyftas.

2. En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga skall ha företräde framför varje annan begäran om att tilldelas ordet.

3. Talartiden får inte överstiga en minut.

4. Talmannen skall omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och skall meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det skall inte förrättas någon omröstning om detta.

5. Talmannen kan i undantagsfall förklara att beslutet kommer att tillkännages senare, dock senast 24 timmar efter det att ordningsfrågan togs upp. Skjuts beslutet upp medför detta emellertid inte att debatten ajourneras. Talmannen kan hänvisa ärendet till behörigt utskott.

Artikel 143

Avvisning av ett ärende som otillåtligt

1. När en debatt om en bestämd punkt på föredragningslistan inleds kan förslag väckas om att avvisa denna punkt som otillåtlig. Ett sådant förslag skall omedelbart gå till omröstning.

2. Godkänns förslaget skall kammaren genast fortsätta till nästa punkt på föredragningslistan.

Artikel 144

Återförvisning till utskott

1. En politisk grupp eller minst 32 ledamöter kan begära återförvisning till utskott när föredragningslistan skall fastställas, innan debatten inleds eller före slutomröstningen.

2. En sådan begäran kan endast göras en gång vid vart och ett av dessa tre etapper i förfarandet.

3. Återförvisning till utskott innebär att behandlingen av punkten i fråga skjuts upp.

4. Kammaren kan fastställa en tidpunkt före vilken utskottet skall redogöra för sina slutsatser.

Artikel 145

Avslutning av en debatt

1. Kammaren kan på förslag av talmannen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter avsluta en debatt innan samtliga talare på talarlistan tilldelats ordet. Ett sådant förslag eller en sådan begäran skall genast gå till omröstning.

2. Om förslaget godkänns eller begäran beviljas har endast en ledamot från varje politisk grupp som ännu inte haft ordet rätt att göra inlägg.

3. Efter de inlägg som avses i punkt 2 skall debatten avslutas och kammaren övergå till omröstning om punkten i fråga, såvida det inte i förväg har fastställts en tidpunkt för omröstning.

4. Ett förslag eller en begäran som förkastats respektive avslagits kan inte läggas fram på nytt vid samma debatt utom av talmannen.

Artikel 146

Ajournering av en debatt

1. Vid inledandet av en debatt om en punkt på föredragningslistan kan en politisk grupp eller minst 32 ledamöter begära att debatten ajourneras till en viss bestämd tidpunkt. Ett sådant förslag skall omedelbart gå till omröstning.

2. Om begäran bifalls skall kammaren övergå till nästa punkt på föredragningslistan. Den ajournerade debatten skall återupptas vid den tidpunkt som angivits.

3. Om begäran avslås kan den inte läggas fram på nytt under samma sammanträdesperiod.

Beslutar parlamentet att ajournera en debatt till en senare sammanträdesperiod skall beslutet ange den sammanträdesperiod på vars föredragningslista debatten skall tas upp. Föredragningslistan till denna sammanträdesperiod skall naturligtvis upprättas i enlighet med artiklarna 110 och 111 i arbetsordningen.

Artikel 147

Avbrytande eller avslutande av sammanträde

Ett sammanträde kan avbrytas eller avslutas under en debatt eller omröstning, om parlamentet på förslag av talmannen eller på begäran av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter så beslutar. Ett sådant förslag eller en sådan begäran skall omedelbart gå till omröstning.

KAPITEL XIX

DOKUMENTATION AV SAMMANTRÄDEN

Artikel 148

Protokoll

1. Protokollet från varje sammanträde, innehållande parlamentets beslut och namnen på talarna, skall delas ut minst en halvtimme före öppnandet av det därpå följande sammanträdet.

Som "beslut" avses i samband med ett lagstiftningsförfarande även alla av parlamentet antagna ändringsförslag, även om kommissionsförslaget eller rådets gemensamma ståndpunkt till slut avvisas i enlighet med artikel 68.1 respektive artikel 79.3.

De texter som parlamentet antagit skall delas ut separat. När de texter av lagstiftningskaraktär som parlament antagit omfattar ändringar, skall de offentliggöras i en konsoliderad version.

2. Vid inledandet av varje sammanträde skall talmannen förelägga kammaren protokollet från föregående sammanträde för justering.

3. Framförs invändningar mot protokollet skall kammaren avgöra huruvida de föreslagna ändringarna skall beaktas. Ingen ledamot får yttra sig om protokollet i mer än en minut.

4. Protokollen skall undertecknas av talmannen och generalsekreteraren och förvaras i parlamentets arkiv. De skall inom en månad offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 149

Fullständigt förhandlingsreferat

1. För varje sammanträde skall ett fullständigt förhandlingsreferat upprättas på de officiella språken.

2. Talare är skyldiga att återlämna utskrifter av sina anföranden till sekretariatet senast dagen efter det att de mottagit dem.

3. Det fullständiga förhandlingsreferatet skall offentliggöras som bilaga till Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

KAPITEL XX

UTSKOTT, TILLFÄLLIGA UTSKOTT OCH TILLFÄLLIGA UNDERSÖKNINGSKOMMITTÉER

Artikel 150

Tillsättning av utskott

1. Parlamentet skall på förslag från talmanskonferensen tillsätta ständiga utskott vars behörighetsområden fastställs i en bilaga till denna arbetsordning(7). Val av utskottsledamöter skall äga rum vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och ånyo två och ett halvt år därefter.

2. Parlamentet kan när som helst tillsätta tillfälliga utskott, vars behörighetsområden, sammansättning och mandatperioder skall fastställas vid samma tidpunkt som beslut om deras tillsättning fattas. Mandatperioden får vara högst tolv månader, såvida inte parlamentet vid denna periods utgång förlänger den.

Om tillfälliga utskotts behörighetsområden, sammansättning och mandatperioder fastställs vid samma tidpunkt som de tillsätts, kan parlamentet inte vid en senare tidpunkt besluta att ändra behörighetsområdena genom att begränsa eller utvidga dessa.

***

I denna artikel anges att tillfälliga utskotts behörighetsområden skall fastställas vid samma tidpunkt som de tillsätts.

Ständiga utskotts behörighetsområden skall däremot fastställas i en bilaga som fogas till arbetsordningen. De fastställs enligt ett särskilt förfarande och kan följaktligen fastställas vid en annan tidpunkt än när de tillsätts.

Artikel 151

Tillfälliga undersökningskommittéer

1. Parlamentet kan på begäran av en fjärdedel av ledamöterna tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att utreda påstådda överträdelser av gemenskapsrätten eller fall av missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten, oavsett om dessa skulle ha begåtts av en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller av personer som enligt gemenskapsrätten är bemyndigade att tillämpa denna.

Beslut om att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté skall inom en månad offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Parlamentet skall därutöver vidta alla nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att beslutet får största möjliga spridning.

2. Den tillfälliga undersökningskommitténs arbetssätt skall regleras av de bestämmelser i denna arbetsordning som rör utskott, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i denna artikel och parlamentets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt som fogas som bilaga till denna arbetsordning(8).

3. En begäran om att en tillfällig undersökningskommitté skall tillsättas skall ange vad som skall utredas och innehålla en detaljerad redogörelse för de skäl som motiverar undersökningen. På förslag av talmanskonferensen skall kammaren fatta beslut om huruvida undersökningskommittén skall tillsättas och hur den i så fall skall vara sammansatt. Beslut om sammansättning skall fattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 152.

4. Den tillfälliga undersökningskommittén skall avsluta sitt arbete genom att lägga fram en rapport inom tolv månader. Parlamentet kan två gånger besluta att förlänga denna frist med ytterligare tre månader.

Endast ordinarie ledamöter, eller i deras frånvaro de ständiga suppleanterna, har rösträtt i en tillfällig undersökningskommitté.

5. Den tillfälliga undersökningskommittén skall välja sin ordförande och två vice ordförande samt en eller flera föredragande. Undersökningskommittén får dessutom inom ramen för sin verksamhet anförtro uppgifter, uppdrag och särskilda befogenheter åt sina medlemmar, som sedan skall avlägga en utförlig rapport.

Mellan sammanträdena skall presidiet i brådskande fall eller i nödfall utöva undersökningskommitténs befogenheter, vilket skall godkännas vid nästa sammanträde.

6. När en tillfällig undersökningskommitté anser att någon av dess rättigheter inte har respekterats, kan den föreslå talmannen att vidta lämpliga åtgärder.

7. En tillfällig undersökningskommitté kan vända sig till sådana institutioner eller personer som avses i artikel 3 i det beslut som avses i punkt 2 i syfte att genomföra utfrågningar eller inhämta handlingar.

Kostnader för resa och uppehälle för ledamöter och tjänstemän vid gemenskapens institutioner och organ skall täckas av de sistnämnda. Kostnader för resa och uppehälle för andra personer som hörs av en tillfällig undersökningskommitté skall ersättas av Europaparlamentet enligt gällande villkor för utfrågning av sakkunniga.

De personer som hörs av en tillfällig undersökningskommitté kan åberopa de rättigheter som de skulle åtnjuta såsom vittnen inför en domstol i sitt hemland. De skall informeras om dessa rättigheter innan vittnesmål avläggs.

Beträffande de språk som skall användas skall den tillfälliga undersökningskommittén tillämpa bestämmelserna i artikel 117 i arbetsordningen. Kommitténs presidium kan emellertid

- begränsa tolktjänsterna till att endast omfatta deltagarnas officiella språk, om detta bedöms som nödvändigt av sekretesskäl,

- besluta om att mottagna handlingar skall översättas, för att på så sätt se till att undersökningskommittén kan utföra sin uppgift på ett snabbt och effektivt sätt samtidigt som eventuell sekretess respekteras.

8. Ordföranden i en tillfällig undersökningskommitté skall i samarbete med presidiet se till att eventuell sekretess respekteras och att ledamöterna vederbörligen informeras om detta.

Ordföranden skall dessutom uttryckligen hänvisa till bestämmelserna i artikel 2.2 i ovannämnda beslut. Bestämmelserna i bilaga VII i arbetsordningen skall tillämpas.

9. Handlingar som sekretessbelagts skall behandlas på sådant sätt och med användning av sådana tekniska hjälpmedel att tillgången till handlingarna förblir förbehållen de ledamöter som har till uppgift att granska dem. Dessa ledamöter skall högtidligen förbinda sig att inte låta någon annan person få tillgång till sekretessbelagda uppgifter som avses i denna artikel och att inte använda sådan information för andra ändamål än för att utarbeta sin rapport till den tillfälliga undersökningskommittén. Sammanträden skall hållas i lokaler som utrustats på ett sådant sätt att ingen obehörig har möjlighet till avlyssning.

10. När den tillfälliga undersökningskommittén har slutfört sitt arbete skall den förelägga kammaren en rapport om de resultat den kommit fram till under arbetet. Eventuella avvikande meningar skall redovisas i enlighet med artikel 161. Denna rapport skall offentliggöras.

På begäran av den tillfälliga undersökningskommittén skall kammaren hålla en debatt om denna rapport under den sammanträdesperiod som följer på dess framläggande.

Undersökningskommittén kan även förelägga parlamentet ett förslag till rekommendation avsett för gemenskapernas eller medlemsstaternas institutioner och organ.

11. Talmannen skall ålägga behörigt utskott att i enlighet med bilaga VI se till att resultatet av den tillfälliga undersökningskommitténs arbete följs upp och att om nödvändigt utarbeta ett betänkande. Talmannen skall vidta alla övriga åtgärder som bedöms vara lämpliga för att undersökningens slutsatser skall leda till konkret resultat.

Ändringsförslag är tillåtliga endast till talmanskonferensens förslag om tillfälliga undersökningskommittéers sammansättning (punkt 3) i enlighet med artikel 152.2.

Inga ändringsförslag är tillåtliga vad beträffar ämnet för undersökningen så som det har fastställts av en fjärdedel av parlamentets samtliga ledamöter (punkt 3) och inte heller till tidsperioden inom vilken en rapport skall läggas fram i enlighet med punkt 4.

Artikel 152

Utskottens sammansättning

1. Val av ledamöter till utskott och tillfälliga utskott skall förrättas efter nomineringar från de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna. Talmanskonferensen skall förelägga kammaren förslag. Utskottens sammansättning skall så långt som möjligt avspegla kammarens sammansättning.

Om en ledamot byter politisk grupp, skall ledamoten för återstoden av sin mandattid på två och ett halvt år behålla de platser ledamoten innehar i utskott. Om en ledamots byte av politisk grupp medför att den rättvisa fördelningen av politiska åsiktsriktningar i ett utskott rubbas, skall dock nya förslag om detta utskotts sammansättning läggas fram av talmanskonferensen enligt förfarandet i punkt 1 andra meningen, varvid den enskilda ledamotens individuella rättigheter skall garanteras.

2. Ändringsförslag till talmanskonferensens förslag är tillåtliga endast om de inges av minst 32 ledamöter. Kammaren skall förrätta sluten omröstning om sådana förslag.

3. Ledamöter som föreslås av talmanskonferensen, eventuellt efter ändringar enligt punkt 2, skall anses valda.

4. Om en politisk grupp underlåter att inom en av talmanskonferensen fastställd tid inge nomineringar till ledamöter av en tillfällig undersökningskommitté i enlighet med punkt 1, skall talmanskonferensen endast förelägga parlamentet de nomineringar som ingivits före utgången av denna frist.

5. Talmanskonferensen kan, med de berörda ledamöternas samtycke och med beaktande av punkt 1 ovan, besluta att tillfälligt fylla en vakant plats.

6. Alla sådana ändringar skall föreläggas kammaren för godkännande vid det följande sammanträdet.

Artikel 153

Suppleanter

1. De politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna kan till varje utskott utse ett antal ständiga suppleanter, vars antal skall svara mot det antal ordinarie ledamöter som företräder de olika grupperna och de grupplösa ledamöterna i respektive utskott. Talmannen skall underrättas om detta. Ständiga suppleanter har rätt att närvara och yttra sig vid utskottssammanträden och, i en ordinarie ledamots frånvaro, delta i omröstningar.

2. Är en ordinarie ledamot frånvarande och inga ständiga suppleanter har utsetts, eller om även suppleanterna är frånvarande, kan den ordinarie ledamoten välja att låta sig företrädas av en annan ledamot från samma politiska grupp, vilken har rätt att rösta på dennes vägnar. Suppleantens namn skall anmälas till utskottsordföranden innan omröstningen.

Punkt 2 gäller i tillämpliga delar även för de grupplösa ledamöterna.

Den i förväg avgivna anmälan som avses i punkt 2 sista meningen måste inges innan debatten avslutas eller innan omröstningen inleds om den eller de punkter vid vilka den ordinarie ledamoten låter sig ersättas.

***

I dessa bestämmelser anges klart och tydligt följande två principer:

- En politisk grupp kan inte ha fler ständiga suppleanter i ett utskott än den har ordinarie ledamöter.

- Endast politiska grupper har rätt att utse ständiga suppleanter. Det enda villkoret är att de skall underrätta talmannen om detta.

Detta innebär följande:

- För att vara ständig suppleant måste en ledamot vara medlem i en viss politisk grupp.

- Ändras antalet ordinarie ledamöter som en grupp har i ett utskott kommer det maximala antal suppleanter som denna grupp kan utse att ändras i motsvarande mån.

- Byter en ledamot politisk grupp har ledamoten inte rätt att behålla det uppdrag som ständig suppleant som ledamoten innehade som medlem av sin ursprungliga grupp.

- Under inga omständigheter får en utskottsledamot vara suppleant för en ledamot som tillhör en annan politisk grupp.

Artikel 154

Utskottens uppgifter

1. Ständiga utskott skall behandla ärenden som hänvisas till dem av kammaren eller, under ett sessionsuppehåll, av talmannen på talmanskonferensens vägnar. Tillfälliga utskotts och tillfälliga undersökningskommittéers uppgifter skall fastställas när de tillsätts. De har inte rätt att avge yttranden till andra utskott.

(Se tolkningen till artikel 150.2.)

2. Om ett ständigt utskott förklarar sig obehörigt att behandla ett ärende, eller om en behörighetstvist uppstår mellan två eller flera ständiga utskott, skall frågan om behörighet tas upp på parlamentets föredragningslista på förslag av talmanskonferensen eller på begäran av ett av de ständiga utskott som berörs.

3. Om flera utskott är behöriga att bereda ett ärende skall ett utskott utses till ansvarigt utskott och de övriga till rådgivande utskott.

Ett ärende får dock inte samtidigt hänvisas till fler än tre utskott, såvida det inte på goda grunder beslutas att denna regel skall frångås i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

4. Två eller flera utskott eller underutskott kan gemensamt bereda ärenden som hör till deras behörighetsområde, men de har inte rätt att fatta beslut.

5. Alla utskott kan med presidiets samtycke ge en eller flera av sina ledamöter ett studie- eller informationsuppdrag.

Artikel 155

Utskott med ansvar för valprövning

Bland de utskott som tillsatts i överensstämmelse med bestämmelserna i denna arbetsordning skall ett utskott åläggas att granska bevis och bereda beslut om alla invändningar om huruvida ett val är giltigt.

Artikel 156

Underutskott

1. Efter att först ha inhämtat talmanskonferensens medgivande kan ett ständigt eller tillfälligt utskott, om dess arbete så kräver, tillsätta ett eller flera underutskott och samtidigt fastställa dessa underutskotts sammansättning (se artikel 152) och behörighetsområden. Underutskott skall inge rapporter till det utskott som tillsatt dem.

2. Det förfarande som gäller för utskott skall även gälla för underutskott.

3. Suppleanter har rätt att närvara vid underutskottssammanträden på samma villkor som vid utskottssammanträden.

4. Denna artikel skall tillämpas på ett sådant sätt att beroendeförhållandet mellan ett underutskott och det utskott som tillsatt det garanteras. Därför skall alla ordinarie ledamöter i ett underutskott väljas bland de ledamöter som sitter i huvudutskottet.

Artikel 157

Utskottspresidium

1. Vid det första utskottssammanträdet efter det att val av utskottsledamöter har förrättats i enlighet med artikel 152, skall utskottet i separata omröstningar välja ett presidium bestående av en ordförande och en, två eller tre vice ordförande.

2. Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser, kan valet ske med acklamation.

Om detta inte är fallet, eller på begäran av en sjättedel av utskottets ledamöter, skall valet ske med sluten omröstning.

Om det endast finns en kandidat, skall valet ske med en absolut majoritet av de avgivna rösterna. Som avgivna röster skall endast räknas röster för och emot.

Om det finns fler än en kandidat i den första valomgången, skall den kandidat väljas som erhåller en absolut majoritet av de avgivna rösterna, i enlighet med föregående stycke. Vid den andra valomgången skall den kandidat som erhåller flest röster väljas. Vid lika antal röster skall den äldste kandidaten väljas.

Om en andra valomgång krävs kan nya kandidater utses.

Artikel 158

Förfarande utan betänkande - förenklat förfarande

1. Vid varje utskottssammanträde skall utskottsordföranden förelägga utskottet en förteckning över de kommissionsförslag som enligt utskottsordförandens åsikt, eller på rekommendation från talmannen, bör godkännas utan att något betänkande avges.

Ordföranden skall förelägga utskottet varje förslag i förteckningen över beslut. Såvida inte minst en femtedel av utskottets ledamöter har invändningar mot förslaget, skall utskottsordföranden meddela talmannen att förslaget är godkänt.

2. På rekommendation från talmannen eller på förslag av utskottsordföranden kan ett utskott yttra sig över ett förslag enligt det förenklade förfarandet.

Såvida inte minst en femtedel av utskottets ledamöter har framfört invändningar mot att detta förfarande tillämpas, skall utskottets ordförande anses utsedd till föredragande. Förslaget till betänkande, som består av en protokolldel, ett förslag till lagstiftningsresolution samt en kort motivering, skall sändas till utskottets ledamöter. Betänkandet skall anses antaget i utskottet såvida inte minst en femtedel av utskottets ledamöter framför invändningar före en fastställd tidpunkt som inte får infalla tidigare än två veckor efter det att förslaget sänts ut. I så fall skall det förslag till lagstiftningsresolution som ingår i betänkandet gå till omröstning i kammaren utan debatt i enlighet med artikel 114.

3. Framför minst en femtedel av utskottets ledamöter invändningar mot det förfarande som avses i punkterna 1 och 2, skall förfarandet i artikel 159 tillämpas (förfarande med betänkande).

Artikel 159

Utskottsbetänkanden vid samråd

1. Ordföranden för det utskott till vilket ett kommissionsförslag har hänvisats skall föreslå utskottet vilket förfarande som skall tillämpas.

2. Efter ett beslut om vilket förfarande som skall tillämpas, och om artikel 158 inte skall tillämpas, skall utskottet bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande för kommissionens förslag, om detta inte redan har skett på grundval av det lagstiftningsprogram som avses i artikel 57.

3. Utskottets betänkande skall omfatta följande delar:

a) Eventuella ändringsförslag till förslaget tillsammans med kortfattade motiveringar till dessa ändringsförslag.

b) Ett förslag till lagstiftningsresolution i enlighet med artikel 67.2.

c) Vid behov en motivering.

Artikel 160

Betänkanden som inte avser rättsakter

1. Utarbetar ett utskott ett betänkande som inte avser en rättsakt, skall det bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter utse en föredragande.

2. Utskottets föredragande är ansvarig för utarbetandet av utskottets betänkande och för att detta på utskottets vägnar läggs fram i kammaren.

3. Utskottets betänkande skall omfatta följande delar:

a) Ett resolutionsförslag.

b) En motivering.

c) Alla resolutionsförslag som skall ingå i betänkandet i enlighet med artikel 48.4.

Artikel 161

Motiveringar och tidsfrister

1. Utskottets föredragande är ansvarig för formulerandet av en motivering, vilken inte skall gå till omröstning. Motiveringen får inte strida mot det resolutionsförslag som antagits och eventuella ändringsförslag från utskottet. Om så är fallet kan utskottets ordförande stryka motiveringen.

2. I betänkandet skall resultatet från omröstningen om betänkandet i sin helhet anges. Betänkandet skall dessutom ange hur varje enskild ledamot röstade, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär detta vid omröstningen.

3. Uppnås inte enhällighet i utskottet skall betänkandet också redovisa minoritetens uppfattning. Denna skall anmälas i samband med omröstningen om hela texten och kan på författarnas begäran utgöra en skriftlig reservation på högst 200 ord, som fogas som bilaga till motiveringen.

Utskottsordföranden skall avgöra alla tvister som kan uppkomma till följd av dessa bestämmelser.

4. Ett utskott kan på förslag av sitt presidium fastställa en tidsfrist för när utskottets föredragande skall lägga fram sitt förslag till betänkande. Denna frist kan förlängas, och en ny föredragande kan även utses.

5. När denna frist har löpt ut kan utskottet ålägga sin ordförande att begära att det till utskottet hänvisade ärendet skall tas upp på föredragningslistan till ett av parlamentets följande sammanträden. Debatter kan i så fall äga rum på grundval av ett muntligt betänkande från utskottet i fråga.

Artikel 162

Utskottsyttranden

1. Om det utskott till vilket ett ärende först hänvisades önskar höra ett annat utskotts åsikt, eller om ett annat utskott önskar yttra sig över det förstnämnda utskottets betänkande, kan utskotten uppmana talmannen att i enlighet med artikel 154.3 utse det ena utskottet till ansvarigt utskott och det andra till rådgivande utskott.

2. Yttrandet från det rådgivande utskottet skall innehålla ändringsförslag till den text som har hänvisats till utskottet när det rör sig om lagtexter och det förslag till ett resolutionsförslag från ansvarigt utskott när det rör sig om texter som inte är lagtexter. Det ansvariga utskottet skall rösta om dessa. Om det behövs kan det rådgivande utskottet lämna in kortfattade skriftliga motiveringar till de förslag som läggs fram i yttrandet.

3. Det ansvariga utskottet skall fastställa när det rådgivande utskottet måste avge sina yttranden för att det ansvariga utskottet skall kunna ta hänsyn till dem. Det ansvariga utskottet skall omedelbart meddela rådgivande utskott alla ändringar av denna frist. Ansvarigt utskott skall inte dra några slutsatser innan tidsfristen har löpt ut.

4. Alla antagna yttranden skall bifogas det ansvariga utskottets betänkande.

(För omröstningsförfarandet vid yttrande, se tolkningen till artikel 165.)

5. Endast det ansvariga utskottet har rätt att lägga fram ändringsförslag i kammaren.

6. Rådgivande utskotts ordförande och författaren till utskottets yttrande kan i en rådgivande roll delta i det ansvariga utskottets sammanträden om gemensamt ärende behandlas.

Artikel 163

Initiativbetänkanden

1. Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande och förelägga parlamentet ett resolutionsförslag i en fråga som faller inom utskottets behörighetsområde, utan att det har fått sig hänvisat vare sig ett samrådsärende, en begäran om yttrande eller ett resolutionsförslag som avser denna fråga, får endast göra detta med i förväg inhämtat medgivande från talmanskonferensen. Ett eventuellt avslag på en sådan begäran skall alltid åtföljas av en motivering.

Talmanskonferensen kan i samband med ett sådant medgivande slå fast att behörigheten att fatta beslut skall delegeras i enlighet med artikel 62.

De villkor som fastställs i punkt 1 första stycket i denna artikel, enligt vilka artikeln endast skall tillämpas när varken ett samrådsärende, en begäran om yttrande eller ett resolutionsförslag har hänvisats till det utskott som begär nämnda medgivande, måste iakttas strikt, eftersom detta skyddar ledamöternas initiativrätt genom att artikel 48 kan tillämpas. Artikel 48 ger dessutom ansvarigt utskott större frihet beträffande lämpliga åtgärder som bör vidtas angående resolutionsförslag som har hänvisats till utskottet.

2. Bestämmelserna i denna artikel skall även gälla i tillämpliga delar i fall där fördragen ger parlamentet initiativrätt.

Artikel 164

Frågestund i utskott

Ett utskott kan hålla en frågestund om utskottet så beslutar. Varje utskott fastställer själv regler för frågestundens genomförande.

Artikel 165

Förfarande i utskott

1. I ett utskott föreligger beslutförhet endast när minst en fjärdedel av ledamöterna är personligen närvarande. Om en sjättedel av utskottets ledamöter före inledandet av omröstningen så kräver, skall emellertid omröstningen endast anses giltig om en majoritet av utskottets ledamöter har deltagit i den.

2. Omröstningar i utskott skall ske med handuppräckning, såvida inte en fjärdedel av utskottets ledamöter begär omröstning med namnupprop.

3. Utskottets ordförande har rätt att delta i överläggningar och omröstningar, men har inte utslagsröst.

4. Artiklarna 12, 13, 14, 17, 18, 117, 118, 119, artikel 121.1, artiklarna 123, 125, 127, 128, 130, 131, 132, 133, 134, 136, 138, 139, 140, 141, 142, 143, 146 och 147 gäller i tillämpliga delar vid utskottssammanträden.

5. Med beaktande av de ingivna ändringsförslagen kan utskottet, i stället för att låta förslagen gå till omröstning, uppmana föredraganden att inkomma med ett nytt förslag och därvidlag beakta så många ändringsförslag som möjligt. En ny tidsfrist skall därefter fastställas för ändringsförslag till detta förslag.

(Artikel 127 och 162)

Följande förfarande skall tillämpas vid omröstning om yttranden:

1. Det rådgivande utskottet skall rösta om yttrandets slutsatser i sin helhet, eventuellt efter att först ha röstat om varje enskild slutsats. Om inga slutsatser antas skall yttrandet som avges till det ansvariga utskottet enbart bestå av eventuellt antagna ändringsförslag till den text som hänvisats till det rådgivande utskottet. Resultatet av omröstningen om slutsatser eller ändringsförslag i sin helhet skall anges i yttrandet.

2. Det kan till följd av denna omröstning bli nödvändigt att ändra den text som föregick ändringsförslagen eller slutsatserna (vilken kan betraktas som en motivering). Utskottet skall emellertid inte rösta om denna text.

3. Det rådgivande utskottet skall inte heller rösta om kommissionens förslag i sin helhet.

Artikel 166

Utskottssammanträden

1. Ett utskott skall sammanträda på kallelse av sin ordförande eller på uppmaning av talmannen.

2. Kommissionen och rådet får delta i utskottssammanträden, om de av utskottets ordförande och på utskottets vägnar inbjuds att delta.

Ett utskott får efter särskilt beslut inbjuda vem som helst att närvara och yttra sig vid ett sammanträde.

Beslut om huruvida en ledamots personliga assistenter skall få närvara vid utskottssammanträden skall på samma sätt överlåtas till varje enskilt utskott.

Ett ansvarigt utskott får med presidiets medgivande anordna en utfrågning av sakkunniga om det anser att en sådan utfrågning är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna utföra sitt arbete i ett bestämt ärende.

Rådgivande utskott har rätt att närvara vid utfrågningen om det så önskar.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 162.6, och om ett utskott inte beslutar annorlunda, får ledamöter närvara vid sammanträden i utskott som de inte tillhör, dock utan att delta i utskottets överläggningar.

Sådana ledamöter kan emellertid av utskottet bemyndigas att i en rådgivande roll delta i utskottets arbete.

Artikel 167

Protokoll från utskottssammanträden

Protokoll från varje utskottssammanträde skall delas ut till alla utskottets ledamöter och föreläggas utskottet för justering vid det därpå följande sammanträdet.

KAPITEL XXI

INTERPARLAMENTARISKA DELEGATIONER

Artikel 168

Tillsättning av interparlamentariska delegationer och delegationernas uppgifter

1. Parlamentet skall tillsätta ständiga interparlamentariska delegationer. Antalet ledamöter fastställs med hänsyn till delegationernas uppgifter. Val till delegationernas presidier skall förrättas vid den första sammanträdesperioden efter nyval till parlamentet och återigen två och ett halvt år senare.

2. Val till delegationernas presidier förrättas efter det att de politiska grupperna och de grupplösa parlamentsledamöterna ingivit nomineringar till talmanskonferensen. Talmanskonferensen skall förelägga kammaren förslag som så långt det är möjligt garanterar en rättvis fördelning av medlemsstater och politiska åsiktsriktningar. Artikel 152.2, 152.3, 152.5 och 152.6 skall tillämpas.

3. Talmanskonferensen skall, på förslag av de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna, utse övriga delegationsledamöter och se till att det blir en rättvis fördelning mellan medlemsstater och politiska åsiktsriktningar.

4. Kammaren skall fastställa de enskilda delegationernas allmänna befogenheter. Den får när som helst besluta att utvidga eller inskränka dessa befogenheter.

5. De genomförandebestämmelser som krävs för att delegationerna skall kunna utföra sitt arbete skall antas av talmanskonferensen på förslag av delegationsordförandekonferensen.

6. Delegationsordföranden skall överlämna en rapport om delegationens verksamhet till utskottet med behörighet i utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor.

Artikel 169

Samarbete med Europarådets parlamentariska församling

1. Parlamentets organ, framförallt utskotten, skall samarbeta med motsvarande organ i Europarådets parlamentariska församling på de områden som är av gemensamt intresse för att på så sätt effektivisera arbetet och undvika dubbelarbete.

2. Talmanskonferensen skall i samförstånd med behöriga organ vid Europarådets parlamentariska församling fastställa närmare föreskrifter för genomförandet av dessa bestämmelser.

Artikel 170

Gemensamma parlamentarikerkommittéer

1. Europaparlamentet kan tillsätta gemensamma parlamentarikerkommittéer tillsammans med parlamenten i stater associerade med gemenskapen eller stater med vilka anslutningsförhandlingar har inletts.

Sådana kommittéer har rätt att utarbeta rekommendationer till de deltagande parlamenten. När det gäller Europaparlamentet skall dessa rekommendationer hänvisas till behörigt utskott, vilket skall lägga fram förslag om åtgärder som bör vidtas.

2. De gemensamma parlamentarikerkommittéernas allmänna befogenheter skall fastställas av Europaparlamentet och genom avtal med tredje land.

3. Gemensamma parlamentarikerkommittéer skall lyda under de bestämmelser som fastställs i själva avtalet i fråga. Dessa bestämmelser skall baseras på principen om jämlikhet mellan Europaparlamentets delegation och det berörda parlamentets delegation.

Europaparlamentet skall utse sina företrädare i enlighet med artikel 168.

4. Gemensamma parlamentarikerkommittéer skall utarbeta sina egna arbetsordningar. Dessa skall föreläggas Europaparlamentets presidium och berört parlaments presidium för godkännande.

5. Sammansättningen av Europaparlamentets delegationer till gemensamma parlamentarikerkommittéer skall fastställas samtidigt och på samma sätt som sammansättningen av ständiga utskott.

KAPITEL XXII

ÖPPENHET OCH INSYN

Artikel 171

Insyn i parlamentets verksamhet

1. Parlamentet skall i linje med vad som sägs i artikel 1 i EU-fördraget se till att parlamentets verksamhet är så öppen som möjligt.

2. Parlamentets överläggningar skall vara offentliga.

3. Parlamentets utskott skall normalt hålla offentliga sammanträden. Utskotten kan emellertid, senast vid den tidpunkt då föredragningslistan till ett sammanträde godkänns, besluta att dela upp ärenden på föredragningslistan till ett bestämt sammanträde i ärenden som är offentliga och ärenden som skall behandlas inom stängda dörrar.

Artikel 172

Allmänhetens tillgång till handlingar

1. Parlamentet skall anta erforderliga bestämmelser på förslag av presidiet, för att se till att allmänheten har rätt till tillgång till parlamentets handlingar i enlighet med artikel 255 i EG-fördraget och andra rättsakter som antas i enlighet med denna artikel(9).

2. Såvida inte ett utskott beslutar annorlunda, skall utskottets handlingar offentliggöras. Det skall tydligt anges om handlingarna är offentliga eller inte.

3. Alla parlamentshandlingar, som omfattas av bestämmelserna i punkt 1, skall tas upp i ett offentligt register. Bestämmelser för detta register skall antas genom ett beslut av presidiet.

Artikel 173

Sekretess

Parlamentet skall fastställa kriterier för vilka uppgifter och handlingar som skall sekretessbeläggas på grundval av ett förslag från behörigt utskott och utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 28, 151, och 179 samt bilagorna VII och VIII.

KAPITEL XXIII

FRAMSTÄLLNINGAR

Artikel 174

Rätt att inge framställningar

1. Alla medborgare i Europeiska unionen och alla fysiska och juridiska personer som är bosatta i eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat har rätt att ensamma eller tillsammans med andra medborgare eller personer göra en framställning till parlamentet i en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde och som direkt berör framställaren.

2. Framställningar till parlamentet skall vara försedda med namn, yrke, nationalitet och hemvist för varje framställare.

3. Framställningar skall vara avfattade på ett av de officiella språken.

Framställningar som är avfattade på ett annat språk skall endast behandlas om framställaren bifogar en översättning eller en sammanfattning av innehållet på ett av Europeiska unionens officiella språk. Översättningen eller sammanfattningen skall utgöra parlamentets arbetsunderlag. Parlamentets korrespondens med framställaren skall ske på det officiella språk som översättningen eller sammanfattningen avfattats på.

4. Framställningar som uppfyller villkoren i punkt 2, skall tas upp i ett register i den ordning de tas emot. Om villkoren ovan inte uppfylls, skall framställningarna läggas till handlingarna och framställaren underrättas om skälen till detta.

5. Framställningar som upptagits i registret, skall av talmannen hänvisas till behörigt utskott, som skall förvissa sig om att de faller inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

6. Framställningar som ett utskott förklarar otillåtliga, skall läggas till handlingarna. Framställaren skall underrättas om beslutet och skälen till detta.

7. Utskottet kan i sådana fall föreslå framställaren att vända sig till en behörig myndighet i den berörda medlemsstaten eller till Europeiska unionen.

8. Såvida inte framställaren önskar att sekretess skall gälla vid behandlingen av framställningen, skall den tas upp i ett offentligt register.

9. Om utskottet anser det lämpligt kan det hänvisa ärendet till ombudsmannen.

10. Framställningar till parlamentet som ingivits av fysiska eller juridiska personer som varken är medborgare i Europeiska unionen, bosatta i en medlemsstat eller har sin hemvist eller säte i en medlemsstat, skall registreras och arkiveras separat. En gång i månaden skall talmannen översända en förteckning över de framställningar som mottagits under föregående månad med angivande av vilket ämne de behandlar till utskottet med behörighet i frågor som rör prövning av framställningar. Utskottet kan begära in de framställningar som det önskar pröva.

Artikel 175

Prövning av framställningar

1. Ansvarigt utskott kan besluta att utarbeta ett betänkande eller på annat sätt yttra sig över de framställningar som det har förklarat tillåtliga.

Utskottet kan, speciellt vid framställningar som söker ändra gällande rätt, begära yttranden från andra utskott i enlighet med artikel 162.

2. Vid prövningen av framställningar kan utskottet anordna utfrågningar eller skicka ut ledamöter för att på ort och ställe orientera sig om sakförhållanden.

3. Som ett led i förberedandet av sitt yttrande kan utskottet uppmana kommissionen att inkomma med handlingar, lämna upplysningar och ge utskottet tillgång till dess tjänster.

4. Utskottet kan eventuellt förelägga parlamentet resolutionsförslag om framställningar som det har behandlat.

Utskottet kan även uppmana talmannen att vidarebefordra utskottets yttrande till kommissionen eller rådet.

5. En gång varje halvår skall utskottet underrätta parlamentet om resultatet av sina överläggningar.

Utskottet skall i synnerhet underrätta parlamentet om åtgärder som kommissionen eller rådet vidtagit beträffande framställningar som parlamentet vidarebefordrat till dem.

6. Talmannen skall underrätta framställarna om fattade beslut och skälen till dessa.

Artikel 176

Tillkännagivande av framställningar

1. Framställningar uppförda i det register som avses i artikel 174.4, samt de viktigaste besluten som rör det förfarande som skall tillämpas vid prövning av enskilda framställningar, skall tillkännages vid ett sammanträde med kammaren. Sådana tillkännagivanden skall föras till protokollet från sammanträdet.

2. Titel på och sammanfattning av texterna till de i registret upptagna framställningarna samt de yttranden som översänts och de viktigaste beslut som fattats i samband med behandlingen av framställningarna skall med framställarens medgivande göras tillgängliga för allmänheten i en databas. Sekretessbelagda framställningar skall förvaras i parlamentets arkiv, där de skall vara tillgängliga för alla ledamöter.

KAPITEL XXIV

OMBUDSMANNEN

Artikel 177

Utnämning av ombudsmannen

1. Omedelbart efter valet av talman vid början av varje valperiod eller vid de fall som avses i punkt 8 skall talmannen begära nomineringar till ämbetet som ombudsman samt fastställa en tidsfrist för ingivandet av dessa nomineringar. Denna begäran skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Nomineringar måste ha stöd av minst 32 av parlamentets ledamöter som skall komma från minst två medlemsstater.

Varje ledamot kan endast stödja en nominering. Nomineringarna skall innehålla alla de handlingar som krävs för att styrka att kandidaten uppfyller villkoren i föreskrifterna för utövandet av ämbetet som ombudsman.

3. Nomineringarna skall vidarebefordras till behörigt utskott. Utskottet kan begära att få höra kandidaterna.

Utfrågningarna skall vara öppna för parlamentets samtliga ledamöter.

4. En alfabetisk förteckning över godkända nomineringar föreläggs sedan parlamentet för omröstning.

5. Omröstningen skall vara sluten, och en majoritet av de avgivna rösterna krävs.

Om ingen kandidat har valts efter de två första valomgångarna, får endast de två kandidater som erhöll flest antal röster vid andra valomgången kvarstå som kandidater.

Vid lika röstetal ges företräde åt den äldste kandidaten.

6. Talmannen skall innan omröstningen inleds försäkra sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

7. Den utnämnda ombudsmannen skall omedelbart avlägga en ed inför domstolen.

8. Ombudsmannen skall, såvida han eller hon inte avsätts eller avlider, utföra sina uppgifter till dess en efterträdare övertar ämbetet.

Artikel 178

Avsättning av ombudsmannen

1. En tiondel av parlamentets ledamöter kan begära att ombudsmannen skall avsättas, om ombudsmannen inte längre uppfyller de krav som ställs för att utföra uppgifterna eller om ombudsmannen gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

2. En sådan begäran skall översändas till ombudsmannen och till behörigt utskott som, om en majoritet av dess ledamöter anser skälen vara välgrundade, skall förelägga parlamentet ett betänkande. Ombudsmannen skall, om denne så begär, höras innan betänkandet går till omröstning. Parlamentet skall efter en debatt fatta beslut med sluten omröstning.

3. Innan omröstningen inleds skall talmannen förvissa sig om att minst hälften av parlamentets ledamöter är närvarande.

4. Om parlamentet antar förslaget om avsättning av ombudsmannen och ombudsmannen underlåter att ta konsekvenserna av detta skall talmannen, senast vid den sammanträdesperiod som följer på den vid vilken omröstningen ägde rum, vända sig till domstolen med en hemställan om att utan dröjsmål förklara ombudsmannen avsatt.

Avgår ombudsmannen på egen begäran inställs detta förfarande.

Artikel 179

Ombudsmannens verksamhet

1. Beslutet om de föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning, samt bestämmelserna för genomförandet av detta beslut, sådana de antagits av ombudsmannen, bifogas parlamentets arbetsordning för kännedom(10).

2. Ombudsmannen skall i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i ovannämnda beslut underrätta parlamentet om fel och försummelser som upptäckts, och det behöriga utskottet kan utarbeta ett betänkande om dessa. Ombudsmannen skall också enligt artikel 3.8 i ovannämnda beslut överlämna en rapport om sina utredningsresultat till parlamentet vid slutet av varje session. Det behöriga utskottet skall utarbeta ett betänkande om denna rapport, vilket skall läggas fram för debatt i kammaren.

3. Ombudsmannen kan också underrätta behörigt utskott på begäran av detta eller på eget initiativ höras av behörigt utskott.

KAPITEL XXV

TILLÄMPNING OCH ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN

Artikel 180

Tillämpning av arbetsordningen

1. Uppstår tveksamheter vid tillämpningen eller tolkningen av denna arbetsordning, kan talmannen, utan att det påverkar tillämpningen av tidigare beslut inom detta område, hänvisa frågan till behörigt utskott för beredning.

Om en ordningsfråga tas upp i enlighet med artikel 142 kan talmannen likaledes hänvisa frågan till behörigt utskott.

2. Utskottet skall avgöra om det är nödvändigt att föreslå en ändring av arbetsordningen. I så fall skall förfarandet i artikel 181 tillämpas.

3. Beslutar utskottet att en tolkning av gällande arbetsordning är tillräcklig, skall det översända sin tolkning till talmannen som skall underrätta parlamentet.

4. Om en politisk grupp eller minst 32 ledamöter framför invändningar mot utskottets tolkning, skall frågan gå till omröstning i parlamentet. Texten skall antas med enkel majoritet, under förutsättning att minst en tredjedel av samtliga ledamöter är närvarande. Vid avslag skall frågan återförvisas till utskottet.

5. Tolkningar som inte bestrids och tolkningar som antas av parlamentet skall i kursiv stil fogas som förklarande kommentarer till berörda artiklar tillsammans med beslut om hur arbetsordningen skall tillämpas.

6. Dessa förklarande kommentarer skall utgöra prejudikat för framtida tillämpning och tolkning av de berörda artiklarna.

7. Bestämmelserna om tillämpningen av arbetsordningen skall regelbundet tas upp till förnyad prövning.

8. När arbetsordningen ger ett bestämt antal ledamöter vissa rättigheter, skall detta antal automatiskt justeras till det närmaste hela antal som svarar mot samma procentandel av parlamentets ledamöter om parlamentets totala antal ledamöter ökar, t.ex. efter en utvidgning av Europeiska unionen.

Artikel 181

Ändring av arbetsordningen

1. Alla ledamöter har rätt att föreslå ändringar av arbetsordningen och dess bilagor.

Sådana ändringsförslag skall översättas, tryckas, delas ut och hänvisas till behörigt utskott, som bereder dem och avgör om de skall föreläggas parlamentet.

Då artiklarna 130, 139 och 140 tillämpas vid behandlingen i kammaren av ändringsförslag till arbetsordningen, skall benämningarna "den ursprungliga texten" och "ett kommissionsförslag" i dessa artiklar betraktas som hänvisningar till gällande bestämmelser.

2. Ändringsförslag till denna arbetsordning skall endast antas om de erhåller en majoritet av rösterna från parlamentets samtliga ledamöter.

3. Såvida det inte vid omröstningstillfället beslutas annorlunda, skall ändringar till denna arbetsordning och dess bilagor träda i kraft den första dagen under den sammanträdesperiod som följer på deras antagande.

KAPITEL XXVI

PARLAMENTETS GENERALSEKRETARIAT OCH RÄKENSKAPER

Artikel 182

Generalsekretariat

1. Parlamentet skall biträdas av en generalsekreterare som utses av presidiet.

Generalsekreteraren skall inför presidiet avge en högtidlig försäkran om att utföra sina uppgifter samvetsgrant och helt opartiskt.

2. Generalsekreteraren leder ett sekretariat, vars sammansättning och organisation skall fastställas av presidiet.

3. Presidiet skall fastställa generalsekretariatets tjänsteförteckning och föreskrifter för tjänstemäns och övriga anställdas rättsliga ställning och ekonomiska situation.

Presidiet skall också fastställa vilka kategorier tjänstemän och övriga anställda som helt eller delvis omfattas av artiklarna 12-14 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna.

Talmannen skall vederbörligen underrätta Europeiska unionens berörda institutioner.

Artikel 183

Parlamentets budgetberäkning

1. På grundval av en av generalsekreteraren upprättad rapport skall presidiet upprätta ett preliminärt förslag till budgetberäkning.

2. Talmannen skall översända det preliminära förslaget till budgetberäkning till behörigt utskott, som skall utarbeta ett förslag till budgetberäkning och rapportera till parlamentet.

3. Talmannen skall fastställa en tidsfrist för ingivande av ändringsförlag till förslaget till budgetberäkning.

Behörigt utskott skall yttra sig över dessa ändringsförslag.

4. Parlamentet skall anta budgetberäkningen.

5. Talmannen skall översända budgetberäkningen till kommissionen och rådet.

6. Ovanstående bestämmelser skall även tillämpas vid tilläggsbudgetberäkningar.

Artikel 184

Ekonomiska åtaganden

1. Talmannen skall göra de ekonomiska åtaganden och reglera de utgifter - eller se till att de ekonomiska åtaganden görs och de utgifter regleras - som lyder under de interna finansbestämmelser som presidiet fastställt efter att ha hört behörigt utskott.

2. Talmannen skall översända förslaget till avslutande av räkenskaperna till behörigt utskott.

3. På grundval av ett betänkande från behörigt utskott skall parlamentet fastställa avslutandet av räkenskaperna och besluta om beviljande av ansvarsfrihet.

KAPITEL XXVII

DIVERSE BESTÄMMELSER

Artikel 185

Oavslutade ärenden

Vid slutet av den sista sammanträdesperioden före val till parlamentet, skall samtliga oavslutade ärenden, som förelagts parlamentet, anses ha bortfallit, om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket i denna artikel.

I början på varje valperiod skall talmanskonferensen fatta beslut om varje motiverad begäran från utskott och övriga institutioner om att återuppta eller fortsätta behandlingen av dessa ärenden.

Dessa bestämmelser gäller inte framställningar och texter om vilka beslut inte skall fattas.

Artikel 186

Bilagor till arbetsordningen

Bilagor till arbetsordningen skall ha följande indelning:

a) Genomförandebestämmelser för arbetsordningens förfaranden, antagna med en majoritet av de avgivna rösterna (bilaga VI).

b) Bestämmelser antagna enligt särskilda föreskrifter i arbetsordningen och enligt de förfaranden och majoritetsregler som anges i dessa föreskrifter (bilagorna I, II, III, IV, V, VII och IX).

c) Interinstitutionella avtal och andra bestämmelser som utfärdats enligt fördragen och gäller i parlamentet eller som är av intresse för parlamentets verksamhet. De sistnämnda bestämmelserna kan fogas som bilagor till arbetsordningen efter ett beslut av kammaren med en majoritet av de avgivna rösterna och på förslag av behörigt utskott (bilagorna VIII och X).

(1) Se bilaga I.

(2) Se bilaga IX.

(3) Se bilaga IX.

(4) Se bilaga II.

(5) Se bilaga IV.

(6) Se bilaga V.

(7) Se bilaga VI.

(8) Se bilaga VIII.

(9) I avvaktan på dessa bestämmelser skall presidiets beslut av den 10 juli 1997 om allmänhetens tillgång till parlamentets handlingar och presidiets beslut av den 17 april 1998 om avgifter för mycket omfattande handlingar gälla.

(10) Se bilaga X.

BILAGA I

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL ARTIKEL 9.1 - ÖPPENHET OCH LEDAMÖTERNAS EKONOMISKA INTRESSEN

Artikel 1

1. Varje ledamot som har direkta ekonomiska intressen i en fråga som debatteras skall muntligen uppge dessa intressen innan denne tilldelas ordet i parlamentet eller i något av dess organ.

2. Innan en ledamot kan ges ett uppdrag inom parlamentet eller något av dess organ i enlighet med artikel 13 eller artikel 157 eller artikel 168.2 i arbetsordningen, eller delta i en officiell delegation i enlighet med artikel 82 eller artikel 168.3 i arbetsordningen, måste ledamoten ha lämnat de upplysningar som avses i artikel 2.

Artikel 2

Kvestorerna skall föra ett register dit samtliga ledamöter personligen lämnar detaljerade upplysningar angående följande:

a) Yrkesmässig verksamhet och alla övriga relevanta uppdrag eller all annan verksamhet som de utför mot ersättning.

b) Finansiella bidrag, bidrag i form av personal eller material, som erhålls utöver de medel som tillhandahålls av parlamentet och som av tredje man ges ledamoten inom ramen för dennes politiska aktivitet. Givarens identitet skall anges.

Ledamöterna har inte rätt att ta emot andra gåvor eller förmåner vid utövande av sitt mandat.

Varje ledamot har ett personligt ansvar för de upplysningar som lämnas till registret och dessa skall uppdateras årligen.

Presidiet kan regelbundet ange de uppgifter det anser bör ingå i registret.

Om en ledamot efter vederbörlig uppmaning inte lämnar uppgifter enligt led a och b ovan skall talmannen på nytt uppmana ledamoten att lämna dessa uppgifter inom två månader. Löper denna tidsfrist ut utan att uppgifterna lämnats skall ledamotens namn, med uppgift om överträdelsen, offentliggöras genom en anteckning i protokollet från det första sammanträdet under varje sammanträdesperiod sedan tidsfristen löpt ut. Vägrar ledamoten även sedan överträdelsen offentliggjorts att lämna dessa uppgifter skall talmannen tillämpa bestämmelserna i artikel 124 i arbetsordningen och avstänga ledamoten i fråga.

Ordförandena för de olika grupperingar inom parlamentet, både tvärpolitiska grupper och andra inofficiella grupperingar av ledamöter, skall redogöra för alla bidrag, både ekonomiska och andra (exempelvis sekreterarhjälp), som erbjuds ledamöterna personligen och som därför skall redogöras för i enlighet med denna artikel.

Kvestorerna skall ansvara för att ett register förs och skall fastställa detaljerade bestämmelser för hur grupperingarna skall redogöra för bidrag från utomstående.

Artikel 3

Registret skall vara offentligt.

Artikel 4

I avvaktan på att en stadga införs för ledamöter av Europaparlamentet, som kan ersätta det stora antalet nationella bestämmelser, omfattas ledamöterna när det gäller deklaration av förmögenhet av lagstiftningen i den medlemsstat där de valts.

BILAGA II

GENOMFÖRANDE AV FRÅGESTUNDEN I ARTIKEL 43

A. RIKTLINJER

1. Frågor är tillåtliga endast om de

- är kortfattade och formulerade på ett sådant sätt att ett kort svar kan lämnas,

- faller inom kommissionens och rådets behörighets- och ansvarsområden och är av allmänt intresse,

- inte kräver omfattande förstudier eller efterforskningar för berörd institution,

- är klart formulerade och avser konkreta punkter,

- inte innehåller påståenden eller omdömen,

- inte avser rent personliga angelägenheter,

- inte syftar till att skaffa fram handlingar eller statistiska upplysningar,

- är formulerade som frågor.

2. Frågor är inte tillåtliga om de avser ärenden som redan är upptagna på föredragningslistan och om vilka överläggningar med deltagande av berörd institution redan har fastställts.

3. Frågor är inte tillåtliga om identiska eller liknande frågor har ställts och besvarats under de närmast föregående tre månaderna. I så fall skall en kopia av frågan och svaret överlämnas till frågeställaren.

Följdfrågor

4. Varje ledamot har rätt att till varje fråga ställa en följdfråga. Ledamoten får endast ställa en följdfråga till rådet och två följdfrågor till kommissionen.

5. De bestämmelser om frågors tillåtlighet som fastställs i dessa riktlinjer skall även gälla följdfrågor.

6. Talmannen avgör följdfrågors tillåtlighet och skall begränsa antalet så att varje ledamot som har ställt en fråga kan få den besvarad.

Även om en följdfråga uppfyller ovannämnda villkor är talmannen inte skyldig att förklara följdfrågan tillåtlig

a) om det är sannolikt att den kommer att störa frågestundens normala förlopp,

b) om den huvudfråga som följdfrågan avser redan har belysts tillräckligt av andra följdfrågor, eller

c) om det inte finns något direkt samband med huvudfrågan.

Besvarande av frågor

7. Berörd institution skall se till att svaren är kortfattade och av relevans för frågans ämne.

8. Om innehållet i flera frågor så tillåter kan talmannen, efter att ha hört frågeställarna, besluta att berörd institution skall besvara dem tillsammans.

9. En fråga får endast besvaras om frågeställaren är närvarande eller om frågeställaren före frågestundens inledande skriftligen underrättat ordföranden om namnet på sin ersättare.

10. Om varken frågeställaren eller frågeställarens ersättare är närvarande bortfaller frågan.

11. Frågor som förblir obesvarade på grund av tidsbrist skall besvaras skriftligen, såvida inte frågeställaren drar tillbaka sin fråga.

12. Förfarandet för skriftligt besvarande skall ske i enlighet med artikel 44.3 och 44.4 i arbetsordningen.

Tidsfrister

13. Frågor skall inges senast en vecka innan frågestunden inleds. Frågor som inte ingivits inom denna tid får behandlas under frågestunden om berörd institution ger sitt samtycke.

Frågor som förklarats tillåtliga skall delas ut till ledamöterna och översändas till berörda institutioner.

B. REKOMMENDATIONER

(Utdrag ur parlamentets resolution av den 13 november 1986)

Europaparlamentet

1) ser gärna att det sker en strängare tillämpning av riktlinjerna för genomförandet av frågestunden i artikel 43 i arbetsordningen, i synnerhet av punkt 1 i bilaga II beträffande tillåtlighet,

2) rekommenderar att talmannen oftare använder de befogenheter talmannen tilldelas i artikel 43.3 i arbetsordningen, för att indela frågor för frågestunden efter ämne, men menar dock att endast de frågor på första halvan av den förteckning över frågor som ingivits till en viss sammanträdesperiod bör underkastas en sådan ämnesindelning,

3) rekommenderar vad gäller följdfrågor, att talmannen som en allmän regel skall tillåta en följdfråga från frågeställaren och en eller högst två följdfrågor från andra ledamöter, vilka helst skall tillhöra en annan politisk grupp eller komma från en annan medlemsstat än huvudfrågeställaren; betonar att följdfrågor måste vara kortfattade och i form av frågor samt föreslår att deras längd bör begränsas till 30 sekunder,

4) uppmanar kommissionen och rådet att i enlighet med bilaga II del A punkt 7 i arbetsordningen se till att svaren är kortfattade och av relevans för frågans ämne.

BILAGA III

RIKTLINJER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ATT FASTSTÄLLA VILKA FRÅGOR SOM SKALL TAS UPP PÅ FÖREDRAGNINGSLISTAN TILL DEBATTER OM AKTUELLA OCH BRÅDSKANDE FRÅGOR AV STÖRRE VIKT ENLIGT ARTIKEL 50

Grundläggande kriterier

1. Företräde skall ges till alla de resolutionsförslag som ger parlamentet möjlighet att uttrycka sin åsikt före en bestämd händelse och som riktar sig till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, tredje land eller internationella organisationer. En ytterligare förutsättning är att den innevarande sammanträdesperioden är den enda sammanträdesperiod vid vilken en omröstning kan äga rum i tid.

2. Resolutionsförslag som uttrycker parlamentets protester, fördömanden, solidaritet, indignation osv. och som avser en händelse som djupt har berört den allmänna opinionen i Europa skall anses aktuella, brådskande och av större vikt, under förutsättning att omröstningen endast kan anses av värde om den förrättas så snart som möjligt. Förslagen får omfatta högst 500 ord.

3. De frågor skall ha företräde som avser befogenheter som Europeiska unionen har i enlighet med fördraget under förutsättning att frågorna är av större vikt.

4. Antalet utvalda frågor skall inte vara större än att en debatt kan hållas som står i rimlig proportion till deras betydelse. Det bör vara högst fem frågor. Resolutionsförslag om mänskliga rättigheter omfattas vanligen. Under detta ämne får högst fem delpunkter tas upp.

Praktiska detaljer

5. De grundläggande kriterier som har tillämpats för att bestämma valet av frågor som skall tas upp i debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt skall meddelas parlamentet och de politiska grupperna.

Begränsning och tilldelning av talartid

6. För att bättre utnyttja den tid som står till buds skall talmannen, efter att ha hört de politiska gruppernas ordförande, träffa en överenskommelse med rådet och kommissionen om en begränsning av talartiden för dessa två institutioners eventuella yttranden under debatten om aktuella och brådskande frågor av större vikt.

Tidsfrist för ingivande av ändringsförslag

7. Tidsfristen för ingivandet av ändringsförslag skall fastställas så att tillräckligt med tid finns mellan det att ändringsförslagen delas ut på de officiella språken och den tidpunkt som är fastställd för debatten om resolutionsförslagen, för att möjliggöra för ledamöter och politiska grupper att noggrant överväga dem.

BILAGA IV

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR BEHANDLING AV EUROPEISKA UNIONENS ALLMÄNNA BUDGET OCH TILLÄGGSBUDGET

Artikel 1

Sammanträdeshandlingar

1. Följande handlingar skall tryckas och delas ut:

a) Kommissionens meddelande om den, i enlighet med artikel 78.9 i EKSG-fördraget, artikel 272.9 i EG-fördraget och artikel 177.9 i Euratomfördraget, föreskrivna maximala procentsatsen.

b) Kommissionens eller rådets förslag om fastställandet av en ny sats.

c) En sammanfattning av rådets överläggningar om de ändringar och ändringsförslag till budgetförslaget som parlamentet antagit.

d) De modifieringar rådet företagit av de ändringar av budgetförslaget som parlamentet antagit.

e) Rådets ståndpunkt beträffande fastställandet av en ny maximal procentsats.

f) Det nya budgetförslaget, upprättat i enlighet med artikel 78.8 i EKSG-fördraget, artikel 272.8 i EG-fördraget och artikel 177.8 i Euratomfördraget.

g) Förslag till beslut om de provisoriska tolftedelar som avses i artikel 78b i EKSG-fördraget, artikel 273 i EG-fördraget och artikel 178 i Euratomfördraget.

2. Dessa handlingar skall hänvisas till ansvarigt utskott. Alla berörda utskott har rätt att yttra sig.

3. Önskar andra utskott yttra sig skall talmannen fastställa när dessa yttranden skall ha inkommit till ansvarigt utskott.

Artikel 2

Maximal procentsats

1. Varje ledamot kan, under förutsättning att nedanstående villkor beaktas, lägga fram och motivera förslag till beslut om fastställandet av en ny maximal procentsats.

2. Sådana förslag är tillåtliga endast om de inges skriftligen och är undertecknade av minst nio ledamöter, eller inges på en politisk grupps eller ett utskotts vägnar.

3. Talmannen skall fastställa en tidsfrist för ingivandet av sådana förslag.

4. Ansvarigt utskott skall avge ett betänkande om dessa förslag innan de behandlas i kammaren.

5. Parlamentet skall därefter låta förslagen gå till omröstning.

Parlamentet skall fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter och med en majoritet av tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Har rådet meddelat parlamentet att det samtycker till fastställandet av en ny sats skall talmannen i kammaren förklara den nya satsen antagen.

Om så inte är fallet skall rådets ståndpunkt återförvisas till ansvarigt utskott.

Artikel 3

Behandling av budgetförslaget - första etappen

1. Med de begränsningar som anges nedan får varje ledamot inge och framlägga följande:

- Förslag till ändring av budgetförslaget.

- Ändringsförslag till budgetförslaget.

2. Förslag till ändringar skall för att kunna antas inges skriftligen, vara undertecknade av minst nio ledamöter eller ingivna på en politisk grupps eller ett utskotts vägnar, ange den punkt i budgeten som de avser och respektera upprätthållandet av en balans mellan inkomster och utgifter. Förslagen till ändringar skall omfatta alla relevanta uppgifter vad gäller de anmärkningar som berör den avsedda punkten i budgeten.

Samma bestämmelser gäller för ändringsförslag.

Alla förslag till ändringar av och alla ändringsförslag till budgetförslaget måste åtföljas av en skriftlig motivering.

3. Talmannen skall fastställa tidsfrister för ingivandet av förslag till ändringar och ändringsförslag.

Talmannen skall fastställa två tidsfrister för ingivande av förslag till ändringar och ändringsförslag: en före och en efter antagandet av betänkandet i ansvarigt utskott.

4. Ansvarigt utskott skall yttra sig om de ingivna förslagen innan de behandlas i kammaren.

Förslag till ändringar och ändringsförslag som ansvarigt utskott har avvisat skall inte gå till omröstning i kammaren, om inte ett utskott eller minst 32 ledamöter skriftligen begär det före en tidpunkt som fastställs av talmannen. Denna tidsfrist får under inga omständigheter löpa ut senare än 24 timmar innan omröstningen inleds.

5. Förslag till ändring av parlamentets budgetberäkning vars innehåll liknar de förslag som parlamentet redan förkastade när budgetberäkningen upprättades, skall endast behandlas om ansvarigt utskott ger sitt samtycke till detta.

6. Trots vad som anges i artikel 67.2 i arbetsordningen skall parlamentet förrätta särskilda och på varandra följande omröstningar om

- varje förslag till ändring och varje ändringsförslag,

- varje avsnitt av budgetförslaget,

- ett resolutionsförslag om detta budgetförslag,

Bestämmelserna i artikel 130.4-130.7 i arbetsordningen skall dock tillämpas.

7. De artiklar, kapitel, avdelningar och avsnitt i budgetförslaget till vilka inga förslag till ändringar eller ändringsförslag har lagts fram skall anses antagna.

8. För att godkännas måste

- ett förslag till ändring erhålla en majoritet av parlamentets samtliga ledamöter, och

- ett ändringsförslag erhålla en majoritet av de avgivna rösterna.

9. Medför de av parlamentet antagna ändringarna en ökning av utgifterna utöver den fastställda maximala procentsatsen, skall ansvarigt utskott förelägga parlamentet ett förslag till ny maximal procentsats i enlighet med artikel 78.9 sista stycket i EKSG-fördraget, artikel 272.9 sista stycket i EG-fördraget och artikel 177.9 sista stycket i Euratomfördraget. Förslaget om ny maximal procentsats skall gå till omröstning efter det att omröstning om budgetförslagets olika avsnitt har ägt rum. Parlamentet skall fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter och en majoritet av tre femtedelar av de avgivna rösterna. Förkastas förslaget skall budgetförslaget i sin helhet återförvisas till ansvarigt utskott.

10. Har parlamentet varken företagit ändringar av budgetförslaget, godkänt ändringsförslag eller godkänt ett förslag om att förkasta budgetförslaget, skall talmannen i kammaren förklara budgeten slutgiltigt antagen.

Har parlamentet företagit ändringar av budgetförslaget eller godkänt ändringsförslag, skall det ändrade budgetförslaget eller ändringsförslagen översändas till rådet.

11. Protokollet från det sammanträde vid vilket parlamentet yttrade sig över budgetförslaget skall översändas till rådet och kommissionen.

Artikel 4

Slutgiltigt antagande av budgeten efter första behandlingen

Har rådet underrättat parlamentet om att det inte har modifierat parlamentets ändringar och att det har godkänt eller inte avslagit parlamentets ändringsförlag skall talmannen i kammaren förklara budgeten slutgiltigt antagen. Talmannen skall se till att budgeten offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

Beaktande av rådets överläggningar - andra etappen

1. Har rådet modifierat en eller flera av de av parlamentet antagna ändringarna skall den av rådet på detta sätt modifierade texten hänvisas till ansvarigt utskott.

2. Varje ledamot kan, med de begränsningar som anges nedan, inge och lägga fram förslag till ändring av den av rådet modifierade texten.

3. För att vara tillåtliga skall sådana förslag till ändringar inges skriftligen, vara undertecknade av minst 32 ledamöter eller ingivna på ett utskotts vägnar samt respektera upprätthållandet av balansen mellan inkomster och utgifter. Artikel 162.5 i arbetsordningen skall inte tillämpas.

Förslag till ändringar är tillåtliga endast om de avser den av rådet modifierade texten.

4. Talmannen skall fastställa en tidsfrist för ingivande av förslag till ändringar.

5. Ansvarigt utskott skall ta ställning till den av rådet modifierade texten och yttra sig om förslagen till ändring av denna text.

6. Förslagen till ändring av den av rådet modifierade texten skall gå till omröstning i kammaren, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3.4 andra stycket. Parlamentet skall fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna. Antas förslagen till ändringar skall den av rådet modifierade texten anses förkastad. Förkastas de skall den av rådet modifierade texten anses antagen.

7. Rådets sammanfattning av resultatet av överläggningarna om de ändringsförslag som parlamentet har godkänt skall bli föremål för en debatt, vilken kan avslutas med omröstning om ett resolutionsförslag.

8. När förfarandet i denna artikel är avslutat, skall, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 6, talmannen i kammaren förklara budgeten slutgiltigt antagen. Talmannen skall se till att budgeten offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 6

Avslag på hela budgetförslaget

1. Minst 32 ledamöter eller ett utskott har rätt att, om synnerliga skäl föreligger, lägga fram ett förslag om att budgetförslaget skall avslås i sin helhet. Ett sådant förslag är tillåtligt endast om det åtföljs av en skriftlig motivering och inges inom en av talmannen fastställd tid. Skälen för avslag får inte vara inbördes oförenliga.

2. Ansvarigt utskott skall yttra sig om ett sådant förslag innan det går till omröstning i kammaren.

Parlamentet skall fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter och två tredjedelar av de avgivna rösterna. Antas förslaget skall budgetförslaget i sin helhet återförvisas till rådet.

Artikel 7

Systemet med de provisoriska tolftedelarna

1. Varje ledamot kan, med de begränsningar som anges nedan, lägga fram ett förslag till beslut som skiljer sig från det som rådet har fattat och som godkänner utgifter som överstiger den provisoriska tolftedelen, för utgifter utöver dem som är en nödvändig följd av fördraget eller av rättsakter antagna på grundval av fördraget.

2. För att vara tillåtliga skall sådana förslag till beslut inges skriftligen, vara undertecknade av minst nio ledamöter eller ingivna av en politisk grupp eller ett utskott samt åtföljas av en motivering.

3. Ansvarigt utskott skall yttra sig över de ingivna förslagen innan de behandlas i kammaren.

4. Parlamentet skall fatta beslut med en majoritet av samtliga ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Artikel 8

Gemenskapens momssats

I samband med att budgeten antas skall parlamentet även fastställa momssatsen.

BILAGA V

FÖRFARANDE FÖR ÖVERLÄGGNINGAR OM OCH ANTAGANDE AV BESLUT OM BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Artikel 1

Handlingar

1. Följande handlingar skall tryckas och delas ut:

a) Resultaträkningen, analysen av den ekonomiska förvaltningen samt balansräkningen, som kommissionen översänder.

b) Revisionsrättens årsrapport och särskilda rapporter, tillsammans med institutionernas yttranden.

c) Revisionsrättens förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget.

d) Rådets rekommendation.

2. Dessa handlingar skall hänvisas till ansvarigt utskott. Alla berörda utskott har rätt att yttra sig.

3. Önskar andra utskott yttra sig skall talmannen fastställa när dessa yttranden skall ha inkommit till ansvarigt utskott.

Artikel 2

Behandling av betänkanden

1. Parlamentet skall i enlighet med budgetförordningen senast den 30 april året efter det att revisionsrättens årsrapport har antagits behandla ett betänkande från ansvarigt utskott om ansvarsfrihet.

2. Såvida annat inte föreskrivs i denna bilaga skall de bestämmelser i parlamentets arbetsordning som avser ändringsförslag och omröstningar tillämpas.

Ändringsförslag som strider mot det ansvariga utskottets förslag är inte tillåtliga.

Artikel 3

Beviljande eller inte beviljande av ansvarsfrihet

Ansvarigt utskott skall utarbeta ett betänkande som skall innehålla följande delar:

a) Ett förslag till beslut om att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet.

b) Ett förslag till beslut om att avsluta räkenskaperna för gemenskapens samtliga inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.

c) Ett resolutionsförslag med de till beslutet om ansvarsfrihet åtföljande yttrandena, däribland såväl en bedömning av kommissionens budgetförvaltning under räkenskapsåret som kommentarer beträffande effektueringen av framtida utgifter.

d) En motivering.

Artikel 4

Uppskjutande av ansvarsfrihet

1. Ansvarigt utskott har rätt att lägga fram ett resolutionsförslag som syftar till att skjuta upp beslutet om ansvarsfrihet. I detta förslag skall skälen till uppskjutandet anges.

2. Ett sådant förslag skall tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på framläggandet.

Artikel 5

Behandling i kammaren

1. Alla resolutionsförslag som rör ansvarsfrihet skall tas upp på föredragningslistan till den sammanträdesperiod som följer på ingivandet.

2. Endast resolutionsförslaget med kommentarer till förslaget till beslut om ansvarsfrihet eller ett beslut om att skjuta upp beslutet om ansvarsfrihet kan bli föremål för ändringsförslag i kammaren.

3. Kammaren skall anta betänkandets delar i den ordning som anges i artikel 3 i denna bilaga.

4. Förslaget till beslut om att avsluta räkenskaperna skall gå till omröstning oavsett resultatet av omröstningen om huruvida ansvarsfrihet skall beviljas eller inte (artikel 3.1 a). Om förslaget inte antas av kammaren skall betänkandet anses återförvisat till ansvarigt utskott.

5. När det gäller förslagen till beslut skall parlamentet besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget.

Artikel 6

Genomförande av beslut om ansvarsfrihet

1. Talmannen skall i enlighet med artikel 3 eller 4 översända alla parlamentets beslut eller resolutioner till kommissionen och till var och en av de övriga institutionerna. Talmannen skall se till att de offentliggörs i serien för bindande rättsakter (L-serien) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Ansvarigt utskott skall minst en gång om året underrätta parlamentet om de åtgärder som institutionerna har vidtagit till följd av de i beslutet om ansvarsfrihet åtföljande kommentarerna och andra i parlamentets resolutioner ingående kommentarer som rör utgifter.

3. På grundval av ett betänkande från utskottet med behörighet i frågor som rör budgetkontroll kan talmannen, på parlamentets vägnar och i enlighet med artikel 232 i EG-fördraget, väcka talan inför domstolen mot berörd institution för underlåtenhet att utföra de förpliktelser som anges i kommentarerna till beslutet om ansvarsfrihet eller andra resolutioner som avser genomförande av utgifter.

BILAGA VI(1)

STÄNDIGA UTSKOTTS BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

I. Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, däribland fastställandet av en gemensam försvars- och nedrustningspolitik (artikel 11 i EU-fördraget).

2) Förbindelser med andra institutioner på det utrikespolitiska området, särskilt den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

3) Politiska aspekter av förbindelser med tredje land och internationella organisationer när det gäller genomförandet av unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

4) Fastställande av utrikespolitiska ståndpunkter när det gäller de stora programmen för tekniskt bistånd och ekonomiskt stöd till tredje land, i samarbete med budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för utveckling och samarbete samt utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

5) Inledande, genomförande och avslutande av förhandlingar om europeiska staters anslutning till Europeiska unionen (artikel 49 i EU-fördraget). Utskottet får dock inte inkräkta på de övriga utskottens behörighetsområden,

6) Inledande, genomförande och avslutande av förhandlingar om associerings- och partnerskapsavtal (artikel 310 i EG-fördraget) och andra internationella avtal av politisk natur.

7) Frågor som rör mänskliga rättigheter och demokratiseringsprocesser i tredje land, inklusive förbindelser med internationella organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna.

8) Förbindelser med VEU (artikel 17 i EU-fördraget).

9) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

Detta utskott skall samordna arbetet i de interparlamentariska delegationerna, de gemensamma parlamentariska kommittéerna, samarbetskommittéerna och ad hoc-delegationerna, inbegripet valövervakningsdelegationerna, både när det gäller att förbereda och att diskutera resultaten av deras sammanträden. De interparlamentariska delegationerna skall när det gäller ekonomi och handel samråda med det utskott som är behörigt i frågor som rör ekonomiska och handelsmässiga aspekter.

II. Budgetutskottet

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Fastställande och utövande av parlamentets budgetbefogenheter (artiklarna 268-273 i EG-fördraget) och de bestämmelser i dessa artiklar som rör upprättandet av budgeten:

2) Europeiska unionens budgetar, även EKSG:s budget, och Europeiska utvecklingsfondens budgetering.

3) De fleråriga budgetberäkningarna för Europeiska unionens inkomster och utgifter och interinstitutionella avtal härom samt genomförande av budgetmedling.

4) Europeiska unionens ekonomiska tillgångar.

5) Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet samt Europeiska gemenskapernas och medlemsstaternas övriga finans- och budgetinstrument (artiklarna 266 och 267 i EG-fördraget).

6) Budgetmässiga följder av Europeiska gemenskapens rättsakter, utan att detta påverkar de olika fackutskottens behörighetsområden.

7) Kriterier för Europeiska unionens administrativa och ekonomiska förvaltning samt personalförvaltning, så vida dessa inte har betydande följder för tjänstemännens rättsliga ställning.

8) Anslagsöverföringar.

9) Parlamentets budget, administration och räkenskaper (artikel 183 i arbetsordningen).

10) Budgetförordningen, med undantag av frågor som rör budgetgenomförande, budgetförvaltning och budgetkontroll (artikel 279 i EG-fördraget).

När det gäller frågor som rör parlamentets budget skall presidiet och budgetutskottet i etapper fatta beslut om

a) tjänsteförteckningen,

b) det preliminära förslaget till budgetberäkning och förslaget till budgetberäkning.

Beslut om tjänsteförteckningen skall fattas på följande sätt:

1) Presidiet skall fastställa tjänsteförteckningen för varje budgetår.

2) Presidiet och budgetutskottet skall hålla överläggningar om budgetutskottets uppfattning skiljer sig från presidiets ursprungliga beslut.

3) Efter sådana överläggningar skall presidiet i enlighet med artikel 182.3 i arbetsordningen fatta det slutliga beslutet om tjänsteförteckningen i budgetberäkningen, utan att detta påverkar tillämpningen av de beslut som fattas i enlighet med artikel 272 i EG-fördraget.

Utarbetandet av själva budgetberäkningen skall påbörjas så snart presidiet har fattat det slutliga beslutet om tjänsteförteckningen. Detta skall i enlighet med artikel 183 i arbetsordningen ske etappvis på följande sätt:

1) Presidiet skall upprätta ett preliminärt förslag till budgetberäkning av inkomster och utgifter (punkt 1).

2) Budgetutskottet skall upprätta ett förslag till budgetberäkning av inkomster och utgifter (punkt 2).

3) Överläggningar skall hållas om budgetutskottets och presidiets ståndpunkter kraftigt avviker från varandra.

Budgetutskottet skall utöva sina befogenheter i nära samarbete med budgetkontrollutskottet.

III. Budgetkontrollutskottet

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Kontroll av genomförandeåtgärder av finansiell, budgetmässig och administrativ natur som rör Europeiska unionens allmänna budget (inbegripet EUF).

2) Kontroll av EKSG:s finansiella och administrativa verksamhet och EIB:s finansiella verksamhet, som utförs på uppdrag av kommissionen.

3) Budgetförordningen, när det gäller frågor som rör budgetgenomförande, budgetförvaltning och budgetkontroll (artikel 279 i EG-fördraget).

4) Budgetförordningen, när det gäller frågor som rör budgetgenomförande, budgetförvaltning och budgetkontroll (artikel 279 i EG-fördraget).

5) Räkenskaper och balansräkningar som hänför sig till beslut om avslutande av räkenskaperna, framläggande av räkenskaperna och revision av parlamentets inkomster och utgifter, liksom åtgärder som följer av dessa beslut eller deras genomförande, i synnerhet inom ramen för förfarandet vid beviljande av intern ansvarsfrihet.

6) Avslutande av räkenskaperna, framläggande av räkenskaperna och revision av räkenskaper och balansräkningar för Europeiska gemenskaperna, dess institutioner och alla organ som finansieras av Europeiska gemenskaperna, däribland uppförandet av de avsatta medel som skall överföras samt reglerandet av konton.

7) Kontroll av budgetgenomförandet under innevarande budgetår på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen samt åtgärder som vidtas för budgetgenomförandet i samarbete med fackutskotten. Utskottet får dock inte inkräkta på fackutskottens behörighetsområden såsom de definierats i denna arbetsordning,

8) Utvärdering av effektiviteten av Europeiska gemenskapernas olika finansieringsåtgärder och av samordningen av de olika finansinstrumenten samt kostnads- och intäktsanalys vid genomförandet av olika program som finansieras av Europeiska unionen.

9) Granskning av kreditvillkor och finansieringsmekanismer samt, genom utredning av bedrägerier och oegentligheter, granskning av de förvaltningsstrukturer som är avsedda att genomföra dessa.

10) Förordningar eller delar av förordningar som rör genomförandet av budgetar.

11) Organisation av kontroll, förebyggande åtgärder, åtal och påföljder i förbindelse med bedrägerier och oegentligheter som berör Europeiska unionens budget samt ett allmänt tillvaratagande av gemenskapens ekonomiska intressen (artikel 280 i EG-fördraget).

12) Behandling av revisionsrättens rapporter och yttranden (artikel 248 i EG-fördraget).

13) Förbindelser med revisionsrätten och utnämningen av dess ledamöter utan att detta påverkar talmannens befogenheter (artikel 247 i EG-fördraget).

Budgetkontrollutskottet skall behandla sekretessbelagda handlingar som rör en fråga som faller inom dess behörighetsområde i strikt överensstämmelse med bestämmelserna i bilaga VII.

IV. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Medborgarrätt, mänskliga rättigheter samt medborgerliga fri- och rättigheter i Europeiska unionen.

2) Åtgärder som krävs för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (artikel 13 i EG-fördraget) förutom sådana åtgärder som avses i punkt VIII.

3) Skydd för enskilda när det gäller behandling av och fri rörlighet för personuppgifter. (EG-fördraget, särskilt artikel 286 samt avdelning VI i EU-fördraget).

4) Frågor som rör bevarandet och utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 2 första stycket fjärde strecksatsen i EU-fördraget), bland annat följande:

a) Frågor inom ramen för första pelaren (avdelning IV i EG-fördraget): åtgärder som avser personers inresa och rörlighet (invandrings- och asylpolitik, visering, gränspassage och uppehållstillstånd) (artikel 3.1 d i EG-fördraget).

b) Frågor inom ramen för tredje pelaren (avdelning VI i EU-fördraget): förebyggande av rasism och främlingsfientlighet och bekämpande av brottslighet, särskilt terrorism, människohandel och brott mot barn, narkotikahandel och olaglig vapenhandel, korruption och bedrägeri, genom

- närmare samarbete mellan polismyndigheter, tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna, både direkt och genom Europeiska polisbyrån (Europol) i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 30 och 32 i EU-fördraget,

- närmare samarbete mellan rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 31 a-d och artikel 32 i EU-fördraget,

- tillnärmning av straffrättsliga regler i medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 31 e i EU-fördraget (artikel 29 i EU-fördraget).

5) Närmare samarbete inom ramen för första och tredje pelaren i syfte att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

6) Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet.

7) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

V. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Det gradvisa förverkligandet av den ekonomiska och monetära unionen.

2) Den ekonomiska och monetära planeringen på medellång och lång sikt (artiklarna 98, 99 och 100 i EG-fördraget).

3) Monetär politik, betalningsbalans, kapitalrörelser samt låne- och utlåningspolitik (kontroll av kapitalrörelser som har sitt ursprung i tredje land, åtgärder i syfte att främja Europeiska unionens kapitalutförsel, tillämpning av artiklarna 56-60 och 101-124 i EG-fördraget).

4) Förbindelserna med Europeiska centralbanken.

5) Internationella valutasystemet.

6) Tillämpning av bestämmelserna om konkurrens, karteller och monopol (artiklarna 81-86 i EG-fördraget), utan att detta påverkar de olika fackutskottens behörighetsområden.

7) Offentligt stöd (artiklarna 87-89 i EG-fördraget), utan att detta påverkar de olika fackutskottens behörighetsområden.

8) Harmonisering av skatter och tillämpning av skattebestämmelser som avser den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital på den inre marknaden (artiklarna 90-93 i EG-fördraget).

9) Finansiella tjänster (artikel 51.2 i EG-fördraget) samt frågor som rör tillsyn och övervakning av finansiella tjänster.

10. Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

VI. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Rättsliga aspekter beträffande upprättande, tolkning och tillämpning av gemenskapsrätten, inbegripet valet av rättslig grund för gemenskapens rättsakter och respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

2) Rättsliga aspekter beträffande upprättande, tolkning och tillämpning av folkrätten, i den utsträckning Europeiska unionen berörs.

3) Alla frågor som rör förenkling av gemenskapsrätten, särskilt förslag till kodifiering av gemenskapslagstiftningen.

4) Samordning på gemenskapsnivå av nationell lagstiftning om den inre marknaden särskilt inom följande områden:

a) Upprättande av den inre marknaden och hur den inre marknaden fungerar (artiklarna 14 och 15 i EG-fördraget).

b) Etableringsrätten och det fria tillhandahållandet av tjänster (artiklarna 43-55 i EG-fördraget) med undantag av finansiella tjänster.

c) Byrån för harmonisering inom den inre marknaden.

5) Immaterialrätt.

6) Skadeståndsrätt, avtalsrätt och processrätt, oberoende av vilket område som berörs.

7) Konsumenters rättsskydd.

8) Tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas personal (artikel 283 i EG-fördraget) med undantag av ärenden som rör löner, såvida de inte medför betydande följder för tjänstemännens rättsliga ställning.

9) Skydd för parlamentets rättigheter och privilegier, särskilt parlamentets deltagande i processer inför domstolen och förstainstansrätten.

10) Etiska frågor relaterade till ny teknik i närmare samarbete med behörigt eller behöriga utskott.

11) Granskning av bevis för nyvalda ledamöter och avgörande av eventuella tvister om giltigheten av en ledamots mandat.

12) Immunitet och privilegier.

13) Ledamotsstadgan.

14) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

VII. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Europeiska gemenskapens industripolitik, däribland dess genomförande inom särskilda sektorer som telekommunikation, tekniska och ekonomiska aspekter av informationssamhället, rymdindustrin, informationsteknik och bioteknik, särskilt inom följande områden:

a) Upprättande och utveckling av transeuropeiska nät för infrastruktur inom telekommunikationssektorn (artiklarna 154-156 i EG-fördraget).

b) Tillämpning av ny teknik i vissa industri- och servicesektorer (standarder, konkurrensbestämmelser, fri rörlighet och fritt tillhandahållande av tjänster samt allmänna problem beträffande olika produktionssektorers organisation).

c) Europeiska unionens tekniska standarder och normer (i samverkan med de europeiska standardiseringsinstituten).

2) Övervakning av unionens handelspolitik (artiklarna 131-134 i EG-fördraget) särskilt inom följande områden:

a) Internationella avtal som rör ekonomiska och handelsmässiga förbindelser med tredje land.

b) Ekonomiska och handelspolitiska aspekter av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och förbindelser med EFTA.

c) Frågor som rör OECD och regionala organisationer för ekonomisk och handelspolitisk integration utanför gemenskapen samt avtal som ingås inom denna ram.

d) Alla frågor som berör Världshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella organisationer av ekonomisk karaktär, i synnerhet när det gäller handel med varor och tjänster, investeringar, offentlig upphandling, konkurrens och immaterialrätt.

e) Den gemensamma externa tulltariffen och tredje lands användning av dumpning.

f) Ekonomiskt samarbete, däribland de stora programmen för tekniskt bistånd och finansiellt stöd till associerade tredje länder (Phare, Tacis, Meda) och de ekonomiska aspekterna på associerings- och partnerskapsavtal.

3) Grundforskning och preindustriell forskning, Europeiska gemenskapens ramprogram för teknisk forskning och utveckling samt särskilda program (artikel 163-173 i EG-fördraget) enligt följande:

a) Avtal om teknisk forskning och utveckling med tredje part, samt tillämpningen av denna tekniska forskning och utveckling.

b) Spridning av forskningsresultat.

c) Bestämmelser för genomförande och deltagande i ramprogram för forskning (artiklarna 168-171 i EG-fördraget).

4) Verksamheten vid de gemensamma forskningscentrumen, centralbyrån för åtgärder inom kärnfysikområdet, JET, ITER och andra projekt inom samma område.

5) Energipolitik i allmänhet, och framför allt energiförsörjning, däribland kol- och kärnenergi inom ramen för EKSG-fördraget och Euratomfördraget, däribland

a) energistadgan,

b) upprättande och utveckling av transeuropeiska nät för infrastruktur inom energisektorn (artiklarna 154-56 i EG-fördraget),

c) kärnsäkerhet,

d) förnybar energi.

6) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

De interparlamentariska delegationerna och ad hoc-delegationerna skall samarbeta med detta utskott i frågor som rör ekonomiska och handelspolitiska aspekter på förbindelserna med tredje land.

VIII. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Sysselsättningspolitik (avdelning VIII i EG-fördraget), däribland åtgärder mot arbetslöshet, sysselsättningsskapande åtgärder och Sysselsättningskommittén.

2) Socialpolitik (artiklarna 136-145, dock inte artikel 141, i EG-fördraget), däribland

a) förbättring av levnads- och arbetsvillkor, inklusive arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet,

b) information till och samråd med arbetstagarna,

c) kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen,

d) löne- och pensionspolitik,

e) social trygghet och socialt skydd,

f) social utslagning och social sammanhållning,

g) anställningsvillkor för medborgare i tredje land som lagligen vistas inom gemenskapens territorium,

h) bostadspolitik och främjandet av subventionerade bostäder.

3) Informationssamhällets sociala dimension och arbetsmarknad.

4) Europeiska socialfonden (artiklarna 146-148 i EG-fördraget).

5) Yrkesutbildning (artikel 150 i EG-fördraget), däribland

a) genomförande av en gemensam yrkesutbildningspolitik,

b) harmonisering av bevis på yrkesmässiga kvalifikationer.

6) Arbetskraftens fria rörlighet (artiklarna 39-42 i EG-fördraget).

7) Dialog mellan arbetsmarknadens parter.

8) Följande organ:

- Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop).

- Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor.

- Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.

- Europeiska arbetsmiljöbyrån.

9) Diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (artikel 13 i EG-fördraget), i samband med grundläggande sociala rättigheter och på arbetsmarknaden.

10) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

IX. Utskottet för miljö, folkhälsa, och konsumentfrågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Miljöpolitik och miljöskyddsåtgärder (artikel 174 i EG-fördraget):

a) Luft-, jord- och vattenföroreningar.

b) Klimatförändringar.

c) Klassificering, förpackning, märkning, transport och användning av farliga ämnen och preparat.

d) Fastställande av högsta tillåtna bullernivåer.

e) Behandling och lagring av avfall (inklusive återvinning).

f) Internationella och regionala åtgärder och avtal som syftar till att skydda miljön.

g) Skyddande av djurlivet och dess naturliga livsmiljö.

h) Miljöaspekter av bestämmelser på sjörättens område.

i) Europeiska miljöbyrån.

2) Fölkhälsa (artikel 152 i EU-fördraget).

a) Program på folkhälsoområdet.

b) Märkning av livsmedel och livsmedelssäkerhet.

c) Veterinärlagstiftning som avser skydd mot hälsorisker för människor orsakade av bakterier och restprodukter i animalier. Kontroll av livsmedelsprodukter och system för livsmedelsproduktion med avseende på folkhälsan.

d) Läkemedel, däribland veterinärmedicinska preparat.

e) Europeiska läkemedelsmyndigheten.

f) Medicinsk forskning.

g) Kosmetika.

h) Civilskydd.

3) Konsumentfrågor:

a) Skydd av konsumenter mot hälso- och säkerhetsrisker.

b) Samråd med och representation av konsumenter vid utarbetande av beslut som påverkar deras intressen, särskilt deras ekonomiska intressen.

c) Förbättring av konsumentinformation och konsumentupplysning.

4) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

X. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Genomförande och utveckling av den gemensamma jordbruks- och skogsbrukspolitiken (artiklarna 32-38 i EG-fördraget och i förekommande fall artiklarna 95 och 152 i EG-fördraget)

2) Utveckling av landsbygden, däribland arbetet i EUGJF - utvecklingssektionen.

3) Lagstiftning om

- veterinärmedicinska frågor och växtskyddsfrågor,

- djurfoder,

om frågornas jordbruksaspekt dominerar över eventuella risker för folkhälsan,

- djuruppfödning och djurskydd.

4) Tillgång på jordbruksråvaror.

5) Gemenskapens växtsortsmyndighet.

6) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XI. Fiskeriutskottet

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Den gemensamma fiskeripolitiken, dess utveckling och förvaltning.

2) Bevarande av fiskbestånden.

3) Den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter.

4) Strukturpolitik inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, däribland de finansiella instrumenten för utveckling av fisket (FFU och PESCA).

5) Internationella fiskeriavtal (som ingås i enlighet med artikel 37 och artikel 300 i EG-fördraget).

6) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XII. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Europeiska gemenskapens regionalpolitik, i form av strukturpolitik som syftar till ekonomisk konvergens, ekonomisk och social sammanhållning, harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av unionen (artikel 2 i EG-fördraget) och minskning av socioekonomiska skillnader mellan unionens olika områden.

a) Upprättande, genomförande och utvärdering av gemenskapens regionalpolitiska planer och åtgärder som bland annat rör regioner som ligger efter i utvecklingen och den ekonomiska och sociala omställningen i industriområden, tjänsteproducerande områden och stadsområden.

b) Särskilda problem som rör de yttersta randområdena och öregioner (förklaring 30 i Amsterdamfördraget).

c) Hur övrig gemenskapspolitik påverkar den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

d) Europeiska fonden för regional utveckling, Sammanhållningsfonden och andra instrument för Europeiska gemenskapens regionalpolitik.

e) Samordning av Europeiska gemenskapens strukturinstrument.

f) Användning och resultat i medlemsstaterna av Europeiska gemenskapens regionalstöd och samordning och följder av nationella projekt för regionalt stöd.

g) Samarbete över gränserna och interregionalt samarbete.

h) Förbindelser med Regionkommittén.

i) Förbindelser med lokala och regionala myndigheter samt deras deltagande i utarbetandet av regionalpolitiken.

2) En gemensam transportpolitik (artiklarna 70-80 i EG-fördraget) som omfattar transporter på järnväg, landsväg och inre vattenväg samt sjöfart och luftfart.

a) Skapandet av ett europeiskt transportnät, särskilt inrättandet och utvecklingen av transeuropeiska nät för transportinfrastruktur (artiklarna 154-156 i EG-fördraget).

b) Fastställande av gemensamma regler för internationella transporter.

c) Särbehandling, harmonisering och samordning på transportområdet.

d) Europeiska unionens politik beträffande hamnar och flygplatser.

3) Turism.

4) Upprättandet av en politik inom Europeiska gemenskapen för fysisk planering, inklusive en politik för stadsområden.

5) Postförbindelser.

6) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen

XIII. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Europeiska unionens kulturella aspekter, särskilt förbättring av kunskaperna om och spridning av kultur, bevarande och skydd av kulturarvet, kulturutbyte och konstnärligt skapande (artikel 151 i EG-fördraget).

2) Europeiska unionens utbildningspolitik (artikel 149 i EG-fördraget).

a) Undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.

b) Rörlighet för studerande och lärare.

c) Främjande av samarbete mellan utbildningsanstalter.

d) Utveckling av distansundervisning och livslångt lärande.

e) Utveckling av Europauniversitetet och främjande av systemet med Europaskolor.

3) Ungdomspolitik: ungdomsutbyte utom för unga arbetstagare, europeisk volontärtjänst och andra initiativ för ungdomars deltagande i den europeiska integrationen, till exempel Europeiska ungdomsforumet.

4) Den audiovisuella sektorn och informationssamhällets kultur- och utbildningsaspekter.

5) Informations- och mediepolitik, information till allmänheten om Europeiska unionens verksamhet.

6) Utveckling av en politik för idrott (förklaring 29 i Amsterdamfördraget) och fritid.

7) Samarbete på kultur- och utbildningsområdena med tredje land och berörda internationella organisationer, särskilt Europarådet.

8) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XIV. Utskottet för utveckling och samarbete

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Främjande, tillämpning och övervakning av Europeiska unionens politik för utvecklingssamarbete (artiklarna 177-181 i EG-fördraget), däribland följande:

a) Politisk dialog med utvecklingsländerna.

b) Ekonomi-, handel- och investeringspolitik när det gäller utvecklingsländerna, däribland den allmänna preferensordningen.

c) Humanitärt bistånd, katastrofbistånd och livsmedelsbistånd i utvecklingsländerna.

d) Tekniskt och ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna.

e) Andra sektorsfrågor som hälsovård, utbildning, industriell utveckling och landsbygdens utveckling.

f) Stöd till demokratiseringsprocessen, god förvaltningssed och mänskliga rättigheter i utvecklingsländerna.

2) Förhandling om, tillträde till och tillämpning av AVS-EG-konventionen

3) Förbindelser med internationella, multilaterala och icke-statliga organisationer på området.

4) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde, på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XV. Utskottet för konstitutionella frågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Utveckling av den europeiska integrationen, särskilt i samband med förberedande och genomförande av regeringskonferenser.

2) De institutionella konsekvenserna av Europeiska unionens utvidgningsförhandlingar.

3) Genomförande av EU-fördraget och utvärdering av hur detta fungerar.

4) Allmänna förbindelser med Europeiska unionens övriga institutioner och organ.

5) Utarbetande av ett förslag till enhetlig valordning (artikel 190.4 i EG-fördraget).

6) Utveckling av politiska partier på europeisk nivå (artikel 191 i EG-fördraget).

7) Fastställande av att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosatt principer som är gemensamma för alla medlemsstaterna (artikel 7 i EU-fördraget och artikel 309 i EG-fördraget).

8) Europaparlamentets arbetsordning, däribland

a) utarbetandet av arbetsordningen, inklusive därtill fogade bilagor,

b) beredning av förslag till ändringar av arbetsordningen enligt artikel 181 och utarbetande av betänkanden om detta,

c) tolkning av arbetsordningen i enlighet med artiklarna 142 och 180.

9) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XVI. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Detta utskott är behörigt i frågor som rör följande områden:

1) Fastställande, utveckling och genomförande av kvinnors rättigheter i unionen och stöd till kvinnors rättigheter i tredje land.

2) Integrering och vidare utveckling av jämställdhetsperspektivet i alla sektorer ("mainstreaming").

3) Inrättande och utvärdering av all politik och alla program som berör kvinnor.

4) Uppföljning och genomförande av internationella avtal och konventioner om kvinnors rättigheter (FN, ILO m.fl.).

5) Informationspolitik och forskning med avseende på kvinnor.

6) Politik för lika möjligheter (artikel 141 i EG-fördraget), däribland lika möjligheter för män och kvinnor på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen (artikel 137.1 femte strecksatsen i EG-fördraget).

7) Bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

XVII. Utskottet för framställningar

Detta utskott är behörigt i frågor som rör

1) framställningar (artikel 21 i EG-fördraget), prövning och uppföljning av dessa samt kontakter med ombudsmannen,

2) bevakning av budgetgenomförandet under innevarande budgetår när det gäller utgifter som rör utskottets behörighetsområde på grundval av regelbundna rapporter från kommissionen.

(1) Antagen genom parlamentets beslut av den 19 maj 1983 i överenstämmelse med artikel 150 och ändrad genom parlamentets beslut av den 25 juli 1984, den 21 januari 1987, den 26 juli 1989, den 15 januari 1992, den 21 juli 1994, den 15 januari 1997 och den 15 april 1999.

BILAGA VII(1)

FÖRFARANDE FÖR BEHANDLING AV SEKRETESSBELAGDA HANDLINGAR SOM FÖRELAGTS EUROPAPARLAMENTET

1. När upplysningar eller handlingar föreläggs parlamentet under skydd av sekretess, skall behörigt utskotts ordförande omedelbart tillämpa sekretessförfarandet i punkt 3 nedan.

2. Alla parlamentets utskott har rätt att på skriftlig eller muntlig begäran av en av sina ledamöter tillämpa sekretessförfarandet beträffande upplysningar eller handlingar ledamoten angivit. En majoritet av två tredjedelar av de närvarande ledamöterna krävs för ett beslut om att tillämpa sekretessförfarande.

3. Har utskottets ordförande väl förklarat att sekretessförfarandet skall tillämpas har endast utskottets ledamöter samt ett strängt begränsat antal tjänstemän och sakkunniga, vilka på förhand utsetts av ordföranden, rätt att närvara vid förhandlingarna.

Handlingarna skall numreras och delas ut vid sammanträdets början och samlas in vid dess slut. Inga anteckningar får föras och fotokopiering är inte tillåten.

Protokollet från sammanträdet skall inte redogöra för behandlingen av en punkt som behandlas under sekretess. Endast ett eventuellt beslut får föras till protokollet.

4. Tre ledamöter av ett utskott som tillämpat sekretssförfarandet kan begära en prövning av brott mot tystnadsplikten, och att detta tas upp på föredragningslistan. En majoritet av utskottets ledamöter kan besluta att brott mot tystnadsplikten skall tas upp på föredragningslistan till det första sammanträde som följer på att ordföranden mottagit en sådan begäran.

5. Påföljder: Vid fall av överträdelser skall utskottets ordförande, efter att ha hört vice ordförandena, fastställa ett motiverat beslut om lämpliga påföljder (prickning, tillfällig uteslutning ur utskottet, förlängd eller permanent uteslutning ur utskottet).

Berörd ledamot har rätt att inkomma med besvär mot detta beslut utan att det har upphävande verkan. Detta besvär skall gemensamt prövas av talmanskonferensen och berört utskotts presidium. Beslut skall fattas med enkel majoritet och kan inte överklagas.

Kan det styrkas att en tjänsteman inte har respekterat tystnadsplikten skall de i tjänsteföreskrifterna fastställda påföljderna tillämpas.

(1) Antagen genom parlamentets beslut av den 15 februari 1989.

BILAGA VIII

NÄRMARE FÖRESKRIFTER FÖR UTÖVANDET AV EUROPAPARLAMENTETS UNDERSÖKNINGSRÄTT

Europaparlamenets, rådets och kommissionens beslut av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(1)

EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN HAR I SAMFÖRSTÅND FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, särskilt artikel 20b,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 193,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 107b, och

med beaktande av följande:

Det bör fastställas närmare föreskrifter för Europaparlamentets utövande av undersökningsrätten med hänsyn till bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

De tillfälliga undersökningskommittéerna måste ha nödvändiga medel för att fullgöra sina uppgifter; i detta avseende är det viktigt att medlemsstaterna samt Europeiska gemenskapernas institutioner och organ vidtar alla åtgärder som kan underlätta fullgörandet av dessa uppgifter.

Sekretess och konfidentiell behandling i samband med de tillfälliga undersökningskommittéernas arbete måste säkerställas.

Föreskrifterna för utövandet av undersökningsrätten kan på begäran av en av de tre institutionerna ses över efter utgången av Europaparlamentets valperiod mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Närmare föreskrifter om utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt skall fastställas i detta beslut i enlighet med artikel 20b i EKSG-fördraget, artikel 193 i EG-fördraget och artikel 107b i Euratomfördraget.

Artikel 2

1. Europaparlamentet kan vid fullgörandet av sina uppgifter på de villkor och inom de gränser som fastställs i de fördrag som anges i artikel 1 på begäran av en fjärdedel av sina ledamöter tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att undersöka påstådda fel eller missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten, oavsett om dessa skulle ha begåtts av en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan, en offentlig myndighet i en medlemsstat eller av personer som enligt gemenskapsrätten är bemyndigade att tillämpa denna.

Europaparlamentet skall fastställa de tillfälliga undersökningskommittéernas sammansättning samt närmare regler för deras arbetssätt.

Beslutet om att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté, i vilket särskilt skall anges kommitténs syfte och tidsfristen för att överlämna dess rapport, skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Den tillfälliga undersökningskommittén skall fullgöra sina uppgifter i enlighet med de befogenheter fördragen tilldelat gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen.

Medlemmarna av den tillfälliga undersökningskommittén och varje annan person som i sin tjänsteutövning får kännedom om sakförhållanden, information, kunskap, dokument eller annat där sekretess gäller i enlighet med en medlemsstats eller gemenskapsinstitutions bestämmelser är skyldig att bibehålla denna sekretess gentemot obehöriga personer och allmänheten, även efter det att deras tjänsteutövning har upphört.

Förhör och avgivande av vittnesmål skall vara offentliga. På begäran av en fjärdedel av medlemmarna i den tillfälliga undersökningskommittén, eller på begäran av gemenskapernas myndigheter eller nationella myndigheter, eller om den tillfälliga undersökningkommittén har förelagts uppgifter för vilka sekretess gäller, skall förhandlingarna ske bakom stängda dörrar. Vittnen och sakkunniga har rätt att avge utlåtande eller vittnesmål bakom stängda dörrar.

3. En tillfällig undersökningskommitté får inte utreda en sak som är föremål för rättslig prövning vid en gemenskapsinstans eller en nationell instans, så länge som den rättsliga prövningen inte är avslutad.

Inom en tidsfrist på två månader, antingen efter offentliggörandet i enlighet med punkt 1, eller efter det att kommissionen har informerats om att undersökningskommittén har förelagts ett påstående om att en medlemsstat har överträtt gemenskapsrätten, får kommissionen underrätta Europaparlamentet om att en sak som är hänskjuten till en tillfällig undersökningskommitté är underkastad ett förberedande gemenskapsförfarande; i detta fall skall den tillfälliga undersökningskommittén vidta alla nödvändiga åtgärder för att kommissionen fullt ut skall kunna utöva de befogenheter den tilldelats i enlighet med fördragen.

4. Den tillfälliga undersökningskommittén skall upplösas när den har överlämnat sin rapport inom den tidsfrist som fastställdes när den tillsattes, eller senast vid utgången av en tidsfrist på maximalt tolv månader från den dag då den tillsattes, eller, under alla omständigheter, vid utgången av valperioden.

Europaparlamentet kan efter ett motiverat beslut två gånger förlänga tolvmånadersfristen med tre månader. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. En tillfällig undersökningskommitté får inte tillsättas eller tillsättas på nytt angående en sak som redan varit föremål för undersökning av en tillfällig undersökningskommitté förrän det har gått minst tolv månader efter överlämnandet av denna undersöknings rapport, eller efter det att uppgiften har avslutats, och endast under förutsättning att nya omständigheter har framkommit.

Artikel 3

1. Den tillfälliga undersökningskommittén skall företa de undersökningar som är nödvändiga för att undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpningen av gemenskapsrätten enligt nedanstående villkor.

2. Den tillfälliga undersökningskommittén kan anmoda en gemenskapsinstitution, ett gemenskapsorgan eller en medlemsstats regering att utse en av sina ledamöter eller medlemmar att delta i kommitténs arbete.

3. På motiverad begäran av den tillfälliga undersökningskommittén skall berörda medlemsstater och gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan utse en tjänsteman eller annan anställd som de bemyndigar att uppträda inför den tillfälliga undersökningskommittén, såvida inte sekretess eller hänsyn till nationell och allmän säkerhet på grund av nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning utgör hinder för detta.

De aktuella tjänstemännen eller andra anställda skall yttra sig på sin regerings eller institutions vägnar och efter instruktion från dessa. De skall fortsätta att vara bundna av de förpliktelser som följer av de för dem gällande föreskrifterna.

4. Medlemsstaternas myndigheter och gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen skall, antingen på begäran av den tillfälliga undersökningskommittén eller på eget initiativ, tillhandahålla den tillfälliga undersökningskommittén de handlingar som är nödvändiga för att den skall kunna utföra sitt arbete om de inte på grund av sekretess eller av hänsyn till allmän och nationell säkerhet är förhindrade att göra detta på grund av medlemstaternas och gemenskapernas lagar och föreskrifter.

5. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall inte påverka andra nationella bestämmelser som hindrar en tjänsteman att uppträda eller utlämning av handlingar.

Hinder som uppstår med hänsyn till sekretess, offentlig eller nationell säkerhet eller på grund av bestämmelserna i första stycket, skall anmälas till Europaparlamentet av en företrädare som är behörig att binda den berörda medlemsstatens regering eller institution.

6. Gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen får inte tillhandahålla den tillfälliga undersökningskommittén handlingar från en medlemsstat utan att först ha informerat den berörda medlemsstaten om detta.

De får inte överlämna handlingar som omfattas av punkt 5 till den tillfälliga undersökningskommittén utan att först ha inhämtat den berörda medlemsstatens samtycke.

7. Bestämmelserna i punkterna 3-5 skall tillämpas på fysiska och juridiska personer som är bemyndigade enligt gemenskapsrätten att tillämpa denna.

8. Den tillfälliga undersökningskommittén kan begära att varje annan person avlägger vittnesmål inför kommittén i den mån det är nödvändigt för fullgörandet av dess uppgifter. Om omnämnandet av en person i förbindelse med en undersökning kan åsamka skada skall den tillfälliga undersökningskommittén underrätta personen om detta samt höra personen ifall denne så begär.

Artikel 4

1. De upplysningar som den tillfälliga undersökningskommittén samlar in får endast användas för att fullgöra dess uppgifter. Upplysningarna får inte offentliggöras om de innehåller sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter av konfidentiell natur eller om personer härigenom namnges.

Europaparlamentet skall anta de administrativa och reglementariska bestämmelser som behövs för att säkerställa sekretess och konfidentiell behandling i förbindelse med de tillfälliga undersökningskommittéernas arbete.

2. Den tillfälliga undersökningskommitténs rapport skall föreläggas Europaparlamentet som kan bestämma att rapporten skall offentliggöras, om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 1.

3. Europaparlamentet får överlämna de rekommendationer som det har antagit på grundval av den tillfälliga undersökningskommitténs rapport till gemenskapsinstitutionerna eller gemenskapsorganen eller medlemsstaterna. Dessa skall dra de slutsatser därav som de anser lämpliga.

Artikel 5

Alla meddelanden till medlemsstaternas nationella myndigheter för genomförandet av detta beslut skall gå via medlemsstaternas fasta representationer vid Europeiska unionen.

Artikel 6

På begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen kan ovanstående bestämmelser ses över mot bakgrund av gjorda erfarenheter, från det att Europaparlamentets valperiod har löpt ut.

Artikel 7

Detta beslut skall träda i kraft den dag det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

(1) EGT L 113, 19.5.1995, s. 2.

BILAGA IX

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL ARTIKEL 9.2 - LOBBYGRUPPER VID EUROPAPARLAMENTET

Artikel 1

Passerkort

1. Passerkortet skall utgöras av ett inplastat kort med ett fotografi av innehavaren, innehavarens för- och efternamn samt namnet på det företag, den organisation eller den person som innehavaren arbetar för.

Innehavare av passerkort skall alltid bära kortet synligt inom alla parlamentets lokaler. Underlåtenhet att göra detta kan leda till att kortet dras in.

Passerkortet skall särskiljas i form och färg från de passerkort som utfärdas till tillfälliga besökare.

2. Passerkort skall endast förnyas om innehavaren har uppfyllt de krav som anges i artikel 9.2 i arbetsordningen.

I det fall en ledamot ifrågasätter en representants eller en lobbygrupps verksamhet skall frågan hänvisas till kvestorerna, som skall göra en utredning och avgöra om passerkortet ifråga får behållas eller skall dras in.

3. Passerkort ger under inga omständigheter innehavaren rätt att närvara vid andra av parlamentets eller dess organs sammanträden än de som förklarats öppna för allmänheten och ger i detta fall inte innehavaren rätt till undantag från de regler om tillträde som gäller för alla övriga unionsmedborgare.

Artikel 2

Assistenter

1. Vid början av varje mandatperiod skall kvestorerna besluta om det högsta antal assistenter som kan registreras av varje ledamot.

Registrerade assistenter skall när de tillträder sin tjänst avge en skriftlig förklaring beträffande sin yrkesverksamhet och andra uppdrag och verksamheter som de utför mot ersättning.

2. Assistenterna skall ha tillträde till parlamentet enligt samma villkor som personal vid generalsekretariatet eller de politiska grupperna.

3. Övriga personer, även de som arbetar direkt med ledamöterna, skall enbart ha tillträde till parlamentet enligt vad som föreskrivs i artikel 9.2 i arbetsordningen.

Artikel 3

Uppförandekodex

1. I sina förbindelser med parlamentet skall de personer vars namn förekommer i registret som avses i artikel 9.2 i arbetsordningen

a) rätta sig efter bestämmelserna i artikel 9 i arbetsordningen och denna bilaga,

b) uppge vems eller vilkas intressen de företräder vid kontakt med parlamentets ledamöter, ledamöternas medarbetare eller tjänstemän vid parlamentet,

c) inte försöka få tag i information på ett oärligt sätt,

d) inte uppge någon formell anknytning till parlamentet i sina förbindelser med tredje man,

e) inte i vinstsyfte sprida handlingar som erhållits från parlamentet till tredje man,

f) strikt rätta sig efter bestämmelserna i artikel 2 andra stycket i bilaga I,

g) själva förvissa sig om att stöd som erbjuds i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 bilaga I förs upp i det härför avsedda registret,

h) rätta sig efter bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna vid anställning av före detta tjänstemän från institutionerna,

i) rätta sig efter alla bestämmelser som parlamentet fastställer om före detta ledamöters rättigheter och skyldigheter,

j) för att undvika eventuella intressekonflikter, på förhand införskaffa berörda ledamöters tillstånd för kontrakt med eller anställning av ledamotsassistent och därefter förvissa sig om att detta uppges i registret som avses i artikel 9.2 i arbetsordningen.

2. Brott mot denna uppförandekodex kan medföra att passerkortet dras in för berörda personer, och eventuellt för deras företag.

BILAGA X

OMBUDSMANNENS ÄMBETSUTÖVNING

A. EUROPAPARLAMENTETS BESLUT OM FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA VILLKOR FÖR OMBUDSMANNENS ÄMBETSUTÖVNING(1)

Europaparlamentet har beslutat följande

med beaktande av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna, särskilt artikel 195.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 20d.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen samt artikel 107d.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av kommissionens yttrande,

med beaktande av rådets godkännande, och

med beaktande av följande:

Föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning bör fastställas i enlighet med bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

De förutsättningar under vilka ett klagomål kan inlämnas till ombudsmannen måste fastställas liksom förhållandet mellan ombudsmannens ämbetsutövning och rättsliga eller administrativa förfaranden.

Ombudsmannen, som även kan handla på eget initiativ, måste ha tillgång till allt som behövs för ämbetsutövningen. Därför måste gemenskapens institutioner och organ på ombudsmannens begäran tillhandahålla all information som begärs om det inte finns vederbörligen fullgoda skäl för sekretess och utan att det påverkar ombudsmannens förpliktelse att inte avslöja sådan information; medlemsstaternas myndigheter måste förse ombudsmannen med all nödvändig information utom när sådan information omfattas av lagar och andra författningar om sekretess eller av bestämmelser som hindrar dess spridning. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen bör ombudsmannen underrätta Europaparlamentet som vidtar lämpliga åtgärder.

Förfaranden måste fastställas för fall där ombudsmannens undersökningar uppdagar fel eller försummelser. Det bör även läggas fast att ombudsmannen vid slutet av varje årlig session överlämnar en uttömmande rapport till Europaparlamentet.

Ombudsmannen och personalen måste behandla den information som de har fått under sin ämbetsutövning förtroligt; ombudsmannen måste dock underrätta de behöriga myndigheterna om förhållanden som troligen kan omfattas av straffrättslig lagstiftning och som kommit till ombudsmannens kännedom genom undersökningar.

Bestämmelser bör fastställas för ett eventuellt samarbete mellan ombudsmannen och samma slags myndigheter i vissa medlemsstater i överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning.

I början av varje mandatperiod och för hela dess längd bör Europaparlamentet till ombudsman utse en person som är medborgare i unionen och som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och kompetens.

Det bör fastställas under vilka villkor som ombudsmannens ämbetsutövning skall upphöra.

Ombudsmannen måste utöva sitt ämbete med fullständig oavhängighet och vid ämbetstillträdet avge en högtidlig försäkran inför Europeiska gemenskapernas domstol att ombudsmannen ämnar göra detta. Bestämmelser om vilka handlingar som är oförenliga med ombudsmannens ämbetsutövning bör läggas fast liksom bestämmelser om ombudsmannens ersättning, immunitet och privilegier.

Bestämmelser bör fastställas för tjänstemän och andra anställda vid ombudsmannens kansli som bistår ombudsmannen samt för verksamhetens budget. Ombudsmannen bör ha samma säte som Europaparlamentet.

Det är ombudsmannens uppgift att anta bestämmelser för genomförandet av detta beslut. Dessutom bör vissa övergångsbestämmelser fastställas för den första ombudsman som utses efter det att Fördraget om Europeiska unionen har trätt i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning skall vara de som avses i detta beslut i enlighet med artikel 195.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 20d.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen samt artikel 107d.4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

2. Ombudsmannen skall utöva sitt ämbete i enlighet med de befogenheter som fördragen ger gemenskapens institutioner och organ.

3. Ombudsmannen får inte ingripa i mål som är anhängiga vid domstol eller ifrågasätta domstolsavgöranden.

Artikel 2

1. Inom ramarna för de ovan nämnda fördragen och de villkor som slås fast i dem skall ombudsmannen bidra till upptäckten av fel och försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ med undantag av domstolen och förstainstansrätten i deras rättsliga funktion och föreslå åtgärder för att avhjälpa dessa fel och försummelser. Handlingar som företas av någon annan myndighet eller person kan inte vara föremål för klagan hos ombudsmannen.

2. Varje unionsmedborgare eller varje fysisk eller juridisk person som har sitt hemvist eller säte i en av unionens medlemsstater kan antingen direkt eller genom en ledamot av Europaparlamentet inge ett klagomål till ombudsmannen gällande fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ med undantag av domstolen och förstainstansrätten i deras rättsliga funktion. Ombudsmannen skall underrätta institutionen eller organet i fråga så snart ett klagomål inges.

3. Klagomålet skall innehålla uppgifter om klagomålets innehåll och vem som framför klagomålet; denne kan begära att klagomålet behandlas förtroligt.

4. Ett klagomål skall göras inom två år från den dag då omständigheterna på vilka klagomålet grundar sig blev kända av den person som framför klagomålet och måste föregås av lämpliga hänvändelser till de berörda institutionerna och organen.

5. Ombudsmannen kan råda den person som framför klagomålet att vända sig till en annan myndighet.

6. Klagomål som inges till ombudsmannen skall inte påverka tidsfrister för överklaganden i administrativa förfaranden eller domstolsförfaranden.

7. När ombudsmannen måste avvisa ett klagomål eller avbryta sin undersökning på grund av pågående eller avslutade rättsliga åtgärder rörande omständigheter som tagits upp i ett klagomål skall resultatet av de undersökningar som redan är gjorda arkiveras utan ytterligare åtgärder.

8. Klagomål som rör arbetsförhållanden mellan gemenskapens institutioner och organ och deras tjänstemän och annan personal får inte inges till ombudsmannen om inte alla andra möjligheter att framföra interna administrativa önskemål och klagomål, särskilt förfarandena som avses i artikel 90.1-2 i tjänsteföreskrifterna, har uttömts av den berörda personen och tidsfristerna för svar från den myndighet till vilken hänvändelse har gjorts har gått ut.

9. Ombudsmannen skall snarast möjligt underrätta den person som har framfört klagomålet om vilka åtgärder som vidtagits.

Artikel 3

1. Ombudsmannen skall på eget initiativ eller på grund av ett klagomål genomföra alla undersökningar som finnes vara berättigade för att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ. Ombudsmannen skall underrätta den berörda institutionen eller det berörda organet om detta och de kan ge alla relevanta upplysningar.

2. Gemenskapens institutioner och organ måste förse ombudsmannen med all information som begärs av dem och ge tillgång till relevanta dokument. De får vägra endast om det finns vederbörligen fullgoda skäl för sekretess.

De skall ge tillgång till dokument som är hemliga enligt lag eller andra författningar med ursprung i en medlemsstat endast om denna medlemsstat på förhand har givit sitt samtycke.

De skall ge tillgång till andra dokument med ursprung i en medlemsstat efter att ha informerat medlemsstaten i fråga.

I båda fallen får ombudsmannen i enlighet med artikel 4 inte avslöja innehållet i sådana dokument.

Tjänstemän och andra anställda inom gemenskapens institutioner och organ skall avlägga vittnesmål på begäran av ombudsmannen; de skall uttala sig på sin administrations vägnar och enligt instruktioner från denna och skall ha fortsatt tystnadsplikt.

3. På begäran av ombudsmannen måste medlemsstaternas myndigheter via medlemsstaternas beskickningar vid Europeiska gemenskaperna tillhandahålla all information som kan bidra till att reda ut misstänkta fel eller försummelser i samband med verksamheten inom gemenskapens institutioner och organ utom när sådan information omfattas av lagar och andra författningar om sekretess eller av bestämmelser som hindrar dess spridning. I det senare fallet kan dock den berörda medlemsstaten tillåta ombudsmannen att ta del av informationen under förutsättning att han förbinder sig att inte avslöja den.

4. Om ombudsmannen inte får den begärda hjälpen skall parlamentet underrättas. Parlamentet skall vidta lämpliga åtgärder.

5. Ombudsmannen skall så långt det är möjligt försöka att tillsammans med institutionen eller organet i fråga nå en lösning som rättar till felet eller gottgör försummelsen och som tillfredsställer klagomålet.

6. Om ombudsmannen upptäcker fall av fel eller försummelse skall institutionen eller organet i fråga meddelas och när så är lämpligt föreslå rekommendationer. Institutionen eller organet skall inom tre månader sända ett detaljerat yttrande till ombudsmannen.

7. Ombudsmannen skall sedan sända en rapport till Europaparlamentet och till institutionen eller organet i fråga. Rapporten får innehålla rekommendationer. Ombudsmannen skall underrätta den person som inlämnat klagomålet om undersökningens resultat om yttrandet från institutionen eller organet i fråga samt om ombudsmannens rekommendationer.

8. Vid slutet av varje årlig session skall ombudsmannen överlämna en rapport om sina undersökningsresultat till Europaparlamentet.

Artikel 4

1. Ombudsmannen och personalen på vilka artikel 287 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen artikel 47.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen samt artikel 194 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall tillämpas får inte avslöja information eller innehåll i dokument som de får tillgång till i sina undersökningar. De skall också visa diskretion när det gäller information som kan skada den person som har lämnat in klagomålet eller någon annan inblandad person dock utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2.

2. Om ombudsmannen i sina undersökningar upptäcker förhållanden som troligen kan omfattas av straffrättslig lagstiftning måste de nationella behöriga myndigheterna genast underrättas via medlemsstaternas beskickningar vid Europeiska gemenskaperna och i tillämpliga fall den gemenskapsinstitution som har maktbefogenheter över tjänstemannen eller den anställde i fråga; institutionen kan eventuellt åberopa artikel 18 andra stycket i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna. Ombudsmannen får även informera gemenskapsinstitutionen eller gemenskapsorganet i fråga om förhållanden som från disciplinär synpunkt ifrågasätter uppträdandet hos en av deras anställda.

Artikel 5

Ombudsmannen får samarbeta med myndigheter av samma typ i vissa medlemsstater under förutsättning att det sker i enlighet med gällande nationell lagstiftning om det gör undersökningsarbetet mer effektivt och ger bättre skydd för rättigheter och intressen åt de personer som lämnar in klagomål. Ombudsmannen får inte på dessa grunder begära att få se dokument som ombudsmannen inte skulle ha tillgång till enligt artikel 3.

Artikel 6

1. Efter varje val till Europaparlamentet skall en ombudsman utses av Europaparlamentet för hela valperiodens längd. Ombudsmannens mandat kan förlängas.

2. Ombudsmannen skall utses bland personer som är unionsmedborgare som fullt ut äger medborgerliga och politiska rättigheter, som uppvisar alla erforderliga bevis för oavhängighet och som uppfyller kraven för utövandet av det högsta domarämbetet i sina länder eller besitter en sådan erkänd kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ombudsmannaämbetet.

Artikel 7

1. Ombusmannen skall upphöra att utöva sitt ämbete antingen vid slutet av sin ämbetsperiod eller vid frivillig avgång eller avskedande.

2. Ombudsmannen skall stanna i sitt ämbete till dess att efterträdare har utsetts utom vid avskedande.

3. Om ämbetet frånträds i förtid skall en efterträdare utses för den resterande delen av parlamentssessionen inom tre månader från den tidpunkt då ämbetet blev vakant.

Artikel 8

En ombudsman som inte längre uppfyller de krav som ställs för utförande av uppgifterna eller som gör sig skyldig till allvarlig försummelse kan avsättas av Europeiska gemenskapernas domstol på begäran av Europaparlamentet.

Artikel 9

1. Ombudsmannen skall utöva sitt ämbete med fullständig oavhängighet i gemenskapernas och unionsmedborgarnas allmänna intresse. I sin ämbetsutövning skall ombudsmannen varken begära eller acceptera instruktioner från någon regering eller från något annat organ. Ombudsmannen skall avstå från alla handlingar som är oförenliga med ämbetsutövningen.

2. När ombudsmannen tillträder sitt ämbete skall en högtidlig försäkran avges inför Europeiska gemenskapernas domstol att ombudsmannen ämnar utöva sitt ämbete med fullständig oavhängighet och opartiskhet samt under och efter sin ämbetsperiod kommer att respektera de åtaganden som följer av ämbetet särskilt plikten att efter ämbetstidens utgång uppträda med integritet och diskretion när det gäller att acceptera vissa befattningar eller förmåner.

Artikel 10

1. Under ämbetsperioden får ombudsmannen inte åtaga sig någon annan politisk eller administrativ uppgift eller utöva någon annan verksamhet oavsett om den är avlönad eller inte.

2. Ombudsmannen skall ha samma ställning som en domare vid Europeiska gemenskapernas domstol när det gäller lön, traktamenten och pension.

3. Artikel 12-15 och artikel 18 i protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna skall tillämpas på ombudsmannen samt tjänstemännen och övriga anställda vid ombudsmannens kansli.

Artikel 11

1. Ombudsmannen skall biträdas av ett kansli vars chefstjänsteman ombudsmannen skall utse.

2. Tjänstemännen och andra anställda vid ombudsmannens kansli skall lyda under de regler och bestämmelser som gäller för tjänstemän och andra anställda inom Europeiska gemenskaperna. Deras antal skall anpassas varje år som ett led i budgetprocessen.

3. Anställda i Europeiska gemenskaperna och i medlemsstaterna som utses att tjänstgöra vid ombudsmannens kansli skall flyttas över i tjänstens intresse och skall garanteras återinträde i en tjänst vid sin ursprungliga arbetsplats.

4. I personalärenden skall ombudsmannen ha samma status som institutionerna i den betydelse som avses i artikel 1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna.

Artikel 12

Ombudsmannens budget skall utgöra bilaga till avsnitt I (Europaparlamentet) i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 13

Ombudsmannen skall ha samma säte som Europaparlamentet.

Artikel 14

Ombudsmannen skall anta bestämmelser för genomförandet av detta beslut.

Artikel 15

Den första ombudsman som utses efter ikraftträdandet av Fördraget om Europeiska unionen skall utses för den resterande delen av parlamentets valperiod.

Artikel 16

Europaparlamentet skall i sin budget göra de reservationer för den förste ombudsmannens personal utrustning och lokaler som krävs för att utöva ämbetet så snart ombudsmannen är utnämnd.

Artikel 17

Detta beslut skall offenliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det träder i kraft samma dag som det offentliggörs.

B. EUROPEISKA OMBUDSMANNENS BESLUT OM ANTAGANDE AV GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER(2)

Artikel 1

Definitioner

1. I dessa genomförandebestämmelser avses med medborgare: varje fysisk eller juridisk person som framför ett klagomål till Europeiska ombudsmannen.

2. Med "berörd institution" avses den gemenskapsinstitution eller det gemenskapsorgan som är föremål för ett klagomål eller en undersökning på eget initiativ.

3. Med "stadgan" avses föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning.

Artikel 2

Inkommande klagomål

1. Inkommande klagomål skall identifieras, registreras och numreras.

2. Mottagandet skall bekräftas till medborgaren, med angivande av klagomålets registreringsnummer och namn på den juridiske handläggare som handlägger klagomålet.

3. En framställning som Europaparlamentet, med framställarens godkännande, överför till ombudsmannen skall behandlas som ett klagomål.

4. Ombudsmannen får, när så är lämpligt och med den klagandes godkännande, överföra ett klagomål till Europaparlamentet för behandling som en framställning.

5. Ombudsmannen får, när så är lämpligt och med den klagandes godkännande, överföra ett klagomål till en annan behörig myndighet.

Artikel 3

Klagomåls tillåtlighet

1. På grundval av de kriterier som fastställs i fördraget och i stadgan, skall ombudsmannen besluta om ett klagomål ligger inom hans ämbetsområde eller inte och, om så är fallet, om det är tillåtet. Han får begära att medborgaren tillhandahåller ytterligare information eller handlingar innan han fattar sitt beslut.

2. Om klagomålet ligger utanför hans ämbetsområde, eller är otillåtet, skall ombudsmannen avvisa klagomålet. Han skall informera medborgaren om sitt beslut och om orsakerna till avslaget. Ombudsmannen får råda medborgaren att vända sig till en annan myndighet.

Artikel 4

Undersökningar av tillåtna klagomål

1. Ombudsmannen skall besluta om det finns tillräckliga grunder för att berättiga en undersökning av ett tillåtet klagomål.

2. Om ombudsmannen anser att det saknas tillräckliga grunder för att berättiga en undersökning skall han avsluta klagomålet och informera medborgaren om detta.

3. Om ombudsmannen anser att det finns tillräckliga grunder för att berättiga en undersökning skall han informera medborgaren och den berörda institutionen om detta. Han skall skicka en kopia av klagomålet till den berörda institutionen med en uppmaning att avge ett yttrande inom en angiven tidsperiod på normalt högst tre månader. Uppmaningen till den berörda institutionen får innehålla specifikationer om särskilda aspekter av klagomålet, eller särskilda frågor, som bör tas upp i yttrandet.

4. Ombudsmannen skall skicka den berörda institutionens yttrande till medborgaren, såvida han inte i ett visst fall anser det olämplig att göra detta. Medborgaren skall beredas möjlighet att inkomma med kommentarer till ombudsmannen, inom en angiven tidsperioden på normalt högst en månad.

5. Efter att ha övervägt yttrandet och eventuella kommentarer från den medborgare till vilken det skickats, får ombudsmannen antingen besluta att avsluta ärendet med en kritisk anmärkning eller fortsätta sina undersökningar. Han skall informera medborgaren och det berörda institutionen om detta.

Artikel 5

Undersökningsbefogenheter

1. Med förbehåll för de villkor som fastställs i stadgan, får ombudsmannen begära att gemenskapens institutioner och organ och medlemsstaternas myndigheter inom en rimlig tid förser honom med information eller handlingar i samband med en undersökning.

2. På begäran av ombudsmannen skall tjänstemän eller andra anställda inom gemenskapens institutioner eller organ avlägga vittnesmål inom ramen för de villkor som fastställs i stadgan. Om en enskild tjänsteman eller annan anställd särskilt kritiseras i ett klagomål skall han eller hon normalt anmodas att avge yttranden.

3. På begäran av ombudsmannen skall gemenskapens institutioner och organ vidta åtgärder så att han kan fullfölja sina undersökningar på plats.

4. Ombudsmannen får beställa sådana undersökningar eller expertrapporter som han anser nödvändiga för att på ett tillfredsställande sätt genomföra en undersökning. Kostnaderna för detta skall belasta hans budget.

Artikel 6

Vänskapliga förlikningar

1. Om ombudsmannen avslöjar administrativa missförhållanden skall han så långt det är möjligt samarbeta med den berörda institutionen för att försöka nå en vänskaplig förlikning för att undanröja dem och för att tillfredsställa medborgaren.

2. Om ombudsmannen anser att ett sådant samarbete varit fruktsamt skall han avsluta ärendet med ett motiverat beslut. Han skall informera medborgaren och den berörda institutionen om sitt beslut.

3. Om ombudsmannen anser att en vänskaplig förlikning inte är möjligt, eller om ett försök till en sådan misslyckas, skall han antingen avsluta ärendet med ett motiverat beslut som eventuellt kan inbegripa en kritisk anmärkning, eller utarbeta en rapport med förslag till rekommendationer.

Artikel 7

Kritiska anmärkningar

1. Ombudsmannen skall utfärda en kritisk anmärkning om han anser

a) att det inte längre är möjligt för institutionen eller organet i fråga att undanröja fallet av administrativt missförhållande och

b) fallet av administrativt missförhållande inte har några allmänna återverkningar.

2. När ombudsmannen avslutar ett ärende med en kritisk anmärkning skall han informera medborgaren och den berörda institutionen om sitt beslut.

Artikel 8

Rapporter med förslag till rekommendationer

1. Ombudsmannen skall lägga fram en rapport med förslag till rekommendationer till institutionen eller organet i fråga om han anser att det antingen

a) är möjligt för institutionen eller organet i fråga att undanröja fallet av administrativt missförhållande, eller

b) fallet av administrativt missförhållande har allmänna återverkningar.

2. Ombudsmannen skall skicka en kopia av sin rapport och förslag till rekommendationer till den berörda institutionen och till medborgaren.

3. Den berörda institutionen skall till ombudsmannen avge ett detaljerat yttrande inom tre månader. Det detaljerade yttrandet kan bestå av ett godkännande av ombudsmannens beslut och en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att genomföra rekommendationerna.

4. Om ombudsmannen inte är tillfredsställd med det detaljerade yttrandet skall han utarbeta en rapport om det administrativa missförhållandet. Rapporten kan innehålla rekommendationer.

5. En rapport enligt ovanstående punkt skall utgöras av en särskilt rapport till Europaparlamentet. Ombudsmannen skall skicka en kopia av rapporten till den berörda institutionen och till medborgaren.

Artikel 9

Undersökningar på eget initiativ

1. Ombudsmannen får besluta att företa undersökningar på eget initiativ.

2. Ombudsmannens undersökningsbefogenheter vid undersökningar på eget initiativ skall vara de samma som vid undersökningar som företas till följd av ett klagomål.

3. De förfaranden som tillämpas vid undersökningar som företas till följd av ett klagomål skall på motsvarande sätt tillämpas vid undersökningar på eget initiativ.

Artikel 10

Förfarandet

1. På begäran av medborgaren skall ombudsmannen behandla klagomålet konfidentiellt. Om ombudsmannen anser att det är nödvändigt att skydda den klagandes eller tredje parts intressen får han på eget initiativ klassificera ett klagomål som konfidentiellt.

2. Om ombudsmannen anser det lämpligt får han vidta åtgärder för att säkerställa att ett klagomål prioriteras.

3. Om rättsliga förfaranden inleds rörande omständigheter som ombudsmannen undersöker skall han avsluta ärendet. Resultatet av de undersökningar som redan är gjorda skall arkiveras utan ytterligare åtgärder.

4. Om ombudsmannen under en undersökning upptäcker förhållanden som omfattas av straffrättslig lagstiftning skall han underrätta de nationella behöriga myndigheterna och, i tillämpliga fall, en gemenskapsinstitution eller ett gemenskapsorgan. Ombudsmannen får även informera en gemenskapsinstitution eller ett gemenskapsorgan om förhållanden som enligt honom skulle kunna berättiga disciplinära åtgärder.

Artikel 11

Rapporter till Europaparlamentet

1. Ombudsmannen skall till Europaparlamentet överlämna en årsrapport om hela sin verksamhet, inbegripet sina undersökningsresultat.

2. En rapport enligt artikel 8.4 ovan skall utgöras av en särskilt rapport från ombudsmannen till Europaparlamentet.

3. Ombudsmannen får överlämna andra sådana särskilda rapporter till Europaparlamentet om han anser det lämpligt för att uppfylla sina förpliktelser enligt fördraget och stadgan.

4. Årsrapporten och de särskilda rapporterna från ombudsmannen får innehålla sådana rekommendationer som han anser lämpliga för att uppfylla sina förpliktelser enligt fördraget och stadgan.

5. Ombudsmannen skall offentliggöra sin årsrapport och sina särskilda rapporter i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (C-serien).

Artikel 12

Samarbete med nationella ombudsmän

Ombudsmannen får samarbeta med ombudsmän och liknande organ i medlemsstaterna i syfte att göra sina egna undersökningar och de undersökningar som företas av ombudsmän och liknande organ i medlemsstaterna mer effektiva och för att tillhandahålla ett effektivare skydd av unionsmedborgarnas rättigheter och intressen.

Artikel 13

Allmänhetens tillgång till handlingar som innehas av ombudsmannen

1. Med offentliga handlingar avses följande:

a) det allmänna registret över icke-konfidentiella klagomål,

b) klagomål och bifogade handlingar från medborgaren,

c) yttranden och detaljerade yttranden från berörda institutioner och eventuella kommentarer till dessa från medborgaren,

d) ombudsmannens beslut att avsluta ärenden,

e) rapporter och förslag till rekommendationer enligt artikel 8.4 ovan.

2. De handlingar som avses i b-e i förgående punkt skall behandlas som konfidentiella om klagomålet har klassificerats som konfidentiellt i enlighet med artikel 10.1 ovan.

3. Ombudsmannens rapporter till Europaparlamentet angående konfidentiella klagomål skall offentliggöras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera medborgaren.

4. Andra handlingar som ombudsmannen är i besittning av skall vara offentliga handlingar såvida inte ombudsmannen anser att dessa måste behandlas som konfidentiella, antingen

a) till följd av vad som sägs i fördragen, ombudsmannens stadga eller eventuella andra bestämmelser i gemenskapsrätten, eller

b) för att skydda sitt intresse av att hans handläggning eller det sätt på vilket han utövar sitt ämbete hålls konfidentiellt.

5. Ombudsmannen skall tillhandahålla offentliga handlingar som han är i besittning av efter skriftliga förfrågningar som gör det möjligt att identifiera de handlingar som efterfrågas.

6. Tillgång ges antingen på plats eller genom att ge sökanden en kopia. Ombudsmannen får ta ut rimliga avgifter för tillhandahållandet av kopior av handlingar. Alla avgifter skall specificeras.

7. Beslutet om en ansökan om tillgång till en handling skall fattas utan onödiga fördröjningar och senast inom 15 arbetsdagar från mottagandet av ansökan.

8. Om en ansökan om tillgång till en handling helt eller delvis avslås skall grunderna för beslutet anges.

9. Ovannämnda bestämmelser är inte tillämpliga på offentliggjorda handlingar som inte ombudsmannen författat.

Artikel 13

Språk

1. Ett klagomål som inges till ombudsmannen skall vara skrivet på ett av unionens officiella språk. Ombudsmannen behöver inte behandla klagomål som ingivits på andra språk än dessa.

2. Språket vid ombudsmannens undersökningar på eget initiativ skall vara ett av unionens officiella språk. Vid ett klagomål skall det officiella språket vara det språk på vilket klagomålet är skrivet.

3. Ombudsmannen skall bestämma vilka handlingar som skall upprättas på undersökningsspråket.

4. Skriftväxling med medlemsstaternas myndigheter skall ske på den berörda statens officiella språk.

5. Årsrapporten, särskilda rapporter och, när så är möjligt, andra handlingar som ombudsmannen offentliggör skall finnas tillgängliga på alla officiella språk.

(1) Antaget den 9 mars 1994.

(2) Antaget den 16 oktober 1997.