31999D0276

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 276/1999/EG av den 25 januari 1999 om antagande av en flerårig handlingsplan på gemenskapsnivå för att främja en säkrare användning av Internet genom att bekämpa olagligt och skadligt innehåll på globala nät

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129a.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1) Genom att ge konsumenterna större möjligheter, sänka hindren för att skapa och distribuera innehåll och genom att erbjuda bred tillgång till allt rikare källor till digital information erbjuder Internet fördelar, särskilt vad gäller utbildning, vilket erkändes av rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, den 17 februari 1997 i deras resolution om olagligt och skadligt innehåll på Internet (5).

(2) Mängden skadligt och olagligt innehåll på Internet, kan, trots att det rör sig om en begränsad mängd, negativt påverka skapandet av den gynnsamma miljö som krävs för att alla initiativ och all verksamhet skall komma till sin rätt.

(3) För att se till att konsumenterna utnyttjar Internet fullt ut är det väsentligt att det skapas en säkrare användarmiljö genom att olaglig användning av Internets tekniska möjligheter bekämpas, särskilt i samband med brott mot barn samt människohandel eller för spridning av rasistiska och främlingsfientliga idéer.

(4) Konsumenterna bör erbjudas ett högt skydd. Till detta bör gemenskapen bidra genom särskilda åtgärder som stöder och kompletterar medlemsstaternas politik i fråga om information till konsumenterna om en säkrare användning av Internet.

(5) Främjande av självreglering inom branschen och system för övervakning av innehållet, utveckling av filtreringsverktyg och klassificeringssystem från branschens håll och ökad medvetenhet om branschens tjänster samt stimulans till internationellt samarbete mellan alla berörda parter kommer att spela en nyckelroll i stabiliseringen av en säkrare miljö och bidra till att undanröja hinder för den aktuella branschens utveckling och konkurrenskraft.

(6) Rådet uppdrog den 24 april 1996 åt kommissionen att sammanfatta de problem som Internets snabba utveckling medfört, och att särskilt bedöma önskvärdheten av bestämmelser på gemenskapsnivå eller internationell nivå.

(7) Den 23 oktober 1996 överlämnade kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om olagligt och skadligt material på Internet tillsammans med grönboken om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet inom audiovisuella tjänster och informationstjänster.

(8) I deras ovannämnda resolution av den 17 februari 1997 välkomnade rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, rapporten från kommissionens arbetsgrupp om olagligt och skadligt material på Internet och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att vidta ett antal åtgärder.

(9) I sin resolution av den 24 april 1997 om kommissionens meddelande om olagligt eller skadligt material på Internet (6) uppmanade Europaparlamentet medlemsstaterna att med utgångspunkt i gemensamma riktlinjer stärka det administrativa samarbetet och uppmanade kommissionen att, efter samråd med Europaparlamentet, föreslå en gemensam ram för självreglering på Europeiska unionens nivå.

(10) I den förklaring som ministrarna antog i samband med den internationella ministerkonferens benämnd "Globala informationsnät: Att inse möjligheterna" som hölls i Bonn den 6-8 juli 1997 på initiativ av den tyska regeringen underströk ministrarna den roll som den privata sektorn kan spela för att skydda konsumentintressena och för att främja och respektera etiska normer, genom väl fungerande system för självreglering i överensstämmelse med och med stöd i lagstiftningen. Ministrarna uppmanade branschen att införa öppna plattformsoberoende system för klassificering av innehållet, och att föreslå klassningstjänster som uppfyller de olika användarnas behov och tar hänsyn till Europas kulturella och språkliga mångfald. Ministrarna framhöll även vikten av att skapa tilltro till och förtroende för globala informationsnät genom att det säkerställs att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att hela samhällets, inklusive producenters och konsumenters, intressen skyddas.

(11) Den 24 september 1998 antog rådet en rekommendation om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten (7) (nedan kallad rekommendationen om skydd för minderåriga och för den mänskliga värdigheten). Denna handlingsplan kommer att genomföras i nära samordning med rådets rekommendation.

(12) Samarbete med branschen för att införa ett frivilligt system för självreglering kan på ett effektivt sätt hjälpa till att begränsa flödet av olagligt innehåll på Internet.

(13) En samordning av representativa organ och organ för självreglering på europeisk nivå är nödvändig för att sådana system skall kunna fungera effektivt i hela Europa. I detta avseende bör system för självreglering inom branschen, vilka omfattar organ som företräder leverantörer, konsumenter och användare av Internet-tjänster, och effektiva etiska regler för verksamheten uppmuntras inom ramen för gällande lagstiftning, samt, om det är nödvändigt, bör ett direktrapporteringssystem med s. k. hot-lines (nedan kallat telejour), genom vilket användarna kan rapporterna sådant innehåll som de anser vara olagligt, göras tillgängligt för allmänheten.

(14) Det eventuella direktrapporteringssystemet bör stödja och främjade de åtgärder som medlemsstaterna vidtar. Dubbelarbete bör undvikas. Eventuella direktrapporteringssystem skulle kunna upprättas i samarbete med medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter. Ansvaret för att åtala och straffa de som är ansvariga för olagligt innehåll bör även fortsättningsvis åvila de nationella rättsvårdande myndigheterna.

(15) Det är nödvändigt att på europeisk nivå främja konsumenternas tillgång till filtreringsverktyg och införande av klassificeringssystem, till exempel den PICS-standard (platform for Internet content selection) som med gemenskapsstöd har lanserats av det internationella World-Wide-Web-konsortiet.

(16) Initiativ som ökar kunskaperna, vilka genomförs i medlemsstaterna och vilka bör ge ett mervärde på europeisk nivå, bör uppmuntras, så att användarna förstår möjligheterna och nackdelarna med Internet för att användningen av de tjänster som tillhandahålls av branschen därmed kan öka. Särskilt föräldrar, lärare och konsumenter bör informeras tillräckligt så att de kan dra full nytta av programvara och klassificeringssystem för att underlätta föräldrarnas kontroll. Det bör finnas en flerårig handlingsplan för att främja en säkrare användning av Internet (handlingsplanen).

(17) Med tanke på att de problem som finns i samband med Internet är av global art och bara kan lösas globalt, är det, för att denna handlingsplan skall kunna genomföras och dessutom få genomslagskraft bortom EU:s gränser, viktigt att samarbeta med internationella organisationer och tredje länder.

(18) Insatser i fråga om innehållet bör komplettera pågående initiativ på nationell nivå och gemenskapsnivå, enligt kommissionens handlingsplan "Europas väg till informationssamhället: en handlingsplan" och bör samordnas med annan gemenskapsverksamhet på området, t. ex. INFO 2000-programmet (8), gemenskapens forskningsprogram (program som rör avancerad teknik, avancerade kommunikationstjänster och telematik), gemenskapens insatser och initiativ på områdena utbildning, yrkesutbildning, kultur, små och medelstora företag samt med strukturfondernas verksamhet.

(19) I samband med verksamheten inom ramen för denna handlingsplan bör det arbete som gjorts inom området för rättsliga och inrikes frågor beaktas.

(20) Arbetet inom ramen för handlingsplanen bör övervakas kontinuerligt och systematiskt för att den i förekommande fall skall kunna anpassas till utvecklingen på den audiovisuella marknaden och multimedieinnehållsmarknaden. Det bör så småningom göras en oberoende utvärdering av det arbete som sker inom ramen för handlingsplanen för att få den bakgrundsinformation som behövs för att fastställa målen för senare insatser som gäller innehållet. När handlingsplanen löper ut bör en slutlig utvärdering företas, där de uppnådda resultaten jämförs med de mål som fastställs i detta beslut.

(21) I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 3b i fördraget kan målen för de planerade åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av de aktuella frågornas gränsöverskridande karaktär och därför, på grund av den planerade åtgärdens paneuropeiska verkningar, bättre uppnås på gemenskapsnivå.

(22) Denna handlingsplan bör ha en varaktighet på fyra år, så att det finns tillräcklig tid att genomföra de insatser som behövs för att nå de uppsatta målen.

(23) I detta beslut fastställs för handlingsplanens hela varaktighet en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet, i enlighet med punkt 1 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995 (9).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den fleråriga handlingsplan på gemenskapsnivå för att främja en säkrare användning av Internet (handlingsplanen), som beskrivs i bilaga I, antas härmed.

2. Handlingsplanen skall genomföras under en period av fyra år, från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2002.

3. Finansieringsramen för genomförandet av handlingsplanen för perioden den 1 januari 1999-31 december 2002 fastställs härmed till 25 miljoner euro.

De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

En vägledande uppdelning av utgifterna återges i bilaga II.

Artikel 2

Handlingsplanen skall ha som mål att främja en säkrare användning av Internet och att på europeisk nivå verka för en miljö som är gynnsam för utveckling av Internetbranschen.

Artikel 3

För att uppnå de mål som anges i artikel 2 skall följande insatser, som stöder och främjar åtgärder som skall vidtas i medlemsstaterna, genomföras under kommissionens ledning enligt de handlingslinjer som framgår av bilaga I och de sätt på vilka handlingsplanen skall genomföras som framgår av bilaga III:

- Att främja självreglering inom branschen och system för innehållsövervakning (till exempel innehåll som barnpornografi eller sådant innehåll som uppammar hat på grundval av ras, kön, religion, nationalitet eller etniskt ursprung).

- Att verka för att branschen tillhandahåller filtreringsverktyg och klassificeringssystem som ger föräldrar och lärare möjligheter att välja ut lämpligt innehåll för de barn de är ansvariga för, samtidigt som de vuxna behåller rätten att välja bland det lagliga innehåll som de vill ha tillgång till, och som tar hänsyn till den språkliga kulturella mångfalden.

- Att öka medvetenheten om branschens tjänster bland användarna, särskilt bland föräldrar, lärare och barn, så att de bättre kan förstå och dra nytta av Internets möjligheter.

- Stödinsatser, såsom bedömning av rättsliga konsekvenser.

- Verksamhet som främjar internationellt samarbete på ovannämnda områden.

- Andra insatser som främjar de mål som anges i artikel 2.

Artikel 4

1. Kommissionen skall ansvara för att handlingsplanen genomförs.

2. Förfarandet i artikel 5 skall tillämpas på följande:

- Arbetsprogrammet, inklusive utgifter för verksamhet enligt punkt 9 i bilaga III.

- Uppdelningen av budgetutgifterna.

- Kriterierna för innehållet i förslagsanmodan.

- Bedömningen av de projekt som till följd av förslagsanmodan har förslagits för gemenskapsfinansiering samt det beräknade beloppet för gemenskapsbidraget för varje projekt när detta är lika med eller överstiger 300 000 euro.

- Åtgärderna för utvärderingen av programmet.

- Avvikelser från de regler som framgår av bilaga III.

- Deltagande, enligt artikel 7.3, av juridiska personer från tredje länder och internationella organisationer i något av projekten.

- Andra åtgärder som kan vidtas enligt villkoren i den sista strecksatsen i artikel 3.

3. När gemenskapsbidragets belopp enligt punkt 2 fjärde strecksatsen är lägre än 300 000 euro, skall kommissionen informera den kommitté som avses i artikel 5 om projekten och resultatet av bedömningen.

4. Kommissionen skall regelbundet informera den kommitté som avses i artikel 5 om framsteg i genomförandet av programmet som helhet.

Artikel 5

Kommissionen skall biträdas av en kommitté. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelser i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommittén skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 6

1. För att säkerställa att gemenskapsstödet används effektivt, skall kommissionen säkerställa att insatser som vidtas inom ramen för detta beslut bedöms noggrant innan de beviljas stöd och att de även övervakas och sedan utvärderas på ett noggrant sätt.

2. Medan projekt pågår och efter det att de avslutats skall kommissionen utvärdera på vilket sätt de genomförts och vilka resultat de fått, för att bedöma om de mål som ursprungligen satts upp också nåtts.

3. De som utvalts för stöd skall inlämna en årlig rapport till kommissionen.

4. Efter två år och när handlingsplanen löper ut skall kommissionen lämna en rapport, som först skall ha granskats av den kommitté som nämns i artikel 5, till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, med en utvärdering av resultatet av de insatser som genomförts inom ramen för de handlingslinjer som anges i bilaga I. Hänvisning skall också ske till allmänna slutsatser om var och en av kategorierna av olagligt innehåll. Med utgångspunkt i dessa resultat får kommissionen föreslå att riktlinjerna för handlingsplanen justeras.

Artikel 7

1. Juridiska personer med säte i en EFTA-stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i denna handlingsplan enligt bestämmelserna i avtalet om EES.

2. Juridiska personer med säte i associerade länder i Central- och Östeuropa får delta enligt de villkor, inbegripet finansiella överenskommelser, som fastställs i tilläggsprotokoll till associeringsavtalen, inbegripet deltagande i gemenskapsprogram.

Juridiska personer med säte på Cypern får delta på grundval av tilläggsanslag enligt samma bestämmelser som tillämpas på de EFTA-stater som är medlemmar i EES, enligt förfaranden som skall avtalas med det landet.

3. Enligt förfarandet i artikel 5, och utan ekonomiskt stöd från gemenskapen genom denna handlingsplan, får också juridiska personer med säte i ett annat tredje land samt internationella organisationer delta, om ett sådant deltagande verksamt bidrar till genomförandet av handlingsplanen och om principen om ömsesidig nytta beaktas.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 25 januari 1999.

På Europaparlamentets vägnar

J.M. GIL-ROBLES

Ordförande

På rådets vägnar

J. FISCHER

Ordförande

(1) EGT C 48, 13.2.1998, s. 8 samt EGT C 324, 22.10.1998, s. 6.

(2) EGT C 214, 10.7.1998, s. 29.

(3) EGT C 251, 10.8.1998, s. 51.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 2 juli 1998 (EGT C 226, 20.7.1998, s. 33), rådets gemensamma ståndpunkt av den 24 september 1998 (EGT C 360, 23.11.1998, s. 83) och Europaparlamentets beslut av den 17 november 1998 (EGT C 379, 7.12.1998). Rådets beslut av den 21 december 1998.

(5) EGT C 70, 6.3.1997, s. 1.

(6) EGT C 150, 19.5.1997, s. 38.

(7) EGT L 270, 7.10.1998, s. 48.

(8) Rådets beslut 96/339/EG av den 20 maj 1996 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimedieinnehållsindustri och främja användningen av multimedieinnehåll i det framväxande informationssamhället (INFO 2000) (EGT L 129, 30.5.1996, s. 24).

(9) EGT C 102, 4.4.1996, s. 4.

BILAGA I

FLERÅRIG HANDLINGSPLAN PÅ GEMENSKAPSNIVÅ FÖR ATT FRÄMJA EN SÄKRARE ANVÄNDNING AV INTERNET

HANDLINGSLINJER

Handlingslinjerna tillsammans med rekommendationen om skydd för minderåriga och för den mänskliga värdigheten är ett sätt att genomföra en europeisk strategi för säkrare Internet-användning baserad på självreglering inom branschen, filtrering och klassificering samt ökade kunskaper. Det har framkommit starkt stöd för denna strategi inom Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna, samt även i ett vidare europeiskt sammanhang i Bonn-förklaringen, som antogs av ministrar från 29 europeiska stater.

Med handlingslinjerna har man följande målsättningar:

- Att stimulera aktörerna (branschen, användarna) till att utveckla och införa fungerande system för självreglering.

- Att driva på god utveckling genom att stödja demonstration och stimulera tillämpning av tekniska lösningar.

- Att medvetandegöra och informera föräldrar och lärare, särskilt via deras organisationer.

- Att främja samarbete och utbyte av erfarenheter och bästa metoder på europeisk och internationell nivå.

- Att främja samarbete inom Europa och mellan de aktuella aktörerna.

- Att se till att det råder överensstämmelse mellan den strategi som beslutats i Europa och annorstädes.

1. Handlingslinje 1. Att skapa en säkrare miljö

Samarbete från branschens sida och ett fullt fungerande system för självreglering är viktiga beståndsdelar när det gäller att begränsa flödet av olagligt innehåll på Internet.

1.1 Att skapa ett europeiskt nätverk med telejour

Ett effektivt sätt att begränsa spridning av olagligt innehåll är att upprätta ett europeiskt nätverk med centra (telejour) med vilkas hjälp användare kan rapportera innehåll som de har stött på medan de använt Internet och som de anser vara olagligt. Ansvaret för att åtala och straffa de som är ansvariga för olagligt innehåll åvilar även fortsättningsvis de nationella rättsvårdande myndigheterna, medan avsikten med telejour är att avslöja förekomsten av olagligt innehåll i syfte att begränsa dess spridning. Olikheter mellan nationella rättssystem och kulturer måste också respekteras.

Hittills finns det telejour bara i ett begränsat antal medlemsstater. Man måste stimulera etableringen av sådana så att det finns en fungerande telejour som täcker unionen både geografiskt och språkligt. Mekanismer för informationsutbyte mellan de nationella telejourerna och mellan det europeiska nätverket, och telejourer i tredje land måste också upprättas.

För att detta nätverk skall kunna utveckla sin fulla potential är det nödvändigt att förbättra samarbetet mellan branschen och de rättsvårdande myndigheterna, se till att man täcker upp och har samarbete över hela Europa och öka effektiviteten genom utbyte av information och erfarenheter.

Denna satsning kommer att ske i form av en förslagsanmodan till deltagande organisationer (20-25) som skall leda till upprättande av ett europeiskt nätverk med telejourer och länkar mellan detta nätverk och telejourer i tredje land, för att utveckla gemensamma strategier och överföra know-how och bästa metoder.

De deltagande organisationerna kommer att få stöd från ett tvärsnitt av branschens aktörer (Internet- och tjänsteleverantörer, teleoperatörer, nationella telejoursoperatörer) och användare. De måste kunna uppvisa en framåtblickande och innovativ inställning, särskilt när det gäller deras förbindelser med nationella rättsvårdande myndigheter.

1.2 Att uppmuntra till självreglering och uppförandekoder

För att branschen skall kunna bidra effektivt till begränsningen av flödet av olagligt och skadligt innehåll är det också viktigt att uppmuntra företagen att utveckla en ram för självreglering genom samarbete mellan dem och andra berörda parter. Systemet för självreglering skall ge en hög skyddsnivå och ta itu med frågorna om möjligheterna att spåra.

Med tanke på att kommunikationsnäten är transnationella kommer självregleringens effektivitet att förstärkas på gemenskapsnivå genom samordning av nationella initiativ och de organ som är ansvariga för genomförandet.

Inom ramen för denna handlingslinje kommer riktlinjer på europeisk nivå att utvecklas för uppförandekoder, skapa samförstånd om tillämpningen av dem och stödja deras genomförande. Denna satsning kommer att genomföras med hjälp av en anbudsinfordran för urval av organisationer som kan hjälpa organ för självreglering att utveckla och införa uppförandekoder. I samband med att uppförandekoder fastställs bör man även utarbeta ett system för synlig kvalitetsmärkning av platser på nätet, för att hjälpa användare att hitta leverantörer av Internet-tjänster som följer sådana koder. Man kommer att vidta åtgärder för en noggrann övervakning av framstegen. Detta kommer att ske samtidigt som man främjar gemensamma riktlinjer när det gäller att på nationell nivå införa en ram för självreglering i enlighet med vad som förespråkas i rådets rekommendation om skydd för minderåriga och för den mänskliga värdigheten.

2. Handlingslinje 2. Att utveckla filtrerings- och klassificeringssystem

För att främja en säkrare användning av Internet är det viktigt att göra innehållet lättare att identifiera. Detta kan man göra genom ett klassificeringssystem som beskriver innehållet enligt ett allmänt erkänt program (exempelvis där sådana inslag som sex och våld klassificeras efter en skala) och genom filtreringssystem där användaren har möjlighet att välja ut det innehåll han eller hon önskar ta del av. Klassificeringar kan göras av leverantören av innehållet eller av en utomstående klassificeringsstjänst. Det finns flera olika system för filtrering och klassificering. Men de är fortfarande föga sofistikerade och inget har ännu nått den "kritiska massan" där användarna kan vara säkra på att innehåll som de är intresserade av och innehåll som de vill undvika kommer att få en lämplig klassificering och att material av oskyldigt slag inte kommer att blockeras. Användning av klassificeringssystem är fortfarande ovanlig bland europeiska innehållsleverantörer och användare.

Åtgärderna inom ramen för denna handlingslinje kommer att vara inriktade på demonstration av potentialen och begränsningarna för filtrerings- och klassificeringssystem i en verklig miljö med målsättningen att uppmuntra till etablering av europeiska system och göra användarna förtrogna med användningen. Filtrerings- och klassificeringssystem måste vara internationellt kompatibla och fungera ömsesidigt och utvecklas i fullt samarbete mellan företrädare för branschen, konsumenterna och användarna.

2.1 Att demonstrera fördelarna med filtrering och klassificering

Man kommer att förespråka sådana klassificeringssystem som bör vara internationellt gångbara och som är relevanta för europeiska krav och där man ser till att genomförandet av filtreringen och klassificering sker på ett sådant sätt att det ger användbara praktiska alternativ åt användare, föräldrar och lärare. För att kunna bygga upp en kritisk massa skall man se till att det finns en god täckning av platserna på nätet. Det kommer därför att vidtas åtgärder för att uppmuntra innehållsleverantörerna att använda klassificering. Med hjälp av klassificering som görs av fristående organ får man en standardiserad metod för innehållsklassificering och denna skall användas i de fall där innehållsleverantören inte gjort en riktig klassificering. Det finns ett behov av att tillmötesgå särskilda krav från företag, institutioner eller användare på utbildningsområdet och från sådana slutanvändare vilkas krav innehållsleverantörens klassificeringssystem inte kan uppfylla.

På grundval av en förslagsanmodan kommer projekt att väljas ut för validering av klassificeringssystem, i förhållande till det europeiska innehållet, för att uppmuntra integrationen av klassificering i innehållsframställningsprocessen och demonstrera fördelarna med dessa tekniska lösningar. Tyngdpunkten kommer att ligga på användbarheten och praktiska aspekter i realistiska situationer tillsammans med stora tvärsnitt av typiska användare. Detta kan även omfatta test av hur skyddad filtreringsprogramvaran är mot försök att kringgå eller avaktivera den.

En andra förslagsanmodan kommer särskilt att vara inriktad på validering och demonstration av klassificeringssystem av fristående organ.

För att kunna dra maximal nytta av demonstrationsprojekten är det nödvändigt att bedöma deras effekt och se till att resultaten sprids över hela Europa. Utvärderingen av demonstrationsprojekten och spridningen av resultaten kommer också att vara föremål för en anbudsinfordran.

Demonstrationsprojekten inom ramen för denna handlingslinje kan på ett betydelsefullt sätt bidra till de satsningar som skall göras för att öka kunskaperna inom ramen för handlingslinje 3.

Demonstrationsprojekten kommer att omfatta branschen (organ för självreglering, Internet- och tjänsteleverantörer, innehållsleverantörer, nätoperatörer, programvarutillverkare), samt användar-, konsument- och medborgarrättsgrupper och statliga organ som har anknytning till reglering av branschen samt rättsvårdande myndigheter.

2.2 Att underlätta internationella överenskommelser om klassificeringssystem

Det är särskilt viktigt med internationellt samarbete mellan operatörer och andra berörda parter inom Europeiska unionen och deras partner i andra regioner i världen när det gäller klassificering för att säkerställa driftskompatibilitet.

Inom ett antal organ håller man redan på att arbeta med protokoll och med utformningen av ett klassificeringssystem för att ta sig an de olika kraven. Det är av vikt att Europas röst hörs i den internationella debatten och det kommer därför att organiseras samordningsmöten.

3. Handlingslinje 3. Att uppmuntra satsningar på ökade kunskaper

Allmänheten ägnar sig mer och mer åt Internet och drar nytta av de nya tjänsterna. Samtidigt råder det viss osäkerhet när det gäller hur varje aspekt av kommunikationen på nätet skall hanteras. Föräldrar, lärare och barn måste göras medvetna om Internets potential och nackdelar, och föräldrar och lärare har inte alltid tillräckliga kunskaper om hur barn skyddas mot olämpligt innehåll. Satsningar på ökade kunskaper bidrar till föräldrars och lärares förtroende för att barnen kan använda Internet på ett säkrare sätt.

Ökade kunskaper är ett nödvändigt komplement till handlingslinjerna 1 och 2, eftersom branschens åtgärder för att genomföra självreglering, filtrering och klassificering endast kan ge resultat om nuvarande och potentiella användare har kunskapen om dem.

Europaparlamentet har manat till en europeisk kampanj och ett handlingsprogram för information och ökade kunskaper, som skall finansieras över EU-budgeten och som skall informera föräldrar och andra som har hand om barn (lärare, socialarbetare etc.) om det bästa sättet (inklusive tekniska aspekter) att skydda minderåriga mot innehåll som skulle kunna vara skadligt för deras utveckling, och därigenom säkerställa deras välbefinnande.

På grundval av satsningar som görs av medlemsstaterna kommer gemenskapssatsningar att bidra till att förstärka synergin, särskilt genom utbyte av information och erfarenheter. Inom ramen för handlingsplanen kommer satsningar på ökade kunskaper som bygger på informationsspridning från Internet-leverantörer till kunderna att påbörjas samt även material för användning inom utbildningssektorn att utvecklas.

Initiativen för att öka kunskaperna kommer att dra nytta av åtgärder på detta område som genomförts inom andra program, särskilt MIDAS-NET som inrättades inom INFO 2000. Om det finns två eller fler likvärdiga alternativa sätt att sprida information till olika målgrupper skall det mest kostnadseffektiva alternativet väljas. När så är möjligt och lämpligt skall elektronisk distribution prioriteras.

Denna satsning kommer att genomföras i två steg. I steg ett kommer det bästa sättet att uppnå målen att fastställas och i steg två skall spridningsorganisationer i medlemsstaterna - såsom konsumentorganisationer och andra relevanta organisationer - ges hjälp att genomföra satsningarna inom det egna landet.

3.1 Att förbereda satsningar för ökade kunskaper

I den första fasen kommer det att lanseras en förslagsanmodan för en förberedande satsning för att fastställa vilka organisationer som skall stå för spridningen och vilka kanaler, medier och innehåll som är lämpligast för att nå ut till målgruppen; dessutom är syftet att ta fram basmaterial och anpassa detta till skilda språkliga och kulturella förhållanden varvid hänsyn skall tas till resultaten av demonstrationsprojekten inom ramen för handlingslinje 2, som kommer att ge ett väsentligt bidrag till innehållet i satsningarna för ökade kunskaper. Man kommer också att lägga upp en plan för genomförandet.

Målgruppen är föräldrar och lärare och satsningen kommer att beröra branschen (Internet-tjänsteleverantörer, innehållsleverantörer) och spridningsorganisationer, exempelvis konsumentorganisationer och utbildningssektorn.

3.2 Att uppmuntra till genomförande av fullskaliga satsningar för ökade kunskaper

I den andra förslagsanmodan kommer det att väljas ut initiativ för satsningar med gemenskapsstöd till uppföljning i alla medlemsstaterna genom utnyttjande av spridningsorganisationerna och de kanaler, medier och innehåll som man fick fram i den förberedande satsningen. Avsikten med denna satsning är att göra vuxna (föräldrar och lärare) medvetna om Internets potential och nackdelar och hur man kan upptäcka användbart innehåll och spärra skadligt innehåll.

Satsningarna kommer att vara avpassade till medlemsstaternas behov och kan skilja sig åt med avseende på dessa staters storlek, folkmängd, grad av Internet-användning etc. Satsningarna kommer att vara av två slag: sådana som är inriktade på lärare och utbildningssektorn och sådana som har en bredare inriktning och som vänder sig till allmänheten (föräldrar och barn).

De satsningar som riktar sig till lärare kan innefatta studiecirklar och framställning och distribution av särskilt tryckt material och multimediematerial för ett stort urval av yrkeskåren. Speciella nätdagar (en serie särskilda evenemang med syfte att öka användarnas kunskaper) kan organiseras i samarbete med handlingsplanen "Utbildning i informationssamhället", som har brett stöd inom branschen. Typiska satsningar som riktar sig till allmänheten omfattar skapande av webbplatser, distribution av informationsmaterial i skolorna genom Internet-leverantörer och genom affärer och andra försäljningsställen för datorer samt distribution av CD-ROM som bifogas datatidskrifter. Mer specifik information kan ges i samband med köp av utrustning eller program som är avsedda för att ge tillgång till nät eller av Internet-leverantörer till nya abonnenter. Traditionella medier (tidningar, television) kommer också att användas för att stimulera ökade kunskaper genom reklamkampanjer och informationspaket åt journalister. Genom att som plattform använda det europeiska skolnätet, vilket är under uppbyggnad med stöd av medlemsstaternas utbildningsdepartement, kommer man att skapa och underhålla särskilda webbsidor.

Avsikten med gemenskapsstödet är att stimulera storskaliga satsningar på ökade kunskaper och att främja allmän samordning och utbyte av erfarenheter så att man fortlöpande kan dra lärdom av resultaten (t.ex. genom att anpassa det material som ska delas ut). Det finansiella stödet från gemenskapen kommer i allmänhet inte att överstiga en tredjedel av de tillåtna kostnaderna. Användningen av befintliga nätverk kan sänka kostnaderna men extra tilldelning av resurser behövs för att få fram ett relevant innehåll.

4. Handlingslinje 4. Stödinsatser

4.1 Att bedöma de rättsliga konsekvenserna

Internet fungerar på ett globalt plan. Lagarna gäller däremot ett visst territorium - ett nationellt territorium eller när det gäller gemenskapslagstiftningen Europeiska unionen. Det kommer att bidra till effektiviteten inom de andra handlingslinjerna om man tar upp rättsliga frågor som inte behandlats i andra gemenskapsinitiativ, särskilt frågor som rör tillämplig lag och tillämpligt förfarande.

Om det visar sig nödvändigt kan man organisera en anbudsinfordran för en bedömning av sådana rättsliga frågor som rör innehållet på eller användningen av Internet enligt förfarandet i artikel 5.

4.2 Att samordna med liknande internationella initiativ

I rekommendationen om skydd för minderåriga och för den mänskliga värdigheten uppmanas kommissionen att främja internationellt samarbete inom de olika områden som den rekommendationen omfattar, särskilt genom utbyte av erfarenheter och bästa metoder mellan operatörer och andra berörda parter inom Europeiska unionen och deras partner i andra delar av världen. Därför är det nödvändigt att se till att de europeiska satsningarna står i överensstämmelse med liknande initiativ på annat håll i världen. Regelbundna samordningsmöten kommer att hjälpa till att uppnå detta.

Med hjälp av en internationell konferens, som beslutas enligt förfarandet i artikel 5, kan den erfarenhet som man fått inom handlingslinjerna spridas till berörda aktörer både inom Europa och annorstädes. Konferensen kan ta upp alla de frågor som handlingsplanen berör och föra samman branschen (Internet- och tjänsteleverantörer, innehållsleverantörer, nätoperatörer, programvarutillverkare), samt användar-, konsument- och medborgarrättsgrupper och statliga organ som har anknytning till reglering av branschen samt rättsvårdande myndigheter. En sådan konferens kan också vara ett medel för spridning av handlingsplanens resultat.

Konferensen skulle bygga på resultaten från andra konferenser på närliggande områden och på så sätt undvika dubbelarbete.

Kommissionen kommer att rådgöra med den kommitté som avses i artikel 5 innan en sådan konferens anordnas.

4.3 Att utvärdera effekten av gemenskapsåtgärderna

Det är helt uppenbart att det är viktigt att göra en ingående utvärdering för att se om målen i handlingsplanen och rekommendationen har uppnåtts. På detta sätt skulle man även kunna fastställa eventuella extraåtgärder som måste vidtas av branschen, gemenskapens institutioner, medlemsstaterna eller av konsumentrepresentanter. Utvärderingen kommer att göras tillsammans med en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten inom ramen för rekommendationen om skydd för minderåriga och för den mänskliga värdigheten, och den kommer att genomföras med hjälp av en anbudsinfordran.

BILAGA II

>Plats för tabell>

BILAGA III

HUR HANDLINGSPLANEN SKALL GENOMFÖRAS

1. Kommissionen kommer att genomföra handlingsplanen i enlighet med det tekniska innehåll som anges i bilaga I.

2. Handlingsplanen kommer att genomföras genom indirekta åtgärder och så ofta som möjligt genom samfinansiering. Gemenskapens ekonomiska bidrag bör inte överstiga det minimum som anses nödvändigt för ett projekt och skall i princip beviljas endast om projektet stöter på finansiella hinder som inte kan överstiga 50 % av projektets kostnad, utom i vederbörligt motiverade fall.

3. Urvalet av samfinansierade projekt kommer i normalfallet att grunda sig på det vanliga förfarandet med förslagsanmodan som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Innehållet i förslagsanmodan kommer att fastställas i nära samråd med experter på området och enligt de förfaranden som anges i beslutet. Det viktigaste kriteriet för stöd till ett projekt efter förslagsanmodan är i hur pass hög grad det kan bidra till att målen för handlingsplanen uppnås.

4. En finansieringsplan skall bifogas ansökan om gemenskapsstöd, när så är lämpligt. Den skall innehålla en förteckning över alla ingående delar av finansieringen av projekten, inklusive det finansiella stöd som söks från gemenskapen, och allt annat stöd som sökts eller beviljats från annat håll.

5. Kommissionen får också tillämpa en finansieringsplan som är mer flexibel än förslagsanmodan, för att uppmuntra till bildandet av partnerskap, särskilt sådana där små och medelstora företag och organisationer i mindre gynnade regioner ingår, och för att få till stånd långsiktiga åtgärder mot olagligt och skadligt innehåll på Internet. En sådan plan kan komma att användas permanent.

6. Kommissionen kommer att tillåta att spontana projektförslag i undantagsfall beaktas, om de innebär en brådskande åtgärd som blivit nödvändig på grund av tekniska förändringar.

7. Exakt hur de förfaranden som anges under punkterna 5 och 6 skall genomföras kommer att fastställas i enlighet med artikel 5 i det här beslutet och i enlighet med kommissionens budgetförordning. Resultatet kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

8. Projekt som i sin helhet finansieras av kommissionen inom ramen för kontrakt avseende studier och tjänster kommer att förverkligas genom anbudsinfordran, enligt budgetbestämmelserna. Öppenhet kommer att uppnås genom att fristående expertgrupper tillfrågas (Internet-arbetsgruppen och gruppen av juridiska rådgivare), liksom genom att kommissionens informationsavdelningar används aktivt i samband med åtgärderna för att öka kunskaperna.

9. Under handlingsplanens löptid kommer kommissionen också förbereda, komplettera och stödja verksamhet för att uppnå de allmänna målen i handlingsplanen och de särskilda målen med varje handlingslinje. Detta innebär exempelvis studier som stöder handlingsplanens allmänna mål, förberedande insatser inför framtida verksamhet samt åtgärder för att underlätta deltagandet i handlingsplanens åtgärder och tillgången till resultaten av de initiativ som genomförs inom ramen för handlingsplanen.

10. Alla de projekt som får ekonomiskt stöd skall anmodas lämna bekräftelse på det stöd de erhållit.