Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31998R0368

    Rådets förordning (EG) nr 368/98 av den 16 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Folkrepubliken Kina och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

    EGT L 47, 18.2.1998, p. 1–7 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 19/02/2003: This act has been changed. Current consolidated version: 26/05/2000

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1998/368/oj

    31998R0368

    Rådets förordning (EG) nr 368/98 av den 16 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Folkrepubliken Kina och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 047 , 18/02/1998 s. 0001 - 0007


    RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 368/98 av den 16 februari 1998 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av glyfosat med ursprung i Folkrepubliken Kina och om slutgiltigt uttag av den preliminära tullen

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 9.4 i denna,

    med beaktande av det förslag som lämnats av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, och

    med beaktande av följande:

    A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

    (1) Genom kommissionens förordning (EG) nr 1731/97 (2) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") infördes preliminära antidumpningstullar på import av glyfosat som omfattas av KN-nummer ex 2931 00 80 och ex 3808 30 27 med ursprung i Folkrepubliken Kina.

    B. PÅFÖLJANDE FÖRFARANDE

    (2) Efter införandet av de provisoriska antidumpningsåtgärderna lämnade ett antal berörda parter synpunkter skriftligen.

    (3) Importörer i gemenskapen, kinesiska exportörer och båda de klagande gemenskapstillverkarna begärde att bli hörda och beviljades detta.

    (4) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena.

    (5) Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltigt uttag av belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära tullar. De beviljades också en tidsfrist efter detta utlämnande av uppgifter inom vilken de kunde lämna synpunkter.

    (6) De synpunkter de berörda parterna lämnat muntligen och skriftligen togs under övervägande och beaktades där det ansågs lämpligt i kommissionens slutgiltiga avgöranden.

    C. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

    1. Produkt som är föremål för undersökning

    (7) Den produkt som är föremål för undersökning är glyfosat, såsom anges i punkt 10 i förordningen om preliminär tull. Denna produkt kan tillverkas i olika kvaliteter eller koncentrationer varav de viktigaste är blandningar (i allmänhet innehållande 36 % glyfosat), salt (innehållande 62 %), block (84 %) och syra (95 %).

    I syfte att minska transportkostnaderna köper distributörerna oftast glyfosat i koncentrerad form (vanligen syra, men även salt) och bearbetar den ytterligare för att erhålla glyfosatblandningar, vilket är den enda form som kan användas som slutprodukt, dvs. som ett icke-selektivt ogräsbekämpningsmedel.

    (8) De kinesiska exportörerna och ett antal importörer i gemenskapen hävdade att de olika former av glyfosat som nämns ovan inte kunde anses som en enda produkt, eftersom de uppvisade betydande olikheter i fråga om kostnader, kundstruktur, pris och slutanvändning. En importör hävdade särskilt att förädlingen av syra till glyfosatblandning krävde ytterligare kemisk bearbetning och att den blandning som därigenom erhölls hade en annan kemisk sammansättning än syran. Importörerna ansåg därför att syran, som stod för större delen av all glyfosat som importerades från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden, och blandningen, som stod för större delen av gemenskapsindustrins försäljning under samma period, inte kunde anses vara en och samma produkt.

    (9) Dessa yrkanden ansågs emellertid inte berättigade av följande huvudsakliga skäl:

    - Det konstaterades under undersökningens gång att det inte fanns några grundläggande olikheter i fråga om de kemiska egenskaperna hos samtliga ovannämnda former av glyfosat. Även om syran utgör ett mellanled i tillverkningen av blandningen har den i själva verket samma grundläggande kemiska egenskaper som denna.

    - Även om de ovannämnda formerna av glyfosat har olika koncentration, vilket motiverar skillnader i fråga om kostnader och pris, är kostnaden för förädling från en form till en annan inte särskilt stor.

    - Det bör noteras att samtliga former är avsedda för samma slutanvändning, dvs. som ogräsbekämpningsmedel, även om syra, salt och block måste bearbetas vidare till blandning, och att de inte kan användas för något annat ändamål.

    (10) Därför drogs slutsatsen att samtliga former inom ramen för undersökningen skulle anses som en och samma produkt, oavsett glyfosatkoncentration.

    2. Likadan produkt

    (11) En importör hävdade att den tillverkningsprocess som används för framställning av glyfosat i gemenskapen och Brasilien (det jämförbara landet) skiljer sig från den som används i Folkrepubliken Kina och att de produkter som erhålls genom dessa olika processer därmed inte är likadana.

    (12) Vid undersökningen bekräftades att den tillverkningsprocess som användes i gemenskapen och Brasilien skilde sig från den som användes i Folkrepubliken Kina. Det glyfosat som tillverkades genom de olika processerna konstaterades emellertid vara identiskt i alla avseenden.

    (13) I avsaknad av andra argument bekräftades att det glyfosat som exporterades till gemenskapen från Folkrepubliken Kina i alla avseenden vara likadant som det som tillverkades och såldes av gemenskapsindustrin. Detsamma gällde för det glyfosat som tillverkades i Brasilien, vid en jämförelse med det glyfosat som exporterades från Folkrepubliken Kina och det som tillverkades i gemenskapen. Samtliga dessa produkter är därför likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen").

    D. DUMPNING

    1. Jämförbart land

    (14) Vissa exportörer och importörer protesterade återigen mot valet av Brasilien som jämförbart land och lade fram ett antal andra förslag. Exportörerna och importörerna hävdade särskilt att kommissionen inte gjorde tillräckligt för att kontrollera om de alternativa länder som föreslagits var lämpligare än Brasilien.

    (15) Kommissionen gjorde i detta avseende en noggrann granskning av de andra förslagen. Det bör noteras att samtliga tillverkare i Indonesien vägrade att samarbeta med kommissionen vid denna undersökning. I Brasilien finns det två tillverkare av den berörda produkten och en betydande import förekommer, i Argentina, Australien, Indien och Malaysia domineras marknaderna i stor utsträckning av företag som är den huvudsakliga klagande tillverkaren i gemenskapen, Monsanto, närstående. Under dessa förhållanden drogs slutsatsen att inget av de föreslagna länderna var lämpligare än Brasilien.

    2. Normalvärde

    (16) Exportörerna bad kommissionen att förklara varför ett konstruerat normalvärde fastställts för syra, medan inhemska priser använts för blandning.

    (17) I detta avseende bör det noteras att, såsom klargjorts för exportörerna under undersökningens gång, normalvärdet för syra konstruerades i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, eftersom den inhemska försäljningen till icke närstående kunder, även om den ägde rum i representativa kvantiteter, inte skedde vid normal handel. I avsaknad av ytterligare argument gällande fastställandet av normalvärde bekräftas det preliminära avgörandet.

    3. Exportpris

    (18) I avsaknad av ytterligare argument gällande fastställandet av exportpris bekräftas det preliminära avgörandet.

    4. Jämförelse

    (19) Exportörerna hävdade att kommissionen vid fastställandet av dumpningsmarginalen hade jämfört exportpriserna för syra med det vägda genomsnittliga normalvärdet för både syra och blandning. I detta avseende noteras att exportpriserna för syra endast jämfördes med normalvärdet för syra. Samma metod användes för blandning. På denna grundval beräknades sedan en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal.

    5. Dumpningsmarginaler

    (20) Vid fastställandet av den slutgiltiga dumpningsmarginalen användes samma metod som vid beräkningen av den preliminära dumpningsmarginalen. I avsaknad av ändringar i fråga om fastställandet av normalvärde och exportpris bekräftas det preliminära avgörandet.

    (21) Den slutgiltigt fastställda dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, är oförändrat 38,2 %.

    E. SKADA

    1. Förbrukning på gemenskapsmarknaden

    (22) För att fastställa den totala synliga förbrukningen på gemenskapsmarknaden adderade kommissionen gemenskapstillverkarnas försäljning och import till gemenskapen.

    (23) En ytterligare undersökning av volymen av importen från både Folkrepubliken Kina och andra tredje länder ledde till smärre ändringar av den totala importvolymen och därmed av förbrukningssiffrorna för den undersökta perioden. Förbrukningen i gemenskapen ökade sålunda med 130 % mellan 1991 och undersökningsperioden.

    2. Importens volym och marknadsandel

    (24) Ett antal importörer protesterade mot fastställandet av marknadsandelen för importen från Folkrepubliken Kina i förordningen om preliminär tull. De hävdade att denna marknadsandel var överskattad, eftersom den fastställts utan hänsyn till den relativa betydelsen av import från andra tredje länder, t.ex. USA, Indien, Schweiz och Japan, som enligt dessa importörer var stor enligt Eurostats statistik.

    (25) Det erinras i detta sammanhang om att fastställandet av storleken på importen från andra tredje länder än Folkrepubliken Kina i det preliminära skedet gjordes på grundval av uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga importörer i gemenskapen. Det ansågs inte lämpligt att använda Eurostats uppgifter avseende denna import, eftersom inga exakta siffror för den kunde utläsas ur denna statistik. Eurostats uppgifter avser nämligen endast enskilda KN-nummer. Eftersom de KN-nummer som tillämpas på glyfosat även omfattar andra produkter ansågs detta vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Dessutom har det bekräftats i fråga om import med ursprung i USA (de absolut största enskilda importkvantiteterna enligt Eurostat) att även andra produkter än glyfosat importerades under samma KN-nummer som glyfosat under den undersökta perioden. Detta tycks också vara fallet vad beträffar import från andra länder, eftersom den import från vissa av dessa länder som rapporterades av Eurostat var mycket större än den import av glyfosat som rapporterades am importörerna.

    Av de skäl som anges ovan och i avsaknad av uppgifter som skulle motivera ett annat tillvägagångssätt fastställdes volymen av importen från andra tredje länder än Folkrepubliken Kina slutgiltigt på grundval av de uppgifter som lämnats av importörerna.

    (26) I det preliminära skedet grundades uppgifterna om importen med ursprung i Folkrepubliken Kina på Eurostats statistik, eftersom kommissionen inte kände till att några andra produkter än glyfosat importerades från Folkrepubliken Kina under samma KN-nummer som glyfosat. I det slutgiltiga skedet ansågs det emellertid lämpligt att även grunda avgörandena i fråga om utvecklingen av den kinesiska importen på uppgifter från importörerna, eftersom dessa uppgifter ansågs tillförlitliga.

    (27) Analysen ovan ledde till smärre ändringar av bedömningen av förbrukningen (punkt 23) och därmed av marknadsandelarna för både importen och gemenskapstillverkarnas försäljning.

    (28) Mot denna bakgrund ökade den totala volymen av den dumpade importen av glyfosat med ursprung i Folkrepubliken Kina kontinuerligt och avsevärt från en mycket låg nivå 1991 till 1 487 ton under undersökningsperioden. Glyfosat av kinesiskt ursprung såldes i dess tre huvudsakliga former (syra, salt och blandning), och försäljningen var större i vissa medlemsstater än i andra.

    (29) Marknadsandelen för denna import hade en liknande stigande utveckling, från mycket låga nivåer mellan 1991 och 1993 till 9 % 1994 och 11 % under undersökningsperioden, dvs. en mycket snabb ökning efter 1993.

    3. Priser på den dumpade importen samt prisunderskridande

    (30) Både gemenskapsindustrin och importörerna framförde ett antal argument i fråga om den bedömning av prisunderskridande som gjordes i det preliminära skedet.

    (31) I detta sammanhang erinras om att jämförelsen gällde priserna för blandning. I syfte att säkerställa en rättvis prisjämförelse och med beaktande av att det finns många olika typer av glyfosatblandningar på marknaden, vars priser kan variera avsevärt beroende på produktens koncentration och vilken typ av ytaktiv substans som använts, valde kommissionen den vanligaste blandningen, kallad "3A", som innehåller 360 gram glyfosat per liter. Vid denna jämförelse undantogs därmed en typ av "3A", som tillverkas av gemenskapsindustrin och innehåller en särskild ytaktivsubstans (alkylpolyoalkylammoniumquat) som gör den effektivare.

    (32) En gemenskapstillverkare hävdade emellertid att alla typer av blandningar med samma koncentration är utbytbara för konsumenten, oavsett vilken ytaktiv substans som används. Enligt denna tillverkare bör samtliga dessa typer, även den som innehåller den särskilda ytaktiva substansen, ligga till grund för en korrekt bedömning av de kinesiska blandningarnas prisunderskridande.

    De tillgängliga uppgifterna visade dock att produkten med den särskilda ytaktiva substansen var av högre kvalitet vad beträffar effektivitet och miljöpåverkan än andra typer med samma koncentration och också såldes till betydligt högre pris än gemenskapsindustrins vanliga "3A"-blandningar. För att säkerställa prisernas jämförbarhet bibehölls sålunda det tillvägagångssätt som följdes i det preliminära skedet.

    (33) Importörerna ifrågasatte de priser som använts i fråga om den kinesiska importen och hävdade att dessa inte var representativa eftersom den kinesiska importen av blandningar utgjorde en liten del av den sammanlagda glyfosatimporten från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden.

    (34) Det bör noteras att bedömningen av prisunderskridande såsom anges ovan gällde blandningar och gjordes genom att de priser för direkt import av blandningar som uppgivits av en exportör kombinerades med de priser för blandningar framställda i gemenskapen med hjälp av kinesisk syra som uppgivits av samarbetsvilliga importörer i gemenskapen. De priser som användes avsåg därmed en representativ volym av all import av glyfosat med ursprung i Folkrepubliken Kina.

    (35) Med hjälp av det tillvägagångssätt som beskrivs ovan konstaterades att prisunderskridandemarginalerna under undersökningsperioden varierade från 2 till 13 % av gemenskapsindustrins motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspris per enhet.

    4. Gemenskapsindustrins situation

    4.1. Marknadsandel

    (36) Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade kontinuerligt från 98 % år 1991 till 95 % år 1992, 93 % år 1993, 86 % år 1994 och 85 % under undersökningsperioden.

    4.2. Lönsamhet

    (37) Gemenskapsindustrins lönsamhet bedömdes på nytt för att hänsyn skulle kunna tas till t.ex. finansieringskostnader, som i fråga om en tillverkare hade fastställts felaktigt i det preliminära skedet. Det bekräftades att en tillverkare led stora ekonomiska förluster under undersökningsperioden. Den andra tillverkarens lönsamhet sjönk kraftigt till mycket låga nivåer under undersökningsperioden.

    Dessutom visade en beräkning av denna tillverkares lönsamhet i fråga om de produkttyper som i större utsträckning utsattes för konkurrens från Folkrepubliken Kina och som användes för bedömningen av prisunderskridande att försäljningen av dessa produkttyper skedde med stora ekonomiska förluster.

    4.3. Sysselsättning

    (38) En importör ansåg att den preliminärt fastställda sysselsättningssiffran för gemenskapsindustrin verkade för hög, eftersom glyfosattillverkning normalt sett inte kräver så många anställda. Kommissionen bekräftar att kontrollerade uppgifter visar att gemenskapsindustrin för tillverkning av glyfosat under undersökningsperioden sysselsatte omkring 814 personer.

    (39) I avsaknad av andra argument bekräftas de övriga avgörandena beträffande gemenskapsindustrins situation enligt punkt 46-53 i förordningen om preliminär tull.

    4.4. Slutsats om skada

    (40) Importörerna hävdade att det mot bakgrund av gemenskapsindustrins ökade kapacitet, tillverkning, försäljningsvolym och sysselsättning inte kunde anses att denna industri hade vållats väsentlig skada under den undersökta perioden.

    Det erinras emellertid om att det i artikel 3.5 i grundförordningen anges att varken en enskild eller flera av de faktorer som nämns där nödvändigtvis behöver vara avgörande vad gäller den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrins situation.

    Det noteras i detta sammanhang att gemenskapsindustrins marknadsandel, priser och lönsamhet minskade betydligt under den undersökta perioden, trots de ovannämnda faktorernas positiva utveckling i samband med en kraftig marknadsexpansion. Det erinras vidare om att de dumpade kinesiska priserna på syra under undersökningsperioden konstaterades ligga under gemenskapsindustrins tillverkningskostnader för syra, vilket även framgår av analysen av importpriserna enligt punkt 41-44 i förordningen om preliminär tull. Detta visar hur stor inverkan denna import hade på gemenskapsindustrins situation.

    Den slutsats som dras i punkterna 54 och 55 i förordningen om preliminär tull, nämligen att gemenskapsindustrin vållades väsentlig skada under den undersökta perioden, bekräftas därmed.

    F. ORSAKSSAMBAND

    1. Patentets upphörande

    (41) Importörerna hävdade att gemenskapsindustrins situation, särskilt prisfallet och den försämrade lönsamheten, huvudsakligen berodde på att det patent som en gemenskapstillverkare innehaft fram till 1991 hade upphört. Importörerna påstod särskilt att prisfall motsvarande det som ägt rum på gemenskapsmarknaden i fråga om glyfosat även inträffat i andra fall då patent upphört och att den förra patentinnehavarens försämrade lönsamhet följaktligen var att vänta.

    Vad beträffar den andra tillverkarens förluster hävdade importörerna att de berodde på en bristande förmåga att förutse prisutvecklingen på marknaden efter det att patentet har upphört. Importörerna hävdade vidare att glyfosatpriserna på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden var jämförbara med priserna för produkten på andra marknader i världen, t.ex. i Argentina, vilket skulle tyda på att priserna på gemenskapsmarknaden hade nått en normal nivå efter det att patentet har upphört.

    (42) Det bör för det första noteras att ingen ny bevisning som skulle motivera en ändring av slutsatserna gällande orsakssamband lämnades i denna fråga efter de preliminära avgörandena. Det konstateras särskilt vad beträffar jämförelsen mellan glyfosatpriserna i gemenskapen och Argentina att otillräcklig bevisning lämnades i fråga om priserna på den argentinska marknaden, och att det inte heller kunde bevisas att konkurrensvillkoren i Argentina var jämförbara med dem som rådde i gemenskapen efter det att patentet har upphört. Det bör vidare noteras att inget världsmarknadspris kunde fastställas för denna produkt, eftersom situationen i fråga om patent varierar mellan olika marknader.

    (43) Vad beträffar gemenskapsindustrins lönsamhet erinras om att dess priser sjönk mer än dess kostnader, trots de avsevärda kostnadsminskningar som denna industri åstadkommit. Undersökningen visade dessutom att detta prisfall skedde mycket snabbare mellan 1993 och undersökningsperioden, när kinesisk import började förekomma på gemenskapsmarknaden i stora mängder. Detta visar att den kinesiska importen, oavsett det faktum att patentet har upphört, hade en negativ inverkan på prisnivån på gemenskapsmarknaden.

    (44) Det konstateras vidare att den andra gemenskapstillverkare som gjorde sitt inträde på marknaden efter det att patentet har upphört hade gjort grundliga prognoser för det prisfall som skulle komma att äga rum när patentet upphört. Det står emellertid klart att priserna sjönk till mycket lägre nivåer än vad som förutsetts.

    (45) Slutligen betonas att priset för den kinesiska importen av syra under undersökningsperioden konstaterades ligga under gemenskapsindustrins tillverkningskostnader, med undantag för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och att dessa priser därmed utövade ett ständigt nedåtgående tryck på priserna för blandning.

    (46) Mot bakgrund av allt det ovanstående kvarstår slutsatsen i förordningen om preliminär tull, nämligen att de dumpade priserna i stor utsträckning påverkade gemenskapsindustrins pris- och lönsamhetsnivå under den undersökta perioden. Dessutom erinras om att den dumpade kinesiska importen fick till följd att marknadsandelen för denna import ökade, till förfång för gemenskapsindustrins marknadsandel.

    2. Annan import

    (47) Vad beträffar verkningarna av annan import än den med ursprung i Folkrepubliken Kina hävdade en importör att kommissionen hade underskattat volymen av denna import, särskilt importen med ursprung i Ungern.

    Det erinras om att beräkningen av importvolymen av de skäl som anges i punkt 25 grundades på uppgifter från importörerna. I detta sammanhang noteras att import från Ungern, Korea, Taiwan, Slovenien, Indien och Malaysia konstaterades ha förekommit. Den sammanlagda marknadsandelen för denna import var under undersökningsperioden 3,2 %, med enskilda marknadsandelar på mindre än 1 % för samtliga länder utom Ungern. Ungerns marknadsandel var 2 % under undersökningsperioden. Det fanns ingen bevisning som tydde på att de ungerska priserna var dumpade.

    (48) Mot bakgrund av ovanstående är det osannolikt att annan import hade någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

    3. Slutsats om orsakssamband

    (49) Även om det inte förnekas att det faktum att patentet har upphört påverkade gemenskapsindustrins situation drogs slutsatsen att importen i fråga, beaktad separat, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Avgörandena om orsakssamband i punkt 56-60 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

    G. GEMENSKAPENS INTRESSE

    1. Konsekvenser för importörer/företag som framställer blandningar

    (50) Importörerna i gemenskapen hävdade att ett införande av antidumpningstullar skulle tvinga dem att upphöra med en stor del av sin verksamhet. Eftersom inga belägg lämnades för detta påstående, och av de skäl som anges i punkterna 66 och 67 i förordningen om preliminär tull, kunde det inte anses som berättigat.

    2. Konkurrens i gemenskapen

    (51) En importör påstod att ett införande av tullar skulle stärka den förra patentinnehavarens ställning på gemenskapsmarknaden och därmed förhindra konkurrensutveckling på denna marknad.

    (52) I detta avseende anses det dock att åtgärderna tvärtom skull säkra livskraften både hos nya tillverkare i gemenskapen och hos de tillverkare som redan är verksamma och på så sätt bidra till en ökning av antalet konkurrerande aktörer på marknaden.

    (53) Det kan konstateras att, såsom förklaras i punkterna 70 och 71 i förordningen om preliminär tull, två nya tillverkare har gjort sitt inträde på gemenskapsmarknaden efter det att patentet har upphört. De investeringar som dessa nya tillverkare gjort äventyras emellertid av den fortsatta förekomsten av dumpad import till priser som tydligen har fortsatt att sjunka efter undersökningsperioden.

    För att säkra dessa tillverkares livskraft och underlätta för nya tillverkare att inleda verksamhet anses det därför vara av största vikt att rättvisa konkurrensvillkor åstadkoms på gemenskapsmarknaden.

    (54) Mot bakgrund av de svårigheter de nya tillverkarna mött till följd av de dumpade kinesiska priserna är det sannolikt att konkurrensen i gemenskapen, om inga åtgärder införs, skulle begränsas till den förra patentinnehavaren och kineserna, i den mån den förra patentinnehavaren ekonomiskt sett skulle klara att konkurrera med de kinesiska exportörernas mycket låga dumpade priser. Det anses att nya aktörers inträde skulle säkerställa en effektivare konkurrens på gemenskapsmarknaden, eftersom det skulle innebära fler aktörer på marknaden. Därmed skulle konsumenterna i gemenskapen fortsätta att ha tillgång till ett större antal tillförlitliga försörjningskällor än vad som vore fallet om den kinesiska importen var det enda alternativet till den förra patentinnehavarens produkter.

    3. Slutsats om gemenskapens intresse

    (55) I avsaknad av andra argument kvarstår slutsatserna om gemenskapens intresse enligt punkt 61-74 i förordningen om preliminär tull.

    H. SLUTGILTIG TULL

    (56) Den produkttyp som låg till grund för fastställandet av tullsatsen var syra, eftersom 67 % av det glyfosat som importerades från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden utgjordes av syra. Dessutom är syra den gemensamma basen för alla former av glyfosat som exporteras från Folkrepubliken Kina och tillverkas i gemenskapen.

    (57) Vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada ansåg kommissionen att priserna för den dumpade importen borde jämföras med gemenskapsindustrins tillverkningskostnader för syra med tillägg för en skälig vinst. I detta sammanhang motsatte sig gemenskapsindustrin både fastställandet av tillverkningskostnaden i det preliminära skedet, eftersom den inte inbegrep vissa kostnader för forskning och utveckling (FoU) som denna industri påstod sig ha, och den vinstnivå kommissionen använde, vilken industrin ansåg vara för låg för en produkt inom jordbrukskemikaliesektorn.

    (58) Gemenskapsindustrin hävdade särskilt att kommissionen i det preliminära skedet felaktigt hade klassificerat glyfosatsyra som en råvara och att detta hade lett till att både FoU-kostnaderna och vinstmarginalen för denna produkt underskattats. Gemenskapsindustrin påstod att glyfosatsyra är en tekniskt mycket avancerad produkt som kräver ständig forskning och utveckling för att miljökraven skall kunna uppfyllas.

    (59) I detta sammanhang lämnade den berörda tillverkaren tillräcklig kompletterande bevisning som visade kopplingen mellan vissa FoU-kostnader och den berörda produkttypen.

    (60) Vid fastställandet av prisnivån för undanröjande av skada justerades därför gemenskapsindustrins tillverkningskostnad vid behov med hänsyn till dessa FoU-kostnader.

    (61) Ingen ytterligare bevisning som bör beaktas i det slutgiltiga skedet lämnades i fråga om FoU-kostnader avseende glyfosat. Vad beträffar den förra patentinnehavaren anses det dessutom, mot bakgrund av hur länge detta företags patentskydd faktiskt gällde, att alla andra betydande kostnader för forskning avseende denna produkt redan återvunnits.

    (62) Vad beträffar lönsamheten hävdade gemenskapsindustrin att en högre lönsamhetsnivå än den som använts i det preliminära skedet skulle vara motiverad för glyfosatindustrin. Det bör i detta avseende noteras att priserna på gemenskapsmarknaden under stora delar av den undersökta perioden påverkades av att det tidigare fanns ett patent och, på sista tiden, av de dumpade kinesiska priserna. Det var därför inte möjligt att få fram några tillförlitliga uppgifter om den lönsamhetsnivå denna industri skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden.

    (63) Det bör under alla omständigheter hållas i minnet, att oavsett om syra bör betraktas som en råvara eller inte, så har glyfosat under en lång period åtnjutit patentskydd. Därför ansågs en lönsamhetsnivå på 5 % av omsättningen som rimlig. Det bör noteras att samma lönsamhetsnivå ansågs lämplig för tillverkare i det jämförbara landet (se punkt 26 i förordningen om preliminär tull).

    (64) Vidare befanns en mindre korrigering nedåt av den justering för kostnader efter import som gjorts av det kinesiska exportpriset cif för syra vara nödvändig för att möjliggöra en jämförelse i samma handelsled.

    (65) På grundval av de ändrade siffrorna jämfördes det vägda genomsnittliga exportpriset cif vid gemenskapens gräns för syra under undersökningsperioden, justerat med hänsyn till tull och kostnader efter import, med gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga tillverkningskostnad med tillägg för en vinstmarginal på 5 %.

    (66) På grundval av denna jämförelse fastställdes en skademarginal på 24,0 % av det genomsnittliga nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

    (67) Eftersom skademarginalen är lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen bör de slutgiltiga antidumpningstullarna fastställas på grundval av denna lägre nivå, i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen.

    I. UTTAG AV DEN PRELIMINÄRA TULLEN

    (68) Mot bakgrund av de slutgiltiga slutsatserna om dumpning och skada och av att den slutgiltiga tullsatsen är högre än den preliminärt fastställda, bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull tas ut slutgiltigt till den tullsats som fastställts i förordningen om preliminär tull.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av glyfosat enligt KN-nummer ex 2931 00 95 (Taric-nummer 2931 00 95 * 80) och ex 3808 30 27 (Taric-nummer 3808 30 27 * 10) med ursprung i Folkrepubliken Kina.

    2. Den tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, skall vara 24,0 %.

    3. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

    Artikel 2

    Det belopp för vilket säkerhet ställts i from av en preliminär antidumpningstull, enligt förordning (EG) nr 1731/97, skall tas ut slutgiltigt till den preliminära tullsatsen.

    Artikel 3

    Denna förordning träder i kraft en dag efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 16 februari 1998.

    På rådets vägnar

    G. BROWN

    Ordförande

    (1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

    (2) EGT L 243, 5.9.1997, s. 7.

    Top