31998D0327

KOMMISSIONENS BESLUT av den 11 september 1997 om att en koncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion (Ärende nr IV/M.833 - Coca-Cola Company/Carlsberg A/S) (Endast den engelska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (98/327/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 57 i detta,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (1), senast ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, särskilt artikel 8.2 i denna,

med beaktande av kommissionens beslut av den 2 maj 1997 att inleda förfaranden i detta ärende,

efter att ha lämnat de berörda företagen tillfälle att framföra sina synpunkter på kommissionens invändningar,

med beaktande av yttrandet från Rådgivande kommittén för koncentrationer (2), och

med beaktande av följande:

(1) Den 25 mars 1997 mottog kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 4064/89 (koncentrationsförordningen) genom vilken Coca-Cola Company (TCCC) och Carlsberg A/S (Carlsberg) kommer att upprätta ett gemensamägt företag, Coca-Cola Nordic Beverages (CCNB). Detta samriskföretag kommer att äga andelar i olika läskedrycksenheter i den nordiska regionen, inklusive vissa tillgångar som kommer att överföras från Carlsberg till TCCC i enlighet med ett licensavtal. Anmälan avser Danmark och Sverige.

(2) I ett beslut av den 14 april 1997 bestämde kommissionen att genomförandet av den anmälda koncentration skulle skjutas upp enligt artiklarna 7.2 och 18.2 i koncentrationsförordningen i avvaktan på dess slutliga beslut.

(3) Efter granskning av anmälan fastslog kommissionen att den anmälda transaktionen omfattas av koncentrationsförordningen och ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion. Kommissionen beslutade den 2 maj 1997 att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen.

I. PARTERNA

TCCC

(4) TCCC, ett amerikanskt företag, är en större varumärkesinnehavare och världsomspännande leverantör av koncentrat för läskedrycker och essenser som används för att tillverka vissa kolsyrade läskedrycker, däribland Coca-Cola, Coca-Cola Light, Fanta och Sprite liksom andra alkoholfria drycker.

Carlsberg

(5) Carlsberg är det danskregistrerade moderbolaget i en koncern som primärt är verksam inom produktion och distribution av öl till grossister, men som även har andra verksamheter på dryckesområdet, bland annat alkoholfria drycker. Ett av Carlsbergs dotterbolag, Dadeko A/S (Dadeko), är det största tapperiet för kolsyrade läskedrycker i Danmark. Carlsberg har dessutom intressen i andra läskedrycks- och bryggeriföretag i Danmark och i Sverige.

II. TRANSAKTIONEN

A. Allmänt

(6) CCNB kommer att ägas av Carlsberg till 51 %, och återstående 49 % kommer till sist att innehas av TCCC. CCNB kommer att vara baserat i Danmark och dess huvudsakliga verksamhet kommer att vara att investera och inneha andelar i nationella tapperier vad gäller framställning, förpackning, marknadsföring, distribution och försäljning av alkoholfria drycker och andra därmed sammanhängande verksamheter. CCNB kommer vid starten att täcka Danmark och Sverige, men kommer även att täcka Finland, Norge, Island, Estland, Lettland, Litauen och möjligtvis Grönland och St. Petersburg, Ryssland (CCNB:s område) i ett senare skede.

(7) Transaktionen innefattar i) upprättandet av CCNB, ii) överföringen av nationella tappningsföretag i Danmark och i Sverige till CCNB, det vill säga Carlsberg kommer att medverka med sitt helägda danska dotterbolag, Dadeko, och TCCC kommer att medverka med sitt nyligen inrättade helägda svenska dotterbolag, Coca-Cola Drycker Sverige AB (CCDS), iii) två avtal avseende överföring och licensiering av vissa varumärken i dessa länder, och iv) upprättandet av ett distributionsföretag i Sverige.

(8) I Danmark kommer Dadeko, som förnyade sitt tappningsavtal med TCCC år 1994, att fortsätta sitt 40-åriga samarbete med TCCC vad gäller tappning huvudsakligen av kolsyrade läskedrycker. För närvarande är Dadeko ansvarigt för att framställa och förpacka både Carlsbergs och Tuborgs kolsyrade läskedrycker, och även de märken från Cadbury Schweppes som finns i Danmark. För närvarande distribuerar Dadeko endast TCCC:s produkter till detaljhandelssektorn, medan Carlsberg och Tuborg distribuerar sina egna kolsyrade läskedrycker till detaljhandelssektorn, tillsammans med Cadbury Schweppes märken. Dessutom delar Carlsberg och Tuborg för närvarande på ansvaret för distributionen av sina egna kolsyrade läskedrycker, tillsammans med TCCC:s och Cadbury Schweppes märken, till hotell-, restaurang- och cateringsektorn. Efter genomförandet av transaktionen kommer Dadeko att fortsätta att tappa TCCC:s märken och de återstående märkena från [. . .] (3). Det kommer att vara ansvarigt för distributionen av märken från [. . .] till detaljhandeln, medan [. . .] kommer att distribuera dessa märken till hotell-, restaurang- och cateringsektorn.

(9) I Sverige har TCCC nyligen etablerat CCDS, som har marknadsfört och sålt TCCC:s produkter sedan den 1 april 1997. Från den 1 januari 1998 kommer CCDS att ta över framställningen och förpackningsverksamheten för TCCC:s produkter, vilken för närvarande ombesörjs av Pripps Ringnes. DryckesDistributören AB (DDAB), ett samriskföretag på 50/50-basis mellan CCDS och Falcon Bryggerier AB (som ägs gemensamt av Carlsberg och Oy Sinebrychoff Ab - ett finskt bryggeri) skall med ensamrätt hantera den fysiska distributionen (lagring, transport och leverans) av CCDS:s alkoholfria drycker, Falcons alkoholfria drycker och Falcons öl till kunder i Sverige.

(10) CCNB kommer att utgöra det nionde "huvudtapperiet" för TCCC:s produkter. Termen "huvudtapperi" (anchor bottler) identifierar vissa tapperier, i vilka TCCC innehar en minoritetsandel, och som är starkt engagerade i TCCC:s strategiska mål och främjandet av TCCC:s intressen vad gäller företagets världsomspännande produktions-, distributions- och marknadsföringssystem. Dessa tapperier är ofta stora och geografiskt spridda, och har stora ekonomiska resurser och företagsledningsresurser.

B. Aktieägarnas huvudavtal (Master Shareholders' Agreement, MSA)

(11) MSA-avtalet mellan TCCC och Carlsberg avser upprättandet av CCNB och fastställer villkoren för parternas kontroll av CCNB, hur CCNB skall fungera samt tillhandahåller strukturen för alla framtida nationella tapperienheter inom CCNB:s område. MSA-avtalet innefattar även bestämmelser som ålägger TCCC och Carlsberg konkurrensförbud. En annan viktig bestämmelse är uppgörelsen [. . .]. MSA-avtalet slutligen hänför sig till [. . .].

C. Licensavtalet i Danmark

(12) TCCC, Carlsberg och Dadeko har undertecknat ett [. . .] -årigt licensavtal (som kan förlängas med ytterligare [. . .] år) enligt vilket Carlsberg beviljar TCCC ett tillstånd och TCCC i sin tur beviljar ett tillstånd till Dadeko att tillverka, marknadsföra, distribuera och sälja vissa alkoholfria drycker [. . .] i Danmark. De [. . .] licensierade produkterna är [. . .]. Carlsberg kommer att ställa [. . .] beträffande dessa produkter till förfogande för TCCC i syfte att TCCC skall tillhandahålla [. . .]. TCCC kommer att vara produktledare för [. . .] märken. Carlsberg kommer att behålla viss rätt att [. . .] i syfte att skydda [. . .] CCNB kommer att bli ansvarigt för [. . .]. Carlsberg förpliktar sig att inte [. . .] till någon annan part dessa produkter eller några andra [. . .] i Danmark.

(13) Carlsberg kommer dessutom att upphöra med tillverkningen av sina [. . .] märken [. . .]. Till följd av transaktionen kommer därför endast [. . .] att behållas av Carlsbergorganisationen.

D. Avtal i Sverige

(14) Utöver överföringen av CCDS till CCNB, som anmälts i enlighet med koncentrationsförordningen, anmäldes till kommissionen den 18 april 1997 enligt rådets förordning nr 17 (4) andra avtal om upprättandet av DDAB samt ett varumärkes- och leveransavtal (Trademark Purchase and Supply Agreement, TPSA) avseende överföringen av vissa varumärken från Falcon till TCCC. Dessa avtal är föremål för en separat bedömning.

E. Slutsats

(15) Transaktionen kommer att leda till en strukturell förändring i Carlsbergs och TCCC:s affärsverksamhet på läskedrycksområdet, både på det regionala planet i de nordiska länderna och det nationella planet i Danmark och Sverige. I synnerhet kommer Carlsberg inte längre att ha några intressen på området kolsyrade läskedrycker i konkurrens med CCNB. TCCC:s ställning förändras från att bara vara en licensgivare av kolsyrade läskedrycker på dessa marknader till att bli delägare i samriskföretaget som tillverkar kolsyrade läskedrycker.

III. KONCENTRATIONEN

A. Koncentrationens omfattning

(16) Utöver upprättandet av CCNB, vilket utgör kärnan i transaktionen, har parterna även i enlighet med koncentrationsförordningen anmält licensavtalet mellan Carlsberg, TCCC och Dadeko i Danmark. De anmälande parterna anser att särskilda bestämmelser, som t.ex klausuler om att inte konkurrera och exklusivitetsbestämmelser i licensavtalet är tilläggsbegränsningar som direkt sammanhänger med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen. Kommissionen anser emellertid att licensavtalet är nödvändigt för att TCCC och Carlsberg skall kunna koncentrera framställning, förpackning, distribution, marknadsföring och försäljning av alla TCCC:s och Carlsbergs varumärken till CCNB i syfte att bringa Carlsbergs danska affärsverksamhet vad gäller alkoholfria drycker i överensstämmelse med TCCC:s principer beträffande huvudtapperi. Licensavtalet är därför ett av inslagen i koncentrationen, som kommer att leda till en ekonomisk sammanslagning av Carlsberg och TCCC, och det skall därför också betraktas som en väsentlig och integrerad del av koncentrationen.

B. Bedömning av CCNB:s Koncentrationskaraktär

B.1 Gemensam kontroll

(17) CCNB kommer att ägas av Carlsberg med 51 % och indirekt av TCCC med 49 %. Förhållandena mellan Carlsberg och TCCC kommer att styras av MSA-avtalet. Carlsberg skall utse [. . .] ledamöter och TCCC [. . .] ledamöter till CCNB:s styrelse. TCCC skall utse CCNB:s [. . .] och Carlsberg skall utse dess [. . .]. CCNB:s verkställande direktör, med ansvar för den dagliga ledningen, skall utses av [ . .] och ekonomidirektören av [. . .]. För att säkerställa att varje moderbolag måste godkänna vissa beslut som påverkar CCNB:s strategiska hållning, krävs att "mycket viktiga beslut" av aktieägarna i frågor som rör företagsstruktur och strategier, [strategiska beslut], antagandet av affärsplaner och budget enhälligt godkänns av båda moderbolagen. Om styrelsen inte kan enas om [. . .]. Enligt parterna finns det emellertid betydande incitament för parterna att undvika en situation i vilken uppsägningsbestämmelserna i deras avtal träder i kraft. CCNB kommer därmed att gemensamt kontrolleras av TCCC och Carlsberg.

B.2 Självständigt fungerande verksamhet på varaktig grund

(18) CCNB kommer att ha alla resurser som är nödvändiga för att utöva sin affärsverksamhet på varaktig grund. Parterna kommer först att överföra sina befintliga tappningsenheter i Danmark och Sverige till CCNB, inklusive anläggningarna, distributionsutrustning (lastbilar, lager och så vidare), anställda samt investeringar som försäljningsautomater och dryckesfontäner. För det andra kommer CCNB att bli ansvarigt för framställning, marknadsföring, distribution och försäljning av alkoholfria drycker inom den nordiska regionen och kommer således inte att vara begränsat till en särskild funktion på marknaden. CCNB och dess tappare kommer också att tillföra ett avsevärt mervärde till det koncentrat som tillhandahålls av TCCC. För det tredje, även om TCCC kommer att tillhandahålla koncentrat och ge tillstånd till tappning av sådana alkoholfria drycker, och även om Carlsberg har ett 50-procentigt aktieinnehav i Falcon och kommer att bibehålla [. . .] i Danmark, ändrar inte parternas närvaro på CCNB:s och dess dotterbolags marknader det faktum att CCNB bör betraktas som ett samriskföretag av koncentrationskaraktär. MSA-avtalet gäller under [. . .] år med möjlighet till förlängning med ytterligare [. . .] år.

B.3 Ingen samordning

(19) I Danmark fungerar TCCC inte som tillverkare eller distributör, utan endast som varumärkesinnehavare. Utöver att vara en leverantör av koncentrat kommer TCCC i stort sett endast att finnas i Danmark genom CCNB. Enligt parterna är utsikterna att TCCC skulle gå in på den danska marknaden annat än genom CCNB mycket avlägsna. Carlsberg kommer att upphöra med [. . .] av sina nuvarande varumärken vad gäller alkoholfria drycker. Företaget kommer emellertid att behålla viss verksamhet vad gäller alkoholfria drycker, vilken kommer att [. . .] till försäljning och distribution av [. . .], begränsad distribution i [. . .] samt [. . .] alkoholfria drycker och ett 50-procentigt aktieinnehav i Rynkeby A/S (som tillverkar juicer och saft). Carlsberg kommer att bli föremål för en konkurrensklausul, enligt vilken företaget inte får konkurrera på [. . .]. TCCC har aldrig ägnat sig åt direkt tapperiverksamhet på den danska marknaden och har för närvarande inga anläggningar tillgängliga för detta. De verksamheter som hålls utanför CCNB kan därför inte ses som ett medel att åstadkomma eller förstärka en samordning mellan Carlsberg och TCCC.

(20) Liksom i Danmark kommer Carlsberg också att vara bundet av sin förpliktelse att inte konkurrera vad gäller [. . .] verksamhet i Sverige. På grundval av ovannämnda information kan CCNB inte ses som ett instrument för att åstadkomma eller förstärka en samordning mellan Carlsberg och TCCC.

C. Slutsats

(21) Det anmälda samriskföretaget, tillsammans med licensavtalet i Danmark, utgör en koncentration i den mening som avses i artikel 3 i koncentrationsförordningen.

IV. GEMENSKAPSDIMENSION

(22) Koncentrationen har en gemenskapsdimension enligt artikel 1.2 i koncentrationsförordningen. TCCC och Carlsberg har en sammanlagd världsomspännande omsättning på över 17 miljarder ecu, vilket överstiger de 5 miljarder ecu som anges i koncentrationsförordningen. De berörda företagen har vart och ett en omsättning inom gemenskapen på över 250 miljoner ecu (TCCC: 4 046 miljoner ecu och Carlsberg: 1 952 miljoner ecu), av vilket inte mer än två tredjedelar uppnås inom en och samma medlemsstat.

V. RELEVANTA MARKNADER

A. Relevanta produktmarknader

(23) I de nordiska länderna har flertalet av tillverkarna av kolsyrade läskedrycker och andra alkoholfria drycker som juicer och mineralvatten traditionellt varit bryggare. Bryggarna har därmed kunnat erbjuda sina kunder ett brett utbud av drycker för kommersiellt bruk, som innefattar öl, kolsyrade läskedrycker och mineralvatten. Det faktum att en produkt säljs som en del av ett större utbud av drycker betyder emellertid inte att utbudet som sådant skall anses som den relevanta produktmarknaden från konkurrenssynpunkt. En åtskillnad måste göras mellan olika kategorier av drycker för kommersiellt bruk. Denna analys bör inte bortse från det faktum att på tapperinivån ökar en leverantörs marknadsinflytande om han kan erbjuda kunderna ett större utbud av drycker. De ekonomiska fördelar det innebär för tappare som erbjuder både kolsyrade läskedrycker och öl i sitt system kommer att diskuteras i bedömningen av denna transaktion.

(24) I sin anmälan har parterna anfört att de berörda produktmarknaderna är "åtminstone lika omfattande som marknaderna för alkoholfria drycker" i Danmark och Sverige. En sådan marknad skulle omfatta ett brett utbud av drycker, inklusive kolsyrade läskedrycker, icke kolsyrade drycker, fruktjuicer, mineralvatten, kaffe, te och mjölk. En undersökning av läskedrycksindustrin antyder att den marknadsdefinition som föreslagits av parterna är alltför vid för att man skall kunna analysera den anmälda transaktionens sannolika effekter på konkurrensen. Av skäl som diskuteras nedan förefaller det lämpligt att både på varumärkes- och tapperinivå bedöma transaktionen på grundval av en övergripande marknad för kolsyrade läskedrycker. Ett antal faktorer tyder på att det finns en separat relevant produktmarknad för cola-drycker, men det bör noteras att oavsett om transaktionen analyseras med avseende enbart på cola-produkter eller med avseende på alla kolsyrade läskedrycker skulle bedömningen inte ändras i någon väsentlig grad.

A.1 Produktionsflödet för kolsyrade läskedrycker

(25) Tillhandahållandet av cola-drycker och kolsyrade läskedrycker med andra smaker till detaljhandelskunder består av två verksamheter som är nära förbundna med varandra: varumärkesinnehav och tapperiverksamhet. Varumärkesinnehavaren skapar och gör reklam för dryckesmärkena, tillhandahåller koncentrat (eller ger tillstånd till att det tillverkas) och ger lokala tappare tillstånd att framställa, förpacka, marknadsföra, distribuera och sälja dryckerna. I detta avseende är det TCCC:s strategi som varumärkesinnehavare att skapa efterfrågan från konsumenterna, medan uppgiften för TCCC:s tappare är att tillfredsställa efterfrågan.

(26) Innehavare av internationella varumärken - som TCCC, PepsiCo och Cadbury Schweppes - tillverkar koncentrat för kolsyrade läskedrycker på ett begränsat antal platser över hela världen och levererar till sina tappare över hela världen från dessa produktionsanläggningar. Mindre företag använder kanske i stället särskilda koncentrattillverkare för att framställa sina koncentrat.

(27) Termen "tappning" används generellt inom industrin för kolsyrade läskedrycker för att beteckna framställning, förpackning, försäljning, marknadsföring och distribution av kolsyrade läskedrycker. En tappare tilldelas normalt ett geografiskt område av varumärkesinnehavaren, inom vilket han är ansvarig för dessa funktioner.

(28) Ansvaret för marknadsföringen och reklamen för kolsyrade läskedrycker delas normalt mellan varumärkesinnehavaren och tapparen. Marknadsföringsaktiviteterna är en kombination av varumärkesspecifik annonsering och reklam som riktar sig till detaljhandeln. Inom industrin för kolsyrade läskedrycker skiljer man i allmänhet mellan dessa områden på följande sätt:

- Marknadsföring i media (above-the-line marketing): Marknaderna för kolsyrade läskedrycker karakteriseras av starka varumärken, där de ledande märkena annonseras på internationell basis. Denna märkesspecifika reklam kallas i branschen mediareklam (above-the-line) och görs huvudsakligen genom TV, radio, bio, tidningar och sponsring av aktiviteter som musik och sport. Sådan reklam utformas, utförs och finansieras vanligtvis av varumärkesinnehavaren.

- Säljfrämjande åtgärder (below-the-line marketing): Reklam för produkter på detaljhandelsnivå kallas i branschen för marknadsföring below-the-line. Marknadsföring below-the-line består av två huvudtyper av aktiviteter: säljfrämjande rabatter (som t.ex. storköpserbjudanden, prisnedsättning och kundrabatter) och detaljhandelsinriktad marknadsföring (som t.ex betalning till kunder för att de för upp produkterna i sin varuförteckning, butiksexponering och butiksreklam).

(29) Distributionen av kolsyrade läskedrycker sker genom olika kanaler, vilka varierar något från land till land beroende på marknadens struktur (inklusive faktorer som förläggningen av kundernas lagerlokaler och försäljningsställen, befolkningens geografiska spridning, och huruvida kolsyrade läskedrycker samdistribueras med öl eller inte). I Danmark och Sverige distribueras kolsyrade läskedrycker huvudsakligen via detaljhandelskanalen; som kan indelas i dagligvarukanalen (snabbköp och så vidare) och servicebutikskanalen (bensinstationer, kiosker och så vidare), och via hotell-, restaurang- och cateringkanalen. För att bedöma den föreslagna transaktionen gör dessa skillnader det inte nödvändigt att göra en separat bedömning vare sig för den svenska eller den danska marknaden, eftersom slutsatserna från analysen skulle vara desamma oavsett om kanalerna betraktas som särskilda relevanta produktmarknader eller inte. Frågan huruvida kanalerna är separata relevanta produktmarknader kan därför lämnas öppen.

(30) I detta fall inverkar transaktionen på TCCC:s vertikala integration framåt på tapperiområdet, på TCCC:s förvärv av varumärken i Sverige och på TCCC:s erhållande av licens för varumärken i Danmark. På grund av att effekten av förändringarna vad gäller varumärkesinnehav och TCCC:s vertikala integration är avsevärd både på varumärkes- och tapperinivån, kommer bedömningen av transaktionens effekt att göras på båda nivåerna.

A.2 Definition av produktmarknaden: alla kolsyrade läskedrycker

a) Skillnaden mellan kolsyrade läskedrycker och andra alkoholfria drycker

(31) Enligt de senaste uppgifter som är tillgängliga från Canadean (årsrapport - 1996, Canadean) framkommer det att försäljningen av kolsyrade läskedrycker har fortsatt att öka i en annan takt än försäljningen på de sammanlagda dryckes- och läskedrycksmarknaderna i både Danmark och Sverige.

(32) I Danmark finns uppgifter som visar att den totala försäljningen av läskedrycker ökade med 5,5 % årligen mellan 1990 och 1995. Mineralvatten ökade med omkring 7 % och kolsyrade läskedrycker ökade med 10 %. Canadean rapporterade att "försäljningen av kolsyrade drycker under 1990-talet var synnerligen god och ökade med nära 65 % mellan 1990 och 1995". Som jämförelse uppgavs det i rapporten att "resultatet för fruktdrycker, som i första hand riktar sig till ungdomsmarknaden, har varit ganska dåligt under hela årtiondet", att dessa uppfattas som "den fattige kusinen" bland läskedryckerna, och att "läskedrycksmarknadens tillväxt hålls uppe av de kolsyrade dryckerna [och saft/squash]". Konsumtionen av fruktjuicer minskade således med 2 % årligen mellan 1990 och 1995. Om mineralvatten och juice utgjorde en del av samma produktmarknad som kolsyrade läskedrycker, skulle man förvänta sig att prisutvecklingen skulle kunna förklara skillnaden i ökningstakt. Detta är emellertid inte fallet eftersom enligt uppgifter från Canadean om detaljhandelspriser har relativpriserna för olika slag av läskedrycker förändrats lite under de senaste fyra åren, och olika prisutveckling förklarar därför inte den olika ökningstakten för de olika slagen av läskedrycker.

(33) Även i Sverige visade uppgifter från Canadean på olika ökningstakt mellan läskedryckskategorin och kolsyrade läskedrycker. Den totala försäljningen av läskedrycker ökade med 1 % och av mineralvatten med 9 %, medan försäljningen av juice och nektar minskade med 2 % och försäljningen av kolsyrade läskedrycker var "oförändrad". Om mineralvatten och juice utgjorde en del av samma produktmarknad som kolsyrade läskedrycker, skulle man förvänta sig att prisutvecklingen skulle kunna förklara skillnaden i ökningstakt. Precis som konstaterades för Danmark är detta emellertid inte fallet eftersom relativpriserna för de olika typerna av läskedrycker, enligt uppgifter från Canadean om detaljhandelspriser, har förändrats lite under de senaste fyra åren och olika prisutveckling förklarar därför inte den olika ökningstakten för de olika slagen av läskedrycker.

(34) Parterna har i sitt svar på meddelandet om invändningar ("svaret") hävdat att prisuppgifterna från Canadean endast hänför sig till ett begränsat antal varumärken, förpackningar och distributionskanaler och att det är oklart hur prisuppgifterna har samlats in. Kommissionen medger att prisuppgifterna från Canadean är utvalda detaljhandelspriser som inte täcker alla distributionskanaler och förpackningar. Prisuppgifterna från Canadean är emellertid typiska marknadspriser som täcker de viktigaste varumärkena, förpackningarna och distributionskanalerna. Det är därför inte orimligt att dra slutsatsen att priserna från Canadean speglar den allmänna utvecklingen av marknadspriserna för kolsyrade läskedrycker, juicer och mineralvatten. Kommissionen drar därför slutsatsen att förändringar i relativpriser inte kan förklara de olika ökningstakterna för kolsyrade läskedrycker, juicer och mineralvatten under de senaste fyra åren i Danmark och Sverige. Detta antyder att det inte finns någon större priskonkurrens mellan kolsyrade läskedrycker, mineralvatten och juice. Det är med andra ord inte priserna som gör att kunderna t.ex. köper mer kolsyrade läskedrycker och mindre juice.

(35) Kommissionen har dessutom beaktat Canadeans uppgifter om utvalda detaljhandelspriser för Danmark och Sverige. Vatten och kolsyrade läskedrycker förefaller att ligga på samma prisnivåer, men båda är billigare än fruktjuicer. Det är dessutom uppenbart att kolsyrade läskedrycker är dyrare än mjölk, te och kaffe, vilket antyder att kolsyrade läskedrycker utgör en särskild relevant produktmarknad inom marknaden för alkoholfria drycker. Mineralvatten har emellertid inte samma egenskaper som kolsyrade läskedrycker, t.ex. innehåller de inte tillsats av socker.

(36) Vare sig i Danmark eller i Sverige är kolsyrade läskedrycker exponerade i snabbköpsbutikerna på samma hylla som andra alkoholfria drycker som kaffe, te, mjölk eller juicer, vilket antyder att kolsyrade läskedrycker och alkoholfria drycker utgör olika produktmarknader. Man skulle normalt förvänta sig att produkter som konkurrerar direkt med varandra exponeras bredvid varandra.

(37) [Vissa undersökningar] visar att tidpunkten för konsumtion av kolsyrade läskedrycker skiljer sig från den som gäller för andra alkoholfria drycker.

>Plats för tabell>

(38) Dessa och liknande studier antyder att kolsyrade läskedrycker ofta dricks på fritiden, till skillnad från andra alkoholfria drycker som är mer funktionsbestämda. De olika konsumtionsmönstren för kolsyrade läskedrycker jämfört med andra alkoholfria drycker antyder därför att de inte tillhör samma produktmarknad.

(39) Vad gäller konsumtionsmönster har parterna hävdat att kommissionen inte har tagit upp den avgörande frågan huruvida konsumenter av kolsyrade läskedrycker anser andra drycker vara substitut på efterfrågesidan och att det är svårt att av ovanstående tabell (svar, s. 41) dra några slutsatser om tidpunkten eller konsumtionen av kolsyrade läskedrycker jämfört med andra alkoholfria drycker. Parterna har emellertid inte ifrågasatt den grundläggande slutsatsen från sina egna studier att kolsyrade läskedrycker ofta dricks på fritiden, till skillnad från andra alkoholfria drycker som är mer funktionsbestämda. Kommissionen vidhåller därför att de olika konsumtionsmönstren tyder på att kolsyrade läskedrycker och andra alkoholfria drycker inte utgör samma relevanta produktmarknad.

(40) Svar från kunder och konkurrenter i både Sverige och Danmark antyder att kolsyrade läskedrycker inte tillhör samma relevanta produktmarknad som andra alkoholfria drycker. I detta avseende har parterna hävdat att det är fel att fästa stor, om ens någon, vikt vid detaljisternas, grossisternas och konkurrenternas intryck (svar, s. 42). Detaljhandlare, grossister och konkurrenter har dock vanligtvis en grundlig kunskap om sin affärsverksamhet och har därför en klar uppfattning om t.ex. effekten av en reklamåtgärd för Coca-Cola på försäljningen av andra drycker.

(41) Beträffande överväganden på utbudssidan framställs andra alkoholfria drycker som mjölk, kaffe, te och juicer på ett helt annat sätt än kolsyrade läskedrycker och substitution på utbudssidan är inte möjlig. Vad gäller mineralvatten skulle det vara lättare att förpacka kolsyrade läskedrycker med samma utrustning som används för framställning av mineralvatten. Det faktum att en rad läskedrycker kan framställas med samma utrustning är inte tillräckligt för att skapa en enda relevant produktmarknad för alla läskedrycker för bedömningen av den anmälda transaktionen. Behovet att skapa och positionera en kolsyrad läskedryck, att annonsera och göra reklam för en ny produkt eller ett nytt varumärke och att få tillgång till distributionsställen betyder att flexibilitet på utbudssidan inte är ett tillräckligt kriterium för att utvidga den relevanta produktmarknaden. Enbart produktionsutrustningens fysiska kapacitet att framställa ett antal olika produkter är inte tillräckligt för att dra slutsatsen att olika drycker bör sammanföras i en enda relevant produktmarknad.

(42) För tillämpningen av koncentrationsförordningen kan därför inte alkoholfria drycker som helhet betraktas som den relevanta produktmarknaden vare sig i Sverige eller Danmark. Däremot dras slutsatsen att kolsyrade läskedrycker skiljer sig från andra alkoholfria drycker som kaffe, te, mjölk, juice och mineralvatten och själva utgör en separat relevant produktmarknad.

b) Differentieringen av cola-drycker från alla andra kolsyrade läskedrycker

(43) Vad gäller differentieringen mellan cola-drycker och alla andra kolsyrade läskedrycker antyder kommissionens tidigare beslut (5) att många olika faktorer visar att i dryckesindustrin kan en åtskillnad göras mellan olika smaker av kolsyrade läskedrycker. En lång rad uppgifter, inklusive utlåtanden från industrin och marknadsundersökningar, stödde kommissionens slutsats vad gäller en avgränsad relevant produktmarknad för kolsyrade läskedrycker med cola-smak i Storbritannien (6). Denna slutsats grundade sig på faktorer som innefattade kundpreferenser och skillnader i marknadsföring och prissättning mellan cola-drycker och kolsyrade läskedrycker utan cola-smak. I detta fall tyder ett antal faktorer på att det finns en separat relevant produktmarknad för cola-drycker, men det bör observeras att oavsett om transaktionen analyseras enbart med avseende på cola-drycker, eller med avseende på alla kolsyrade läskedrycker, skulle bedömningen inte ändras på ett avgörande sätt. Den aktuella transaktionens inverkan på konkurrensen kan därför analyseras på en produktmarknad som omfattar alla kolsyrade läskedrycker.

B. Relevanta geografiska marknader

(44) Det har varit kommissionens praxis att analysera utbudet av drycker på nationell grundval (7). Samma analys är relevant i detta fall, eftersom de berörda tapperierna har erhållit licens av varumärkesinnehavare att sälja en produkt inom gränserna för ett nationellt geografiskt område.

(45) Att det finns nationella marknader för kolsyrade läskedrycker i Danmark och Sverige bekräftas av den låga nivån vad gäller import och export av kolsyrade läskedrycker. Enligt Canadean var importen av kolsyrade läskedrycker mindre än 2,5 % i Sverige och mindre än 2 % i Danmark år 1995. Exporten var ännu mindre än importen i Sverige, medan den danska exporten endast uppgick till 4 %.

(46) Skillnader vad gäller listpriser för TCCC:s produkter i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Förenade kungariket och Belgien antyder att Sverige och Danmark utgör två särskilda relevanta geografiska marknader. De norska listpriserna är de lägsta i de nordiska länderna. De danska listpriserna är ca 20 % högre än i Norge och de svenska listpriserna är ca 40 % högre än i Norge. De danska priserna är dessutom betydligt högre än priserna i områden som Tyskland och Benelux.

(47) Parterna har i sitt brev av den 28 maj 1997 uppgivit att listpriserna inte nödvändigtvis motsvarar transaktionspriserna på grund av rabatter. Rabatter är emellertid ett normalt inslag på marknaden för kolsyrade läskedrycker i alla dessa länder och det förefaller som om skillnader vad gäller rabatter inte kan förklara hela skillnaden mellan listpriserna. Parterna har i sitt brev av den 28 maj 1997 hävdat att olika återvinningssystem och skillnader vad gäller distributionskostnaderna kan förklara en del av skillnaderna i listpriserna. Återvinningssystemen i de nordiska länderna är emellertid jämförbara för den större delen av volymen vad gäller kolsyrade läskedrycker, eftersom de flesta kolsyrade läskedrycker säljs i påfyllningsbara flaskor. Vad gäller distributionskostnader skulle man förvänta sig att Norge skulle ha de högsta distributionskostnaderna och i detta avseende vara jämförbart med Finland och Sverige på grund av de geografiska likheterna mellan dessa länder. Danmark skulle å andra sidan kunna förväntas vara mera likt Tyskland, Förenade kungariket och Beneluxländerna i detta avseende. Tvärtemot vad man emellertid skulle kunna förvänta sig om distributionskostnaderna förklarade skillnaderna i listpriser, har Sverige och Danmark högre listpriser än Norge. Vad gäller övriga förklaringar som anförs i parternas brev (jämförelser som grundar sig på köpkraftspariteter och det faktum att prisvariationer för liknande konsumentvaror är det normala inom gemenskapen), är kommissionen av den uppfattningen att de inte är relevanta för beskrivningen av den relevanta geografiska marknaden.

(48) Vad gäller Danmark är dessutom lagarna avseende dryckesförpackningar de strängaste i Europa; återanvändbara flaskor är ett krav för inhemsk försäljning av lokalt producerade kolsyrade läskedrycker och öl. Totalförbud mot burkar föreligger. Därför är importen i praktiken begränsad såvida det inte finns ett tillfredsställande pant-, retur- och återvinningssystem. Det nationella förbudet mot engångsförpackningar fungerar som ett importhinder genom att industrin är skyldig att använda det godkända återvinningssystemet för alla de flaskor som produceras.

(49) Kommissionen drar därför slutsatsen att Danmark och Sverige vid bedömningen av denna transaktion skall betraktas som särskilda relevanta geografiska marknader, en slutsats som parterna inte har bestridit.

VI. FÖRENLIGHET MED DEN GEMENSAMMA MARKNADEN OCH MED EES-AVTALETS FUNKTION

A. Översikt: följderna av transaktionen

(50) Följderna av den anmälda transaktionen skulle bli märkbara både på varumärkes- och tappningsnivån. Transaktionen skulle speciellt ha följande konkurrenseffekter på marknaderna:

a) På varumärkesnivå skulle TCCC förvärva kunnandet och tillverkningsrättigheterna för vissa kolsyrade läskedrycker (och koncentrat) från Carlsberg och Falcon, i Danmark respektive Sverige (i Danmark kommer TCCC att åter ge Dadeko tillstånd för framställning av kolsyrade läskedrycker, medan TCCC kommer att behålla dessa rättigheter i Sverige).

b) På tappningsnivån skulle det uppstå två effekter:

- En allmän förstärkning av TCCC:s marknadsinflytande genom dess vertikala integration framåt, genom att företaget övergår från sin roll som licensgivare till en roll som delägare och medbestämmande vad gäller tappningsverksamhet.

- En förstärkning på två sätt av den dominerande ställning på tappningsnivå som innehas av Dadeko, över vilket kontrollen övergår till CCNB: TCCC:s varumärkesportfölj skulle utökas genom operationen, och samtidigt skulle Carlsbergs sortiment försvinna i Danmark. Dessutom skulle Falcons sortiment bli mindre i Sverige.

(51) Som ett resultat av dessa strukturella förändringar skulle transaktionen leda till att såväl nuvarande som potentiell konkurrens från Carlsberg undanröjs både i Danmark och i Sverige på följande sätt:

a) Undanröjande av nuvarande konkurrens både i Danmark och i Sverige

I Danmark: Carlsberg har meddelat sin avsikt (i anmälan) att upphöra med tillverkningen av vissa smaker av [. . .] som företaget för närvarande framställer och marknadsför, särskilt [. . .] i portföljen. I Sverige: TCCC skulle förvärva vissa kolsyrade läskedrycker av [. . .] märken från Falcon.

b) Undanröjande av framtida konkurrens både i Danmark och i Sverige

I Danmark: Carlsberg är genom MSA-avtalet förpliktat att inte introducera några nya smaker av [. . .] på [. . .] i framtiden. I Sverige: Falcon (till 50 % ägt av Carlsberg) är genom [. . .] konkurrensbegränsande avtal förpliktat att inte på nytt gå in på marknaderna för kolsyrade läskedrycker [. . .].

(52) Parterna har hävdat att koncentrationen inte har någon märkbar inverkan på konkurrensen. Deras huvudargument är att den relevanta produktmarknaden åtminstone är lika omfattande som marknaden för alla alkoholfria drycker (en uppfattning som avvisas ovan), att det inte kommer att bli någon väsentlig förändring av konkurrensstrukturen i Danmark och att marknaden i Sverige kommer att bli mer konkurrensutsatt. I detta "oförändrade" scenario bortses från de grundläggande strukturförändringar som skulle äga rum: TCCC och Carlsberg blir partner inom CCNB, vilket ersätter det nuvarande licensgivar-/licenstagarförhållandet; TCCC:s varumärkesportfölj för kolsyrade läskedrycker utökas genom transaktionen och samtidigt försvinner Carlsbergs sortiment av kolsyrade läskedrycker och Falcons sortiment av kolsyrade läskedrycker minskar. Transaktionen medför dessutom hinder för inträde i Danmark (se nedan).

(53) Som framgår av parternas interna dokument är det övergripande syftet med upprättandet av CCNB att stärka TCCC:s varumärken och tappningsverksamhet inom CCNB:s område och därigenom få en större andel av dryckesförsäljningen [. . .].

(54) Effekten av upprättandet av CCNB kan endast förstås mot bakgrund av utsikterna för den nordiska marknaden. Parterna har tillhandahållit prognoser (i miljoner liter) för försäljning av cola-drycker och kolsyrade läskedrycker utan cola-smak i Danmark och Sverige:

>Plats för tabell>

Den prognosticerade sammanlagda årliga tillväxttakten för perioden mellan 1998 och 2000 i Danmark är [. . .] för cola-drycker och [. . .] för kolsyrade läskedrycker utan cola-smak, och för Sverige [. . .] för cola-drycker och [. . .] för kolsyrade läskedrycker utan cola-smak. På grundval av den nuvarande årliga konsumtionen per invånare anser parterna att de danska och svenska marknaderna generellt sett har en avsevärd tillväxtpotential både för cola-drycker och kolsyrade läskedrycker utan cola-smak.

(55) TCCC:s strategiska mål när det upprättar CCNB är att lägga under sig tillväxten på marknaden för de varumärken som ägs av eller licensieras till TCCC. Fastän detta är ett legitimt mål i sig, vilket framgår av följande redogörelse, är skapandet av CCNB som ett samriskföretag med Carlsberg inte en fråga om en intern omstrukturering, utan en ny transaktion varigenom två konkurrenters gemensamma strategi verkställs, vilket kommer att ha strukturella följder för branschen.

B. Danmark

B.1 Branschöversikt

(56) Den totala volymen av kolsyrade läskedrycker som konsumerades i Danmark år 1995 var 399 miljoner liter, varav cola-drycker svarade för 52 % och drycker utan cola-smak utgjorde 48 % av denna sammanlagda volym. Detaljhandelskanalen svarade för 64 % av de kolsyrade läskedrycker som konsumerades och hotell-, restaurang- och cateringkanalen svarade för 36 % av den sammanlagda volym som konsumerades år 1995.

(57) TCCC är varumärkesinnehavare och leverantör av koncentraten för Coca-Cola, Coca-Cola Light, Fanta, Sprite och andra varumärken från TCCC, vilka uteslutande tappas av Carlsbergs dotterbolag Dadeko. PepsiCo är varumärkesinnehavare och leverantör av koncentrat för Pepsi Cola, 7-Up och andra PepsiCo-märken vars produkter tappas av bryggeriet Bryggerigruppen A/S (Bryggerigruppen), vilket beskrivs nedan. Cadbury Schweppes är varumärkesinnehavare och koncentratleverantör av märkena Schweppes och Sunkist. Dessutom äger det Dr. Pepper, som inte finns på den danska marknaden. Cadbury Schweppes märken förpackas av Dadeko och distribueras genom Carlsbergs distributionssystem.

(58) Carlsberg är den största leverantören av öl, kolsyrade läskedrycker och mineralvatten i Danmark. Carlsberg är innehavare av varumärket Tuborg Squash för kolsyrade läskedrycker. Företaget har ett 75-procentigt innehav och kontrollerar ensamt Dansk Coladrik, som äger och tappar Jolly Cola, det tredje största cola-märket i Danmark. Carlsberg äger dessutom till 100 % bryggeriet Wiibroe, som levererar kolsyrade läskedrycker under varumärket Neptun. Carlsberg har även gemensam kontroll över den största danska producenten av juice-produkter. Som en följd av transaktionen är det planerat att Dansk Coladrik skall säljas (se nedan).

(59) Bryggerigruppen är det näst största bryggeriet och tapperiet för läskedrycker i Danmark. Företaget fungerar som tappare för PepsiCos märken och tillhandahåller ett komplett utbud av sina egna kolsyrade läskedrycker utan cola-smak. Det är t.ex. varumärkesinnehavare för den kolsyrade läskedrycken "Faxe Kondi" med citron-/limesmak, som direkt konkurrerar med TCCC:s varumärke Sprite.

(60) Aktierna i Bryggerigruppen innehas av de två holdingbolag, Jyske Bryg Holding AS (Jyske Bryg) och Faxe Bryg Holding AS (Faxe Bryg), i vilka Carlsberg har minoritetsinnehav. Carlsberg innehar 37 % av aktierna och 48 % av rösterna i Jyske Bryg och baserat på de röster som avgivits vid de tre senaste årliga bolagsstämmorna har Carlsberg avgivit mer än 50 % av rösterna vid dessa stämmor.

>Plats för tabell>

Carlsberg har därför möjlighet att utöva ett avgörande inflytande och följaktligen kontroll över Jyske Bryg.

(61) Jyske Bryg innehar, direkt och indirekt, 62 % av aktierna och 49 % av rösterna i Bryggerigruppen. Det förefaller dessutom som om [. . .]. De återstående aktierna i Bryggerigruppen ägs av Faxe Bryg (49 % av rösterna) och BG Bank, som innehar 2 % av rösterna. Enligt parterna [. . .].

(62) Om oenighet skulle uppstå mellan Jyske Bryg och Faxe Bryg skulle Carlsbergs ledande ställning på marknaderna för öl och kolsyrade läskedrycker spela en viktig roll vid förhandlingarna för att lösa tvisten. Det skulle vara i Bryggerigruppens och dess aktieägares ekonomiska intresse att komma till en uppgörelse med Carlsberg för att undvika repressalier på de marknader där Bryggerigruppen verkar och Carlsberg har en ledande marknadsställning. Av dessa skäl förefaller det som om Carlsberg har ett avsevärt inflytande över Bryggerigruppen och att Carlsberg därmed möter en minskad konkurrens från Bryggerigruppen.

(63) Övriga: Det finns ett antal andra små bryggerier. Det viktigaste är Harboe, där Carlsberg innehar 25 % av aktierna och en representant i styrelsen, och Albani, i vilket Carlsberg har ett 15-procentigt aktieinnehav, men endast 8,75 % av rösterna. Dessutom har företaget Saltum-Houlbjerg Bryggerier (Saltum) på senare år utvecklats till en betydande leverantör av lågprismärken och distributörers egna märken. Det är ett litet företag som inte har något eget distributionsnät.

B.2 Marknadsstruktur

a) Marknadsposition

(64) Effekten av transaktionen är märkbar både på varumärkes- och tappningsnivån. Varumärkesinnehavarnas och tapparnas marknadspositioner på den övergripande marknaden för kolsyrade läskedrycker framgår av följande tabeller, som anger marknadsandelar i Danmark för 1995, grundade på värdet, samt de uppskattade marknadsandelarna efter upprättandet av CCNB (på grundval av uppgifter från parterna):

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(65) TCCC hade en marknadsandel på [40-45 %] på varumärkesnivån och Carlsbergs verksamheter hade en andel på [10-15 %] år 1995. Vad gäller tappningsverksamhet, tappar Dadeko [40-45 %] av de kolsyrade läskedryckerna och Carlsbergs övriga verksamheter ytterligare [15-20 %]. Den näst största varumärkesinnehavaren är PepsiCo med [5-10 %] och den näst största tapparen är tapparen för PepsiCo, Bryggerigruppen, med [15-20 %] av marknaden. Carlsberg och TCCC är därför mer än fem gånger större än den näst största varumärkesinnehavaren och Carlsberg är nästan fyra gånger större än den näst största tapparen. De övriga tillverkarna framställer huvudsakligen lågprismärken och distributörers egna märken, vilka har haft en viss framgång huvudsakligen i detaljhandelskanalen.

b) Konkurrensvillkor

(66) Tillgång till varumärken och till distribution är avgörande konkurrensfaktorer i branschen för kolsyrade läskedrycker. Dadeko innehar licens för de viktigaste varumärkena från TCCC, Cadbury Schweppes varumärken, och dess moderbolag, Carlsberg, är ägare till det viktiga inhemska varumärket i Danmark - Tuborg Squash. Dadekos tillverkning, tillsammans med Carlsbergs övriga tappare, är mer än fyra gånger så stor som den närmaste konkurrentens tillverkning.

(67) Cola-drycker är den mest sålda smaken av de kolsyrade läskedryckerna och benämns ibland "lockvara" som bär upp leverantörernas totala volym av kolsyrade läskedrycker. Det är därför en avsevärd fördel för en leverantör att ha ett starkt cola-märke i sitt sortiment. Innehav av starka varumärken för öl och mineralvatten, som Carlsbergs, i dryckessortimentet ger dessutom vart och ett av varumärkena i sortimentet en starkare ställning på marknaden än om de skulle ha sålts som "fristående" produkter. Det är nästan otänkbart att ett danskt försäljningsställe för drycker som mineralvatten, öl och kolsyrade läskedrycker inte skulle föra märken från TCCC och Carlsberg. Ingen annan dansk leverantör har ett dryckessortiment som faktiskt skulle göra det i stånd att utmana Carlsberg och Dadeko.

(68) Distributionen av kolsyrade läskedrycker kännetecknas av betydande stordriftsfördelar. Det är särskilt av avgörande betydelse att kunna lasta av en tillräckligt hög volym vid varje lastbilsleverans för att få ned den genomsnittliga leveranskostnaden till enskilda kunder. I allmänhet innebär detta att företag med den högsta volymen och det bredaste dryckessortimentet i sitt distributionssystem har de lägsta kostnaderna och kan nå det största antalet kunder.

(69) I Danmark samdistribueras ofta öl och mineralvatten tillsammans med kolsyrade läskedrycker. Detta är en fördel både för bryggarna och för kunderna. För bryggarna ökar det stordriftsfördelarna vid distributionen och möjliggör en bredare distribution än som annars skulle ha varit möjlig. För kunderna är det en fördel att kunna köpa ett komplett sortiment från en leverantör, eftersom det innebär färre leveranser. Carlsberggruppen är den största leverantören av öl och mineralvatten med mer än 50 % respektive 45 % av den volym som konsumeras i Danmark. Mot bakgrund av deras marknadsandelar vad gäller kolsyrade läskedrycker är det uppenbart att Carlsberg och Dadeko utan jämförelse har det mest omfattande distributionssystemet, vilket ger deras produkter den bästa marknadstäckningen jämfört med andra leverantörer. Som en jämförelse med andra bryggerier distribuerade Carlsberg och Dadeko ungefär 344 miljoner liter öl och 163 miljoner liter cola-drycker och andra kolsyrade läskedrycker år 1996; alla övriga bryggerier distribuerade tillsammans volymer av öl och kolsyrade läskedrycker som uppgick till omkring 85 respektive 100 miljoner liter. Carlsberg/Dadeko var därför nästan tre gånger större än de övriga bryggerierna sammantaget.

(70) Det är slutligen viktigt att ta hänsyn till effekten av Carlsbergs innehav i Jyske Bryg, som direkt och indirekt innehar 62 % av aktierna i Bryggerigruppen. Genom Jyske Bryg har Carlsberg ett avsevärt inflytande över Bryggerigruppen. Detta bryggeri är den största konkurrenten till Dadeko, TCCC och Carlsberg både på varumärkes- och tappningsnivån och det enda andra företag som tappar dyrare märken i Danmark. Carlsberg har dessutom aktieinnehav i Albani och Harboe, vilka tillsammans med Saltum är de största tillverkarna av lågprisvarianter av kolsyrade läskedrycker.

(71) Sammanfattningsvis är det på grundval av de varumärken som ägs av TCCC och Carlsberg osannolikt att de skulle hämmas av sina nuvarande konkurrenter på den övergripande marknaden för kolsyrade läskedrycker. Mot bakgrund av Dadekos och övriga Carlsberg-verksamheters marknadsandelar, deras varumärkesportföljer, deras distributionssystem och Carlsbergs aktieinnehav i andra bryggerier förefaller det inte som om någon av de nuvarande konkurrenterna vad gäller tappning skulle kunna begränsa Dadekos agerande på marknaden för kolsyrade läskedrycker.

c) Hinder för inträde för potentiella konkurrenter

(72) De viktigaste hindren för inträde på marknaden för kolsyrade läskedrycker är tillgång till varumärken och till ett distributionsnät liksom till hyllutrymme, ett försäljnings- och servicenät, märkesprofil och märkestrohet samt fasta kostnader för reklam. TCCC, PepsiCo och Cadbury Schweppes är de enda internationella varumärkesinnehavarna. Med tanke på riskerna, kostnaderna och den tid som krävs för att lansera ett internationellt varumärke är det sannolikt att endast de tre befintliga internationella varumärkesinnehavarna skulle kunna lansera nya internationella varumärken för kolsyrade läskedrycker i något land. På den danska marknaden har endast Carlsberg och Bryggerigruppen tidigare kunnat lansera dyrare inhemska varumärken. Det förefaller därför som om endast de befintliga varumärkesinnehavarna i Danmark skulle kunna lansera nya varumärken.

(73) Kolsyrade läskedrycker är starkt beroende av varumärkesprofilen för att öka försäljningen och företag som TCCC och PepsiCo har etablerat märkestrohet genom stora investeringar för att bibehålla sina varumärkens starka profil. Införandet av ett nytt varumärke skulle därför kräva avsevärda utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder i syfte att övertala varumärkestrogna konsumenter att byta från sitt vanliga märke vad gäller kolsyrade läskedrycker. Konsumenternas trohet till de etablerade varumärkena skulle dessutom göra det svårt för en ny leverantör att övertala detaljhandelskunderna att byta leverantör och skulle således ytterligare förhindra inträde på marknaden. Sådana utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder är fasta kostnader och ökar avsevärt riskerna i samband med ett inträde på marknaden.

(74) Varje potentiell ny aktör skulle även hindras av behovet av tillgång till tapperier och till ett distributionssystem. Alla större bryggerier i Danmark har sina egna distributionssystem, vilket betyder att varje ny aktör skulle vara tvungen att antingen ta på sig en betydande kostnad för att upprätta sitt eget system eller förhandla med en konkurrent om att använda konkurrentens system. Det är osannolikt att en ny aktör skulle finna det ekonomiskt lönsamt att upprätta en ny distributionsverksamhet, eftersom aktören skulle vara tvingad att inkludera öl och mineralvatten i sitt system för att uppnå en tillräckligt stor distributionsvolym. Bryggeriernas makt på detta område förstärks av det faktum att kolsyrade läskedrycker distribueras i återanvändningsbara förpackningar och varje ny aktör skulle vara tvungen att uppfylla tillämpliga standarder. Det skulle därför vara nödvändigt att distribuera den nya aktörens produkter via ett av de befintliga bryggerierna, vilket idag är fallet för TCCC:s och Cadbury Schweppes produkter, som distribueras av Carlsberg, och PepsiCo-märken, som distribueras av Bryggerigruppen. Eftersom de befintliga bryggerierna är väl etablerade och har sitt eget utbud av läskedrycker, skulle det vara svårt för en ny aktör att hitta en distributionskanal. Carlsbergs innehav i flera andra danska bryggerier gör det dessutom mindre sannolikt att någon potentiell ny aktör skulle kunna samarbeta eller på annat sätt ingå en allians med ett danskt bryggeriföretag. Som nämnts ovan bör det dessutom noteras att Carlsberg har det i särklass bästa och mest omfattande distributionssystemet på den danska marknaden. För en ny aktör skulle det mest effektiva sättet att gå in på den danska marknaden vara att sköta distributionen genom Carlsberg.

(75) Även om en ny aktör skulle få tillgång till ett lämpligt distributionsnät, skulle företaget fortfarande vara tvunget att skaffa sig hyllutrymme och ta på sig kostnader för att stödja ett försäljnings- och servicenät i syfte att säkerställa att dess produkter lagras och positioneras på lämpligt sätt. Kommissionen har erkänt (8) betydelsen av att ha ett försäljnings- och servicenät för att förmå kunderna att satsa på ett produktsortiment.

(76) Kommissionen medger att inträde på marknaden kan vara möjligt i en mindre omfattning, till exempel genom leveranser av distributörers egna varumärken direkt till en snabbköpskedja där distributionen slutförs genom snabbköpskedjans distributionssystem. Denna strategi har använts av Saltum. Det är en strategi som inte medför höga reklamkostnader eller omfattande investeringar i ett distributionssystem. Saltum har under perioden 1990 till 1995 kunnat öka sin volym vad gäller kolsyrade läskedrycker från 19 till 54 miljoner liter. Denna volymökning härrör från försäljning av Saltums egna märken, en ökning i företagets leveranser av distributörers egna märken till en snabbköpskedja och förvärvet av en annan tillverkare av lågprisvarianter av kolsyrade läskedrycker. Som en jämförelse ökade Bryggerigruppen, tapperi för PepsiCo, sin volym från 39 till 58 miljoner liter under perioden 1990 till 1995. Den konkurrensmässiga effekten av en tillverkare som Saltum kan dock inte bedömas endast på grundval av ökningen av den volym företaget sålt, som parterna hävdat vid utfrågningen och i sitt svar (s. 52). Det måste noteras att Saltums ökning huvudsakligen har uppnåtts genom ett förvärv och genom framställning av distributörers egna märken för en snabbköpskedja. Det är dessutom felaktigt att säga att Saltum är ett av de tre största danska varumärkena genom att beakta företagets sammanlagda produktion, eftersom en tredjedel av produktionen består av distributörers egna märken och en femtedel representerar ett annat lågprismärke som Saltum nyligen förvärvade. Det är nödvändigt att se till effekten av lågprismärken och distributörers egna märken på hela marknaden.

(77) Lågprismärken och distributörers egna märken har haft en viss framgång i detaljhandelskanalen, men har liten betydelse i servicebutiker samt på hotell-, restaurang- och cateringområdet. Lågprismärken och distributörers egna märken påverkar därför endast specifika delar av marknaden. Det är riktigt, som parterna uppgav vid utfrågningen, att lågprismärken har ökat sin volymandel av marknaden under perioden 1986 till 1996. Viktigare är dock att vad gäller värdet minskade andelen lågprismärken och distributörers egna märken i själva verket från 24 % av marknaden år 1993 till 21 % av marknaden år 1995. Det framgår dessutom klart av uppgifter från Nielsen att det genomsnittliga detaljhandelspriset för a1la kolsyrade läskedrycker inte har minskat under de två senaste åren. Prisskillnaderna mellan Danmark och grannländerna (se avsnitt V.B ovan) är avsevärda. Detta är bevis på att lågprismärkena och distributörers egna märken inte har kunnat skapa någon konkurrens som har lett till en lägre prisnivå för konsumenterna. Det förefaller därför som om kolsyrade läskedrycker av märkesvarutyp är av betydelse för att en tillverkare skall kunna konkurrera effektivt. De företag som mest sannolikt går in på marknaden för kolsyrade läskedrycker med lågprismärken eller distributörers egna märken är under alla förhållanden de etablerade bryggerierna som redan finns på marknaden med sådana produkter.

(78) Av dessa skäl förefaller det inte att finnas några potentiella konkurrenter som vill eller kan gå in på hela den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker vare sig på varumärkes- eller tappningsnivå.

d) Köparmakt med uppvägande effekt

(79) Större detaljhandelskedjor har ett behov att ha ledande varumärken i lager, såsom de som ägs av TCCC och Carlsberg. Märket Coca-Cola i synnerhet anses vara ett märke som "måste finnas i lager". Kolsyrade läskedrycker i allmänhet är av strategisk betydelse för livsmedelsbutiker eftersom de är snabbrörliga konsumtionsvaror som fungerar som "lockvaror". En detaljist observerade att om Coca-Cola avfördes från sortimentet skulle ett visst antal konsumenter förloras till ett annat försäljningsställe, vilket understryker den starka efterfrågan efter märket Coca-Cola. Detaljisterna kan därför inte använda hotet om att öka volymen av andra märken som påtryckningsmedel. Det förefaller därför som om det förekommer liten, om ens någon, köparmakt med uppvägande effekt i förhållandet mellan kunden och varumärkesinnehavaren eller tapparen.

(80) I sitt svar hävdar parterna att Dadeko begränsas av mäktiga inköpare och att Dadekos fem största detaljhandelskunder svarar för omkring [35-40%] av TCCC:s totala försäljning av alkoholfria drycker i Danmark. Dessutom kontrollerar detaljisterna hyllutrymme och säljfrämjande åtgärder för produkterna och skulle kunna tillfredsställa behovet av kolsyrade läskedrycker från andra källor än Dadeko. Parterna nämner även exempel på snabbköpskedjornas makt: [. . .] borttagande av [. . .] under en period år [. . .] och en minskning av hyllutrymmet i [. . .] år [. . .].

(81) Kommissionen medger att de stora snabbköpskedjorna har större förhandlingsmakt än mindre detaljister och att detta leder till att snabbköpskedjorna kan förhandla fram rabatter som inte är tillgängliga för mindre detaljister. Vid en bedömning av dominansen är frågan emellertid om det finns tillräckligt mycket köparmakt med uppvägande effekt för att neutralisera parternas makt på marknaden. Detta är inte fallet i föreliggande ärende. För det första är koncentrationsnivån på utbudssidan mycket högre än på köparnas sida. För det andra kan detaljisterna inte från andra leverantörer tillgodose behovet av de dominerande märkena från TCCC som "måste finnas i lager". Följaktligen kan de inte finna andra leverantörer för sitt behov av kolsyrade läskedrycker i en sådan omfattning att det skulle kunna upphäva parternas dominans. I avsaknad av andra särskilda motiveringar för förekomsten av köparmakt med uppvägande effekt, måste man dra slutsatsen att det förekommer ringa köparmakt med uppvägande effekt. Detta är även uppenbart genom det faktum att de danska priserna för kolsyrade läskedrycker är mycket höga jämfört med grannländernas. Se avsnitt V.B ovan.

e) Slutsats

(82) Mot bakgrund av TCCC:s marknadsandel på den totala marknaden för kolsyrade läskedrycker, styrkan i dess varumärke, hindren för nya konkurrenters inträde och avsaknaden av köparmakt med uppvägande effekt drar kommissionen slutsatsen att TCCC är dominerande på marknaden för kolsyrade läskedrycker på varumärkesnivå. Av samma skäl anser kommissionen att Dadeko, i egenskap av licenstagare till TCCC, är dominerande på marknaden för kolsyrade läskedrycker på tappningsnivån.

B.3 Förstärkning av en dominerande ställning på den övergripande marknaden för kolsyrade läskedrycker i Danmark

(83) Med upprättandet av CCNB styrs TCCC:s och Carlsbergs/Dadekos varumärken, sortiment och distributionsssystem av parternas gemensamma strategi och ägarskap. Kommissionen har följaktligen dragit slutsatsen att upprättandet av CCNB kommer att leda till en förstärkning av TCCC:s och Dadekos dominerande ställning på marknaden för kolsyrade läskedrycker både på varumärkes- och tappningsnivån.

(84) Parterna har hävdat att den planerade avyttringen av Jolly Cola, licensieringen av [. . .], indragningen av vissa [. . .] märken, liksom [. . .] skulle ha minskat deras marknadsandel från [55-60%] till [50-55 %] på varumärkesnivån år 1995. Dessa åtgärder skulle ha lett till en minskning av marknadsandelen på tappningsnivån från [60-65 %] till [50-55 %] år 1995. Som beskrivs nedan är det emellertid inte sannolikt att transaktionen kommer att leda till att parterna ger upp denna marknadsandel på [5-10 %]. Av större betydelse är att enligt parternas prognoser förväntas den totala marknaden för kolsyrade läskedrycker i Danmark att växa. Det förefaller snarare som om syftet med transaktionen är ge TCCC och CCNB/Dadeko förutsättningar att ta större delen av denna ökning. Av följande skäl kommer TCCC:s dominerande ställning att stärkas på varumärkesnivån och Dadekos dominerande ställning att stärkas på tappningsnivån genom upprättandet av CCNB.

a) Förändringen från ett licensavtal till ett avtal om samriskföretag

(85) Tapperier kan antingen vara oberoende företag, som erhållit licens från TCCC för att framställa TCCC:s produkter, eller enheter som antingen är del- eller helägda av TCCC. I några fall utvecklas tappningsavtalet mellan TCCC och licenstagaren till upprättandet av ett samriskföretag mellan de två parterna, ett förhållande som sedan kan avbrytas genom att den tidigare licenstagaren blir föremål för total kontroll från ett "huvudtapperi". (9)

(86) Vad gäller nuvarande arrangemang leder transaktionen till en förändring från ett licensavtal till ett strukturellt samriskföretag. Det nuvarande licensavtalet mellan TCCC och Dadeko är baserat på TCCC:s standardavtal för tapperier, känt som dess internationella standardavtal för tapperier inom Europeiska gemenskapen (European Community Standard International Bottler's Agreement ("ECSIBA"), vilket i enlighet med förordning 17 anmäldes till kommissionen den 7 september 1992. (10)

(87) Generellt föreskriver det nuvarande avtalet att TCCC:s roll inskränker sig till att sälja och leverera basvaror till drycker och till att godkänna vissa beslut. Dadekos roll inskränker sig till att förbereda och förpacka TCCC:s drycker för distribution och försäljning i Danmark. Dadeko är förpliktat [. . .]. Tapperiavtalet förpliktar till exempel Dadeko att [. . .] Dadeko beskrivs vidare som [. . .]. Tapperiavtalet föreskriver således en formell uppdelning av ansvarsområdena mellan Dadeko och TCCC. Enligt det nuvarande arrangemanget [. . .].

(88) Arrangemanget efter företagssammanslagningen kommer att grundas på ett tapperiavtall (11), MSA-avtalet och licensavtalet beträffande [. . .] varumärken för kolsyrade läskedrycker. De två senaste avtalen kommer således att medföra ytterligare kontraktsmässiga åtaganden för parterna utöver de bestämmelser om tappning som beskrivs ovan. Några av de huvudsakliga förändringar som kommer att uppstå i förhållandet mellan parterna är de följande: (12) i) TCCC kommer att bli helt involverat i alla beslutsorgan på olika nivåer, ii) [vissa] varumärken kommer nu att utgöra en del av samriskföretaget och därmed bli föremål för gemensamt beslutsfattande, iii) Carlsberg får inte, vare sig direkt eller indirekt, vidta någon åtgärd eller aktivitet vad gäller [. . .] inom [. . .] och iv) MSA-avtalet innebär [. . .].

(89) Parterna har medgivit att koncentrationen kommer att leda till en strukturell förändring, men har vidhållit att den strukturella förändringen inte kommer att ha någon märkbar effekt på parternas affärsrelation. Den strukturella förändringen från ett licensavtal till ett samriskföretag kommer emellertid att ge Dadeko en starkare ställning på två sätt:

- Det kommer att möjliggöra för TCCC att planera mer långsiktigt. Kommissionen medger att TCCC och andra varumärkesinnehavare tidigare har beviljat tappare licens för långa perioder. Licensavtal är emellertid inte strukturella i sig och är därför mer begränsade vad gäller kontraktsmässiga åtaganden och de är också en mer kortvarig form av samarbete än ett samriskföretag. I detta hänseende är det lärorikt att notera att TCCC sade upp sitt licensavtal med Pripps i Sverige i syfte att underlätta skapandet av CCNB och att TCCC nyligen upprättade ett samriskföretag med det företag som tidigare under lång tid innehade PepsiCo-licensen i Venezuela. Sådana transaktioner skulle vara svårare att genomföra i händelse av ett avtal avseende samriskföretag, jämfört med ett licensarrangemang. I detta ärende [. . .].

- Det kommer att samordna TCCC:s och Carlsbergs mål. Parterna har medgivit att intressekonflikter kan uppstå mellan TCCC som en varumärkesinnehavare och Carlsberg som tappare. Upprättandet av CCNB kommer att ge TCCC gemensam kontroll över produktionen, säljfrämjande åtgärder (below-the-linemarketing), distribution och försäljning av märken både från TCCC och [vissa andra företag]. Transaktionen kommer att undanröja möjliga konfliktområden mellan TCCC och Carlsberg, till exempel vad gäller tilldelning av produktionskapacitet och reklamstrategier. För närvarande skulle TCCC och Carlsberg till exempel kunna ha olika intressen vad gäller blandningen av reklam och säljfrämjande åtgärder i butikerna, eftersom TCCC i stort sett betalar för mediareklamen (above-the-line-advertising), medan Carlsberg/Dadeko betalar för butiksreklamen och har andra märken som säljs utan inflytande av TCCC. Genom skapandet av samriskföretaget kommer sådana konfliktområden i framtiden att undanröjas genom sammanslagningen av varumärkena i TCCC och den gemensamma kontrollen över CCNB. I detta avseende kommer transaktionen att skapa en "enhetlig" struktur med bättre samordning mellan varumärkes- och tappningsnivåerna.

(90) På grundval av ovanstående godkänner kommissionen inte det "oförändrade scenario" som presenterats av parterna, som anser att skapandet av CCNB inte avsevärt kommer att förändra den nuvarande situationen och att TCCC inte kommer att ha någon ny beslutsmakt eller något inflytande över sin tappare utöver det inflytande som det för närvarande har.

b) Förstärkning på varumärkesnivån

(91) Jolly Cola kommer att kvarstå i CCNB:s portfölj av varumärken trots [. . .]. I sitt svar har parterna anfört att Jolly Cola är ett varumärke på nedgång som har förlorat avsevärda marknadsandelar och som har blivit mindre betydelsefullt på senare år. Kommissionen är medveten om de svårigheter som märket Jolly Cola har och det faktum att marknadsandelen för Jolly Cola har minskat till endast omkring 5 %. För närvarande finns det emellertid inte någon överenskommelse om att sälja innehavet i Dansk Coladrik och försäljningen skulle försvåras av ett pågående domstolsärende beträffande avyttrandeförfarandet. Kommissionen har följaktligen kombinerat den marknadsandel som Jolly Cola innehar med parternas.

(92) Det har även hävdats att märket [. . .] inte skulle innefattas i parternas marknadsandel eftersom Carlsberg skall licensiera sin produktion till [. . .]. Att inte innefatta det skulle vara olämpligt eftersom Carlsberg planerar att fortsätta att distribuera [. . .] märket. I sitt svar har parterna hävdat att [. . .]. Kommissionen instämmer i att märket inte är viktigt vad gäller den totala marknaden, men konstaterar att Carlsberg kommer att fortsätta att distribuera märket [. . .].

(93) Vad gäller [. . .] finns det en risk att [. . .] kommer att lämna den samlade marknaden för kolsyrade läskedrycker i Danmark, eftersom som en följd av transaktionen [. . .].

(94) Parterna hävdar att det sannolikt kommer att vara möjligt att hitta något annan tappningslösning för märket [. . .]: i realiteten är Bryggerigruppen det enda alternativ som står till buds. Fastän det inte är omöjligt att Bryggerigruppen i framtiden skulle bli tapperi för [. . .]. Som nämndes ovan har Carlsberg avsevärt inflytande över Bryggerigruppen. Upprättandet av CCNB kommer att betyda att vid konflikter mellan [. . .] intressen och TCCC:s kommer Carlsberg sannolikt att stödja TCCC, eftersom Carlsbergs strategiska intresse i CCNB är mycket större än dess intresse i Bryggerigruppens verksamhet vad gäller kolsyrade läskedrycker. Detta kommer att begränsa märket [. . .] möjligheter att konkurrera i Danmark, även om varumärket licensierades till Bryggerigruppen. Av dessa skäl kan det inte tas för givet att [. . .] skulle licensieras till Bryggerigruppen. Märket kan i sj älva verket komma att dras tillbaka från den danska marknaden.

(95) Transaktionen kommer att leda till minskad konkurrens mellan TCCC:s, Carlsberg och Cadbury Schweppes märken. För närvarande är Dadekos kapacitet fördelad mellan framställningen av TCCC:s, Tuborgs, Carlsbergs och Cadbury Schweppes märken och vad gäller marknadsföringen sker en samordning på koncernnivå inom Carlsberg genom "Carlsbergs samordningskommitte för läskedrycker". Dadeko är emellertid för närvarande en försäljnings- och distributionsorganisation endast för TCCC, som är åtskild från försäljnings- och distributionsorganisationerna för Tuborg och Carlsberg. Det förekommer därför viss konkurrens mellan TCCC:s, Carlsbergs och Cadbury Schweppes märken.

(96) Transaktionen kommer att leda till en strukturell förändring av detta förhållande. För det första kommer produktledningen och mediareklamen för alla TCCC:s, [. . .] och [. . .] märken att skötas av TCCC, och [. . .] märken av CCNB. För det andra kommer distribution och säljfrämjande åtgärder att utföras av Dadeko för alla TCCC:s, Carlsbergs, och [. . .] märken. Transaktionen kommer därför att skapa en samlad organisation som har alla TCCC:s, Carlsbergs, [. . .] och [. . .] märken i sin portfölj, och som sköter TCCC:s och Carlsbergs samtliga distributions-, marknadsförings- och försäljningsaktiviteter för alla märkena (inklusive [. . .] märken). Följaktligen kommer den nuvarande konkurrensen mellan TCCC:s, Carlsbergs och [. . .] varumärken att undanröjas. Dessutom kommer TCCC att få makt att ge ytterligare stöd vad gäller reklam och säljfrämjande åtgärder till de kolsyrade läskedrycker som det föredrar och att minska, eller helt ta bort, stöd för andra smaker. Detta innebär att företaget skulle kunna "utmanövrera" smaker från Carlsbergs och [. . .] andelar av CCNB:s portfölj till fördel för TCCC:s märken.

(97) Som nämnts ovan har Carlsberg avsevärt inflytande över Bryggerigruppen. Det är uppenbart [. . .] att kopplingen mellan Bryggerigruppen/Pepsi och Carlsberg [. . .] skulle kunna ge upphov till intressekonflikter för Carlsberg. [. . .]. Carlsbergs framtida innehav i CCNB kan komma att ytterligare begränsa Bryggerigruppens möjligheter att konkurrera på den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker. I synnerhet i händelse av konflikter mellan TCCC och PepsiCo skulle Carlsberg ha ett större incitament att stödja TCCC efter transaktionen. Anledningen är att Carlsbergs andel i CCNB är av mycket större strategisk betydelse än dess andel i Bryggerigruppens verksamhet för kolsyrade läskedrycker.

(98) Vad gäller resande av hinder för inträde på marknaden är de enda danska företag som skulle kunna tänkas lansera nya märken av kolsyrade läskedrycker Carlsberg eller Bryggerigruppen. Carlsberg kommer emellertid att bortfalla som konkurrent på den här nivån i framtiden. Detta är speciellt viktigt eftersom Carlsberg är ett av de få företag som skulle kunna utmana TCCC som leverantör av nya märken. Dessutom kan det inte uteslutas att Carlsbergs avsevärda inflytande över Bryggerigruppen skulle kunna begränsa detta företags lansering av ett nytt varumärke. I själva verket ger transaktionen därför TCCC avgörande inflytande över vilka nya märken som skall lanseras på den samlade marknaden för kolsyrade läskedrycker i Danmark i framtiden. I det avseendet bör det noteras att [. . .], särskilt eftersom TCCC nyligen lanserade märket [. . .] på den danska marknaden.

c) Förstärkning på tappningsnivån

(99) Transaktionen kommer att möjliggöra för TCCC att ha direktkontakt med kunderna och därigenom att använda sitt globala system som kommersiellt påtryckningsmedel gentemot kunderna, vilket i hög grad stärker dess förhandlingsposition på marknaden. TCCC kommer följaktligen också att lättare kunna införa program med exklusiva rättigheter, volymrabatter och rabattsystem.

(100) Transaktionen stänger Carlsbergs distributionssystem för andra märken än de som ägs av eller licensieras till TCCC och CCNB. Distributionssystemen för Carlsberg och Tuborg är fortfarande idag tillgängliga för andra märken. Detta påvisas av det faktum att Carlsberg år 1993 lanserade Cadbury Schweppes märke Sunkist, som distribueras av Carlsberg och Tuborg. Till följd av transaktionen skulle sådana produktlanseringar inte längre vara möjliga för Carlsberg. Eftersom Carlsbergs distributionssystem är det största i landet har denna avgränsning allvarliga följder för andra varumärkesinnehavare, särskilt med tanke på Carlsbergs avsevärda inflytande över Bryggerigruppen, som är det enda realistiska alternativet till Carlsberg som licensinnehavare och distributör av nya internationella märken för cola-drycker och andra kolsyrade läskedrycker. Transaktionen kommer således att ytterligare öka sannolikheten för att CCNB ökar sin marknadsandel och ger i realiteten TCCC ett avgörande inflytande över vilka nya varumärken som skall lanseras på den danska marknaden. Sannolikheten för att ett större internationellt märke, som t.ex. Dr. Pepper från Cadbury Schweppes, skulle komma in på marknaden minskar därför.

B.4 Slutsats

(101) Av ovannämnda skäl har kommissionen dragit slutsatsen att TCCC har en dominerande ställning på varumärkesnivån och att Dadeko (som tappare av kolsyrade läskedrycker från TCCC och Carlsberg) har en dominerande ställning på tappningsnivån. Genom skapandet av CCNB förstärks den dominerande ställning som innehas av TCCC och av Dadeko (över vilket kontrollen övergår till CCNB). I realiteten kommer transaktionen att ge TCCC ett avgörande inflytande över vilka nya märken av kolsyrade läskedrycker som introduceras på den danska marknaden.

C. Sverige

C.1 Branschöversikt

(102) Den totala volymen av kolsyrade läskedrycker som konsumeras i Sverige var år 1995 omkring 542 miljoner liter, varav 239 miljoner liter (44 %) utgjordes av kolsyrade läskedrycker med colasmak. Omkring 77 % av alla kolsyrade läskedrycker i Sverige såldes av detaljhandeln år 1995 och resten såldes i hotell-, restaurang- och cateringkanalen.

(103) Innan CCDS upprättades var tre bryggerier i första hand ansvariga för framställning, distribution och försäljning av kolsyrade läskedrycker och mineralvatten i Sverige. Pripps, ett dotterbolag till det norska konglomeratet Orkla, var det största av dessa företag. Utöver att framställa ett urval av ölsorter var Pripps licenstillverkare för TCCC:s märken. Företaget är franchisetagare för drinkblandningar (mixers) från Cadbury Schweppes och framställer dessutom sina egna kolsyrade läskedrycker och mineralvatten. Det näst största bryggeriet var Spendrups Bryggeri AB, som är ett oberoende företag och som för närvarande innehar licensen i Sverige och Norge för varumärken från PepsiCo. Det minsta av de tre bryggerierna, Falcon, innehar för närvarande licensen för att framställa Dr. Pepper. Falcon kommer att tillsammans med CCDS äga samriskföretaget för distribution, DDAB.

(104) Som redan nämnts har CCDS sedan den 1 april 1997 marknadsfört och sålt hela TCCC:s produktsortiment på den svenska marknaden. Från och med den 1 januari 1998 kommer CCDS också att ta över tappningen av dessa produkter, som utförs av Pripps tills dess att Pripps tappningsavtal löper ut den 31 december 1997.

C.2 Marknadsstruktur

(105) Marknadspositionen för varumärkesinnehavare och tappare på den totala marknaden för kolsyrade läskedrycker i Sverige visas i följande tabeller, som anger marknadsandelarna för 1995 med avseende på värdet och de uppskattade marknadsandelarna efter upprättandet av CCNB (på grundval av uppgifter som parterna tillhandahållit):

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(106) Vad gäller marknadsstrukturen bör det beaktas att Pripps och PepsiCo i augusti 1997 kom överens om att sluta ett exklusivt tappningsavtal på franchise-basis för framställning, distribution och försäljning av produkterna Pepsi-Cola och Seven-Up i Sverige. Avtalet kommer att träda i kraft den 1 januari 2001, efter utgången av PepsiCo:s nuvarande tappningsavtal med Spendrups. Enligt parterna pågår även preliminära diskussioner om en liknande allians i Norge.

C.3 Slutsats

(107) På grundval av den information som parterna tillhandhållit, samt kommissionens undersökning, finns det tecken på att TCCC är dominerande på varumärkesnivån och att CCDS är dominerande på tappningsnivån på marknaden för kolsyrade läskedrycker i Sverige. Kommissionen medger emellertid att bildandet av CCDS, tillsammans med upphävandet av TCCC:s licensavtal med Pripps, kommer att tillföra ny tappningskapacitet till den svenska marknaden för kolsyrade läskedrycker. Följaktligen kommer transaktionens koncentrationsinslag inte att leda till en förstärkning av vare sig TCCC:s eller CCDS:s nuvarande ställning. Samarbetsinslagen i transaktionen (TPSA-avtalet och upprättandet av DDAB) bedöms vid separata förfaranden enligt artikel 85 i EG-fördraget. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att vissa åtaganden med avseende på TPSA-avtalet har gjorts under förfarandet enligt koncentrationsförordningen (se nedan).

VII. PARTERNAS ÅTAGANDEN

(108) Mot bakgrund av de konkurrensproblem som kommissionen identifierat har parterna erbjudit sig att ändra den ursprungliga koncentrationsplanen. Formuleringen av de två viktigaste åtagandena vad gäller avyttring är den följande:

(109) Avyttring av Carlsbergs aktieinnehav i Jyske Bryg

"För att uppfylla kommissionens krav på att underlätta utvecklandet av en lönsam konkurrent med tillräckliga resurser inom sektorn för kolsyrade läskedrycker, lämnar Carlsberg A/S härmed följande försäkran till kommissionen vad gäller sitt aktieinnehav i Jyske Bryg Holding A/S:

1. Om Carlsberg A/S inte inom [. . .] från det datum då kommissionen fattade ett positivt beslut enligt förordning (EEG) nr 4069/89 har sålt sina aktier i Jyske Bryg Holding A/S (nedan kallade aktierna) till ett eller flera lönsamma industriföretag som inte är förbundna med Carlsberg A/S eller The Coca-Cola Company och som kan upprätthålla och utveckla Bryggerigruppen som, en aktiv, konkurrenskraftig enhet i konkurrens med Dadeko, kommer Carlsberg AlS att

a) utse en oberoende byrå bestående av revisorer, advokater, investeringsbankirer eller liknande konsulter (nedan kallad förvaltare) som skall godkännas av kommissionen, och som på kommissionens vägnar skall övervaka den pågående oberoende och separata förvaltningen av aktierna och Carlsberg A/S:s fortsatta ansträngningar att avyttra aktierna inom den förlängda period som fastställs i punkt b nedan, och

b) beviljas en ytterligare tidsfrist på [. . .] för att förhandla fram en försäljning av aktierna till en eller flera köpare som inte har bindningar till Carlsberg A/S eller The Coca-Cola Company.

2. Om avyttrandet enligt punkt 1 ovan inte har slutförts inom den förlängda period som fastställs i punkt 1 b ovan, kommer Carlsberg A/S att ge förvaltaren en oåterkallelig fullmakt att finna köpare till aktierna. Försäljningen skall ske till ett skäligt pris inom en ytterligare förlängd period på [. . .] (eller en sådan förlängd period som överenskoms med kommissionen) till en eller flera köpare som inte är förbundna med Carlsberg A/S eller The Coca-Cola Company. Carlsberg A/S kommer att ge förvaltaren all den hjälp och information som behövs för verkställandet av en sådan försäljning på sådana villkor.

3. Om förvaltaren inte har sålt aktierna vid utgången av den period som beskrivs i punkt 2, skall han sälja aktierna på bästa möjliga villkor enligt en absolut och ovillkorlig skyldighet för Carlsberg A/S att inte avyttra till ett minimipris. Försäljningen skall ske före utgången av den period som beskrivs i punkt 2.

4. Carlsberg A/S eller förvaltaren (i tillämpliga fall) kommer att underrätta kommissionen om förslag som de har kännedom om, såvida en enskild köpare avser att från Carlsberg A/S förvärva [. . .] procent eller mer av det totala antalet aktier som emitterats av Jyske Bryg Holding A/S. Kommissionen kommer inom [. . .] veckor efter att ha mottagit en sådan anmälan att skriftligen underrätta Carlsberg A/S eller förvaltaren (i tillämpliga fall) om den anser att den föreslagna köparen inte uppfyller de villkor som fastställs i punkterna 1, lb eller 2 (i tillämpliga fall), varvid en försäljning till en sådan köpare inte skall fullföljas. I annat fall står det Carlsberg A/S fritt att sälja sina aktier till en sådan köpare efter det att perioden på [. . .] veckor har löpt ut.

5. Carlsberg A/S samtycker dessutom till att en försäljning av aktier som uppgår till mindre än [. . .] procent av det totala antalet aktier som emitterats av Jyske Bryg Holding A/S också skall ske till en köpare som enligt Carlsberg A/S kännedom inte är förbunden med Carlsberg A/S eller The Coca-Cola Company. När avyttrandet av dess aktier i Jyske Bryg Holding har avslutats, skall Carlsberg A/S underrätta kommissionen om namnen på köparen/köparna av aktierna, förutsatt att Carlsberg A/S känner till identiteten för köparen/köparna av aktierna, och om nödvändigt lämna den information som Carlsberg A/S anser kan behövas för att bedöma om köparna är förbundna med Carlsberg A/S och Coca-Cola Company eller inte.

6. Carlsberg A/S, eller alternativt förvaltaren, förbinder sig att enbart med kommissionens samtycke utöva sin rösträtt beträffande Carlsberg A/S aktier i Jyske Bryg Holding A/S under avyttringsperioderna. Kommissionen kommer inte utan skäl att förvägra Carlsberg A/S eller alternativt förvaltaren rätten att utöva sin rösträtt. Carlsberg A/S kommer att lämna nödvändig information för att kommissionen skall kunna göra en bedömning i detta hänseende.

7. Carlsberg A/S eller förvaltaren, i tillämpliga fall, kommer att underrätta kommissionen om all väsentlig utveckling beträffande försäljningen av aktierna och i alla händelser att rapportera om den viktigaste utvecklingen med [. . .] mellanrum."

(110) Avyttring av Carlsbergs aktieinnehav i Dansk Coladrik (Jolly Cola)

"Carlsberg A/S lämnar härmed följande försäkran till kommissionen vad gäller sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S:

1. Carlsberg A/S kommer inom [. . .] efter det att kommissionen har fattat ett positivt beslut enligt förordning (EEG) nr 4064/89 att försöka sälja sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S, varvid det är underförstått att köparen måste vara en lönsam, befintlig eller potentiell konkurrent som är oberoende av Carlsberg A/S och Coca-Cola Company och som har de ekonomiska resurser och den bevisade sakkunskap på marknaden för alkoholfria drycker som gör det möjligt att upprätthålla och utveckla Dansk Coladrik A/S som en aktiv konkurrent till Dadeko A/S vad gäller tappningen av kolsyrade läskedrycker med colasmak (en sådan köpare kallas nedan köpare).

2. Om Carlsberg A/S inte avyttrar sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S vid utgången av den period som fastställs i punkt 1, kommer Carlsberg A/S med kommissionens godkännande att utse en oberoende förvaltare (nedan kallad förvaltaren), som skall vara verksam på det sätt som beskrivs nedan.

3. Förvaltaren skall på Carlsberg A/S vägnar övervaka den pågående ledningen av Dansk Coladrik A/S för att säkerställa dess fortsatta lönsamhet och marknadsvärde och en snabb och effektiv försäljning av Carlsberg A/S aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S till ett skäligt pris.

4. Carlsberg A/S kommer att ge förvaltaren en oåterkallelig fullmakt att finna en köpare till sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S inom en förlängd period på [. . .] (eller en sådan förlängd period som överenskoms med kommissionen). Carlsberg A/S samtycker till att före försäljningen av sitt aktieinnehav till en köpare självständigt ge all den hjälp förvaltaren kräver, dock med beaktande av sina egna rimliga sekretesskrav.

5. Carlsberg A/S eller förvaltaren kommer att rapportera till kommissionen om den anser att en eller flera föreslagna köpare uppfyller de krav på en köpare som fastställs i punkt 1. Kommissionen kommer inom [. . .] veckor efter mottagandet av en sådan rapport att skriftligen informera Carlsberg A/S eller förvaltaren (i tillämpliga fall) om den anser att en sådan föreslagen köpare eller sådana föreslagna köpare inte uppfyller de krav på en köpare som fastställs i punkt 1, varvid en försäljning till en sådan föreslagen köpare eller sådana föreslagna köpare inte skall fullföljas. I annat fall står det Carlsberg A/S fritt att sälja sina aktier till en sådan köpare efter det att perioden på [. . .] veckor har löpt ut.

6. Om de berörda erbjudandena har inkommit från köparna och förfarandet enligt punkt 5 har iakttagits, står det Carlsberg A/S fritt att godta ett erbjudande eller, i händelse av flera anbud, välja det anbud det anser bäst.

7. I den händelse att förvaltaren inte har sålt Carlsberg A/S aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S vid utgången av den period som avses i punkt 4, skall han sälja aktieinnehavet på bästa möjliga villkor enligt en absolut och ovillkorlig förpliktelse för Carlsberg A/S att inte avyttra till ett minimipris. En sådan försäljning skall ske före utgången av tidsfristen enligt punkt 4.

8. Innan försäljningen av Carlsberg A/S aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S slutförs, kommer Carlsberg A/S att säkerställa att Dansk Coladrik A/S leds som en särskild och säljbar enhet med egen internredovisning, och att ledningen för Dansk Coladrik A/S har instruerats om att Dansk Coladrik A/S affärsverksamhet skall ledas på ett oberoende sätt för att säkerställa dess fortsatta lönsamhet och marknadsvärde, och detta kommer att ske under förvaltarens ledning och kontroll efter det att han utnämnts på det sätt som beskrivs i punkt 2. Carlsberg A/S kommer inte att integrera Dansk Coladrik A/S affärsverksamhet i någon av sina affärsenheter eller utnämna eller överföra någon av sina anställda till Dansk Coladrik A/S affärsverksamhet innan försäljningen av Carlsberg A/S aktieinnehav till en köpare har slutförts. Carlsberg A/S förpliktar sig också till att inte göra några strukturella ändringar i Dansk Coladrik A/S affärsverksamhet utan förhandsgodkännande från kommissionen.

9. Ledningen för Dansk Coladrik A/S kommer inte att ge Carlsberg A/S vare sig företagshemligheter, know-how, affärsinformation eller någon annan industriell information eller industriell äganderätt av konfidentiell eller patentskyddad natur som är förknippad med Dansk Coladrik A/S verksamhet.

10. Carlsberg A/S kommer före försäljningen av sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S att se till att alla befintliga avtal mellan Carlsberg A/S och Dansk Coladrik A/S som är förknippade med försäljningen av Jolly Cola-koncentrat genom Dansk Coladrik A/S till Carlsberg A/S kommer att fortsätta gälla och att ett avtal, i det fallet att det löper ut före försäljningen av Carlsberg A/S aktieinnehav, förnyas av Carlsberg A/S utan väsentliga ändringar vad gäller villkoren i avtalet, om inte en sådan ändring godkänns av kommissionen.

11. Carlsberg A/S eller förvaltaren kommer att underrätta kommissionen om all väsentlig utveckling beträffande försäljningen av Carlsberg A/S aktieinnehav i Dansk Coladrik A/S och kommer i alla händelser att rapportera om den viktigaste utvecklingen med [. . .] mellanrum."

(111) Övriga åtaganden

Dessutom har parterna föreslagit tre andra åtaganden. För det första kommer parterna att ändra det anmälda licensavtalet avseende [. . .] alkoholfria märken för att möjliggöra för Carlsberg att utöva kontroll över produktledningen för dessa. Carlsberg kommer att förse Dadeko med [. . .]. För det andra kommer MSA-avtalet att ändras för att möjliggöra för Carlsberg att konkurrera på marknaden för kolsyrade läskedrycker inom CCNB:s område. För det tredje kommer TPSA-avtalet att ändras på så sätt att TCCC inte kommer att köpa [. . .] märket från Falcon, och inte heller tillhandahålla [. . .].

VIII. BEDÖMNING AV ÅTAGANDENA

(112) Mot bakgrund av bedömningen av transaktionen anser kommissionen att de föreslagna åtgärderna är lämpliga för att förhindra en förstärkning av en dominerande ställning som skulle medföra att en effektiv konkurrens påtagligt hämmas.

(113) För närvarande är TCCC dominerande på varumärkesnivån och Dadeko är dominerande på tappningsnivån. Transaktionen kommer att leda till en vertikal integration framåt för TCCC in på tappningsområdet och därigenom sammanlänka TCCC och Bryggerigruppen genom Carlsbergs aktieinnehav i Bryggerigruppen, det näst största bryggeriet och läskedryckstillverkaren i Danmark. Endast undanröjandet av denna koppling skulle göra Bryggerigruppen fristående från TCCC och Carlsberg och göra det möjligt att etablera det företaget som den näst största oberoende aktören på den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker. Kommissionen anser att Bryggerigruppen har de nödvändiga resurserna för att bli en bärkraftig andra maktfaktor på den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker eftersom företaget bland annat har ett tillräckligt brett sortiment av produkter i sin portfölj och eftersom det innehar licensen för PepsiCo-märkena och har ett lämpligt landstäckande distributionssystem.

(114) Enligt kommissionens åsikt är Carlsbergs åtagande att avyttra sitt aktieinnehav i Jyske Bryg avgörande för att motverka den konkurrensbegränsande effekten av skapandet av CCNB. Åtagandet uppväger framför allt att Carlsberg faktiskt undanröjs som en nuvarande och potentiell konkurrent på varumärkesnivån och att Carlsbergs distributionssystem avstängs, eftersom det kommer att göra det möjligt för Bryggerigruppen att utvecklas till ett verkligt alternativ till parterna på den danska marknaden. Åtagandet gör det t.ex. mer sannolikt att [. . .] och att nya märken kan lanseras i konkurrens med TCCC:s märken. Mot bakgrund av de specifika omständigheterna på den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker anser kommissionen att åtagandet är av avgörande betydelse som ett botemedel för att förhindra att en dominerande ställning förstärks.

(115) Carlsbergs åtagande att avyttra sitt aktieinnehav i Dansk Coladrik inriktar sig på kommissionens önskemål om att detta aktieinnehav skall avyttras effektivt inom stipulerad tid genom parternas förslag att utse en förvaltare att övervaka ledningen och försäljningen av Dansk Coladrik. Det kan noteras att de övriga tre aktieinnehavarna i Dansk Coladrik har förköpsrätt till Carlsbergs aktier i företaget. Kommissionen anser att under nuvarande omständigheter och med hänsyn till hela åtagandepaketet Carlsberg eller förvaltaren kan sälja aktierna i Dansk Coladrik till en eller flera av de övriga nuvarande aktieägarna i Dansk Coladrik.

(116) De övriga åtaganden som föreslagits av parterna är inte tillräckliga i sig själva för att avhjälpa den konkurrensbegränsande effekten av den föreslagna koncentrationen. För det första kommer det åtagande som är avsett att ge Carlsberg visst övervakande ansvar över [. . .] märken för alkoholfria drycker att leda till ökat, men inte totalt oberoende från TCCC. För det andra kommer den nya begränsningen av klausulen om att inte konkurrera att endast ha en begränsad inverkan, eller ingen inverkan alls, på marknaden. För det tredje kommer åtagandet vad gäller TPSA endast att beröra uppgörelsen för den svenska marknaden. Kommissionen konstaterar därför att dessa åtaganden finns, men gör ingen ytterligare bedömning av dem.

IX. TILLÄGGSBEGRÄNSNINGAR

(117) Parterna har begärt att paragraf [. . .] i MSA-avtalet, i vilken TCCC:s förpliktelse att inte konkurrera fastställs [. . .] och Carlsberg [. . .] och som sammanfaller med samriskföretagets livslängd, skall betraktas som ett tillägg till koncentrationen. Dessa bestämmelser hänger direkt samman med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen och kommissionen erkänner därför deras tilläggskaraktär.

X. ALLMÄN SLUTSATS

(118) Den anmälda transaktionen, såsom den ändrats genom avvecklingspaketet, kommer inte att förstärka en dominerande ställning på den danska marknaden för kolsyrade läskedrycker som skulle medföra att en effektiv konkurrens påtagligt hämmas inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den. Under förutsättning att åtagandena uppfylls är transaktionen därför förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Under förutsättning att alla åtaganden om avyttring avseende Jyske Bryg Holding A/S och Dansk Coladrik A/S enligt punkterna 109 och 110 ovan helt och hållet uppfylls, förklaras den koncentration som anmäldes av parterna den 25 mars 1997 beträffande upprättandet av Coca-Cola Nordic Beverages förenlig med den gemensamma marknaden och med EES-avtalets funktion.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till:

The Coca-Cola Company

One Coca-Cola Plaza, N.W.

Atlanta, GA 30013

USA

Carlsberg A/S

Vesterfaelledvej 100

DK-1799 Köpenhamn V

Utfärdat i Bryssel den 11 september 1997.

På kommissionens vägnar

Karel VAN MIERT

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 1. Rättad version i EGT L 257, 21.9.1990, s. 13.

(2) EGT C 149, 15.5.1998.

(3) I den offentliggjorda versionen av beslutet har vissa uppgifter som rör affärshemligheter utelämnats.

(4) Rådets förordning nr 17 av den 16 februari 1962, första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT 13, 21.2.1962, s. 204/62).

(5) Beslut 97/540/EG, ärende IV/M.794 - Coca-Cola Enterprises, Inc./Amalgamated Beverages GB (EGT L 218, 9.8.1997, s. 15), beslut 92/553/EEG, ärende IV/M.190 - Nestlé/Perrier (EGT L 356, 5.12.1992, s. 1), ärende IV/M.289 - PepsiCo/KAS (21.12.1992), och beslut 96/204/EG, ärende IV/M.582 - Orkla/Volvo (EGT L 66, 16.3.1996, s. 17).

(6) Beslut 97/540/EG.

(7) Beslut 97/540/EG och beslut 92/553/EEG.

(8) Beslut 96/204/EG, Orkla/Volvo.

(9) Så var fallet i IV/M.794 - Coca-Cola Enterprises, Inc./Amalgamated Beverages GB (beslut 97/540/EG). I den aktuella transaktionen finns det redan en bestämmelse i MSA-avtalet för den händelse att CCNB skulle upplösas, då CCNB skulle komma under TCCC:s totala kontroll och ägarskap (som diskuteras i punkt 11).

(10) Ärende nr IV/34.460 som fortfarande inte är avgjort.

(11) Parterna har anfört att det tapperiavtal som skall verkställas mellan TCCC och Dadeko efter genomförandet av den anmälda transaktionen kommer att vara identiskt med [. . .] i alla väsentliga avseenden.

(12) Detta betyder att TCCC kommer att vara representerat i: i) bolagsstämman, ii) den övervakande styrelsen som tillsammans med den verkställande styrelsen sköter ledningsfrågorna, är ansvarig för att verksamheten är riktigt organiserad och övervakar den verkställande ledningens verksamhet, iii) [ . . . ] och iv) [andra dagliga ledningsfunktioner].