31997Y0719(02)

RÅDETS RESOLUTION av den 26 juni 1997 om underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen (97/C 221/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel K 1 i detta, och

med beaktande av följande:

Villkoren för medborgare i tredje land när det gäller inresa till och bosättning inom medlemsstaternas territorium samt kampen mot olaglig invandring och bosättning inom medlemsstaternas territorium när det gäller medborgare i tredje land är enligt artikel K 1.3 a, b och c i fördraget frågor av gemensamt intresse.

Enligt artikel K 1.1 i fördraget betraktas asylpolitiken som en fråga av gemensamt intresse för medlemsstaterna.

Det förekommer att underåriga medborgare i tredje land inreser till och vistas på medlemsstaternas territorium utan medföljande ansvarig person och utan nödvändiga tillstånd.

Underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen kan falla offer för människosmugglare och det är viktigt att medlemsstaterna samarbetar för att bekämpa denna typ av människosmuggling.

Underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen befinner sig i allmänhet i en utsatt situation som kräver särskilt skydd och omsorg.

Erkännande av den utsatta situation som underåriga utan medföljande vuxen befinner sig i på en medlemsstats territorium berättigar fastställande av gemensamma principer för att handskas med sådana förhållanden.

I enlighet med artikel K 2.1 i fördraget påverkar inte denna resolution medlemsstaternas internationella förpliktelser enligt Europakonventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Denna resolution påverkar inte medlemsstaternas internationella förpliktelser enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (1).

Enligt artikel 2 i den konventionen skall stater som är parter utan åtskillnad respektera de rättigheter som anges i konventionen.

Enligt artikel 3 i den konventionen skall, vid alla åtgärder som rör barn, barnets bästa komma i främsta rummet.

Artikel 22 i den konventionen syftar till att skydda och hjälpa underåriga som söker flyktingstatus eller anses som flyktingar.

Det är av stor vikt att medlemsstaterna, trogna sina gemensamma humanitära traditioner, och i enlighet med bestämmelserna i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, i dess lydelse enligt New York-protokollet av den 31 januari 1967, beviljar flyktingar lämpligt skydd.

Rådet antog den 20 juni 1995 en resolution om minimigarantier vid handläggning av asylärenden.

Den här resolutionen påverkar inte Europarådets Strasbourgkonvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter.

Den olagliga närvaron inom medlemsstaternas territorium av underåriga utan medföljande vuxen, vilka inte anses som flyktingar, måste vara temporär och medlemsstaterna bör bemöda sig om att i samarbete med varandra och med det tredje land som är ursprungsland återsända den underårige till dennes ursprungsland eller till ett tredje land som är berett att ta emot honom utan att äventyra den underåriges säkerhet för att, när så är möjligt, finna de personer som är ansvariga för den underårige samt återförena honom med sådana personer.

Tillämpningen av dessa principer bör inte utgöra ett hinder för tillämpningen av nationella lagar om allmän ordning, allmän hälsa eller allmän säkerhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Räckvidd och syfte

1. Denna resolution gäller medborgare i tredje land som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för dem, och så länge de inte faktiskt tas om hand av en sådan person.

Denna resolution kan också tillämpas på underåriga medborgare i tredje land som lämnas utan medföljande vuxen efter att ha rest in till en medlemsstats territorium.

De personer som omfattas av de två föregående meningarna betecknas här nedan som "underåriga utan medföljande vuxen".

2. Denna resolution skall inte tillämpas på medborgare i tredje land som tillhör samma familj som medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen och inte heller på medborgare i de medlemsstater i Europeiska frihandelssammanslutningen som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och deras familjemedlemmar oavsett de senares medborgarskap, när rätten till fri rörlighet utövas i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen respektive avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3. Syftet med denna resolution är att fastställa riktlinjer för behandlingen av sådana underåriga utan medföljande vuxen när det gäller frågor som villkoren för deras mottagande, vistelse och återresa och, när det gäller asylsökande, användningen av tillämpliga förfaranden.

4. Denna resolution skall inte påverka gynnsammare bestämmelser i nationell lag.

5. Följande riktlinjer skall anmälas till de behöriga myndigheter som har ansvar för frågor som omfattas av denna resolution och sådana myndigheter skall ta hänsyn till dem vid sitt handlande. Vid genomförandet av dessa riktlinjer får ingen form av diskriminering förekomma.

Artikel 2 Tillträde

1. I enlighet med sin nationella lagstiftning och praxis får medlemsstaterna vägra underåriga utan medföljande vuxen tillträde vid gränsen, särskilt om de saknar nödvändiga dokument och tillstånd. När det gäller asylsökande underåriga utan medföljande vuxen skall dock resolutionen om minimigarantier vid handläggning av asylärenden tillämpas, särskilt principerna i punkterna 23-25 i resolutionen.

2. I detta sammanhang bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning för att förhindra olaglig inresa när det gäller underåriga utan medföljande vuxen och bör samarbeta för att förhindra olaglig inresa och olaglig bosättning inom sitt territorium när det gäller underåriga utan medföljande vuxen.

3. Underåriga utan medföljande vuxen, vilka enligt nationella bestämmelser måste stanna kvar vid gränsen tills ett beslut har fattats om de får stanna inom territoriet eller skall återsändas, bör få allt nödvändigt materiellt stöd och dito omvårdnad som täcker deras grundläggande behov, såsom mat, en för åldern lämplig bostad, möjligheter att sköta hygienen samt läkarvård.

Artikel 3 Minimigarantier för alla underåriga utan medföljande vuxen

1. Medlemsstaterna bör bemöda sig om att så snart som möjligt efter ankomsten fastställa en underårigs identitet samt det faktum att han saknar medföljande vuxen. Uppgifter om en underårig persons identitet och situation kan fås fram på olika sätt, i synnerhet genom ett lämpligt samtal med vederbörande, vilket bör äga rum så snart som möjligt och på ett sätt som är anpassat till dennes ålder.

Der erhållna uppgifterna bör sammanställas på ett fullständigt sätt. Vid begäran, mottagande, vidarebefordran och lagring av erhållna uppgifter bör särskild omsorg iakttas och uppgifterna bör behandlas konfidentiellt, särskilt i fråga om asylsökande, för att skydda såväl den underårige som familjemedlemmarna. Dessa tidiga uppgifter kan i synnerhet förbättra möjligheterna för att den underårige skall kunna återförenas med sin familj i ursprungslandet eller i ett tredje land.

2. Underåriga utan medföljande vuxen bör oavsett juridisk status ha rätt till nödvändigt skydd och grundläggande omsorg i enlighet med bestämmelserna i nationell lag.

3. Medlemsstaterna bör, med tanke på återförening, bemöda sig om att snarast möjligt spåra familjemedlemmar till en underårig utan medföljande vuxen eller fastställa familjemedlemmarnas vistelseort, oavsett deras juridiska status och utan att på förhand ta ställning till hur välgrundad en eventuell ansökan om uppehållstillstånd är.

Underåriga utan medföljande vuxen kan också få uppmuntran och stöd att kontakta Internationella rödakorskommittén, nationella rödakorsorganisationer eller andra organisationer för att spåra sina familjemedlemmar. Vid kontakter för att spåra familjemedlemmar måste konfidentialiteten vederbörligen iakttas, i synnerhet när det gäller asylsökande, för att skydda såväl den underårige som familjemedlemmarna.

4. Vid tillämpning av denna resolution bör medlemsstaterna så snart som möjligt ordna så att den underårige får en lämplig företrädare genom

a) en förmyndare, eller

b) en företrädare för en (nationell) organisation som ansvarar för den underåriges vård och välfärd, eller

c) en annan lämplig företrädare.

5. Om en förmyndare utses för en underårig utan medföljande vuxen bör denne i enlighet med nationell lag säkerställa att den underåriges behov (till exempel rättsliga, sociala, medicinska eller psykologiska) på vederbörligt sätt tillgodoses.

6. När det kan antas att en underårig i skolåldern utan medföljande vuxen kommer att vistas i en medlemsstat under en längre tid, bör den underårige ges tillgång till det allmänna utbildningsväsendet på samma sätt som medborgarna i värdmedlemsstaten, eller alternativt beredas lämpliga möjligheter till specialundervisning.

7. Underåriga utan medföljande vuxen bör få lämplig medicinsk vård som tillgodoser deras omedelbara behov. Särskild medicinsk eller annan hjälp bör ges till underåriga utan medföljande vuxen som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp, tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller väpnad konflikt.

Artikel 4 Asylförfarande

1. Varje underårig utan medföljande vuxen bör ha rätt att ansöka om asyl. Medlemsstaterna kan emellertid förbehålla sig rätten att kräva att en underårig, under en viss av medlemsstaten fastställd ålder, inte kan ansöka om asyl utan hjälp av en förmyndare, en särskilt utsedd vuxen företrädare eller institution.

2. Med hänsyn till underårigas särskilda behov och deras utsatta situation bör medlemsstaterna behandla asylansökningar från underåriga utan medföljande vuxen som särskilt brådskande ärenden.

3. a) I princip måste en asylsökande utan medföljande vuxen som påstår sig vara underårig kunna bevisa sin ålder.

b) Om sådana bevis inte föreligger eller om det råder starka tvivel kan medlemsstaterna göra en åldersbedömning av en asylsökande. Åldersbedömningen bör göras objektivt. För sådana ändamål kan medlemsstaterna, med samtycke av den underårige, en särskilt utsedd vuxen företrädare eller institution, låta utbildad medicinsk personal göra ett medicinskt ålderstest.

4. Medlemsstaterna bör normalt under asylförfarandet placera underåriga utan medföljande vuxen

a) hos vuxna släktingar,

b) ett familjehem,

c) på ett mottagningscentrum som är särskilt avpassat för underåriga, eller

d) i en annan form av inkvartering som är särskilt avpassad för underåriga, till exempel sådan inkvartering där de kan bo på egen hand men få lämpligt stöd.

Medlemsstaterna får placera sextonåriga eller äldre underåriga asylsökande utan medföljande vuxen i mottagningscentrum för vuxna asylsökande.

5. a) Under intervjuer som rör deras asylansökan får asylsökande underåriga utan medföljande vuxen åtföljas av en förmyndare, en särskilt utsedd vuxen företrädare eller institution, en vuxen släkting eller en juridisk rådgivare.

b) Intervjun bör ledas av tjänstemän som har nödvändig erfarenhet eller utbildning.

Betydelsen av lämplig utbildning för tjänstemän som intervjuar med asylsökande underåriga utan medföljande vuxen bör vederbörligen erkännas.

6. Vid prövning av en asylansökan från en underårig utan medföljande vuxen bör, utöver objektiva fakta och omständigheter, hänsyn tas till den underåriges ålder, mognad och mentala utveckling samt till att denne eventuellt har begränsad kunskap om förhållandena i sitt ursprungsland.

7. Så snart en underårig utan medföljande vuxen har beviljats flyktingstatus eller annat permanent uppehållstillstånd bör bostad för en längre tid ordnas.

Artikel 5 Återsändande av underåriga utan medföljande vuxen

1. Om en underårig inte tillåts att förlänga sin vistelse i en medlemsstat får den berörda medlemsstaten återsända den underårige till ursprungslandet eller ett tredje land som är berett att ta emot honom endast under förutsättning att det vid ankomsten till detta land - beroende på hans behov med tanke på ålder och självständighetsgrad - finns resurser för ett adekvat mottagande och omvårdnad. Detta kan ordnas av barnets föräldrar eller andra vuxna som tar hand om barnet, eller av statliga eller icke-statliga organ.

2. Så länge ett återsändande inte är möjligt på dessa villkor bör medlemsstaterna i princip göra det möjligt för den underårige att stanna kvar på deras territorium.

3. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör, med tanke på ett återsändande samarbeta

a) i syfte att återförena underåriga utan medföljande vuxen med andra familjemedlemmarna antingen i ursprungslandet eller i det land där familjemedlemmar vistas,

b) med myndigheterna i den underåriges ursprungsland eller i ett annat land för att finna en lämplig varaktig lösning,

c) med internationella organisationer såsom UNHCR eller UNICEF, som redan aktivt bistår regeringarna med råd beträffande riktlinjer för behandlingen av underåriga utan medföljande vuxen, särskilt asylsökande,

d) när så är lämpligt med icke-statliga organisationer för att förvissa sig om att det finns resurser för mottagande och omvårdnad i det land dit den underårige kommer att återsändas.

4. En underårig får inte under några omständigheter återsändas till ett tredje land om detta skulle strida mot konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller konventionen om barnets rättigheter dock utan att detta påverkar tillämpningen av eventuella reservationer som medlemsstaterna kan ha avgett vid ratificerandet eller mot protokollen till dessa konventioner.

Artikel 6 Slutbestämmelser

1. Medlemsstaterna bör beakta dessa riktlinjer vid varje förslag om ändring av sin nationella lagstiftning. Vidare bör medlemsstaterna sträva efter att dess nationella lagstiftning är i överensstämmelse med dessa riktlinjer före den 1 januari 1999.

2. Det står medlemsstaterna fritt att tillåta gynnsammare villkor för underåriga utan medföljande vuxen.

3. Rådet skall, tillsammans med kommissionen och i samråd med UNHCR inom ramen för dess berörighet en gång om året granska hur dessa riktlinjer tillämpas med början den 1 januari 1999, och vid behov anpassa dem till asyl- och migrationspolitikens utveckling.

(1) EGT nr C 274, 19.9.1996, s. 13.

BILAGA

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEKÄMPA HANDEL MED UNDERÅRIGA

Medlemsstaterna, som är medvetna om att underåriga är särskilt utsatta, bör vidta alla åtgärder för att förhindra och bekämpa handel med och utnyttjande av underåriga samt samarbeta i detta hänseende.

ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA OLAGLIG INRESA

Åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att förhindra att underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen olagligen ankommer till medlemsstaternas territorium får inbegripa

i) samarbete med behöriga myndigheter och organ, inbegripet flygbolag i utreseländerna, särskilt genom anlitande av sambandsmän,

ii) övervakning på flygplatserna av ankommande flyg från känsliga länder,

iii) konsekvent tillämpning av internationella förpliktelser, däribland bestämmelser om flygbolagens ansvar, när underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen anländer utan erforderliga handlingar.