31997R2398

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2398/97 av den 28 november 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artiklarna 9.4 och 10.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Genom förordning (EG) nr 1069/97 (2) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av sänglinne av bomull enligt KN-nummer 6302 21 00, 6302 22 90, 6302 31 10, 6302 31 90 och 6302 32 90 med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan.

(2) Efter införandet av den preliminära antidumpningstullen lämnade några berörda parter skriftliga synpunkter. De parter som så begärde gavs möjlighet att höras av kommissionen. Parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera ett införande av slutgiltiga antidumpningstullar och ett slutgiltigt uttag, på dessa tullars nivå, av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära tullar. Parterna beviljades även en tid inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta utlämnande av uppgifter.

(3) De berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter granskades och beaktades vid de slutgiltiga avgörandena i de fall det ansågs lämpligt.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Begäran om att vissa produkttyper skall undantas från förfarandet

(4) Efter utlämnandet av de preliminära avgörandena mottog kommissionen flera ansökningar om att vissa produkttyper skulle undantas från förfarandet.

- Några parter upprepade sin begäran om att "seersucker", en typ av sänglinne som tillverkas med hjälp av kemikalier, skulle undantas från förfarandet eftersom denna typ enligt uppgift inte längre tillverkades i gemenskapen.

- Några parter upprepade sin begäran om att blekt sänglinne, avsett att användas i inrättningar (dvs. sjukhus, hotell osv.) skulle undantas från förfarandet. En part hävdade också att färgat sänglinne avsett att användas i inrättningar skulle undantas. Till stöd för begäran åberopade parterna att de inrättningar som skulle använda produkten krävde en särskild kvalitet på sänglinnet i fråga, nämligen att produkten tillverkats av tyg med särskilt kraftig bindning, som de påstod inte tillverkades i gemenskapen.

- En begäran mottogs också om att från förfarandet undanta produkter tillverkade av tyger som vävts på vävstolar som drivs enbart för hand eller med foten (handvävt sänglinne).

(5) Eftersom inga nya argument avseende "seersucker" lades fram till stöd för begäran efter införandet av de preliminära åtgärderna, kunde begäran inte godtas, trots att gemenskapsindustrin inte tillverkade identiska produkter. Därför drogs slutsatsen att denna produkttyp borde omfattas av förfarandet eftersom den hade tillräckligt många fysiska egenskaper och användningsområden gemensamt med andra typer av sänglinne för att de skulle kunna anses vara konkurrerande produkter.

(6) Vad gäller begäran om att från förfarandet undanta vissa typer av sänglinne som är avsedda att användas av inrättningar, i synnerhet produkter med bindning som överskrider en viss vikt, konstaterades att sänglinne med kraftigare bindning tillverkades i gemenskapen (särskilt, men inte enbart, en specifik typ som kallas flanell). Dessutom kunde inte någon tydlig skiljelinje fastställas mellan sänglinne som tillverkades och såldes i gemenskapen för att användas i inrättningar eller av privatpersoner och de importerade typerna; alla delade tillräckligt många fysiska egenskaper, funktioner och anvädningsområden för att betraktas som likadana produkter.

Begäran om att från förfarandet undanta sänglinne avsett att användas i inrättningar kunde således inte godtas och de undersökningsresultat och slutsatser som kommissionen redovisar i punkt 13 i ingressen i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(7) I fråga om begäran att från förfarandet undanta produkter från handvävstolar konstaterades, förutom att olika tillverkningsmetoder inte i sig själva var relevanta för definitionen av den likadana produkten, att produkter från handvävstolar hade fysiska egenskaper som skilde sig från annat sänglinne, särskilt på grund av en mindre regelbunden och lösare bindning. Denna skillnad medförde att konsumenterna hade en annorlunda uppfattning om produkter från handvävstolar, vilken stärktes av att dessa produkter ofta säljs via särskilda försäljningskanaler, t.ex. välgörenhetsbutiker, som inte är tillgängliga för gemenskapens tillverkare.

Följaktligen drogs slutsatsen att produkter från handvävstolar borde undantas från förfarandet och således omfattas av tullbefrielse om de åtföljs av ett intyg som visar att de tillverkats med handvävstol (se bilaga II till denna förordning), vilket utfärdats av exportlandets vederbörande myndigheter.

2. Likadan produkt

(8) Efter utlämnandet av de preliminära avgörandena upprepade några parter sitt påstående från det preliminära skedet att det fanns sådana skillnader mellan allt importerat sänglinne och allt gemenskapstillverkat sänglinne att de inte kunde betraktas som en likadan produkt i betydelsen enligt artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen"). Kommissionen övervägde dessa påståenden men konstaterade att de inte kunde godtas på grund av de skäl som redan angivits i punkt 14 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

3. Slutsats

(9) Av de slutsatser som anges i punkt 10 i ingressen i förordningen om preliminär tull, ändrade enligt ovan vad gäller produkter från handvävstolar, följer att den produkt som är föremål för undersökning är sänglinne av bomull, som är ren eller blandad med konstfibrer eller lin, blekt, färgad eller tryckt. Den inkluderar, men är inte begränsad till, lakan, påslakan och örngott.

Sänglinne av uteslutande konstfibrer och sänglinne där lin är det dominerande materialet omfattas inte av detta förfarande. Sänglinne av handvävt tyg omfattas inte heller av detta förfarande.

På grundval av ovannämnda undantag och klargöranden av produktomfattningen klassificeras sänglinne som omfattas av detta förfarande enligt KN-nummer ex 6302 21 00 ex 6302 22 90, ex 6302 31 10, ex 6302 31 90 och ex 6302 32 90.

Om inte annat följer av det ovanstående och i avsaknad av ytterligare argument, bekräftas de slutsatser som anges i punkterna 10 och 14 i ingressen i förordningen om preliminär tull rörande definitionen av produkten samt den likadana produkten.

C. EXPORTERANDE TILLVERKARE I DE BERÖRDA LÄNDERNA

1. Begäranden om status som samarbetsvilliga parter

(10) Ett flertal exporterande tillverkare i de berörda länderna gav sig till känna och begärde status som samarbetsvilliga parter först efter det att urvalet gjorts av de exportörer som skulle ingå i stickprovet, och i många fall även efter utlämnandet av de preliminära undersökningsresultaten till de samarbetsvilliga parterna.

(11) Med tanke på att ingen av dessa exporterande tillverkare varken gav sig till känna eller tillhandahöll de uppgifter som ansågs nödvändiga för undersökningen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet (3), bör status som samarbetsvilliga parter inte beviljas, eftersom annat handlande skulle innebära diskriminering mot andra parter som hade beslutat att samarbeta redan när undersökningen inleddes.

2. Nya exportörer

(12) Efter antagandet av de preliminära åtgärderna gav sig ett flertal exportörer i de berörda länderna till känna, ofta i ett mycket sent skede i undersökningen, och begärde status som ny exportör. Några av dem kunde på ett för kommissionen tillfredsställande sätt visa att de inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden, att de började exportera till gemenskapen efter denna period eller att de genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen, samt att de inte var närstående någon av de exporterande tillverkarna i de respektive exportländer som omfattas av antidumpningsåtgärder rörande den berörda produkten. Följaktligen ansågs dessa exporterande tillverkare vara nya exportörer och borde således få samma behandling, i fråga om slutgiltiga åtgärder, som de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet, dvs. tillämpning av en antidumpningstull beräknad enligt artikel 9.6 i grundförordningen.

(13) Samma behandling bör ges varje ny exporterande tillverkare som efter antagandet av slutgiltiga åtgärder på ett för kommissionen tillfredsställande sätt visar att företaget uppfyller ovannämnda kriterier.

D. DUMPING

1. Normalvärde

a) Metod för konstruering av normalvärde

(14) Tre egyptiska exporterande tillverkare hävdade att om försäljningen på den inhemska marknaden ansågs vara orepresentativ vid beräkningen av vinst, borde den anses vara lika orepresentativ vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

Det faktum att en del av eller hela den inhemska försäljningen av den likadana produkten visar sig vara förlustbringande medför inte i sig att de relaterade försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna blir irrelevanta för konstrueringen av normalvärde, om sådan försäljning är tillräckligt stor i förhållande till försäljningen på export till gemenskapen av den produkt som är föremål för undersökning.

b) Tillverkningskostnader

(15) Som det redan förklarats i punkt 36 i ingressen i förordningen om preliminär tull, hävdade två pakistanska exporterande tillverkare att på grund av exceptionella omständigheter till följd av svåra inre oroligheter i Karachi under undersökningsperioden borde kostnader som hänförs till "outnyttjad kapacitet" inte tas med i beräkningen av det konstruerade normalvärdet. Efter införandet av de preliminära åtgärderna upprepade dessa företag sin begäran och lämnade på nytt in den beräkning de gjort av de berörda kostnaderna för outnyttjad kapacitet.

I enlighet med ett utdrag av den internationellt accepterade redovisningsnormen nr 2 (IAS P2), som ett av de berörda företagen refererade till, skall icke-fördelade indirekta kostnader betraktas som en kostnad för den period under vilken de uppkommer, även om det belopp för fasta indirekta kostnader som fördelats på varje tillverkningsenhet inte skall höjas till följd av låg tillverkningsvolym eller outnyttjade anläggningar. Med andra ord skall alla kostnader som uppkommer under en viss period helt inkluderas i den totala produktionskostnaden för samma period (tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader), oavsett om kostnaderna för outnyttjad kapacitet klassificeras som fasta indirekta kostnader inbegripna i tillverkningskostnaderna eller som en del av försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna. Följaktligen kunde denna begäran inte godtas, eftersom den totala produktionskostnad som användes för beräkningen av det konstruerade normalvärdet inkluderade både tillverkningskostnader och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(16) En pakistansk exporterande tillverkare gjorde gällande att de kostnader för utgångsmaterial (grå väv) som företaget rapporterat som tillverkningskostnader inbegrep vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet för detta företag borde således de berörda försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna ha dragits av från produktionskostnaden för att undvika dubblering vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Efter granskning av företagets uppgifter godtog kommissionen denna begäran och ändrade beräkningen av dumpning i enlighet därmed.

c) Försäljning- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader

(17) En egyptisk exporterande tillverkare ifrågasatte att höga finansieringskostnader, som påstods vara exceptionella, hade inkluderats i beräkningen av det konstruerade normalvärdet. Företaget hävdade att dessa höga finansieringskostnader hade åsamkats två statsägda företag vid förlustbringande inhemsk försäljning av den likadana produkten och således inte borde användas för beräkningen av ett konstruerat normalvärde för privata företag, men att ett "skäligt" belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i stället borde fastställas för detta syfte. Det hävdades även att detta "skäliga" belopp kunde baseras på det belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som noterades för det tredje undersökta statsägda företaget som hade lönsam inhemsk försäljning av den likadana produkten.

Det måste nämnas att i de fall alla företag driver verksamhet på en fri marknad, har det varit genomgående praxis för gemenskapens institutioner att i beräkningen av det konstruerade normalvärdet inbegripa alla kostnader, inklusive finansieringskostnader, för att tillverka och sälja den berörda produkten på den inhemska marknaden, oavsett om dessa kostnader åsamkas statsägda eller privata företag.

Vidare är genomgående praxis vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet för företag utan inhemsk försäljning att i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen använda de vägda genomsnittliga försäljning- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som noterats för alla undersökta företag som har inhemsk försäljning av den likadana produkten. Följaktligen bekräftas för företaget i fråga den metod som anges i punkt 32 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

d) Inhemsk vinstmarginal

(18) Samtliga indiska exporterande tillverkare ifrågasatte att den faktiska vinstmarginal som noterats av ett indiskt företag för dess representativa lönsamma inhemska försäljning skulle användas för beräkningen av normalvärden för övriga indiska företag. De anförde att denna vinstmarginal var exceptionellt hög, eftersom den i stor utsträckning avsåg inhemsk försäljning av märkesprodukter, samt att denna inhemska försäljning inte medgav en riktig jämförelse enligt artikel 2.3 i grundförordningen på grund av att exporten alltid avsåg produkter som inte var märkesprodukter. Fyra av dessa exporterande tillverkare hävdade också att denna vinst inte beräknats på grundval av andra exportörers eller tillverkares vägda genomsnittliga vinster enligt artikel 2.6 a i grundförordningen, utan endast motsvarar vinsten för en exporterande tillverkare. I detta avseende anfördes även att man under inga omständigheter borde använda högre vinstbelopp än de vinster som noterats vid försäljningen i Indien av produkter inom samma allmänna produktkategori, om man ville väkerställa att vinstbeloppet är skäligt.

Det bör noteras att den vinstmarginal som använts vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet motsvarar den vägda genomsnittliga vinst som noterats för det berörda indiska företagets inhemska försäljning av lönsamma typer av märkesprodukter och produkter som inte är märkesprodukter, och om denna begäran hade godtagits skulle det ha varit till nackdel för tillverkarna, eftersom den använda vinstmarginalen är lägre än samma företags vinstmarginal på dess inhemska försäljning av produkter som inte är märkesprodukter.

Vad gäller användningen av endast ett företags vinstmarginal bör det erinras om att undersökningen har begränsats till ett stickprov av exporterande tillverkare enligt artikel 17 i grundförordningen och att det stora flertalet av de samarbetsvilliga indiska företagen är exportorienterade företag utan någon inhemsk försäljning av den likadana produkten. Kommissionen valde ut fem indiska exporterande tillverkare för stickprovet, och två av dessa hade vid tidpunkten för urvalet uppgivit att de hade inhemsk försäljning av den likadana produkten. Undersökningen visade dock att endast en tillverkare hade en representativ inhemsk försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden, vilket redan angivits i punkt 23 i ingressen i förordningen om preliminär tull. Hänvisningen i artikel 2.6 a i grundförordningen till vägda genomsnittliga belopp för andra exportörers eller tillverkares vinster utesluter vidare inte att detta belopp kan fastställas på grundval av ett vägt genomsnitt av en enda exportörs eller tillverkares transaktioner eller produkttyper. Således anses det inte motiverat att fastställa beloppet för vinst enligt artikel 2.6 b eller 2.6 c i grundförordningen, vilket begärts av de berörda indiska företagen.

(19) En indisk exporterande tillverkare hävdade att dess inhemska lönsamhet borde ha beräknats enbart på grundval av de typer av den berörda produkten som såldes både på den inhemska marknaden och på gemenskapens marknad.

Det bör emellertid noteras att det i artikel 2.2 i grundförordningen föreskrivs att försäljningen av den likadana produkten, avsedd för förbrukning på den inhemska marknaden, normalt skall användas för fastställande av normalvärdet, om denna försäljning motsvarar minst 5 % av försäljningen till gemenskapen av produkten i fråga. Följaktligen användes i tillämpliga fall hela den inhemska försäljningen av den likadana produkten, avsedd för förbrukning på den inhemska marknaden, för att fastställa den inhemska vinstmarginalen, oavsett om särskilda produkttyper också exporterades till gemenskapen.

Av detta följer att den metod och de avgöranden som beskrivs i punkterna 23 till 36 i ingressen i förordningen om preliminär tull bör bekräftas.

2. Exportpris

(20) En pakistansk exporterande tillverkare som sålde en del av sin export till en närstående importör i gemenskapen anförde att exportpriset för de transaktioner som skett via den närstående importören inte borde konstrueras, eftersom de priser som den närstående importören fick betala inte påverkades av affärsförhållandet och låg i linje med de priser som icke-närstående kunder i gemenskapen fick betala. Således gjordes det gällande att det faktiska exportpris som den närstående importören fick betala borde anses som tillförlitligt och borde användas vid beräkningen av dumpning.

I de fall exportpriset förefaller otillförlitligt på grund av förhållandet eller ett kompensationsarrangemang mellan exportören och importören har gemenskapens institutioner som genomgående praxis att konstruera exportpriset enligt artikel 2.9 i grundförordningen. I detta särskilda fall visade undersökningen att all efterföljande återförsäljning av den närstående importören till oberoende köpare skedde med förlust. Detta ansågs tyda på att de priser som exportören tog ut av den närstående importören är otillförlitliga. Förjaktligen bekräftas den metod för fastställande av exportpris som anges i punkterna 37 och 38 i ingressen till förordningen om preliminär tull.

3. Jämförelse

(21) En indisk exporterande tillverkare ifrågasatte kommissionens vägran att bevilja en justering för handelsled.

I artikel 2.10 d i grundförordningen föreskrivs att det måste visas att exportpriset avser ett annat handelsled än normalvärdet och att olikheten har påverkat prisjämförbarheten, vilket visar sig genom konsekventa och tydliga olikheter i försäljarens funktioner och priser i de olika handelsleden på exportlandets inhemska marknad. I avsaknad av bevis som styrkte exportörens uppgifter, avvisades därför begäran, vilket redan förklarats i punkt 40 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

(22) Samma indiska företag ifrågasatte också kommissionens vägran att bevilja justeringar av normalvärdet för vissa försäljningskostnader.

Denna begäran avvisades preliminärt eftersom de begärda justeringarna överskred de kostnader som inkluderats i det konstruerade normalvärdet.

Företagets förnyade begäran hade samma brister och kunde således inte godtas.

Det beslöts dock slutligen att bevilja en justering begränsad till de kostnader (t.ex. för provisioner och transport) som kunde identifieras i den fördelning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som lämnats av företaget i dess svar på kommissionens frågeformulär och som kontrollerades under undersökningen och inkluderades i det konstruerade normalvärdet.

(23) Detta indiska företag invände också mot kommissionens vägran att bevilja en justering av normalvärdet för kreditkostnader.

Som det förklaras i punkt 44 i ingressen i förordningen om preliminär tull måste denna begäran avvisas, eftersom leveransen av alla varor som såldes av det berörda företaget på den inhemska marknaden alltid ägde rum efter betalningen. Eftersom säljaren således inte lät köparen använda eller inneha varorna i fråga förrän betalning skett, kan det inte anses att säljaren beviljade någon kredit.

(24) En pakistansk exporterande tillverkare invände också mot kommissionens vägran att bevilja en justering av normalvärdet för kreditkostnader. Efter införandet av preliminära åtgärder ombads företaget lämna ytterligare uppgifter till stöd för sin begäran.

Eftersom de lämnade uppgifterna inte motsade, utan i stället på ett tillfredsställande sätt kompletterade, de uppgifter som tidigare kontrollerats av kommissionen på plats hos det berörda företaget, godtogs denna begäran om justering för kreditkostnader och beräkningarna ändrades i enlighet därmed.

(25) Alla pakistanska exporterande tillverkare ifrågasatte kommissionens beräkning av justeringen för importavgifter och tullar som togs ut för den likadana produkten, i synnerhet för vissa material som fysiskt ingick i produkten när den var avsedd för förbrukning i Pakistan, vilka importavgifter och tullar enligt pakistansk lag återbetalas vid export av den produkt som är föremål för undersökning. De hävdade att beloppet för justeringen borde uttryckas i procent av produktionskostnaden och att samma procentandel sedan borde dras av från normalvärdet.

Detta argument förbiser det faktum att en sådan procentandel beräknad på grundval av produktionskostnaden bör tillämpas på en lämplig grundval och att normalvärdet, som motsvarar ett inhemskt pris, inte kan betraktas som en sådan. Följaktligen godtogs inte detta argument.

(26) Ett pakistanskt företag anförde att kommissionen hade underskattat beloppet för justeringen för importavgifter och tullar för den likadana produkten vid beräkningen av dumpning för några produkttyper.

Kommissionen gick på nytt igenom beräkningarna och godtog denna begäran i tillämpliga fall.

(27) De pakistanska myndigheterna ansåg att den justering för tullrestitution som beviljats de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna inte var tillräcklig. De medgav att den relevanta pakistanska lagstiftningen endast nämner ett begränsat antal importerade material (vissa färger och kemikalier) vilka berättigar till återbetalning om den färdiga produkten exporteras, samt att kommissionen har beviljat en justering i detta avseende. De gjorde dock gällande att pakistanska exportörer som lägger fram bevis för viss export också beviljas återbetalning av ett antal andra indirekta skatter och tullar som tas ut vid försäljning av den likadana produkten på den inhemska marknaden, och de ansåg att denna återbetalning också borde berättiga till justering.

I detta hänseende bör det noteras att alla justeringar enligt artikel 2.10 b i grundförordningen förutsätter att det visas att det finns en sådan olikhet i fråga om faktorer som påverkar prisernas jämförbarhet. I detta påvisande enligt artikel 2.10 b ingår att det måste visas att den exporterande tillverkaren faktiskt har haft den berörda kostnaden, i detta fall importavgifter eller indirekta skatter, för den berörda produkten när den varit avsedd för förbrukning i exportlandet och att beloppet inte tagits ut eller återbetalats för den produkt som exporterats till gemenskapen. Varken de pakistanska exporterande tillverkarna eller de pakistanska myndigheterna kunde visa att det fanns ett samband mellan några andra betalda indirekta skatter och tullar och de belopp som återbetalats. Dessutom kunde de pakistanska myndigheterna inte specificera de indirekta skatter eller tullar för vilka den extra återbetalningen skulle ha beviljats. Följaktligen godtogs inte denna begäran.

Av detta följer att såvida annat inte föreskrivs ovan bekräftas de slutsatser som dras i punkterna 39 till 45 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

4. Dumpningsmarginaler

a) Allmän metod

(28) Företrädarna för de indiska och egyptiska samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovet och således inte undersökts hävdade att de dumpningsmarginaler som fastställts för undersökta statsägda företag inte borde beaktas vid beräkningen av de dumpningsmarginaler som skall påföras de privata företag som inte undersökts.

Som redan förklarats ovan kan kommissionen inte behandla statsägda och privata företag på olika sätt, när alla företagen driver verksamhet på en fri marknad. Följaktligen kan denna begäran inte godtas och de avgöranden som anges i punkterna 46 till 48 i ingressen i förordningen om preliminär tull bekräftas.

b) Dumpningsmarginaler för de företag som ingick i stickprovet

(29) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset, enligt den metod som användes i förordningen om preliminär tull, i tillämpliga fall efter översyner till följd av de synpunkter som framförts av berörda parter, visade att alla undersökta företag bedrev dumpning. De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Dumpningsmarginal för samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet

(30) Som dumpningsmarginal för de samarbetsvilliga företag som inte valts ut att ingå i stickprovet (se punkterna 17 och 21 i ingressen i förordningen om preliminär tull samt punkterna 12 och 13 i denna förordning) påfördes den genomsnittliga dumpningsmarginal som konstaterats för företagen i stickprovet, vägd på grundval av deras exportomsättning till gemenskapen. Vid beräkningen av denna genomsnittliga dumpningsmarginal bortsågs i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen från försumbara marginaler. Uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är dessa slutgiltiga dumpningsmarginaler följande:

>Plats för tabell>

I en bilaga till denna förordning anges de företag som är berättigade till dessa reducerade satser.

d) Dumpningsmarginal för icke-samarbetsvilliga företag

(31) För icke-samarbetsvilliga företag fastställdes en dumpningsmarginal på grundval av tillgängliga fakta i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom graden av samarbetsvilja var hög, ansågs det lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke- samarbetsvilliga företag i varje berört land till samma nivå som den högsta fastställda dumpningsmarginalen för ett företag i varje stickprov, eftersom det skulle utgöra en belöning för bristande samarbetsvilja att anta att den dumpningsmarginal som skall påföras de exporterande tillverkare som inte givit sig till känna skulle vara lägre än den som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

Dessa slutgiltiga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, är följande:

>Plats för tabell>

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

1. Definition av gemenskapsindustrin

(32) Exportörer från alla tre exportländer anmärkte att de klagande gemenskapstillverkare som utgjorde gemenskapsindustrin endast svarade för 34 % av gemenskapens totala tillverkning. De hävdade att detta visade att en majoritet av sänglinnetillverkarna i gemenskapen inte stödde klagomålet och således borde antas inte ha vållats någon skada och följaktligen var gemenskapsindustrin inte representativ för den totala tillverkningen i gemenskapen.

Efter införandet av de preliminära åtgärderna var det dock bara två icke-klagande gemenskapstillverkare, vilka ursprungligen inte hade lämnat några synpunkter till kommissionen på klagomålet, som uttryckte motstånd mot tullarna. Dessa två tillverkares sammanlagda tillverkning motsvarade mindre än en tredjedel av de klagandes totala tillverkning. De klagande svarade således under hela förfarandet för avsevärt mer än 50 % av den sammanlagda tillverkningen för de tillverkare som antingen uttryckt stöd för eller motstånd mot klagomålet.

(33) Pakistanska exportörer påstod även att kommissionen inte hade gjort en riktig prövning vid fastställandet av huruvida de gemenskapstillverkare som också importerar sänglinne från de berörda länderna borde undantas från gemenskapsindustrin (punkterna 52 till 55 i ingressen i förordningen om preliminär tull). För klarhetens skull kan det bekräftas att den kontroll som används i punkt 54 i ingressen i förordningen om preliminär tull gick ut på att undersöka om sänglinne importerat från de berörda länderna utgjorde 10 % av de berörda företagens omsättning av sänglinne, och inte 10 % av företagens totala omsättning. Denna kontroll visade, vilket härmed bekräftas, att inget av de företag som ingick i stickprovet och som finns kvar i förteckningen över 35 klagande hade en tillräckligt stor import av den produkt som berörs av detta förfarande från länderna i fråga för att undantas från definitionen av gemenskapsindustrin.

2. Slutsats

(34) Följaktligen bekräftas avgörandet om att de 35 klagande företagen svarar för en betydande del av gemenskapens totala tillverkning enligt artikel 5.4 i grundförordningen och att de således utgör gemenskapsindustrin i betydelsen enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

F. SKADA

1. Kumulerad bedömning av verkan av den dumpade importen

(35) Pakistanska exportörer anförde att importen från Pakistan inte borde ha slagits samman med den från Indien och Egypten vid bedömningen av skada. Till stöd för detta påstående påpekade de att importen från Pakistan hade ökat i långsammare takt än importen från de två andra länderna, att det genomsnittliga priset för import från Pakistan enligt Eurostat var högre och hade ökat samtidigt som de andra priserna hade sjunkit samt att de dumpningsmarginaler som beräknats för Pakistan i genomsnitt var ungefär hälften så höga som dem för de två andra berörda länderna.

Dessa argument granskades. Det noterades att importen från Pakistan, även om den inte hade ökat lika snabbt som den från Indien och Egypten (särskilt på grund av kvotbegränsningar), inte desto mindre hade ökat och var den största av de tre exportländernas. Vad gäller Eurostat-uppgifterna om genomsnittliga priser, bör det erinras om att dessa uppgifter avser ett brett sortiment av olika produkter. Hos de pakistanska exportörer som ingick i stickprovet observerades att deras produktmix inbegrep en högre andel produkter med ett högt värde (t.ex. satäng och andra produkter av finare bomullsgarn) än den som noterades för de indiska och egyptiska tillverkare som ingick i stickprovet. Följaktligen konstaterades att uppgifterna om genomsnittliga priser i hög grad påverkades av olikheter i och förändringar av produktmixen, och att dessa uppgifter inte kunde motivera en olikartad behandling i den allmänna skadeanalysen.

Slutligen är storleken på ett givet lands dumpningsmarginaler, förutsatt att de är mer än försumbara, inte ett kriterium vid beslutet om huruvida verkan av den dumpade importen skall slås samman eller ej.

(36) Följaktligen bekräftas den kumulerade bedömning enligt artikel 3.4 i grundförordningen som gjorts i förordningen om preliminär tull.

2. Priserna på den dumpade importen

(37) Exportörer och importörer hävdade att kommissionens analys av den omfattning med vilken den berörda importen underskred de priser som togs ut av de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet, och den därav följande beräkningen av skademarginaler, av följande skäl var bristfälliga:

- För det första på grund av att kriterierna för urvalet av "referensprodukter", på vilket analysen var grundad, inte skulle ha förklarats.

- För det andra eftersom referensprodukterna i några fall endast skulle utgöra en liten andel av försäljningen i gemenskapen för de exportörer från de berörda länderna som ingick i stickprovet, vilket skulle tyda på en avsaknad av konkurrens mellan importerade produkter och gemenskapsprodukter samt bristande tillförlitlighet i analysen.

- För det tredje på grund av att prisjämförelserna inte i tillräcklig omfattning skulle ha beaktat olikheter i fråga om försäljningskanaler mellan gemenskapstillverkare och exportörer från de berörda länderna.

- För det fjärde eftersom det skulle finnas kvalitetsskillnader som borde beaktas.

- För det femte på grund av att det inte skulle gå att jämföra de importerade produkterna och gemenskapsprodukter som omfattades av samma definition på referensprodukter, eftersom det fanns andra kriterier än storlek, bindning och slutbehandling som kunde användas för att skilja mellan produkterna eller eftersom spännvidden mellan de bindningar som ansågs vara jämförbara var för bred.

(38) Vad gäller det första påståendet bekräftas att referensprodukterna för varje undersökt marknad valdes ut efter samråd med de relevanta nationella producentsammanslutningarna och också på grundval av för kommissionen tillgängliga uppgifter. Vidare bekräftas att undersökningen visade att de storlekar, bindningar och slutbehandlingar som valts ut som referensprodukter var bland de mest allmänt förekommande på de berörda marknaderna. Slutligen föreslog exportörerna eller deras företrädare aldrig några andra produktdefinitioner som enligt deras uppfattning skulle ha varit lämpligare att använda vid analysen av prisunderskridande.

Vad gäller det andra påståendet noterades att det breda sortimentet av sänglinneprodukter begränsade den andel av varje exportörs försäljning som på ett riktigt sätt kunde jämföras med försäljningen från de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet. Med tanke på kommissionens avsikt att göra riktiga jämförelser (dvs. att endast jämföra priser för produkter som motsvarade varandra i fråga om storlek, bindning och slutbehandling) och det begränsade antal olika sådana produkter för vilka exakta prisuppgifter kunde samlas in inom den tid som stod till förfogande, är det inte förvånande att den andel av varje exportörs försäljning i gemenskapen som rimligen kunde jämföras med produkterna från de gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet i några undantagsfall var så låg som 5 %. Detta var särskilt fallet för de exportörer som koncentrerade sig på enklare produkter som kunde säljas i stora volymer (ett marknadssegment där importen till stor del konkurrerat ut gemenskapsindustrin). Detta vederlade varken avgörandet om att det fanns betydande marknadssegment där den dumpade importen kokurrerade med gemenskapens produkter eller metoden för beräkning av prisunderskridande, eftersom de totala kvantiteterna i samtliga fall ansågs vara tillräckligt representativa och i åtskilliga fall överskred 30 %. Under alla omständigheter bör det noteras att låga exportpriser i ett marknadssegment också har negativa verkningar på priserna i närliggande segment på grund av att produkterna i hög grad kan ersätta varandra.

Vad gäller det tredje påståendet styrkte exportörerna detta med bevis för att det totala pålägget från exportpriset cif till det slutliga detaljhandelspriset var mycket större än kommissionens justering för olika handelsled. Kommissionen ansåg dock att dessa uppgifter inte var relevanta, eftersom priserna inte jämfördes vid nivån för försäljning till slutkonsumenten utan vid nivån för försäljning till den första oberoende kunden. Exportörernas begäran avvisades således.

Vad gäller det fjärde påståendet grundades begäran om justering för kvalitetsskillnader på gemenskapsprodukternas respektive de importerade produkternas genomsnittliga vikt per kvadratmeter. Eftersom tygers vikt per kvadratmeter beror av deras bindning, och eftersom produkterna endast jämfördes när de motsvarade varandra i fråga om denna bindning, fanns det dock inget berättigande för en sådan justering och begäran avvisades således.

Vad gäller det femte påståendet övervägde kommissionen argumenten men kunde inte godta det. Denna slutsats drogs mot bakgrund av det stora antal referensprodukter som möjliggjorde en detaljerad analys och det faktum att de återstående skillnaderna inom varje referensproduktionsdefinition kompenserades av en prisjämförelse som utfördes på grundval av genomsnittligt pris per kilogram.

(39) Följaktligen bekräftas avgörandet i punkt 79 i ingressen i förordningen om preliminär tull om att priserna för de importerade produkterna underskred priserna för de gemenskapstillverkares produkter som ingick i stickprovet samt avgörandena om nivån på prisunderskridandet.

3. Gemenskapsindustrins situation

(40) Exportörer från alla exportländerna hävdade att kommissionens skadeanalys var bristfällig, eftersom den hänvisade till den betydande nedgången i gemenskapens totala tillverkning av sänglinne vid bedömningen av gemenskapsindustrins situation. De anförde i synnerhet att uppgifter om företag som inte ingick i definitionen av gemenskapsindustrin eller som inte längre tillverkade sänglinne inte kunde användas för att fastställa ett avgörande om väsentlig skada.

Dessa påståenden granskades noggrant. Det bör dock anmärkas att den huvudsakliga grunden för avgörandet om väsentlig skada var gemenskapsindustrins minskade lönsamhet och det pristryck den utsattes för, vilket observerats hos de företag som ingick i stickprovet.

(41) Vid bedömningen av skada enligt artikel 3 i grundförordningen måste gemenskapens institutioner bedöma gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Denna bedömning innefattar vanligtvis en analys av en period på fyra eller fem år, som i detta fall ("period för bedömning av skada"). En sådan bedömning grundas vanligtvis på en analys av den klagande industrin och inte nödvändigtvis på alla företag som bedriver tillverkning i gemenskapen, eftersom situationen för en betydande del av gemenskapens tillverkning är representativ för hela industrin. Vid en sådan bedömning måste man dock även beakta strukturen hos och arten av den industri som är föremål för undersökning. I detta fall kännetecknas denna industri av ett stort antal aktörer, i många fall små och medelstora företag och av det faktum att det är relativt lätt att lägga ned verksamheten. Det sistnämnda beror huvudsakligen på att maskinerna relativt enkelt kan säljas eller användas för tillverkning av andra produkter. Detta medför att den väsentliga skadan sannolikt visar sig i att några ekonomiska aktörer kommer att lägga ned sin verksamhet under perioden för bedömning av skada.

Om man således begränsade bedömningen av skada endast till företag som fortfarande driver verksamhet vid utgången av perioden för bedömning av skada (dvs. vid tiden för inlämningen av klagomålet) och som följaktligen aktivt kan stödja ett klagomål, skulle detta innebära att den skada som vållats de företag som har lagt ned sin verksamhet före denna tidpunkt inte skulle beaktas i analysen. Denna snedvridning skulle även kunna förvärras ytterligare genom att de överlevande klagande företagen inom gemenskapsindustrin kan ha gynnats, möjligtvis endast temporärt, av att andra företag har lämnat marknaden, vilket medför att deras positiva utveckling överskattas.

I detta fall bör det noteras att 29 företag inom den sänglinnetillverkande industrin har lagt ned sin verksamhet eller upphört med tillverkningen: dvs. ett avsevärt antal företag har lämnat denna bransch. Mot bakgrund av det avsevärda prisunderskridande som fastställts, den kraftiga ökningen av den berörda importvolymen och dennas därav följande ökade marknadsandel, måste dessutom all relativt positiv utveckling för de klagande tillverkarna betraktas som hotad i avsaknad av antidumpningsåtgärder.

4. Slutsats

(42) Följaktligen bekräftas avgörandet om väsentlig skada i betydelsen enligt artikel 3.1 i grundförordningen.

G. ORSAKSSAMBAND

(43) Exportörer från alla tre berörda länder hävdade att den eventuella väsentliga skadan kunde tillskrivas minskningen av förbrukningen på 7 % mellan 1992 och undersökningsperioden. Som det noterats i punkt 105 i ingressen i förordningen om preliminär tull var dock den totala försäljningsminskningen för samtliga gemenskapstillverkare avsevärt större än den totala nedgången av förbrukningen. Exportörernas argument om att uppgifter för gemenskapens totala tillverkning inte var relevanta för att bestämma huruvida den dumpade importen vållat väsentlig skada tillbakavisas av de skäl som anges i punkterna 40 och 41 i denna förordning. Följaktligen bekräftas avgörandet om att minskningen av förbrukningen inte motsäger avgörandet om att den dumpade importen, beaktad separerat, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Följaktligen bekräftas de avgöranden om orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin vållats och som anges i punkterna 109 och 111 i ingressen i förordningen om preliminär tull.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Konsumenternas intressen

(44) Några importörer gjorde gällande att verkan för konsumenterna skulle vara större än vad som bedömts i förordningen om preliminär tull. I sina preliminära avgöranden (punkt 124 i ingressen i förordningen om preliminär tull) hade kommissionen noterat att den import som berördes av förfarandet således till slutkonsumenten till priser som var mycket högre än priserna vid gemenskapens gräns och den ansåg att tullen därigenom skulle motsvara en mindre andel av slutpriset för konsumenten än den procentandel som togs ut som en tull. Eftersom de efterföljande kostnaderna (t.ex. för transport, lagring och detaljhandelsförsäljning) inte skulle öka till följd av införande av tullen bedömdes de föreslagna åtgärdernas verkan för konsumenterna vara begränsad.

(45) Några parter ifrågasatte detta resonemang. En del hävdade att detaljhandlarna fastställer priserna till konsumenten på grundval av ett fast procentuellt pålägg på sitt inköpspris, vilket medför att priset för konsumenten ökar med samma procentsats som tullen. Några påstod t.o.m. att den procentuella ökningen av priset för konsumenten skulle kunna överskrida tullsatsen: de anförde att produkterna såldes inom särskilda prisgrupper och att om tullen höjde priset för en given produkt ovanför en prisgrupp skulle denna produkt hamna i nästa prisgrupp, vilket skulle kunna innebära en ökning på upp till 20 %.

Kommissionen ansåg att dessa påståenden inte motiverade ett avsteg från de preliminära avgörandena. Slutsatsen drogs att konkurrenstrycket mellan detaljhandlarna borde säkerställa att prisökningen för konsumenterna inte skulle överstiga den kostnadsökning som följde direkt av tullen. Därför bekräftas kommissionens ståndpunkt i det preliminära skedet att denna tull enbart kommer att ha en mindre betydande verkan för konsumenterna, i synnerhet i jämförelse med andra faktorer såsom valutafluktuationer. I detta sammanhang bör det framhållas att ingen organisation som företrädde konsumenterna ifrågasatte eller kommenterade denna slutsats efter införandet av de preliminära åtgärderna.

2. Andra användares intressen

(46) Efter införandet av de preliminära tullarna gav sig några parter till känna och hävdade att de införda tullarna skulle få en allvarligt negativ verkan för deras verksamhet. Det rörde sig särskilt om företag som hyrde ut sänglinne till hotell och andra inrättningar. En organisation som företrädde sådana användare har givit sig till känna före de preliminära åtgärderna och hade av kommissionen ombetts att lämna relevanta uppgifter, vilket den dock inte hade gjort.

De parter som gav sig till känna efter införandet av de preliminära tullarna ombads på liknande sätt att lämna relevanta uppgifter, t.ex. om hur stor andel av deras kostnader som utgjordes av inköp av sänglinne, men ingen av dem gjorde detta inom den tidsfrist som anges i förordningen om preliminär tull. Några av dem begärde att vissa typer av sänglinne skulle undantas från detta förfarande (se punkterna 4 och 6 ovan). Genom att göra så antydde de att de typer av sänglinne som användes kunde ha många användningsområden och ofta kunde tvättas industriellt. Kommissionen ansåg därför att även om dessa företag i viss utsträckning skulle drabbas om åtgärder infördes, skulle de ursprungliga kostnaderna för inköp av berört sänglinne vara mindre betydande i jämförelse med de fortlöpande kostnaderna för tjänster såsom tvätt, uppsamling och leverans. Dessa påståenden utgjorde följaktligen inget tvingande skäl för att inte införa åtgärder.

I. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Slutgiltiga tullar

(47) Skademarginalerna är i samtliga fall högre än dumpningsmarginalerna. Således bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som motsvarar de dumpningsmarginaler som anges i punkterna 29 till 31 ovan, med undantag för de företag för vilka försumbara dumpningsmarginaler har fastställts och för vilka följaktligen ingen tull bör införas.

2. Uttag av preliminära tullar

(48) Storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna och den allvarliga skada som vållats gemenskapsindustrin skulle i normala fall motivera ett slutgiltigt uttag av de preliminära tullarna upp till en nivå som motsvarar de slutgiltiga tullarna.

Några berörda exportörer och importörer hävdade dock att förordningen om preliminär tull inte hade införts inom den tid som anges i den sista meningen i artikel 7.1 i grundförordningen. Mot bakgrund av den osäkerhet som har uppstått huruvida tidsfristen har uppfyllts enligt bestämmelserna i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (4) anser rådet, i syfte att undvika rättsosäkerhet, att de preliminära tullarna inte bör tas ut slutgiltigt.

3. Intyg om att produkter tillverkats av handvävda tyger

(49) För att kunna omfattas av det undantag för produkter av handvävda tyger som avses i punkt 7 krävs ett intyg som visar att produkten tillverkats av handvävda tyger. Intyget bör upprättas på ett formulär som motsvarar förlagan i bilaga II, och utfärdas av ursprungslandets behöriga myndigheter. Det intyg som föreskrivs i artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 3030/93 av den 12 oktober 1993 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (5) bör också betraktas som ett giltigt intyg för beviljande av undantag.

(50) Kommissionen kommer att noggrant övervaka importen av sänglinne tillverkat av handvävda tyger från de berörda länderna och kommer att vidta alla lämpliga åtgärder om omständigheterna motiverar detta.

4. Framtida krav på behandling som ny exportör

(51) Eftersom stickprov har använts i denna undersökning, kan en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen i syfte att fastställa individuella dumpningsmarginaler inte inledas i samband med detta förfarande. Som det redan förklarats i punkterna 12 och 13 och för att säkerställa lika behandling mellan varje verkligt ny exporterande tillverkare och de samarbetsvilliga företag som inte ingick i stickprovet, bör det dock föreskrivas att den vägda genomsnittliga tull som införs för de senare företagen bör tillämpas på alla de nya exporterande tillverkarna som annars skulle vara berättigade till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av sänglinne av bomull, ren eller blandad med konstfibrer eller lin (där lin inte är det dominerande materialet), blekt, färgad eller tryckt, med ursprung i Indien, Pakistan och Egypten, vilket inte omfattas av bestämmelserna i artikel 2 och som klassificeras enligt följande KN-nummer:

>Plats för tabell>

2. Om inte annat följer av bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall i fråga om produkter med ursprung i nedan angivna länder slutgiltiga antidumpningstullar tas ut med följande tullsatser på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

3. Produkter som tillverkas och säljs på export av de exporterande tillverkare som förtecknas i bilaga I skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

4. Produkter som tillverkas och säljs på export av de företag som förteckas nedan skall omfattas av följande antidumpningstullsatser:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

5. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

1. Produkter som klassificeras enligt de KN-nummer som anges i artikel 1.1 och som tillverkats av tyger som vävts på vävstolar som drivs enbart för hand eller med fot befrias från den tull som införs enligt artikel 1 (Taric-nummer 6302 21 00*21, 6302 21 00*29, 6302 22 90*11, 6302 31 10*10, 6302 31 90*10 och 6302 32 90*11).

2. Denna befrielse beviljas endast för produkter som vid övergång till fri omsättning i gemenskapen åtföljs av antingen

i) ett intyg som är utfärdat av ursprungslandets behöriga myndigheter i enlighet med den förlaga som bifogas som bilaga II, eller

ii) ett intyg som är utfärdat enligt artikel 3 i förordning (EEG) nr 3030/93.

3. Intyg som utfärdas enligt punkt 2 i skall endast vara giltiga om ursprungsländerna har meddelat kommissionen namnen på och adresserna till de statliga myndigheter på deras territorium som är behöriga att utfärda sådana intyg, om de har skickat prov på de stämplar som används av dessa myndigheter och om de meddelat namnen på och adresserna till de relevanta statliga myndigheter som ansvarar för kontrollen av dessa intyg. Stämplarna skall vara giltiga från och med den dag då kommissionen mottagit stämpelproven.

4. Intyg som utfärdats enligt punkt 2 skall endast vara giltiga om de uppvisas med alternativ a och c i fält 11 överstrukna och om de intygar att de berörda produkterna motsvarar den beskrivning som anges i alternativ b.

5. De relevanta tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex, särskilt bestämmelserna om administrativt samarbete som finns i artikel 93 och följande artiklar i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (6) skall tillämpas i tillämpliga delar.

Artikel 3

När en ny exporterande tillverkare från de berörda länderna på ett tillfredsställande sätt för kommissionen bevisar att

- företaget inte exporterade sådana produkter som beskrivs i artikel 1.1 till gemenskapen under undersökningsperioden (den 1 juli 1995 till och med den 30 juni 1996),

- företaget inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i exportlandet som omfattas av antidumpningsåtgärder enligt denna förordning,

- företaget faktiskt har exporterat de berörda produkterna till gemenskapen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna, eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen,

får rådet med enkel majoritet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén ändra artikel 1.3 genom att lägga till den nya exporterande tillverkaren i den förteckningen i bilaga I.

Artikel 4

De belopp för vilka säkerhet ställts som preliminär antidumpningstull enligt förordning (EG) nr 1069/97 skall frisläppas.

Artikel 5

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 november 1997.

På rådets vägnar

G. WOHLFART

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (EGT L 317, 6.12.1996, s. 1).

(2) EGT L 156, 13.6.1997, s. 11.

(3) EGT C 266, 13.9.1996, s. 2.

(4) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.

(5) EGT L 275, 8.11.1993, s. 1. Förordning senast ändrad genom förordning (EG) nr 824/97 (EGT L 119, 8.5.1997, s. 1).

(6) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 89/97 (EGT L 17, 21.1.1997, s. 1).

BILAGA I

EGYPTEN

AMC Arab Metals Co., Cairo

Dantex Ltd, Cairo

Egyptex, Cairo

El Naggar Egyptian Co. For Furniture, Elmahalla

Nile Tex, Alexandria

Wintex-Wahab International Textiles Ltd, Cairo

Zahret El Mehalla for Weaving, Mehalla El Kubra - El-Seka El-Wosta

INDIEN

A. Shashikant & Co., Mumbai (Bombay)

Ajit Impex, Mumbai (Bombay)

Akai Impex Ltd, Mumbai (Bombay)

Alps Industries Ltd, Ghaziabad

Amitara Fabrics Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Anunay Fab. Pvt. Ltd, Ahmedabad

B.X. International, Mumbai (Bombay)

Badridass Gauridatt Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Brijmohan Purusottamdas, Mumbai (Bombay)

Bünts Exports Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Chhaganlal Kasturchand & Co. Ltd, Mumbai (Bombay)

Classic Connections, Mumbai (Bombay)

Concepts International India Pvt. Ltd, Gurgaon

Cotfab Exports, Mumbai (Bombay)

Country House, New Delhi

Deepak Traders, Mumbai (Bombay)

Dhanalakshmi Weaving Works, Cannanore

Divya Textiles, Mumbai (Bombay)

Dyna-lmpex Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Elite Exports, Mumbai (Bombay)

Emperor Trading Company, Tirupur

Encore Themes, New Delhi

Govindji Trikamdas & Co., Mumbai (Bombay)

Hindustan Textiles, Cannanore

Ibats, New Delhi

Incotex, Mumbai (Bombay)

Indo Euro Textiles Pvt. Ltd, New Delhi

Indo Export Corporation, New Delhi

International Services, Chennai (Madras)

Intex Exports, Mumbai (Bombay)

Invitation Apparels Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Jindal India, Mumbai (Bombay)

Jindal Worldwide Ltd, Ahmedabad

K. Overseas, New Delhi

Kanodia Fabrics (International), Mumbai (Bombay)

Kaushalya Export, Ahmedabad

Kitu Bhandari Pvt. Ltd, New Delhi

Kothari Industrial Corporation Ltd, Chennai (Madras)

Lakshmi Apparels and Wovens Limited, Coimbatore

Mahalaxmi Exports, Ahmedabad

Maritex Exports, Mumbai (Bombay)

Marwaha Exports, New Delhi

Milano International (India) Pvt. Ltd, Chennai (Madras)

Minar Exports, Mumbai (Bombay)

Mridul Enterprises, New Delhi

Niaz International, Farrukhabad

P.J. Exports, Mumbai (Bombay)

Patodia Syntex Ltd, Mumbai (Bombay)

Pattex Exports, Mumbai (Bombay)

Prem Textiles, Indore

Punch Exporters, Mumbai (Bombay)

Raghuvir Exim Ltd, Ahmedabad

Rajka Designs Pvt. Ltd, Ahmedabad

Sanna Inttex, Mumbai (Bombay)

Santex Exports, Mumbai (Bombay)

S. D. Enterprises, Mumbai (Bombay)

Shetty Garments Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Shivani Exports, Mumbai (Bombay)

Shorewala Exim Int'l, New Delhi

Shrijee Enterprises, Mumbai (Bombay)

Shruti Designs Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Sohanlal Balkrishna Export, Mumbai (Bombay)

Southern Sales & Services, Bangalore

Standard Industries Ltd, Mumbai (Bombay)

Starline Exports, Mumbai (Bombay)

Sumangalam Exports Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Sunil Impex, Mumbai (Bombay)

Sunil Silk Mills, Mumbai (Bombay)

Sunny Made Ups, Mumbai (Bombay)

Suresh & Co., Mumbai (Bombay)

Surya International, Panipat

Syndicate Impex, Ahmedabad

Syntex Corporation Ltd, Mumbai (Bombay)

Tata Exports Limited, Mumbai (Bombay)

Texcellence Overseas, Mumbai (Bombay)

The Hindoostan Spg. & Wvg. Mills Ltd, Mumbai (Bombay)

The Ruby Mills Limited, Mumbai (Bombay)

Trend Setters, Mumbai (Bombay)

Trend Setters K.F.T.Z., Mumbai (Bombay)

Vepar Private Limited, Ahmedabad

Vigneshwara Exports Pvt. Ltd, Mumbai (Bombay)

Wooltop Weaves, Chennai (Madras)

PAKISTAN

Adamjees Impex International, Karachi

Afroze Textile Industries (Private) Ltd, Karachi

Amer Fabrics Limited, Lahore

Anjum Textile Mills (Private) Ltd, Faisalabad

Arzoo International (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Arzoo Textile Mills Ltd, Faisalabad

Asco International (Pvt.) Ltd, Karachi

Aziz Sons, Karachi

B.I.L. Exporters, Karachi

Be Be Jan Pakistan (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Bela Textiles Limited, Karachi

Dyer Textile & Printing Mills (Pvt.) Ltd, Karachi

Eksons Sales Organization, Karachi

Elahi Enterprises Ltd, Lahore

Elasta Amtex Industries (Pvt.) Ltd, Karachi

Fairdeal Textiles (Pvt.) Ltd, Karachi

Faisal Industries, Karachi

Fashion Knit Industries, Karachi

Gohar Enterprises, Faisalabad

Gohar International (Pvt.) Ltd, Faisalabad

H. A. Industries (Private) Ltd, Faisalabad

Home Furnishings Ltd, Karachi

Kam International, Karachi

Kausar Textile Industries (Pty) Ltd, Faisalabad

Kohinoor Textile Mills Ltd, Rawalpindi

Latif Int'l (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Liberty Mills Limited, Karachi

Linex International (Pvt.) Ltd, Karachi

Lotus Textile Industries Limited, Karachi

Lucky Impex, Karachi

Lucky Tex, Karachi

Lucky Textile Mills, Karachi

M.F.M.Y. Industries Ltd, Karachi

M.R. Export (Private) Ltd, Lahore

Mukaty Corporation, Karachi

Nadia Textile International (Pvt.) Ltd, Lahore

Nakshbandi Industries Limited, Karachi

Nash Garments (Pvt.) Ltd, Karachi

Nina Industries Ltd, Karachi

Nishat Mills Limited, Karachi

Nishitex Enterprises, Karachi

Nu-tex (Pvt.) Ltd, Karachi

Parsons Industries (Pvt.) Ltd, Karachi

S.P.R.L. Rehman Brothers, Lahore

Sas Texexport (Pvt.) Ltd, Karachi

Shabbir Associates, Karachi

Sharif Textile Industries (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Sitara Textile Industries (Pvt.) Ltd, Faisalabad

Syncotex Sa Agencies, Karachi

The Crescent Textile Mills Limited, Faisalabad

Today's Sportswear Inc., Karachi

Towellers Limited, Karachi

Unibro Industries Limited, Karachi

Union Exports (Pvt.) Ltd, Karachi

ZN Textiles (Pvt.) Ltd, Faisalabad

BILAGA II

>Start Grafik>

1 Exporter (name, full address, country) Exportateur (nom, adresse complète, pays)

ORIGINAL

2 No

CERTIFICATE in regard to HANDLOOMS, TEXTILE HANDICRAFTS and TRADITIONAL TEXTILE PRODUCTS, OF THE COTTAGE INDUSTRY,issued in conformity with and under the conditions regulating trade in textile products with the European Community

CERTIFICAT relatif aux TISSUS TISSÉS SUR MÉTIERS À MAIN, auxPRODUITS TEXTILES FAITS À LA MAIN et aux PRODUITS TEXTILESRELEVANT DU FOLKLORE TRADITIONNEL, DE FABRICATION ARTI-SANALE, délivré en conformité avec et sous les conditions régissantles échanges de produits textiles avec la Communauté européenne

3 Consignee (name, full address, country) Destinataire (nom, adresse complète, pays)

4 Country of origin Pays d'origine

5 Country of destination Pays de destination

6 Place and date of shipment - Means of transport Lieu et date d'embarquement - Moyen de transport

7 Supplementary details Données supplémentaires

8 Marks and numbers - Number and kind of packages - DESCRIPTION OF GOODS Marques et numéros - Nombre et nature des colis - DÉSIGNATION DES MARCHANDISES

9 Quantity Quantité

10 FOB Value (1) Valeur fob (1)

(1)

In the currency of the sale contract. - Dans la monnaie du contrat de vente.

(2)Delete as appropriate. - Biffer la (les) mention(s) inutile(s).

11CERTIFICATION BY THE COMPETENT AUTHORITY - VISA DE L'AUTORITÉ COMPÉTENTE

I, the undersigned, certify that the consignment described above includes only the following textile products of the cottage industry of the country shown in box No 4: a) fabrics woven on looms operated solely by hand or foot (handlooms) (2)b)garments or other textile articles obtained manually from the fabrics described under a) and sewn solely by hand without the aid of any machine (handicrafts) (2)c)traditional folklore handicraft textile products made by hand, as defined in the list agreed between the European Community and the country shownin box No 4.Je soussigné certifie que l'envoi décrit ci-dessus contient exclusivement les produits textiles suivants relevant de la fabrication artisanale du pays figurant dans la case 4: a)tissus tissés sur des métiers actionnés à la main ou au pied (handlooms) (2)b)

vêtements ou autres articles textiles obtenus manuellement à partir de tissus décrits sous a) et cousus uniquement à la main sans l'aide d'une machine (handicrafts) (2)c)produits textiles relevant du folklore traditionnel fabriqués à la main, comme définis dans la liste convenue entre la Communauté européenne et le pays indiqué dans la case 4.

(1) In the currency of the sale contract. - Dans la monnaie du contrat de vente. (2) Delete as appropriate. - Biffer la (les) mention(s) inutile(s).

12 Competent authority (name, full address, country) Autorité compétente (nom, adresse complète, pays)

At - À ,on - le(Signature)

(Stamp - Cachet)

>Slut Grafik>