31997R0593

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 593/97 av den 25 mars 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på obearbetad, olegerad zink med ursprung i Polen och Ryssland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) senast ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (2), särskilt artiklarna 7 och 23 i denna,

efter samråd i rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 9 juni 1995 tillkännagav kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att ett antidumpningsförfarande inletts avseende import av obearbetad, olegerad zink med ursprung i Polen, Kazakstan, Ryssland, Ukraina och Uzbekistan och inledde en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs av det europeiska metallförbundet Eurometaux (Association Européenne des Métaux) på gemenskapsindustrins vägnar vars sammanlagda produktion av obearbetad, olegerad zink utgör en större del av den totala gemenskapsproduktionen av denna produkt.

Klagomålet innehöll bevis för att import av denna produkt med ursprung i de länder som anges ovan dumpats och vållat väsentlig skada. Dessa bevis ansågs tillräckliga för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen har officiellt underrättat de tillverkare, exportörer och importörer som man vet är berörda, företrädare för exportländerna och de klagande och har gett berörda parter möjlighet att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Myndigheterna i exportländerna, ett antal tillverkare i de berörda länderna och importörer i gemenskapen lämnade muntligen och skriftligen sina synpunkter. Alla parter blev hörda som hade begärt detta.

(5) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som man visste var berörda och fick närmare upplysningar från de klagande gemenskapstillverkarna, och från vissa tillverkare i Kazakstan, Polen, Ukraina och Uzbekistan. Inga ryska tillverkare deltog i undersökningen.

(6) Kommissionen samlade in och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för det preliminära fastställandet och genomförde undersökningar på platsen hos följande företag:

a. Gemenskapstillverkare

- Union Minière, Bryssel, Belgien

- Outokumpu, Kokkola, Finland

- Metaleurop, Fontenay-sous-Bois, Frankrike

- Ruhrzink, Datteln, Tyskland

- Enirisorse, Rom och Portovesme, Sardinien, Italien

- Pertusola Sud, Rom, Italien

b. Tillverkare/exportörer i Polen

- Huta Cynku "Miasteczko Slaskie", Miasteczko Slaskie

- Kombinat Gorniczco-Hutniczy Boleslaw, Bukowno

(7) Antidumpningsundersökningen omfattar perioden 1 april 1994-31 mars 1995 (nedan kallad "undersökningsperioden").

Geografiskt omfattade undersökningen gemenskapen i dess sammansättning av 15 medlemsstater.

(8) På grund av den stora mängden av och den komplicerade naturen hos de insamlade och analyserade uppgifterna överskred undersökningen den normala tidsfrist som fastställs i artikel 6.9 i rådets förordning (EG) nr 3283/94 (4) ändrad genom förordning (EG) nr 1251/95 (5) enligt vilken detta förfarande inleddes.

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(9) Den produkt som avses i klagomålet och för vilken undersökningen inleddes är obearbetad, olegerad zink. Obearbetad, olegerad zink tillverkas i olika renhetsgrader: "Super High Grade" (SHG) som innehåller minst 99,99 viktprocent zink, "High Grad" (HG) som innehåller minst 99,95 % och "Good Ordinary Brand" (GOB) som innehåller minst 98,5 viktprocent zink.

(10) De olika zinkkvaliteterna omfattas av KN-nummer 7901 11 00 (zink, olegerad, innehållande minst 99,99 viktprocent zink), 7901 12 10 (zink, olegerad, innehållande minst 99,95 % men mindre än 99,99 viktprocent zink) och 7901 12 30 (zink, olegerad, innehållande minst 98,5 % viktprocent men mindre än 99,95 viktprocent zink). Alla de zinkkvaliteter som omfattas av förfarandet är mycket likartade. Dessa kvaliteter är likartade vad gäller grundläggande fysiska och tekniska egenskaper (minst viktprocent zink för alla kvaliteter: 98,5 %). De är även likartade vad gäller huvudsakliga användningsområden.

(11) Olika processer används för framställning av obearbetad, olegerad zink men de vanligaste är den elektrolytiska metoden och Imperial-smältningsmetoden. Skillnaderna mellan de framställningsprocesser som används har ingen större inverkan på de fysiska och tekniska egenskaperna hos den slutliga produkten.

(12) Den industriella användningen av obearbetad, olegerad zink varierar vanligtvis inte beroende på renhetsgraden. Alla de tre kvaliteter som omfattas av förfarandet (SHG, HG, GOB) används direkt av industriella användare, d.v.s. utan rening, för varmförzinkning (korrosionsskydd för rör, metallband etc.) och för framställning av mässing och några andra legeringar. Det är bara vid användning av gjutlegeringar och kontinuerlig förzinkning som det krävs SHG-kvalitet. Kommissionen har därför dragit slutsatsen att de tre kvaliteterna till en mycket hög grad är utbytbara.

(13) Marknaden för obearbetad, olegerad zink är en världsomspännande råvarumarknad. Priserna för alla kvaliteter är knutna till de dagliga prisnoteringarna på metallbörsen i London (London Metal Exchange) där priset på SHG fastställs på grundval av utbud och efterfrågan på världsmarknaden.

2. Likadan produkt

(14) Undersökning visade att den obearbetade, olegerade zink som säljs på den polska hemmamarkaden har grundläggande egenskaper och användningsområden som liknar den zink som exporteras från Polen och Ryssland till gemenskapen. På samma sätt har obearbetad, olegerad zink som framställs av gemenskapsindustrin och som säljs på gemenskapsmarknaden grundläggande egenskaper och användningsområden som liknar den zink som exporteras till gemenskapen från länderna i fråga.

(15) Därför betraktas olegerad obearbetad, zink som säljs i Polen, zink som exporteras från Polen och Ryssland till gemenskapen och den zink som framställs och säljs i gemenskapen som likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen").

C. DUMPNING

1. Kazakstan, Ukraina, Uzbekistan

(16) Kommissionen fann att det inte var nödvändigt att fastställa om importen av obearbetad, olegerad zink med ursprung i Kazakstan, Ukraina och Uzbekistan var dumpad eftersom den skada som denna import vållat är att betrakta som obetydlig med hänsyn till den konstaterade konsumtionen i gemenskapen under undersökningen (6).

2. Polen

(17) Eftersom inflationen i Polen under undersökningsperioden ansågs hög fastställdes normalvärdet månadsvis. Följaktligen fastställdes även de exportpriser som användes för dumpningsberäkningarna månadsvis.

a. Normalvärde

(18) För en polsk tillverkare konstaterades det att det förekom lönsam försäljning i tillräckliga kvantiteter på hemmamarknaden under hela undersökningsperioden. Därför grundades de månatliga normalvärdena på de priser som vid normal handel faktiskt betalats eller skall betalas av oberoende kunder på den polska marknaden.

(19) För de andra polska tillverkarna konstaterades att det förekommit lönsam handel i otillräcklig mängd under två månader av undersökningsperioden. Därför beräknades normalvärdet för dessa månader enligt artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av produktionskostnaden (justerad enligt artikel 2.5 i grundförordningen) plus ett skäligt belopp för försäljningskostnader, allmänna och administrativa kostnader samt för vinst. För de återstående tio månaderna grundades normalvärdet på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas vid normal handel av oberoende kunder på den polska marknaden.

(20) För de båda polska tillverkare som samarbetade ansågs det nödvändigt att utesluta försäljning till vissa polska handelsföretag som angivits som hemmamarknadsförsäljning eftersom den slutliga bestämmelseorten för de berörda produkterna ligger utanför Polen. Dessutom uteslöts en tillverkares försäljning till en part med anknytning till denne eftersom dessa priser föreföll otillförlitliga på grund av förhållandet mellan parterna.

b. Exportpris

(21) Det månatliga genomsnittliga exportpriset fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkten när den såldes från exportlandet till gemenskapen. Några få försäljningar togs dock inte med i beräkningen eftersom det med säkerhet inte gick att fastställa den slutliga bestämmelseorten.

c. Jämförelse

(22) De månatliga genomsnittliga normalvärdena jämfördes med de månatliga genomsnittliga exportpriserna fritt fabrik enligt artikel 2.10 i grundförordningen med hänsyn tagen till, när så är lämpligt, olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet.

(23) De båda samarbetande polska företagen begärde en justering för kreditkostnader vilket beviljades i den mån det var berättigat. Ett företag begärde en justering avseende skatter på importerade råvaror som betalats tillbaka när produkten exporterades (tullgottgörelse). Denna återbetalning har beviljats i den utsträckning som det framlagts tillräckliga bevis för.

(24) En justering som begärts för olika handelsled beviljades inte eftersom kommissionen inte erhållit tillräckliga bevis för att dessa olikheter skulle påverka priserna och prisjämförbarheten enligt artikel 2.10 d i grundförordningen. Dessutom visade inte de berörda företagen några konsekventa och tydliga olikheter i funktionerna mellan de parter som påstods befinna sig i olika handelsled.

(25) På samma sätt kunde en begäran om justering för olikheter i kvantiteter från ett av företagen inte beviljas eftersom de bevis som lämnats vid kontrollen visade att detta företag inte tillämpade någon konsekvent praxis avseende rabatter för kvantitetsskillnader.

d. Dumpningsmarginal

(26) De månatliga dumpningsmarginalerna fastställdes på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris för varje månad av undersökningsperioden. Jämförelsen visade att det varje månad förekommit dumpning.

(27) Eftersom de dumpningsmarginaler som fastställts för varje månad varierade, fastställdes en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal. Uttryckt i procent av den berörda exportörens pris fritt gemenskapens gräns så är dumpningsmarginalerna följande:

>Plats för tabell>

e. Tillverkare eller exportörer som inte samarbetade

(28) För de polska tillverkare eller exportörer som inte givit sig till känna eller som inte besvarat frågeformuläret ansåg kommissionen att det skulle innebära en belöning att inte samarbeta om dumpningsmarginalerna för dessa företag var lägre än den högsta marginalen som fastställts för de två samarbetande exportörerna eller tillverkarna. På denna grundval har följande dumpningsmarginal fastställts:

>Plats för tabell>

3. Ryssland

a. Jämförbart land

(29) Eftersom Ryssland betraktas som ett land som inte har markandsekonomi måste ett jämförbart land med marknadsekonomi väljas ut för fastställandet av normalvärdet. Polen föreslogs av den klagande och det ansågs vara ett rimligt val eftersom processen för zinktillverkning och tillgången till och egenskaperna hos råmaterial i Polen och Ryssland föreföll att vara jämförbara. Dessutom fastställdes att inga betydande icke-tariffära eller tariffära importrestriktioner tillämpats i Polen under undersökningsperioden. Uppenbarligen förekom det även tillräcklig konkurrens på hemmamarknaden och de polska priserna på den berörda produkten grundade sig på metallbörsen i London. Slutligen fastställde kommissionen att den likadana produkten såldes i representativa mängder och vid normal handel (mer än 70 % uttryckt i volym) på den polska marknaden jämfört med rysk export till gemenskapen.

Inga tillverkare eller exportörer i Ryssland eller ryska myndigheter har lämnat synpunkter på valet av Polen som jämförbart land.

b. Normalvärde

(30) Eftersom de polska tillverkarna enligt oberoende källor använde en tillverkningsprocess som var identisk med de som användes av de flesta ryska tillverkarna fastställdes normalvärdet på grundval av den här tillverkarens priser och kostnader.

Eftersom normalvärdet för Polen fastställdes månadsvis fastställdes även normalvärdet för Ryssland månadsvis.

c. Exportpris

(31) Eftersom ingen av de ryska exportörerna samarbetade i förfarandet (se punkt 5) fastställdes exportpriserna på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

Följaktligen fastställdes de månatliga genomsnittliga exportpriserna på grundval av Eurostats uppgifter för gemenskapen i dess sammansättning av 12 medlemsstater och på grundval av importstatistik från Österrikes, Finlands och Sveriges statistiska kontor.

d. Jämförelse

(32) För att möjliggöra en rättvis jämförelse jämfördes normalvärdena och exportpriserna fritt gränsen. Ytterligare justeringar ansågs varken lämpliga eller nödvändiga.

e. Dumpningsmarginal

(33) De månatliga dumpningsmarginalerna fastställdes på grundval av jämförelse mellan vägda genomsnittliga normalvärden och vägda genomsnittliga exportpriser för varje månad under undersökningsperioden. Jämförelsen visade att det förekom dumpning varje månad.

(34) Eftersom de dumpningsmarginaler som fastställts för varje månad varierade fastställdes en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för undersökningsperioden. Uttryckt i procent av priset fritt gemenskapens gräns var den gemensamma dumpningsmarginalen för hela landet 7,4 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(35) Undersökningen bekräftade att de sex klagande gemenskapstillverkarna står för en större del, nämligen 54 % (7), av den totala gemenskapstillverkningen av obearbetad, olegerad zink. Utöver de gemenskapstillverkare som företräds av den klagande är åtminstone fyra andra gemenskapstillverkare kända av kommissionen. Trots att de inte samarbetade i undersökningen har kommissionen ännu inte mottagit några invändningar från de fyra berörda företagen beträffande förfarandet.

(36) På grundval av detta har kommissionen fastställt att de sex klagande gemenskapstillverkarna som till fullo samarbetat i undersökningen utgör gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen.

E. SKADA

1. Preliminära anmärkningar

Londons metallbörs roll och dess inflytande på gemenskapsmarknaden för zink

(37) Londons metallbörs är en råvarumarknad där priset på zink dagligen fastställs på grundval av utbudet av och efterfrågan på denna metall på en världsomspännande nivå. Förekomsten av detta system innebär att en tillverkare av en SHG-kvalitet som är godkänd av Londons metallbörs normalt när som helst kan finna en köpare till sina produkter trots nackdelen att transaktionen är mindre intressant (av de orsaker som redogörs för nedan) jämfört med direktförsäljning till industrikunder.

(38) De lagerhus som är godkända av Londons metallbörs fungerar också som externa lager där en tillverkare kan omvandla sin produktion till lagerbevis och därigenom få likvida medel och köpa tillbaka sin lagrade produktion om nödvändigt. Därför fungerar Londons metallbörs lagerbevissystem som en slags undre prisgräns för zinktillverkare trots att, efter hand som det av Londons metallbörs godkända lagret växer (uppgifter om lager i av Londons metallbörs godkända lagerhus är offentliga), de dagligen noterade zinkpriserna pressas ner till följd av den ökade vetskapen om utbudets storlek. Det är värt att i detta sammanhang notera att världens sammanlagda lager i dessa lagerhus som godkänts av Londons metallbörs (8) har ökat från 152 000 ton i slutet av 1991 till 1 019 000 ton i slutet av undersökningsperioden.

(39) Direkt försäljning från zinkraffinaderier till industriella kunder sker normalt till ett högre pris än noteringarna på Londons metallbörs. Ur användarens synvinkel kan betalning av ett högre pris motiveras av följande: Trots att industriella zinkkunder kan köpa från lagerhus som godkänts av Londons metallbörs måste de ändå betala transportkostnader från lagerhuset (som nödvändigtvis inte är optimalt belägen för köparen) och mäklararvode för köp av SHG-zink. De vet inte vilket varumärke av zink de kommer att få. Beroende på hur länge produkterna befinner sig i de av Londons metallbörs godkända lagren kan en viss grad av oxidering ske. Tillsammans utgör dessa faktorer normalt ett tillräckligt hinder jämfört med direkt uppköp från en erkänd zinktillverkare och motiverar betalning av ett högre pris. Som tidigare nämnts är detta permanenta avsättningsställe dessutom bara tillgängligt för SHG-zink och inte för HG- eller GOB-produkter (även om priserna på HG och GOB under normala konkurrensmässiga förhållanden nästan alltid är knutna till prisnoteringar för SHG på Londons metallbörs).

2. Sammanlagd konsumtion på gemenskapens marknad

(40) Den synbara konsumtionen av obearbetad, olegerad zink i Europeiska gemenskapen har varit förhållandevis stabil under de senaste åren: 1 854 000 ton 1991, 1 913 000 ton 1992, med en liten sänkning 1993 (1 758 000 ton, följt av en liten ökning 1994 (1 905 000 ton). Den sammanlagda gemenskapskonsumtionen av obearbetad, olegerad zink under undersökningsperioden uppgick till 2 037 800 ton.

3. Kumulativ bedömning av den dumpade importens verkan

(41) Enligt artikel 3.4 i grundförordningen kan verkan av importen från mer än ett land som samtidigt är föremål för en antidumpningsundersökning slås samman om det bland annat fastställs att omfattningen av importen från varje land inte är försumbar. Import med ursprung i Polen och Ryssland kan inte betraktas som försumbar eftersom dessa länders respektive marknadsdelar överstiger den tröskel på 1 % som fastställs i artikel 5.7 i grundförordningen.

(42) Undersökningen visade att den dumpade importen konkurrerar inbördes och med gemenskapens industriprodukter. Zink från både Ryssland och Polen var huvudsakligen av GOB- och HG-kvalitet vilka är avsedda för varmförzinkning och framställning av mässing. Importen från varje land konkurrerar direkt inbördes och med den SHG-, HG- och GOB-zink som framställs av gemenskapsindustrin. Den dumpade importen från Ryssland och Polen visar också liknande prissättningsmönster.

(43) På denna grundval anser kommissionen att de krav som fastställs i artikel 3.4 i grundförordningen är uppfyllda och att bedömningen av verkan av importen från Polen och Ryssland följaktligen bör slås samman.

4. Volym och marknadsandel av den dumpade importen

(44) Importen av de berörda produkterna från Ryssland och Polen till gemenskapen har ökat från 19 683 ton 1991 till 66 004 ton 1992, 123 821 ton 1993, 103 653 ton 1994 och uppgick till 107 572 ton under undersökningsperioden (d.v.s. en total ökning på 547 % under 4 år). Mellan 1991 och slutet av undersökningsperioden ökade därför den dumpade importen både i absoluta och relativa termer och dessa ökningar förefaller betydande.

(45) Marknadsandelen för obearbetad, olegerad zink från Ryssland och Polen ökade från 1,06 % 1991 till 5,28 % under undersökningsperioden.

5. Prisunderskridande och andra prisverkningar

(46) För att fastslå om de exporterande tillverkarna underskred gemenskapstillverkarnas priser under undersökningsperioden gjordes en prisjämförelse på grundval av gemenskapsindustrins priser för industrikunder och exportörernas försäljning till industrikunder med utgångspunkt av att produkterna övergått till fri omsättning i gemenskapen.

(47) Gemenskapens industripriser fastställdes på grundval av de månatliga genomsnittliga priserna på Londons metallbörs under undersökningsperioden plus en faktor på 3 % för att täcka kostnader för valutakurssäkring och zinkprissäkring som normalt sammanhänger med framställningen och försäljningen av raffinerad zink. Detta ansågs att på ett tillförlitligt sätt avspegla de faktiska handelspriserna på zink som är avsedda att konsumeras av industrikunder.

Prissäkring innebär att en part som deltar i köp (zinkkoncentrat) eller försäljning (obearbetad, olegerad zink) av råvaror i stora kvantiteter för senare leverans försäkrar sig mot ofördelaktiga prisförändringar för sådana råvaror genom att ingå kompensationsavtal eller uppvägande transaktioner.

Eftersom alla köp av zinkkoncentrat och all försäljning av oberabetad, olegerad zink normalt grundar sig på de dagliga prisnoteringarna för zink på Londons metallbörs, som alltid sätts i dollar, måste även gemenskapsindustrin säkra sin försäljning mot svängningar av den faktuerade valutan mot dollarn, för alla avtalade framtida försäljningar.

Metoden som grundar sig på priserna på Londons metallbörs valdes eftersom fakturapriserna med hänsyn till zinkmarknadens natur är en mindre tillförlitlig vägledning om handelspriserna dag för dag. Fakturaprisena hänför sig nämligen ofta till ett överenskommet pris när ordern först mottogs och motsvarar därför priserna på Londons metallbörs vid tidpunkten för ordern och inte till ett värde som gäller när transaktionen fullföljs vilket i stället kommer att grunda sig på den senaste noteringen på Londons metallbörs.

(48) Mot bakgrund av detta har undersökningen av priset på den ryska och polska dumpade importen visat på att genomgående och betydande prisunderskridande (upp till 47 %) jämfört med gemenskapsindustrins priser till industriella användare under undersökningsperioden och jämfört med världsmarknadspriset på Londons metallbörs. Detta verkar nästan alltid vara fallet oberoende av om noteringen på Londons metallbörs har fallit eller stigit.

(49) Nivån på underskridandet (i enlighet med punkt 47) för import från Ryssland befanns ligga på i genomsnitt 5,5 % och för import från Polen mellan 8,8 och 18,5 %.

6. Situationen för gemenskapsindustrin

a) Produktion

(50) Gemenskapsindustrins framställning av den berörda produkten under undersökningsperioden har vid indexering minskat från 100 år 1991 till 92 under undersökningsperioden. Endast ett fåtal tillverkare har genom investeringar kunnat lägga om en del av sin produktion till legeringssektorn (t.ex. zamak, en zink-aluminiumlegering) som är mindre utsatt för konkurrens från import.

b) Kapacitetsutnyttjande

(51) Gemenskapsindustrin arbetade med ett kapacitetsutnyttjande på mer än 90 % under undersökningsperioden. Undersökningen visade dock att kapaciteten måste utnyttjas i så hög grad som möjligt på grund av produktionsprocessens speciella natur och de höga fasta kostnaderna för produktion av olegerad, obearbetad zink, t.o.m. när detta innebär att försäljningen av slutprodukterna efteråt sker med förlust. Dessutom tillkommer höga rörliga kostnader vid avbrott i produktionen (t.ex. hög energikonsumtion vid uppstartning).

c) Lager

(52) Även om de samlade interna lagren (t.ex. vid zinkraffinaderierna) av SHG-zink har minskat från 100 till 80 vid indexering (se punkterna 39 och 64), har de interna lagren av zink som inte är SHG (som inte kan säljas genom Londons metallbörs) ökat från 100 år 1991 till 410 under undersökningsperioden (indexerat).

d) Försäljning

(53) Gemenskapsindustrins försäljning till industriella användare i gemenskapen har vid indexering sjunkit från 100 år 1991 till 83 vid undersökningsperiodens slut. Särskilt försäljningen till mässingsindustrin har gått ner, från 100 till 53 vid indexering, och försäljningen till varmförzinkningssektorn har minskat från 100 till 63 under samma period. Den minskade försäljningen under samma period i dessa två sektorer är bevisligen mycket större än de samlade negativa försäljningsresultaten inom gemenskapsindustrin. Gemenskapsindustrin har också ökat sin försäljning genom Londons metallbörs vilket har lett till att dess försäljningspriser har pressats ned. Vikten av förlusten av försäljningsvolym kan till fullo förstås endast mot bakgrund av att försäljningen genom Londons metallbörs (vid en tid då lagren av produkter som godkänts av metallbörsen ökar) registreras som försäljning men i praktiken bara innebär en högre lagervolym som ofta helt enkelt innehas av en tredje part och därför fortfarande finns kvar på marknaden (se punkterna 37 och 38).

e) Marknadsandel

(54) Den klagande gemenskapsindustrins marknadsandel har minskat från 38 % år 1991 till 31 % under undersökningsperioden, samtidigt som konsumtionen i gemenskapen varit relativt stabil. Förlusten av marknadsandel inom mässing- och varmförzinkningssektorerna har varit mycket större (se punkt 53).

f) Prisutveckling

(55) Eftersom zink är en råvara som det handlas med internationellt och dess pris därmed varierar av orsaker som inte alltid har med industrins efterfrågan att göra förefaller det meningslöst att analysera utvecklingen av gemenskapsindustrins priser enbart i förhållande till priserna på den dumpade importen, utan man bör också ta förändringar i noteringen på Londons metallbörs i beaktande. På grundval av detta konstaterades de prisverkningar som behandlades nedan.

g) Prisunderskridande och därav följande prisnedgång

(56) Den dumpade importen från Polen och Ryssland befinns ha underskridit gemenskapsindustrins priser (se punkterna 48 och 49) i en sådan utsträckning att den gett upphov till en klar förlust av direktförsäljning till industriella användare. Man bör vidare hålla i minnet att dessa försäljningsförluster på grund av dumpad import också tvingade fram en övergång från direktförsäljning till industriella användare till försäljning via Londons metallbörs. Detta har medfört att gemenskapsindustrin fick ett lägre pris än den annars kunde ha fått. Detta hade en dubbel inverkan på priserna:

i) Ett lägre pris uppbars för sådan försäljning, eftersom det påslag på priset som normalt sett tas ut vid försäljning till industriella metallanvändare bortfaller vid försäljning som sker på detta sätt. Dessutom har försäljaren också andra kostnader (t.ex. mäklaravgifter) i samband med sådan försäljning.

ii) Den ökade tillförseln av metall till lager godkända av Londons metallbörs bidrog till att öka utbudet av metallen så att det överskred den kända efterfrågan vid den tiden.

Båda dessa faktorer förefaller ha pressat ned priserna på zink.

h) Lönsamhet

(57) Flertalet av zinktillverkarna inom gemenskapen har lidit väsentliga förluster, särskilt de som producerat GOB-zink. Räknat i procent av omsättningen har förlusterna stigit från 0,8 % år 1991 till 4,5 % under undersökningsperioden.

i) Sysselsättning

(58) Minskningen av antalet anställda inom produktionen av olegerad, obearbetad zink har varit avsevärd, från 5 516 personer 1991 till 5 367 personer 1992, 4 677 personer 1993 och 4 222 under undersökningsperioden, alltså en minskning med 23,5 % under den berörda perioden.

7. Slutsatser om skada

(59) Följande slutsatser drogs beträffande skada:

- Produktionsvolymen har minskat med 8 %.

- Vad lagren beträffar visade ökningen av gemenskapsindustrins lager av zink som inte är SHG och Londons metallbörs lager av SHG-zink på förekomsten av ett fortsatt tryck nedåt på försäljningspriserna.

- Den klagande gemenskapsindustrins andel av gemenskapens marknad hade minskat från 38 % år 1991 till 31 % under undersökningsperioden.

- Under undersökningsperioden uppgick den dumpade importen från Ryssland och Polen till ungefär 108 000 ton, och dess sammanslagna marknadsandel ökade från strax under 1 % år 1991 till 5,3 % under den nämnda perioden.

- Både prisunderskridande och prisnedgång har påvisats.

- Sysselsättningen har minskat med 23,5 %.

- Gemenskapsindustrins förlust har femdubblats.

(60) Det verkar alltså finnas klara tecken på väsentlig skada i analysen av de relevanta ekonomiska faktorerna för gemenskapsindustrin. Detta är särskilt uppenbart när det gäller gemenskapsindustrins försäljning till mässings- och varmförzinkningssektorerna av dess totala marknad (i fråga om marknadsandel och försäljningsvolym) och gemenskapsindustrins höga förlustnivå.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan drog kommissionen slutsatsen att gemenskapsindustrin hade vållats väsentlig skada.

F. VÅLLANDE AV SKADA

1. Inledning

(61) Kommissionen undersökte om den skada som vållats gemenskapsindustrin hade orsakats av den dumpade ryska och polska importen och om andra faktorer hade orsakat eller bidragit till denna skada och om sådan skada som orsakats av andra faktorer inte felaktigt tillskrivits den dumpade importen. Vid undersökningen togs hänsyn till den låga efterfrågan på gemenskapsmarknaden och den internationella marknaden för zink under undersökningsperioden och de därav följande låga zinkpriserna.

2. Verkan av den dumpade importen

(62) Undersökningen visar på att den dumpade importen på grund av sin renhet generellt konkurrerar med gemenskapsindustrin och konkurrerar direkt med den på minst två klart identifierbara områden (varmförzinknings- och mässingsindustrin). På dessa områden har gemenskapsindustrin förlorat en särskilt stor andel av försäljningen, och handeln vad gäller dessa sektorer har minskat från 30 % av gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning 1991 till 20 % av den sammanlagda försäljningen under undersökningsperioden. Med hänsyn till att gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning minskade med 17 % under samma period samtidigt som den ökade med 500 % för de berörda exportländerna förefaller det som om den dumpade importen även klart märks av inom de övriga marknadssegmenten.

Den dumpade importen konkurrerar huvudsakligen genom priset. I detta avseende är det att märka att eftersom gemenskapsindustrin lever på raffineringsmarginalen mellan kostnaden för zinkkoncentrat (råmaterialet) och värdet på raffinerad zink har allt prisunderskridande av standardmarknadspriset en oproportionerligt stor inverkan på gemenskapsindustrins kostnadsstruktur. Raffineringsmarginalen mellan zinkkoncentrat (råmaterialet) och obearbetad, olegerad zink ligger till exempel på mellan 45 och 50 % av noteringen för SHG-zink på Londons metallbörs. Följaktligen medför en prisunderskridandemarginal på 5 % av noteringen på Londons metallbörs att gemenskapsindustrin måste avstå från 10 % av sin totala marginal för att den skall kunna konkurrera på samma prisnivå.

(63) Kommissionen konstaterar att förutom sådana faktorer som utvecklingen av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på hemmamarknaden, den marknadsandel som blir följden därav samt den totala konsumtionen i gemenskapen påverkas alla de ekonomiska standardfaktorer som är av betydelse för skadeanalysen i viss utsträckning direkt av förändringar av noteringarna på Londons metallbörs som bestämmer försäljningspriset för raffinerad zink och för det råmaterial som används i tillverkningsprocessen. Verkan av dessa förändringar analyseras närmare i punkt 65.

Det förefaller emellertid som om det prisunderskridande som de ryska och polska tillverkarna tillämpar har en ytterligare dämpande inverkan på gemenskapstillverkarnas förmåga att avsätta sin produktion som går utöver den konjunkturbetingade nedgången i noteringarna på Londons metallbörs, vilket återspeglas av de ökade lagren i det av Londons metallbörs godkända lagersystemet. Eftersom gemenskapsindustrins pris är tydligt i det att det bestäms genom de dagliga noteringarna på Londons metallbörs är alla avvikelser nedåt från försäljningspriset skadliga. I punkterna 38 och 56 framgår att den dumpade importen har bidragit till att förstärka nedgången i noteringarna på Londons metallbörs.

(64) Mot denna bakgrund förefaller det som om den väsentligt minskade försäljningen inom mässings- och varmförzinkningssektorerna som orsakats av ett betydande prisunderskridande har haft en skadlig inverkan på gemenskapsindustrins sammanlagda ekonomiska resultat eftersom industrin på grund av zinkframställningens struktur inte kunnat sänka sina priser eller väsentligt minska sin produktion för att minska kostnaderna (se punkt 51). Försäljningsminskningen, den stora ökningen av de interna lagren av zink som inte är SHG-zink och den därav följande inverkan på gemenskapsindustrin kan till stor del tillskrivas importen från Polen och Ryssland. Med hänsyn till de preliminära slutsatserna kan denna dumpade import därför anses ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

3. Verkan av andra faktorer

a) Konjunkturbetingad nedgång i noteringarna på Londons metallbörs

(65) Även om det är troligt att en del av den skada som vållats gemenskapsindustrin orsakats av den konjunkturbetingade nedgången i zinknoteringarna på Londons metallbörs (och även bortsett från frågan om hur stor del av denna nedgång som orsakats av förekomsten av zink som säljs till dumpade priser) kan detta på grund av zinkraffineringsindustrins natur inte helt förklara all den skada som konstaterats. Om zinkpriset sjunker kommer bruket av valutakurssäkring och zinkprissäkring både på köp och försäljning av zinkkoncentrat att mildra effekterna av en nedåtgående pristrend samtidigt som raffineringsmarginalen förblir på en relativt stabil nivå (se punkt 47).

b) Import från andra källor

(66) Det har hävdats att även zink med ursprung i Kina kan ha vållat gemenskapsindustrin skada. Enligt de uppgifter som erhållits genom gemenskapens system för kontroll i förväg som inrättas genom rådets förordning (EG) nr 519/94 (9) framgår det emellertid att zink med ursprung i Kina inte har importerats till gemenskapen mellan den 15 mars 1994 och undersökningsperiodens slut.

c) Överkapacitet och hög utnyttjandegrad av befintlig kapacitet

(67) Vad gäller påståendena om överkapacitet och för högt kapacitetsutnyttjande är det att konstatera att för det första har gemenskapsindustrins kapacitet redan minskat med 9 % i reala termer sedan slutet av 1991 och för det andra är kapacitetsutnyttjandet inte elastiskt till följd av höga kostnader i samband med variationer i produktionsvolymen (se punkt 51). En konstant hög grad av kapacitetsutnyttjande förefaller således vara ett normalt och nödvändigt inslag vid framställningen av zink.

d) Yttre händelser

(68) Under undersökningsperioden drabbades en gemenskapstillverkare av en explosion i sin anläggning och fick följaktligen avbryta produktionen under en längre tid. Allt bortfall i produktionen för denne gemenskapstillverkare övertogs dock av en annan gemenskapstillverkare mot avgift efter det att denne reaktiverat sina inaktiva GOB-anläggningar. Av denna anledning inverkade denna händelse inte på gemenskapsindustrins sammanlagda resultat.

e) Dollarkursen

(69) Dollarn har fortlöpande sjunkit i värde under undersökningsperioden (zink noteras i dollar på Londons metallbörs). Detta kan ha inverkat på gemenskapsindustrins totala lönsamhet, i förhållande till dess fasta och en del rörliga kostnader (i gemenskapsvalutor), jämfört med noteringen i dollar på Londons metallbörs. Inverkan av den lägre dollarkursen förefaller dock ha motverkats av en samtidig minskning av kostnaderna för råmaterial (som också noteras i dollar) och det allmänt förekommande bruket av valutasäkring.

4. Slutsats om orsakssamband

(70) Det finns starka bevis för att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som konstaterats. Samtidigt som gemenskapsindustrin har mött en relativt stabil konsumtion i gemenskapen har följande utveckling skett:

- Försäljningen till mässingsindustrin har minskat med 47 % och till varmförzinkningsindustrin med 37 % vilket bidragit till en nedgång i den sammanlagda försäljningen med 17 % (såsom nämnts ovan är det i mässings- och varmförzinkningssektorn som gemenskapsindustrin är mest utsatt för direkt konkurrens från den dumpade importen).

- Den polska och ryska importen har sålts till priser som underskrider ett redan lågt internationellt erkänt konjunkturbetingat pris (priset på Londons metallbörs) och som väsentligt underskrider gemenskapsindustrins pris.

- Även om det inte kan uteslutas att andra faktorer såsom låga världsmarknadspriser och gemenskapspriser bidragit till gemenskapsindustrins otillfredsställande ekonomiska resultat är följaktligen den skada som den dumpade importen vållat på grund av den konstaterade prisunderskridandemarginalen likväl väsentlig.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(71) I enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen har kommissionen undersökt de aspekter som är av intresse för bedömningen av gemenskapens intresse på grundval av de bevis som lämnats. Vid en sådan undersökning skall särskild vikt läggas vid behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av den skadevållande dumpningen i syfte att återställa en rättvis och effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden. Behovet av att undanröja de skadevållande effekterna av dumpningen skall vägas mot kravet på att i de fall där dumpning, skada och orsakssamband konstaterats bedöma om det finns tvingande skäl till att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder.

Användarna har inte lämnat synpunkter på någon aspekt av gemenskapens intresse trots en anmodan härom i tillkännagivandet om inledande av förfarandet.

1. Gemenskapsindustrins intresse

(72) De berörda länderna befinns ha sålt till ett pris som underskrider det lätt identifierbara världsmarknadspriset för export och normalvärdet (som grundar sig på priset i Polen för bägge länder) och ha vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Fortsatt skada kommer på medellång och lång sikt sannolikt att leda till nedläggning av anläggningar varav en del eventuellt i sådana områden i gemenskapen som redan erkänts som ekonomiskt eftersatta.

2. Inverkan på användarindustrin

(73) Även om importörer och användare av de dumpade produkterna inte lämnat några synpunkter har kommissionen undersökt åtgärdernas inverkan på användarindustrin (särskilt varmförzinknings- och mässingsindustrin). Inverkan bör vara minimal eftersom alla åtgärder (i enlighet med regeln om lägsta tull såsom anges i punkt 76) fastställs med beaktande av nivån på det allmänt erkända råvarupriset för zink på världsmarknaden. De kunder som använt sig av dumpad import i sin produktion kommer inte att få en konkurrensnackdel eftersom zinkpriset i gemenskapen fortfarande kommer att styras av Londons metallbörs. Åtgärderna kommer även att säkerställa att de delar av användarindustrin som inte haft tillgång till den dumpade importen kommer att kunna konkurrera mer rättvist med användare som haft en illojal konkurrensfördel genom köp av den dumpade importen.

3. Andra argument avseende gemenskapens intresse

(74) Två av de gemenskapstillverkare som är mest hotade av den dumpade importen (de som framställer GOB-zink) har anläggningar i områden som redan är ekonomiskt sårbara (Sardinien och Nord-Pas-de-Calais). Dessutom är även andra gemenskapstillverkare etablerade i liknande områden i Belgien och Tyskland. Följaktligen kommer alla nedläggningar av anläggningar och rationaliseringar av produktionen att leda till oproportionerliga effekter för den lokala ekonomin i de områden där dessa tillverkare är etablerade.

4. Slutsats

(75) På grundval av de upplysningar som lämnats kan den slutsatsen dras att det ligger i gemenskapens intresse att tillämpa åtgärder för att undanröja den snedvridning av handeln som följer av den skadevållande dumpningen och helt återställa en rättvis och effektiv konkurrens eftersom det inte framkommit några tvingande skäl till att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att införa åtgärder.

H. PRELIMINÄR TULL

(76) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen vilken tullnivå som skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats av dumpningen. I detta syfte fastställdes tröskeln för undanröjande av skadan på grundval av den månatliga noteringen på Londons metallbörs under undersökningsperioden plus en faktor på 3 % (påslag på försäljningspriset fritt fabrik för att täcka bl.a. kostnaderna för valutasäkring och säkring av zinkpriset; se punkt 47). Skademarginalerna beräknades sedan genom jämförelse med Polens faktiska exportpriser per månad och transaktion för produkter som övergått till fri omsättning i gemenskapen. För Rysslands del ansågs Eurostats månatliga genomsnittspris plus gemenskapens tull vara lika med priset vid fri omsättning inom gemenskapen, och detta jämfördes sedan med den månatliga genomsnittsnoteringen på Londons metallbörs plus 3 %.

(77) För Polens del ansågs det att alla transaktioner genomfördes på en lägre prisnivå än skadetröskeln, med undantag av ett bolags försäljning under en månads tid. Denna försäljning verkar hänga samman med en plötslig nedgång i zinkpriset på Londons metallbörs snarare än med förändringar i den berörda polska exportörens prissättningspolitik. Den kunde därför inte tas med vid fastställandet av de nivåer som krävs för att skadan skall undanröjas, medan all annan försäljning beaktades. Beräkningarna ledde till följande resultat:

>Plats för tabell>

(78) För Rysslands del kunde kommissionen till följd av en total brist på samarbetsvilja endast förlita sig på importdata från Eurostat och uppgifter från statistikbyråerna i Österrike, Finland och Sverige. Därför togs all försäljning i beaktande utom försäljningen under tre månader (av samma anledning som anges i punkt 77). Skadeutjämningsnivån befanns vara 5,5 % (alltså lägre än motsvarande dumpningsmarginal) och bör därför läggas till grund för tullen.

(79) Trots att den ryska och polska exporten genomgående sålts under priset på Londons metallbörs har inget framkommit vid undersökningen som skulle tyda på att försäljning från Ryssland eller Polen har pressat ned priset på Londons metallbörs i någon sådan utsträckning (med beaktande av slutsatserna i punkterna 38, 56 och 63) att detta pris skulle vara otillförlitligt när det gäller att beräkna skademarginalen. Exporten från Ryssland och Polen under undersökningsperioden (som inte kunde säljas genom Londons metallbörs) utgjorde mindre än 0,07 % av det totala värdet av den zink (endast godkänd SHG) som säljs genom Londons metallbörs.

I. SLUTBESTÄMMELSER

(80) I enlighet med Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Polen (10) och mot slutsatserna av det Europeiska rådet i Essen om samråd med länderna i Central- och Östeuropa i antidumpningsförfaranden underrättade kommissionen Associeringsrådet EU-Polen om att dess undersökningar hade lett till slutsatsen att de polska exportörerna av den berörda produkten utövade dumpning. Kommissionens resultat delgavs även de samarbetande polska parterna och de polska myndigheterna. Eftersom någon för kommissionen tillfredsställande lösning inte kunde nås, har kommissionen beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på importen av den berörda produkten med ursprung i Polen i överensstämmelse med artikel 7 i grundförordningen.

(81) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas under vilken de berörda parterna får lämna sina synpunkter skriftligen och begära att bli hörda. Det bör vidare noteras att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan omprövas i samband med eventuella slutgiltiga åtgärder som kommissionen kan komma att föreslå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av olegerad zink i obearbetad form som omfattas av KN-nummer 7901 11 00, 7901 12 10 och 7901 12 30 och som har sitt ursprung i Ryssland och Polen.

2. De tullsatser som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat, är följande:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall de gällande tullbestämmelserna tillämpas.

4. De produkter som avses i punkt 1 skall övergå till fri omsättning i gemenskapen endast på villkor att en säkerhet ställs som motsvarar beloppet av den preliminära tullen.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får de berörda parterna skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen inom 15 dagar från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande.

De berörda parterna kan i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 yttra sig om tillämpningen av den här förordningen inom en månad efter dess ikraftträdande.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7, 9, 10 och 14 i rådets förordning (EG) nr 384/96 skall artikel 1 i den här förordningen tillämpas under en period av sex månader, om inte rådet antar slutgiltiga åtgärder före denna periods utgång.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 mars 1997.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT nr L 317, 6.12.1996, s. 1.

(3) EGT nr C 143, 9.6.1995, s. 12.

(4) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 1.

(5) EGT nr L 122, 2.6.1995, s. 1.

(6) Kommissionens beslut 97/223/EG om avslutande av antidumpingsförfarandet avseende import av obarbetad

obearbetad olegerad zink med ursprung i Kazakstan, Ukraina och Uzbekistan, se s. 47 i detta nummer av EGT.

(7) På grundval av de samarbetande företagens sammanlagda tillverkningsvolym (som fastställs vid kontroll), jämfört med den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen (källa: International Lead and Zinc Study Group).

(8) Bly- och zinkstatistik, Monthly Bulletin of the International Lead and Zinc Study Group, september 1995.

(9) EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 89.

(10) EGT nr L 348, 31.12.1993, s. 1.