31995R0097

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 97/95 av den 17 januari 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 vad gäller det minimipris som skall betalas och den kompensationsbetalning som skall beviljas till producenter av potatis samt för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (1), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1866/94 (2), särskilt artikel 8 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1543/93 av den 14 juni 1993 om fastställande av det bidrag som beviljas producenter av potatisstärkelse under regleringsåren 1993/1994, 1994/1995 och 1995/1996 (3), särskilt artikel 3 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (4), särskilt artikel 8 i denna, och

med beaktande av följande:

Genom förordning (EG) nr 1868/94 upprättas ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse som kan omfattas av gemenskapsstöd. Medlemsstaterna skall tilldela dessa kvoter på grundval av den kvantitet som producerats under en referensperiod och de investeringar som stärkelseproducenterna gjort före den 31 januari 1994 och som inte givit upphov till någon produktion under referensperioden. Dessa två kriterier har lika stor betydelse. Det är nödvändigt att införa bestämmelser om en proportionell justering av kvottilldelningarna för att säkerställa att de inte överstiger en medlemsstats kvot.

Det är lämpligt att fastställa bestämmelser om att endast de faktiska investeringar som har givit upphov till en inte obetydlig produktionsökning före den 31 januari 1994 skall tas i beaktande av medlemsstaterna vid tilldelningen av kvoterna.

Bestämmelser bör fastställas om att den reserv på 110 000 ton som skapats för att täcka Tysklands produktion under regleringsåret 1996/97 endast får utnyttjas i fall då produktionen härrör från investeringar som oåterkalleligen har gjorts före den 31 januari 1994 och efter det att alla kvoter har utnyttjats som har blivit disponibla till följd av att stärkelseproducenter har upphört med handel.

För att förhindra att kontrakt sluts som får till följd att den underkvot som tilldelats stärkelseproducenten överskrids, är det nödvändigt att införa bestämmelser om de odlingskontrakt som sluts mellan en stärkelseproducent och en producent av potatis. Stärkelseproducenterna bör förbjudas att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingskontrakt, eftersom detta kan hota kvotsystemets effektivitet och respekten för den bestämmelse som föreskriver att det minimipris som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92 skall betalas för all potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Om produktionen på den mark som omfattas av ett odlingskontrakt av klimatskäl ändå överstiger den kvantitet som ursprungligen förutsågs eller har ett högre stärkelseinnehåll än vad som förutsetts, bör emellertid stärkelseproducenterna ha möjlighet att ta emot denna potatis, förutsatt att den ovannämnda minimipriset betalas.

Potatis med ett stärkelseinnehåll på under 13 % kan inte anses som potatis för framställning av stärkelse enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 1766/92. Potatis med ett stärkelseinnehåll på under 13 % bör inte tas emot av stärkelseproducenterna. Om ett lågt stärkelseinnehåll beror på klimatförhållanden bör kommissionen, på en medlemsstats begäran, kunna godkänna att potatis med ett stärkelseinnehåll på minst 12,8 % tas emot.

Av tydlighetsskäl bör vissa bestämmelser i förordning (EEG) nr 1543/93, som är nödvändiga för tillämpningen av kvotsystemet och förenliga med detta, införlivas i den här förordningen.

Det är nödvändigt att fastställa tillfredsställande metoder för bestämning av potatisens vikt under vatten och att upprätta en tabell över stärkelseinnehållet och motsvarande stöd som betalas ut.

Kontrollåtgärder bör införas för att säkerställa att kompensationsbetalningen beviljas och bidraget utbetalas endast för sådan stärkelse som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

För att skydda potatisproducenterna måste det minimipris som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92 betalas för all potatis. Det är därför nödvändigt att fastställa påföljder för de fall då minimipriset inte har betalats eller då stärkelseproducenterna har tagit emot potatis som inte omfattas av ett odlingskontrakt.

Det är nödvändigt att införa bestämmelser för att säkerställa att stärkelse som tillverkats utöver den underkvot som tilldelats en stärkelseproducent exporteras utan exportbidrag, enligt vad som föreskrivs i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1868/94. Påföljder bör tillämpas vid överträdelse.

Det bör fastställas hur underkvoterna skall behandlas hos stärkelseproducenter som slår sig samman, byter ägare eller upphör med handel.

För att underlätta tillämpningen av kvotsystemet för medlemsstaterna och för kommissionen är det lämpligt att fastställa vilken typ av information som stärkelseproducenterna skall lämna till medlemsstaten och som medlemsstaterna skall lämna till kommissionen.

Förordning (EEG) nr 1543/93 bör upphöra att gälla med verkan från och den 1 juli 1995, vilket är den dag då kvotsystemet träder i kraft. Även kommissionens förordning (EEG) nr 1711/93 (5), ändrad genom förordning (EG) nr 1993/94 (6) upphör att gälla.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för spannmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I

DEFINITIONER-KVOTSYSTEM

Artikel 1

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) kvot: den kvot för varje medlemsstat som avses i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1868/94.

b) underkvot: den del av en kvot som medlemsstaten tilldelar en stärkelseproducent.

c) stärkelseproducent:

- varje fysisk eller juridisk person som är etablerad på den berörda medlemsstatens territorium och som har fått det bidrag som avses i artikel 1 i förordning (EEG) nr 1543/93 under regleringsåren 1990/91 till 1992/93 eller under regleringsåret 1992/93.

- med avsteg från föregående strecksats, i det särskilda fall som gäller investeringar och som avses i artikel 2.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1868/94 vad gäller Tyskland, varje fysisk eller juridisk person som påbörjar sin produktion under regleringsåret 1996/97 på de villkor som fastställs i artikel 3.2 i den här förordningen.

d) potatisproducent: varje fysisk eller juridisk person eller grupp av personer som till en stärkelseproducent levererar potatis som producerats av personen själv eller av gruppmedlemmarna, i eget namn och för egen räkning, inom ramen för ett odlingskontrakt som slutits av personen eller i dess namn.

e) odlingskontrakt: varje kontrakt som sluts mellan en potatisproducent eller en grupp av potatisproducenter å ena sidan och stärkelseproducenten å andra sidan.

f) potatis: potatis som är ämnad för framställning av potatisstärkelse enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 1766/92 och som har ett stärkelseinnehåll på minst 13 %.

g) råstärkelse: framställd stärkelse som omfattas av KN-nummer 1108 13 00 och som inte har bearbetats.

h) samgående mellan stärkelseproducenter: sammanslagning av två eller flera stärkelseproducenter till en enda.

i) avyttring av en stärkelseproducent (ägarbyte): en eller flera stärkelseproducenters överföring eller införlivande av tillgångarna hos en stärkelseproducent som tilldelats underkvoter.

j) avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte): överföring av egendom från en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse till en eller flera stärkelseproducenter, medförande att produktionen hos den stärkelseproducent som överför egendom helt eller delvis införlivas.

k) hyra av en fabrik: hyreskontrakt gällande en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse, vilket i syfte att utnyttja enheten sluts för en period på minst tre på varandra följande regleringsår med en stärkelseproducent som är etablerad i samma medlemsstat som den där fabriken i fråga ligger, förutsatt att den stärkelseproducent som hyr fabriken, efter det att hyreskontraktet har trätt i kraft, vad gäller den totala produktionen kan betraktas som en enda stärkelseproducent.

Artikel 2

1. För regleringsåren 1995/1996, 1996/1997 och 1997/1998 skall kvotfördelningen enligt artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1868/94 genomföras före den 8 mars 1995 mellan stärkelseproducenterna på producentmedlemsstatens territorium. Fördelningen skall göras

- antingen på grundval av de genomsnittliga mängder potatisstärkelse som producerats av varje stärkelseproducent under regleringsåren 1990/1991 till 1992/1993 och för vilka det bidrag som avses i artikel 1 i förordning (EEG) nr 1543/93 har betalats ut, eller

- på grundval av den kvantitet stärkelse som producerats av varje stärkelseproducent under regleringsåret 1992/1993 och för vilken detta bidrag har betalats ut,

och, i förekommande fall, på grundval av den nya kapacitet som härrör från investeringar enligt bestämmelserna i artikel 3 nedan.

2. Vid behov skall en proportionell justering med hänsyn till kvoten göras av summan av de kvantiteter som sålunda fastställts.

3. Om artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1868/94 tillämpas, skall följaktligen de underkvoter som tilldelats anpassas vid början av regleringsåret efter det då överskridandet skedde.

Artikel 3

1. Medlemsstaten skall på följande villkor ta hänsyn till de investeringar som faktiskt gjorts före den 31 januari 1994 och som inte givit upphov till någon stärkelseproduktion under den referensperiod som valts:

a) Den investeringsplan som låg till grund för den nya produktionskapacitet som skall utvecklas skall lämnas till den behöriga myndigheten.

b) Denna plan skall innehålla en bedömning av den nya produktionskapacitet som kommer att bli resultatet av de planerade investeringarna.

c) Endast de planer vars mål är en ökning på minst 5 % av den ursprungliga produktionskapaciteten, uttryckt antingen som daglig kapacitet eller som ytterligare arbetsdagar jämfört med stärkelseproducentens normala produktionsperiod, skall beaktas.

d) Endast de investeringar som faktiskt gjorts före den 31 januari 1994 inom ramen för den plan som lämnats och som står för minst 10 % av den totala kostnad som beräknats för planen skall beaktas, upp till det belopp som faktiskt uppnåtts.

e) Varje stärkelseproducent som berörs av bestämmelserna i denna punkt skall senast den 8 februari 1995 lämna en detaljerad ansökan till den behöriga myndigheten i medlemsstaten och bifoga allt tillgängligt bevismaterial.

2. För regleringsåret 1996/1997 får Tyskland utnyttja reserven på högst 110 000 ton, förutsatt att

a) Tysklands ursprungliga kvot fördelats i sin helhet i enlighet med artikel 2 före den 8 mars 1995,

b) de underkvoter som har blivit disponibla till följd av att stärkelseproducenter har upphört med handel har utnyttjats fullständigt före den 31 mars 1996, inom ramen för den fördelning som föreskrivs i artikel 17,

c) utnyttjandet av reserven endast berör de investeringar som oåterkalleligen har gjorts före den 31 januari 1994 och som uppfyller villkoren i punkt 1 med undantag av punkt 1 d,

d) Tyskland innan reserven tilldelas fastställer genomförandebestämmelser för denna punkt och utan dröjsmål vidarebefordrar dem till kommissionen.

För regleringsåret 1997/1998 skall endast den produktion som faktiskt ägt rum under 1996/1997 inom gränserna för den maximala kvantiteten på 110 000 ton berättiga till en ytterligare underkvot.

Avdelning II

PRIS- OCH BIDRAGSSYSTEM

Artikel 4

1. Ett odlingskontrakt skall slutas för varje regleringsår. Detta kontrakt skall förses med ett identifikationsnummer och åtminstone innehålla följande uppgifter:

- Namn och adress på potatisproducenten eller gruppen av potatisproducenter.

- Stärkelseproducentens namn och adress.

- Odlad areal, i hektar eller ar.

- Kvantiteten potatis (i ton) som skall skördas på denna yta och levereras till stärkelseproducenten.

- Potatisens stärkelseinnehåll, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i den potatis som potatisproducenten i fråga under de tre senaste regleringsåren har levererat till stärkelseproducenten, eller, om denna uppgift inte är tillgänglig, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i odlingsområdet.

- Stärkelseproducentens förbindelse att till potatisproducenten betala det minimipris som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92.

2. Varje stärkelseproducent skall senast den 31 maj före regleringsåret i fråga till den behöriga myndigheten överlämna en förteckning över kontrakten, av vilken framgår, för varje kontrakt, identifikationsnumret, potatisproducentens namn och den ovannämnda kvantiteten i ton, uttryckt som stärkelse.

3. Summan, uttryckt som stärkelse, av de kvantiteter som fastställs i odlingskontrakten får inte överstiga den underkvot som fastställts för stärkelseproducenten i fråga.

4. Om den kvantitet som faktiskt produceras inom ramen för odlingskontraktet, uttryckt som stärkelse, överstiger den kvantitet som fastställts i kontraktet, får denna kvantitet levereras om stärkelseproducenten så önskar, under förutsättning att det minimipris som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92 betalas för kvantiteten.

5. Det är förbjudet för en stärkelseproducent att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingskontrakt.

Artikel 5

Stärkelseproducenterna skall ta emot potatisleveranser antingen vid själva stärkelsefabriken eller vid de mottagningsställen som hör till denna. De åtgärder som anges i artiklarna 6 och 8 skall vidtas vid leveranstillfället under överinseende av en av medlemsstaten godkänd kontrollant.

Artikel 6

1. Om användningen av de metoder som beskrivs i bilaga I kräver detta, skall potatisens bruttovikt bestämmas för varje parti vid leveranstillfället genom jämförande vägning av det använda transportmedlet, med respektive utan last.

2. Om de levererade partierna har ett stärkelseinnehåll på under 13 % skall stärkelseproducenten neka att ta emot partierna i fråga.

Efter en motiverad ansökan från medlemsstaten får dock, särskilt av klimatmässiga skäl, undantag göras från denna bestämmelse och ett stärkelseinnehåll på minst 12,8 % tillåtas. I sådana fall skall det minimipris som skall betalas vara det som gäller för ett stärkelseinnehåll på 13 %. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för denna artikel i enlighet med förfarandet i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/92.

2. Potatisens nettovikt skall bestämmas med hjälp av någon av de metoder som beskrivs i bilaga I.

Artikel 7

1. Bidraget till stärkelseproducenter skall beviljas för stärkelse som framställts av potatis av sund och god handelskvalitet på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II och inom ramarna för den kvantitet stärkelse som motsvarar deras underkvot.

I de fall då potatisens stärkelseinnehåll beräknas med hjälp av Reimanns eller Parows skala och detta motsvarar ett värde som förekommer i två eller tre rader i andra kolumnen i bilaga II, gäller de satser som anges i rad två eller tre.

2. Om de levererade partierna innehåller 25 % eller mer av potatis som kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med en bredd av 28 mm (nedan kallad "avfallspotatis"), skall den nettovikt som används för att fastställa det minimipris som stärkelseproducenten skall betala, sänkas enligt följande:

>Plats för tabell>

Om partierna innehåller mer än 50 % avfallspotatis, skall handel med denna ske enligt ömsesidig överenskommelse, och inget bidrag utbetalas för detta.

Den procentuella andelen avfallspotatis skall bestämmas samtidigt med nettovikten.

3. Stärkelseproducenterna skall på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II, säkerställa att underkvoten inte överskrids.

Artikel 8

Potatisens stärkelseinnehåll skall bestämmas på grundval av vikten under vatten av 5 050 g levererad potatis.

Det använda vattnet skall vara rent och utan tillsatser och ha en temperatur som är lägre än 18 °C.

Artikel 9

1. Ett mottagningsbevis skall utfärdas under stärkelseproducentens, den godkände kontrollantens och leverantörens gemensamma ansvar; stärkelseproducenten skall överlämna en kopia till potatisproducenten och förvara originalet så att det vid behov kan överlämnas till det organ som ansvarar för kontrollen av bidragen.

2. Mottagningsbeviset skall innehålla de av nedanstående upplysningar som framkommer i samband med åtgärder som vidtas enligt artikel 5-8:

- Leveransdatum.

- Leveransnummer.

- Odlingskontraktets nummer.

- Potatisproducentens namn och adress.

- Transportmedlets vikt vid ankomst till stärkelsefabriken eller mottagningsstället.

- Transportmedlets vikt efter lossning och tömning av kvarvarande jord.

- Leveransens bruttovikt.

- Avdrag, uttryckt i procent, från leveransens bruttovikt av främmande beståndsdelar och vikten av vatten som absorberas under tvättning.

- Avdrag, uttryckt i vikt, från leveransens bruttovikt som en funktion av de främmande beståndsdelarna.

- Procentuell andel avfallspotatis.

- Leveransens sammanlagda nettovikt (bruttovikten minus avdrag, inbegripet justeringen för avfallspotatis).

- Stärkelseinnehåll, uttryckt i procent eller vikt under vatten.

- Det pris per enhet som skall betalas.

Artikel 10

Stärkelseproducenten skall för varje potatisproducent upprätta en sammanfattande betalningsspecifikation där särskilt följande uppgifter anges:

- Stärkelseproducentens firmanamn.

- Potatisproducentens namn och adress.

- Odlingskontraktets nummer.

- Mottagningsbevisets datum och nummer.

- Nettovikten av varje leverans med eventuella avdrag som anges i artikel 9.2.

- Pris per enhet per leverans.

- Det sammanlagda belopp som skall betalas till potatisproducenten.

- Belopp som har betalats till potatisproducenten samt betalningsdag.

- Stärkelseproducentens underskrift och stämpel.

Avdelning III

BETALNINGAR-PÅFÖLJDER

Artikel 11

1. Följande utbetalningar omfattas av nedanstående bestämmelser:

a) Kompensationsbetalningar enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 förutsatt att det kan visas att det för varje kvantitet för vilken kompensationsbetalning begärs har erlagts ett pris fritt fabrik som inte är lägre än det som avses i artikel 8.1 i samma förordning och som överensstämmer med satserna i bilaga II.

b) Bidrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94 förutsatt att

- stärkelseproducenten kan styrka att stärkelsen har producerats där under det aktuella regleringsåret,

- stärkelseproducenten kan visa att det utbetalade priset fritt fabrik, inte är lägre än det som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 1766/92 till potatisodlarna för hela kvantiteten potatis vilken skall ha producerats i gemenskapen och vara avsedd för stärkelseframställning samt omfattas av odlingskontrakt enligt artikel 4.

2. Det betalningsbevis som avses i första punkten skall framläggas i form av den sammanfattande betalningsspecifikation som föreskrivs i artikel 10, åtföljd av antingen en betalningsbekräftelse från potatisproducenten eller en verifikation från det finansinstitut som har gjort utbetalningen för stärkelseproducentens räkning, av vilken det framgår att utbelning har skett.

Artikel 12

Bidrag och kompensationsbetalningar skall betalas ut av den medlemsstat inom vilkens territorium potatisstärkelsen har framställts, inom fyra månader efter den dag då de bevis som avses i artikel 11 lämnas.

Inom en månad efter utbetalningarna skall den berörda medlemsstaten meddela kommissionen de kvantiteter potatisstärkelse för vilka bidrag och kompensationsbetalning har betalats ut.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall införa ett kontrollsystem för kontroll på plats av de verksamheter som berättigar till bidraget och kompensationsbetalningen och även för kontroll av att stärkelseproducenten inte överskrider sin underkvot. För genomförandet av sådana kontroller skall kontrollanterna ha tillgång till stärkelseproducenternas lagerbokföring och ekonomiska bokföring samt till produktions- och lagerutrymmen.

Under varje produktionsperiod skall kontrollen omfatta hela produktionskedjan för minst 10 % av den potatis som levereras till stärkelseproducenten.

2. Medlemsstaterna skall i tillämpliga fall meddela varje stärkelseproducent de kvantiteter stärkelse med vilka underkvoten har överskridits.

3. Om det behöriga organet konstaterar att stärkelseproducenten inte har fullgjort de åtaganden som anges i artikel 11.1 b andra strecksatsen, skall denna, utom i fall av force majeure, helt eller delvis förlora sin rätt till bidrag enligt följande:

- Om åtagandena inte har fullgjorts för en stärkelsekvantitet som är mindre än 20 % av producentens totala kvantitet skall det beviljade bidraget nedsättas med fem gånger den konstaterade procentsatsen.

- Om procentsatsen i fråga är 20 % eller högre skall inget bidrag beviljas.

4. Om det konstateras att förbudet i artikel 4.5 inte följs skall det beviljade bidraget för underkvoten minskas på följande sätt:

- Om kontrollen visar att stärkelseproducenten har tagit emot en kvantitet uttryckt i stärkelse som är mindre än 10 % av hans underkvot skall det totala bidragsbeloppet för det aktuella regleringsåret minskas med tio gånger den överskridande procentsatsen.

- Om denna kvantitet, vilken inte omfattas av odlingskontrakt, överskrider gränsen i första strecksatsen skall inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret. Dessutom skall inget bidrag beviljas för det kommande regleringsåret.

5. De kontroller som görs i enlighet med denna artikel påverkar inte eventuella kontroller som görs av behöriga myndigheter.

Artikel 14

Den export som avses i artikel 6 i förordning (EG) nr 1868/94 skall betraktas som genomförd i följande fall:

a) När de bevis som avses i artikel 15.2 har lämnats till producentmedlemsstatens behöriga organ, oberoende av vilken medlemsstat stärkelseexporten har skett från.

b) När den aktuella exportdeklarationen har godkänts av den exporterande medlemsstaten före den 1 januari efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

c) När den aktuella stärkelsen har lämnat gemenskapens tullområde senast inom en frist på 60 dagar från den 1 januari enligt punkt b.

d) När produkten exporteras utan exportbidrag.

Utom i fall av force majeur skall den kvantitet stärkelse som överskrider underkvoten betraktas som avsatt på den inre marknaden om inte alla villkoren i första stycket är uppfyllda.

2. I fall av force majeur skall det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts fastställa nödvändiga åtgärder i proportion till de förhållanden som åberopas.

Om stärkelsen exporteras från en annan medlemsstat än den där framställningen skedde skall dessa åtgärder vidtas efter meddelande från den medlemsstatens behöriga myndigheter.

3. Vid tillämpningen av denna förordning får bestämmelsena i artikel 34 i kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 (7) inte användas.

Artikel 15

1. Trots bestämmelserna i artikel 12 i kommissionens förordning (EEG) nr 891/89 (8) skall säkerheten för licensen vara 23 ecu/ton.

2. Bevis för att de villkor som avses i artikel 14.1 första stycket är uppfyllda av stärkelseproducenten skall lämnas till det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts, före den 1 april efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

3. Bevisningen kan ske genom uppvisande av följande:

a) Trots bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EEG) nr 1620/93 (9), en exportlicens som har utfärdats till stärkelseproducenten av medlemsstatens behöriga organ enligt punkt 2 och som har någon av följande påskrifter:

- « Para exportación sin restitución, de conformidad con el artículo 6 del Reglamento (CE) n° 1868/94 »,

- »Skal eksporteres uden restitution, jf. artikel 6 i forordning (EF) nr. 1868/94«,

- "Ausfuhr ohne Erstattung gemäß Artikel 6 der Verordnung (EG) Nr. 1868/94",

- «Ðñïò åîáãùãÞ ÷ùñßò åðéóôñïöÞ óýìöùíá ìå ôï Üñèñï 6 ôïõ êáíïíéóìïý (ÅÊ) áñéè. 1868/94»,

- 'For export without refund under Article 6 of Regulation No (EC) 1868/94`,

- « À exporter sans restitution conformément à l'article 6 du règlement (CE) n° 1868/94 »,

- « Da esportare senza restituzione a norma dell'articolo 6 del regolamento (CE) n. 1868/94 »,

- "Overeenkomstig artikel 6 van Verordening (EG) nr. 1868/94 zonder restitutie uit te voeren",

- « A exportar sem restituição em conformidade com o artigo 6º do Regulamento (CE) nº 1868/94 »,

- "Viedään tuetta asetuksen (EY) N:o 1868/94 6 artiklan mukaisesti",

- "För export utan exportbidrag enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1868/94".

b) De handlingar som anges i artiklarna 30 och 31 i förordning (EEG) nr 3719/88 (10) vilka behövs för frisläppande av säkerheten.

c) En försäkran från stärkelseproducenten som intygar att stärkelsen har framställts där.

d) I det fall som beskrivs i punkt 4, i samband med uttag ur lager

- före godkännandet av den exportlicens som avses i artikel 14.1 b, ett kompletterande bevis vilket har utfärdats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett,

eller

- efter godkännandet av den exportlicens som avses i artikel 14.1 b, ett kompletterande bevis enligt artikel 31.2 a i förordning (EEG) nr 3719/88 vilket har utfärdats av tullmyndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

Det kompletterande beviset skall i båda fallen styrka att produkten eller motsvarande utbytbara kvantitet enligt punkt 4 har tagits ut ur lagret.

4. Om en stärkelseproducent, i avsikt att exportera varan, lagrar råstärkelse som han producerat i en silo, en lagerlokal eller en behållare som ligger utanför fabriken, i den medlemsstat där produktionen ägt rum eller i en annan medlemsstat, och där även annan stärkelse som producerats av andra tillverkare eller av berörd tillverkare hålls lagrad, utan att det finns någon möjlighet att fysiskt skilja dem åt, skall hela den kvantitet stärkelse om lagras på detta sätt, fram tills dess att den exportdeklaration som avses i artikel 14.1 b godkänts, ställas under myndighetskontroll som ger samma garantier som tullkontroll, och från och med detta godkännande ställas under tullkontroll.

Artikel 16

1. Den berörda medlemsstaten skall, för de kvantiteter som enligt artikel 14.1 sista stycket har avsatts på den inre marknaden, påföra en avgift enligt följande:

- För råstärkelse eller härledda produkter enligt bilagan till förordning (EEG) nr 1620/93 skall avgiften motsvara den fasta tullsats per ton stärkelse eller härledd produkt som gällde under det regleringsår under vilket stärkelsen eller den härledda produkten framställdes.

- För bearbetad stärkelse eller härledda produkter som inte återfinns i bilaga II i fördraget och som omfattas av förordning (EG) nr 1222/94 (11) skall avgiften motsvara den schablontullsats på 277 ecu per ton, om lämpligt ökad med den värdetull som gäller för produkten.

2. Medlemsstaten skall före den 1 maj som följer efter den 1 januari som avses i artikel 14.1 b underrätta stärkelseproducenten om det totala belopp som skall betalas.

Producenten skall betala detta belopp före den 20 maj samma år.

Artikel 17

1. I samband med samgående mellan stärkelseproducenter eller avyttring av en stärkelseproducent och i samband med avyttring av en stärkelsefabrik skall de underkvoter som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1868/94 ändras enligt följande:

a) I samband med samgående mellan stärkelseproducenter skall medlemsstaten tilldela det företag som uppstår ur samgåendet en underkvot som motsvarar summan av de underkvoter som producenterna hade tilldelats före samgåendet.

b) I samband med avvyttring av en stärkelseproducent (ägarbyte) skall medlemsstaten, för stärkelseproduktion, överföra den avyttrade producentens kvot till den nya ägaren. Om det finns flera nya ägare skall kvotfördelningen göras proportionellt mot de produktionskvantiteter som ägarna tar över.

c) I samband med avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte) skall medlemsstaten minska underkvoten för den producent som avyttrar äganderätten till fabriken och öka underkvoten för den producent eller de producenter som tar över fabriken med en kvantitet som är proportionell mot de produktionskvantiteter som har tagits över.

2. Medlemsstaten får tilldela en eller flera stärkelseproducenter de underkvoter som berörs av att verksamheten upphör på annat sätt än vad som anges i punkt 1 hos

a) en stärkelseproducent

b) en eller flera av en stärkelseproducents fabriker.

3. I samband med hyra av en fabrik som tillhör en stärkelseproducent skall medlemsstaten minska underkvoten för den producent som hyr ut fabriken och överföra denna del till den producent som hyr fabriken för att där framställa stärkelse.

Om hyresförhållandet varar kortare tid än den tid som anges i artikel 1 k skall den ändring av underkvoten som har gjorts i enlighet med första stycket tas tillbaka av medlemsstaten retroaktivt från och med den dag då hyreskontraktet trädde i kraft.

Artikel 18

De åtgärder som avses i artikel 17 skall vidtas om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller om samgåendet eller avyttringen infaller

a) mellan den 1 juli och den 31 mars följande år, för regleringsåret under denna period,

b) mellan den 1 april och den 30 juni samma år, för regleringsåret efter denna period.

Avdelning IV

MEDDELANDEN

Artikel 19

1. Medlemsstaten skall underrätta de berörda stärkelseproducenterna om den kvotfördelning som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1868/94 före den 31 januari 1995 och genast anmäla dessa uppgifter till kommissionen.

2. Stärkelseproducenterna skall senast den 31 mars varje regleringsår lämna följande uppgifter till de behöriga myndigheterna:

- De kvantiteter stärkelsepotatis som omfattas av bestämmelserna i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92.

- De kvantiteter stärkelse som berättigar till det bidrag som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94.

3. När artikel 3 eller 17 har tillämpats skall medlemsstaterna senast den 30 juni varje regleringsår lämna till kommissionen detaljerade, relevanta uppgifter tillsammans med handlingar som styrker att villkoren i dessa artiklar är uppfyllda.

Artikel 20

Medlemsstaterna skall senast den 30 juni varje regleringsår lämna följande uppgifter till kommissionen:

- De kvantiteter stärkelsepotatis som omfattas av bestämmelserna i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92.

- De kvantiteter stärkelse som berättigar till det bidrag som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 1868/94.

- Kvantiteterna och underkvoterna för de stärkelseföretag som berörs av tillämpningen av artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1868/94.

- De kvantiteter som avses i artikel 13.3 och 13.4 i denna förordning.

- De kvantiteter som avses i artikel 16 i denna förordning.

Avdelning V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Den omräkningskurs som skall användas för att uttrycka beloppen för minimipriset, bidraget och kompensationsbetalningen i nationell valuta skall vara den som gällde den dag då stärkelseproducenten mottog potatisen.

Artikel 22

Förordning (EEG) nr 1711/93 skall upphöra att gälla från och med den 1 juli 1995.

Artikel 23

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den är tillämplig från och med den 1 juli 1995, utom artiklarna 1-3 som är tillämpliga omedelbart.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 januari 1995.

På kommissionens vägnar

René STEICHEN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21.

(2) EGT nr L 197, 30.7.1994, s. 1.

(3) EGT nr L 154, 25.6.1993, s. 4.

(4) EGT nr L 197, 30.7.1994, s. 4.

(5) EGT nr L 159, 1.7.1993, s. 84.

(6) EGT nr L 200, 3.8.1994, s. 13.

(7) EGT nr L 351, 14.12.1987, s. 1.

(8) EGT nr L 94, 7.4.1989, s. 13.

(9) EGT nr L 155, 26.6.1993, s. 29.

(10) EGT nr L 331, 2.12.1988, s. 1.

(11) EGT nr L 136, 31.5.1994, s. 5.

BILAGA I

Metod A

Potatisens nettovikt bestäms genom uttag av prover. Proverna tas på flera ställen i det använda transportmedlet och i tre olika nivåer: i en övre nivå, i mitten och i en lägre nivå.

Den kvarvarande jorden avlägsnas innan det urlastade transportmedlet vägs.

Vikten på de undersökta proverna skall vara minst 20 kg.

Potatisen tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisen vägs på nytt.

Den noterade vikten minskas med 2 % med hänsyn till det vatten som absorberas under tvättningen. Resultatet utgör det totala avdrag som skall göras per 1 000 kg potatis.

Metod B

Potatisen i ett parti från en enskild potatisproducent samlas i silor.

Potatisen tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisens faktiska sammanlagda vikt i silorna bestäms med hänsyn tagen till en absorberad vattenmängd på 2 %.

Metod C

1. Denna metod för bestämning av potatisens faktiska vikt skall tillämpas i de fall då potatispartier från olika potatisproducenter har samlats i samma silo, förutsatt att odlarna i förväg har enats om att använda denna metod.

Innan partiernas faktiska vikt bestäms, fastställs varje partis nettovikt enligt metod A.

2. Den potatis som har samlats i silon tvättas, främmande beståndsdelar avlägsnas och potatisens faktiska sammanlagda vikt bestäms, med hänsyn tagen till en absorberad vattenmängd på 2 %.

3. Om den sammanlagda vikten av partierna med tvättad potatis skiljer sig från summan av de vikter som erhålls med hjälp av metod A, skall följande justering göras: den sammanlagda vikt som anges i punkt 2 ovan skall multipliceras med den nettovikt som erhålls med hjälp av metod A för varje parti i tur och ordning.

Varje resultat delas med partiernas sammanlagda nettovikt bestämd enligt metod A.

ANEXO II - BILAG II - ANHANG II - ÐÁÑÁÑÔÇÌÁ ÉÉ - ANNEX II - ANNEXE II - ALLEGATO II - BIJLAGE II - ANEXO II - LIITE II - BILAGA II

>Plats för tabell>