31994R2376

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2376/94 av den 27 september 1994 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av färgtelevisionsmottagare med ursprung i Malaysia, Kina, Sydkorea, Singapore och Thailand

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94(2), särskilt artikel 11 i denna,

efter samråd inom den rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

1) I november 1992 offentliggjorde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapens officiella tidning(3) påbörjandet av ett antidumpningsförfarande för import till gemenskapen av färgtelevisionsmottagare (nedan kallade färg-TV) exporterade från eller med ursprung i Malaysia, Kina, Sydkorea, Singapore, Thailand och Turkiet och inledde en undersökning.

Förfarandet påbörjades till följd av klagomål från Society for Coherent Anti-dumping Norms (SCAN) på de producenters vägnar vars samlade produktion av färgtelevisionsmottagare påstods utgöra en större andel av gemenskapsproduktionen av dessa.

Klagomålet innehöll bevis på dumpning av denna vara med ursprung i eller exporterad från ovan nämnda länder och på att väsentlig skada förorsakats av denna, vilket ansågs tillräcklig för att berättiga verkställandet av ett förfarande avseende Malaysia, Kina, Sydkorea, Singapore, Thailand och Turkiet.

2) Klagomålet riktades också mot Japan och Hongkong. Mot bakgrund av den uppenbart minskande eller låga importen av denna vara ansågs vid den tidpunkten bevisen på väsentlig skada med avseende på dessa två länder otillräckliga för att påbörja ett förfarande.

3) Kommissionen underrättade officiellt de producenter, exportörer och importörer som den visste var berörda, representanterna för exportländerna och den klagande parten och gav de direkt berörda parterna tillfälle att skriftligen framlägga sina synpunkter och begära att bli hörda.

4) Myndigheterna i Hongkong, Thailand och Turkiet, de flesta exportörer, vissa importörer, samtliga producenter som klagat och några producenter som inte klagat framlade skriftligen sina synpunkter. Alla parter som begärdes att bli hörda beviljades detta.

5) Kommissionen skickade enkäter till de parter som den visste var berörda och mottog detaljerade uppgifter från de klagande gemenskapsproducenterna, vissa producenter i exportländerna och några importörer i gemenskapen. Kommissionen mottog även en begränsad mängd uppgifter från fem gemenskapsproducenter, som utan att vara SCAN-medlemmar hade ställt sig bakom klagomålen.

6) Kommissionen inhämtade och prövade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga i syfte att göra ett preliminärt fastställande av dumpning och skada och genomförde undersökningar på plats hos följande firmor:

a) Klagande gemenskapsproducenter:

- Bang & Olufsen AS, Struer, Danmark,

- Grundig AG, Fürth, Tyskland, och dess dotterföretag i Frankrike, Italien och Förenade kungariket,

- Nokia GmbH, Pforzheim, Tyskland, och dess dotterföretag i Frankrike, Italien och Förenade kungariket,

- Philips Consumer Electronics BV, Eindhoven, Nederländerna, och dess fabriker eller dotterföretag i Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Förenade kungariket,

- Séleco SpA, Pordenone, Italien,

- Thomson CE, SA, Courbevoie, Frankrike, och dess fabriker eller dotterföretag i Frankrike, Tyskland, Italien och Förenade kungariket.

b) Producenter i de fem berörda marknadsekonomiländerna

Malaysia:

- Makonka Electronics SDN.BHD, Ehsan,

- Orion Electric SDN.BHD, Melaka,

- Technol Silver (M) SDN.BHD, Ehsan.

Sydkorea:

- Daewoo Electronics Co. Ltd, Söul och Kumi,

- GoldStar Co. Ltd, Söul,

- Samsung electronics Co. Ltd, Söul och Suwon City.

Singapore:

- Funai Electric (Singapore) Pte. Ltd,

- Hitachi Consumer Products (S.) Pte. Ltd,

- Philips Singapore Pte. Ltd,

- Sanyo Electronics (Singapore) Pte. Ltd,

- Thomson Television Singapore Pte. Ltd.

Thailand:

- European-Thai Electronics Co. Ltd, Pathumthani,

- GoldStar Mitr Co. Ltd, Samutsakorn,

- Tatung (Thailand) Co. Ltd, Bangkok,

- Teletech (Thailand) Ltd, Chonburi,

- Thai Samsung Electronics Co. Ltd, Chonburi,

- Thomson Television (Thailand) Co. Ltd, Pathumthani,

- World Electric (Thailand) Ltd, Chonburi.

Turkiet:

- Bekoteknik Sanayi AS, Istanbul,

- Cihan Elektronik Sanayi AS, Istanbul,

- Izmir Elektronik Sanayi ve Ticaret AS, Izmir,

- Profilo Telra Elektronik Sanayi ve Ticaret AS, Istanbul,

- Vestel Elektronik Sanayi ve Ticaret AS, Istanbul och Izmir.

c) Exportörer i Hongkong av färg-TV från Kina:

- Cony Electronic Products Ltd,

- Great Wall Electronic International Ltd,

- Hanwah Electronics Ltd,

- Kong Wah Electronics Enterprise Ltd och Kong Wah Video Co. Ltd,

- Luks (HK) Industrial Company Ltd,

- Sanyo Electric (HK) Ltd.

d) Beroende importörer i gemenskapen:

- Daewoo Electronics SA, Roissy, Frankrike,

- GoldStar Deutschland GmbH, Willich, Tyskland,

- GoldStar UK, Slough, Förenade kungariket,

- Hitachi Sales (Hellas) SA, Aten, Grekland,

- Nordmende GmbH, Bremen, Tyskland,

- Philips Consumer Electronics GmbH, Hamburg, Tyskland,

- Philips Consumer Electronics SpA, Milano, Italien,

- Philips Consumer Electronics Ltd, Croydon, Förenade kungariket,

- Philips Electronique Grand Public SA, Paris, Frankrike,

- Samsung Electronics UK, Ltd, London, Förenade Kungariket,

- Samsung Electronics France SA, Roissy, Frankrike,

- Samsung Electronics SpA, Italia, Milano, Italien,

- Samsung Electronics GmbH, Frankfurt-am-Main, Tyskland,

- Samsung Electrónica Comercial Ibérica SA, Barcelona, Spanien,

- Sanyo Fischer Vertriebs GmbH, München, Tyskland,

- Sanyo UK Sales Ltd, Watford, Förenade kungariket,

- Sanyo España SA, Barcelona, Spanien,

- Sanyo Italiana SpA, Italien,

- Tatung (UK) Ltd, Telford, Förenade kungariket,

- Telefunken Fernsehen und Rundfunk GmbH, Hannover, Tyskland,

- Thomson Consumer Electronics Marketing France SA, Courbevoie, Frankrike,

- Thomson Consumer Electronics Marketing Italia SpA, Trezzano sul Naviglio, Italien,

- Thomson Video Europe GmbH, Hannover, Tyskland.

e) Oberoende importörer i gemenskapen:

- ITS Electronics Handels GmbH, Siek, Tyskland.

f) En exportörs förbindelsekontor:

- Daewoo UK, Ltd, London, Förenade kungariket.

7) Dumpningsundersökningen sträckte sig över perioden 1 juli 1991 P30 juni 1992 (nedan kallad undersökningsperioden).

B. VARA SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ÖVERVÄGANDE OCH LIKADAN VARA

i) Beskrivning av varan

8) De varor som omfattas av klagomålet och för vilka förfarandet påbörjades är färgtelevisionsmottagare med inbyggt bildrör med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 15,5 cm. Då antidumpningsåtgärder redan var i kraft för färgtelevisionsmottagare med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 15,5 cm men högst 42 cm (färg-TV med liten bildskärm) med ursprung i Sydkorea och Kina (med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1048/90(4), ändrad genom förordning (EEG) 2900/91(5) och rådets förordning (EEG) nr 2093/91(6), har undersökningsomfånget för dessa två länder begränsats till färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm. Under undersökningsperioden utgjordes berörda varor av KN-numren ex 8528 10 71 (ex betyder att diagonalmåttet på bildskärmen överstiger 15,5 cm), 8528 10 73, 8528 10 75 och 8528 10 78.

9) Den kombinerade nomenklaturen för färg-TV justerades med verkan från den 1 januari 1993. Genom denna justering gjordes åtskillnad antingen med avseende på skärmens bredd-höjd-förhållande (som kan vara standard - dvs. inte mer än 1,5 - eller överskrida detta förhållande vilket i handeln går under beteckningen 16:9-färg-TV) eller med avseende på bildåtergivningen (å ena sidan standard, å andra sidan förbättrad bildåtergivning som hos högupplösningstelevision [HDTV)]. Sedan den 1 januari 1993 har följaktligen de färg-TV som omfattas av förfarandet utgjorts av KN-numren ex 8528 10 52 (ex betyder att diagonalmåttet på bildskärmen överstiger 15,5 cm), 8528 10 54, 8528 10 56, 8528 10 58, ex 8528 10 62 (ex betyder att diagonalmåttet på bildskärmen överstiger 15,5 cm), 8528 10 66, 8528 10 72 och 8528 10 76.

10) Även om förfarandet faktiskt påbörjades för samtliga färg-TV med inbyggda bildrör, kunde inte D2MAC-apparater och HDTV, vilka nu har nya särskilda KN-nummer (8528 10 72 och 8528 10 76), ingå i undersökningen, då dessa varor, med vilka infördes kvalitativa tekniska förändringar för färg-TV, under undersökningsperioden fortfarande befann sig på utvecklingsstadiet och inte var tillgängliga för allmänheten utom i mycket begränsad omfattning.

Kommissionen finner att, om åtgärder vidtas på grundval av de resultat som framkommer av nuvarande undersökning, sådana åtgärder inte bör gälla D2MAC-apparater och HDTV. Om emellertid i framtiden en översyn av åtgärderna genomförs, måste situationen för dessa varor undersökas på nytt på grundval av uppgifter som anknyter till dumpning och skada, för att avgöra om det är berättigat att åtgärder inte vidtas.

11) Vad beträffar 16:9-färg-TV med bildåtergivning av standardtyp, som nu också har nya avgränsade KN-nummer (ex 8528 10 62 och 8528 10 66), undersöktes dessa varor under undersökningsperioden, eftersom de var tillgängliga för allmänheten om än i begränsad omfattning och därmed hamnade inom undersökningsramen.

12) Sedan den 1 januari 1993 har de undersökta varorna på grundval av ovanstående fått följande KN-nummer: ex 8528 10 52, 8528 10 54, 8528 10 58, ex 8528 10 62 och 8528 10 66.

ii) Likadan vara

13) Undersökningen har visat att de olika färg-TV som säljs på den koreanska, malaysiska, singaporianska, thailändska och turkiska marknaden, trots olikheter i sändnings- och mottagningssystem, spänning eller konstruktion, är identiska eller mycket lika de färg-TV som exporteras till gemenskapen från dessa länder.

14) Bortsett från mindre tekniska skillnader liknar det gemenskapsproducerade färg-TV-sortimentet i alla avseenden de färg-TV som exporteras till gemenskapen från Sydkorea, Malaysia, Kina, Singapore, Thailand och Turkiet.

15) Vad beträffar varans definition hävdade ett flertal exportörer att det måste göras åtskillnad mellan färg-TV med liten bildskärm och familjetelevisionsmottagare, vilka påstods tillhöra två olika marknader och vara två olika varor. Som stöd för detta påstående hänvisade exportörerna till det föregående förfarandet för färg-TV med liten bildskärm, där en sådan åtskillnad hade gjorts.

Eftersom både marknadssituationen och konsumenternas uppfattning avsevärt har förändrats sedan den tidigare undersökningen om färg-TV med liten bildskärm, drog kommissionen följande slutsats, efter att ha bedömt argumenten:

- Den demografiska utvecklingen i gemenskapen har undergått väsentliga förändringar. Antalet små och nyetablerade hushåll, där man använder en färg-TV med liten bildskärm som hemmets TV-mottagare eller som TV nummer ett, ökar.

- Till följd av den snabba och fortgående utvecklingen av satellitsänd television och den därmed följande ökningen av antalet kanaler och tillgängliga program, fyller färg-TV med liten bildskärm inte längre funktionen som TV nummer två. Eftersom antalet program på senare tid har ökat, har många hushåll införskaffat flera apparater, vilket möjliggör ett individualiserat och selektivt tittande.

- Erfarenheten visar att den totala försäljningen av färg-TV under ekonomiska nedgångsperioder inte uppvisar några förändringar, bortsett från tendensen till ökad efterfrågan på billigare eller mindre modeller, med påföljd att televisionsmottagare med mindre bildskärm, enligt uppfattningen inom vissa socialekonomiska skikt, håller på att bli hemmets TV-apparat.

- Inte minst har färg-TV med liten bildskärm blivit mer sofistikerade med avseende på deras funktioner. Antalet förinställningar har ökat till följd av det ökade antal program som erbjuds. Färg-TV med liten bildskärm har fler anslutningsmöjligheter och är nu i regel utrustade med lika många funktioner som större apparater.

16) Denna slutsats berättigas också av att apparater med olika bildskärmsstorlekar tillhör angränsande och överlappande marknadssegment och i hög grad är utbytbara, då

- de flesta leverantörer inte begränsar sig till tillverkning och export av en bildskärmsstorlek utan levererar ytterligare storlekar som komplement,

- konsumentuppfattningen inte är klart definierad. Ibland tycks man föredra apparater med lägre pris och större skärm framför relativt dyrare med mindre skärm.

17) Bortsett från att alla televisionsapparater har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, framgår det mot bakgrund av detta att varken användningen eller konsumentens uppfattning längre gör det möjligt att göra åtskillnad mellan televisionsapparater med liten och med större skärm, med undantag för färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på 15,5 cm eller mindre.

Måttet på färg-TV-bildskärmar är bara en aspekt av ett flertal andra egenskaper som i sig själva inte motiverar att åtskillnad görs mellan olika marknadssegment. I själva verket är konkurrensen över segmentgränserna hård mellan marknadens färg-TV, med de undantag som anges ovan, och alla färg-TV med olika bildskärmsstorlek går i dag in i varandras marknadssegment i en omfattning som leder till slutsatsen att samtliga färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer 15,5 cm utgör likadana varor och hör till samma marknad.

18) Kommissionen fann därför att alla färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 15,5 cm som säljs på den koreanska, malaysiska, singaporianska, thailändska och turkiska marknaden samt de som exporteras från dessa länder och Kina till gemenskapen som helhet är likadana varor jämförbara med dem som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin enligt innebörden av artikel 2.12 i förordning (EEG) nr 2423/88 (nedan kallad grundförordningen).

C. GEMENSKAPSINDUSTRIN

19) Förutom de av SCAN företrädda sur gemenskapsproducenterna finns det åtminstone 15 andra färg-TV-producenter i gemenskapen. Under undersökningens gång har genomgången av framkomna uppgifter visat att flera färg-TV-producenter i gemenskapen (inklusive några SCAN-medlemmar) står i förbindelse med de exportörer som berörs av det här förfarandet eller själva importerar den påstått dumpade varan från de länder som är föremål för förfarandet. Mot bakgrund av detta övervägde kommissionen om några av dessa producenter borde uteslutas från gemenskapsindustrin enligt bestämmelserna i artikel 4.5 i grundförordningen.

20) I detta avseende bör påminnas om att det i artikel 4.5 inte ges utrymme för en automatisk uteslutning av de producenter som står i förbindelse med exportörerna eller som själva importerar den påstått dumpade varan, men att det snarare åläggs gemenskapsinstitutionerna att från fall till fall överväga om det i detta läge är berättigat att utesluta en producent.

21) Kommissionen undersökte därför om dessa producenter endast kompletterade sin gemenskapsproduktion med en ytterligare verksamhet baserad på import eller om de var importörer med en ytterligare verksamhet baserad på en relativt begränsad produktion i gemenskapen. Detta tillvägagångssätt överensstämmer med domstolens rättspraxis på senare tid i fråga om definitionen av gemenskapsindustrin.

22) Denna analys gav mycket olika resultat, för de gemenskapsproducenter som är SCAN-medlemmar, jämfört med så gott som samtliga andra producenter i gemenskapen. Det visade sig att SCAN-medlemmarna importerade relativt små kvantiteter (deras import var i varje enskilt fall mindre än 25% av den av deras gemen skapsproduktion som salufördes i gemenskapen). Med undantag för två företag befanns samtliga andra gemenskapsproducenter, vars beroende exportörer samarbetade i undersökningen, importera kvantiteter överstigande deras gemenskapsproduktion. Detta är en väsentlig skillnad i förhållande till kärnverksamheten hos färg-TV-producenterna inom gemenskapen.

23) På grundval av detta har kommissionen slagit fast att de producenter vars kärnverksamhet ligger utanför gemenskapen bör uteslutas. Trots denna uteslutning utgjorde de producenter som framförde klagomålen och som i full utsträckning samarbetade i undersökningen större delen av gemenskapsindustrin, enligt innebörden i artikel 4.5 i grundförordningen. För skadebedömningsändamål och i frånvaro av medverkan från andra gemenskapsproducenter har därför SCAN-medlemmarna bedömts utgöra gemenskapsindustrin.

D. URSPRUNG

i) Allmänt

24) Det var känt när undersökningen inleddes att färg-TV ofta innehåller komponenter och delar med ursprung i andra länder än tillverknings- eller sammansättningslandet för den färdiga varan, med påföljden att färg-TV kan anses ha sitt ursprung i ett annat land än tillverknings- eller sammansättningslandet.

25) Förfarandet påbörjades därför med avseende på de varor som exporterades från eller hade sitt ursprung i berörda länder, och i meddelandet om förfarandets påbörjande uppgavs att frågan om färg-TVs ursprung skulle behandlas under undersökningens gång. Särskilt ansågs importsiffrorna för Japan och Hongkong (d.v.s. kvantiteter rapporterade som statistik), som hade avpassats för att återge det under undersökningen konstaterade ursprunget, vara avgörande faktorer för att definitivt bestämma dessa två länders status inom ramen för förfarandet.

26) Ursprungsfrågan behandlades mot bakgrund av bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2632/70 av den 23 december 1970 om fastställande av ursprung för radio- och televisionsmottagare(7), ersatt den 1 januari 1994 av artikel 39 i och bilaga 11 till för- ordning (EEG) nr 2454/93(8), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2193/94(9), med bestämmelser för införandet av gemenskapens tullkodur och av exportörerna tillhandahållna detaljerade uppgifter om ursprunget och kostnaden för färg-TV-komponenter samt bearbetningskostnader. Dessa uppgifter granskades senare genom stickprov i samband med granskningen på plats.

27) Det bör betonas att det som framkom endast gäller denna antidumpningsundersökning och närmare bestämt är avsett att användas för att fastställa lämpliga normalvärden samt att identifiera skadekällorna. Det som framkom hänför sig uteslutande till undersökningsperioden och kan mycket väl skilja sig från det ursprung som ifrågavarande färg-TV hade före eller efter undersökningsperioden.

ii) Resultat beträffande ursprung

a) Länder med marknadsekonomi

28) Alla färg-TV exporterade från Sydkorea hade koreanskt ursprung.

29) De allra flesta färg-TV exporterade från Malaysia och Singapore hade sitt ursprung i dessa länder. Ett mindre antal färg-TV exporterade från Malaysia hade sitt ursprung i Japan eller i ett land som omfattades varken av klagomålet eller av förfarandet. Ett mindre antal färg-TV exporterade från Singapore visade sig ha sitt ursprung i Sydkorea och Taiwan.

30) De flesta färg-TV exporterade från Thailand hade sitt ursprung i exportlandet, medan några antingen var från Malaysia eller Japan eller ett land som varken omfattades av klagomålet eller av förfarandet. På grund av de begränsade uppgifter som en av de thailändska producenterna lämnade baserades ursprunget för detta företags exporter till gemenskapen på den export som hade deklarerats för gemenskapens tullmyndigheter.

31) Av fem företag i Turkiet, vilka samarbetade i undersökningen, befanns bara ett exportera färg-TV av turkiskt ursprung. Nästan hela produktionen från tre företag befanns ha sitt ursprung i Sydkorea, medan det femte företagets produktion inte hade sitt ursprung i något av de länder som omfattades av klagomålet eller av förfarandet.

32) Ursprungsundersökningen resulterade i en omfördelning mellan exportländerna av de kvantiteter som exporterades till gemenskapen. Exporten från icke samarbetande exportörer förutsattes ha sitt ursprung i det land varifrån den kom (det tillverkningsland som för gemenskapens tullmyndigheter hade deklarerats som ursprungsland).

Mot den bakgrunden fastslogs det att det lämpligaste tillvägagångssättet var att införa tull för dessa länder i överensstämmelse med det varuursprung som fastställts enligt artikel 39 och bilaga 11 till förordning (EEG) nr 2454/93.

b) Kina

33) På grund av Kinas status som land utan marknadsekonomi (med vad detta innebär för fastställandet av normalvärde och därmed arten och omfånget för de uppgifter som lämnats i enkäten, särskilt med avseende på kostnaderna) var undersökningen om ursprunget för de i Kina tillverkade färgtelevisionsmottagarna mindre detaljerad än de undersökningar som gjordes för andra länder som omfattades av förfarandet.

Vad ursprunget beträffar lämnade de samarbetande exportörerna uppgifter som i allmänna termer kunde beskrivas som bristfälliga. Av de tio företag som samarbetade i undersökningen antingen medgav sju att deras färg-TV var av kinesiskt ursprung eller så lämnade de inga upplysningar eller tillstod de att de inte korrekt kunde avgöra ursprunget. Ett företag påstod att dess export troligen hade koreanskt ursprung men kunde inte styrka detta påstående. Återstående två företag påstod att deras export hade japanskt eller taiwanesiskt ursprung och tillhandahöll en rapport till stöd för detta.

34) Kommissionen har uppmärksammat att exporten från de tre sistnämnda företagen samt den export som gjordes under undersökningsperioden av alla övriga samarbetande exportörer alltid deklarerades med kinesiskt ursprung. Ett godtagande av de tre exportörernas påstående, att de färg-TV som de exporterade hade sitt ursprung i Sydkorea, Japan eller Taiwan, skulle i praktiken få som konsekvens att deras exportransaktioner inte skulle medräknas vid beräkningen av de kinesiska dumpningsmarginalerna, att den totala exporten från Kina skulle reduceras med 22,7% och att exportsiffrorna för Sydkorea, Japan och Taiwan i motsvarande grad måste räknas upp.

35) Vad ursprunget beträffar finns det också risk för att ett statligt ingripande resulterar i att exporten omdirigeras genom det företag som har lägst antidumpningstull, vilket bl.a. gör det berättigat att avvisa individuell behandling (se punkterna 78 till 81), eftersom alla exportörer av färg-TV som påstås inte ha sitt ursprung i Kina skulle undantas från tull, med betydande möjligheter till kringgående som följd.

Vidare kan anföras att det i artikel 2.5 i grundförordningen krävs att ett normalvärde för varor som importeras från länder utan marknadsekonomi fastställs enligt de särskilda kriterier som anges i artikeln.

36) Mot bakgrund av den rådande situationen i Kina, som har begränsat genomförandet av en ursprungsundersökning, såsom beskrivs i punkt 33, kommer kommissionen att fortsätta att undersöka denna fråga och särskilt överväga om ett annat tillvägagångssätt kan vara lämpligt för ett slutgiltigt fastställande för Kinas del.

37) Under dessa omständigheter drog kommissionen sina preliminära slutsatser av den arbetshypotes som redan tillämpats vid den tidigare undersökningen om kinesiska färg-TV, att det för gemenskapens tullmyndigheter deklarerade ursprunget var korrekt. Det bör betonas att denna hypotes grundar sig på de berörda företagens agerande, eftersom deras kunder deklarerade ursprunget för dessa färg-TV enligt de kringdokument och den vägledning de hade mottagit från sina leverantörer.

38) För det preliminära fastställandet fastslogs det därför att samtliga färg-TV exporterade från Kina hade kinesiskt ursprung.

c) Hongkong och Japan

39) För Hongkongs del befanns ingen export från de länder som omfattades av förfarandet ha sitt ursprung i detta territorium. Det finns ingen anledning att anta att några av de varor som exporterades av exportörer som inte samarbetade i undersökningen i något av de undersökta sur länderna skulle ha sitt ursprung i Hongkong. Därför fann kommissionen det skäligt att slå fast att Hongkong inte omfattas av förfarandet.

40) Exporten av varor med ursprung i Japan från de länder som omfattas av förfarandet befanns uppgå till något mer än 50 000 apparater. Kommissionen fann att ungefär 400 000 apparater som deklarerats med malaysiskt ursprung och 285 000 apparater som deklarerats med singaporianskt ursprung inte kunde undersökas på grund av att exportörerna av dessa apparater från dessa länder inte samarbetade.

I kommissionen tillgängliga uppgifter visar att några av dessa apparater exporteras av dotterföretag till japanska producenter med säte i dessa länder. Därför bör det inte uteslutas att några av dessa apparater kan ha sitt ursprung i Japan, med tanke på vilket stort antal elektroniska komponenter som exporteras från Japan. Det förelåg emellertid inte tillräckliga uppgifter för att dra slutsatsen att dessa apparater verkligen hade sitt ursprung i Japan.

41) Kommissionen fann det därför inte lämpligt att avvika från arbetshypotesen att apparaterna har det ursprung som deklarerats för gemenskapens tullmyndigheter vid import till gemenskapen. Kommissionen fann det därför också skäligt att bekräfta att Japan inte omfattas av förfarandet.

E. DUMPNING

42) Mot bakgrund av det mycket stora antal modeller som saluförs och det mycket begränsade antal som säljs av vissa modeller gavs exportörerna tillfälle att begränsa sina upplysningar i enkätsvaren till de modeller som stod för minst 60% av deras försäljning per mängd för vart och ett av de KN-nummer som nämns i punkt 8. Detta kriterium tillämpades både på inhemsk försäljning och exportförsäljning. I överensstämmelse med tidigare praxis hos institutionerna i detta avseende har kommissionen funnit denna försäljning vara representativ för den totala försäljningen och har därför grundat sina dumpningsberäkningar på dessa transaktioner. För de exportörer som valde att uppge sin totala försäljning grundades emellertid resultaten beträffande dumpning på samtliga uppgivna transaktioner.

i) Normalvärde

a) Allmänt

43) På grund av de globala skillnaderna i sändnings- och mottagningssystem var de modeller som såldes på hemmamarknaderna i exportländerna i stor utsträckning gjorda för andra system än de modeller som exporterades till gemenskapen. Mångfalden exporterade och inhemska modeller uppvisade dessutom ett mycket stort antal skillnader och funktionskombinationer. Fastställandet av normalvärden på grundval av de på hemmamarknaderna i exportländerna uttagna priserna skulle ha krävt talrika och kanske felaktiga justeringar, då de flesta skulle ha varit baserade på uppskattningar.

44) Några producenter anmodade kommissionen att fastställa normalvärden i enlighet med grundförordningens artikel 2.3 b i, dvs. genom att använda det jämförbara priset för likadana varor, när de exporteras till tredje land. För ändamålet föreslog flera producenter användningen av det påstått jämförbara priset på likadana varor, när de exporteras till Amerikas förenta stater. Vad beträffar ett preliminärt fastställande finner kommissionen att den metoden på grund av ovan angivna skillnader i sändnings- och mottagningssystem inte skulle vara lämplig för att fastställa normalvärdet.

45) I samma syfte föreslog två exportörer i respektive Malaysia och Thailand användningen av det påstått jämförbara priset på likadana varor, när de exporteras till olika tredje land och territorier, inklusive Singapore, Libanon och Ceuta. Kommissionen uppmärksammade att dessa exportörer, i de jämförelsetabeller som de hade tillhandahållit, hade begärt en justering för kostnadsskillnad och därmed hade tillstått att de berörda varorna inte var helt och hållet och direkt jämförbara med dem som exporterades till gemenskapen. Då det under dessa omständigheter skulle ha krävts kanske felaktiga justeringar för att fastställa normalvärden och då de berörda exportmarknaderna var mycket begränsade och inte storleksmässigt representativa, fann kommissionen att deras begäran vad avser det preliminära fastställandet inte kunde godtas.

46) Kommissionen fann därför att det inte var lämpligt att fastställa normalvärden på grundval av exportpriser till tredje land.

47) Mot bakgrund av de nämnda skillnaderna i sändnings- och mottagningssystem mellan de modeller som såldes på de exporterande ländernas hemmamarknader och de modeller som exporterades till gemenskapen, och med hänsyn till avsaknaden eller oanvändbarheten av priser för likadana varor när de exporteras till ett tredje land ansågs det skäligt, för det preliminära fastställandet, att för varje varumodell som exporteras till gemenskapen fastställa normalvärdet på grundval av de konstruerade värden som anges i artikel 2.3 b ii i grundförordningen och för Kina i artikel 2.5 i denna.

48) Med nedan angivna undantag beräknades de konstruerade värdena genom att addera framställningskostnaderna i normal handel för exportmodellerna i ursprungslandet och försäljningskostnader, allmänna kostnader och administrationskostnader (FAA) samt den vinst som i ursprungslandet uppstått för varje enskild producent vid försäljningen av den berörda varan. De erforderliga kostnadsfördelningarna för FAA-kostnaderna gjordes vanligtvis på grundval av omsättningen utom då producenterna framlade tillräckliga bevis för att berättiga en annan fördelningsmetod.

49) I ett flertal fall exporterade de samarbetande producenterna färg-TV med ett annat ursprung än sammansättningslandet. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 2.6 fastställdes normalvärdena följaktligen enligt bestämmelserna i artikel 2.3 b ii genom att ta genomsnittsproduktionskostnaden, genomsnittskostnaderna för FAA och genomsnittsvinsten för producenterna i ursprungslandet för en jämförbar modell, förutsatt att dessa färg-TV hade sitt ursprung i något av de fem länder med marknadsekonomi vilka omfattades av förfarandet.

50) I de fall då samma tillverkares dotterföretag fanns både i exportlandet och i ursprungslandet tillämpades produktionskostnaden, FAA-kostnaderna och vinsten i företaget i ursprungslandet på systerföretaget i exportlandet, då ursprungslandet var en av de fem marknadsekonomier som omfattades av förfarandet. De färg-TV som befanns ha sitt ursprung i andra än de sur länder som omfattades av förfarandet uteslöts.

51) Vissa producenter begärde en justering av normalvärdet som kompensation för att deras exportförsäljning utgjordes av OEM-transaktioner (original equipment manufacturer), dvs. försäljning till kunder som sålde under eget varumärke och därför ådrog sig kostnader som vanligtvis bars av tillverkarna, t.ex. annonsering, garanti, m.m. De påstod att dessa transaktioner därför inte var jämförbara med deras hemmamarknadsförsäljning av egna varumärken därför att OEM-försäljningen blev billigare till följd av de lägre FAA-kostnaderna.

52) Kommissionen och rådet har beviljat denna justering i tidigare fall, vanligtvis genom att tillämpa en lägre vinstnivå på de konstruerade värden som har beräknats för jämförelse med de exportpriser som tillämpas för OEM. I överensstämmelse med tidigare praxis var följaktligen den vinst som användes för att konstruera normalvärdet för OEM-transaktioner en tredjedel av den vid försäljningen av egna varumärken uppnådda vinsten.

b) Sydkorea

53) En koreansk producent hävdade att dess normalvärde borde reduceras till följd av den plan för rabatterad avbetalningsförsäljning som tillämpades som incitament på en viss kategori kunder på hemmamarknaden. Kommissionen fann att denna rabatt inte kunde beaktas för en reducering av normalvärdet, då förutsättningen för att bevilja rabatten var att en försäljning gjordes av återförsäljaren till en slutanvändare på vissa villkor, en transaktion som sker efter och oberoende av producentens försäljning till återförsäljaren.

54) Den av en koreansk producent uppgivna produktionskostnaden justerades av kommissionen så att den avspeglade att det under fasta tillverkningskostnader för avskrivning upptagna beloppet hade satts för lågt och att vissa FAA-kostnader hade räknats av mot andra inkomster som inte berördes av den undersökta försäljningen. Dessutom justerades den koreanska producentens produktionskostnad, då fördelningen för att finansiera kostnaderna inte var berättigad.

55) En turkisk producent, som befanns stå i förbindelse med en koreansk producent, gjorde hela sin exportförsäljning till gemenskapen till företag som stod i förbindelse med samma koreanska producent. Alla apparater som tillverkades av detta turkiska företag och exporterades till gemenskapen befanns vara av koreanskt ursprung. Förutom att denna koreanska producent levererade komponenter till den turkiska producenten bestämde den koreanska producenten dessutom priset på den färdiga varan, när den såldes till företag i gemenskapen som stod i förbindelse med den koreanska producenten. Exportmodellerna var också identiska med de i Sydkorea producerade modellerna och exporterades till gemenskapen av det koreanska moderföretaget. Under dessa omständigheter behandlades, för fastställandet av normalvärdet, de färg-TV som av detta företag sattes samman i Turkiet som om de hade producerats i Sydkorea av den koreanska producenten.

56) Liknande omständigheter gällde för en thailändsk producent som satte samman och sålde delar av sin produktion på samma villkor som beskrivs i punkt 55. Normalvärdena för den delen av produktionen konstruerades följaktligen på samma sätt.

c) Turkiet

57) Inga andra särskilda omständigheter än de som beskrivs i punkterna 43 och 52 konstaterades för producenter som exporterade mottagare med turkiskt ursprung.

d) Singapore

58) En singaporiansk producent sålde inte likadana varor på hemmamarknaden. Normalvärdet för denna producent konstruerades genom att addera de genomsnittliga FAA-kostnaderna och vinsten för de övriga producenter som sålde på den singaporianska marknaden med den singaporianska producentens tillverkningskostnader, i överensstämmelse med artikel 2.3 b ii.

e) Thailand

59) Några thailändska producenter sålde inte likadana varor på hemmamarknaden under undersökningsperioden. För dem som sålde likadana varor på hemmamarknaden konstaterades att den försäljningen inte i något fall var vinstgivande. Under dessa omständigheter undersökte kommissionen om försäljningskostnaderna, de allmänna kostnaderna och de administrativa kostnaderna för de producenter som sålde på hemmamarknaden kunde användas för att konstruera normalvärden och konstaterade att försäljningen i vissa fall var kvantitativt tillräcklig för att kunna betraktas som representativ. För alla utom en producent konstaterades att de uppgivna kostnaderna av olika anledningar inte helt och hållet motsvarade de totala kostnader som de ådrog sig under undersökningsperioden. Därför användes FAA-kostnaderna för denna enda producent när normalvärdet konstruerades för alla andra thailändska producenter.

60) Denna producent hävdade att produktionsanläggningen under undersökningsperioden just hade tagits i bruk och att produktionskostnaderna under den perioden därför inte kunde anses gälla i ett normalt handelsskede. Producenten framlade emellertid inte tillräckliga bevis för att det hade uppstått reella startkostnader, och kommissionen fann att de relativt högre kostnaderna under undersökningsperioden, i jämförelse med andra perioder, var ett resultat av ett lägre kapaci tetsutnyttjande, som inte var beroende av etableringssituationen.

61) Samma producent begärde också att fördelningen av FAA-kostnader för likadana varor delvis skulle göras på grundval av försäljningskvantiteten och att vid denna fördelning åtskillnad skulle göras mellan färg-TV med liten bildskärm och andra färg-TV. Kommissionen fann att kravet på att göra avsteg från omsättningsfördelningen inte var berättigat mot bakgrund av att färg-TV utgjorde mer än 90% av den totala omsättningen och att FAA-kostnaderna måste beräknas på grundval av de totala kostnaderna för försäljningen av likadana varor, utan åtskillnad mellan likadana varors olika kategorier, eftersom alla färg-TV i denna undersökning har betraktats som likadana varor.

62) Vad beträffar vinsten och med hänsyn till avsaknaden av vinstgivande försäljning på den thailändska hemmamarknaden undersökte kommissionen om de i artikel 2.3 b ii i grundförordningen angivna alternativa möjligheterna kunde användas. I brist på tillförlitliga uppgifter fann kommissionen att vinsten slutgiltigt skulle fastställas på annan skälig grundval, enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen. Det fastslogs på denna grundval och med hänsyn till alla i undersökningen konstaterade relevanta uppgifter att 5% var en skälig vinst att använda för denna marknad.

63) För två producenter, som sammansatte färg-TV i Thailand, gjordes ingen dumpningsberäkning, då det konstaterades att ingen av deras färg-TV hade sitt ursprung i de länder som omfattades av förfarandet.

64) För en thailändsk producent, som under undersökningen tillhandahöll mycket begränsade uppgifter, befanns det nödvändigt att tillämpa artikel 7.7 b i grundförordningen för att fastställa normalvärdet. I det sammanhanget fann kommissionen att det högst fastställda normalvärdet för en samarbetande producent utgjorde de rimligaste tillgängliga uppgifterna, och att det skulle ha varit att belöna bristen på samarbete att betrakta normalvärdet för denna producent som lägre än det högsta normalvärde som fastställts för en producent som hade samarbetat i undersökningen.

f) Malaysia

65) Ingen av de malaysiska producenterna sålde likadana varor på hemmamarknaden under undersökningsperioden och därför fanns det inga tillgängliga uppgifter om FAA-kostnader och uppnådd vinst av försäljning av likadana varor på den malaysiska marknaden. Kommissionen undersökte om de alternativa möjligheterna i artikel 2.3 b ii i grundförordningen kunde användas för att konstruera ett normalvärde. Då det inte fanns några uppgifter i Malaysia om vare sig försäljningen av likadana varor tillverkade av andra producenter eller om försäljning som gjorts inom samma affärssektor, fann kommissionen att FAA-kostnader och vinst slutgiltigt skulle fastställas på annan skälig grundval, enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen. Kommissionen fann det därför skäligt att hänvisa till FAA-kostnader och vinst fastställda för Thailands hemmamarknad, som bland de undersökta marknaderna konstaterades vara mest jämförbar med Malaysias, särskilt omfattningen och marknadens utvecklingsnivå inom färg-TV-sektorn.

66) De fasta tillverkningskostnader som uppgavs av en malaysisk producent justerades för att ta hänsyn till forsknings- och utvecklingskostnader, som hade utelämnats. De senare fastställdes på grundval av de räkenskaper som tillhandahölls under en undersökning på plats hos ett närstående företag, som påtog sig koncernens samtliga forsknings- och utbildningskostnader. De fasta tillverkningskostnader som uppgavs av en anna malaysisk producent justerades också med hänsyn till forsknings- och utvecklingskostnaderna, vilka hade satts för lågt.

67) En malaysisk producents finansieringskostnader justerades därför att ett stort räntefritt lån från moderföretaget, vilket på konstgjord väg hade sänkt de verkliga omkostnaderna för långsiktig finansiering, inte hade tagits upp. Dessutom gjordes en liknande justering av producentens enhetskostnad för produktion och vissa lönekostnader som hade satts för lågt.

g) Kina

68) Eftersom Kina är ett land utan marknadsekonomi, var kommissionen tvungen att välja ett analogt land för att fastställa normalvärdena. Exportörerna bereddes tillfälle att uttrycka sin uppfattning i denna fråga i allmänhet och särskilt att reagera på de klagandes tillvägagångssätt (konstruerade värden i Singapore).

Kommentarer och förslag varierade kraftigt, och inget land föredrogs av en majoritet av exportörerna. Mot bakgrund av det relativt stora antal modeller som exporteras från Kina kunde förslaget att landet med det lägsta normalvärdet skulle användas inte godtas, då inget land kunde hittas som hade lägre normalvärden för alla modeller eller den allra största delen av dem.

En exportör, som hade föreslagit att man skulle använda sig av ett av följande tre länder som inte omfattades av förfarandet, Indien, Pakistan och Sri Lanka, bereddes tillfälle att konkretisera sitt förslag men gjorde det inte.

Tre exportörer förslog att man skulle använda sig av Singapores hemmamarknadspriser som grundval för normalvärdet, två andra exportörer att man skulle använda sig av Malaysias hemmamarknadspriser, medan ytterligare två andra föreslog att man skulle använda sig av hemmamarknadspriserna i respektive Sydkorea och Thailand. Kommissionen fann emellertid att inte någon metod som grundade sig på hemmamarknadspriser var lämplig, av de skäl som anges i punkt 43.

69) Under dessa omständigheter har kommissionen undersökt möjligheten att konstruera ett normalvärde för Kina i varje land som omfattas av förfarandet. Endast två länder, Sydkorea och Singapore, utgjorde lämpliga referenser för alla modeller som exporterades från Kina. Vad Sydkorea beträffar framgick det att det på grund av de koreanska producenternas särskilda kostnadsstrukturer skulle uppstå svårigheter, om det landet valdes.

70) Singapore föreföll därför att vara det lämpligaste referenslandet, och med hänsyn till det preliminära fastställandet fastställdes normalvärden för varje färg-TV-modell som exporterades från Kina på grundval av konstruerade värden i Singapore.

ii) Exportpris

a) Länder med marknadsekonomi: allmänt

71) Minst 60% av alla exporttransaktioner som genomfördes av de berörda exportörerna under undersökningsperioden togs i beaktande. I de fall då exportförsäljningen gjordes direkt till oberoende importörer fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för den vara som sålts för export till gemenskapen.

72) I de fall exporten gick till beroende företag, som importerade varan till gemenskapen, konstruerades exportpriserna enligt artikel 2.8 b i grundförordningen på grundval av återförsäljningspriserna till den första oberoende köparen, med justeringar för samtliga kostnader uppkomna mellan importen och återförsäljningen, inklusive tull och en skälig vinstmarginal. Den senare fastställdes på grundval av de vinstmarginaler som ansågs skäliga för denna verksamhetssektor.

73) Den nödvändiga fördelningen av FAA-kostnaderna för att konstruera exportpriserna gjordes vanligtvis på grundval av omsättningen, med undantag för de fall då importörerna framlade tillräckliga bevis för att berättiga en annan fördelningsmetod. Denna fördelning omfattade alla till den aktuella försäljning knutna allmänna administrationskostnader och försäljningskostnader, oavsett om de hade finansierats av exportören eller av den beroende importören. Vid konstruktionen av exportpriserna togs hänsyn till prisnedsättningar och rabatter i samband med beroende importörers försäljning till oberoende köpare.

b) Länder med marknadsekonomi: beroende importörer

74) En importör, knuten till en koreansk producent, begärde att den importvolym som beaktades vid varje dumpningsberäkning skulle grundas på antalet från Sydkorea under undersökningsperioden exporterade enheter och inte på försäljningsvolymen i gemenskapen under samma period. Det fastslogs i undersökningen att majoriteten av exportvarorna från Sydkorea från denna producent övergick till fri omsättning först när det hade lagts ett fast anbud på dem från en oberoende kund i gemenskapen. Den för dumpningsberäkningen beaktade importvolymen grundades därför på det antal enheter som övergick till fri omsättning under undersökningsperioden.

75) En beroende importör hade inte uppgivit alla kostnader för sponsring och annonsering som hade uppkommit i gemenskapen under undersökningsperioden. Samma exportör begärde att vissa försäljningstransaktioner skulle undantas från dumpningsberäkningen, eftersom de aktuella modellerna påstods vara föråldrade. Denna begäran avslogs, då det inte framlades några uppgifter till stöd för att de faktiskt inte hade sålts i den vanliga handeln. Importören hade dessutom uppgivit negativa siffror för service efter försäljning och osäkra fordringar till följd av förändrade bokföringsrutiner, och dessa siffror justerades i överensstämmelse med de faktiska förhållandena.

76) En beroende importör i Italien begärde att den lyxskatt, Imposta Erariale di Consumo, som hade införts på import eller produktion av färg-TV i Italien till och med utgången av 1992 inte skulle dras av från importörens återförsäljningspris, då importören i det här särskilda fallet ansåg att skillnaden i beskattning inte påverkade prisjämförbarheten. Kommissionen finner att det i artikel 2.8 b ii i grundförordningen klart ges uttryck åt att de skatter som erläggs i importlandet måste dras av från exportpriset och att denna begäran därför inte kan godtas.

c) Kina

77) Vad beträffar kinesiska exportörer skedde försäljningen till gemenskapen antingen direkt eller i de flesta fall genom försäljningsorganisationer, vanligtvis i Hongkong, som hade ett kommersiellt samband med exportörerna. Kommissionen kunde i det sammanhanget vanligtvis fastställa det pris som debiterades gemenskapskunden.

I vissa fall hade exportörerna emellertid sålt varorna till en oberoende mellanhand och kunde inte uppge vilket pris som slutgiltigt hade debiterats gemenskapsimportören. I dessa fall baserades exportpriset på den senaste transaktion som exportörerna hade ansvaret för.

78) Nio av de tio exportörer som samarbetade i undersökning begärde individuell behandling (dvs. fastställandet av separata exportpriser och följaktligen individuella dumpningsmarginaler). Även om vissa exportörer i länder utan marknadsekonomi kan beviljas individuell behandling, särskilt om de i sin exportpolitik och i bestämmandet av exportpriserna har visat sig vara oberoende av staten, har kommissionen funnit att det i detta hänseende krävs ytterst stor försiktighet mot bakgrund av rådets förordning (EEG) nr 2474/93(10) om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import till gemenskapen av cyklar som har sitt ursprung i Kina.

79) I samband med denna undersökning bekräftar kommissionen att det är mycket svårt att avgöra om ett företag verkligen åtnjuter oberoende från staten, både juridiskt och faktiskt, och särskilt om dess oberoende är stadigvarande, även om det tycks åtnjuta oberoende vid en viss tidpunkt. Visserligen befinner sig Kinas ekonomi i ett övergångsskede från en helt och hållet statskontrollerad ekonomi till en delvis marknadsorienterad ekonomi, men den statliga kontrollen är fortfarande en aspekt av många i det ekonomiska livet, och den lagstiftning och de institutioner som behövs för att en marknadsekonomi skall fungera är inte tillräckligt utvecklade, och de ekonomiska aktörerna och tjänstemännen är inte tillräckligt förtrogna med dem.

80) Det finns ett fall som klart visar att statens inflytande på den ekonomiska verksamheten i Kina fortfarande är betydande, då ett företag som hade begärt individuell behandling befanns vara bundet av ett avtal med statliga myndigheter, enligt vilket en del av försäljningen skulle ske via ett av staten helägt handelsföretag.

81) Beviljandet av individuell behandling kan dessutom förorsaka att oskäliga tullnivåer införs och ger staten tillfälle att kringgå antidumpningsåtgärderna genom att styra större delen av exporten via exportören med den lägsta tullen, och därför fastslog kommissionen dessutom, med hänsyn till det preliminära avgörandet, att ingen individuell behandling skulle beviljas någon kinesisk exportör

iii) Jämförelse

82) Normalvärdet per modell, fastställt enligt ovan, jämfördes från fabrik med exportpriset för varje enskild transaktion, utom för de exportörer där användningen av vägda genomsnitt inte avsevärt påverkade undersökningsresultaten. Vad beträffar den kinesiska exporten sattes exportpriserna i överensstämmelse med nivån vid den kinesiska gränsen.

83) Vad beträffar sådana skillnader som påverkade prisjämförbarheten beviljades, i överensstämmelse med artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen, de begärda justeringar som ansågs vara betydande, när så var befogat. Dessa justeringar rörde kostnadskillnader för frakt, försäkring, hantering, lastning, kredit, garantier, provision och försäljningspersonalens löner. Med tanke på det preliminära avgörandet fann kommissionen emellertid att de hänsyn som kan tas enligt artikel 2.10 c för försäljning av egna varumärken för OEM-försäljning bör begränsas, då några av dessa hänsyn tas för att påvisa de kostnader som inte belöper sig på OEM-försäljningen.

84) Flera exportörer i Sydkorea, Thailand och Turkiet begärde att hänsyn skulle tas till skillnaderna i avgifter för importen av råvaror som fysiskt ingår i den på hemmamarknaden och för export saluförda varan, vilket beviljades i den mån som det berättigade i detta kunde styrkas.

85) Det begärdes justeringar med hänsyn till försäljning i olika kvantiteter och olika stadier i avsättningsledet. Kommissionen finner inte att sådana justeringar bör beviljas för det preliminära avgörandet, om en sådan begäran inte tillräckligt har styrkts eller kvantifierats.

86) Flera producenter begärde att de provisioner som betalades till företag i samma företagsgrupp inte skulle behandlas som en kostnad enligt artikel 2.10 c v utan som en vinstöverföring. Dessa yrkanden avslogs vad avser det preliminära avgörandet, eftersom dessa företag inte tillräckligt kunde styrka att sådana provisioner inte var betalningar för tjänster som de hade beviljats av dessa företagsgrupper.

87) De justeringar som samtliga koreanska producenter begärde i samband med ett avdrag mot normalvärdet för kostnaderna för den kredit som hade beviljats för ifrågavarande försäljning beviljades bara delvis, då en del av dessa kreditkostnader hänförde sig till finansieringen av moms och särskilda punktskatter. Kommissionen fann att dessa kostnader inte direkt hade samband med ifrågavarande försäljning och därför inte kunde bli föremål för en justering.

88) En koreansk producent begärde avdrag enligt artikel 2.10 c i grundförordningen. Detta krav på avdrag för lön till försäljare lämnades utan avseende, eftersom beloppet befanns vara obetydligt enligt innebörden av artikel 2.10 e i grundförordningen. En begäran avseende frakt, försäkring, hantering och därtill knutna kostnader nedjusterades, då den innehöll en hög grad av fraktkostnader som inte hade samband med förflyttningen av varan från producentens lokaler till den första oberoende köparen. Det avdrag som begärdes med avseende på garantikostnader nedjusterades också, eftersom kravet omfattade kostnader för reparationer som inte gjordes i anslutning till garantin utan hade betalats av kunderna.

89) En annan koreansk producent begärde att avdrag skulle tillämpas på normalvärdet enligt artikel 2.10 c i grundförordningen. Yrkandena beträffande garantier, frakt och löner till försäljare justerades av kommissionen, då yrkandet på avdrag för garantier omfattade vissa indirekta kostnader och yrkandena för transport och löner till försäljare hade satts för högt.

90) Två koreanska producenter begärde att normalvärdet borde justeras med hänsyn till olika annonskostnader som uppstått på hemmamarknaden (t.ex. varierande försäljningskostnader hos de regionala försäljningsavdelningarna och kostnader för försäljningskampanjer), vilket avslogs på grundval av att kostnaderna inte motsvarade några av de försäljningskostnader som anges i artikel 2.10 c i grundförordningen.

iv) Dumpningsmarginaler

a) Samarbetande exportörer

91) Det framgår av den preliminära granskningen av uppgifterna att det förekommer dumpning av samtliga samarbetande exportörer utom några företag som exporterar färg-TV med koreanskt och singaporianskt ursprung och att dumpningsmarginalerna är lika med skillnaden mellan normalvärdet och det justerade exportpriset.

92) En exportör, som hade sin huvudsakliga tillverkningsbas i Sydkorea, befanns ha satt ihop televisionsapparater av koreanskt ursprung (med diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm) i två andra länder som nämns i klagomålet. Sammansättningen av dessa televisionsapparater av koreanskt ursprung gjordes av beroende företag, och slutprodukten såldes uteslutande till importörer i gemenskapen med kommersiella band till det koreanska moderföretaget.

De transaktioner som berörde de televisionsapparater som sammansattes utanför Sydkorea inräknades i den totala beräkningen för det koreanska moderföretaget, och en enda dumpningsmarginal har beräknats för all export med ursprung i Sydkorea från denna koreanska exportör oberoende av i vilket land apparaternas har satts samman.

93) Kommissionen gjorde en ingående undersökning av frågan om dumpning av turkiska producenter som exporterade färg-TV av turkiskt ursprung. Mot bakgrund av slutsatserna i punkt 139 fann kommissionen emellertid inte att det var nödvändigt att dessa resultat skulle ingå i denna förordning.

94) De vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av priset fritt gemenskapsgränsen var följande:

Malaysia:

- Makonka: 12,4 %

- Orion: 18,2 %

- Technol Silver: 33,5 %

- Thailändska företag som sätter samman färg-TV av malaysiskt ursprung:

- GoldStar Mitr: 25,0 %

- World Electric: 17,3 %

Thailand:

- Samsung: 29,7 %

- Teletech: 33,6 %

- Thomson: 14,7 %

Singapore:

- Hitachi: 16,3 %

- Funai: 0 %

- Philips: 24,6 %

- Sanyo: 21,2 %

- Thomson: 12,2 %

Sydkorea:

- Daewoo: 18,8 %

- GoldStar: 16,8 %

- Samsung: 18,0 %

- Turkiska företag som sätter samman färg-TV av koreanskt ursprung:

- Profilo: 0 %

- Bekoteknik: 7,7 %

Kina: 28,8 %

b) Exportörer som inte samarbetade

95) För de producenter i vart och ett av de berörda länderna som varken besvarade kommissionens enkät eller på annat sätt gav sig till känna fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i överensstämmelse med artikel 7.7 b i grundförordningen.

Kommissionen fann det i detta avseende skäligt att använda resultaten från undersökningen som grund för beslutet, och den drog preliminärt slutsatsen att dessa företag sannolikt hade bedrivit dumpning på åtminstone den högsta nivå som påträffades i respektive land för de producenter som hade samarbetat i undersökningen och att följaktligen den högsta konstaterade dumpningsmarginalen skulle vara tillämplig på dessa företag.

96) För Kinas del stod de företag som inte besvarade kommissionens enkät för 39,7% av den totala exporten från det landet. Av de skäl som anges i punkterna 78 till 81 fastställdes en enda dumpningsmarginal för Kina.

Denna dumpningsmarginal fastställdes genom att ta genomsnittet av dumpningsmarginalen för de samarbetande och de icke samarbetande exportörerna, varvid den senare fastställdes enligt punkt 95. På grundval av detta uppgår dumpningsmarginalen för Kina uttryck i procent av cif-värdet till 28,8%.

F. SKADA

i) De ackumulerade verkningarna av den dumpade importen

97) Det har varit gemenskapsinstitutionernas sedvanliga praxis att summera importen av varor från flera länder, när de förbättrade varorna och den likadana varan från gemenskapsindustrin uppfyller följande kriterier: de är utbytbara, de saluförs eller erbjuds till försäljning på samma geografiska marknader, de har gemensamma eller liknande distributionskanaler, de finns samtidigt på marknaden och slutligen, importen är inte försumbar. Med undantag för exporten av varor med ursprung i Turkiet befanns dessa kriterier vara uppfyllda av alla övriga berörda länder. Den liknande och samtidiga effekten av dumpningsimporten måste således bedömas kumulativt, med undantag för Turkiet.

98) Importen från Turkiet uppgick under undersökningsperioden till 1,5% av marknaden, men ca 0,7% av den hänförde sig till exportörer som inte samarbetade och som antogs ha uppgivit korrekt ursprung i tulldeklarationen. Dessutom har omständigheterna för Turkiets del förändrats radikalt som resultat av gemenskapens och den turkiska regeringens åtgärder.

I detta avseende har en rad metoder rörande inkassering av tull vid införsel till Turkiet av delar och komponenter från tredje land setts över. Dessutom har en rad exportsubsidier som beviljats för export av färg-TV avskaffats. Detta har sedan lett till att exporten av färg-TV från Turkiet till gemenskapen har minskat avsevärt.

99) Med hänsyn till ovanstående finner kommissioner att importen från Turkiet, med avseende på det preliminära avgörandet och utan att föregripa det slutgiltiga avgö- randet, inte bör summeras med importen från de övriga fem länderna.

ii) Gemenskapskonsumtion, volym och den dumpade importens marknadsandel

100) Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till har konsumtionen av berörda färgtelevisionsapparater ökat stadigt från 20,5 miljoner enheter 1989 till 24,5 miljoner enheter under undersökningsperioden, en ökning med 19,5%.

101) Mellan 1989 och undersökningsperioden ökade importen från de berörda länderna med nästan 135%, från 2,04 miljoner enheter 1989 till ca 4,8 miljoner enheter under undersökningsperioden. Denna tendens visade sig i en parallell ökning av marknadsandelen från 9,9% 1989 till 19,6% under undersökningsperioden. Under samma period minskade gemenskapsindustrins försäljning med 6% (i volym) och den motsvarande marknadsandelen från 36% till 28% under undersökningsperioden.

iii) Priser på den dumpade importen

102) Priserna under undersökningsperioden på importerade färg-TV från de berörda länderna låg väsentligt lägre än gemenskapsproducenternas priser. För att avgöra hur mycket lägre priser som bjöds, jämförde kommissionen de sur klagande gemenskapsproducenterna priser med priserna från de berörda exportörerna på sur gemenskapsmarknader, som har befunnits representativa för gemenskapsmarknaden i sin helhet (dvs. Tysk- land, Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Spanien och Grekland).

103) För jämförelsen av modeller fastslog kommissionen vilka huvudkriterier som mest sannolikt skulle påverka konsumenternas köpbeslut, nämligen bildskärmsstorlek och möjligheten till text-TV och mono/stereoljud. På grundval av dessa kriterier jämfördes representativa importmodeller med direkt jämförbara gemenskapsmodeller.

104) Prisjämförelsen gjordes på grundval av försäljningen till den första oberoende kunden i samma avsättningsled. Det vägda genomsnittet för försäljningspriserna från varje exportör på var och en av de berörda sur marknaderna jämfördes med motsvarande priser på jämförbara gemenskapsmodeller. Justeringar gjordes när så var befogat för att få en rättvis jämförelse.

105) Resultatet av jämförelsen uppvisade underbudsmarginaler för så gott som alla undersökta exportörer. Det vägda genomsnittet för underbudsmarginalerna uttryckt i procent av priset fritt gemenskapsgränsen var för

- Malaysia från 7,50% till 23,40%,

- Thailand från 3,18% till 29,89%,

- Singapore från 0% till 23,68%, och

- Sydkorea från 38,61% till 54,00%.

För Kinas del var det vägda genomsnittet för underbudsmarginalen uttryckt i procent av priset fritt gemenskapsgränsen 62,1%.

iv) Situationen för gemenskapsindustrin

a) Produktions- och kapacitetsutnyttjande

106) Den produktion från gemenskapsindustrin som salufördes inom gemenskapen minskade med 10% från 7,4 miljoner enheter 1989 till 6,6 miljoner enheter under undersökningsperioden. Denna produktionsminskning är särskilt markant vid en jämförelse mellan 1990 och undersökningsperioden, då produktionen minskade med 19%.

107) Mellan 1989 och 1990 förblev gemenskapsindustrins kapacitet stabil. 1991 ökade kapaciteten märkbart med 10%. På grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgängliga genomfördes denna ökning för att dra nytta av den förväntade försäljningsökningen till följd av Tysklands återförening. Förväntningarna visade sig emellertid vara överdrivna. Floden av dumpade importvaror till gemenskapen under 1991 (25% mer än under 1990) förhindrade dessutom gemenskapsindustrin att dra nytta av den faktiska marknadstillväxten.

108) Kapacitetsutnyttjandet har uppvisat en markant minskning från ett genomsnitt på 67% mellan 1989 och 1991 till 60% under undersökningsperioden.

b) Försäljning och marknadsandel

109) Trots den allmänna ökningen av gemenskapskonsumtionen på ca 20% mellan 1989 och undersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins omsättning med 9% under samma period. Detta berodde å ena sidan på en minskad försäljningsvolym på 6% (från 7,3 miljoner till 6,8 miljoner) och å den andra på de sänkta försäljningspriserna enligt redogörelsen nedan.

110) Marknadsandelen för dem som hade inkommit med klagomålen minskade från 36% 1989 till 28% under undersökningsperioden, trots den avsevärda konsumtionsökningen.

c) Varulager

111) Varulagren ökade med 31% mellan 1989 och undersökningsperioden, trots den ovan nämnda produktionsminskningen.

112) Varulagren, uttryckta i procent av försäljningskvantiteten, uppvisade också en ökning mellan 1989 och undersökningsperioden. Detta resulterade i att gemenskapens lagerutförsäljning, som 1989 hade tagit 49 dagar, tog 69 dagar under undersökningsperioden, vilket avsevärt ökade det finansiella tryck som man redan levde under.

d) Prisfall

113) Priserna hos dem som inkom med klagomålen har i genomsnitt fallit med 3% mellan 1989 och undersökningsperioden. Den allmänna prissänkningen på 3% avleder uppmärksamheten från det faktum att priserna normalt skulle ha stigit till följd av förbättrad kvalitet och prestanda under den perioden.

e) Lönsamhet

114) Gemenskapsindustrins finansiella läge, vilket var prekärt redan 1989, försämrades fram till undersökningsperioden, då de som inkom med klagomålen gick med förlust. Dessa förluster uppgick till ett vägt genomsnitt på 5% av omsättningen. De uppkom trots avsevärda kostnadsminskningar genom fortsatta rationaliseringsåtgärder av gemenskapsindustrin sedan 1989. Denna ekonomiska indikator bör dock ses över mot bakgrund av den globala situationen för denna industri, som har haft en mycket låg eller begränsad lönsamhet de senaste åren.

f) Sysselsättning

115) Gemenskapsindustrin tvingades till en dramatiska reduktion av antalet anställda mellan 1989 (30 503 personer) och undersökningsperioden (22 257 personer) för att försöka förbli livskraftig trots den dumpade importen från de berörda länderna.

v) Slutsats

116) Sedan 1989 har gemenskapsproducenterna upplevt en nedgång både i produktion och försäljning och har på en växande marknad förlorat marknadsandelar både i volym och värde. Gemenskapsproducenterna ställdes inför kännbara prisunderbud. Producenternas finansiella situation, som var allvarlig redan 1989, försämrades snabbt under 1991 och 1992 till nivåer som inte är uthärdliga, om de lämnas oförändrade.

117) Alla de av kommissionen undersökta skadeindikatorerna visar på en mycket prekär finans- och marknadssituation, och på grundval av detta dras slutsatsen att den berörda gemenskapsindustrin har påverkats negativt och att den åsamkas allvarliga skador.

G. ORSAKSSAMMANHANG

118) Kommissionen undersökte om det fanns några orsakssammanhang mellan den dumpade importen och de skador som har drabbat gemenskapsindustrin och om andra faktorer har förorsakat eller bidragit till dessa skador.

i) Verkningar av den dumpade importen

119) När verkningarna av den dumpade importen undersöktes konstaterades det att den ökande volymen och marknadsandelen för de dumpade varorna från de berörda länderna sammanföll med gemenskapsindustrins förlorade marknadsandelar och dess försämrade finansiella läge. Till följd av dumpningen har importörsvarorna sålts till mycket låga priser på gemenskapsmarknaden, som är både tillgänglig och priskänslig för varor av det här slaget. Detta negativa förhållande, som särskilt påvisats av gemenskapsindustrins sedan 1989 förlorade marknadsandel, sammanföll med de berörda dumpade importvarornas kraftiga och ökande närvaro på gemenskapsmarknaden.

ii) Särskilda överväganden beträffande Sydkorea och Kina

120) Några exportörer från Sydkorea och Kina hävdade att deras export av färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 15,5 cm men inte mer än 42 cm (televisionsmottagare med mindre bildskärm) inte kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada, eftersom dessa redan hade påförts antidumpningstull, och att deras övriga export av färg-TV inte var tillräckligt stor för att vålla skada.

121) Kommissionen undersökte därför om den dumpade importen av färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm hade åsamkat gemenskapsindustrin skada. Därför analyserade kommissionen både volymen och priset på dessa importvaror samt de konsekvenser dessa varor hade för gemenskapsproduktionen. Kommissionen fann att importen från Sydkorea hade ökat från 442 000 enheter 1988 till 701 678 enheter under undersökningsperioden, medan importen från Kina hade ökat från 44 000 enheter till 513 800 enheter under samma period.

Såsom har beskrivits ovan höll de under undersökningsperioden priser som låg väsentligt lägre än gemenskapsproducenternas priser. Kommissionen har också övervägt om de undersökta skadefaktorerna uppvisade olika resultat, när de undersöktes enbart med avseende på gemenskapsproduktionen av färg-TV större än 42 cm. Denna undersökning har visat att skadeindikatorerna avslöjar liknande mönster vare sig samtliga färg-TV tas med eller om bara färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm tas med. Under dessa omständigheter drar kommissionen slutsatsen att dumpningsimporten av färg-TV med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm med ursprung i Sydkorea och Kina till följd av dumpningens verkningar har bidragit till den skada som har åsamkats gemenskapsindustrin.

iii) Verkningar av andra faktorer

122) Kommissionen övervägde om andra faktorer än den dumpade importen av varor kunde ha orsakat eller bidragit till den skada som drabbat gemenskapsindustrin, t.ex. minskande export till tredje land från gemenskapsindustrin, en ökning av importen från länder som inte omfattas av förfarandet eller import av gemenskapsindustrin.

123) Exporten från den gemenskapsindustri som inkommit med klagomålen ökade i själva verket under undersökningsperioden från ca 11% av den totala försäljningsvolymen 1989 till 14% under undersökningsperioden. Följaktligen kunde utvecklingen av denna exportförsäljning till tredje land inte ha bidragit till den allvarliga skada som gemenskapsindustrin drabbts av.

124) Några exportörer hävdade att skadan för gemenskapsindustrin åtminstone delvis berodde på

- importen från länder andra än de som berördes av förfarandet,

- importen av färg-TV av dem som hade inkommit med klagomålen från några av de av förfarandet berörda länderna,

- intensiv intern konkurrens mellan de gemenskapsbaserade producenterna och prispressen från några nyetablerade gemenskapsproducenter, och

- överdrivna förväntningar på ökad försäljning för gemenskapsproducenterna efter den tyska återföreningen.

125) Beträffande importen till gemenskapen från källor andra än de berörda länderna bör det påpekas att importen till gemenskapen från dessa källor i själva verket hade minskat med 15% mellan 1989 och undersökningsperioden med en parallell minskning av marknadsandelen från 17,8% till 12,6%, trots att gemenskapskonsumtionen under samma period hade ökat med 20%, medan importen från de berörda länderna ökade med 135%.

Följaktligen kunde importen från dessa övriga tredje länder, möjligen med undantag för Taiwan och Österrike, inte ha drabbat gemenskapsindustrin lika mycket som importen från de berörda tredje länderna. Det hävdades också att ökningstakten för importen av färg-TV från Malta hade varit dramatisk. Det bör dock påpekas att utgångspunkten låg mycket lågt och att importen under undersökningsperioden från denna källa understeg 200 000 enheter, dvs. mindre än 0,8% av gemen- skapens totalkonsumtion.

126) Vad beträffar gemenskapsindustrins import fann kommissionen att den i procent av totalimporten var relativt stabil mellan 1989 och undersökningsperioden och snarast tenderade att minska. Under samma period ökade importen från de berörda länderna från 2 miljoner enheter till 4,8 miljoner enheter, eller från 34% av totalimporten 1989 till 54% av totalimporten under undersökningsperioden.

Räknat i marknadsandelar stod 1989 gemenskapsindustrins importvolym för 4,1% av marknaden och låg därefter stilla, vilket står i skarp kontrast till utvecklingen av den marknadsandel som importen från de berörda länderna står för och som ökade från 9,9% 1989 till 19,6% under undersökningsperioden.

127) Kommissionen fann att gemenskapsindustrins import i vissa fall kom från dess egna produktionsanläggningar i ett flertal exportländer. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter har kommissionen emellertid dragit slutsatsen att denna import genomfördes för att upprätthålla konkurrenskraften på gemenskapens färg-TV-marknad mot den dumpade importen.

Kommissionen kan därför inte godta vad som i detta avseende hävdas av vissa exportörer, att gemenskapsindustrin avsiktligt har försökt skada gemenskapsproduktionen av färg-TV genom import från länder utanför gemenskapen. Kommissionen fann tvärt om att de priser som gemenskapsindustrin satte på denna import var i nivå med deras jämförbara inom gemenskapen tillverkade färg-TV.

Gemenskapsindustrins import var ett berättigat och nödvändigt försök att skydda marknadsandelen mot den kraftiga ökningen av dumpade importvaror. Den enda möjlighet som under dessa omständigheter stod öppen för gemenskapsindustrin var att förlägga en del av produktionsanläggningarna till tredje land och att till gemenskapen importera färg-TV som hade tillverkats till lägre kostnad.

128) Vad beträffar den hårda interna konkurrensen inom gemenskapen kan det inte uteslutas att nyetablerade gemenskapsproducenter kan ha utövat en viss prispress, för att komma in på marknaden. Likaså kan gemenskapsproducenternas överdrivna optimism i och med Tysklands återförening ha haft negativa verkningar.

iv) Slutsats

129) Bortsett från det faktum att andra faktorer kan ha haft negativa verkningar på gemenskapsindustrin finner kommissionen att importen i sig av dumpade varor från de berörda länderna har åsamkat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Det måste här understrykas att det både i grundförordningen och antidumpningskoden i GATT erkänns att också andra faktorer kanske vållar skada samtidigt med importen av dumpade varor och att det bara stipuleras att den enbart av dumpningen förvållade skadan skall vara väsentlig.

H. GEMENSKAPSINTRESSE

130) Vid en bedömning av om det ligger i gemenskapens intresse att vidta antidumpningsåtgärder med avseende på den från de berörda länderna förekommande importen av färg-TV, vilken har dumpats och åsamkat den berörda gemenskapsindustrin skada, har kommissionen tagit hänsyn till alla i förfarandet ingående parters åsikter.

131) Kommissionen finner att ett fortsatt produktionsbortfall för färg-TV i gemenskapen på kort sikt är oundviklig för de producenter som inkommit med klagomål, om inte skyddsåtgärder vidtas, medan de försöker bemästra den kraftigt dumpade importen. Som ett led i deras strategi för att skydda sig själva har redan två av de större producenter som inkommit med klagomål flyttat en del av sin produktion utanför gemenskapen. Om denna tendens skulle fortsätta, vilket kan förväntas om inte skyddsåtgärder vidtas, är det högst sannolikt att all färg-TV-produktion i gemenskapen av dem som klagar kommer att försvinna med åtföljande förlust av tusentals arbetstillfällen bara inom denna sektor. Den försvunna produktionen inom gemenskapen av CD-spelare, som på liknande sätt utsattes för skadlig dumpning, vittnar om denna risk.

132) De negativa verkningarna av en sådan utveckling skulle inte vara begränsade till färg-TV-sektorn. Tidigare och i synnerhet senare led i produktions- och distributionskedjan skulle riskera att drabbas hårt. Eftersom de olika delar som utgör konsumentelektronik-sektorn är inbördes beroende av varandra, skulle förlusten av en sådan viktig grundpelare som färg-TV utgör få katastrofala följder för hela sektorns framtid. Sådana högvolymkonsumentprodukter som televisionsapparater genererar de vinster som behövs för investering i forskning och utveckling, som utgör ett avstamp för ny produktutveckling och förbättring av befintliga varor, produktion och marknadsföringsmetoder, som är avgörande för att upprätthålla konkurrenskraften på en mycket konkurrensutsatt marknad.

133) Det är därför av avgörande betydelse att denna strategiska del av gemenskapens industriella bas återskapas.

134) Nödvändigheten av att införa skyddsåtgärder för att möta verkningarna av den orättvist prissatta importen har redogjorts för ovan. Eftersom de färg-TV som är föremål för förfarandet kommer fullt färdiga in i gemenskapen och inte ingår i några andra produkter, är det inte sannolikt att någon mellanliggande gemenskapsindustrin kommer att drabbas av åtgärdernas införande.

135) Mot bakgrund av det mycket stora antalet aktörer på marknaden kommer åtgärdernas införande på föreslagen nivå inte att inskränka vare sig omfånget för de för konsumenterna tillgängliga importvarorna eller priskonkurrensen mellan de olika märkena. Allmänna skadeverkningar på importörernas intressen vad avser lönsamhet eller sysselsättning bedöms som osannolika eller i värsta fall som mycket begränsade. Däremot kan det förväntas justeringar av de relativa marknadsandelarna för ett antal beroende importörer och några OEM-importörer, som i stor utsträckning har vunnit på de dumpade priserna.

136) Därför saknas det grund för exportörernas och importörernas påstående att införandet av åtgärder direkt skulle leda till högre återförsäljningspriser och ett för konsumenterna begränsat urval.

137) Kommissionen finner att avskaffandet av illojal handelspraxis, vilket i grunden ligger i gemenskapens allmänna intresse, varken kommer att förhindra producenterna i tredje land från att konkurrera på gemenskapsmarknaden eller följaktligen minska utbudets kvalitet och urval. Den förväntade återhämtningen genom åtgärderna kommer att ta sig uttryck i en förändring av de relativa marknadsandelarna. Alla prisökningar bör vara begränsade med tanke på de föreslagna åtgärdernas natur och de stora antalet konkurrenter på gemenskapsmarknaden.

138) Kommissionen finner därför att det ligger i gemenskapens intresse att avlägsna skadeverkningarna för gemenskapsindustrin och att undanröja rådande illojala handelspraxis genom att införa provisoriska antidumpningsåtgärder för import av de berörda varorna med ursprung i Malaysia, Kina, Sydkorea, Singapore och Thailand.

I. PROVISORISKT FASTSTÄLLANDE BETRÄFFANDE TURKIET

139) Mot bakgrund av de särskilda omständigheter beträffande de färg-TV som exporteras från Turkiet finner kommissionen inte, såsom framgår av punkterna 98 och 99, att det på detta stadium finns tillräckliga faktorer för att införa provisoriska åtgärder mot Turkiet. Detta fastställande föregriper inte det beslut som rådet kan fatta för ett slutgiltigt fastställande.

J. TULL

140) Vid fastställandet av den provisoriska tullnivån tog kommissionen hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalerna och till vilken tullstorlek som behövs för att avlägsna den skada som gemenskapsindustrin har åsamkats.

141) Vid fastställandet av tullstorleken är det kommissionens praxis att ta hänsyn till de särskilda omständigheterna i enskilda fall. I detta fall har kommissionen funnit det skäligt att för ett preliminärt fastställande begränsa beloppets storlek så att det är tillräckligt för att eliminera underpriser. I detta avseende har kommissionen tagit hänsyn till två viktiga aspekter i detta fall:

i) Det faktum att andra faktorer än den dumpade importen, som särskilt hänför sig till gemenskapsmarknaden för färg-TV, förefaller ha bidragit till skadan för gemenskapsindustrin.

ii) Det faktum att denna industri globalt under ett antal år har haft ingen eller mycket ringa lönsamhet.

142) På grundval av ovanstående blir den därav följande procentuella ökningen

- för Sydkorea upp till 54,00 %,

- för Malaysia upp till 23,40 %,

- för Thailand upp till 29,89 %,

- för Singapore upp till 23,68 %,

- för Kina upp till 62,14 %.

143) I de flesta fall översteg inte de nödvändiga höjningarna av exportpriserna, för att avlägsna den skada som förorsakats av dumpning med avseende på en särskild exportproducent, motsvarande dumpningsmarginaler. Följaktligen baserades de provisoriska tullarna i allmänhet på den konstaterade skademarginalen, med ett fåtal undantag då dumpningsmarginalen var tillämplig.

144) Av ovan anförda skäl har en enda tull fastställts för samtliga producenter i Kina.

145) Vid fastställandet av nivån på den provisoriska tullen för producenterna i vart och ett av de berörda länderna vilka varken besvarade kommissionens enkät eller lät meddela sig på annat sätt anses det skäligt att tullsatserna baseras på det högsta konstaterade prisunderbudet för vart och ett av de fem länderna, så att det uteblivna samarbetet inte blir belönat. I dessa fall, då den högsta underbudsmarginalen översteg den högsta konstaterade dumpningsmarginalen, bör tullsatsen begränsas till dumpningsmarginalen.

146) Mot bakgrund av ovanstående fastställs de provisoriska antidumpningstullarna, i formen av värdetull, enligt följande:

Tullsats

Sydkorea

Daewoo 18,8 %

GoldStar 16,8 %

Samsung 18,0 %

Profilo 0 (Färg-TV sammansatta i Turkiet)

Bekoteknik 7,7 % (Färg-TV sammansatta i Turkiet)

Resttull 18,8 %

Malaysia

Makonka 12,4 %

Orion 12,7 %

Technol Silver 7,5 %

GoldStar Mitr 23,4 % (Färg-TV sammansatta i Thailand)

World Electric 13,5 % (Färg-TV sammansatta i Thailand)

Resttull 23,4 %

Singapore

Thomson 3,7 %

Sanyo 13,1 %

Philips 4,8 %

Hitachi 0

Funai 0

Resttull 23,6 %

Thailand

Teletech 29,8 %

Thomson 3,1 %

Samsung 14,3 %

Tullsats

Restull 29,8 %

Kina 28,8 %

K. SLUTGILTIGA BESTÄMMELSER

147) För att få en väl fungerande administration bör en period fastställas då de berörda parterna kan inkomma med sina synpunkter och begära att få bli hörda. Det bör dessutom påpekas att konstateranden som har gjorts i anslutning till denna förordning är provisoriska och kan komma att omprövas med avseende på alla slutgiltiga tullar som kommissionen kan komma att föreslå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En provisorisk antidumpningstull införs härmed på färgtelevisionsmottagare

- med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 15,5 cm, oavsett om bildskärmen är inbyggd tillsammans med en radiomottagare eller en klocka under KN-numren ex 8528 10 52 (Taric-kod ex 8528 10 52*10), 8528 10 54, 8528 10 56, 8528 10 58, ex 8528 10 62 (Taric-kod 8528 10 62*10) och 8528 10 66 med ursprung i Malaysia, Singapore och Thailand, och

- med ett diagonalt bildskärmsmått på mer än 42 cm, oavsett om bildskärmen är inbyggd tillsammans med en radiomottagare eller en klocka under KN-numren 8528 10 54, 8528 10 56, 8528 10t58, ex 8528 10 62 (Taric-kod 8528 10 62*90) och 8528 10 66 med ursprung i Kina och Sydkorea.

2. Tullsatsen i procent av priset netto fritt gemenskapsgränsen före tull skall vara:

>Plats för tabell>

med undantag för sådan import av varor som tillverkas och saluförs för export till gemenskapen av följande företag, för vilka följande tullsatser skall gälla:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande föreskrifter rörande tull tillämpas.

4. När i de i punkt 1 omnämnda varorna övergår till fri omsättning i gemenskapen skall säkerhet ställas motsvarande storleken på den provisoriska tullen.

Artikel 2

Trots bestämmelserna i artikel 7.4 b och c i förordning (EEG) nr 2423/88 får berörda parter uttrycka sina åsikter skriftligen och begära att bli muntligt hörda av kommissionen inom en månad från och med förordningens ikraftträdande.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft på dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Om inte annat sägs i artiklarna 11, 12 och 13 i förordning (EEG) nr 2423/88 skall artikel 1 i denna förordning tillämpas under en period av fyra månader, såvida rådet inte beslutar om slutgiltiga åtgärder före denna periods utgång.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 september 1994.

På rådets vägnar

Leon BRITTAN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(2) EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10.

(3) EGT nr C 307, 25.11.1992, s. 4.

(4) EGT nr L 107, 27.4.1990, s. 56.

(5) EGT nr L 275, 2.10.1991, s. 24.

(6) EGT nr L 195, 18.7.1991, s. 1.

(7) EGT nr L 279, 24.12.1970, s. 35.

(8) EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1.

(9) EGT nr L 235, 9.9.1994, s. 6.

(10) EGT nr L 228, 9.9.1993, s. 1.