31994D0804

RÅDETS BESLUT av den 23 november 1994 om ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området havsforskning och havsteknik (1994-1998) (94/804/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130i.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Genom beslut nr 1110/94/EG(4) antog Europaparlamentet och rådet ett fjärde ramprogram för gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (FTD) för perioden 1994-1998, i vilket bl.a. de verksamheter som skall genomföras inom området havsforskning och havsteknik fastställs. Motiven i ingressen till det beslutet beaktas i det här beslutet.

I artikel 130i.3 i fördraget föreskrivs att ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program som utformas inom varje verksamhetsområde som ingår i ramprogrammet och att varje särskilt program skall innehålla de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

Kostnaden för att genomföra detta program beräknas uppgå till 228 miljoner ecu. Anslagen för varje budgetår skall fastställas av budgetmyndigheten under förutsättning att resurser finns tillgängliga inom de ekonomiska ramarna och att de villkor som anges i artikel 1.3 i beslut nr 1110/94/EG uppfylls.

Havsresurser är av ekonomisk betydelse för Europa.

Det är nödvändigt att främja kunskap om havsmiljön och dess växelverkan med andra delar av biosfären för att kunna förstå de grundläggande processer som styr global förändring och klimatet och för att stärka den europeiska industrins teknologiska bas i fråga om utforskning, övervakning och ett hållbart utnyttjande av havet.

Detta program kan på ett påtagligt sätt bidra till att stimulera tillväxten, stärka konkurrenskraften och främja sysselsättningen, vilket påpekas i vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Innehållet i det fjärde ramprogrammet för gemenskapens FTD-verksamhet har fastställts med beaktande av subsidiaritetsprincipen. I detta särskilda program fastställs vilka åtgärder som med beaktande av den principen skall genomföras inom området havsforskning och havsteknik.

I beslut nr 1110/94/EG fastställs att åtgärder på gemenskapsnivå är motiverade, om forskningen bl.a. bidrar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen och att främja dess harmoniska utveckling i allmänhet samtidigt som den är förenlig med vetenskapliga och tekniska kvalitetskrav. Syftet med programmet är att bidra till att dessa mål förverkligas.

Gemenskapen bör endast stödja FTD-verksamhet av hög kvalitet.

Det är viktigt att kapitaltillgångarna utnyttjas effektivt.

De bestämmelser om deltagande av företag, forskningscentrer (även Gemensamma forskningscentret, GFC) och universitet och om spridning av forskningsresultat som antagits genom de åtgärder som föreskrivs i artikel 130j i fördraget är tillämpliga på detta särskilda program.

Åtgärder bör vidtas för att främja att små och medelstora företag deltar i programmet, särskilt genom teknikstimulerande åtgärder.

Kommissionens ansträngningar att förenkla och påskynda förfarandena vid ansökan och urval och därvid åstadkomma ökad klarhet och öppenhet bör fortsätta i syfte att främja genomförandet av programmet och göra det lättare för företag, särskilt små och medelstora företag, forskningscentrer och universitet att delta i gemenskapens FTD-verksamhet.

Programmet kommer att bidra till att öka samordningsvinsterna mellan de FTD-verksamheter i medlemsstaterna som genomförs av forskningscentrer, universitet och företag, särskilt små och medelstora företag, inom området havsforskning och havsteknik samt mellan dessa verksamheter och motsvarande FTD-verksamheter på gemenskapsnivå.

Vid genomförandet av programmet kan det visa sig lämpligt att samarbeta med internationella organisationer och med tredje land.

Programmet bör även omfatta åtgärder för att sprida och utnyttja FTD, med särskild inriktning på små och medelstora företag, i synnerhet i de medlemsstater och regioner som deltar minst i programmet, samt åtgärder för att stimulera rörlighet och utbildning för medverkande forskare i den utsträckning som krävs för att genomföra det på ett riktigt sätt.

Tänkbara socio-ekonomiska konsekvenser och tekniska risker i samband med programmet bör analyseras.

Genomförandet av programmet bör fortlöpande och systematiskt följas upp, så att det vid behov kan anpassas till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom området. Så småningom bör en oberoende utvärdering av programmets framsteg också göras för att ge den bakgrundsinformation som krävs för att fastställa målen för det femte ramprogrammet för forskning och utveckling. Vid programmets slut bör en slutlig utvärdering göras av de uppnådda resultaten jämfört med de mål som fastställs i detta beslut.

GFC kan delta i indirekta åtgärder som omfattas av programmet.

Samråd har skett med Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ett särskilt program för forskning, teknisk utveckling och demonstration inom området havsforskning och havsteknik som beskrivs i bilaga 1 antas härmed för perioden från och med antagandet av detta beslut till och med den 31 december 1998.

Artikel 2

1. De medel som bedöms nödvändiga för genomförandet av programmet uppgår till 228 miljoner ecu, varav högst 6,9 % till kommissionens personal- och administrationskostnader.

2. En vägledning för fördelningen av detta belopp finns i bilaga 2.

3. Myndigheten skall fastställa anslagen för varje budgetår med hänsyn till de resurser som finns tillgängliga inom budgetplaneringen och i enlighet med villkoren i artikel 1.3 i beslut nr 1110/94/EG, med beaktande av de principer för sund förvaltning som avses i artikel 2 i budgetförordningen som är tillämplig på Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Artikel 3

1. Allmänna bestämmelser om gemenskapens ekonomiska bidrag fastställs i bilaga 4 till beslut nr 1110/94/EG.

2. Bestämmelser om företags, forskningscentrers och universitets deltagande och om spridning av resultaten är fastställda genom de regler som avses i artikel 130j i fördraget.

3. Särskilda bestämmelser för genomförandet av programmet, utöver dem som avses i punkterna 1 och 2, fastställs i bilaga 3.

Artikel 4

1. I syfte att bl.a. bidra till att säkerställa att programmet genomförs på ett kostnadseffektivt sätt skall kommissionen, med tillbörlig hjälp av oberoende externa experter, fortlöpande och systematiskt följa upp hur programmet framåtskrider jämfört med de mål som anges i bilaga 1 och som preciseras i arbetsprogrammet. Kommissionen skall särskilt undersöka om målen, prioriteringarna och de ekonomiska resurserna fortfarande är anpassade till ändrade förhållanden. Den skall på grundval av resultaten av denna uppföljning vid behov föreslå anpassningar eller tillägg till programmet.

2. För att bidra till den utvärdering av gemenskapens verksamheter som föreskrivs i artikel 4.2 i beslut nr 1110/94/EG skall kommissionen i enlighet med tidsplanen i den punkten låta oberoende kvalificerade experter genomföra en extern utvärdering av de verksamheter som bedrivits inom de områden som omfattas av programmet och av hanteringen av dessa under de fem år som föregår utvärderingen.

3. Vid programmets slut skall kommissionen låta genomföra en oberoende slutlig utvärdering av de uppnådda resultaten jämfört med de mål som anges i bilaga 3 till beslut nr 1110/94/EG och i bilaga 1 till det här beslutet. Rapporten med den slutliga utvärderingen skall överlämnas till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 5

1. Kommissionen skall upprätta ett arbetsprogram i enlighet med målen i bilaga 1 och vägledningen för fördelning av medel i bilaga 2 och uppdatera detta vid behov. I arbetsprogrammet skall följande närmare anges:

- Vetenskapliga och tekniska mål samt forskningsuppgifter.

- Genomförandeplan, med datum för utlysning av ansökningsomgång.

- De föreslagna ekonomiska och administrativa arrangemangen, inbegripet särskilda villkor för att genomföra teknikstimulerande åtgärder för små och medelstora företag samt andra åtgärder, bl.a. förberedande, kompletterande och stödjande åtgärder.

- Former för samordning med andra FTD-verksamheter inom området, särskilt sådana som genomförs inom andra särskilda program, och, i tillämpliga fall, åtgärder för att förbättra samordningen med verksamheter som genomförs inom andra ramprogram, t.ex. Eureka och COST.

- Former för att sprida, skydda och utnyttja resultaten av FTD-verksamheter som genomförs inom programmet.

2. Kommissionen skall på grundval av arbetsprogrammet utlysa ansökningsomgång.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programmet.

2. I de fall som fastställs i artikel 7.1 skall kommissionen biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig inom en tidsfrist som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Yttrandet skall arges med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas på det sätt som anges i den artikeln. Ordföranden får inte rösta.

4. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

5. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

6. Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 7

1. Det förfarande som föreskrivs i artikel 6.2-6.6 skall tillämpas på

- utarbetande och uppdatering av det arbetsprogram som avses i artikel 5.1,

- innehållet i utlysningen av ansökningsomgång,

- utvärderingen av FTD-verksamheter som föreslås få ekonomiskt stöd från gemenskapen och den beräknade storleken på gemenskapens bidrag till varje verksamhet, om bidraget uppgår till minst 0,35 miljoner ecu,

- eventuella justeringar av vägledningen för fördelning av beloppet i bilaga 2,

- särskilda villkor för gemenskapens ekonomiska deltagande i olika planerade verksamheter,

- åtgärder och närmare bestämmelser för utvärdering av programmet,

- eventuella avvikelser från bestämmelserna i bilaga 3,

- eventuellt deltagande i ett projekt av rättsliga enheter från tredje land och av internationella organisationer.

2. När gemenskapens bidrag är mindre än 0,35 miljoner ecu (se punkt 1 tredje strecksatsen) skall kommissionen underrätta kommittén om projekten och resultatet av utvärderingen av dem.

3. Kommissionen skall regelbundet underrätta kommittén om utvecklingen av programmet i dess helhet.

Artikel 8

Rättsliga enheter från tredje land får delta i enskilda projekt inom programmet utan ekonomiskt stöd av gemenskapen, om deltagandet effektivt bidrar till programmets genomförande och om principen om ömsesidiga fördelar beaktas.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 november 1994.

På rådets vägnar

J. BORCHERT

Ordförande

(1) EGT nr C 228, 17.8.1994, s. 96 och

EGT nr C 262, 20.9.1994, s. 16.

(2) EGT nr C 205, 25.7.1994.

(3) Yttrandet avgivet den 19 september 1994.

(4) EGT nr L 126, 18.5.1994, s. 1.

BILAGA 1

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL SAMT INNEHÅLL

De urvalskriterier och vetenskapliga och tekniska mål som anges i detta särskilda program överensstämmer fullt ut med riktlinjerna i fjärde ramprogrammet.

Första verksamhetsområdet avsnitt 3.C i bilaga 3 till fjärde ramprogrammet är en integrerad del av det här programmet.

Inledning

MAST III-programmet är en förlängning, fördjupning och omorientering av de verksamheter som genomförts inom de första två MAST-programmen, dvs. pilotfasen 1989-1992 och MAST II-programmet 1991-1994. Under den aktuella perioden är det ett led i en mer långsiktiga strategi som kommer att göra det möjligt för Europa att ge sitt fulla bidrag till kunskapen om och förvaltningen av haven. Genomförandet av programmet kommer också att hjälpa europeiska forskare att behålla sin ledande ställning eller förbättra sin ställning i det internationella vetenskapliga arbetet.

Programmet består av följande fyra verksamhetsområden:

1. Havsforskning - även om detta ämnesområde normalt omfattar alla hav som omger Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kommer mycket av forskningen att ske i form av en tvärvetenskaplig behandling av problem som är specifika för varje regionalt havsområde och för vissa extrema havsmiljöer.

2. Strategisk havsforskning, med särskild vikt på kustzoner och socioekonomiska effekter.

3. Havsteknik.

4. Stödinitiativ.

PROGRAMMETS MÅL

Det överordnade målet är att främja den vetenskapliga kunskap och den tekniska utveckling som krävs för att förstå hur havssystemen fungerar i enskilda havsbassänger, för att förbereda ett hållbart utnyttjande av havet som är förenligt med ett bevarande av havsmiljöns kvalitet och för att bestämma systemens roll i globala förändringar.

Genom programmet genomförs en rad åtgärder enligt kommissionens arbetsdokument COM(93)459 och vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning (COM(93)700).

1. I programmet behandlas särskilt en rad prioriterade problem som påverkar Europa, som t.ex. globala förändringar och skydd av kustzoner. En nära koppling till motsvarande verksamheter i miljö- och klimatprogrammet och inom Gemensamma forskningscentret torde säkerställa en nödvändig samordning och leda till att växelverkan mellan biosfärens olika delar (mark, atmosfär, hav) beaktas. En samordning mellan miljö- och klimatprogrammet och MAST III kommer särskilt att eftersträvas när det gäller undersökningar av processer i kustmiljön. När så är lämpligt kan gemensamma mål formuleras genom att faktorer som avser landmiljön och havsprocesser kopplas samman i de två programmen.

2. I programmets avsnitt om havsteknik betonas vikten av forskning om generisk teknik och beaktas det gradvisa framväxandet av nya behov, särskilt när det gäller observation och övervakning av hav och kustvatten, i syfte att främja tillväxten i Europa. En ökad samordning med Eureka och speciellt med paraplyprojektet Euromar är önskvärd.

3. Genom samordningsåtgärder och stödinitiativ kommer programmet att bidra till att det europeiska forskarsamhällets ställning och sammanhållning förstärks, till att nationella verksamheter i ökad utsträckning kan integreras med verksamheter som genomförs på unionsnivå och till att förvaltningen av den för forskningen nödvändiga infrastrukturen lättare kan samordnas.

De planerade forskningsverksamheterna om globala förändringar kan genomföras inom ramen för European Network for Research in Global Change (Enrich), så att gemenskapens forskningsinsatser koncentreras och blir synligare i den internationella forskningen på området. Inriktningen på dessa verksamheter kommer att vara sådan att forskningen bidrar till att uppfylla målen för IGBP(1), WCRP(2) och HDP(3) samt vissa aspekter av GOOS(4). Samarbete i lämpliga former kommer även att inledas med internationella organ som IOC(5), ICES(6) och Icsem(7).

I den utsträckning som krävs kommer programmet att genomföras i nära samarbete med andra verksamheter som ingår i ramprogrammet, dvs. de program och verksamheter som nämns i punkt 1, och även med programmen för jordbruk och fiske, bioteknik, icke-nukleär energi, mätning och provning, industriell teknik och materialteknik, telematik, transport samt målinriktad socioekonomisk forskning.

VETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT INNEHÅLL

Forskningsområde A: Havsforskning

Mål

Att undersöka de grundläggande processer som är avgörande för dynamiken hos de marina systemen i hav, oceaner och flodmynningar runt Europa för att bättre förstå havsmiljön och för att bättre kunna modellera processer och förutse förändringar av dessa.

1. Forskning om havssystemen

Mål

Observationer och försök avseende modeller för fysikaliska, kemiska, biologiska och geologiska processer och deras växelverkan i havsbassänger och i mindre delområden, med särskilt vikt på vetenskapliga problem av betydelse på europeisk nivå.

Forskningsuppgifter

a) Cirkulation och utbyte av vattenmassor: bildning och utbyte av vattenmassor, även på kontinentalsockeln och i djupbassängerna i östra Nordatlanten, dess randhav mot norr och i Medelhavet; förändring av dessa vattenmassors fysikaliska, geokemiska och biologiska egenskaper under rörelse och omblandning.

b) Praktiska och teoretiska integrerade ekosystemundersökningar för att kunna modellera pelagiska och bentiska ekosystem i randhav och havsbassänger och bestämma systemens återhämtningsförmåga: levande samhällens struktur och funktion i dessa system; energi- och ämnesomsättning i olika näringskedjor; processer som styr den biologiska mångfalden, bl.a. biotiska och abiotiska faktorers effekter och den biologiska mångfaldens betydelse för biogeokemiska flöden; egenskaper hos havsorganismer som kan producera bioaktiva ämnen.

c) Biogeokemiska och fysikaliska processer, inbegripet vågors och strömmars betydelse samt flöden i gränsytan mellan luft och hav: sambandet mellan processer i vatten och i luft, kvantifiering av de flöden av energi, organiska ämnen, oorganiska näringsämnen, gaser och metaller som ingår i utbytet mellan luft och hav.

d) Varma strömmar, flöden av organiska och oorganiska ämnen i gränsytan mellan vatten och sediment: inverkan på havets dynamik, energibalans, sedimentens diagenes och de bentiska och pelagiska ekosystemen.

e) Sedimentationsprocesser i djuphavet, på kontinentalsockeln och kontinentalbranten: transport och deposition i olika tidsskalor; kemiska, biologiska och hydrodynamiska processers betydelse.

f) Frågor om havets biologiska mångfald (genetik, populationer, arter och livsmiljöer) som grund för att förstå ekosystemens struktur, dynamik och återhämtningsförmåga i samband med hållbar utvinning, biologiskt bevarande och återetablering av livsmiljöer i havet.

2. Extrema havsmiljöer

Mål

Att förstå hur ekosystem i extrema havsmiljöer fungerar och bestämma deras betydelse för den globala miljön genom att undersöka de fysikaliska, kemiska, biologiska och geologiska processer som är karakteristiska för dessa miljöer.

Forskningsuppgifter

a) De stora djuphavsbottnarna i Nordatlanten och Medelhavet

Tvärvetenskapliga undersökningar av den nedersta delen av vattenpelaren, av gränsytan mellan vatten och havsbotten och av lagren under havsbotten: kvantifiering och långsiktiga undersökningar av biologiska, kemiska och biogeokemiska processers och flödens variation i tid och rum (inkl. hydrotermiska förhållanden); geologiska, geofysiska och biogeografiska processer vid aktiva plattgränser.

b) De istäckta haven på norra halvklotet

Havsisens fysikaliska dynamik, bl.a. dess växelverkan med av människan skapade strukturer; djuphavsbildning; storskalig cirkulation, virvelströmmar och processer på den arktiska kontinentalsockeln; biologisk dynamik i system med havsis och dessa systems roll i arktiska näringskedjor, havsorganismers livscykelstrategier i de arktiska haven; utbyte av massa och energi mellan havsis och vattenpelaren och mellan havsis och atmosfären; vertikala biogeokemiska transportprocesser och inverkan på bentiska samhällen av variationer i landisens utbredning; sedimentation i istäckta regioner, geologiska indikationer på variationer i isens utbredning under långa tidsperioder.

c) Europeiska kusters svallzon

Undersökningar av sublitorala och litorala ekosystem, bl.a. speciella regionala livsmiljöer, i förhållande till de dominerande fysikaliska faktorerna; organismernas morfologiska, fysiologiska och ontogenetiska anpassningar; biologiska faktorers växelverkan med fysikaliska, kemiska och sedimentära faktorer av betydelse för bildnings-, stabiliserings- och förändringsprocesser avseende kustlinjen.

3. Forskning om regionala havsområden

Mål

Att i stor skala och med gemensam målsättning genomföra tvärvetenskapliga undersökningar av olika processer för att förstå hur europeiska innanhav eller särskilda områden i nordöstra Atlanten fungerar. Andra regionala havsområden än de nämnda kan undersökas om en ökad vetenskaplig förståelse skulle visa sig nödvändig.

Forskningsuppgifter

a) Medelhavet

Forskning om de fysiska, sedimentära, geokemiska och biologiska processer som bestämmer utvecklingen av ekosystemen i Medelhavet; utbyte mellan kontinentalsockeln och det öppna havet liksom genom passager och sund; olika källors (t.ex. atmosfär, floder, uppvällningar) bidrag av organiskt och oorganiskt material, transport i vattenpelaren, sedimentologiska registreringar; ändrad biogeokemisk jämvikt på grund av mänsklig påverkan; den fysikalisk-kemiska miljöns inverkan på biologiska och mikrobiologiska processer.

b) Östersjön

Kvantifiering av nuvarande material- och energiflöden, bl.a. utbyte med Nordsjön, för att uppnå en bättre förståelse av Östersjöns känslighet för globala förändringar; utvärdering av tecken på naturliga och av människan orsakade förändringar av Östersjöns ekosystem, under tidigare epoker och i nutiden, i syfte att utveckla lämpliga modeller för att förklara de biotiska och abiotiska processer som styr systemet. Målet bör vara att uppnå en balans mellan ett hållbart utnyttjande och bevarandet av systemet i sin helhet; utveckling av generella strategier och medel för en integrerad (vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk) förvaltning av kustzonen. Denna forskning kommer att ske i nära samarbete med miljö- och klimatprogrammet.

c) Regionen Kanarieöarna och Azorerna samt Alboranhavet

Analys och simulering av utbytet av energi, vatten, partikelformigt och suspenderat material samt organismer mellan Nordatlanten och Medelhavet och mellan kust- och havsvatten genom strömmen vid den östra gränsen; forskningen om Gibraltarsundet och angränsande hav kommer att inriktas på analys och simulering av energi-, vatten- och partikelflöden samt dessa flödens klimatmässiga, geokemiska och biologiska inverkan.

d) Nordöstra Atlantens kontinentalsockel

Bestämning av de viktigaste processer som styr vatten- och partikelflödena i geomorfologiskt skilda system på kontinentalsockeln; undersökning av vattenmassor, strömmar, produktivitet, sedimentationsprocesser, sedimenttransport och biogaser vid oceangränsen; bestämning av dessa processers känslighet för globala förändringar och stigande havsnivå, och vice versa.

Forskningsområde B: Strategisk havsforskning

Mål

Att undersöka havssystemens dynamik för att kunna använda resultaten i förvaltningen av havsmiljön sedd som en resurs och som ett livsutrymme för människan; att undersöka utnyttjade havssystems dynamik, om vilket det finns en omfattande grundvetenskaplig kunskap (t.ex. om Nordsjön), för att Europas kustnationer gemensamt skall kunna förvalta dessa system; när det gäller Nordsjön, att utveckla en högkvalitativ övervakning i överensstämmelse med rekommendationerna från North Sea Task Force. Socioekonomiska faktorers inverkan på havsmiljön kommer att undersökas i samverkan med miljö- och klimatprogrammet.

1. Forskning om kustvatten och kontinentalsockeln

Mål

Att förstå den komplexa växelverkan mellan fysikaliska, geologiska, biologiska och kemiska processer och människans inverkan i havet ovanför kontinentalsockeln och i kustmiljön; att genom fördjupad vetenskaplig kunskap öka möjligheterna att förutse kustzonens utveckling på medellång och lång sikt för att kunna skydda och utnyttja kontinentalsockeln och kustmiljön på ett hållbart sätt.

Forskningsuppgifter

a) Kusternas fysikaliska processer och morfodynamik

Processerna och deras växelverkan på kontinentalsockeln och i kustzonen, särskilt i samband med transport av sediment med varierande kohesion samt morfodynamik; flodmynningars och tidvattenzoners dynamik samt marskområdens betydelse som skydd för kustmiljön; utveckling av robusta integrerade modeller, understödda och underbyggda av observationer på plats och av databaser, för att förutse effekter på medellång och lång sikt och extrema händelser; utformning av storskaliga försök för validering och kalibrering av modeller och för riskvärdering.

b) Strukturer och dynamik hos kontinentalsockelns och kusthavens ekosystem

Växelverkan mellan kontinentalsockeln och de olika delarna av kustzonen (den kustnära zonen, flodmynningar, tidvattenzoner, laguner och marskområden); autoktona och alloktona materialkällors relativa betydelse för olika typer av kustnära ekosystem; organiskt materials ursprung, omvandling och öde i kusthavet; kusternas biogeokemiska kretslopps betydelse för global förändring; integrerad modellering av processer och experimentell validering för att åstadkomma medel för förvaltning av kontinentalsockelns resurser (forskningen kommer att samordnas med miljö- och klimatprogrammets verksamhet och med globala initiativ).

c) Metoder för att övervaka, prognostisera och förvalta kontinentalsockeln och kustzonerna, med särskild uppmärksamhet på mellanstatliga organs behov

Metoder som gör att system för prognoser och övervakning av havsvattnets fysikaliska och icke-fysikaliska egenskaper kan införas; metoder för att integrera delsystem, för att utvärdera informationsströmmar och förvaltningsalternativ, inbegripet riskvärdering.

2. Kustteknik

Mål

Att ge den vetenskapliga och tekniska grunden för nya former av kustskydd och därigenom förbättra riktlinjerna för olika kustskyddande åtgärder.

Forskningsuppgifter

a) Utformning av konstgjorda kuststrukturer och underhåll av naturliga sådana

Hydrodynamiska processer som påverkar kuststrukturernas dynamiska beteende och stabilitet, särskilt tredimensionella effekter. Numeriska modeller av konstgjorda och naturliga strukturer. Morfologiska effekter.

b) Utveckling av nya fjärranalystekniker, ökad användning av satellitbilder för att upptäcka, övervaka och analysera kustprocesser; fältundersökningar för att kalibrera fysikaliska och numeriska modeller, med beaktande av dyningars mångsidiga aspekter (forskningen kommer att samordnas med miljö- och klimatprogrammet).

Forskningsområde C: Havsteknik

Mål

Att främja forskning om generiska tekniker (bl.a. grundläggande metodologi och systemutveckling) och om avancerade system (plattformar och instrument) för att förbättra och skapa nya möjligheter att observera, övervaka och förvalta havsmiljön och att utnyttja havsresurser. Särskild vikt kommer att läggas vid att främja den europeiska industrins konkurrenskraft.

1. Generiska tekniker

Mål

Att ställa framtidens generiska tekniker till havsforskares och havsutnyttjares förfogande genom att utveckla innovativa tekniker, förbättra existerande tekniker (t.ex. inom undervattensakustik, hydrodynamik, motståndskraftiga material och robotteknik) eller anpassa tekniker från andra områden till havsmiljön.

Forskningsuppgifter

a) Icke-störande tekniker

Forskning om icke-störande tekniker för oceanografisk observation (biologiska samhällen, havets tre- dimensionella fysiska strukturer), inbegripet modellering och analys av ljudsignaler.

b) Undervattenskommunikation och undervattensorientering

Utveckling av mycket exakta undervattenssystem för lägesbestämning och navigering och av kommunikationssystem för storskalig forskning, kartläggning och övervakning (inbegripet användning av satellitsystem), som är effektiva på avstånd som är mycket större än vattendjupet.

c) Undervattensbesiktning

Utveckling av avancerade bildsystem för undervattensbruk (optik, akustik och tomografi) för biologisk, kemisk, fysisk, geologisk, geofysisk och arkeologisk forskning och för inspektion av havsstrukturer, inbegripet påväxthindrande åtgärder.

d) Utnyttjande av andra biologiska havsresurser än fiskeri- och vattenbruksresurser

Utveckling av tekniker för att identifiera och odla havsorganismer som kan producera bioaktiva ämnen; utvinning, rening, strukturkarakterisering och analys av bioaktiva föreningar; utvärdering av möjligheten att använda dessa ämnen för grundforskning om ekologi, förorening, framställning av kemikalier, biologisk processövervakning, havsteknik, livsmedelsteknik och medicin.

e) Undervattensgeoteknik

Förbättring av geoteknisk kunskap om jordarter, sluttningars stabilitet, nedgrävning av rörledningar, förankring av flytande strukturer, fundament för strukturer med varierande belastning, med beaktande av riskvärderingsaspekter.

2. Avancerade system

Mål

Att utforma och utveckla avancerade system och delsystem för att mäta oceanografiska (inbegripet geokemiska) parametrar och havsbottnens egenskaper (geofysiska och geologiska), för att ta prover och för att införa tekniker till stöd för utforskning, övervakning och utnyttjande av havet. Dessa avancerade system skall göra det möjligt att övervaka och modellera regionala, globala, säsongsmässiga och långsiktiga förändringar i hav och oceaner.

Forskningsuppgifter

a) Obemannade plattformar och autonoma system

Utveckling av avancerad utrustning och delsystem för vanliga fartyg som är utrustade med viss vetenskaplig utrustning och för obemannade plattformar som t.ex. fjärrstyrda eller autonoma fordon, bentiska mätmoduler, bentiska laboratorier och bojar, vilket inbegriper forskning om avancerade material, energikällor, framdrivningssystem, system för lastning och lossning av havsforskningsfartyg och inspektion av strukturer med hjälp av fjärrstyrda fordon.

b) Oceanografisk mätnings- och provtagningsutrustning

Utveckling av intelligenta, styrda och reaktiva sensorer, mätinstrument och provtagningsutrustning, bl.a. för geotekniska och geofysiska undersökningar av havssediment. Hänsyn kommer att tas till de krav som ställs av tänkbara framtida GOOS (Global Ocean Observering System), till andra stora internationella program och till behovet av att stödja verksamheter som utforskar och utnyttjar djuphavet. Särskild vikt kommer att läggas vid att anpassa sensorer som används inom andra områden till havsmiljön.

c) Biosensorer

Utveckling av biosensorer för undervattensbruk för att övervaka förorening, framställning av kemikalier och biologiska processer.

Forskningsområde D: Stödinitiativ

Mål

Att förbättra samordning, samarbete och utbyte av information mellan europeiska forskare och bidra till att effektivisera nationella och internationella program genom att utnyttja forskningens infrastruktur rationellt och genom att överföra sakkunskap och vetande.

Ämnen

1. Avancerad utbildning (stipendier, kurser).

2. Normer för utbildning och arbete inom vissa särskilda havsforskningsområden: dykarkurser för forskare, teknikerkurser.

3. Samordning av modellering, främjande av gemensamma strukturer, kompatibilitet och standardisering, hantering och förvaltning av havsdata, utbyte och kvalitetskontroll av havsdata för forskning och praktisk tillämpning: initiering av europeiska verksamheter inom områdena modellering av havssystem, havsdata, informationsutbyte och kvalitetskontroll. Stöd till specialiserade centrer, nationella institutioner och företag, särskilt små och medelstora, så att dessa kan delta på ett samordnat sätt.

4. Samordnad användning av kapitaltillgångar, inbegripet forskningsfartyg, och av stora datorinstallationer på regional och europeisk nivå.

5. Utformning av komponenter och system för tung forsknings- och driftsutrustning.

6. Kalibreringstekniker och standarder för marina instrument och observationsmetoder.

(1) International Geosphere-Biosphere Programme.

(2) World Climate Research Programme.

(3) Human Dimension of Global Environmental Change Programme.

(4) Global Ocean Observing System.

(5) Intergovernmental Oceanographic Commission Unesco.

(6) International Council for the Exploration of the Sea.

(7) International Commission for the Scientific Exploration of the Mediterranean.

BILAGA 2

VÄGLEDNING FÖR FÖRDELNING AV BUDGETERADE MEDEL

>Plats för tabell>

Denna uppdelning utesluter inte att ett projekt kan tillhöra flera områden.

BILAGA 3

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET

Programmet kommer att genomföras indirekt genom att gemenskapen ger finansiella bidrag till FTD-verksamheter som genomförs av tredje part eller av GFC:s institut i samverkan med tredje part.

1. Följande slag av åtgärder med kostnadsdelning:

a) FTD-projekt som utförs av företag, forskningscentrer och universitet, inbegripet grundforskning av industriell betydelse om så är lämpligt.

Gemenskapens bidrag kommer normalt inte att överstiga 50 % av projektkostnaden och bidraget kommer gradvis att minskas ju mer marknadsnära projektet är. Universitet och andra institutioner utan eget reviderat ekonomiskt redovisningssystem kommer att ersättas med 100 % av de ytterligare kostnaderna.

b) Teknikstimulerande åtgärder för att främja och underlätta små och medelstora företags deltagande i FTD-verksamheterna:

a) Särskilda förstudiebidrag under högst tolv månader till genomförandet av den inledande fasen i FTD-verksamhet, inbegripet sökande efter partner. Förstudiebidraget kommer att beviljas på grundval av ett sammanfattande förslag valts ut som normalt skall ha läggas fram av minst två av varandra oavhängiga små eller medelstora företag från olika medlemsstater. Förstudiebidraget kommer att täcka högst 75 % av kostnaderna under inledningsfasen dock högst 45 000 ecu, eller 22 500 ecu om endast ett litet eller medelstort företag i undantagsfall ansöker.

b) Stöd till gemensamma forskningsprojekt, i vilka små och medelstora företag med likartade tekniska problem men utan tillräckliga egna forskningsmöjligheter engagerar andra juridiska personer att genomföra FTD-verksamheter för sin räkning. Gemenskapens finansiering av gemensamma forskningsprojekt, i vilka av varandra oavhängiga små och medelstora företag från minst två olika medlemsstater deltar, kommer normalt att täcka 50 % av forskningskostnaderna.

Efter en första utlysning av ansökningsomgång får i båda fallen ansökningar lämnas in när som helst under den tid arbetsprogrammet genomförs.

Dessa verksamheter kommer att kompletteras av särskilda förberedande, kompletterande eller stödjande åtgärder.

2. Förberedande, kompletterande och stödjande åtgärder, som t.ex.

- undersökningar till stöd för programmet och som förberedelse för framtida åtgärder,

- stöd till informationsutbyte, konferenser, seminarier, workshops och andra vetenskapliga eller tekniska sammankomster, inbegripet sektorvisa eller tvärvetenskapliga samordningsmöten,

- anlitande av extern sakkunskap, inbegripet tillträde till vetenskapliga databaser,

- vetenskapliga publikationer och åtgärder för att sprida, främja och utnyttja resultaten i samverkan med verksamheter som genomförs enligt tredje verksamhetsområdet; från starten och under hela FTD-projektet kommer hänsyn att tas till faktorer som kan främja utnyttjande av resultaten och projektparterna kommer att fungera som det viktigaste nätverket för spridning och utnyttjande av resultaten,

- analys av programmets eventuella socioekonomiska konsekvenser och tekniska risker, vilken även kommer att bidra till programmet för målinriktad socioekonomisk forskning,

- utbildning i anknytning till forskning som ingår i programmet för att underlätta tekniköverföring och öka yrkeskompetensen,

- oberoende utvärdering av programmets ledning och genomförande och av verksamheternas genomförande,

- stöd till driften av nätverk i syfte att öka medvetenheten och att ge decentraliserat stöd till små och medelstora företag, samordnat med Euromanagements FTD-revision.

Gemenskapens bidrag får täcka upp till 100 % av kostnaderna för dessa åtgärder.

3. Gemensamma åtgärder för att samordna FTD-projekt som redan finansieras av offentliga myndigheter eller privata organ. Medlemsstaterna hjälper kommissionen att hitta rätt laboratorier eller institut för att se till att samordningen omfattar alla större verksamheter.

Gemensamma åtgärder kan också vidtas inom programmet som ett medel att undersöka genomförbarheten av förslag till forskningsverksamheter med kostnadsdelning och att fastställa förslagens innehåll.

Gemenskapens bidrag kommer att täcka upp till 100 % av kostnaderna för samråd.