31994D0268

RÅDETS BESLUT av den 26 april 1994 om ett ramprogram för gemenskapens verksamhet inom forsknings- och utbildningsområdet för Europeiska atomenergigemenskapen (1994-1998) (94/268/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Gemenskapens verksamhet inom forskning och utbildning på kärnenergiområdet kan omfattas av ett flerårigt ramprogram och av särskilda program som bestäms i enlighet med artikel 7 i fördraget.

Genom beslut 90/221/Euratom, EEG () antog rådet ett tredje ramprogram för perioden 1990 1994 inom forskning och teknisk utveckling (FTU) som håller på att genomföras. Den 9 april 1992 lade kommissionen fram en utvärdering av framstegen vid genomförandet av det tredje ramprogrammet. Genom beslut 93/167/Euratom/EEG () tillhandahöll rådet kompletterande finansiering för de två sista åren av genomförandet av tredje ramprogrammet.

Det är lämpligt att anta ett nytt ramprogram beträffande forskning och utbildning inom kärnenergiområdet för perioden 1994 1998 för att säkerställa kontinuitet i gemenskapens fleråriga verksamhet inom detta område.

Artikel 4.1 i fördraget föreskriver att gemenskapens insatser inom kärnforskning och utbildningsverksamhet skall vara ett komplement till den verksamhet som utförs av medlemsstaterna. Gemenskapens insatser bör därför öka värdet av de insatser som görs av medlemsstaterna. Dessutom bör gemenskapens FTU-insats inriktas på åtgärder som omsorgsfullt väljs ut i enlighet med väl definierade kriterier.

Gemenskapens forskning inriktas endast på fredliga ändamål i enlighet med artikel 2 i fördraget.

Gemenskapens forskningsverksamhet bör fortsättningsvis fokuseras på generisk forskning och konkurrensneutral forskning.

Gemenskapen skall endast stödja forskningsverksamhet av hög kvalitet.

Forskning angående säkerhet vid kärnklyvning och kontrollerad termisk kärnfusion bör fortsätta. Denna verksamhet genomförs med hjälp av särskilda program som grundas på samarbete mellan företag, forskningscentra och universitet.

Samarbete inom gemenskapens forskning med tredje land och internationella organisationer bör främjas. Inom detta verksamhetsområde är det nödvändigt att gemenskapen fortsätter att spela en betydande internationell roll angående säkerhet vid kärnklyvning, särskilt med länder i Central- och Östeuropa och de stater som har uppstått ur det tidigare Sovjetunionen.

Det är också viktigt att, när det är lämpligt, fortsätta internationellt samarbete med tredje land angående kontrollerad termisk kärnfusion. Det är viktigt att systematiskt förstärka det ömsesidigt kompletterande förhållandet och att förbättra sambandet mellan gemenskapsverksamhet och forskningsverksamhet om utförs inom ramen för specialiserade internationella organisationer. Synergi med andra gemenskapsinstrument (t.ex. Phare, Tacis) bör eftersträvas.

Åtgärder bör vidtas för att främja spridning och nyttiggörandet av resultaten av gemenskapens forskningsverksamhet. Fördraget innehåller noggranna bestämmelser om spridning av know-how som principiellt gäller för program för kärnforskning.

Åtgärder bör också vidtas för att främja och stimulera utbildning och rörlighet för forskare, särskilt unga forskare, i gemenskapen.

Gemensamma kärnforskningscentret (GFC) bidrar till genomförandet av ramprogrammet, särskilt inom de områden där det har lämplig kompetens för att erbjuda opartisk och oberoende experthjälp till fördel för gemenskapens politik. GFC kommer gradvis att konkurrera om de medel som finns tillgängliga genom indirekta åtgärder.

Europeiska rådet fastslog vid mötet i Edinburgh den 12 december 1992 att utvecklingen av utgifterna för FoU bör överensstämma med den allmänna utvecklingen av utgifterna för den interna politiken under kategori 3 i budgetförslaget, och fortsätta att ligga på mellan 1/3 och 2/3 av totalsumman.

Ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program.

Utvärderings- och övervakningsförfaranden bör intensifieras och utökas för att FTU-politiken skall bli så effektiv som möjligt.

Det bör finnas en kontinuerlig och systematisk övervakning av hur långt ramprogrammet har nått. Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet överlämna en årsrapport om genomförandet av den verksamhet som utförs inom detta ramprogram. En oberoende utvärdering bör göras av förvaltningen av programmet och resultaten av forskningsverksamheten innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram.

Utan att det påverkar avsättningen av de medel som behövs för att genomföra programmen enligt det årliga budgetförfarandet i enlighet med artikel 7 tredje stycket i fördraget, är det nödvändigt att göra en beräkning av de finansiella medel som behövs från gemenskapen för att förverkliga den verksamhet som planeras.

För att säkerställa överenstämmelse mellan de forsknings- och utbildningsåtgärder som vidtas inom ramprogrammet, och dem som vidtas med stöd av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen bör beslutet om det fjärde ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom FTU-området antas samtidigt med detta ramprogram och för samma period.

Vetenskapliga och tekniska kommittén har hörts av kommissionen och har avgett sitt yttrande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Ett flerårigt ramprogram för gemenskapens insatser inom forskning och utbildning på kärnenergiområdet antas härmed för perioden 1994 1998.

2. Ramprogrammet skall innehålla all verksamhet avseende forskning och teknisk utveckling, inklusive demonstrationsprojekt, internationellt samarbete, spridning och fullt utnyttjande av resultaten samt utbildning inom områdena

- säkerhet vid kärnklyvning,

- kontrollerad termisk kärnfusion.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 tredje stycket i fördraget skall det belopp som bedöms nödvändigt för gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram uppgå till 1 254 miljoner ecu. Av detta skall det vägledande beloppet för perioden 1994 1996 vara 617 miljoner ecu och det vägledande beloppet för perioden 1997 1998 skall vara 637 miljoner ecu. Senast den 30 juni 1996 skall rådet, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7 i fördraget, pröva ovan nämnda belopp mot bakgrund av en utvärdering av genomförandet av ramprogrammet, och av dess bidrag till konkurrenskraften på internationell nivå hos industrierna inom gemenskapen, kostnadseffektiviteten och utvecklingen av Europeiska unionens finansiella prognos, med möjlighet att öka beloppet till 1 359 miljoner ecu.

I bilaga 1 anges en vägledande fördelning mellan de två områdena ovan.

4. De urvalskriterier som skall tillämpas för genomförandet av ramprogrammet fastställs i bilaga 2.

5. I bilaga 3 uppställs de vetenskapliga och tekniska mål som skall uppnås genom åtgärderna i enlighet med ovan nämnda kriterier och de relevanta prioriteringarna samt anges huvudlinjerna för dessa åtgärder.

Artikel 2

Ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program. Dessa program skall antas i enlighet med artikel 7 i fördraget. I varje särskilt program skall dess precisa mål specificeras enligt de vetenskapliga och tekniska målen i bilaga 3 och de närmare föreskrifterna för att genomföra programmet skall fastställas, liksom dess längd och de medel som bedöms som nödvändiga.

Genomförandet av ramprogrammet kan också ge upphov till samarbetsavtal med tredje land eller internationella organisationer i enlighet med artikel 101 i fördraget.

Artikel 3

De närmare föreskrifterna för gemenskapens finansiella deltagande i detta ramprogram skall vara de som anges i de särskilda bestämmelserna angående finansieringen av FTU i budgetförordningen, som är tillämplig på Europeiska gemenskapernas allmänna budget, kompletterad med bilaga 4 i detta beslut.

Artikel 4

1. Kommissionen skall, med lämpligt bistånd från oberoende utomstående experter, kontinuerligt och systematiskt övervaka hur långt genomförandet av ramprogrammet har nått vad avser de kriterier och mål som anges i bilagorna 2 och 3. Den skall särskilt undersöka om mål, prioriteringar och finansiella medel fortfarande är relevanta med hänsyn till den förändrade situationen. Om det är nödvändigt skall den lämna förslag till att anta eller komplettera ramprogrammet i enlighet med resultatet av en sådan övervakning.

Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet framlägga en årsrapport om genomförandet av den verksamhet som utförs inom detta ramprogram.

2. Kommissionen skall låta oberoende kvalificerade experter utvärdera förvaltningen och förverkligandet av de gemenskapsåtgärder som utförts under de närmaste fem åren före denna utvärdering. Den skall meddela Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén denna utvärdering och sina slutsatser med kommentarer, innan den lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram.

3. För att bl.a. säkerställa ett kostnadseffektivt genomförande av ramprogrammet skall varje särskilt program föreskriva systematisk övervakning med lämpligt bistånd från oberoende utomstående experter och, vid fullbordandet av programmet, en oberoende utvärdering i förhållande till de precisa mål som anges i artikel 2. Förfaranden för en sådan utvärdering skall fastställas i beslutet om varje program.

Utfärdat i Luxemburg den 26 april 1994.

På rådets vägnar G. MORAITIS Ordförande

() EGT nr C 230, 26.8.1993, s. 35.

() EGT nr C 329, 6.12.1993, s. 328.

() EGT nr C 34, 2.2.1994, s. 90.

() EGT nr L 117, 8.5.1990, s. 28.

() EGT nr L 69, 20.3.1993, s. 43.

BILAGA 1

RAMPROGRAM (1994 1998): BELOPP OCH VÄGLEDANDE FÖRDELNING

>Plats för tabell>

BILAGA 2

URVALSKRITERIER FÖR GEMENSKAPSÅTGÄRDER

Gemenskapens kärnforsknings-, utbildnings- och demonstrationsverksamhet bör komplettera den verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna och fokuseras på klart definierade mål. Projekten skall väljas på grundval av sina vetenskapliga och tekniska kvaliteter. Verksamheten bör

- stärka den tekniska basen för industrin inom gemenskapen och förse den med den kunskap och det kunnande som krävs för att göra den mer konkurrenskraftig på internationell nivå,

- bidra till att genomföra den politik som fastställs i fördraget.

Gemenskapen skall vidta åtgärder i enlighet med subsidaritetsprincipen bara om och i den mån målen inte i tillräckligt hög grad kan uppnås av medlemsstaterna, och därför på grund av storleken på eller verkningarna av den föreslagna åtgärden bättre kan uppnås av gemenskapen.

Ingen av de åtgärder som vidtas av gemenskapen skall gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål.

Åtgärderna skall bidra till att uppfylla gemenskapens allmänna mål och därigenom bidra till energiförsörjningen och till att förbättra livskvaliteten för gemenskapens medborgare.

Åtgärderna bör väljas på grundval av en grundlig föregående utvärdering. De bör också ge fördelar på kort, medellång och lång sikt (mervärde) och bidra till att uppnå högsta kostnadseffektivitet genom att medlen står i rimlig proportion till de uppsatta målen. Forskningsverksamhet bör i fortsättningen inriktas på generisk och konkurrensneutral forskning inom de områden som anges i bilaga 1 i fördraget.

Det är lämpligt att grunda en insats av gemenskapen på följande kriterier:

- Forskning i mycket stor skala, vilken medlemsstaterna inte skulle kunna, eller endast med svårighet skulle kunna finansiera och ställa upp med personal till.

- Forskning som, om den bedrivs gemensamt, skulle innebära uppenbara fördelar, även efter det att man tagit hänsyn till de extra kostnader som allt internationellt samarbete innebär.

- Forskning som, på grund av den komplementära karaktären hos arbete som inom ett givet område utförs på nationell nivå, gör det möjligt att erhålla märkbara resultat inom gemenskapen som helhet i fråga om problem vars lösning kräver forskning i stor skala, särskilt geografiskt.

- Forskning som bidrar till fullbordandet av den inre marknaden och forskning som, där det finns behov, leder till upprättandet av enhetliga normer och standarder.

- Forskning som bidrar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen och främja en generellt harmonisk utveckling och samtidigt överensstämmer med det vetenskapliga och tekniska kvalitetsmålet.

- Forskningsverksamhet som bidrar till att mobilisera eller förbättra europeisk vetenskaplig och teknisk potential och åtgärder som förbättrar samordningen mellan nationella FTU-program och gemenskapens FTU-program och mellan gemenskapsprogram och arbete inom andra internationella forum.

BILAGA 3

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL

Vid genomförandet av forskning och utbildning inom kärnenergiområdet som stöds av gemenskapen kommer två huvudvägar att användas: dels inriktning av de finansiella resurserna på ett begränsat antal ämnen som utvalts på grundval av de kriterier som anges närmare i bilaga 2 (åtgärder med delade kostnader), och dels förbättring av samordningen mellan nationella FTU-program och mellan nationella och gemenskapens FTU-program med lämpliga medel.

Vid sidan av de traditionella nätverk som hittills upprättats i samband med gemenskapens verksamheter kan följande medel användas:

- Konsortier för integrerade projekt som bygger på den modell som används för fusionsprogram i tidigare ramprogram. Medlemsstaterna kommer att hjälpa kommissionen att utse de laboratorier eller institut som kommer att associeras i ett integrerat projekt som stöds genom de finansiella resurser inom gemenskapen som samlats i en pott. Andra större europeiska forskningsorgan kan bjudas in att delta.

- Samordnade nätverk som organiseras av kommissionen enligt de linjer som följts tidigare, t.ex. i de biomedicinska programmen i det tredje ramprogrammet.

- Tematiska nätverk som för ett bestämt tekniskt eller industriellt mål för samman tillverkare, användare, universitet och forskningscentra för att underlätta integrering och överföring av kunskap och tekniker och för att säkerställa att full hänsyn tas till marknadens behov. De skall organiseras med stöd av gemenskapen. De skall initieras och ledas nerifrån.

GFC kan bidra till att genomföra detta nya tillvägagångssätt. Eftersom centret aktivt deltar i kärnforskning och är nära knutet till utformningen och genomförandet av gemenskapens politik skulle det, inom de vetenskapliga och tekniska områden som dess kompetens täcker, kunna spela en roll i organiserandet av nätverk eller konsortier som omgrupperar offentliga och privata laboratorier i medlemsstaterna.

Dessutom kommer GFC att gradvis konkurrera om de medel som är tillgängliga för ramprogrammets verksamhet, med undantag av direkta åtgärder.

Vad gäller demonstrationsprojekt är målet att visa den praktiska genomförbarheten av ny teknik, vid behov tillsammans med möjliga ekonomiska fördelar. Projekten kommer att vara konkurrensneutral och bör som sådana inriktas på tillämpningen av ny teknik och engagera både producenter och förbrukare.

Följande stycken anger det vetenskapliga och tekniska innehållet i de verksamheter som skall utföras och skälen för att inkludera dem i ramprogrammet för 1994 1998.

Säkerhet vid kärnklyvning

Målet är att garantera säkerhet för all kärnenergiverksamhet, elektricitetsproduktion genom klyvning, användning av radioaktivitet eller joniserande strålning, eller förekomsten av naturlig radioaktivitet. Trots de framsteg som uppnåtts av elektricitetsindustrin har Tjernobylolyckan framhävt behovet av forskning i särskilda ämnen i samarbete med specialister på kärnkraftssäkerhet i Central- och Östeuropa. Det är nödvändigt att stärka valet av kärnkraft genom att visa vår förmåga att styra den inom alla dess tillämpningsområden. Denna demonstration av fullständig förmåga till säkerhet vid kärnklyvning skall göras enligt fyra huvudlinjer

- utveckling av ett dynamiskt tillvägagångssätt för nukleär säkerhet som bidrar till förstärkningen av en "säkerhetskultur" i hela världen,

- gemensam användning av de stora europeiska anläggningarna uppnå en bättre förståelse av de avgörande fenomen som är knutna till kärnbränslecykeln och avfall,

- fortsatt utveckling av tekniker för kärnkraftssäkerhet,

- integrering av strålskydd i ett globalt system för skydd av människan och miljön.

Vad gäller det första området, där verksamheten skall utföras i nära samarbete med ansvariga internationella organisationer, kommer verksamhetsområdena att beröra undersökning av nya system för styrning och övervakning i samband med allvarliga olyckor och deras inverkan på människan och miljön och arbete med nya säkerhetsegenskaper för innovativa reaktorer. Den fortsatta driften av äldre anläggningar kommer att kräva kompletterande undersökningar inom ramen för forskningsnätverk. Forskning och samordnade åtgärder i samarbete med nationella myndigheter i fråga om särskilda aspekter på stängningen av anläggningar i gemenskapen och återställande av anläggningsområden planeras.

Vad gäller det andra området, kommer det arbete som utförs av GFC i fråga om kärnbränslecykeln och radioaktivt avfall, bl.a. att inriktas på de säkerhetsproblem som är knutna till kärnbränsle, slutförvaring och actinider. Det standardförberedande arbetet skall utvecklas. Ordningen med att låta forskare från alla medlemsstater gemensamt använda underjordiska anläggningar skall utökas.

GFC:s forskningsverksamhet i fråga om säkerhetskontroll, särskilt inom ramen för nationella laboratoriers nätverk, tar sikte på att uppnå resultat, eller på utveckling av ny teknik som är nödvändig för att säkra att skyldigheterna i fråga om säkerhetskontroll enligt fördragen iakttas, och till att bidra till att de skyldigheter som följer av icke-spridningsfördraget iakttas. Dessutom kommer GFC att fortsätta med sin verksamhet med att stödja fullföljandet av de uppgifter som är kommissionens ansvar inom detta område samt med sitt deltagande i att upprätta ett sammanhängande och pålitligt internationellt system för säkerhetskontroll genom sitt samarbete med Internationella atomenergiorganet (IAEA) och dess samarbete med de länder som önskar bidra till ett sådant system.

I fråga om strålskydd förblir en grundlig förståelse av de biologiska mekanismer som uppstår genom strålexponering nyckeln till att uppnå en bättre kvantifiering av verkningarna av låga doser, parallellt med epidemiologiska studier av kontaminerade regioner. Minskningen av exponering från alla källor med hänsyn tagen till sociala och ekonomiska förbehåll förblir målet för skydd av människan och miljön. Undersökningar av överföring av radioaktivitet från miljön och utvecklingen av bättre metoder för utvärdering av exponering skall utföras för att förbättra utvärdering och hantering av de risker som är förenade med joniserande strålning för att ytterligare minska och förhindra hälsoskador.

Problemen med radioaktiv förorening med ursprung i olyckor eller olämpliga driftsrutiner i länder i Central- och Östeuropa, särskilt i Tjernobyl, kräver samarbete med dessa länder. Upprättandet av ett nätverk av internationella centra skall stimulera internationellt samarbete och bidra till en bättre samordning av bilaterala och internationella initiativ.

Vad beträffar säkerhetsaspekterna vid kärnklyvning, som är av särskilt intresse för de central- och östeuropeiska länderna och de oberoende staterna i det tidigare Sovjetunionen, skall övervägas att låta laboratorier och forskningsinstitut i dessa länder delta. Gemenskapsmedel kan göras tillgängliga för att underlätta ett sådant deltagande. Närmare bestämmelser för ett sådant deltagande kommer att anges i beslutet om det särskilda programmet.

Kontrollerad termisk kärnfusion

Det långsiktiga målet för gemenskapens insats, som omfattar all verksamhet som utförs av medlemsstaterna (plus Sverige och Schweiz) i fråga om kontrollerad termisk kärnfusion genom magnetisk inneslutning, är ett gemensamt skapande av säkra, miljömässigt sunda reaktorprototyper som bör resultera i byggandet av ekonomiskt bärkraftiga kraftstationer, som kan möta potentiella förbrukares behov. I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt de krav som ställs på kraftproduktion. Den tid och de stora ansträngningar som krävs innan man kan nå detta mål, gör att det är nödvändigt med en total sammanhållning av de nätverksorganisationer som är knutna till gemenskapsinsatsen samt ett fullständigt utnyttjande av samarbetet med de stora fusionsprogrammen utanför gemenskapen.

Säkerhets- och miljöfrågor kommer att spela en central roll i förverkligandet av de stora anläggningar som ingår i den strategi som planeras för att få fram en reaktorprototyp. Under perioden 1994 1998 är den samtidiga utvecklingen av tre projekt nödvändig för att genomföra denna strategi. De följande verksamhetsfaserna, för den första etappen försöksreaktorn, förbättring av plasmafysik och konstruktion, för den andra etappen, demonstrationsreaktorn; teknik som på lång sikt är nödvändig för att fusion skall kunna utnyttjas som energikälla.

För perioden 1994 1998 kommer målet för de följande verksamhetsfaserna att vara att utarbeta en konstruktionsplan för en försöksreaktor inom ramen för den internationella fyrpartiöverenskommelsen ITER, mellan Euratom, Japan, Ryska federationen och Förenta staterna. För Euratom kommer annan verksamhet än deltagande i "Joint Central Team" att samordnas med NET-gruppen och utföras av de associerade laboratorierna, industrin (med ökat deltagande), JET och GFC.

En anläggningsplats för projektet i följande fas kommer att utses i Europa. Gemenskapsprojektet JET kommer att avslutas med en driftsfas med tritium. Expertis kommer att överföras, särskilt till ITER; tillgänglig utrustning kommer att utnyttjas i organisatoriska ramar som skall fastställas senare.

Innan ett slutligt beslut fattas att använda de finansiella medel som behövs för konstruktionen av en anläggning i den följande fasen, och i princip senast 1996, bör en rigorös, oberoende utvärdering av fusionsperspektiven företas och slutföras med hänsyn till tillgängliga bevis på att verkliga framsteg har gjorts på vägen mot programmets slutliga mål.

Associerade laboratorier skall fortsätta med Ett fullt utnyttjande av den konstruktion på vilken tokamaker och liknande konfigurationer grundar sig. Modernisering av befintliga anläggningar samt konstruktion av nya, såsom en stellarator, kan bli nödvändiga. Möjligheten av att använda andra fusionsreaktioner skall undersökas. Den teknik som utvecklats på lång sikt kommer att gälla vägg i vilken tritiumbridning sker, material, säkerhet och behovet av synnerligen tillförlitlig fjärrmanövrering i särskilda reaktormiljöer. Särskilda laboratorier, särskilt i GFC, skall bidra till att demonstrera en säker hantering av tritium.

Forskningen skall i fortsättningen inriktas på kontrollerad termisk kärnfusion genom magnetisk inneslutning. Den nuvarande verksamheten med kontakt med andra metoder för kontrollerad termisk kärnfusion, särskilt tröghetsinneslutning, skall fortsätta.

Samverkan mellan forskning och utveckling kommer att utvecklas. Vetenskapsmännens rörlighet kommer att ökas, särskilt inom ramen för konsortier för integrerade åtgärder, med deltagande av flera associerade laboratorier i gemensamma projekt. Den decentraliserade förvaltningen av programmet skall bibehållas.

BILAGA 4

REGLER FÖR FINANSIELLT BIDRAG FRÅN GEMENSKAPEN

1. Det finansiella bidraget från gemenskapen för FTU-verksamhet som ges till särskilda program skall vara:

a) Indirekta åtgärder

- Åtgärder med kostnadsdelning vilka genomförs tilsammans med trejde man ():

- för FTU-projekt, inklusive konsortier för integrerade projekt: högst 50 % av kostnaden för projektet och gradvis lägre procentsats ju mer marknadsrelaterat projektet är. De universitet, högre utbildningsanstalter och andra forskningscentra som inte använder analytisk budgeträkenskap kommer att få återbetalning på basis av 100 % av tillkommande kostnader,

- för tematiska nätverk och utbildning och forskarrörlighet: 100 % av de tillkommande kostanderna,

- För förberedande och åtföljande åtgärder samt för stödåtgärder: upp till 100 % av kostnaden för åtgärden.

- Samordnade åtgärder:

För samordnade åtgärder som består av samordning av FTU-projekt, såsom samordnade nätverk: upp till 100 % av samordningskostnaderna.

b) Direkta åtgärder

För direkta åtgärder som utförs av GFC och som består av FTU-program eller delar av program och vetenskapliga och tekniska verksamheter som är nödvändiga för verkställandet av Euratomfördraget och som kräver GFC:s neutralitet: normalt 100 % av forskningskostnaden.

Det får inte göras några undantag från dessa allmänna regler, utom enligt de villkor som anges i varje särskilt program.

2. Reglerna för gemenskapens deltagande i projektet JET och i ITER-verksamhet specificeras i det särskilda programmet för kontrollerad termisk kärnfusion.

() GFC, i samarbete med partners som är etablerade i medlemsstaterna, kan delta i åtgärder med delade kostnader på samma basis som tredje man.