21997A1212(03)

KONVENTION om samarbete om skydd för och hållbart utnyttjande av Donau (Donauskyddskonventionen)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Ingress . 22

Del I: Allmänna bestämmelser . 22

Artikel 1: Definitioner . 22

Artikel 2: Samarbetets mål och principer . 23

Artikel 3: Räckvidd . 23

Artikel 4: Samarbetsformer . 24

Del II: Multilateralt samarbete . 24

Artikel 5: Förebyggande, kontroll och minskning av gränsöverskridande påverkan . 24

Artikel 6: Särskilda åtgärder för skydd av vattenresurserna . 24

Artikel 7: Begränsning av utsläppen; mål och kriterier för vattenkvaliteten . 25

Artikel 8: Inventering av utsläppen, åtgärdsprogram och rapporter om framsteg . 25

Artikel 9: Övervakningsprogram . 26

Artikel 10: Rapporteringsskyldighet . 26

Artikel 11: Samråd . 27

Artikel 12: Informationsutbyte . 27

Artikel 13: Skydd för överlämnad information . 27

Artikel 14: Information till allmänheten . 28

Artikel 15: Forskning och utveckling . 28

Artikel 16: Meddelande-, varnings- och alarmsystem, beredskapsplaner . 28

Artikel 17: Ömsesidigt bistånd . 28

Del III: Den internationella kommissionen . 29

Artikel 18: Inrättande, uppgifter och befogenheter . 29

Artikel 19: Övergångsbestämmelser rörande Bukarestdeklarationen . 29

Del IV: Bestämmelser om förfarande och slutbestämmelser . 30

Artikel 20: Bilagornas giltighet . 30

Artikel 21: Befintliga avtal och tilläggsavtal . 30

Artikel 22: Parternas konferens . 30

Artikel 23: Ändringar i konventionen . 30

Artikel 24: Biläggande av tvister . 31

Artikel 25: Undertecknande . 31

Artikel 26: Ratifikation, godtagande och godkännande . 31

Artikel 27: Ikraftträdande . 31

Artikel 28: Anslutning och deltagande . 31

Artikel 29: Frånträdande . 31

Artikel 30: Depositariens funktioner . 32

Artikel 31: Giltiga texter, deposition . 32

Bilaga I: . 33

Del 1: Bästa tillgängliga teknik . 33

Del 2: Största möjliga hänsynstagande till miljön . 33

Bilaga II: Industrigrenar och farliga ämnen . 35

Del 1: Förteckning över industrigrenar och industrier . 35

Del 2: Vägledande förteckning över farliga ämnen och grupper av ämnen . 37

Bilaga III: Allmänna riktlinjer för mål och kriterier för vattenkvaliteten . 38

Bilaga IV: Stadga för den internationella kommissionen för skydd av Donau . 39

Bilaga V: Skiljedom . 41

INGRESS

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att intensifiera sitt samarbete om vattenförsörjningen när det gäller vattenskydd och vattenanvändning,

SOM OROAS av uppkomna och potentiella negativa effekter på Donaustaternas miljö, ekonomier och välstånd på kort eller lång sikt till följd av de förändrade villkoren för vattnet i Donaubäckenet,

SOM STARKT BETONAR nödvändigheten av att snabbt stärka de nationella och internationella åtgärderna för att förebygga, kontrollera och minska den avsevärda gränsöverskridande påverkan som utsläppen av farliga ämnen och näringsämnen har på vattenmiljön i Donaubäckenet, varvid vederbörlig uppmärksamhet även bör ägnas Svarta havet,

SOM LOVORDAR de åtgärder som på nationellt initiativ redan har vidtagits i Donauländerna och på bilateral och multilateral samarbetsnivå, liksom de ansträngningar som Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa och Europeiska unionen redan gjort inom ESK-processen för att främja bilateralt och multilateralt samarbete, för att förebygga och kontrollera gränsöverskridande föroreningar, för att åstadkomma en hållbar vattenförsörjning och ett rationellt utnyttjande och bevarande av vattenresurserna,

SOM särskilt HÄNVISAR till konventionen av den 17 mars 1992 om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar och till det befintliga bilaterala och multilaterala samarbetet mellan Donaustaterna, vilket kommer att fortsätta och på lämpligt sätt beaktas i samarbetet mellan Donaustater, samt till konventionen av den 21 april 1992 om skydd av Svarta havet mot föroreningar,

SOM EFTERSTRÄVAR att varaktigt förbättra och skydda Donau och vattendragen i dess avrinningsområde, särskilt i ett gränsöverskridande sammanhang, och att åstadkomma en hållbar vattenförsörjning, varvid hänsyn på lämpligt sätt bör tas till Donaustaternas intressen när det gäller vattenanvändningen och till skyddet av den marina miljön i Svarta havet,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 Definitioner

I denna konvention avses med

a) Donaustaterna: de suveräna stater som har en betydande andel av Donaus vattenområde. Med betydande andel avses den andel som överstiger 2 000 km² av hela avrinningsområdet,

b) Donaus avrinningsområde: hela det hydrologiska flodområdet i den mån de avtalsslutande parterna har en andel i det,

c) gränsöverskridande påverkan: varje skadlig påverkan av betydelse för flodmiljön som uppkommit genom en förändring av villkoren för vattnet på grund av mänsklig verksamhet och som sträcker sig utöver ett område som lyder under en avtalsslutande parts jurisdiktion. Sådana förändringar kan påverka liv och egendom, säkerheten för anläggningar och de berörda hydrologiska ekosystemen,

d) farliga ämnen: ämnen som har toxiska, cancerogena, mutagena, teratogena eller bioackumulativa effekter, särskilt sådana som är beständiga och har en betydande skadlig inverkan på levande organismer,

e) ämnen som är farliga för vattnet: ämnen vars farlighet för vattenresurserna är exceptionellt stor så att hanteringen av dem kräver särskilda förebyggande och skyddande åtgärder,

f) punktkällor och diffusa källor till vattenföroreningar: källor till skadliga ämnen och näringsämnen vars inflöde i vattendragen orsakas antingen av lokalt avgränsade utsläpp (punktkällor) eller av diffusa effekter som är vitt utspridda över hela avrinningsområdet (diffusa källor),

g) vattenbalansen: det förhållande som kännetecknar den naturliga vattenförsörjningen i ett helt flodbäcken med avseende på dessa beståndsdelar (nederbörd, avdunstning och avrinning över och under markytan). Däri ingår även sådana faktorer som beror på människans pågående ingrepp i form av vattenanvändning och påverkan på vattenkvaliteten,

h) korrelationsdata: sammanställda data som härleds från vattenbalansen uppströms i den mån de utgör relevanta ingångsdata som krävs för att fastställa vattenbalansen nedströms och Donaus allmänna vattenbalans. Såtillvida omfattar dessa data komponenterna i vattenbalansen för alla viktigare gränsöverskridande vattendrag i Donaus avrinningsområde. Korrelationsdata avser ett tvärsnitt av de gränsöverskridande vattendragen där dessa markerar, passerar eller är belägna nära gränserna mellan de avtalsslutande parterna,

i) den internationella kommissionen: den organisation som inrättas genom artikel 18 i denna konvention.

Artikel 2 Samarbetets mål och principer

1. De avtalsslutande parterna skall sträva efter att uppnå målen för en hållbar och rättvis vattenförsörjning, bl.a. genom att så långt som möjligt bevara, förbättra och rationellt utnyttja ytvattnet och grundvattnet i avrinningsområdet. Parterna skall vidare göra alla ansträngningar för att bekämpa de risker som uppkommer vid olyckshändelser som omfattar ämnen som är farliga för Donaus vatten, översvämningar och islossning. De skall dessutom sträva efter att försöka bidra till att minska mängden föroreningar till Svarta havet som kommer från avrinningsområdet.

2. De avtalsslutande parterna skall enligt bestämmelserna i denna konvention samarbeta i grundläggande frågor om vattenförsörjningen och vidta alla lämpliga rättsliga, administrativa och tekniska åtgärder för att åtminstone bevara och förbättra det nuvarande tillståndet för miljö- och vattenkvaliteten i Donau och för vattendragen i dess avrinningsområde samt förebygga eventuella skadliga konsekvenser och förändringar som uppstår eller kan uppstå.

3. De avtalsslutande parterna skall därför, med beaktande av att åtgärder för att minska vattenföroreningarna och utnyttja vattnet på ett rationellt och hållbart sätt är mycket brådskande, göra lämpliga prioriteringar och stärka, harmonisera och samordna de åtgärder som pågår och planeras på nationell och internationell nivå i hela Donaubäckenet för att Donau skall kunna utvecklas på ett hållbart sätt och dess miljö skyddas. Detta mål är särskilt inriktat på att säkerställa en hållbar användning av vattenresurserna för kommunalt och industriellt bruk och för jordbruket liksom på att bevara och restaurera ekosystemen samt på att tillmötesgå även andra krav som gäller folkhälsan.

4. Principen "förorenaren betalar" och försiktighetsprincipen utgör grunden för alla åtgärder till skydd för Donau och vattnen inom dess avrinningsområde.

5. Samarbetet om vattenförsörjningen skall vara inriktad på en hållbar vattenförsörjning, dvs. på som för en stabil och miljömässigt sund utveckling som samtidigt syftar till

- att bevara livskvaliteten totalt sett,

- att bibehålla en fortsatt tillgång till naturresurserna,

- att undvika bestående miljöskador och skydda ekosystemen, samt

- ett preventivt förhållningssätt.

6. Tillämpningen av denna konvention får under inga omständigheter orsaka någon märkbar direkt eller indirekt ökning av påverkan på flodmiljön.

7. Varje avtalsslutande part har rätt att besluta om och vidta strängare åtgärder än de som följer av bestämmelserna i denna konvention.

Artikel 3 Räckvidd

1. Denna konvention gäller för Donaus avrinningsområde så som det definieras i artikel 1 b.

2. Följande planerade verksamheter och pågående åtgärder skall särskilt vara föremål för denna konvention i den mån de har eller kan få gränsöverskridande påverkan:

a) Utsläpp av avloppsvatten, tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen både från punktkällor och diffusa källor samt värmeutsläpp.

b) Planerade verksamheter och åtgärder för vattenbyggnadsarbeten, särskilt reglering och kontroll av avrinningen och uppdämningen av vattendragen, för kontroll av översvämningar och islossning liksom inverkan på avrinningssystemet från de anläggningar som är belägna i eller vid vattendraget.

c) Andra planerade verksamheter och åtgärder för vattenanvändning, t.ex. utnyttjande av vattenkraft, avledning av vatten och vattentäkt.

d) Drift av befintliga vattenbyggnadstekniska anläggningar, t.ex. reservoarer, vattenkraftverk; åtgärder för att förebygga påverkan på miljön, däribland försämring av de hydrologiska betingelserna, erosion, abrasion, översvämning och sedimentavlagringar; åtgärder för att skydda ekosystemen.

e) Hantering av ämnen som är farliga för vattnet och förebyggande åtgärder vad gäller olyckor.

3. Denna konvention är tillämplig på fisket och sjöfarten på inre vattenvägar i den mån dessa verksamheter medför problem när det gäller att skydda vattnet från föroreningar.

Artikel 4 Samarbetsformer

Formerna för samarbete enligt denna konvention är i regel följande:

a) Samråd och gemensamma aktiviteter inom ramen för den internationella kommissionen enligt bestämmelserna i denna konvention.

b) Utbyte av information om bilaterala och multilaterala avtal, rättsliga regleringar och åtgärder vad gäller vattenförsörjningen; utbyte av lagtexter, direktiv och andra publikationer; annat informations- och erfarenhetsutbyte.

DEL II MULTILATERALT SAMARBETE

Artikel 5 Förebyggande, kontroll och minskning av gränsöverskridande påverkan

1. De avtalsslutande parterna skall utarbeta, anta och genomföra relevanta rättsliga, administrativa och tekniska åtgärder och se till att de nationella förutsättningarna och den grund som krävs för att säkerställa ett effektivt skydd av vattenkvaliteten och ett hållbart utnyttjande av vattnet föreligger, och därigenom även förebygga, kontrollera och minska den gränsöverskridande påverkan.

2. I detta syfte skall de avtalsslutande parterna individuellt eller tillsammans vidta framför allt de åtgärder som anges nedan:

a) Redovisa tillståndet för de naturliga vattenresurserna i Donaus avrinningsområde enligt de parametrar för kvantitet och kvalitet som man enats om, inbegripet berörd metodik.

b) Utfärda rättsliga föreskrifter som anger de krav och tidsfrister som skall vara uppfyllda vid utsläpp av avloppsvatten.

c) Utfärda rättsliga föreskrifter för hantering av ämnen som är farliga för vattnet.

d) Anta bestämmelser för minskning av tillflödet av näringsämnen och farliga ämnen från diffusa källor, särskilt för användning av näringsämnen, växtskyddsmedel och pesticider i jordbruket.

e) I syfte att harmonisera dessa bestämmelser på en hög skyddsnivå och genomföra motsvarande åtgärder på ett harmoniserat sätt skall parterna beakta de resultat och förslag som läggs fram av den internationella kommissionen.

f) Parterna skall samarbeta och vidta lämpliga åtgärder för att undvika gränsöverskridande påverkan av avfall och farliga ämnen, särskilt från transporter.

Artikel 6 Särskilda åtgärder för skydd av vattenresurserna

De avtalsslutande parterna skall vidta lämpliga åtgärder i syfte att undvika eller minska gränsöverskridande påverkan och i syfte att hållbart och rättvist utnyttja vattenresurserna samt bevara de ekologiska resurserna, särskilt genom att

a) redovisa de grundvattenresurser som skall skyddas på lång sikt och de skyddszoner som är värdefulla för den befintliga eller framtida dricksvattenförsörjningen,

b) undvika förorening av grundvattenresurserna, särskilt dem som på lång sikt är förbehållna dricksvattenförsörjningen, i synnerhet föroreningar som orsakas av nitrater, växtskyddsmedel och pesticider och andra farliga ämnen,

c) genom förebyggande åtgärder och kontrollåtgärder minimera riskerna för förorening genom olyckshändelse,

d) beakta den eventuella inverkan på vattenkvaliteten av planerade och pågående åtgärder enligt artikel 3.2,

e) utvärdera vikten av olika biotopa element för flodens ekologi och föreslå åtgärder för att förbättra de ekologiska betingelserna för vattnet och strandmiljön.

Artikel 7 Begränsning av utsläppen: mål och kriterier för vattenkvaliteten

1. De avtalsslutande parterna skall med beaktande av den internationella kommissionens förslag fastställa gränsvärden för utsläppen från enskilda industrigrenar eller industrier såvitt avser mängder och koncentrationer av föroreningar, som i möjligaste mån skall grundas på tekniker som innebär litet eller inget avfall vid källan. Om farliga ämnen släpps ut skall gränsvärdena för utsläppen baseras på bästa tillgängliga teknik för minskning av dem vid källan eller för rening av avloppsvattnet. För kommunalt avloppsvatten skall gränserna för utsläppen grundas på tillämpning av åtminstone biologisk eller likvärdig behandling.

2. Kompletterande bestämmelser för att förebygga eller minska utsläpp av farliga ämnen och näringsämnen skall med iakttagande av största möjliga hänsynstagande till miljön utarbetas av parterna när det gäller diffusa källor, särskilt när de huvudsakliga källorna finns inom jordbruket.

3. För tillämpningen av punkterna 1 och 2 innehåller bilaga II till denna konvention en förteckning över industrigrenar och industrier samt en kompletterande förteckning över farliga ämnen och grupper av ämnen, vars utsläpp från punktkällor och diffusa källor måste förebyggas eller avsevärt minskas. Det åligger den internationella kommissionen att aktualisera bilaga II.

4. De avtalsslutande parterna skall dessutom i den mån detta är lämpligt fastställa gemensamma mål för vattenkvaliteten och tillämpa kriterier för denna i syfte att förebygga, kontrollera och minska gränsöverskridande påverkan. Allmänna riktlinjer för detta ges i bilaga III som skall tillämpas och preciseras av de avtalsslutande parterna, både nationellt och, när det är lämpligt, gemensamt.

5. I syfte att effektivt begränsa utsläppen i områden under sin jurisdiktion skall de avtalsslutande parterna säkerställa de nödvändiga förutsättningarna och genomförandet.

De skall säkerställa att

a) de nationella bestämmelserna för begränsning av utsläppen och nivån på de normer som dessa innehåller steg för steg harmoniseras med begränsningen av utsläppen enligt denna konvention,

b) utsläpp av avloppsvatten undantagslöst sker med tidsbegränsade tillstånd som i förväg utfärdas av de behöriga myndigheterna,

c) bestämmelser och tillstånd när det gäller förebyggande åtgärder och kontroll av nya eller moderniserade industrianläggningar, i synnerhet om farliga ämnen ingår, är inriktade på den bästa tillgängliga tekniken och genomförs med högsta prioritet,

d) strängare bestämmelser än normerna i enskilda fall till och med förbud utfärdas om det mottagande vattnets karaktär och ekosystem kräver det i anslutning till punkt 4,

e) de behöriga myndigheterna övervakar att verksamhet som kan antas ha gränsöverskridande påverkan utövas i enlighet med de tillstånd och bestämmelser som utfärdats,

f) miljökonsekvensbedömningar i enlighet med övernationella och internationella bestämmelser eller andra förfaranden för utvärdering och bedömning av miljöeffekterna görs,

g) de behöriga myndigheterna vid planering, tillståndsgivning och genomförande av de verksamheter och åtgärder som anges i artikel 3.2 och i artikel 16.2 beaktar riskerna för olyckshändelser där ämnen som är farliga för vattnet ingår genom att vidta förebyggande åtgärder och ställa upp förhållningsregler för bekämpningsåtgärder efter olyckor.

Artikel 8 Inventering av utsläppen, åtgärdsprogram och rapporter om framsteg

1. De avtalsslutande parterna skall regelbundet företa inventeringar av relevanta punktkällor och diffusa källor till förorening av Donaus avrinningsområde, inbegripet de förebyggande åtgärder och de åtgärder för att minska utsläppen som redan vidtagits, samt hur effektiva dessa åtgärder är, varvid bestämmelserna i artikel 5.2 a vederbörligen beaktas.

2. På grundval av dessa mätningar skall de avtalsslutande parterna efter hand upprätta en förteckning över ytterligare förebyggande åtgärder och över de åtgärder för att minska utsläppen som skall vidtas steg för steg så långt det krävs för att uppnå målen i denna konvention.

3. Inventeringen av utsläppen och förteckningen över de åtgärder som skall vidtas utgör grunden för de gemensamma åtgärdsprogram som parterna skall utarbeta, varvid hänsyn skall tas till gjorda prioriteringar vad gäller graden av brådska och effektiviteten. Dessa åtgärdsprogram skall särskilt syfta till att minska föroreningsbelastningen och föroreningskoncentrationen, både från industriella och kommunala punktkällor och diffusa källor. De skall bl.a. innehålla förebyggande åtgärder och åtgärder för att minska utsläppen, inbegripet tidsplaner och kostnadsberäkningar.

4. De avtalsslutande parterna skall vidare övervaka de framsteg som gjorts vad gäller genomförandet av de gemensamma åtgärdsprogrammen genom att utarbeta återkommande rapporter över dessa framsteg. Rapporterna skall innehålla uppgifter om både de förebyggande åtgärder som genomförts och om de framsteg som gjorts när det gäller flodvattnets tillstånd mot bakgrund av den aktuella bedömningen.

Artikel 9 Övervakningsprogram

På grundval av sin nationella verksamhet skall de avtalsslutande parterna samarbeta i fråga om övervakning och bedömning.

1. I detta syfte skall de

- harmonisera de metoder för övervakning och bedömning som de tillämpar på nationell nivå eller göra dessa jämförbara, särskilt när det gäller vattenkvalitet, kontroll av utsläpp, prognoser för högvatten och vattenbalans, så att de resultat som skall ingå i den gemensamma övervaknings- och bedömningsverksamheten är jämförbara,

- utveckla samordnade eller gemensamma övervakningssystem, i vilka stationära eller mobila mätinstrument och kommunikations- och databearbetningsanläggningar används,

- utarbeta och genomföra gemensamma program för övervakning av flodvattnets tillstånd i Donaus avrinningsområde avseende både vattenkvalitet och vattenkvantitet, sedimentavlagringar och flodens ekosystem. Programmen skall ligga till grund för en bedömning av gränsöverskridande påverkan, t.ex. gränsöverskridande föroreningar och förändringar av flodsystemet liksom vattenbalans, översvämningar och islossning,

- utveckla gemensamma eller harmoniserade metoder för övervakning och bedömning av avloppsvatten, inbegripet bearbetning, utvärdering och dokumentation av data med hänsyn till branschspecifika sätt att hantera begränsningar av utsläppen (bilaga II, del 1),

- utföra inventeringar av relevanta punktkällor, inbegripet de föroreningar som släpps ut, (inventering av utsläpp) och uppskatta vattenföroreningar från diffusa källor med beaktande av del 2 i bilaga II; revidera detta underlag i enlighet med det aktuella tillståndet.

2. De skall i synnerhet komma överens om platser för övervakning, karakteristika för vattenkvaliteten och de parametrar för förorening enligt vilka Donau regelbundet och tillräckligt ofta skall bedömas, varvid det berörda vattendragets ekologiska och hydrologiska karaktär och de typiska utsläppen av föroreningar inom detta vattenområde skall beaktas.

3. De avtalsslutande parterna skall på grundval av en harmoniserad metodik fastställa både den inhemska vattenbalansen och den allmänna vattenbalansen i Donaubäckenet. Parterna skall i detta syfte i erforderlig utsträckning bidra med korrelationsdata som vid tillämpning av den harmoniserade metodiken är tillräckligt jämförbar. På samma dataunderlag kan även vattenbalanserna för Donaus viktigare biflöden sammanställas.

4. De skall periodiskt bedöma Donaus vattenkvalitet och de framsteg som de gjort genom sina åtgärder för förebyggande, kontroll och minskning av de gränsöverskridande effekterna. Resultaten skall presenteras för allmänheten i lämpliga publikationer.

Artikel 10 Rapporteringsskyldighet

De avtalsslutande parterna skall till den internationella kommissionen redovisa de underlag som kommissionen behöver för att utföra sina uppgifter. Dessa redovisningar skall särskilt omfatta

a) rapporter och handlingar som anges i denna konvention eller begärs av kommissionen,

b) information om förekomst, ingående, ändring av eller frånträdande med avseende på bilaterala och multilaterala överenskommelser och fördrag som reglerar Donaus och dess avrinningsområdes skydd och vattenförsörjning eller som är av betydelse för frågor i samband därmed,

c) information och parternas gällande lagar, förordningar och andra föreskrifter som reglerar Donaus och dess avrinningsområdes skydd och vattenförsörjning eller som är av betydelse för frågor som har samband därmed,

d) meddelanden om på vilket sätt, inom vilken tid och till vilken kostnad de åtgärdsinriktade besluten kommer att genomföras på nationell nivå, t.ex. rekommendationer, program och åtgärder, senast inom en överenskommen tidsfrist efter de att den internationella kommissionen fattat sitt beslut,

e) utseende av de för samarbetet behöriga institutioner som den internationella kommissionen eller andra avtalsslutande parter skall vända sig till inom ramen för denna konvention,

f) meddelanden om planerade verksamheter som på grund av sin karaktär kan komma att ha en gränsöverskridande påverkan.

Artikel 11 Samråd

1. Efter att ha utbytt information skall de avtalsslutande parterna på begäran av en eller flera andra berörda avtalsslutande parter inleda samråd om de planerade verksamheter som avses i artikel 3.2 och som kan ha en gränsöverskridande påverkan, i den mån detta informationsutbyte och dessa överläggningar inte redan ingår i ett bilateralt eller annat internationellt samarbete. Samrådet skall i regel ske inom ramen för den internationella kommissionen och syfta till att finna en lösning.

2. Innan ett beslut om planerade verksamheter fattas skall de behöriga myndigheterna - såvida det inte föreligger fara i dröjsmål - avvakta resultatet av samrådet, förutsatt att detta avslutas inom ett år efter det att påbörjades.

Artikel 12 Informationsutbyte

1. De avtalsslutande parterna skall i enlighet med den internationella kommissionens beslut utbyta rimligen tillgängliga data rörande bl.a.

a) de allmänna betingelserna för flodmiljön i Donaus avrinningsområde,

b) de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av bästa tillgängliga teknik och resultaten av forskning och utveckling,

c) data om utsläpp och övervakning,

d) åtgärder som vidtagits och planeras för att förebygga, kontrollera och minska den gränsöverskridande påverkan,

e) föreskrifter för utsläpp av avloppsvatten, samt

f) olyckor där för vattnet farliga ämnen ingår.

2. För att harmonisera gränsvärdena för utsläppen skall de avtalsslutande parterna utbyta information om sina bestämmelser.

3. Om en avtalsslutande part får en begäran från en annan avtalsslutande part om att överlämna uppgifter som inte är tillgängliga skall den förstnämnda parten bemöda sig om att villfara denna begäran, men får uppställa som villkor att den part som begär uppgifterna skall betala en rimlig avgift för insamlandet och, när det är lämpligt, bearbetningen av dessa.

4. För genomförandet av denna konvention skall de avtalsslutande parterna underlätta utbyte av bästa tillgängliga tekniker, särskilt genom att främja kommersiellt utbyte av tillgängliga tekniker, direkta industriella kontakter och direkt industriellt samarbete, däribland samriskföretag, samt genom utbyte av informationer och erfarenheter samt tekniskt bistånd. De avtalsslutande parterna skall också genomföra gemensamma utbildningsprogram och anordna relevanta seminarier och möten.

5. Bestämmelserna i denna konvention skall inte påverka parternas rättigheter eller skyldigheter enligt sina nationella lagar och andra författningar eller vedertagen praxis och tillämpliga internationella bestämmelser om skydd för personuppgifter, immateriell äganderätt, inbegripet industri- och affärshemligheter, eller nationell säkerhet.

6. Om en part ändå beslutar att tillhandahålla sådana skyddade uppgifter till en annan part, skall den part som mottar dessa iaktta att uppgifterna är konfidentiella och beakta de villkor under vilka de lämnats och får endast använda dessa uppgifter för de syften för vilka de tillhandahölls.

Artikel 13 Skydd för tillhandahållen information

I den mån industri- och affärshemligheter eller andra konfidentiella uppgifter överlämnas till följd av denna konvention och i enlighet med nationell lagstiftning, skall de mottagande parterna iakta att uppgifterna omfattas av sekretess genom att inte använda dem i andra syften än dem som anges i konventionen, offentliggöra dem eller på annat sätt låta tredje man få tillgång till dem. Om en part anser sig oförmögen att uppfylla denna skyldighet när det gäller konfidentiella uppgifter som överlämnats till den, skall den omedelbart underrätta den part som överlämnat uppgifterna om detta och skicka tillbaka dem. Personuppgifter skall överlämnas till parterna i enlighet med den nationella lagstiftningen hos den part som överlämnat dem. Mottagaren får endast använda personuppgifterna för det syfte och på de villkor som den som överlämnat dem har angett.

Artikel 14 Information till allmänheten

1. De avtalsslutande parterna skall se till att deras behöriga myndigheter åläggs att på varje rimlig begäran av fysiska och juridiska personer så snart som möjligt ställa information om tillståndet eller kvaliteten på flodmiljön i Donaubäckenet till förfogande mot en rimlig avgift, utan att dessa personer behöver visa att de har intresse i saken.

2. Den information som avses i punkt 1 i denna artikel och som offentliga myndigheter förfogar över får lämnas i skriftlig form, som bild, i muntlig form eller i databaserad form.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka parternas rätt att i enlighet med sin nationella lagstiftning eller gällande internationella författningar avslå en sådan begäran om den rör

a) sekretess när det gäller myndighetsutövning, internationella relationer och nationellt försvar,

b) allmän säkerhet,

c) fall som är anhängiga vid domstol, som är eller har varit föremål för utredning, inbegripet utredning om disciplinära åtgärder, eller föremål för förberedande förfaranden,

d) affärs- och industrihemligheter och immateriell äganderätt,

e) sekretessen när det gäller personuppgifter eller personakter,

f) material som överlämnats av tredje man utan att denne är rättsligt förpliktigad att göra det, samt

g) material vars utlämnande skulle innebära att det blev mer sannolikt att den miljö, som materialet rör, skulle skadas.

4. En offentlig myndighet skall så snart som möjligt lämna ett svar till den person som begär information. Skälen för att avslå en begäran om information skall lämnas skriftligt.

Artikel 15 Forskning och utveckling

1. För att främja syftena med denna konvention skall de avtalsslutande parterna inrätta kompletterande eller gemensamma vetenskapliga eller tekniska forskningsprogram och i enlighet med ett förfarande som skall bestämmas av den internationella kommissionen till kommissionen överlämna

a) resultaten av sådan kompletterande, gemensam eller annan relevant forskning som de offentliga myndigheterna har tillgång till, och

b) relevanta delar av andra vetenskapliga och tekniska forskningsprogram.

2. Därvid skall de avtalsslutande parterna beakta det arbete som utförs eller stöds av på dessa områden verksamma internationella organisationer och instanser.

Artikel 16 Meddelande-, varnings- och alarmsystem, beredskapsplaner

1. De avtalsslutande parterna skall upprätta samordnade eller gemensamma meddelande-, varnings- och alarmsystem med avseende på hela Donaubäckenet i den utsträckning detta behövs för att komplettera de system som upprättats och drivs på bilateral nivå. De skall samråda om medel och metoder för att harmonisera de nationella meddelande-, varnings- och alarmsystemen och beredskapsplanerna.

2. Parterna skall inom ramen för den internationella kommissionen meddela varandra vilka behöriga myndigheter eller kontaktpunkter som utsetts för detta syfte med avseende på nödsituationer, t.ex. förorening till följd av olyckshändelser, andra kritiska tillstånd för vattnet, översvämningar och islossning. De behöriga myndigheterna skall för detta ändamål samarbeta för att vid behov göra upp beredskapsplaner som kompletterar befintliga planer på bilateral nivå.

3. Om en behörig myndighet konstaterar en plötslig ökning av farliga ämnen i Donau eller dess vattenområde eller får meddelande om en svår olycka eller en olycka som kan medföra allvarliga skadeverkningar på Donaus vattenkvalitet och vara till förfång för de Donaustater som ligger nedåt floden, skall denna myndighet omedelbart upprätta de kontaktställen som utsetts och den internationella kommissionen i enlighet med det förfarande som kommissionen infört.

4. För att bekämpa och minska de risker som följer av översvämning och islossning, skall de behöriga myndigheterna omedelbart underrätta de Donaustater, som ligger nedströms och som kan komma att påverkas, samt den internationella kommissionen om det höga vattenståndets uppkomst och avtagande och de prognoser om isriskerna.

Artikel 17 Ömsesidigt bistånd

1. I det utökade samarbetets intresse och för att underlätta iaktagande av förpliktelserna i denna konvention, särskilt i fall av en kritisk situation med avseende på vattenförhållandena skulle uppstå, skall parterna bistå varandra på begäran av andra parter.

2. Den internationella kommissionen skall utarbeta förfaranden för ömsesidigt bistånd, avseende bland annat följande:

a) Ledning, kontroll, samordning och övervakning av biståndet.

b) Lokala anordningar och tjänster som skall ställas till förfogande för den part som begär biståndet, när det är nödvändigt inklusive underlättande av gränsformaliteterna.

c) Uppgörelser om ersättning till den avtalsslutande part eller dess personal som lämnar biståndet och, om så krävs, om transitering genom en tredje avtalsslutande parts territorium.

d) Metoder för återbetalning av lämnat bistånd.

DEL III DEN INTERNATIONELLA KOMMISSIONEN

Artikel 18 Inrättande, uppgifter och behörighet

1. För att förverkliga målen och bestämmelserna i denna konvention skall en internationell kommission för skyddet av Donau, nedan kallad den internationella kommissionen, inrättas. Parterna skall samarbeta inom ramen för den internationella kommissionen. För genomförande av parternas förpliktelser enligt artiklarna 1 18 skall den internationella kommissionen utarbeta förslag och rekommendationer som riktar sig till parterna.

2. Den internationella kommissionens struktur och förfaranden liksom dess behörighet regleras närmare i bilaga IV till denna konvention, som utgör kommissionens stadga.

3. Utöver de uppgifter som kommissionen uttryckligen ålagts är den behörig att behandla alla andra frågor som de avtalsslutande parterna ger den i uppdrag att ta upp inom ramen för artikel 3 i denna konvention.

4. Genomförande av beslut som fattas av den internationella kommissionen underbyggs av parternas skyldighet att rapportera till kommissionen i enlighet med artikel 10 liksom av bestämmelserna i denna konvention om den nationella förankringen och genomförandet av det multilaterala samarbetet.

5. Den internationella kommissionen skall granska de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av denna konvention och, när det är lämpligt, för de avtalsslutande parterna framlägga förslag om ändringar eller tillägg till konventionen och utarbeta underlag för ytterligare regleringar rörande skyddet för och försörjningen med vatten till Donau och dess avrinningsområde.

6. Den internationella kommissionen skall besluta om samarbete med internationella och nationella organisationer eller andra instanser som deltar i eller berörs av skyddet för och försörjningen med vatten till Donau och dess avrinningsområde eller av allmänna frågor om vattenskydd och vattenförsörjning. Detta samarbete skall syfta till att öka samordningen och undvika dubbelarbete.

Artikel 19 Övergångsbestämmelser rörande Bukarestdeklarationen

Det arbete som utförts av de avtalsslutande parterna på grundval av den deklaration om samarbete mellan Donauländerna om problem som rör Donaus vattenförsörjning, särskilt för att skydda Donau mot föroreningar, vilken den 13 december 1985 (Bukarestdeklarationen) undertecknades av parterna inom arbetsgrupperna för vattenkvalitet, information och prognoser om högvatten samt vattenbalans, skall överföras till denna konventions ramverk.

DEL IV FÖRFARANDEN OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20 Bilagornas giltighet

Bilagorna I V utgör integrerade delar av denna konvention, dock med iakttagande av artikel 23.

Artikel 21 Befintliga och kompletterande överenskommelser

Parterna skall på jämlik och ömsesidig grund anpassa befintliga bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller andra arrangemang om detta krävs för att undanröja sådant som står i strid med de grundläggande principerna i denna konvention, och skall ingå kompletterande avtal eller andra överenskommelser då så är lämpligt.

Artikel 22 Parternas konferens

1. De avtalsslutande parterna skall sammanträda på rekommendation av den internationella kommissionen.

2. Vid dessa möten skall de avtalsslutande parterna särskilt behandla politiska principfrågor om genomförandet av denna konvention på grundval av den internationella kommissionens rapportering och utfärda lämpliga rekommendationer och beslut.

3. Den avtalsslutande part vars delegationsledare fungerar som ordförande i den internationella kommissionen skall också vara ordförande vid dessa möten.

4. Parternas konferens är behörig att avge rekommendationer eller fatta beslut, om delegationer från minst tre fjärdedelar av de avtalsslutande parterna efter en i laga ordning utfärdad kallelse är närvarande. Om inte annat föreskrivs i denna konvention, skall parternas konferens så långt möjligt eftersträva enhälliga beslut. Om detta inte är möjligt skall ordföranden förklara att möjligheterna att nå enighet har uttömts. Efter en sådan förklaring kan en rekommendation utfärdas eller ett beslut fattas med fyra femtedels majoritet av de närvarande och röstande parterna.

5. Beslutet blir den första dagen i den elfte månaden efter den dag då beslutet antogs bindande för alla parter som röstade för det och som inte under den perioden skriftligt anmält till exekutivsekreteraren att de inte kan godta beslutet. En sådan anmälan kan dock återtas när som helst; återtagandet gäller i och med att exekutivsekreteraren mottar anmälan. Ett sådant beslut blir för alla andra parter som skriftligt anmält till exekutivsekreteraren att de kan godta beslutet bindande vid den tidpunkt då anmälan mottogs eller den första dagen i den elfte månaden efter den dag då beslutet antogs, varvid den tidpunkt som är senast gäller.

6. Om emellertid rekommendationen eller beslutet skulle ha ekonomiska konsekvenser, får rekommendationen eller beslutet endast antas enhälligt.

Artikel 23 Ändringar i konventionen

Konventionen skall ändras på följande sätt:

1. Varje avtalsslutande part får föreslå en ändring av konventionen. Texten till ändringsförslaget tillsammans med ett förslag om att sammankalla parternas konferens skall av depositarien skriftligen överlämnas till de avtalsslutande parterna.

2. Om minst tre fjärdedelar av de avtalsslutande parterna stöder förslaget att sammankalla parternas konferens skall depositarien sammankalla den inom tre månader på den plats där den internationella kommissionen har sitt säte.

3. För att ett ändringsförslag skall kunna antas vid parternas konferens krävs enhällighet.

4. Den antagna ändringen skall av depositarieregeringen underställas parterna för ratifikation, godtagande eller godkännande. Ratifikation, godtagande eller godkännande skall skriftligen anmälas till depositarieregeringen.

5. Ändringen skall för de parter som ratificerat, godtagit eller godkänt den träda i kraft den trettionde dagen efter det att depositarieregeringen mottagit anmälan om att den ratificerats, godtagits eller godkänts från minst fyra femtedelar av parterna. Ändringen skall därefter träda i kraft för varje annan part den trettionde dagen efter det att denna part deponerat sitt instrument för ratifikation, godtagande eller godkännande av ändringen.

6. Bilagorna I, II och III får ändras av den internationella kommissionen i enlighet med artikel 5 i dess stadga.

Artikel 24 Biläggande av tvister

1. Om en tvist understår mellan två eller flera avtalsslutande parter om tolkning eller tillämpning av denna konvention skall de eftersträva en lösning genom förhandlingar eller på något annat sätt som parterna i tvisten kan godta bilägga denna, i förekommande fall med hjälp av den internationella kommissionen.

2. a) Om parterna i tvisten inte kan lösa tvisten i enlighet med punkt 1 i denna artikel inom rimlig tid, dock inte mer än tolv månader efter det att en av parterna underrättat den internationella kommissionen, skall tvisten för fattande av bindande beslut på ett av följande fredliga sätt hänskjutas till

- Internationella domstolen,

- skiljedom i enlighet med bilaga V till denna konvention.

b) Vid ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning till denna konvention eller vid någon senare tidpunkt kan en part till depositarien skriftligen anmäla att den när det gäller en tvist som inte lösts i enlighet med punkt 1 i denna artikel accepterar en av eller båda de metoder för tvistlösning som anges i punkt a) i detta stycke.

c) Om parterna i tvisten har godtagit båda de metoder för tvistlösning som anges i punkt a i detta stycke skall tvisten hänskjutas till Internationella domstolen, om inte parterna kommer överens om något annat.

d) Om parterna i tvisten inte har godtagit samma metoder för tvistlösning enligt punkt a) i detta stycke skall tvisten hänskjutas till skiljedom.

e) En avtalsslutande part som inte gjort någon anmälan enligt punkt b) i detta stycke eller vars anmälan inte längre är giltig anses ha godtagit skiljedom.

Artikel 25 Undertecknande

Denna konvention skall vara öppen för undertecknande i Sofia den 29 juni 1994 av de Donaustater som har alla de rättigheter och privilegier som medlemskap i Förenta nationerna medför enligt FN-stadgan samt av Europeiska gemenskapen och andra regionala organisationer för ekonomisk integration till vilka de som medlemmar överfört befogenheter i frågor som faller inom ramen för denna konvention.

Artikel 26 Ratifikation, godtagande och godkännande

Denna konvention kräver ratifikation, godtagande eller godkännande. Ratifikations-, godtagande- och godkännandeinstrument skall deponeras hos Rumäniens regering, som skall vara depositarie för konventionen.

Artikel 27 Ikraftträdande

Denna konvention träder i kraft den nittionde dagen efter depositionen av det nionde instrumentet avseende ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning. För varje stat eller regional organisation för ekonomisk integration som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till konventionen efter depositionen av det nionde instrumentet avseende ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning träder denna konvention i kraft den nittionde dagen efter det att en sådan stat eller regional organisation för ekonomisk integration deponerat sitt instrument avseende ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning.

Artikel 28 Anslutning, deltagande

1. En sådan stat eller regional organisation för ekonomisk integration som avses i artikel 25 i denna konvention som inte undertecknat denna konvention kan ansluta sig till den. Instrumentet avseende anslutningen skall förvaras hos depositarien.

2. De avtalsslutande parterna kan enhälligt inbjuda andra stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration att ansluta sig till konventionen eller att delta med konsultativ status.

Artikel 29 Frånträdande

En part får när som helst efter fem år räknat från dagen för denna konventions ikraftträdande med avseende på den ifrågavarande parten frånträda konventionen genom skriftlig anmälan till depositarien. Varje sådant frånträdande träder i kraft ett år efter det att depositarien mottagit anmälan.

Artikel 30 Depositariens funktioner

Depositarieregeringen skall fungera som depositarie för denna konvention. Depositarien skall särskilt informera parterna om

a) deposition av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, frånträdande eller andra uppgifter, deklarationer och dokument som föreskrivs i denna konvention,

b) tidpunkten för denna konventions ikraftträdande.

Artikel 31 Giltiga texter, deposition

Originalet till denna konvention, vars engelska och tyska texter äger lika giltighet, skall deponeras hos Rumäniens regering, vilken skall överlämna bestyrkta kopior av den till parterna.

Till bekräftelse härav har undertecknade, av sina respektive regeringar vederbörligen befullmäktigade, ombud underskrivit denna konvention om samarbete för skydd av och hållbart utnyttjande av Donau (Donauskyddskonvention).

Upprättad i Sofia den 29 juni 1994.

BILAGA I

DEL 1

Bästa tillgängliga teknik

1. Vid utnyttjandet av bästa tillgängliga teknik skall särskild vikt läggas vid sådan teknik som inte producerar avfall, om sådan finns.

2. Med begreppet bästa tillgängliga teknik avses den senaste utvecklingsnivån (vetenskapens nuvarande ståndpunkt) för processer, utrustning och driftmetoder som visar en viss åtgärds praktiska lämplighet för att begränsa utsläpp, emissioner och avfall. Vid avgörande av om en viss kombination av processer, utrustning och arbetsmetoder utgör bästa tillgängliga teknik allmänt sett eller i det enskilda fallet, skall följande särskilt beaktas:

a) Jämförbara processer, utrustningar och driftmetoder som nyligen prövats med framgång.

b) Tekniska framsteg och förändringar inom det vetenskapliga kunnandet.

c) Möjligheten att faktiskt använda denna teknik från ekonomisk synpunkt.

d) Den tid som krävs för installation i både nya och befintliga anläggningar.

e) De berörda utsläppens och emissionernas art och omfattning.

3. Av detta följer att vad som utgör bästa tillgängliga teknik med avseende på en viss process ändras med tiden i takt med tekniska framsteg, ekonomiska och sociala faktorer och förändringar av det vetenskapliga kunnandet.

4. I den mån tillämpningen av bästa tillgängliga teknik inte leder till miljömässigt godtagbara resultat när det gäller minskning av utsläpp och emissioner, måste ytterligare åtgärder vidtas.

5. Begreppet teknik omfattar såväl den använda teknologin som det sätt på vilket installationen planeras, byggs, underhålls, drivs och avvecklas.

DEL 2

Största möjliga hänsynstagande till miljön

1. Med största möjliga hänsynstagande till miljön avses en tillämpning av den lämpligaste kombinationen av strategier för miljökontroll och miljöåtgärder inom olika sektorer.

2. Vid bestämmande av vilken kombination av åtgärder som allmänt sett eller i det enskilda fallet utgör största möjliga hänsynstagande till miljön skall särskilt följande beaktas:

- Försiktighetsprincipen.

- Produktens miljöfarlighet och miljöfarlighet som är förknippad med framställningen av denna, dess användning och slutliga omhändertagande (ansvarsprincipen).

- Ersättning med mindre förorenande verksamheter eller ämnen och resurssparande, inbegripet energi (substitutionsprincipen).

- Användningens omfattning.

- Möjliga fördelar och nackdelar för miljön vid användning av ersättningsmaterial och ersättningsverksamheter.

- Framsteg inom och förändringar av det vetenskapliga kunnandet.

- Tidsfrister för genomförandet.

- Sociala och ekonomiska faktorer.

3. Härav följer att det som utgör största möjliga hänsynstagande till miljön när det gäller en viss källa till påverkan ändras med tiden sett mot bakgrund av tekniska framsteg, ekonomiska och sociala faktorer och förändringar av det vetenskapliga kunnandet.

4. I den mån största möjliga hänsynstagande till miljön inte leder till miljömässigt godtagbara resultat måste ytterligare åtgärder vidtas och begreppet största möjliga hänsynstagande till miljön definieras om.

BILAGA II

INDUSTRIGRENAR OCH FARLIGA ÄMNEN

DEL 1

Förteckning över industrigrenar och industrier

1. Inom uppvärmnings-, energi- och gruvindustrin:

a) Hantering av rökgaser, frånluft, slagg, kondensater från förbränningsanläggningar.

b) Kylsystem.

c) Bearbetning av kol och malm.

d) Förädling av kol och återvinning av biprodukter av kol, brikettering.

e) Framställning av brunkol, aktivt kol och sot.

2. Inom sten- och jordindustrin, byggnadsmaterial, glas- och keramikindustrin:

a) Framställning av fibercement och fibercementprodukter.

b) Framställning och bearbetning av glas, glasfiber och mineralfiber.

c) Framställning av keramiska produkter.

3. Inom metallindustrin:

a) Metallbearbetning och metallförädling: galvaniseringsverkstäder, betningsanläggningar, anodytbehandlingsanläggningar, högpoleringsanläggningar, varmförzinkningsanläggningar, härdningsverkstäder, kretskortstillverkning, batteritillverkning, emaljföretag, mekaniska verkstäder och sliperier.

b) Framställning av järn och stål, inbegripet gjuterier.

c) Framställning av icke-järnmetaller, inbegripet gjuterier.

d) Framställning av ferrolegeringar.

4. Inom industrigrenen för oorganisk kemi:

a) Framställning av grundläggande kemikalier.

b) Framställning av mineraliska syror, baser och salter.

c) Framställning av alkalier, alkalilut och klor genom alkalikloridelektrolys.

d) Framställning av mingeralgödsel (med undantag av kaligödsel), fosforsyresalter, foderfosfater.

e) Framställning av natriumkarbonat.

f) Framställning av korund.

g) Framställning av oorganiska pigment och mineralfärger.

h) Framställning av halvledare, likriktare och fotoceller.

i) Framställning av sprängämnen, inbegripet fyrverkeripjäser.

j) Framställning av högdispersa oxider.

k) Framställning av bariumföreningar.

5. Inom industrigrenen för organisk kemi:

a) Framställning av grundläggande kemikalier.

b) Framställning av färgämnen, färger och målarfärg.

c) Framställning och bearbetning av plastfiber.

d) Framställning och bearbetning av plast, gummi och kautschuk.

e) Framställning av organiska halogenföreningar.

f) Framställning av organiska sprängämnen och fasta bränslen.

g) Framställning av tillsatser till läder-, pappers- och textilproduktion.

h) Framställning av läkemedel.

i) Framställning av biocider.

j) Framställning av råvaror för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel.

k) Framställning av kosmetika.

l) Framställning av gelatin, lim och klister.

6. Inom industrigrenen för mineraloljor och syntetiska oljor:

a) Förädling av petroleum och raffinering av petroleumprodukter, framställning av kolväten.

b) Återvinning av olja från blandningar av olja och vatten, separeringsanläggningar, återvinning och bearbetning av spillolja.

c) Framställning av syntetiska oljor.

7. Inom industrigrenen för tryckerier, reprocentraler, ytbehandling och framställning av plastmaterial i ark samt andra former av bearbetning av hartser och plaster:

a) Framställning av tryck och grafiska produkter, reprocentraler.

b) Laboratorier för tryckning och framkallning.

c) Framställning av folier, bild- och ljudbärare.

d) Framställning av laminerade eller impregnerade material.

8. Inom trä-, pappers- och cellulosaindustrin:

a) Framställning av cellulosa, papper och papp.

b) Framställning och laminering av träfiberplattor.

9. Inom textil-, läder- och pälsindustrin:

a) Textilframställning och textilförädling.

b) Läderframställning och läderförädling, framställning av läderfiber och päls.

c) Kemtvätt, tvättinrättningar, inrättningar för tvätt av putsdukar och ylletvätt.

10. Andra industrigrenar:

a) Återvinning, hantering, lagring, lastning och lossning samt omhändertagande av avfall och restprodukter; lagring, lastning och lossning och tappning av kemikalier.

b) Medicinsk och naturvetenskaplig forskning och utveckling, sjukhus, läkarpraktiker, röntgeninstitut, laboratorier och provlokaler.

c) Företag för industrirengöring och rengöring av industricontainrar.

d) Verkstäder för fordon och fordonstvätt.

e) Vattenrening.

f) Måleri- och lackeringsverkstäder.

g) Framställning och bearbetning av växt- och djurextrakt.

h) Framställning och bearbetning av mikroorganismer och virus genom in vitro nykombinerade nukleinsyror.

i) Industrigrenar som använder radioaktiva ämnen (kärnkraftsindustrin).

DEL 2

Vägledande förteckning över farliga ämnen och grupper av ämnen

A. Prioriterade grupper av ämnen:

a) Tungmetaller och deras föreningar.

b) Organiska halogenföreningar.

c) Organiska föreningar av fosfor och tenn.

d) Växtskyddsmedel, pesticider (fungicider, herbicider, insekticider, algicider) och kemikalier som används för impregnering av trä, cellulosa, papper, hudar och textilier etc.

e) Petroleumbaserade oljor och kolväten.

f) Andra organiska föreningar som är särskilt skadliga för vattenmiljön.

g) Organiska kväve- och fosforföreningar.

h) Radioaktiva ämnen, inbegripet avfall.

B. Enskilda farliga ämnen

Eftersom det föreligger betydande skillnader när det gäller hur farliga de ämnen är som ingår i en viss grupp, är det nödvändigt att särskilt ange vissa enskilda ämnen som i praktiken kan spela avgörande roll.

>Plats för tabell>

BILAGA III

ALLMÄNNA RIKTLINJER RÖRANDE MÅL OCH KRITERIER FÖR VATTENKVALITET (1)

Vid uppställandet av mål och kriterier för speciella avsnitt av Donau och för ytvattnet i dess avrinningsområde skall man

a) beakta möjligheten att bevara den rådande vattenkvaliteten, eller, om så krävs, att förbättra denna,

b) syfta till att minska den genomsnittliga halten av föroreningar och koncentrationer (särskilt av farliga ämnen) till vissa värden inom en viss tid,

c) beakta de specifika kraven på vattenkvaliteten såvitt avser dricksvattenförsörjning och bevattning,

d) beakta de specifika kraven såvitt avser känsliga och särskilt skyddade vatten och deras miljö, t.ex. sjöar, skyddsområden för strandfiltrerat vatten och våtmarker,

e) grunda sig på en tillämpning av biologiska klassificeringsmetoder och kemiska analyser för att på medellång och längre sikt kunna kontrollera att vattenkvaliteten bevaras och förbättras,

f) beakta i vilken utsträckning målen uppnås och i vilka enskilda fall ytterligare skyddsåtgärder kan bli nödvändiga.

(1) Målen och kriterierna för vattenkvaliteten utformas i regel från fall till fall och de anpassas i sina enskildheter till rådande förhållanden i fråga om ekosystemen, vattentillgångarna och deras utnyttjande. Därför lämnas inom ramen för denna konvention endast allmänna riktlinjer till de avtalsslutande parterna.

BILAGA IV

STADGA FÖR DEN INTERNATIONELLA KOMMISSIONEN FÖR SKYDD AV DONAU

Utöver vad som föreskrivs i artikel 18 skall den internationella kommissionens struktur och förfaranden utformas enligt nedan:

Artikel 1

Sammansättning

1. Den internationella kommissionen består av delegationer som utses av de avtalsslutande parterna. Varje avtalsslutande part utser högst fem delegater, inräknat delegationsledaren och dennes ställföreträdare.

2. Därutöver kan varje delegation adjungera ett tillräckligt antal sakkunniga för behandling av särskilda frågor. Deras namn skall meddelas den internationella kommissionens sekretariat.

Artikel 2

Ordförandeskap

1. Ordförandeskapet utövas av parterna för ett år i taget i bokstavsordning (på engelska). Den delegation som har att svara för ordförandeskapet utser en av sina medlemmar att vara kommissionens ordförande.

2. Vid kommissionens sammanträden för ordföranden som regel inte sin delegations talan.

3. Närmare bestämmelser om ordförandeskapet skall fastställas av den internationella kommissionen och tas in i dess arbetsordning.

Artikel 3

Möten

1. Den internationella kommissionen sammanträder till ordinarie möte minst en gång om året efter kallelse av ordföranden och på plats som han bestämmer.

2. Ordföranden skall på begäran av minst tre delegationer kalla till extra möten.

3. Mellan kommissionens sammanträden kan samråd mellan delegationerna äga rum.

4. Ordföranden föreslår punkterna på dagordningen. Denna skall innehålla rapporter från Ständiga arbetsgruppen och dennas expertgrupper. Varje delegation har rätt att föreslå punkter på dagordningen som den vill ha behandlade. Ordningsföljden för punkterna på dagordningen skall fastställas genom majoritetsbeslut av den internationella kommissionen.

Artikel 4

Beslutsfattande

1. Varje delegation har en röst.

2. Trots bestämmelsen i punkt 1 i denna artikel har Europeiska gemenskapen i frågor inom sitt befogenhetsområde rätt till ett antal röster som är lika med det antal medlemsstater som är parter i denna konvention. Gemenskapen får inte utöva sin rösträtt i frågor där dess medlemsstater gör det och omvänt.

3. Den internationella kommissionen är beslutsmässig då delegationer från minst två tredjedelar av parterna är närvarande.

4. Förhandlingarna kan föras skriftligt på de villkor som skall fastställas i kommissionens arbetsordning.

Artikel 5

Beslutsfattande

1. Beslut och rekommendationer skall antas enhälligt av den internationella kommissionens delegationer. Om enighet inte kan uppnås skall kommissionens ordförande förklara att alla möjligheter att uppnå enighet har uttömts. Om inte annat anges i konventionen skall kommissionen i detta fall anta beslut och rekommendationer med fyra femtedelars majoritet av de närvarande och röstande delegationerna.

2. Beslutet blir bindande den första dagen i den elfte månaden efter den dag då beslutet antogs för alla parter som röstade för det och som inte under den perioden skriftligen till exekutivsekreteraren anmält att de inte kan anta beslutet. En sådan anmälan kan dock återtas när som helst; återtagandet gäller i och med att exekutivsekreteraren mottar anmälan. Ett sådant beslut blir bindande för alla andra parter som skriftligen till exekutivsekreteraren anmält att de kan anta beslutet från den tidpunkt då anmälan mottogs eller den första dagen i den elfte månaden efter den dag då beslutet antogs, varvid den tidpunkt som är senast gäller.

Artikel 6

Expertorgan

1. Den internationella kommissionen skall inrätta en ständig arbetsgrupp. För enskilda arbetsområden och för särskilda frågor skall ständiga eller tillfälliga expertgrupper inrättas.

2. Den ständiga arbetsgruppen och expertgrupperna skall bestå av delegater och experter som utses av delegationerna vid kommissionen.

3. I den ständiga arbetsgruppen medverkar delegater från samtliga avtalsslutande parter. Kommissionen utser dess ordförande och fastställer högsta antalet medlemmar i den. Kommissionen skall också fastställa antalet experter som skall delta i expertgrupperna.

Artikel 7

Sekretariat

1. Ett ständigt sekretariat inrättas härmed.

2. Det ständiga sekretariatet skall ha sitt säte i Wien.

3. Den internationella kommissionen skall utse en exekutivsekreterare och föranstalta om att utse ytterligare personal allt efter behov. Kommissionen bestämmer exekutivsekreterarens åligganden liksom ämbetsperioden och villkoren för utövande av åliggandena.

4. Exekutivsekreteraren skall utföra de uppgifter som krävs för administration av denna konvention och för den internationella kommissionens verksamhet liksom de andra uppgifter som anförtros honom av kommissionen i enlighet med dess arbetsordning och finansiella föreskrifter.

Artikel 8

Anlitande av särskilda experter

Den internationella kommissionen kan anlita särskilt kvalificerade personer, vetenskapliga institutioner eller andra instanser inom ramen för sina bedömningar, utvärderingen av uppnådda resultat och analyser av särskilda frågor.

Artikel 9

Rapporter

Den internationella kommissionen skall lämna de avtalslutande parterna en årlig verksamhetsberättelse och vid behov ytterligare rapporter, särskilt sådana som redovisar resultaten av dess övervakning och dess bedömningar.

Artikel 10

Rättskapacitet och företrädare

1. Den internationella kommissionen skall ha den rättskapacitet som enligt den lagstiftning som gäller där dess sekretariat är beläget krävs för att den skall kunna utöva sina uppgifter och uppnå sina syften.

2. Den internationella kommissionen skall företrädas av sin ordförande. Närmare bestämmelser om hur detta skall ske anges i arbetsordningen.

Artikel 11

Kostnader

1. Den internationella kommissionen skall anta sina egna finansiella föreskrifter.

2. Kommissionen skall anta en ett- eller tvåårig budget för föreslagna utgifter och ta ställning till en uppskattad budget för den därpå följande perioden.

3. Kostnaderna för den totala budgeten, inklusive varje av kommissionen antagen tilläggsbudget, skall delas lika mellan parterna med undantag av Europeiska gemenskapen, såvida inte kommissionen enhälligt beslutar annorlunda.

4. Europeiska gemenskapen skall bidra till budgeten med högst 2,5 % av administrationskostnaderna.

5. Varje part skall betala kostnaderna för sina egna delegaters, experters och rådgivares deltagande.

6. Varje part skall svara för kostnaderna för pågående övervakning och bedömningar på sitt eget territorium.

Artikel 12

Arbetsordning

Den internationella kommissionen skall fastställa sin egen arbetsordning.

Artikel 13

Arbetsspråk

Den internationella kommissionens officiella språk skall vara tyska och engelska.

BILAGA V

SKILJEDOM

1. Det skiljeförfarande som anges i artikel 24 i denna konvention skall vara utformat enligt punkterna 2 10 nedan.

2. a) Om en tvist hänskjuts till skiljedom enligt artikel 24.2 i denna konvention skall en skiljedomstol upprättas på grundval av en begäran som den ena tvistande parten riktar till den andra. I en sådan begäran skall anges vilken fråga skiljedomen skall avse med särskild uppgift om de artiklar i denna konvention vilkas tolkning eller tillämpning är tvistig.

b) Den part som begär skiljeförfarande skall underrätta den internationella kommissionen om att den begär att en skiljedomstol skall inrättas och ange motpartens namn och vilka artiklar i denna konvention vilkas tolkning eller tillämpning är tvistiga. Båda sidorna kan bestå av mer än en avtalsslutande part. Kommissionen skall vidarebefordra informationen till alla de avtalsslutande parterna i konventionen.

3. Skiljedomstolen skall bestå av tre ledamöter: båda parter, både klaganden eller klagandena och motparten eller motparterna skall inom två månader utse var sin skiljedomare. De båda på detta sätt utsedda skiljedomarna skall sedan inom två månader gemensamt utse den tredje skiljedomaren, som också skall vara skiljedomstolens ordförande. Denne får inte vara medborgare i något av de tvistande parternas länder eller stadigvarande bosatt där eller vara anställd av någon av dem eller ha befattat sig med målet i någon annan egenskap.

4. a) Om en av parterna i tvisten inte utser någon skiljedomare inom två månader efter anmodan, kan motparten underrätta ordföranden i Internationella domstolen om detta, och denne skall utse skiljedomstolens ordförande inom ytterligare en tvåmånadersperiod. Efter utnämningen skall skiljedomstolens ordförande anmoda den part som ännu inte utsett någon skiljedomare att göra detta inom två månader. Om någon skiljedomare inte har utsetts efter denna tid, skall skiljedomstolens ordförande underrätta ordföranden i Internationella domstolen, och denne skall då utse en skiljedomare inom ytterligare en tvåmånadersperiod.

b) Om någon ordförande i skiljedomstolen inte har utsetts inom två månader efter det att det andre av parternas två skiljedomare har utsetts, skall ordföranden i Internationella domstolen utse ordförande inom ytterligare två månader på begäran av en av de tvistande parterna.

5. a) Skiljedomstolen skall besluta i enlighet med den internationella rättens bestämmelser och i synnerhet i enlighet med denna konvention.

b) En skiljedomstol som inrättas enligt bestämmelserna i denna bilaga skall själv utarbeta sina förfaranderegler.

c) Om skiljedomstolens domsrätt ifrågasätts skall skiljedomstolen avgöra denna fråga.

6. a) Skiljedomstolens avgöranden skall både vad gäller förfarandet och själva saken beslutas med en majoritet av ledamöterna.

b) Skiljedomstolen kan vidta alla lämpliga åtgärder för att konstatera sakförhållandena. Den kan på begäran av endera parten föreskriva om nödvändiga tillfälliga skyddsåtgärder.

c) Om tvister rörande samma eller liknande frågor väcks vid två eller flera skiljedomstolar som inrättats enligt denna bilaga får domstolarna underrätta varandra om sina förfaranden när det gäller att konstatera sakförhållandena och så långt det är möjligt beakta dessa.

d) Parterna skall ställa alla nödvändiga hjälpmedel till förfogande för att förfarandet skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.

e) En parts frånvaro utgör inget hinder för genomförande av förhandlingarna.

7. Såvida inte skiljedomstolen på grund av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet beslutar annat, skall kostnaderna för domstolen, inklusive ersättningen till dess ledamöter, till lika delar bäras av parterna i tvisten. Domstolen skall bokföra alla sina utgifter och tillställa parterna en slutredovisning över dessa.

8. Skiljedomstolen skall meddela sin skiljedom inom fem månader från den dag då den inrättas, såvida den inte finner det nödvändigt att utsträcka tiden, vilket får ske med högst fem månader.

9. Varje fördragsslutande part som har ett sådant rättsligt anspråk i den sak som är föremål för tvist som kan påverkas av avgörandet i målet, kan med domstolens samtycke intervenera i tvisten. Domstolens skiljedom är bindande för denna part på samma sätt som för parterna i tvisten.

10. a) Skiljedomstolens skiljedom skall motiveras. Skiljedomen skall vara slutlig och bindande för alla parter i tvisten. Den skall av skiljedomstolen vidarebefordras till parterna i tvisten och till den internationella kommissionen. Kommissionen skall vidarebefordra informationen till alla parter i denna konvention.

b) Varje tvist som uppstår mellan parterna om hur skiljedomen skall tolkas eller verkställas kan av någondera parten hänskjutas till den skiljedomstol som meddelat skiljedomen eller, om denna inte kan ta upp saken till behandling, till en annan skiljedomstol som inrättas för detta ändamål på samma sätt som den första.

SLUTAKT

Konferensen för undertecknande av konventionen om samarbete om skydd för och hållbart utnyttjande av Donau ägde rum i Sofia den 29 juni 1994.

Vid konferensen var regeringarna i följande länder representerade: Bulgarien, Kroatien, Moldova, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ukraina, Ungern och Österrike. En företrädare för Europeiska gemenskapen deltog i konferensen.

Programsamordningsbyrån - Miljöprogrammet för Donaubäckenet deltog som observatör i konferensen.

En förteckning över delegationerna bifogas.

Bulgariens ställföreträdande premiärminister Evgenij Matinchev var närvarande vid mötets öppnande och hälsade deltagarna välkomna.

Konferensen utsåg Dr. Valentin Bossevsky, Bulgariens miljöminister, till ordförande.

Delegationsledarna från Bulgarien, Kroatien, Moldova, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tyskland, Ukraina, Österrike och Europeiska gemenskapen höll anföranden.

Konferensen behandlade och antog konventionen om samarbete om skydd för och hållbart utnyttjande av Donau den 29 juni 1994. Samma dag var konventionen öppen för undertecknande och undertecknades av Bulgarien, Kroatien, Moldova, Rumänien, Slovakien, Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike och Europeiska gemenskapen.

Konferensen informerades om att regeringarna i Tjeckien och Slovenien ännu inte slutfört det rättsliga förfarandet för att kunna underteckna konventionen men att de var beredda att underteckna den snarast möjligt.

Konferensen antog en förklaring rörande vissa frågor om den provisoriska tillämpningen av konventionen. Texten bifogas denna slutakt.

Till bekräftelse härav har undertecknade anbragt sina namnteckningar på denna slutakt.

Upprättad i Sofia den 29 juni 1994, i ett original på engelska och ett på tyska, vilkas texter äger lika giltighet och deponerats hos Rumäniens regering.