This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02020R1208-20240514
Commission Implementing Regulation (EU) 2020/1208 of 7 August 2020 on structure, format, submission processes and review of information reported by Member States pursuant to Regulation (EU) 2018/1999 of the European Parliament and of the Council and repealing Commission Implementing Regulation (EU) No 749/2014
Consolidated text: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1208/2024-05-14
Den här konsoliderade texten omfattar kanske inte följande ändringar:
| Ändringsakt | Ändringstyp | Berörd underavdelning | Dag för ikraftträdande |
|---|---|---|---|
| 32024R1281 | ändrad genom | bilaga XXV tabell 1b | 01/01/2028 |
| 32024R1281 | ändrad genom | bilaga XXV tabell 5a | 01/01/2028 |
02020R1208 — SV — 14.05.2024 — 001.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 (EGT L 278 26.8.2020, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/1281 av den 7 maj 2024 |
L 1281 |
1 |
17.5.2024 |
|
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/1208
av den 7 augusti 2020
om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014
KAPITEL I
INNEHÅLL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförandet av förordning (EU) 2018/1999 på följande områden:
Medlemsstaternas rapportering om nationella anpassningsåtgärder, användningen av auktionsintäkter och finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2018/1999.
Medlemsstaternas rapportering om approximativa växthusgasinventeringar, växthusgasinventeringar och bokförda utsläpp och upptag av växthusgaser i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2018/1999.
Krav på inrättande, drift och funktion vad beträffar nationella inventeringssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2018/1999.
Tidpunkten och förfarandet för att genomföra den omfattande granskningen i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999.
Medlemsstaternas rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser i enlighet med artikel 39 i förordning (EU) 2018/1999.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på de rapporter som lämnas in av medlemsstaterna och som innehåller de obligatoriska uppgifterna för år 2021 och framåt.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
gemensam rapporteringstabell eller CRT: en tabell för uppgifter om utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag som ingår i bilaga I till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (beslut 5/CMA.3).
referensbaserat tillvägagångssätt: det referensbaserade tillvägagångssätt som anges i 2006 års riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från FN:s klimatpanel (IPCC) (nedan kallade 2006 års IPCC-riktlinjer).
metod 1: den grundläggande metoden för uppskattning av osäkerheter i 2006 års IPCC-riktlinjer.
nyckelkategori: en kategori som har kraftig påverkan på en medlemsstats eller unionens totala inventering av växthusgaser vad gäller absoluta nivåer, trender eller osäkerhet i inventerade utsläpp och upptag.
sektorsbaserat tillvägagångssätt: det sektorsbaserade tillvägagångssätt som anges i 2006 års IPCC-riktlinjer.
innehållsförteckning för inventeringsdokument för växthusgaser: den innehållsförteckning som anges i bilaga V till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, i enlighet med beslut 18/CMA/1.
former, förfaranden och riktlinjer för transparens: former, förfaranden och riktlinjer för det transparensramverk för åtgärder och stöd som avses i artikel 13 i Parisavtalet och som anges i bilagan till beslut 18/CMA.1 från UNFCCC:s partskonferens i dess funktion som Parisavtalets partsmöte.
riktlinjer för inventeringen av växthusgaser: de riktlinjer som anges i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1044 ( 1 ).
omräkning: ett förfarande i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser att på nytt uppskatta antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor i tidigare inlämnade inventeringar av växthusgaser som en följd av ändrad metodik eller ändringar av sättet på vilket emissionsfaktorer och aktivitetsdata erhålls och används, eller inbegripandet av nya käll- och sänkkategorier.
KAPITEL II
MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING OM NATIONELLA ANPASSNINGSÅTGÄRDER, AUKTIONSINTÄKTER OCH STÖD TILL UTVECKLINGSLÄNDER
Artikel 4
Information om nationella anpassningsåtgärder
Medlemsstaterna ska lämna information om sina nationella anpassningsåtgärder enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 5
Information om användning av auktionsintäkter
Medlemsstaterna ska lämna information om användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med de format som anges i bilaga II till den här förordningen.
Om kommissionen anser att den information som avses i första stycket inte är tillräckligt detaljerad för en bedömning av efterlevnaden av artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG, ska kommissionen begära att den berörda medlemsstaten lämnar in en ny rapport med tillräckligt detaljerad information. Den nya rapporten ska lämnas in inom två månader från mottagandet av begäran.
Artikel 6
Information om finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer
KAPITEL III
MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING OM APPROXIMATIVA VÄXTHUSGASINVENTERINGAR, VÄXTHUSGASINVENTERINGAR OCH BOKFÖRDA UTSLÄPP OCH UPPTAG AV VÄXTHUSGASER
Artikel 7
Rapportering av approximativa växthusgasinventeringar
Medlemsstaterna ska lämna in sina approximativa växthusgasinventeringar enligt artikel 26.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga VI
med en kategoriindelning som motsvarar tillgängliga aktivitetsdata och metoder för att ta fram uppskattningar för år X-1,
i separata kolumner, uppdelade på de utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG och de utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842 per källkategori, i förekommande fall.
Artikel 8
Allmänna regler för rapportering av växthusgasinventeringar
Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter som anges i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med riktlinjerna för inventeringen av växthusgaser och i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen, genom att fylla i
gemensamma rapporteringstabeller med inlämning av en fullständig uppsättning kalkylblad eller xml-filer (Extensible Markup Language), beroende på tillgången till lämplig programvara; uppgifterna ska omfatta medlemsstatens geografiska tillämpningsområde enligt förordning (EU) 2018/1999,
den information som anges i artiklarna 9–23 i den här förordningen.
Artikel 9
Rapportering om omräkningar
Medlemsstaterna ska ange de skäl för omräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser som avses i del 1 punkt d i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 för åren 1990, 2005 och X–3, och skriftligen ange hur konsistens upprätthålls i tidsserien för alla rapporteringsår i form av ett utkast till det särskilda sammanfattande kapitlet om omräkningar i den nationella inventeringsrapporten.
Artikel 10
Rapportering om genomförande av rekommendationer
Artikel 11
Rapportering om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och tillhörande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier
Medlemsstaterna ska lämna följande information för utarbetandet av unionens inventeringsrapport som avses i del 1 punkt m i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999:
Sammanfattande information om de metoder och emissionsfaktorer som används för unionens nyckelkategorier i de relevanta xml-filerna i de gemensamma rapporteringstabellerna.
För unionens nyckelkategorier där det saknas information om metoder och emissionsfaktorer i de gemensamma rapporteringstabellerna, information i enlighet med del 3 i bilaga IX till denna förordning.
Uppdaterade sammanfattande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier i enlighet med det format som anges i del 4 i bilaga IX.
För rapporteringen enligt punkt 1 ska kommissionen förse medlemsstaterna med följande:
En förteckning över de mest aktuella nyckelkategorierna för unionen i det format som anges i del 1 i bilaga IX senast den 31 oktober.
Den uppdaterade förteckning som avses i punkt 2 a med markerade ändringar senast den 28 februari.
Om tillgänglig, information om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och om sammanfattande metodbeskrivningar i det tabellformat som anges i del 2 i bilaga IX senast den 31 oktober.
Den uppdaterade information som avses i punkt 2 c senast den 28 februari.
Artikel 12
Rapportering om osäkerhet och fullständighet
Medlemsstaterna ska lämna information om den allmänna bedömningen av fullständighet som avses i del 1 punkt m i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i den nationella inventeringsrapporten, med uppgifter om
de kategorier som har rapporterats som ej uppskattade (NE – not estimated) i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens, samt detaljerade förklaringar av användningen av denna förklaringskod, särskilt i de fall riktlinjer för inventeringen av växthusgaser innehåller metoder för uppskattning av växthusgaser,
växthusgasinventeringens geografiska räckvidd och eventuella skillnader mellan den geografiska räckvidden enligt UNFCCC och Parisavtalet och enligt förordning (EU) 2018/1999.
Artikel 13
Rapportering om indikatorer
Medlemsstaterna ska lämna information om de indikatorer som avses i del 1 punkt e i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XI.
Artikel 14
Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från EU:s system för handel med utsläppsrätter
Artikel 15
Rapportering om konsistens för rapporterade luftföroreningsdata
Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt j i i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 och om konsistens med data enligt del 1 punkt b i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 med närmare uppgifter om
huruvida de utsläppsskattningar av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar i inventeringar som lämnats av medlemsstaterna enligt direktiv (EU) 2016/2284 är konsistenta med motsvarande utsläppsskattningar i växthusgasinventeringarna enligt förordning (EU) 2018/1999,
rapporteringsdatum för de rapporter enligt direktiv (EU) 2016/2284 som har jämförts med inventeringen enligt förordning (EU) 2018/1999.
Artikel 16
Rapportering om konsistens för rapporterade data om fluorerade växthusgaser
Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt j ii i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, med uppgifter om
de kontroller som medlemsstaten har utfört när det gäller detaljnivå, datamängder och rapporteringar som har jämförts,
kontrollernas huvudresultat och förklaringar till de största inkonsistenserna,
huruvida de uppgifter som har samlats in av operatörer enligt artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 ( 2 ) har använts och hur,
skälen till att kontrollerna inte ansågs relevanta, om de inte har utförts.
Artikel 17
Rapportering om konsistens med energistatistik
Artikel 18
Rapportering om ändringar av nationella inventeringssystem eller register
Medlemsstaterna ska i relevanta avsnitt i den nationella inventeringsrapporten tydligt ange om det inte har gjorts några ändringar av deras nationella inventeringssystem eller, i förekommande fall, deras nationella register enligt del 1 punkterna k och l i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 sedan föregående inlämnade nationella inventeringsrapport.
Artikel 19
Rapportering om utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842
Medlemsstaterna ska lämna information om antropogena utsläpp av växthusgaser som anges i del 2 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i den omfattning som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2018/842, enligt vad som avses i del 1 punkt a i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, och uppdateringar av sådan information som avses i bilaga V del 1 punkt d i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XV till den här förordningen.
Artikel 20
Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/841
Medlemsstaterna ska lämna sammanfattande information om genomförda överföringar enligt artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2018/841, som avses i del 1 punkt f i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XVI till den här förordningen. När kommissionen har gjort en sammanställning ska en sammanfattning av den information som lämnats i enlighet med denna punkt göras tillgänglig inom tre månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter, i elektronisk form. Denna sammanfattning ska ange intervallet för priser som betalats per transaktion med utsläppsminskningsenheter.
Artikel 21
Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842
Artikel 22
Rapportering av information om planerad användning av flexibiliteter i enlighet med förordning (EU) 2018/842
Artikel 23
Rapportering om användning av intäkter från överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842
Medlemsstaterna ska lämna information om användningen av intäkter i enlighet med artikel 5.6 i förordning (EU) 2018/842 enligt vad som avses i del 1 punkt n i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XIX till den här förordningen.
Artikel 24
Rapportering om bokförda utsläpp och upptag
Medlemsstaterna ska rapportera bokförda utsläpp och upptag enligt artikel 26.5 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XX.
Artikel 25
Tidsramar för samarbete och samordning vid utarbetandet av unionens växthusgasinventering och UNFCCC:s granskning
KAPITEL IV
KRAV PÅ INRÄTTANDE, DRIFT OCH FUNKTION VAD BETRÄFFAR NATIONELLA INVENTERINGSSYSTEM
Artikel 26
Funktioner hos nationella inventeringssystem
Vid genomförandet av de nationella inventeringssystemen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat
upprätta och bibehålla de institutionella, legala och procedurmässiga arrangemang som krävs för att fullgöra de uppgifter som avses i artiklarna 27–29 mellan de statliga myndigheterna och andra aktörer som ansvarar för utförandet av alla funktioner,
säkerställa tillräcklig kapacitet för att i rätt tid fullgöra de uppgifter som avses i artiklarna 27–29, inbegripet datainsamling för uppskattning av antropogena utsläpp av växthusgaser per källor och upptag per sänkor och arrangemang för teknisk kompetens hos den personal som deltar i inventeringsutvecklingsprocessen.
Artikel 27
Inventeringsplanering
Inom ramen för sin inventeringsplanering ska varje medlemsstat
utse en enda nationell enhet med övergripande ansvar för den nationella inventeringen och tillgängliggöra enhetens postadress och elektroniska adress,
fastställa och fördela särskilda ansvarsområden inom inventeringsutvecklingsprocessen, inbegripet de områden som avser val av metoder, insamling av uppgifter, särskilt aktivitetsdata och emissionsfaktorer från statistiktjänster och andra aktörer, behandling och arkivering samt kvalitetskontroll och kvalitetssäkring,
utarbeta en plan för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring av inventeringen, med en beskrivning av de särskilda kvalitetskontrollförfaranden som ska genomföras under inventeringsutvecklingsprocessen, underlätta genomförandet av de övergripande kvalitetssäkringsförfarandena och fastställa kvalitetsmål,
överväga att införa förfaranden för officiell genomgång och godkännande av inventeringen, i förekommande fall inbegripet eventuella omräkningar, innan den lämnas in, och ta itu med eventuella problem som framkommer under granskningen av inventeringen.
Artikel 28
Utarbetande av inventering
I enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser ska varje medlemsstat
identifiera nyckelkategorier och förbereda uppskattningar med lämpliga metoder för att uppskatta utsläpp och upptag från nyckelkategorier,
samla in tillräckliga aktivitetsdata, processinformation och emissionsfaktorer som är nödvändiga för att underbygga de metoder som har valts för att uppskatta antropogena utsläpp av växthusgaser per källor och upptag per sänkor,
göra en kvantitativ uppskattning av osäkerhet i inventeringen för varje kategori och för inventeringen som helhet och förbereda omräkningar av tidigare inlämnade uppskattningar av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag,
sammanställa den nationella inventeringen och genomföra allmänna kvalitetskontrollförfaranden för inventeringen i enlighet med sin plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.
Varje medlemsstat ska vid utarbetandet av sina inventeringar i förekommande fall
tillämpa kategorispecifika kvalitetskontrollförfaranden för nyckelkategorier och för enskilda kategorier där det har gjorts betydande ändringar i metoder och/eller data, i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser,
se till att en oberoende tredje part eller anställd som inte deltar i inventeringsutvecklingen gör en grundläggande granskning av inventeringen innan den lämnas in, i enlighet med de planerade kvalitetssäkringsförfaranden som avses i artikel 27.1 c,
se till att en mer omfattande granskning genomförs för nyckelkategorier och kategorier för vilka det har gjorts betydande metodändringar,
med utgångspunkt i granskningarna i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens och i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999 och de regelbundna interna utvärderingarna av förberedelseprocessen för inventeringen, göra en ny bedömning av inventeringsplaneringsprocessen för att uppnå de fastställda kvalitetsmål som avses i artikel 27.1 c i den här förordningen.
Artikel 29
Förvaltning av inventeringar
Inom ramen för sin inventeringsförvaltning ska varje medlemsstat
varje år för den rapporterade tidsserien arkivera inventeringsinformation, inbegripet alla disaggregerade emissionsfaktorer, aktivitetsdata, och all dokumentation om hur dessa togs fram och aggregerades, intern dokumentation om kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden, externa och interna granskningar, dokumentation om årliga nyckelkällor och identifiering av nyckelkällor samt planerade förbättringar i inventeringen,
i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens och artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999, ge granskningsteam tillgång till all arkiverad information som medlemsstaten har använt för att utarbeta inventeringen, med hänsyn till landsspecifika sekretessregler,
snabbt besvara förfrågningar om förtydligande av information om inventeringen till följd av de olika skedena i granskningsprocesserna för inventeringsinformationen och informationen om det nationella systemet.
KAPITEL V
FÖRFARANDE OCH TIDSPLAN FÖR ATT GENOMFÖRA DEN OMFATTANDE GRANSKNINGEN
Artikel 30
Förfarande för den omfattande granskningen
Artikel 31
Tekniska korrigeringar
Artikel 32
Slutliga granskningsrapporter
Kommissionen ska informera den berörda medlemsstaten om att den omfattande granskningen har avslutats och ge medlemsstaten en slutlig rapport senast den 30 augusti 2025, den 30 augusti 2027 respektive den 30 augusti 2032.
Artikel 33
Samarbete med medlemsstaterna
Medlemsstaterna ska
delta i granskningen i enlighet med tidsplanen i bilaga XXII,
utse en nationell kontaktperson för unionens granskning,
vid behov delta i och underlätta anordnandet av ett besök i landet,
ge svar och ytterligare information samt lämna synpunkter på granskningsrapporterna då detta behövs.
Artikel 34
Tidsplan för de omfattande granskningarna
Den omfattande granskningen ska genomföras i enlighet med tidsplanen i bilaga XXII.
KAPITEL VI
STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER OCH PROGNOSER
Artikel 35
Inlämningsförfaranden för rapportering
Medlemsstaterna ska använda den e-plattform som anges i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999 och kommissionens länkade verktyg och mallar, med bistånd av Europeiska miljöbyrån i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1999, för att lämna information i enlighet med det här kapitlet.
Artikel 36
Rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser
Medlemsstaterna ska lämna den beskrivning av sina nationella system för rapportering om styrmedel och åtgärder, eller samlade åtgärder, och prognoser som avses i punkt a i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999 i det format som anges i bilaga XXIII till den här förordningen.
Artikel 37
Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder
Medlemsstaterna ska lämna följande information i textform:
De uppdateringar som är relevanta för deras långsiktiga strategier i enlighet med punkt b i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.
Planerade ytterligare nationella styrmedel och åtgärder som avses i punkt d i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.
Sambanden mellan olika styrmedel och åtgärder och hur de bidrar till olika prognosscenarier i enlighet med punkt e i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.
Artikel 38
Rapportering om nationella prognoser
Medlemsstaterna ska i textform lämna den ytterligare information om sina nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som avses i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999 och ange följande:
Prognosresultatet för totala utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842 respektive direktiv 2003/87/EG och de beräknade utsläppen från källor och upptag i sänkor enligt förordning (EU) 2018/841, i enlighet med punkt b i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999.
Resultaten av den känslighetsanalys som har gjorts i enlighet med punkt d i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999,
för de totala rapporterade växthusgasutsläppen, tillsammans med en kort förklaring av vilka parametrar som varierades och hur,
uppdelade på totala utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG respektive av förordning (EU) 2018/842 och de beräknade utsläppen från källor och upptag i sänkor enligt förordning (EU) 2018/841, när sådan information finns tillgänglig.
Basår för inventeringsdata och vilket rapporteringsår av inventeringsrapporten som används som utgångspunkt för prognoserna.
Prognosmetoderna, med en kortfattad beskrivning av de modeller som har använts och deras räckvidd vad gäller sektorer, geografiska områden och tidsperioder, hänvisningar till datakällor för ytterligare information om modellerna samt information om huvudsakliga antaganden om externa faktorer och använda parametrar, i enlighet med punkt e i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999.
KAPITEL VII
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 39
Upphävande
Genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021, med förbehåll för övergångsbestämmelserna i artikel 40 i den här förordningen.
Artikel 40
Övergångsbestämmelse
Genom undantag från artikel 39 i denna förordning ska artiklarna 3–18 och 27–43 i genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller de uppgifter som krävs för åren 2019 och 2020.
Artikel 41
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Information om nationella anpassningsåtgärder enligt artikel 4
1. Nationella förhållanden, effekter, sårbarheter, risker och anpassningsförmåga ( 4 )
1.1 Nationella förhållanden som är relevanta för anpassningsåtgärder:
Biogeofysiska inslag.
Demografi.
Ekonomi och infrastruktur.
1.2 Ram för klimatövervakning och klimatmodellering:
Huvudsakliga aktiviteter för övervakning, modellering, prognoser och scenarier.
Huvudsakliga strategier, metoder och verktyg samt åtföljande osäkerheter och utmaningar.
1.3 Bedömning av klimatpåverkan, sårbarhet och risker, inbegripet anpassningsförmåga:
Identifiering av viktiga framtida klimatrisker bland dem som anges i tabell 1 och de nyckelsektorer som påverkas ( 7 ).
Tabell 1 – Klassificering av klimatrelaterade risker ( 8 )
|
|
Temperaturrelaterade |
Vindrelaterade |
Vattenrelaterade |
Relaterade till fast massa |
|
Kroniska |
Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten) |
Förändringar i vindmönster |
Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is) |
Kusterosion |
|
|
|
Variationer i nederbörd och/eller hydrologi |
Markförstöring |
|
|
Temperaturvariationer |
|
Försurning av hav |
Markerosion |
|
|
Tinande permafrost |
|
Inträngning av saltvatten |
Jordflytning |
|
|
|
|
Stigande havsnivåer |
|
|
|
|
|
Förändring i havsisen |
|
|
|
|
|
Vattenbrist |
|
|
|
Akuta |
Värmebölja |
Cyklon |
Torka |
Lavin |
|
Köldvåg/frost |
Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar) |
Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is) |
Jordskred |
|
|
Okontrollerad yttäckande brand |
Tornado |
Översvämning (kustvatten-, fluvial, pluvial, grundvatten-, plötslig) |
Jordskred |
|
|
|
|
Snö- och istryck |
|
|
|
|
|
Översvämning av glaciärsjö (Glacial Lake Outburst) |
|
För varje nyckelsektor som påverkas, en översikt över följande, placerat på kvalitativa bedömningsskalor över hög/medelstor/låg/ej tillämplig, vid behov med åtföljande förklaring ( 9 ):
Observerade effekter av viktiga risker, inbegripet förändringar i frekvens och omfattning
Sannolikhet för att viktiga risker ska förverkligas och exponering för dem i ett framtida klimat, baserat på bästa tillgängliga klimatmodelleringsvetenskap
Sårbarhet, inbegripet anpassningsförmåga
Risk för potentiella framtida effekter
2. Legala och politiska ramar och institutionella arrangemang
2.1 Legala och politiska ramar och föreskrifter, inklusive nationella anpassningsstrategier, nationella anpassningsplaner ( 10 ) och eventuella sektorsspecifika anpassningsplaner.
2.2 Översikt över institutionella arrangemang och styrning på nationell nivå för
bedömning av sårbarhet och risker kopplade till klimatet,
planering, genomförande, övervakning, utvärdering och revidering av anpassningspolitiken ( 11 ),
integrering av effekter av klimatförändring och motståndskraft i miljöbedömningsförfaranden,
insamling av, äganderätt till och återanvändning av relevanta uppgifter (t.ex. uppgifter om klimatrelaterade katastrofförluster eller riskdata) och tillgång till dem,
integrering av effekter av klimatförändring och anpassningsplanering i ramar för katastrofriskhantering och vice versa ( 12 ).
2.3 Översikt över institutionella arrangemang och styrning på subnationell ( 13 ) nivå:
Rättsliga krav och strategidokument.
Nätverk och andra samarbeten för anpassning mellan nationella myndigheter.
Exempel på god praxis för nätverk eller andra samarbeten för anpassning mellan lokala och regionala myndigheter.
3. Strategier, styrmedel, planer och mål för anpassning
3.1 Anpassningsprioriteringar
3.2 Utmaningar, brister och hinder för anpassning ( 14 )
3.3 Sammanfattningar av nationella strategier, riktlinjer och insatser, med inriktning på mål, planerade åtgärder ( 15 ), budget och tidsplan ( 16 )
3.4 Översikt över innehållet i subnationella strategier, riktlinjer, planer och insatser
3.5 Översikt över insatser för att integrera anpassning till klimatförändringar i sektorsbaserade styrmedel, planer och program, inbegripet strategier och handlingsplaner för katastrofriskhantering
3.6 Medverkan av berörda parter
Översikt över anpassningsstrategiska åtgärder på nationell nivå och exempel på god praxis på subnationell nivå för att samarbeta med
berörda parter som är särskilt sårbara för konsekvenserna av klimatförändringar,
den privata sektorn ( 17 ).
4. Övervakning och utvärdering av anpassningsåtgärder och anpassningsprocesser
4.1 Övervaknings- och utvärderingsmetod ( 18 ) i samband med
minskning av klimateffekter, sårbarheter, risker och ökning av anpassningsförmågan,
genomförande av anpassningsåtgärder.
4.2 Lägesrapport om genomförandet av de åtgärder som planeras enligt punkterna 3.3–3.6, inbegripet en översikt över den subnationella nivån och utbetalningen av medel för att öka motståndskraften mot klimatförändringar. Rapporteringen om finansiering ska omfatta
utgifter som är öronmärkta för klimatanpassning, inbegripet katastrofriskhantering,
4.3 Utvärdering av framstegen i fråga om att ( 21 )
minska klimatpåverkan, sårbarheter och risker,
öka anpassningsförmågan,
uppfylla anpassningsprioriteringarna,
ta itu med hinder för anpassning.
4.4 Åtgärder som har vidtagits för att granska och uppdatera följande:
Sårbarhets- och riskbedömningar.
Nationella styrmedel, strategier, planer och åtgärder för anpassning.
4.5 Översikt över god praxis när det gäller steg som vidtagits för att se över och uppdatera lokala och regionala anpassningsplaner, strategier och åtgärder.
5. Samarbete, god praxis, synergier, erfarenheter och dragna lärdomar inom området för anpassning
5.1 God praxis och dragna lärdomar, inbegripet på subnationell nivå ( 22 )
5.2 Anpassningsåtgärders synergier med andra internationella ramar och/eller konventioner, särskilt målen för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering
5.3 Samarbete med unionens medlemsstater, internationellt samarbete och samarbete med regionala och internationella organisationer ( 23 ):
Samarbete för att dela information och stärka vetenskap, institutioner och anpassningskunskap.
Samarbete för att förbättra anpassningsåtgärder på subnationell, nationell, makroregional och internationell nivå, inbegripet område, omfattning och typer av samarbete.
6. All annan information som rör konsekvenser av och anpassning till klimatförändringar
6.1 Viktiga kontaktuppgifter för nationell samordnare och organisation
6.2 Relevanta webbplatser och källor till sociala medier som används för kommunikation om anpassningsåtgärder på nationell och subnationell nivå, i förekommande fall
6.3 Viktiga rapporter och publikationer på nationell och subnationell nivå
6.4 All annan relevant information.
BILAGA II
Information om användning av auktionsintäkter enligt artikel 5
Tabell 1
Intäkter från auktionering av utsläppsrätter som genererats och använts under år X-1
|
1 |
|
Belopp för år X-1 |
|
|
2 |
|
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1) |
|
3 |
A |
B |
C |
|
4 |
Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter |
|
|
|
5 |
Totala intäkter som genererats från ytterligare utsläppsrätter enligt artikel 3ga.3 andra stycket (2) |
|
|
|
6 |
Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som har betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG |
|
|
|
7 |
Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som har avsatts (3) men inte betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG |
|
|
|
8 |
Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som ännu inte har avsatts eller betalats ut |
|
|
|
9 |
Finansieringsmetod Förklara relevant nationell metod (fond, ad hoc-projekt, motsvarande ekonomiskt värde via den allmänna budgeten eller en kombination av dessa) och eventuella ändringar av metoden sedan den senaste rapporteringen |
|
|
|
Förklaring: X = det år då rapporteringen sker. Anmärkningar: (1) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet. (2) Enligt artikel 3ga.3 i direktiv 2003/87/EG ska, till och med den 31 december 2030, en andel utsläppsrätter tilldelas medlemsstater med en stor andel rederier som skulle ha stått under deras ansvar jämfört med deras respektive befolkning 2020. Intäkterna från auktioneringen av den andelen utsläppsrätter ska rapporteras separat här och inkluderas i det belopp som rapporteras på rad 4. (3) Ett åtagande innebär att medlemsstaten har avsatt ett belopp till ett visst program eller en viss åtgärd, till exempel i form av en budgetpost i en särskild fond eller i form av ett avtal med en stödmottagare, men ännu inte har betalat ut det. |
|||
Tabell 2
Intäkter från auktionering av utsläppsrätter sedan den 5 juni 2023, sammanlagt utbetalade under år X-1 för de syften som anges i artikel 10.3 med sikte på 100 % användning
|
|
Rapportering om — auktionsintäkter som genererats år X-1 och som betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3, i 1 000 euro (eller nationell valuta) år X-1 och som procentandel av de intäkter som genererades år X-1, — totala auktionsintäkter som genererats år X-2 och som betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3, i 1 000 euro (eller nationell valuta) till år X-1, och även uttryckt som procentandel av de intäkter som genererades år X-2 (1). |
Kommentarer |
||||||||
|
År |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2028 |
2029 |
2030 |
% totalt |
Om 100 % ännu inte har uppnåtts, förklara varför och ange när målet på 100 % förväntas uppnås |
|
2023 (2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2024 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2025 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2026 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2027 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2028 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2029 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2030 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: X = det år då rapporteringen sker. Anmärkningar: (1) Den andra vita cellen på raden för varje år visar summan av intäkterna från X-2 som betalats ut år X-1 och år X-2. Till exempel visar cellen för år 2023 och utbetalningen 2024 summan av intäkterna för 2023 som betalats ut under 2023 och 2024. Syftet med denna tabell är att följa utbetalningar av intäkter för ett visst år för att uppfylla 100 %-kravet. (2) Från och med den 5 juni till och med den 31 december 2023. |
||||||||||
Tabell 3
Intäkter som betalats ut eller avsatts under år X-1 från intäkterna från auktionering av utsläppsrätter för syften på nationell nivå, unionsnivå eller internationell nivå i enlighet med artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG
|
1 |
Typ av användning (1) |
Projektets eller programmets benämning |
Kort beskrivning |
Kategori (2) |
Belopp för år X–1 |
Status som utbetalt och år (3) |
Status som avsatt och år (4) |
Synlighet (5) |
Mekanism för omfördelning vad gäller sjötransporter (6) |
NECP/ JTP (7) |
Framställning av nettonollteknik |
Kommentarer |
|
|
2 |
T.ex. artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG, artikel 10.3 b i direktiv 2003/87/EG osv. |
T.ex. benämning på program, aktivitet, åtgärd eller projekt |
Ange genomförandeorgan och hänvisning till webbaserad källa för mer detaljerad beskrivning |
Ange den kategori som bäst motsvarar något av alternativen i listan |
1 000 euro |
1 000 inhemsk valuta |
Ange det år då intäkterna genererades |
Ange det år då intäkterna genererades |
Ange hur synlighet säkerställs och av vem (t.ex. stödmottagaren eller det relevanta offentliga organet) |
Kryssa i om projektet eller programmet använder intäkter enligt artikel 3ga.3 |
Ange om åtgärden handlar om genomförande av den nationella energi- och klimatplanen eller en plan för rättvis omställning |
Kryssa i rutan om projektet eller programmet gäller framställning av nettonollteknik (8) |
T.ex. förklaring av dataluckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information |
|
3 |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
J |
K |
L |
M |
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Lägg till rader vid behov) |
|||||||||||||
|
6 |
|
Totala intäkter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts |
|
|
Totalt kolumn D |
Totalt kolumn E |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: X = det år då rapporteringen sker. Anmärkningar: (1) Välj från följande lista över syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG. Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om ett enskilt program eller projekt bidrar till flera syften, välj det syfte där bidraget är störst. a) Att minska växthusgasutsläppen, bland annat genom bidrag till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi och till den anpassningsfond som nu tagits i drift genom beslut vid Poznankonferensen om klimatförändringarna (COP 14 och COP/MOP 4), att underlätta anpassning till klimatförändringarnas verkningar och att finansiera forskning och utveckling och demonstrationsprojekt för minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringarna, inklusive deltagande i initiativ inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik och de europeiska teknikplattformarna. b) Att utveckla förnybar energi och elöverföringsnät, så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi och sina sammanlänkningsmål samt att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som fastställts i relevanta lagstiftningsakter, inbegripet elproduktion från egenanvändare av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi. c) Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning, stödja skydd och återställande av torvmark, skogar och andra landbaserade ekosystem eller havsbaserade ekosystem, inbegripet åtgärder som bidrar till skydd, återställande och bättre förvaltning av dessa, särskilt beträffande marina skyddsområden, och öka ny- och återbeskogning som gynnar den biologiska mångfalden, även i utvecklingsländer som har ratificerat Parisavtalet, och åtgärder om att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder. d) Att vidta åtgärder för koldioxidbindning i skog och mark i unionen. e) Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland, samt innovativa metoder för koldioxidupptag på teknisk väg, såsom direkt avskiljning från luft samt lagring. f) Att investera i och påskynda övergången till transportsätt som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen i sektorn, inbegripet utveckling av klimatvänlig person- och godstransport på järnväg, busstjänster och bussteknik, åtgärder för att fasa ut fossila bränslen i sjöfartssektorn, inbegripet förbättrad energieffektivitet för fartyg, hamnar, innovativ teknik och infrastruktur samt hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas och ammoniak som framställs med förnybar energi, och utsläppsfri framdrivningsteknik, och att finansiera åtgärder för att stödja utfasningen av fossila bränslen på flygplatser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU och Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart. g) Att finansiera forskning och utveckling i fråga om energieffektivitet och ren teknik i de sektorer som omfattas av direktiv 2003/87/EG. h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering, för att stödja effektiva och förnybara värme- och kylsystem, eller för att stödja genomgripande och etappvis totalrenovering av byggnader i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU, med början i renoveringen av de byggnader som har sämst prestanda. ha) Att tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hantera sociala aspekter i låg- och medelinkomsthushåll, inbegripet genom att minska snedvridande skatter, och riktade sänkningar av tullar och avgifter för förnybar el. hb) Att finansiera nationella klimatutdelningssystem med påvisad positiv klimatpåverkan enligt vad som dokumenterats i den årliga rapport som avses i artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999. i) Att täcka administrativa kostnader för förvaltningen av EU:s utsläppshandelssystem. j) Att finansiera klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter. k) Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av omställningen, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, och investera i kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare som kan påverkas av omställningen, inbegripet arbetstagare inom sjötransport. l) Att hantera eventuella kvarstående risker för koldioxidläckage i de sektorer som omfattas av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956, genom att stödja omställningen och främja utfasningen av fossila bränslen i dessa sektorer i enlighet med reglerna för statligt stöd. (2) Välj från följande lista: Om ett enskilt program eller projekt bidrar på flera områden, välj det område där bidraget är störst. 1. Energiförsörjning, energinät och energilagring (t.ex. förnybar energi, egenanvändare). 2. Energieffektivitet, värme och kyla i byggnader. 3. Utfasning av fossila bränslen i industrin (koldioxidsnål teknik, avskiljning, lagring och användning av koldioxid (CCUS), och energieffektivitet i industrisektorer utom energisektorn). 4. Permanent upptag (infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor [BECCS]/infångning och lagring av koldioxid från atmosfären [DACCS]). 5. Socialt stöd och rättvis omställning. 6. Internationella syften och internationell klimatfinansiering. 7. Kollektivtrafik och rörlighet (järnväg, buss, tunnelbana, spårvagn, cykel, gång). 8. Vägtransporter (bilar, lastbilar). 9. Luftfart (inklusive alternativa bränslen). 10. Sjötransporter (inklusive energieffektivitet, infrastruktur och alternativa bränslen). 11. Klimatanpassning. 12. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), jordbruk och koldioxidupptag på land. 13. Avfallshantering. 14. Administrativa utgifter. 15. Övrigt. (3) Ange vilket år de utbetalade beloppen hänför sig till, dvs. vilket år de genererades av auktionerna. Denna upplysning behövs för att beräkna om 100 % av intäkterna för ett visst år har betalats ut. (4) Ange vilket år de avsatta beloppen hänför sig till, dvs. vilket år de genererades av auktionerna. Ett åtagande innebär att medlemsstaten har avsatt ett belopp till ett visst program eller en viss åtgärd, till exempel i form av en budgetpost i en särskild fond eller i form av ett avtal med en stödmottagare, men ännu inte har betalat ut det. (5) Enligt artikel 30m.3 i direktiv 2003/87/EG ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa synlighet för finansieringskällan för de åtgärder eller projekt som finansieras genom de auktionsintäkter från EU:s utsläppshandelssystem för vilka de beslutar om användningen i enlighet med artiklarna 3d.4, 10.3 och 30d.6 i det direktivet. Om synlighet för finansieringskällan inte har kunnat säkerställas, förklara vad som har gjorts för att försöka synliggöra den. (6) Enligt artikel 3ga.3 i direktiv 2003/87/EG ska, till och med den 31 december 2030, en andel utsläppsrätter tilldelas medlemsstater som har en stor andel rederier under sitt ansvar jämfört med sin respektive befolkning. Intäkterna från auktioneringen av den andelen utsläppsrätter bör användas för de syften som anges i artikel 10.3 första stycket led g, med avseende på sjöfartssektorn, och leden f och i. De berörda medlemsstaterna ska använda kolumn J för att ange var sådana intäkter har använts. (7) Enligt artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EU ska medlemsstaterna, i förekommande fall och när så är lämpligt närmare ange vilka intäkter som använts och åtgärder som vidtagits för att genomföra deras integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 och deras territoriella planer för en rättvis omställning som utarbetats i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1056/oj). Ange numret på den åtgärd som genomförs (t.ex. åtgärd 1.1 i den nationella energi- och klimatplanen eller XX.1 i planen för en rättvis omställning). (8) Ange när intäkterna har använts för ett projekt eller program för framställning av någon av följande nettonolltekniker: — Solenergiteknik, inbegripet teknik för solceller, solvärmeel och solvärme. — Teknik för landbaserad vindkraft och havsbaserad förnybar energi. — Teknik för batterier och energilagring. — Teknik för värmepumpar och geotermisk energi. — Vätgasteknik, inbegripet elektrolysanläggningar och bränsleceller. — Teknik för hållbar biogas och biometan. — Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid. — Elnätsteknik, inbegripet laddningsteknik för transport och teknik för att digitalisera nätet. — Teknik för fissionsenergi, inbegripet teknik för kärnbränslecykeln. — Teknik för hållbara alternativa bränslen. — Vattenkraftsteknik. — Teknik för förnybar energi, som inte omfattas av de föregående kategorierna. — Teknik för energisystemrelaterad energieffektivitet, inbegripet värmenätsteknik. — Teknik för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, — Biotekniklösningar för klimat och energi. — Banbrytande industriteknik för utfasning av fossila bränslen som inte omfattas av de föregående kategorierna. — Teknik för transport och utnyttjande av koldioxid. |
|||||||||||||
Tabell 4
Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på internationell nivå under år X-1
|
1 |
|
Belopp som har betalats ut under år X-1 |
Belopp som har avsatts under år X-1 |
Kommentarer |
||
|
2 |
Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde för syften på internationell nivå (1) |
1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (2) |
1 000 euro |
1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (2) |
1 000 euro |
T.ex. förklaring av dataluckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information |
|
3 |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
|
4 |
Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja andra tredjeländer än utvecklingsländer |
|
|
|
|
|
|
5 |
Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja utvecklingsländer |
|
|
|
|
|
|
6 |
Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler |
|
|
|
|
Ange vilka och beloppen per kanal (3) |
|
7 |
Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom bilaterala kanaler eller regionala kanaler |
|
|
|
|
Ge en kort beskrivning och ange i vilket tredjeland |
|
Förklaring: X = det år då rapporteringen sker. Anmärkningar: (1) De belopp som betalats ut eller avsatts för syften på internationell nivå ska återspegla de projekt och program som anges i tabell 3 i den mån de finansieras utanför unionen. Sådana belopp omfattar, men är inte begränsade till, poster som kategoriseras enligt artikel 10.3 j som intäkter som används för att finansiera klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter, samt poster för vilka tabell 3 kolumn D kategori 6 ”Internationella syften och internationell klimatfinansiering” i tabell 3 har valts. (2) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X-1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet. (3) Till exempel den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref), anpassningsfonden enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG, UNFCCC:s särskilda klimatförändringsfond (SCCF), UNFCCC:s gröna klimatfond, fonden för de minst utvecklade länderna, UNFCCC:s förvaltningsfond för kompletterande verksamhet, för multilateralt stöd till verksamhet inom Redd+, den globala miljöfaciliteten, Världsbanken, Internationella finansieringsbolaget, Afrikanska utvecklingsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt Interamerikanska utvecklingsbanken. |
||||||
BILAGA III
Information om finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer i enlighet med artikel 6.1
Tabell 1: Stöd som har anslagits och tillhandahållits från offentliga resurser genom bilaterala och regionala kanaler, inbegripet utveckling och överföring av teknik och kapacitetsuppbyggnad i tillämpliga fall(1), (2)
|
Kanal |
Mottagare |
Benämning på verksamhet/ program/ projekt eller annat* |
Finansieringskälla |
Finansierings- instrument |
Typ av stöd |
Sektor |
Belopp för vilka åtaganden gjorts (a) |
Belopp som har tillhandahållits (a) |
Bidragsekvivalent* (a), (b) |
Undersektor* (c) |
Teknik- överföring/ kapacitets- uppbyggnad* (d) |
Ytterligare information* (e) |
|
Bilateralt/ regionalt/ övrigt (ange närmare) |
Region/ land |
|
Offentligt utvecklingsbistånd/ övriga offentliga flöden/ övrigt (ange närmare) |
Bidrag/ subventionerat lån/ icke-subventionerat lån/ eget kapital/ garanti/ försäkring/ övrigt (ange närmare) |
Anpassning/ begränsning/ övergripande |
Energi/ transport/ industri/ jordbruk/ skogsbruk/ vatten och sanitet/ övergripande/ övrigt (ange närmare) |
|
|
|
|
T/ K/ båda/ ej tillämpligt |
|
Anmärkningar:
(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.
(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).
Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.
Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.
De femsiffriga koder som har införts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd för rapportering till rapporteringssystemet för kreditgivare, Creditor Reporting System, (DAC CRS) får användas vid rapportering av uppgifter för undersektorer.
Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”C” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående och ”ej tillämpligt” så är fallet.
Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.
Tabell 2: Stöd som har anslagits och tillhandahållits från offentliga finansiella resurser genom multilaterala kanaler, inbegripet utveckling och överföring av teknik och kapacitetsuppbyggnad i tillämpliga fall(1) (2)
|
Kanal |
Multilateral institution |
Benämning på verksamhet/ program/ projekt eller annat* |
Finansieringskälla |
Finansieringsinstrument |
Avsatt Belopp (a) (centrala/ allmänna) |
Belopp som har tillhandahållits (a) (centrala/ allmänna) |
Avsatt Belopp (a) (klimat- specifikt) |
Belopp som har tillhandahållits (a) (klimat- specifikt) |
Mottagare* |
Bidragsekvivalent* (a), (b) |
Inflöde/ Utflöde * (c) |
|
Multilateralt multi- bilateralt/ övrigt (ange närmare) |
|
|
Offentligt utvecklingsbistånd/ övriga offentliga flöden/ övrigt (ange närmare) |
Bidrag/subventionerat lån/ icke-subventionerat lån/ eget kapital/ garanti/ försäkring/ övrigt (ange närmare) |
|
|
|
|
Globalt/ regionalt/ land |
|
Inflöde/ utflöde |
|
Tillräknat multilateralt bidrag * (d) |
Finansierings- instrument |
Typ av stöd* |
Sektor* |
Under- sektor* (e) |
Tekniköverföring/ kapacitetsuppbyggnad* (f) |
Ytterligare information* (g) |
|
Ja/ nej/ ej tillämpligt |
Bidrag/ subventionerat lån/ icke-subventionerat lån/ eget kapital/ garanti/ försäkring/ politiskt ingripande/ övrigt (ange närmare) |
Anpassning/ begränsning/ övergripande |
Energi/ transport/ industri/ jordbruk/ skogsbruk/ vatten och sanitet/ övergripande/ övrigt |
|
T/ K/ båda/ ej tillämpligt |
|
Anmärkningar:
(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.
(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).
Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.
Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.
Medlemsstaterna ska ange om det rapporterade beloppet baseras på ”inflödesbidraget” till den multilaterala institutionen eller på ”utflödesandelen” av den multilaterala institutionens finansiella resurser.
Medlemsstaterna ska ange om det ”klimatspecifika” beloppet beräknas enligt OECD:s tillräknade multilaterala andelar.
OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.
Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”C” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående och ”ej tillämpligt” om så är fallet.
Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation och en beskrivning av projektet.
Tabell 3: Information om ekonomiskt stöd som har mobiliserats genom politiska ingripanden(1), (2)
|
Kanal |
Mottagare |
Benämning på verksamhet/ program/ projekt eller annat |
Typ av offentligt ingripande |
Typ av stöd |
Sektor |
Mobiliserat belopp (a) |
Undersektor* (b) |
Bidragsekvivalent* (a), (c) |
Belopp för resurser som har använts för att mobilisera stöd* |
Ytterligare information* (d) |
|
Bilateralt/ regionalt/ multilateralt |
Globalt/ region/ land |
|
Bidrag/ subventionerat lån/ icke-subventionerat lån/ eget kapital/ garanti/ försäkring/ kapacitetsuppbyggnad/ utveckling och överföring av teknik/ övrigt (ange närmare) |
Anpassning/ begränsning/ övergripande |
Energi/ transport/ industri/ jordbruk/ skogsbruk/ vatten och sanitet/ övergripande/ övrigt (ange närmare) |
|
|
|
|
|
Anmärkningar:
(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.
(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).
Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.
OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.
Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.
Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.
Mall 1: Tabell 1 Information om finansiellt stöd som mobiliserats genom offentliga ingripanden per verksamhet(1), (2) som ska användas om medlemsstaten inte kan fylla i tabell 3
Benämning på verksamhet/program/projekt eller annat
|
|
1. Kanal
|
|
2. Mottagare
|
|
3. Typ av offentligt ingripande
|
|
4. Typ av stöd
|
|
5. Sektor
|
|
6. Mobiliserat belopp (a)
|
|
7. Undersektor* (b)
|
|
8. Bidragsekvivalent * (a), (c)
|
|
9. Belopp för de resurser som använts för att mobilisera stödet *
|
|
10. Ytterligare information * (d)
|
|
Anmärkningar:
(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.
(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).
Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.
OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.
Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.
Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.
BILAGA IV
Kvalitativ information som förklarar metoden i enlighet med artikel 6.2
Mall 1: Kvalitativ information som förklarar metoden, om tillämpligt, och annan information om definitioner och metoder
1. Klimatfinansiering
|
|
2. Nytt och ytterligare
|
|
3. Utvecklingsland
|
|
4. Central/allmän
|
|
5. Klimatspecifik
|
|
6. Finansieringsinstrument (t.ex. bidrag, subventionerade lån, icke-subventionerade lån, eget kapital, garanti, försäkring, övrigt (ange närmare))
|
|
7. Finansieringskälla (offentligt utvecklingsbistånd, övriga offentliga flöden, annat)
|
|
8. Status (avsatt och tillhandahållet)
|
|
9. Mobiliserat stöd (t.ex. i) identifiering av ett tydligt orsakssamband mellan ett offentligt ingripande och mobiliserade privata medel, där verksamheten inte skulle ha avancerat, eller inte skulle ha avancerat i tillräcklig skala, utan partens ingripande, ii) information om mätpunkten (t.ex. åtagandetidpunkt, utbetalningstidpunkt) för den privata finansiering som mobiliserats till följd av det offentliga ingripandet, i den mån det är möjligt för den typ av instrument eller mekanism som används för att mobilisera finansieringen, iii) information om de avgränsningar som används för att identifiera finansiering som mobiliserats genom offentligt ingripande)
|
|
10. Sektor, undersektor
|
|
11. Typ av stöd (begränsning av klimatförändringen/anpassning till klimatförändringen/övergripande åtgärder)
|
|
12. Offentlig finansiering/privat finansiering (särskilt när det rör sig om blandade enheter eller fonder)
|
|
13. Tillämpning av Riomarkörer (koefficienter)
|
|
14. Fastställande av bidragsekvivalentdelen av det tillhandahållna stödet och det mobiliserade stödet om information om bidragsekvivalenten har rapporterats
|
|
15. Metoder som används för att fastställa siffror för det stöd som har mobiliserats
|
|
16. Hur man har undvikit dubbelräkning mellan de resurser som rapporteras som avsatta eller tillhandahållna och de resurser som används i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet av den mottagande parten för att uppnå det nationellt fastställda bidraget
|
|
17. En beskrivning av de system och processer som används för att identifiera, spåra och rapportera om stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats genom offentliga interventioner
|
|
18. En beskrivning av de nationella systemen och institutionella arrangemangen för att ge information om planerat tillhandahållande av stöd, inbegripet information om planerade verksamheter som rör offentligt finansierade tekniköverföringsprojekt och kapacitetsuppbyggnadsprojekt för utvecklingsländer enligt UNFCCC
|
|
19. Information, när sådan finns tillgänglig, med en beskrivning av nationella system och institutionella arrangemang för tillhandahållande av stöd för tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, inbegripet underliggande antaganden, definitioner och metoder som används för att lämna information om stöd för tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad
|
|
20. Information om kanaler och om hinder som har uppstått, dragna lärdomar och åtgärder som har vidtagits för att undanröja dem
|
|
21. Information om hur man har försökt säkerställa att stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats genom offentliga interventioner är förenliga med de långsiktiga målen i Parisavtalet
|
|
22. Information om hur stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats riktas för att hjälpa utvecklingsländer i deras ansträngningar för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet, inbegripet genom att bistå dem i ansträngningar för att se till att finansiella flöden stämmer överens med en utveckling mot låga utsläpp av växthusgaser och klimattålig utveckling
|
|
23. Information om hur den information som har lämnats avspeglar en progression från tidigare nivåer i tillhandahållandet av stöd och mobilisering av finansiering enligt Parisavtalet
|
|
24. Hur man strävar efter att säkerställa att stöd som tillhandahålls och mobiliseras genom offentligt ingripande på ett effektivt sätt tillgodoser behoven och prioriteringarna hos parter som är utvecklingsländer för genomförandet av Parisavtalet, i enlighet med landspecifika strategier och instrument, t.ex. de transparensrapporter som utarbetas vartannat år, nationellt fastställda bidrag och nationella anpassningsplaner.
|
|
25. Information om åtgärder och planer för att mobilisera ytterligare klimatfinansiering som ett led i den globala ansträngningen för att mobilisera klimatfinansiering från en rad olika källor, inbegripet om förhållandet mellan den offentliga intervention som ska användas och den privata finansiering som har mobiliserats
|
|
26. Information om rapportering av multilateral finansiering, inbegripet i) om den rapporterade multilaterala finansieringen baseras på partens inflödesbidrag till en multilateral institution och/eller på partens andel av utflödet från den multilaterala institutionen, ii) om och hur multilateral finansiering har rapporterats som klimatspecifik och hur den klimatspecifika andelen har beräknats, inbegripet exempelvis genom tillämpning av befintliga internationella standarder, iii) om multilateral finansiering har rapporterats som central/allmän, med beaktande av att det faktiska klimatfinansieringsbelopp som den skulle omsättas till beror på de multilaterala institutionernas programplaneringsval, iv) om och hur multilateral finansiering har tilldelats den rapporterande parten.
|
|
BILAGA V
Tillgänglig information om det planerade tillhandahållandet av stöd enligt artikel 6.3
Tabell: Tillgänglig information om det planerade tillhandahållandet av stöd
|
År/ period |
Mottagare (a) |
Benämning på verksamhet/ program/ projekt |
Beräknat belopp som ska tillhandahållas (b) |
Typ av stöd |
Teknik- överföring/ kapacitets- uppbyggnad (c) |
Ytterligare information (d) |
|
|
Globalt/ region/ land |
|
|
Begränsning/ anpassning/ övergripande |
T/ K/ båda/ ej tillämpligt |
|
Anmärkningar:
(a) Medlemsstaterna ska lämna information om mottagande land/region på önskad detaljnivå.
(b) Medlemsstaterna ska om möjligt ange beloppet för det stöd som ska tillhandahållas i inhemsk valuta (det rekommenderas att nominellt värde anges på åtagandebasis).
(c) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”K” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående, och ”ej tillämpligt” om så är fallet.
(d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation, en beskrivning av projektet eller tillgänglig information i enlighet med artikel 9.5 i Parisavtalet.
Mall 1: Tillgänglig information om planerat stöd per verksamhet/program/projekt som ska användas om medlemsstaten inte kan fylla i tabell 1
Benämning på verksamhet/program/projekt
|
|
1. År
|
|
2. Mottagare (a)
|
|
3. Beräknat belopp som ska tillhandahållas (b)
|
|
4. Typ av stöd
|
|
5. Tekniköverföring/kapacitetsuppbyggnad (c)
|
|
6. Ytterligare information (d)
|
|
Anmärkningar:
(a) Medlemsstaterna ska lämna information om mottagande land/region på önskad detaljnivå.
(b) Medlemsstaterna ska om möjligt ange beloppet för det stöd som ska tillhandahållas i inhemsk valuta (det rekommenderas att nominellt värde anges på åtagandebasis).
(c) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”K” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående, och ”ej tillämpligt” om så är fallet.
(d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation, en beskrivning av projektet eller tillgänglig information i enlighet med artikel 9.5 i Parisavtalet.
BILAGA VI
Rapportering av approximativa växthusgasinventeringar enligt artikel 7
|
Medlemsstat: |
|
|
Rapporterat år ”t-1” |
|
|
Rapporteringsår ”t” |
|
|
KATEGORIER AV VÄXTHUSGASKÄLLOR OCH |
CO2 (1) |
CH4 |
N2O |
HFC |
PFC |
SF6 |
Ospecificerad blandning av HFC och PFC |
NF3 |
Totalt |
|
ETS |
Ansvarsfördelning (3) |
|
-SÄNKOR |
Koldioxidekvivalenter (kiloton) |
|
Koldioxidekvivalenter (kiloton) |
|||||||||
|
Totalt (nettoutsläpp) (1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Förbränning av bränslen (sektorsbaserat tillvägagångssätt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Tillverknings- och byggindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Andra sektorer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Flyktiga utsläpp från bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Fasta bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Olja och naturgas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Transport och lagring av koldioxid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Industriprocesser och industriell produktanvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Mineralindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Kemisk industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Metallindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Elektronikindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Produktanvändningar som ersättning för ozonnedbrytande ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Övrig produkttillverkning och -användning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Jordbruk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Metanbildning i mag-tarmkanalen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Gödselhantering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Risodling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Jordbruksmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Föreskriven bränning av savanner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Förbränning på platsen av jordbruksavfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Kalkbehandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Tillförsel av urea |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I. Andra kolhaltiga gödselmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
J. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Markanvändning, förändring av markanvändning, skogsbruk (1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Våtmarker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Bebyggelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Deponering av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Biologisk behandling av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Förbränning och öppen eldning av avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Rening och utsläpp av avloppsvatten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Annat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6. Övrigt (såsom anges i sammanfattning 1.A) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell bunkring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxidutsläpp från biomassa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avskild koldioxid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indirekt koldioxid (2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter, exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
||||||||
|
Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter, inklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
||||||||
|
Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter, inklusive indirekt koldioxid, exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
||||||||
|
Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter, inklusive indirekt koldioxid, inklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
||||||||
Anmärkningar:
(1) För koldioxid (CO2) från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska nettoutsläpp/nettoupptag rapporteras. Vid rapportering är tecknen för upptag alltid negativa (–) och för utsläpp alltid positiva (+).
(2) För medlemsstater som rapporterar indirekt koldioxid ska de nationella totalmängderna anges med och utan indirekt koldioxid.
(3) Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.
|
Kortfattad beskrivning av de viktigaste drivkrafterna bakom en ökning eller minskning av koldioxidutsläppen under x–1 (proxy) jämfört med x–2 (inventering). Om denna information finns offentligt tillgänglig, ange hyperlänken till den relevanta webbplatsen. Information om de osäkerheter som är förknippade med uppskattningarna för LULUCF-sektorn får också lämnas. |
|
|
BILAGA VII
Översikt över redovisningen av växthusgasinventeringar enligt artikel 8.2 (1) (2)
|
[Artikel i] denna förordning |
Uppgifter som ska lämnas i den nationella inventeringsrapporten (kryssa för) |
Uppgifter som ska lämnas i en separat bilaga till den nationella inventeringsrapporten (NIR) (kryssa för) |
Hänvisning till kapitel i NIR eller i separat bilaga (ange närmare) |
|
Artikel 9 Rapportering omräkningar |
Obligatorisk |
Ej tillämplig |
Kapitel i NIR om omräkningar och förbättringar |
|
Artikel 10 Rapportering om genomförande av rekommendationerna i tabell 1 i bilaga VIII |
Obligatorisk |
Obligatorisk |
Kapitel i NIR om omräkningar och förbättringar |
|
Artikel 10 Rapportering om genomförande av rekommendationerna i tabell 2 i bilaga VIII |
Ej tillämplig |
Obligatorisk |
|
|
Artikel 12.1 Rapportering om osäkerhet |
Ej tillämplig |
Obligatorisk |
|
|
Artikel 12.2 Rapportering om fullständighet |
Obligatorisk |
Ej tillämplig |
I respektive tabell i CRT och i respektive kapitel i NIR |
|
Artikel 14.1 Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter (uppgifter enligt bilaga XII) |
Ej tillämplig |
Obligatorisk |
|
|
Artikel 14.2 Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från systemet för handel med utsläppsrätter (information i textform) |
Möjlig |
Möjlig |
Om del av NIR: I de tillämpliga avsnitten i NIR |
|
Artikel 15 Rapportering om konsistens med rapporterade luftföroreningsdata |
Möjlig |
Möjlig |
Om del av NIR: Kapitel i NIR om kvalitetssäkring, kvalitetskontroll och verifieringsplan |
|
Artikel 16 Rapportering om konsistens med data om fluorerade växthusgaser |
Möjlig |
Möjlig |
Om del av NIR: I de tillämpliga avsnitten i NIR |
|
Artikel 17 Rapportering om konsistens med energidata |
Möjlig |
Möjlig |
Om del av NIR: I de tillämpliga avsnitten i NIR |
|
Artikel 18 Rapportering om ändringar av nationella inventeringssystem eller register |
Obligatorisk |
Ej tillämplig |
I de tillämpliga kapitlen i NIR |
Anmärkningar:
(1) Information som ska lämnas senast den 15 januari ska lämnas in i form av utkast till kapitel i NIR eller respektive separata bilagor.
(2) Beteckningen ”möjlig” innebär att medlemsstaterna ska välja om de ska lämna informationen i NIR eller i en separat bilaga till NIR
BILAGA VIII
Rapportering om genomförande av rekommendationer i enlighet med artikel 10
Tabell 1: Format för rapportering av information om status för genomförandet av varje rekommendation som anges i den senast offentliggjorda individuella granskningsrapporten från UNFCCC, inbegripet skäl till att en sådan rekommendation inte har genomförts
|
År för UNFCCC:s senaste granskning av inventeringen |
|||||
|
CRT-kategori/CRT-problem |
Rekommendation från granskningen |
Granskningsrapport/punkt |
Medlemsstatens svar/genomförandestatus |
Skäl till bristande genomförande |
Kapitel/avsnitt i NIR |
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 2: Format för rapportering av information om status för genomförandet av varje rekommendation, teknisk korrigering eller reviderad uppskattning som anges i den senaste granskningsrapporten i enlighet med artikel 35.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 eller artikel 32 i denna förordning
|
År för den senaste EU-interna granskningen av inventeringen |
||||
|
CRT-kategori/CRT-problem |
Rekommendation, teknisk korrigering eller reviderad uppskattning från granskningen |
Granskningsrapport/punkt |
Medlemsstatens svar/genomförandestatus |
Kapitel/avsnitt i NIR |
|
|
|
|
|
|
BILAGA IX
Rapportering om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och tillhörande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier enligt artikel 11
|
Del 1 |
Del 2 |
Del 3 |
Del 4 |
|||||||||||
|
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
J |
K |
L |
M |
N |
O |
|
Information som ska lämnas av kommissionen |
Information som ska lämnas av medlemsstaterna |
|||||||||||||
|
Identifiering av nyckelkategorier för unionen |
Information om nyckelkategorier för unionen |
|
||||||||||||
|
Senast den 31 oktober året före inlämningen och senast den 28 februari för den aktuella inlämningen av inventeringen |
För de nyckelkategorier för unionen som anges i kolumn B, senast den 15 januari och den 15 mars |
För de nyckelkategorier för unionen som anges i kolumn A, senast den 15 januari och den 15 mars |
||||||||||||
|
Förteckning över nyckelkategorier för unionen (a) |
Sätt kryss för att ange nyckelkategorier där information om metoder och emissionsfaktorer inte är tillgängliga eller som inte rapporteras av medlemsstaten i CRT |
Sätt kryss för att ange som en ny nyckelkategori för unionen jämfört med föregående växthusgasinventering för unionen |
Metoder som har använts i medlemsstatens senaste inventering (b) |
Emissionsfaktorer som har använts i medlemsstatens senaste inventering (b) |
Medlemsstatens sammanfattande metodbeskrivning i den senaste inventeringen (c) |
Hänvisning (avsnittsnummer) till beskrivningen i slutlig NIR (c), (g) |
Sätt kryss för att ange som en ny nyckelkategori för unionen jämfört med den senaste växthusgasinventeringen för unionen |
Metoder som har använts i medlemsstatens senaste inventering (b) |
Emissionsfaktorer som har använts i medlemsstatens senaste inventering (b) |
Sätt kryss för att ange om de metoder som användes i den senaste inventeringen (kolumn I) avviker från de metoder som användes i den föregående inventeringen (kolumn D) |
Sätt kryss för att ange om de emissionsfaktorer som använts i den senaste inventeringen (kolumn J) avviker från de emissionsfaktorer som använts i den föregående inventeringen (kolumn E) |
Sammanfattande metodbeskrivningar i den senaste inventeringen |
Sätt kryss för att ange större ändringar i metodbeskrivningar (kolumn M) jämfört med den föregående inventeringen (kolumn F) |
Hänvisning (avsnittsnummer) till beskrivningen i slutlig NIR (g) |
Anmärkningar:
(a) De kategorier som används i nyckelkategorin för unionen ska anges av kommissionen per kategorikod, kategoribenämning, bedömd växthusgas och, i tillämpliga fall, bränsletyp. Exempel: 1.A.1.a, Offentlig el- och värmeproduktion, gasformiga bränslen, koldioxid
(b) Förklaringskoder (förkortningar) för ”tillämpad metod” och ”emissionsfaktorer” som används i de gemensamma rapporteringstabellernas sammanfattande blad om metoder och utsläppsfaktorer som används.
(c) Information om det föregående årets beskrivning ska inkluderas för första gången senast den 31 oktober 2023.
(d) Kolumn H ska tillhandahållas av kommissionen.
(e) Information i kolumn F ska lämnas av kommissionen för första gången senast den 31 oktober 2023.
(f) Ändringar i information som har rapporterats i kolumnerna I, J, K och L ska i förekommande fall endast rapporteras för nyckelkategorier som har angetts i kolumn B.
(g) Med ”slutlig NIR” avses den senaste tillgängliga fullständiga NIR som lämnats in till EU.
BILAGA X
Rapportering om osäkerhet och fullständighet enligt artikel 12
|
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
J |
K |
L |
M |
|
IPCC-kategori |
Gas |
Basårets utsläpp eller upptag |
Utsläpp eller upptag år X |
Osäkerhet i aktivitetsdata |
Osäkerhet i emissionsfaktor/skattningsparametrar |
Kombinerad osäkerhet |
Bidrag till variansen per kategori år x |
Typ A-känslighet |
Typ B-känslighet |
Osäkerhet i trenden för nationella utsläpp orsakad av osäkerhet i emissionsfaktor/skattningsparametrar |
Osäkerhet i trenden för nationella utsläpp orsakad av osäkerhet i aktivitetsdata |
Osäkerhet i trenden för totala nationella utsläpp |
|
|
|
Dataunderlag |
Dataunderlag |
Dataunderlag Anmärkning A |
Dataunderlag Anmärkning A |
|
|
Anmärkning B |
|
I * F Anmärkning C |
Anmärkning D |
K2 + L2 |
|
|
|
Gigagram koldioxidekvivalenter |
Gigagram koldioxidekvivalenter |
% |
% |
% |
|
% |
% |
% |
% |
% |
|
T.ex. 1.A.1. Industrier inom energisektorn, bränsle 1 |
CO2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T.ex. 1.A.1. Industrier inom energisektorn, bränsle 2 |
CO2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Osv. |
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
Σ C |
Σ D |
|
|
|
Σ H |
|
|
|
|
Σ M |
|
|
|
|
|
|
Total procentuell osäkerhet i inventeringen: |
|
|
|
|
Trendosäkerhet: |
|
|
|
Källa: 2006 års IPPC-riktlinjer, volym 1, tabell 3.2 Metod 1 osäkerhetsberäkning |
||||||||||||
BILAGA XI
Rapportering om indikatorer enligt artikel 13
|
Nr |
Nomenklatur i Eurostats indikatorer för energieffektivitet |
Indikator |
Täljare/nämnare (1) (4) |
Riktlinjer/definitioner (2) (3) |
År X–2 |
|
1 |
ENERGIOMVANDLING B0 |
Specifika koldioxidutsläpp från offentliga kraftverk och egenproducerande kraftverk, t/TJ |
Koldioxidutsläpp från offentliga värmekraftverk och egenproducenter (värmekraftverk), kt |
Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Utsläpp från värmeverk får inte inkluderas. |
|
|
Alla produkter – produktion från offentliga kraftvärmeverk och egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ |
Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (värmekraftverk) av offentliga kraftvärmeverk och värmekraftverk och egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). Produktion från värmeverk får inte inkluderas. Offentliga kraftvärmeverk producerar el (och värme) för försäljning till tredje parter som sin huvudverksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna inkluderas. (Källa: energibalansen) |
|
|||
|
2 |
ENERGIOMVANDLING E0 |
Specifika koldioxidutsläpp från egenproducerande kraftverk, t/TJ |
Koldioxidutsläpp från egenproducenter, kt |
Koldioxidutsläpp från all förbränning av fossila bränslen för bruttoel- och värmeproduktion av egenproducenter (kraftvärmeverk och värmekraftverk). |
|
|
Alla produkter från egenproducenter (kraftvärmeverk), PJ |
Bruttoel som produceras och eventuell värme som säljs till tredje parter (kraftvärmeverk) av egenproducenter (värmekraftverk och kraftvärmeverk). Egenproducenter (kraftvärmeverk) producerar el (och värme) helt eller delvis för egen användning som en verksamhet som stöder deras huvudsakliga verksamhet. Bruttoelproduktionen mäts vid utgången av huvudtransformatorn, dvs. förbrukningen av el i hjälpanläggningarna och i transformatorerna (källa: energibalansen). |
|
|||
|
3 |
INDUSTRI A1.1 |
Total koldioxidintensitet – järn och stålindustrin, t/miljoner euro |
Totala koldioxidutsläpp från järn och stål, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av järn och stål inbegripet förbränning för el och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2a), från produktionsprocessen för järn och stål (IPCC källkategori 2C1) och från produktionsprocessen för ferrolegeringar (IPCC källkategori 2C2). |
|
|
Bruttoförädlingsvärde för hela järn- och stålindustrin, miljarder euro |
Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 2016 vid framställning av järn och stål samt ferrolegeringar (Nace 27.1), tillverkning av järn- och stålrör (Nace 27.2), annan primärbearbetning av järn och stål (Nace (27.3), gjutning av järn (Nace 27.51) och gjutning av stål (Nace 27.52). (Källa: nationalräkenskaper.) |
|
|||
|
4 |
INDUSTRI A1.2 |
Energirelaterad koldioxidintensitet – kemiska industrin, t/miljoner euro |
Energirelaterade koldioxidutsläpp för kemiska industrin, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2c). |
|
|
Bruttoförädlingsvärde för kemiska industrin, miljarder euro |
Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 2016 vid tillverkning av kemikalier och kemiska produkter (Nace 24) (källa: nationalräkenskaper). |
|
|||
|
5 |
INDUSTRI A1.3 |
Energirelaterad koldioxidintensitet – glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, t/miljoner euro |
Energirelaterade koldioxidutsläpp för glas, lervaror och byggnadsmaterial, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (Nace 26) inklusive förbränning för el- och värmeproduktion. |
|
|
Bruttoförädlingsvärde för glas-, lergods- och byggnadsmaterialindustrin, miljarder euro |
Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 2016 vid tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (Nace 26) (källa: nationalräkenskaper). |
|
|||
|
6 |
INDUSTRI A1.4 |
Energirelaterad koldioxidintensitet – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, t/miljoner euro |
Energirelaterade koldioxidutsläpp för från livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av livsmedels-, dryckes- och tobaksprodukter inbegripet förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2e). |
|
|
Bruttoförädlingsvärde – livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin, miljoner euro |
Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 2016 vid livsmedels- och dryckesvaruframställning (Nace 15) och tobaksvarutillverkning (Nace 16) (källa: nationalräkenskaper). |
|
|||
|
7 |
INDUSTRI A1.5 |
Energirelaterad koldioxidintensitet – papperstillverkning och grafisk produktion, t/miljoner euro |
Energirelaterade koldioxidutsläpp för papperstillverkning och grafisk produktion, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen vid tillverkning av massa, papper och pappersprodukter och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar inklusive utsläpp från förbränning för el- och värmeproduktion (IPCC källkategori 1A2d). |
|
|
Bruttoförädlingsvärde – papperstillverkning och grafisk produktion, miljarder euro |
Bruttoförädlingsvärde i fasta priser 2016 vid massa-, pappers- och pappersvarutillverkning (Nace 21) och förlagsverksamhet, grafisk produktion och reproduktion av inspelningar (Nace 22) (källa: nationalräkenskaper). |
|
|||
|
8 |
HUSHÅLL A0 |
Specifika koldioxidutsläpp från hushållens rumsuppvärmning, kg/m2 |
Koldioxidutsläpp från hushållens rumsuppvärmning, kt |
Koldioxidutsläpp från bränsleförbränning för rumsuppvärmning i hushåll. |
|
|
Yta för permanentbostäder, miljoner m2 |
Totalyta för permanentbostäder |
|
|||
|
9 |
TJÄNSTER B0 |
Specifika koldioxidutsläpp för den kommersiella och den institutionella sektorn för rumsuppvärmning, kg/m2 |
Koldioxidutsläpp från kommersiell och institutionell rumsuppvärmning, kt |
Koldioxidutsläpp från fossil bränsleförbränning för rumsuppvärmning i kommersiella och institutionella byggnader i de offentliga och privata sektorerna. |
|
|
Yta för tjänstebyggnader, miljoner m2 |
Totalyta för tjänstebyggnader (Nace 41, 50, 51, 52, 55, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 80, 85, 90, 91, 92, 93, 99) |
|
|||
|
10 |
TRANSPORTER B0 |
Specifika dieselrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/km |
Koldioxidutsläpp för dieseldrivna personbilar, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av diesel för all transportverksamhet med personbilar (IPCC-källkategori 1A3bi endast diesel) |
|
|
Antal kilometer för dieseldrivna personbilar, miljarder km |
Antal fordonskilometer för alla dieseldrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (Källa: transportstatistik) |
|
|||
|
11 |
TRANSPORTER B0 |
Specifika bensinrelaterade koldioxidutsläpp för personbilar, g/km |
Koldioxidutsläpp för bensindrivna personbilar, kt |
Koldioxidutsläpp från förbränning av bensin för all transportverksamhet med personbilar (IPCC-källkategori 1A3bi endast bensin) |
|
|
Antal kilometer för bensindrivna personbilar, miljarder km |
Antal fordonskilometer för alla bensindrivna personbilar med tillstånd att använda vägar som är öppna för offentlig trafik. (Källa: transportstatistik) |
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Medlemsstaten ska rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i CRT.
(2) Medlemsstaterna ska följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsistenta ska medlemsstaten tydligt ange detta.
(3) Hänvisningen till IPCC:s källkategorier avser 2006 års ändrade IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.
(4) Med en miljard menas ett tusen miljoner.
BILAGA XII
Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från EU:s system för handel med utsläppsrätter enligt artikel 14
|
Allokering av de verifierade utsläpp som rapporterats av anläggningar och verksamhetsutövare enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen Medlemsstat: |
|
Rapporteringsår: |
|
Databas: Verifierade utsläpp i systemet för handel med utsläppsrätter och växthusgasutsläpp enligt den inventering som lämnats in för år X-2 |
|
|
Totala utsläpp (koldioxidekvivalenter) |
|||
|
|
Utsläpp enligt växthusgasinventeringen [kt CO2eq] (3) |
Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt CO2eq] (3) (5) |
Kvot uttryckt i procent (verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3) |
Kommentar (2) |
|
Växthusgasutsläpp (för växthusgasinventeringen: totala växthusgasutsläpp , inklusive indirekta koldioxidutsläpp om de rapporteras, utan LULUCF, och exklusive utsläpp från inhemsk luftfart; för direktiv 2003/87/EG: växthusgasutsläpp från stationära anläggningar enligt artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG) |
|
|
|
|
|
Koldioxidutsläpp (för växthusgasinventeringen: totala växthusgasutsläpp , inklusive indirekta koldioxidutsläpp om de rapporteras, utan LULUCF, och exklusive utsläpp från inhemsk luftfart; för direktiv 2003/87/EG: växthusgasutsläpp från stationära anläggningar enligt artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG) |
|
|
|
|
|
Kategori (1) |
Koldioxidutsläpp |
|||
|
Utsläpp enligt växthusgasinventeringen [kt] (3) |
Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt] (3) (5) |
Kvot uttryckt i procent (verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3) |
Kommentar (2) |
|
|
1.A Verksamheter med förbränning av bränslen, totalt |
|
|
|
|
|
1.A Verksamheter med förbränning av bränslen, stationär förbränning |
|
|
|
|
|
1.A.1 Industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
1.A.1.a Offentlig el- och värmeproduktion |
|
|
|
|
|
1.A.1.b Petroleumraffinering |
|
|
|
|
|
1.A.1.c Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
Järn och stål (för växthusgasinventeringen, kombinerade CRT-kategorierna 1.A.2.a + 2.C.1 + 1.A.1.c och andra relevanta CRT-kategorier som omfattar utsläpp från järn och stål (t.ex. 1A1a, 1B1) (4)) |
|
|
|
|
|
1.A.2 Tillverknings- och byggindustri |
|
|
|
|
|
1.A.2.a Järn och stål |
|
|
|
|
|
1.A.2.b Icke-järnmetaller |
|
|
|
|
|
1.A.2.c Kemikalier |
|
|
|
|
|
1.A.2.d Pappers-, massa- och tryckeribranschen |
|
|
|
|
|
1.A.2.e Livsmedelsberedning, drycker och tobak |
|
|
|
|
|
1.A.2.f Icke-metalliska mineraliska produkter |
|
|
|
|
|
1.A.2.g Övrigt |
|
|
|
|
|
1.A.3 Transporter |
|
|
|
|
|
1.A.3.e Övrig transport (pipelinetransport) |
|
|
|
|
|
1.A.4 Andra sektorer |
|
|
|
|
|
1.A.4.a Kommersiella/institutionella sektorer |
|
|
|
|
|
1.A.4.c Jordbruk/skogsbruk/fiske |
|
|
|
|
|
1.B Flyktiga utsläpp från bränslen |
|
|
|
|
|
1.C Koldioxidtransport och -lagring |
|
|
|
|
|
1.C.1 Koldioxidtransport |
|
|
|
|
|
1.C.2 Injektion och lagring |
|
|
|
|
|
1.C.3 Övrigt |
|
|
|
|
|
2.A Mineraliska produkter |
|
|
|
|
|
2.A.1 Cementframställning |
|
|
|
|
|
2.A.2 Kalkframställning |
|
|
|
|
|
2.A.3 Glasframställning |
|
|
|
|
|
2.A.4 Annan processanvändning av karbonater |
|
|
|
|
|
2.B Kemisk industri |
|
|
|
|
|
2.B.1 Framställning av ammoniak |
|
|
|
|
|
2.B.3 Framställning av adipinsyra (CO2) |
|
|
|
|
|
2.B.4 Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra |
|
|
|
|
|
2.B.5 Framställning av karbid |
|
|
|
|
|
2.B.6 Framställning av titandioxid |
|
|
|
|
|
2.B.7 Framställning av natriumkarbonat |
|
|
|
|
|
2.B.8 Petrokemisk framställning och framställning av kimrök |
|
|
|
|
|
2.C Metallframställning |
|
|
|
|
|
2.C.1 Framställning av järn och stål |
|
|
|
|
|
2.C.2 Framställning av ferrolegeringar |
|
|
|
|
|
2.C.3 Framställning av aluminium |
|
|
|
|
|
2.C.4 Framställning av magnesium |
|
|
|
|
|
2.C.5 Framställning av bly |
|
|
|
|
|
2.C.6 Framställning av zink |
|
|
|
|
|
2.C.7 Framställning av andra metaller |
|
|
|
|
|
Kategori (1) |
Utsläpp av dikväveoxid (N2O) |
|||
|
Utsläpp enligt växthusgasinventeringen [kt CO2eq] (3) |
Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt CO2eq] (3) (5) |
Kvot uttryckt i procent (verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3) |
Kommentar (2) |
|
|
2.B.2 Framställning av salpetersyra |
|
|
|
|
|
2.B.3 Framställning av adipinsyra |
|
|
|
|
|
2.B.4 Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra |
|
|
|
|
|
Kategori (1) |
PFC-utsläpp |
|||
|
Utsläpp enligt växthusgasinventeringen [kt CO2eq] (3) |
Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt CO2eq] (3) (5) |
Kvot uttryckt i procent (verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3) |
Kommentar (2) |
|
|
2.C.3 Framställning av aluminium |
|
|
|
|
|
Förklaring: X = rapporteringsåret. Anmärkningar: (1) Allokeringen av verifierade utsläpp till disaggregerade inventeringskategorier på fyrställig nivå måste rapporteras om sådan allokering av verifierade utsläpp är möjlig och om utsläpp förekommer. Följande förklaringskoder ska användas: NO = ej förekommande (not occurring). IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere). C=konfidentiell (confidential). Försumbar = en liten mängd verifierade utsläpp kan förekomma i respektive CRT-kategori, men mängden utgör mindre än 5 % av kategorin. (2) Kolumnen för kommentarer bör användas för att ge en kort sammanfattning av utförda kontroller och eventuella ytterligare förklaringar till allokeringen. (3) Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden. (4) Ifylles för kombinerade CRT-kategorier för järn och stål som varje medlemsstat själv fastställer; formeln utgör endast ett exempel. (5) I enlighet med det tillämpningsområde som anges i artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG för de verksamheter som förtecknas i bilaga I till det direktivet, förutom luftfartsverksamhet, sjötransportverksamhet och verksamhet som endast förtecknas i den bilagan för tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i det direktivet. Koldioxidutsläpp från användning av all biomassa i stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG ska redovisas som noll vid tillämpningen av denna bilaga. |
||||
BILAGA XIII
Rapportering om konsistens för rapporterade luftföroreningsdata enligt artikel 15
|
UTSLÄPPSKATEGORIER |
Utsläpp av ämne X som rapporterats i växthusgasinventeringen (i kiloton) (3) |
Utsläpp av ämne X som rapporterats enligt direktiv 2016/2284 (NEC), inlämnad version X (i kiloton) (3) |
Absolut skillnad i kiloton (1) (3) |
Relativ skillnad i procent (2) (3) |
Förklaring till skillnaderna |
|
Totalt nationellt (exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)) |
|
|
|
|
|
|
1. Energi |
|
|
|
|
|
|
A. Förbränning av bränslen (sektorsbaserat tillvägagångssätt) |
|
|
|
|
|
|
1. Industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
|
2. Tillverknings- och byggindustri |
|
|
|
|
|
|
3. Transporter |
|
|
|
|
|
|
4. Andra sektorer |
|
|
|
|
|
|
5. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
B. Flyktiga utsläpp från bränslen |
|
|
|
|
|
|
1. Fasta bränslen |
|
|
|
|
|
|
2. Olja och naturgas samt andra utsläpp från energiproduktion |
|
|
|
|
|
|
2. Industriprocesser och industriell produktanvändning |
|
|
|
|
|
|
A. Mineralindustri |
|
|
|
|
|
|
B. Kemisk industri |
|
|
|
|
|
|
C. Metallindustri |
|
|
|
|
|
|
D. Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel |
|
|
|
|
|
|
G. Övrig produkttillverkning och -användning |
|
|
|
|
|
|
H. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
3. Jordbruk |
|
|
|
|
|
|
B. Gödselhantering |
|
|
|
|
|
|
D. Jordbruksmark |
|
|
|
|
|
|
F. Förbränning på platsen av jordbruksavfall |
|
|
|
|
|
|
J. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
5. Avfall |
|
|
|
|
|
|
A. Deponering av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
B. Biologisk behandling av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
C. Förbränning och öppen eldning av avfall |
|
|
|
|
|
|
D. Rening och utsläpp av avloppsvatten |
|
|
|
|
|
|
E. Annat |
|
|
|
|
|
|
6. Övrigt |
|
|
|
|
|
Anmärkningar:
(1) Utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen minus utsläpp som rapporterats i inventeringen inom ramen för NEC.
(2) Skillnaden i kiloton dividerat med utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen.
(3) Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.
BILAGA XIV
Rapportering om konsistens med energistatistik enligt artikel 17.2
|
BRÄNSLETYPER |
Den förbrukning för energiändamål som rapporterats i växthusgasinventeringen (TJ) (3) |
Förbrukning för energiändamål enligt uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008 (TJ) (3) |
Absolut skillnad (1) (TJ) (3) |
Relativ skillnad (2) % (3) |
Förklaring till skillnaderna |
||
|
Flytande fossila bränslen |
Primära bränslen |
Oraffinerad olja |
|
|
|
|
|
|
Orimulsion |
|
|
|
|
|
||
|
Flytande naturgas |
|
|
|
|
|
||
|
Sekundära bränslen |
Bensin |
|
|
|
|
|
|
|
Flygfotogen |
|
|
|
|
|
||
|
Annan fotogen |
|
|
|
|
|
||
|
Skifferolja |
|
|
|
|
|
||
|
Gasolja/dieselolja |
|
|
|
|
|
||
|
Restbränsleolja |
|
|
|
|
|
||
|
Motorgas (LPG) |
|
|
|
|
|
||
|
Etan |
|
|
|
|
|
||
|
Nafta |
|
|
|
|
|
||
|
Bitumen |
|
|
|
|
|
||
|
Smörjmedel |
|
|
|
|
|
||
|
Petroleumkoks |
|
|
|
|
|
||
|
Raffinaderiråvara |
|
|
|
|
|
||
|
Andra oljor |
|
|
|
|
|
||
|
Andra flytande fossila bränslen |
|
|
|
|
|
||
|
Sammanlagda flytande fossila bränslen |
|
|
|
|
|
||
|
Fasta fossila bränslen |
Primära bränslen |
Antracit |
|
|
|
|
|
|
Kokskol |
|
|
|
|
|
||
|
Annat bituminöst kol |
|
|
|
|
|
||
|
Subbituminöst kol |
|
|
|
|
|
||
|
Lignit |
|
|
|
|
|
||
|
Oljeskiffer och oljesand |
|
|
|
|
|
||
|
Sekundära bränslen |
Brunkolsbriketter och patentbränsle |
|
|
|
|
|
|
|
Koks, gaskoks |
|
|
|
|
|
||
|
Stenkolstjära |
|
|
|
|
|
||
|
Andra fasta fossila bränslen |
|
|
|
|
|
||
|
Sammanlagda fasta fossila bränslen |
|
|
|
|
|
||
|
Gasformiga fossila bränslen |
Naturgas (torr) |
|
|
|
|
|
|
|
Andra gasformiga fossila bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sammanlagda gasformiga fossila bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avfall (del som utgörs av icke-biomassa) |
|
|
|
|
|
||
|
Andra fossila bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
Torv |
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
|
|
|
|
|
||
Anmärkningar:
(1) Den förbrukning för energiändamål som rapporterats i växthusgasinventeringen minus förbrukning för energiändamål enligt uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.
(2) Absolut skillnad dividerad med förbrukning för energiändamål enligt växthusgasinventeringen.
(3) Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för TJ och procentvärden.
BILAGA XV
Rapportering om utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842 (förordningen om ansvarsfördelning) i enlighet med artikel 19 (1)
|
A |
|
X-2 |
X-3 (2) |
X-4 (3) |
X-5 (4) |
X-6 (5) |
|
B |
Utsläpp av växthusgaser |
kt CO2eq |
kt CO2eq |
kt CO2eq |
kt CO2eq |
kt CO2eq |
|
C |
Totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF (6) |
|
|
|
|
|
|
Ca |
Negativa utsläpp från koldioxid som fångas in vid förbränning av biomassa och som överförs till långsiktig förvaring plus biogent koldioxid som fångas in vid industriprocesser och som överförs till långsiktig lagring. |
|
|
|
|
|
|
D |
Sammanlagda verifierade utsläpp från stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG (7) |
|
|
|
|
|
|
E |
Koldioxidutsläpp från 1.A.3.a Civil luftfart |
|
|
|
|
|
|
F |
Totala utsläpp enligt ansvarsfördelningsförordningen (= C-Ca-D-E) |
|
|
|
|
|
|
G |
Årlig utsläppstilldelning enligt vad som fastställs i genomförandeakten i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842 |
|
|
|
|
|
|
H |
Skillnad mellan årliga utsläppstilldelningsenheter och rapporterade totala utsläpp enligt ansvarsfördelningsförordningen (= G–F) |
|
|
|
|
|
|
Förklaring: X = rapporteringsåret. Anmärkningar: (1) Rapporteringen är obligatorisk för åren 2027 och 2032; rapporteringen är frivillig för åren 2023, 2024, 2025, 2026, 2028, 2029, 2030 och 2031. (2) Rapporteringen av utsläpp från år X-3 är inte tillämplig under åren 2023 och 2028. (3) Rapporteringen av utsläpp från år X-4 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2028 och 2029. (4) Rapporteringen av utsläpp från år X-5 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2025, 2028, 2029 och 2030. (5) Rapporteringen av utsläpp från år X-6 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2025, 2026, 2028, 2029, 2030 och 2031. (6) Totala växthusgasutsläpp för unionens geografiska omfattningsområde, inklusive indirekta koldioxidutsläpp om sådana rapporteras, konsistent med de totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF som rapporteras i respektive sammanfattande tabell i CRT för samma år. (7) I enlighet med det tillämpningsområde som anges i artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG för de verksamheter som förtecknas i bilaga I till det direktivet, förutom luftfartsverksamhet, sjötransportverksamhet och verksamhet som endast förtecknas i den bilagan för tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i det direktivet. Koldioxidutsläpp från användning av all biomassa i stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG ska redovisas som noll vid tillämpningen av denna bilaga. De uppgifter som rapporteras här ska vara konsistenta med verifierade utsläpp som redovisas i den EU-transaktionsförteckning som avses i artikel 20 i direktiv 2003/87/EG per den 8 januari och den 8 mars kl. 18:30 för inlämning av preliminära inventeringsrapporter respektive slutliga inventeringsrapporter. |
||||||
BILAGA XVI
Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/841 enligt artikel 20
|
Information om överföringar som har genomförts år X–1 (1) |
|
|
Del 1: Översikt över överföringar som har genomförts år X–1 |
|
|
Antal överföringar |
|
|
Total mängd som har sålts av den rapporterande medlemsstaten under år X–1 (ton koldioxidekvivalenter) |
|
|
Total mängd som har förvärvats av den rapporterande medlemsstaten under år X–1 (ton koldioxidekvivalenter) |
|
|
Del 2: Information om specifika överföringar |
|
|
Överföring 1 (2) |
|
|
Överförd mängd (ton koldioxidekvivalenter) |
|
|
Berörd bokföringsperiod (3) |
|
|
Överförande medlemsstat |
|
|
Mottagande medlemsstat |
|
|
Pris per ton koldioxidekvivalenter |
|
|
Datum för överföringsavtalet |
|
|
År för den planerade transaktionen i registret |
|
|
Övrig information (t.ex. berörda begränsningsprojekt eller begränsningsprogram) |
|
X = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Undantagsvis bör rapporteringen under det första rapporteringsåret 2023 även omfatta alla överföringar enligt förordning (EU) 2018/841 som genomförts före 2022.
(2) Lägg till rader för de överföringar som ägde rum under år X–1.
(3) Välj bokföringsperioden 2021–2025 eller bokföringsperioden 2026–2030.
BILAGA XVII
Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 enligt artikel 21
Tabell 1: Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 i enlighet med artikel 21.1
|
Information om överföringar som har genomförts år X–1 (1) |
||
|
Del 1: Översikt över överföringar som har genomförts år X–1 |
||
|
|
Antal överföringar |
|
|
|
Totalt antal årliga utsläppstilldelningsenheter (AEA) som den rapporterande medlemsstaten har sålt under år X–1 |
|
|
|
Totalt antal årliga utsläppstilldelningsenheter (AEA) som den rapporterande medlemsstaten har köpt under år X–1 |
|
|
Del 2: Information om specifika överföringar |
||
|
|
Överföring 1 (2) |
|
|
|
Antal årliga utsläppstilldelningsenheter |
|
|
|
Ursprungsår (3) för de överförda utsläppstilldelningsenheterna (4) |
|
|
|
Överförande medlemsstat |
|
|
|
Mottagande medlemsstat |
|
|
|
Pris per utsläppstilldelningsenhet |
|
|
|
Datum för överföringsavtalet |
|
|
|
År för den planerade transaktionen i registret |
|
|
|
Övrig information (t.ex. berörda begränsningsprojekt eller begränsningsprogram) |
|
Förklaring: X = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Med en genomförd överföring avses ett genomfört avtal om att överföra årliga utsläppstilldelningsenheter mellan två eller flera medlemsstater.
Undantagsvis bör rapporteringen under det första rapporteringsåret 2023 även omfatta alla överföringar enligt förordning (EU) 2018/842 som genomförts före 2022.
(2) Upprepa del 2 för det antal överföringar som genomfördes under år X–1 och som inte har rapporterats tidigare i enlighet med artikel 26.3.
(3) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.
(4) Ursprungsåret ska endast rapporteras i den överförande medlemsstatens rapport. Förvärvande medlemsstater behöver inte ange ursprungsåret i sin rapportering om genomförda överföringar.
Tabell 2: Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 enligt artikel 21.1 ( *1 )
|
Information om överföringar som har genomförts sedan den 1 januari år X respektive sedan den föregående månadsrapporten som har lämnats in i enlighet med artikel 21.2 |
||
|
Del 1: Översikt över genomförda överföringar under den period som omfattas av rapporten |
||
|
|
Antal överföringar |
|
|
Del 2: Information om specifika överföringar under den period som omfattas av rapporten |
||
|
|
Överföring 1 (1) |
|
|
|
Antal årliga utsläppstilldelningsenheter |
|
|
|
Ursprungsår (2) för de överförda utsläppstilldelningsenheterna (3) |
|
|
|
Överförande medlemsstat |
|
|
|
Mottagande medlemsstat |
|
|
|
|
|
|
|
Datum för överföringsavtalet |
|
|
|
År för den planerade transaktionen i registret |
|
|
|
Övrig information (t.ex. berörda begränsningsprojekt eller begränsningsprogram) |
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Upprepa del 2 för det antal överföringar som har genomförts sedan den 1 januari år X respektive sedan den föregående månadsrapporten lämnades in.
(2) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.
(3) Ursprungsåret ska endast rapporteras i den överförande medlemsstatens rapport. Förvärvande medlemsstater behöver inte ange ursprungsåret i sin rapportering om genomförda överföringar.
BILAGA XVIII
Rapportering om planerad användning av flexibiliteter enligt artikel 22
Tabell 1: Information om planerad användning av de flexibiliteter som avses i artikel 5.4 och 5.5 i förordning (EU) 2018/842
|
Del 1: Översikt över planerade överföringar till och från andra medlemsstater (1) |
||
|
|
Antal planerade överföringskategorier till andra medlemsstater enligt vad som anges i del 2 |
|
|
Antal planerade överföringskategorier från andra medlemsstater enligt vad som anges i del 3 |
|
|
|
Totalt antal årliga utsläppstilldelningsenheter (AEA) som den rapporterande medlemsstaten har för avsikt att sälja |
|
|
|
|
Totalt antal årliga utsläppstilldelningsenheter (AEA) som den rapporterande medlemsstaten har för avsikt att köpa |
|
|
Del 2: Information om särskilda kategorier av planerade överföringar till andra medlemsstater |
||
|
|
Planerad överföringskategori 1 (2) |
|
|
|
Ursprungsår (3) för de årliga utsläppstilldelningsenheter som är planerade att överföras |
|
|
|
Typ av överföring (4) |
|
|
|
Planerad mängd årliga utsläppstilldelningsenheter som ska överföras |
|
|
|
Lägsta förväntat pris per utsläppstilldelningsenhet i euro (frivillig uppgift) |
|
|
|
Annan relevant information (t.ex. berörda begränsningsprojekt eller begränsningsprogram) |
|
|
Del 3: Information om särskilda kategorier av planerade överföringar från andra medlemsstater |
|
|
|
|
Planerad överföringskategori 1 (5) |
|
|
|
Planerad mängd årliga utsläppstilldelningsenheter som ska förvärvas |
|
|
|
Fullgörandeår (6) för de årliga utsläppstilldelningsenheter som är planerade att förvärvas |
|
|
|
Högsta förväntat pris per utsläppstilldelningsenhet i euro (frivillig uppgift) |
|
|
|
Annan relevant information (t.ex. berörda begränsningsprojekt eller begränsningsprogram) |
|
Anmärkningar:
(1) Summa av särskilda planerade överföringskategorier som har rapporterats i del 2 och del 3.
(2) Upprepa del 2 för antalet planerade överföringskategorier till andra medlemsstater (t.ex. olika typer och ursprungsår).
(3) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.
(4) Medlemsstaterna ska här göra åtskillnad mellan överföringar enligt de två typerna i artikel 5.4 och 5.5.
(5) Upprepa del 3 för antalet planerade överföringskategorier från andra medlemsstater (t.ex. olika fullgörandeår).
(6) Året för det fullgörandekonto som avses i den förvärvarande medlemsstaten.
Tabell 2: Information om planerad användning av den flexibilitet som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842
|
Del 1: Sammanfattande information om planerade överföringar för LULUCF-fullgörande (1) |
||
|
|
Antal planerade överföringar för LULUCF-fullgörande enligt vad som anges i del 2 |
|
|
|
Total mängd planerade nettoupptag som ska användas för överföringar för LULUCF-fullgörande (ton koldioxidekvivalenter) |
|
|
Del 2: Information om särskilda planerade överföringar för LULUCF-fullgörande |
||
|
|
Planerade överföringar för LULUCF-fullgörande 1 (2) |
|
|
|
Fullgörandeår (3) |
|
|
|
Planerad mängd nettoupptag som ska användas för överföringen för LULUCF-fullgörande (ton koldioxidekvivalenter) |
|
|
|
Annan relevant information |
|
Anmärkningar:
(1) Summan av specifika planerade överföringar för LULUCF-fullgörande som har rapporterats i del 2.
(2) Upprepa del 2 för var och en av de planerade överföringarna för LULUCF-fullgörande, t.ex. för olika upptagsår.
(3) Året för fullgörandekontot enligt vad som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.
BILAGA XIX
Rapportering om användning av överföringsintäkter enligt artikel 23
Tabell 1: Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter för att motverka klimatförändringar år X–1
|
|
|
Totalt belopp som har betalats ut under år X–1 |
Varav utbetalat under år X–1 och rapporterat som avsatt under åren före X–1 |
Totalt belopp som har avsatts, men som inte har betalats ut, under år X–1 |
Motsvarande ekonomiskt värde som har använts år X–1 (2) |
|
||||
|
2 |
Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter under år X–1 |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1) |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1) |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1) |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1) |
Anmärkningar t.ex. förklaring av luckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information |
|
3 |
A |
B |
C |
D |
E |
|
|
|
|
F |
|
4 |
Totala intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts under år X–1 för att motverka klimatförändringar i unionen eller i tredjeländer |
Summa B5 + B6 |
Summa C5 + C6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Varav använt under år X–1 för att motverka klimatförändringar i unionen (om det finns uppgifter som möjliggör separat rapportering) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Varav använt under år X–1 för att motverka klimatförändringar i tredjeländer (om det finns uppgifter som möjliggör separat rapportering) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.
(2) Genom att rapportera ”motsvarande ekonomiskt värde” i tabell 1 anger medlemsstaten att alla värden som rapporteras i tabell 2–3 också representerar motsvarande ekonomiskt värde.
Tabell 2: Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter (eller motsvarande i ekonomiskt värde) för att motverka klimatförändringar i unionen (1)
|
1 |
Medlemsstat(er) där intäkterna användes |
Syfte för användning av intäkterna |
Kort beskrivning |
Belopp för året X–1 |
Status (3) |
Typ av användning (4) |
Finansierings- instrument (5) |
Organ med ansvar för genomförandet |
Anmärkningar |
||
|
2 |
Välj en eller flera medlemsstater |
t.ex. benämning på program, rättsakt, åtgärd eller projekt |
Inbegripet hänvisning till webbaserad källa till mer detaljerad beskrivning, om sådan finns tillgänglig |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta (2) |
|
Avsatt (t.ex. planerat att användas) men inte utbetalat/utbetalat |
Välj typ av användning |
Välj typ av finansieringsinstrument |
t.ex. ansvarigt ministerium |
t.ex. förklaring av luckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information |
|
3 |
|
A |
B |
C |
D |
|
E |
F |
G |
H |
I |
|
4 |
|
|
|
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
|
(Lägg till rader vid behov) |
|||||||||||
|
6 |
Totala intäkter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts |
Totalt kolumn C |
Totalt kolumn D |
|
|
|
|
|
|
||
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Denna tabell ska endast rapporteras om den är tillämplig.
(2) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.
(3) Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om en del av det rapporterade beloppet har avsatts och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska den lämpligaste kategorin väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller.
I allmänhet är ”avsatta” auktionsintäkter sådana som rättsligt har öronmärkts för att användas för klimat- och energirelaterade ändamål, men som i vissa fall kanske ännu inte har använts vid rapporteringstidpunkten. ”Utbetalade” intäkter från överföringar av utsläppstilldelningsenheter är sådana som har använts vid rapporteringstidpunkten. I vissa fall kan ”avsättningen” emellertid avse intäkter som endast preliminärt har planerats att användas, och ”utbetalade” auktionsintäkter kan vara sådana som har överförts till ett visst statligt organ för ett visst ändamål eller till en regional förvaltning.
(4) Typer av användning som ska väljas:
Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in i flera kategorier kan flera kategorier väljas. Det redovisade beloppet får emellertid inte redovisas flera gånger, utan de ytterligare kategoriraderna ska länkas till ett enda fält där beloppet redovisas.
Flera kategorier får väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för det rapporterade programmet eller projektet.
Tabell 3: Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter (eller motsvarande i ekonomiskt värde) för att motverka klimatförändringar i tredjeländer (1) (2)
|
1 |
|
Belopp som har avsatts år X–1 (2) |
Belopp som har betalats ut under år X–1 (2) |
Anmärkningar |
||
|
2 |
Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter (eller motsvarande i ekonomiskt värde) för syften på internationell nivå |
1 000 euro |
1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (3) |
1 000 euro |
1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (3) |
t.ex. förklaring av luckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information (4) |
|
3 |
A |
C |
D |
E |
F |
G |
|
4 |
Totalt belopp som har använts för att stödja andra tredjeländer än utvecklingsländer |
|
|
|
|
|
|
5 |
Totalt belopp som har använts för att stödja utvecklingsländer |
|
|
|
|
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.
(2) Denna tabell ska endast lämnas in om den är tillämplig.
(3) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.
(4) Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om en del av det rapporterade beloppet har avsatts och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller.
Tabell 4: Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter (eller motsvarande ekonomiskt värde) för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler (1)
|
1 |
|
Belopp för året X–1 |
Status (2) |
Typ av stöd (3) |
Finansieringsinstrument (4) |
Sektor (5) |
Anmärkningar |
||
|
2 |
Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler (6) (7) |
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta (8) |
|
Alternativ: avsatt/utbetalat |
Alternativ: begränsningsåtgärder, anpassningsåtgärder, övergripande åtgärder, övrigt, information ej tillgänglig |
Alternativ: bidrag, subventionerat lån, icke-subventionerat lån, eget kapital, övrigt, information ej tillgänglig |
Alternativ: energi, transport, industri, jordbruk, skogsbruk, vatten och sanitet, övergripande sektorer, övrigt, information ej tillgänglig |
t.ex. förklaring av luckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information |
|
3 |
A |
B |
C |
|
E |
F |
G |
H |
I |
|
4 |
Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler |
Totalt kolumn B |
Totalt kolumn C |
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Del som har använts genom multilaterala fonder, om tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
7 |
Anpassningsfonden inom ramen för UNFCCC |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
8 |
Den särskilda klimatförändringsfonden (SCCF) inom ramen för UNFCCC |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
9 |
Den gröna klimatfonden inom ramen för UNFCCC |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
10 |
Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
11 |
Förvaltningsfonden för kompletterande verksamhet (Trust Fund for Supplementary Activities) inom ramen för UNFCCC |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
12 |
Multilateralt stöd till verksamhet inom ramen för programmet Redd+ |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
13 |
Andra multilaterala klimatrelaterade fonder (ange vilka) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
14 |
Del som använts genom multilaterala finansinstitut, om tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Globala miljöfonden |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
16 |
Världsbanken (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
17 |
Internationella finansieringsbolaget (IFC) (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
18 |
Afrikanska utvecklingsbanken (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
19 |
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
20 |
Interamerikanska utvecklingsbanken (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
21 |
Andra multilaterala finansinstitut eller stödprogram (ange vilka) (9) |
|
|
|
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Denna tabell ska endast rapporteras om den är tillämplig.
(2) Om möjligt ska information om status ges på disaggregerad nivå. Rapporteringen ska inkludera definitioner av ”avsättning” och ”utbetalning”. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.
(3) Ska redovisas om informationen finns tillgänglig för multilaterala fonder eller banker. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.
(4) Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. Bidrag är det vanligaste instrumentet när det gäller multilaterala institut, och andra kategorier är sällan tillämpliga. Fler kategorier anges emellertid så att rapporteringen överensstämmer med rapporteringskraven för tvåårsrapporterna inom ramen för UNFCCC. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.
(5) I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. ”Information ej tillgänglig” bör endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.
(6) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.
(7) Förklaringskoden ”Information ej tillgänglig” får endast väljas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.
(8) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.
(9) Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex. enligt DCD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.
Tabell 5: Användning av intäkter från överföringar av årliga utsläppstilldelningsenheter (eller motsvarande i ekonomiskt värde) för bilateralt eller regionalt stöd till tredjeländer (1)(2)
|
1 |
Benämning på program, rättsakt, åtgärd eller projekt |
Mottagarland eller mottagarregion |
Belopp för året X–1 |
Status (3) |
Typ av stöd (4) |
Sektor (5) |
Finansieringsinstrument (6) |
Organ med ansvar för genomförandet |
Anmärkningar |
||
|
2 |
|
|
1 000 euro |
1 000 i inhemsk valuta (7) |
Kryssa för om rapporteringen avser ”motsvarande i ekonomiskt värde” |
Alternativ: Avsatt/utbetalat |
Alternativ: begränsningsåtgärder, anpassningsåtgärder, Redd+, övergripande åtgärder, övrigt, information ej tillgänglig |
Alternativ: energi, transport, industri, jordbruk, skogsbruk, vatten och sanitet, övergripande sektorer, övrigt, information ej tillgänglig |
Alternativ: bidrag, subventionerat lån, icke-subventionerat lån, eget kapital, direkta projektinvesteringar, investeringsfonder, skattepolitiskt stöd, finanspolitiskt stöd, övrigt, information ej tillgänglig |
T.ex. det statliga ministeriet |
t.ex. förklaring av luckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information |
|
3 |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
J |
K |
|
4 |
|
|
|
|
□■ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
Välj ett alternativ |
|
|
|
(Lägg till rader vid behov) |
|||||||||||
|
5 |
Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom bilaterala kanaler eller regionalt stöd |
|
Totalt kolumn D |
Totalt kolumn D |
□■ |
|
|
|
|
|
|
Förklaring: x = rapporteringsåret
Anmärkningar:
(1) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet ska endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.
(2) Denna tabell ska endast lämnas in om den är tillämplig.
(3) Information om status måste lämnas i tabell 3 och ska även uppges i denna tabell, om möjligt på disaggregerad nivå. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.
(4) Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex. enligt OECD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.
(5) I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.
(6) Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. ”Information ej tillgänglig” bör endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.
Förklaringskoden ”Information ej tillgänglig” får användas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.
(7) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.
BILAGA XX
Rapportering om bokförda utsläpp och upptag enligt artikel 24
Tabell 1a
Utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn enligt vad som har rapporterats i den nationella växthusgasinventeringen (1) (2) (3)
|
Del 1: LULUCF-sektorns upptag och utsläpp av växthusgaser på inventeringsnivå och motsvarande bokföringskategorinivå |
|
Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Nettoutsläpp och nettoupptag (kt CO2eq) (beräknas automatiskt) |
||||||||||||
|
Växthusgaskällor och -sänkor– underkategorier |
Växthusgaskällor och -sänkor – kategorier |
LULUCF-förordningen Bokföringsunderkategori |
LULUCF-förordningen Bokföringskategori |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
|
4.A.1 Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
4.A Skogsmark |
Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.1 Åkermark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Åkermark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.2 Betesmark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Betesmark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.3 Våtmark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Våtmark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.4 Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.5 Övrig mark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Övrig mark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.1 Åkermark som fortfarande är åkermark |
4.B Åkermark |
Åkermark som fortfarande är åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.1 Skogsmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Skogsmark som konverterats till åkermark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.2 Betesmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Betesmark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.3 Våtmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Våtmark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.4 Bebyggd mark som konverterats till åkermark |
4.B. Åkermark |
Bebyggd mark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.5 Övrig mark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Övrig mark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.1 Betesmark som fortfarande är betesmark |
4.C Betesmark |
Betesmark som fortfarande är betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.1 Skogsmark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Skogsmark som konverterats till betesmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.2 Åkermark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Åkermark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.3 Våtmark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Våtmark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.4 Bebyggd mark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Bebyggd mark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.5 Övrig mark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Övrig mark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.1 Våtmark som fortfarande är våtmark |
4.D Våtmarker |
Våtmark som fortfarande är våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.1 Skogsmark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.2 Åkermark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.3 Betesmark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.4 Bebyggd mark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.5 Övrig mark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.1 Skogsmark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.2 Åkermark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.3 Betesmark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.4 Bebyggd mark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.5 Övrig mark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.1 Skogsmark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.2 Åkermark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.3 Betesmark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.4 Bebyggd mark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.5 Övrig mark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.1 Bebyggd mark som fortfarande är bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.1 Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.2 Åkermark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Åkermark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.3 Betesmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Betesmark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.4 Våtmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Våtmark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.5 Övrig mark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2 Övrig mark som fortfarande är övrig mark |
4.F Övrig mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.1 Skogsmark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Skogsmark som konverterats till övrig mark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.2 Åkermark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Åkermark som konverterats till övrig mark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.3 Betesmark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Betesmark som konverterats till övrig mark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.4 Våtmark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Våtmark som konverterats till övrig mark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.5 Bebyggd mark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från brukad skogsmark (2) |
4.G Avverkade träprodukter |
Avverkade träprodukter från brukad skogsmark |
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841 |
4.G Avverkade träprodukter |
Avverkade träprodukter i enlighet med artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841 från brukad skogsmark |
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från beskogad mark (2) |
4.G Avverkade träprodukter |
Avverkade träprodukter från beskogad mark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från avskogad mark |
4.G Avverkade träprodukter |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från övrig mark |
4.G Avverkade träprodukter |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.H Övrigt (precisera) |
4.H Övrigt |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1a del 2: Sammanfattning för jämförelse med CRT (beräknas automatiskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Nettoutsläpp och nettoupptag (kt CO2eq) (beräknas automatiskt) |
||||||||||
|
|
Växthusgaskällor och -sänkor– kategorier |
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
|
|
4.A Skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B Åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C Betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D Våtmarker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E Bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F Övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.H Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1a del 3: Sammanfattning i bokföringskategorier (beräknas automatiskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Nettoutsläpp och nettoupptag (kt CO2eq) (beräknas automatiskt) |
||||||||||
|
|
|
|
LULUCF-förordningen Bokföringskategori |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
|
|
|
|
Summa beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa ej bokfört |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar: (1) Medlemsstaterna uppmanas att lämna denna information, inklusive informationen i bokföringstabell 1b på årsbasis. Utsläpp ska uttryckas som positiva värden (+), upptag som negativa värden (–). (2) Avverkade träprodukter, inklusive kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841. (3) Medlemsstaterna kan välja att hänvisa till data från växthusgasinventeringen för delar av informationen i denna tabell, förutsatt att de relevanta CRT-tabellerna för inventeringsrapporteringen har fyllts i med hjälp av rullgardinsmenyer, där sådana menyer finns. Detta alternativ finns för närvarande i CRT-tabellerna 4.A–4.F, 4(II) och 4(III). |
|||||||||||||||
Tabell 1b
Bokföringstabell
|
|
Markbokföringskategorier |
NETTOUTSLÄPP/NETTOUPPTAG (10) |
Bokföringsparametrar |
Bokföringsmängd (3) |
|||||
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt (2) |
|||
|
|
|
||||||||
|
A |
Obligatoriska bokföringskategorier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.1 |
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav skogsmark som fortfarande är skogsmark |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
|
varav avverkade träprodukter från brukad skogsmark (8) (9) |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
|
varav HWP i kategorin papper från brukad skogsmark (8) (9) |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
|
varav död ved (8) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkluderade utsläpp från naturliga störningar (4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkluderade efterföljande upptag från mark som är föremål för naturliga störningar (5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Referensnivå för skog (FRL) (6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teknisk(a) korrigering(ar) av FRL (7) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsförvaltningstak (8) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.2 |
Beskogad mark |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
|
varav avverkade träprodukter från beskogad mark (9) (11) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkluderade utsläpp från naturliga störningar (4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkluderade efterföljande upptag från mark som är föremål för naturliga störningar (5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A.3 |
Avskogad mark |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
A.4 |
Brukad åkermark (1) |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
A.5 |
Brukad betesmark (1) |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
B |
Valda bokföringskategorier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B.1 |
Brukad våtmark (om vald) |
överförs från tabell 1a |
|
|
|||||
|
|
TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar: (1) Bokföringsparameter för kategorierna brukad åkermark, brukad betesmark och/eller brukad våtmark (om vald): genomsnittet för basperioden 2005–2009 i enlighet med artikel 7.1–7.3 i förordning (EU) 2018/841. (2) Kumulativa nettoutsläpp och nettoupptag för samtliga år under den fullgörandeperiod som rapporteras i den aktuella inlämnade rapporteringen. (3) Bokföringsmängden är summan av de totala utsläppen och de totala upptagen inom medlemsstatens territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2 tillsammans, bokfört i enlighet med förordning (EU) 2018/841. (4) En medlemsstat som har angett att den har för avsikt att tillämpa bestämmelserna om naturliga störningar får välja att exkludera utsläpp från naturliga störningar när som helst fram till utgången av fullgörandeperioden, jfr. artikel 10 i förordning (EU) 2018/841. (5) Eventuella senare upptag på mark från vilken utsläpp från naturliga störningar har exkluderats ska dras av från bokföringsmängden för respektive aktivitet. (6) Referensnivå för skog i enlighet med den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 8.8 och 8.9 i förordning (EU) 2018/841, i kiloton koldioxidekvivalenter per år. (7) Tekniska korrigeringar i enlighet med artikel 8.11 i förordning (EU) 2018/841, rapporterade i kiloton koldioxidekvivalent per år. Medlemsstaterna är skyldiga att rapportera de tekniska korrigeringarna 2027, men uppmuntras att rapportera så snart uppgifter finns tillgängliga. (8) I enlighet med artikel 8.2 inte mer än motsvarande 3,5 % av medlemsstatens utsläpp under sitt basår eller sin basperiod i enlighet med vad som fastställs i bilaga III till förordning (EU) 2018/841. Undantag gäller för död ved och avverkade träprodukter, exklusive kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841. (9) Dessa utsläpp räknas inte in i utsläppen för den berörda bokföringskategorin (dvs. beskogad mark och brukad skogsmark). Uppskattningar för avverkade träprodukter lämnas separat i enlighet med led A.d i bilaga IV till förordning (EU) 2018/841: referensnivån ska innefatta kolpoolen för avverkade träprodukter och därigenom ge en jämförelse mellan antagen omedelbar koldioxidavgång och tillämpning av första ordningens nedbrytningsfunktion och halveringstid. (10) Utsläpp ska uttryckas som positiva värden (+), upptag som negativa värden (–). |
|||||||||
Tabell 2
Information om utsläpp och upptag från naturliga störningar (1)
|
Identifieringskod för den geografiska positionen(2) |
IDENTIFIERING AV NATURLIG STÖRNINGSHÄNDELSE |
OMRÅDE SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR UNDER DET ÅR DÅ DET RAPPORTERADES FÖRSTA GÅNGEN |
UTSLÄPP FRÅN OMRÅDEN SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR |
Bakgrundsnivå (7) |
Marginal (7) |
Utlösningstest(8) |
BOKFÖRINGSMÄNGDER |
|||||||
|
Område som är föremål för naturliga störningar under det år då det rapporterades första gången |
Område som är föremål för naturliga störningar under inventeringsåret |
Totala utsläpp (4) |
Förtida avverkning (5) |
Utsläpp från naturliga störningar (6) |
Utsläpp under inventeringsåret som kan exkluderas under inventeringsåret(9) |
Efterföljande upptag under inventeringsåret(10) |
||||||||
|
|
|
|
||||||||||||
|
År för naturliga störningar(3) |
Typ av störning |
CO2 |
CH4 |
N2O |
Utsläpp |
Upptag |
||||||||
|
(kha) |
(kt CO2eq) |
(kt CO2 eq) |
(kt CO2 eq) |
(Ja/Nej) |
(kt CO2 eq) |
|||||||||
|
Totalt 2021 för naturliga störningar (11) (12) |
År: 2021 |
Totalt 2021 för naturliga störningar (11) (12) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt 2022 för naturliga störningar (11) (12) |
År: 2022 |
Totalt 2022 för naturliga störningar (11) (12) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt 2023 för naturliga störningar (11) (12) |
År: 2023 |
Totalt 2023 för naturliga störningar (11) (12) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt 2024 för naturliga störningar (11) (12) |
År: 2024 |
Totalt 2024 för naturliga störningar (11) (12) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt 2025 för naturliga störningar (11) (12) |
År: 2025 |
Totalt 2025 för naturliga störningar (11) (12) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dokumentationsruta |
||||||||||||||
|
Parterna ska lämna en detaljerad förklaring av hur de efterföljande upptag som ska exkluderas från bokföringen beräknas i den relevanta bilagan till den nationella inventeringsrapporten. Använd denna dokumentationsruta för att lämna hänvisningar till relevanta avsnitt i den nationella inventeringsrapporten om det behövs eventuella ytterligare detaljer för att förstå innehållet i denna tabell. |
||||||||||||||
|
Dokumentationsruta |
|
|||||||||||||
|
Anmärkningar: (1) Rapportering i denna tabell ska göras av medlemsstater som tillämpar bestämmelsen om att exkludera utsläpp från naturliga störningar i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/841. Medlemsstaterna uppmanas att lämna denna information på årsbasis, om relevant. (2) Med geografisk position avses gränserna för de områden som omfattar den mark som är föremål för naturliga störningar på beskogad mark respektive brukad skogsmark. Informationen ska om lämpligt tillhandahållas i dokumentationsrutan. Behovet av geografiskt explicita uppgifter ska övervägas i enlighet med del 3 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999. (3) År när den naturliga störningen ägde rum. (4) Här ska medlemsstaten ange utsläpp från naturliga störningar. De värden som rapporteras här bör som ett minimum vara förenliga med internationella rapporteringskrav, t.ex. inom ramen för Parisavtalet. Oavsett vilken metod som används för att uppskatta förändring i kollager, ska medlemsstaten enligt vad som är lämpligt lämna information i den nationella inventeringsrapporten om hur koldioxidutsläppen från naturliga störningar har skiljts ut. (5) Utsläpp från förtida avverkning under inventeringsåret (information om hur utsläppen från förtida avverkning har uppskattats bör lämnas i den nationella inventeringsrapporten). (6) Utsläpp som rapporteras här ska inte omfatta utsläpp från förtida avverkning. (7) Information om beräkningen av bakgrundsnivån och marginalen bör lämnas i den nationella inventeringsrapporten, inbegripet eventuella omräkningar av bakgrundsnivån och marginalen för att bibehålla metodisk överensstämmelse med de rapporterade utsläppen. (8) Om utsläpp från naturliga störningar överskrider bakgrundsnivån plus marginalen, om det behövs en marginal, bör ”Ja” anges i den här cellen. (9) Utsläpp som kan exkluderas från bokföringen under inventeringsåret är lika med ”utsläpp från naturliga störningar” minus ”bakgrundsnivån”. (10) I dokumentrutan nedan och i den nationella inventeringsrapporten ska medlemsstaterna dokumentera hur de efterföljande upptag som ska exkluderas från bokföringen beräknas. Medlemsstaterna ska också dokumentera att den metod som används är konsistent med den som används för bakgrundsnivå och marginal, om sådan tillämpas. Medlemsstaterna ska ange i dokumentationsrutan var denna information finns i den nationella inventeringsrapporten. (11) Störningar ska förtecknas per år och typ av störning (i den ordningen, total uppskattning av effekten av störningarna per år). Flera naturliga störningshändelser av samma typ, t.ex. bränder till följd av en period med svår torka, kan grupperas tillsammans, förutsatt att all relevant information lämnas i den nationella inventeringsrapporten eller i bilagor till den rapporten. Om ett område är föremål för flera typer av störningar bör det även lämnas ytterligare information i den nationella inventeringsrapporten om hur dubbelräkning av utsläpp och upptag undviks. Om det området är föremål för störningar under flera år bör det även lämnas ytterligare information i den nationella inventeringsrapporten om hur dubbelräkning av utsläpp och upptag från sådana områden undviks. (12) Medlemsstaterna ska rapportera utsläpp från naturliga störningar som uppstått under inventeringsåret. Medlemsstaterna ska också rapportera fördröjda utsläpp från naturliga störningar som har uppstått under föregående år, om det stämmer överens med den metod som används i beräkningen av bakgrundsnivån. |
||||||||||||||
BILAGA XXI
Tidsramar för samarbete och samordning vid utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport enligt artikel 25.1
|
Delmoment |
Vem |
När |
Vad |
|
1. Medlemsstaternas inlämning av de årliga inventeringarna (fullständigt CRT och samtliga delar av den nationella inventeringsrapporten) |
Medlemsstaterna |
Årligen, senast den 15 januari |
De uppgifter som anges i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 |
|
2. Första kontroll av medlemsstaternas inlämnade rapporteringar |
Kommissionen (inklusive GD ESTAT (Eurostat) och GD JRC (gemensamma forskningscentrumet)) med hjälp från Europeiska miljöbyrån (EEA) |
För medlemsstatens inlämnade rapportering från och med den 15 januari senast till och med den 28 februari |
Kontroller för att verifiera att medlemsstaternas inventeringar är transparenta, korrekta, konsistenta, fullständiga och jämförbara (av Europeiska miljöbyrån, EEA). Jämförelse av energidata som lämnats in av medlemsstaterna i CRT med Eurostats energidata (sektorsbaserat tillvägagångssätt och referensbaserat tillvägagångssätt) av Eurostat och EEA. Kontroll av medlemsstaternas jordbruksinventeringar av gemensamma forskningscentrumet (JRC) (i samråd med medlemsstaterna). Kontroll av medlemsstaternas inventeringar av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) av EEA (i samråd med JRC och medlemsstaterna). Resultaten av de första kontrollerna dokumenteras. |
|
3. Sammanställning av utkastet till unionens inventering och inventeringsrapport (delar av unionens inventeringsrapport) |
Kommissionen (inkl. Eurostat, JRC), med hjälp från EEA |
Till och med den 28 februari |
Utkast till unionens inventering och inventeringsrapport (samanställning av information från medlemsstaterna), baserat på medlemsstaternas inventeringar och, vid behov, ytterligare information (inlämnad den 15 januari). |
|
4. Cirkulation av resultaten från den första kontrollen och meddelande av eventuella informationsluckor |
Kommissionen med hjälp från EEA |
28 februari |
Cirkulation av resultaten från den första kontrollen och meddelande av eventuella informationsluckor samt framläggning av resultaten. |
|
5. Cirkulation av utkastet till unionens inventering och inventeringsrapport |
Kommissionen med hjälp från EEA |
28 februari |
Cirkulation till medlemsstaterna av utkastet till unionens inventering den 28 februari. Medlemsstaterna kontrollerar uppgifterna. |
|
6. Inlämnande av uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter och fullständiga nationella inventeringsrapporter av medlemsstaterna |
Medlemsstaterna |
Senast den 15 mars |
Uppdaterade eller ytterligare inventeringsuppgifter som lämnats in av medlemsstaterna (för att ta bort uppgifter som inte är konsistenta eller lägga till uppgifter som saknas) och fullständiga nationella inventeringsrapporter. |
|
7. Medlemsstaterna kommenterar utkastet till unionens inventering |
Medlemsstaterna |
Senast den 15 mars |
Vid behov lämna korrigerade uppgifter och kommentarer till utkastet till unionens inventering. |
|
8. Medlemsstaterna reagerar på den första kontrollen. |
Medlemsstaterna |
Senast den 15 mars |
Medlemsstaterna lämnar vid behov kommentarer till den första kontrollen. |
|
9. Cirkulation av uppföljning av resultat från den första kontrollen |
Kommissionen med hjälp från EEA |
15–31 mars |
Utvärdering av medlemsstaternas svar på slutsatserna från den inledande undersökningen och uppföljningsfrågor till medlemsstaterna. |
|
10. Uppskattningar av uppgifter som saknas i en nationell inventering |
Kommissionen med hjälp från EEA |
31 mars |
Kommissionen utarbetar uppskattningar av saknade uppgifter senast den 31 mars under rapporteringsåret och överlämnar dessa till medlemsstaterna. |
|
12. Kommentarer från medlemsstaterna avseende kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas |
Medlemsstaterna |
7 april |
Medlemsstaterna lämnar in synpunkter på kommissionens uppskattningar av uppgifter som saknas, för beaktande av kommissionen. |
|
13. Medlemsstaternas reaktioner på uppföljningen av den första kontrollen |
Medlemsstaterna |
7 april |
Medlemsstaterna lämnar kommentarer på uppföljningen av den första kontrollen. |
|
14. Medlemsstaternas inlämning av rapportering till UNFCCC |
Medlemsstaterna |
15 april |
Inlämning av rapport till UNFCCC (med kopia till EEA). |
|
15. Unionens slutliga årliga inventering (inkl. unionens inventeringsrapport) |
Kommissionen med hjälp från EEA |
15 april |
Inlämning till UNFCCC av unionens slutliga årliga inventering. |
|
16. Inlämning av eventuella ytterligare nya rapporteringar efter den första kontrollen |
Medlemsstaterna |
Då ytterligare ny inlämning av rapportering äger rum |
Medlemsstaterna lämnar till kommissionen eventuell ytterligare ny rapportering (CRT eller den nationella inventeringsrapporten) som de tillhandahåller UNFCCC-sekretariatet efter den första kontrollen. |
BILAGA XXII
Tidsplan och förfarande för att genomföra den omfattande granskningen i enlighet med artikel 30
De sekretariatsuppgifter som avses i artikel 30.2:
1. Utarbeta arbetsplanen för den omfattande granskningen (även kallad bara ”granskningen”).
2. Sammanställa och tillhandahålla den information som expertgruppen behöver för sitt arbete.
3. Samordna granskningsarbetet enligt denna förordning, inklusive kommunikationen mellan expertgruppen och den kontaktperson eller de kontaktpersoner som utsetts av den medlemsstat som granskas, samt göra andra praktiska arrangemang.
4. Övervaka framstegen i granskningen och informera medlemsstaterna om fall där medlemsstaternas växthusgasinventeringar innehåller allvarliga problem i den mening som avses i artikel 31, efter samråd med kommissionen.
5. Sammanställa, kvalitetskontrollera och redigera utkast till och slutliga granskningsrapporter och sända dem till den berörda medlemsstaten och till Europeiska kommissionen.
De kontroller som avses i artikel 30:
6. En detaljerad granskning av inventeringsuppskattningarna samt de metoder som medlemsstaten har använt för att göra inventeringen.
7. En detaljerad granskning av medlemsstatens genomförande av rekommendationer som avser förbättring av inventeringsuppskattningar enligt UNFCCC:s senaste årliga granskningsrapport som medlemsstaten har tagit del av före inlämningen av den inventering som genomgår granskning, om rekommendationer inte har genomförts.
8. Om rekommendationer inte har genomförts ska en detaljerad analys göras av medlemsstatens motivering till att inte genomföra dem.
9. En detaljerad bedömning av om tidsserierna för uppskattningarna av växthusgasutsläpp är konsistenta.
10. En detaljerad bedömning av om en medlemsstats omräkningar i den aktuella inlämnade inventeringsrapporten jämfört med föregående rapport är transparent redovisade och gjorda i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser.
11. Uppföljning av resultaten av de inledande kontrollerna och av eventuella kompletterande uppgifter som lämnats av den medlemsstat som är föremål för granskning som svar på frågor från den tekniska expertgruppen och andra relevanta kontroller.
12. Andra relevanta kontroller som kompletterar de inledande kontrollerna.
Detaljer i tekniska korrigeringar enligt artikel 31:
13. Endast tekniska korrigeringar av skattningar av utsläpp och upptag ska tas med i den granskningsrapport som avses i artikel 32 i den här förordningen, och ska åtföljas av en faktabaserad motivering. Under granskningen 2027 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2021–2025.
14. Under granskningen 2032 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2026–2030.
15. Om en teknisk korrigering av utsläpp överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse för minst ett år i den inventering som genomgått granskning, men inte för tidsseriernas samtliga år, ska den tekniska korrigeringen beräknas för alla de andra granskade åren så att tidsserierna blir konsistenta.
Tabell
Tidsplan för de omfattande granskningar 2025, 2027 och 2032 som avses i artikel 34
|
Delmoment |
Arbetsbeskrivning |
Tidpunkt |
|
Beredning av granskningsmaterialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032 |
Materialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032 ska baseras på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april. |
15–25 april |
|
Skrivbordsgranskning och översändning av frågor till medlemsstaterna |
Den tekniska expertgruppen (Tert) ska utföra kontroller och sammanställa frågor till medlemsstaterna baserat på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april. Frågor ska skickas till medlemsstaterna. |
25 april–13 maj |
|
Svar på frågorna från skrivbordsgranskningen |
Medlemsstaterna ska besvara den tekniska expertgruppens frågor från den skrivbordsgranskningen. |
13–27 maj |
|
Centraliserad granskning och översändning av ytterligare frågor till medlemsstaterna |
Den tekniska expertgruppen ska träffas för att diskutera medlemsstaternas svar, identifiera övergripande aspekter, säkerställa att resultaten är enhetliga för alla medlemsstater, komma överens om rekommendationer, utarbeta potentiella tekniska korrigeringar etc. Ytterligare frågor formuleras och sänds till medlemsstaterna. |
En vecka under perioden 25 maj–15 juni |
|
Svar på ytterligare frågor och potentiella tekniska korrigeringar |
Medlemsstaterna ska besvara ytterligare frågor och kommentera potentiella tekniska korrigeringar under den centraliserade granskningen. |
Under den centraliserade granskningen |
|
Översändning av utkast till tekniska korrigeringar |
Utkast till tekniska korrigeringar ska skickas till medlemsstaterna. |
En dag efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
|
Svar på utkast till tekniska korrigeringar |
Medlemsstaterna ska ge kommentarer till utkasten till tekniska korrigeringar eller lämna in reviderade uppskattningar. |
15 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
|
Sammanställning av utkast till granskningsrapporter |
Den tekniska expertgruppen ska sammanställa utkast till granskningsrapporter, inklusive oavslutade frågor och utkast till rekommendationer samt, i tillämpliga fall, närmare uppgifter och motivering vad gäller utkast till tekniska korrigeringar. |
21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
|
Eventuella besök i landet |
Ett besök i landet kan göras i exceptionella fall, då betydande kvalitetsproblem kvarstår i de inventeringar som rapporteras av medlemsstaterna eller om expertgruppen inte kan lösa en fråga. |
29 juni–9 augusti |
|
Översändning av utkast till granskningsrapporter till medlemsstaterna |
Utkast till granskningsrapporter ska skickas till medlemsstaterna |
21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
|
Kommentarer till utkast till granskningsrapporter |
Medlemsstaterna ska ge sina kommentarer till utkasten till granskningsrapporter, inklusive eventuella kommentarer som de vill föra in i den slutliga granskningsrapporten. |
40 dagar efter mottagandet av utkastet till granskningsrapport |
|
Slutförande av granskningsrapporterna |
Informella kontakter med medlemsstaterna för att följa upp eventuella oavslutade frågor. Den tekniska expertgruppen ska slutföra granskningsrapporterna. Granskningsrapporterna ska kvalitetskontrolleras och redigeras. |
75 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
|
Översändning av de slutliga granskningsrapporterna |
De slutliga granskningsrapporterna ska skickas till kommissionen och medlemsstaterna. |
83 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats |
BILAGA XXIII
Format för rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser i enlighet med artikel 36
Den första rapport som lämnas in i enlighet med artikel 36 ska innehålla en fullständig beskrivning och innehålla all den information som anges i tabellen nedan. För efterföljande rapporteringsår behöver endast ändringar i det nationella systemet för styrmedel och åtgärder och prognoser rapporteras.
|
Rapporteringsskyldighet |
Fält för information i textform |
Exempel på detaljer som kan rapporteras inom ramen för denna specifika rapporteringsskyldighet |
|
Namn på och kontaktuppgifter för de enheter som har det övergripande ansvaret för de nationella systemen för styrmedel och åtgärder och prognoser |
|
— Ange den eller de ansvariga enheterna och deras särskilda funktioner och ansvarsområden. Ange den enhet som är huvudansvarig. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i namn eller kontaktuppgifter. |
|
Institutionella arrangemang för utarbetandet av rapporter om styrmedel och åtgärder samt för rapportering om dem, inbegripet en organisationsplan. |
|
— Definiera den övergripande strukturen/utformningen i ert nationella system. Gör en förteckning över alla organisationer som deltar i utarbetandet av rapporten om styrmedel och åtgärder och prognoser och i arkiveringen av information, deras ansvarsområden och hur de samverkar. — Lämna en beskrivning av organisationsplanen för att visa den organisatoriska strukturen i det nationella systemet för styrmedel och åtgärder och prognoser, inbegripet de funktionella och hierarkiska förbindelserna mellan organisationer. — Om en sådan beskrivning av det nationella systemet redan har lämnats, rapportera och förklara ändringar i de institutionella arrangemangen. |
|
Legala arrangemang för utarbetandet av rapporter om styrmedel och åtgärder och prognoser |
|
— Finns det några legala arrangemang för att säkerställa att rapporteringen är fullständig och/eller att uppgifter lämnas? Beskriv lagstiftningen och dess räckvidd. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i de legala arrangemangen för utarbetandet av rapporten om styrmedel och åtgärder och prognoser. |
|
Förfarandemässiga och administrativa arrangemang och tidsramar för utarbetandet av rapporter om styrmedel och åtgärder och prognoser för att säkerställa att de rapporterade uppgifterna kommer i rätt tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga. |
|
— Lämna information om cykeln för utarbetandet av rapporter om styrmedel och åtgärder och prognoser. — Sammanfatta de metoder och mekanismer som används för att säkerställa att uppgifterna lämnas i rätt tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga. — Lämna information om hur konsistens säkerställs med utarbetandet av rapporter om styrmedel och åtgärder, i förekommande fall, och prognoser i enlighet med direktiv (EU) 2016/2284. — Ange eventuellt diagram som visar processerna i det nationella systemet. Dessa diagram kan innehålla informationsflödena genom systemet och vid vilka punkter det utförs kvalitetskontroll och kvalitetssäkring. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i förfarandemässiga och administrativa arrangemang. |
|
Beskrivning av processen för insamling av information |
|
— Lämna en sammanfattning av processen för att samla in information för att utveckla styrmedel och åtgärder, utvärdera styrmedel och åtgärder samt för att utveckla prognoser. Förklara om och hur konsistenta processer används för att samla in och använda information för styrmedel och åtgärder och prognoser. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i processen för att samla in information. |
|
Beskrivning av överensstämmelse med nationella inventeringssystem |
|
— Lämna information om överensstämmelsen med det nationella systemet för växthusgasinventering, t.ex. processer för att säkerställa konsistens i de uppgifter som används. — Det är frivilligt att lämna närmare uppgifter eller länkar till andra klimatrapporteringssystem om de är relevanta. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i länkarna till det nationella systemet för växthusgasinventeringar. |
|
Beskrivning av länkarna till arrangemang för integrerade nationella energi- och klimatrapporter i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2018/1999 |
|
— Lämna en sammanfattning av länkarna mellan de processer som används för att samla in uppgifter som rör styrmedel och åtgärder och prognoser och relevanta processer för att rapportera om framsteg inom andra dimensioner av energiunionen, t.ex. processer för att främja konsistent användning av energirelaterade uppgifter för utvecklingen av styrmedel och åtgärder och prognoser och för integrerad lägesrapportering. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i länkarna till energirelaterade rapporteringssystem. |
|
Beskrivning av kvalitetssäkring och kvalitetskontroll som utförs för rapportering av styrmedel och åtgärder och prognoser |
|
— Lämna en sammanfattning av den kvalitetskontroll som utförs för att bidra till att säkerställa att rapporterna om styrmedel och åtgärder och prognoser är korrekta och fullständiga. Rapportera om den kvalitetssäkring som utförs. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i kvalitetskontroll- och kvalitetssäkringsverksamheten. |
|
En beskrivning av processen för val av antaganden, metoder och modeller för att göra prognoser om antropogena utsläpp av växthusgaser |
|
— Beskriv processen bakom valet av de antaganden, metoder och modeller som används. Medlemsstaterna får även lämna information om skälen till sina val, eller korshänvisa till andra rapporter som innehåller denna information. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i dessa processer. |
|
Beskrivning av förfaranden för officiell genomgång och godkännande av medlemsstaternas nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser |
|
— Beskriv processen för att officiellt godkänna det nationella systemet eller ändringar av det nationella systemet. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i denna process. |
|
Information om relevanta institutionella administrativa och förfarandemässiga arrangemang för nationellt genomförande av EU:s nationellt fastställda bidrag eller ändringar i sådana arrangemang |
|
— Hänvisa till arrangemangen för att genomföra styrmedel och åtgärder som medel för nationellt genomförande och till arrangemangen för nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som metod för att följa den nationella utvecklingen. — Om en sådan beskrivning redan har lämnats, rapportera ändringar i sådana arrangemang. |
|
Beskrivning av berörda parters medverkan i fråga om utarbetandet av styrmedel och åtgärder och prognoser |
|
— Lämna en beskrivning av berörda parters medverkan i fråga om utarbetandet av styrmedel och åtgärder och prognoser. Ange vilka berörda parter som samråd har skett med, och eventuella ändringar eller förbättringar som har genomförts. |
BILAGA XXIV
Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder enligt artikel 37
Tabell 1: Sektorer, gaser och typ av politiskt instrument
|
Nummer (styrmedel eller åtgärd) |
Benämning på styrmedlet eller åtgärden |
Enskilt eller samlat styrmedel eller enskild eller samlad åtgärd |
Om det är ett samlat styrmedel eller en samlad åtgärd, vilka enskilda styrmedel eller åtgärder omfattar den? |
Geografisk täckning (a) |
Sektor(er) som berörs (b) |
Växthusgas(er) som berörs (c) |
Mål (d) |
Kvantifierat mål (e) |
Kort beskrivning |
En utvärdering av i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden kommer att bidra till den långsiktiga strategi med låga utsläpp som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999 |
Typ av styrmedel (f) |
Unionsinitiativ som ledde till att styrmedlet eller åtgärden genomfördes |
Genomförandestatus(h) |
Genomförandeperiod |
Prognosscenario där styrmedlet eller åtgärden är inräknad |
Aktörer med ansvar för genomförandet(i) |
Indikatorer för att övervaka och utvärdera framstegen över tiden(j) |
Hänvisning till bedömningar och underliggande tekniska rapporter |
Allmänt |
|||||
|
Unionsinitiativ (g) |
Övrigt |
Från |
Till |
Typ |
Namn |
Beskrivning |
År |
Värde |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar: Förkortningar: LULUCF = markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (land use, land-use change and forestry)
(a) Följande kategorier kan väljas: omfattar två eller flera länder, nationell, regional, lokal.
(b) Följande sektorer får väljas (mer än en sektor får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning (vilket innefattar utvinning, transmission, distribution och lagring av bränslen samt produktion av energi och el), energiförbrukning (förbrukning av bränslen och el av slutanvändare som hushåll, offentlig förvaltning, tjänster, industri och jordbruk), transporter, industriprocesser (industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt omvandlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp, användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål), jordbruk, LULUCF: avfallshantering/avfall övriga sektorer.
(c) Följande växthusgaser får väljas (mer än en kan väljas): Koldioxid (CO2). Metan (CH4). Dikväveoxid (N2O). Fluorkolväten (HFC). Perfluorkolväten (PFC). Svavelhexafluorid (SF6). Kvävetrifluorid (NF3).
(d) Med mål avses ”en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet”. Medlemsstaterna ska välja från följande mål (mer än ett mål får väljas, ytterligare mål får läggas till och anges under ”övrigt”):
För energiförsörjning – ökning av förnybara energikällor i elsektorn, ökning av förnybar energi inom sektorn för värme och kyla, övergång till mindre koldioxidintensiva bränslen, förbättrad icke-förnybar elproduktion med låga koldioxidutsläpp (kärnkraft), minskning av förluster, effektivitetsförbättring inom energi- och transformationssektorn, avskiljning och lagring av koldioxid eller avskiljning och användning av koldioxid, minskning av flyktiga utsläpp från energiproduktion, övrig energiförsörjning.
För energianvändning – energieffektivare byggnader, effektivitetsförbättring av apparater, effektivitetsförbättring inom tjänstesektorn, effektivitetsförbättring inom industriella slutanvändarsektorer, efterfrågestyrning/minskning, övrig energiförbrukning.
För transporter – effektivare fordon, övergång till kollektivtrafik eller icke-motordriven trafik, koldioxidsnåla bränslen, elektrisk vägtransport, efterfrågestyrning/minskning, förbättrat beteende, förbättrad transportinfrastruktur, minskade utsläpp från internationella lufttransporter eller transporter till sjöss, övriga transporter.
För industriprocesser – installation av teknik för utsläppsminskning, minskning av flyktiga utsläpp från industriprocesser, minskning av tillverkning, flyktiga utsläpp och utsläpp av fluorerade gaser, ersättning av fluorerade gaser med gaser som har lägre global uppvärmningspotential (GWP-värde), annat inom industriprocesser.
För avfallshantering/avfall – efterfrågestyrning/minskning, förbättrad materialåtervinning, bättre metanuppsamling och -användning, förbättrad reningsteknik, förbättrad skötsel av deponier, avfallsförbränning med energiåtervinning, förbättrade system för hantering av avloppsvatten, minskad deponering, övrigt avfall.
För jordbruk – minskad användning av handelsgödsel/stallgödsel på åkermark, annan verksamhet för bättre bruk av odlingsmark, bättre djurhållning, förbättrade system för hantering av animaliskt avfall, verksamhet för bättre bruk av betesmark eller gräsmark, bättre förvaltning av organisk jord, annat inom jordbruk.
För LULUCF – återbeskogning och nybeskogning, bevarande av kol i befintlig skog, högre produktion i befintlig skog, ökad reservoar av avverkade träprodukter, bättre skogsförvaltning, förebyggande av avskogning, bättre skydd mot naturliga störningar, ersättning av växthusgasintensiva råvaror och material med avverkade träprodukter, förebyggande av dränering eller restaurering av våtmarker, återställning av skadad mark, annat inom LULUCF.
För övrigt – målet ska beskrivas i korthet.
(e) Medlemsstaterna ska minst ange siffror, enheter, slutår och basår om målet eller målen är kvantifierade. Kvantifierade mål ska vara specifika, mätbara, nåbara, relevanta och tidsatta.
(f) Följande kategorier måste användas: ekonomisk politik, finanspolitik, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, annat.
(g) Här anges endast unionspolitik som genomförs via inhemsk politik eller fall där inhemsk politik syftar direkt till att uppfylla målen för unionens politik. Medlemsstaten ska välja alternativ från listan i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionspolitiken. Medlemsstaterna ska välja direktiv (EU) 2016/2284 om styrmedlet eller åtgärden har rapporterats enligt det direktivet.
(h) Följande kategorier kan väljas: planerad, antagen, genomförd, utgången. Utgångna styrmedel och åtgärder ska endast rapporteras i tabellen om de har inverkan, eller förväntas fortsätta att ha inverkan, på utsläppen av växthusgaser.
(i) Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de aktörer som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (mer än en aktör får väljas): nationell regering, regioner, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga.
(j) Ange eventuella indikatorer som används (inklusive enhet) för att övervaka och utvärdera genomförandet av styrmedel och åtgärder, samt värdena på sådana indikatorer. Dessa värden kan vara uppmätta antingen på förhand eller i efterhand. Året eller åren för vilket värdet gäller ska anges. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.
Tabell 2: Tillgängliga resultat av förhands- eller efterhandsbedömningar av verkningarna av styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för att begränsa klimatförändringarna (a)
|
Nummer (styrmedel eller åtgärd) |
Politik som påverkar utsläpp inom EU ETS, LULUCF och/eller ESD/ESR |
Förhandsbedömning |
Efterhandsbedömning (e) |
|||||||||||||||||||||||||
|
Växthusgasminskning år t (kiloton koldioxidekvivalenter per år) |
Växthusgasminskning år t + 5 (kiloton koldioxidekvivalenter per år) |
Växthusgasminskning år t + 10 (kiloton koldioxidekvivalenter per år) |
Växthusgasminskning år t + 15 (kiloton koldioxidekvivalenert per år) |
Förklaring till basen för uppskattningarna |
Faktorer som påverkas av styrmedlet eller åtgärden |
Dokumentation/källa till skattning om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken siffran är tagen) |
Växthusgasminskning (kiloton koldioxidekvivalenter per år) (b) |
Förklaring till basen för uppskattningarna |
Faktorer som påverkas av styrmedlet eller åtgärden |
Dokumentation/källa till skattning om tillgänglig (ange en webblänk till den rapport från vilken siffran är tagen) |
||||||||||||||||||
|
EU ETS |
ESR |
LULUCF (c) |
Totalt (d) |
EU ETS |
ESR |
LULUCF (c) |
Totalt (d) |
EU ETS |
ESR |
LULUCF (c) |
Totalt (d) |
EU ETS |
ESR |
LULUCF (c) |
Totalt (d) |
År för minskningen |
EU ETS |
ESD/ESR |
LULUCF (c) |
Totalt (d) |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förkortningar: EU ETS = EU:s system för handel med utsläppsrätter, ESR = ansvarsfördelningsförordningen (EU) 2018/842, ESD = ansvarsfördelningsbeslutet nr 406/2009/EG, LULUCF = markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (land use, land-use change and forestry)
Anmärkningar:
(a) I tabellen ska föras upp samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig. Förklaring: t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5.
(b) Medlemsstaterna får rapportera efterhandsbedömningar för mer än ett år; när sådan finns tillgänglig ska rapporteringen inriktas på år som slutar med 0 eller 5.
(c) Ökade upptag eller minskade utsläpp av växthusgaser som ska uttryckas som ett positivt tal. Minskade upptag eller ökade utsläpp ska uttryckas som ett negativt tal.
(d) I detta fält ska den totala summan av EU ETS- och ESR-sektorerna om fördelningen mellan EU ETS och ESR inte finns tillgänglig.
(e) Efterhandsbedömningar omfattar alla bedömningar som baseras på resultat från delar av eller hela genomförandeperioden.
Tabell 3: Tillgängliga uppgifter om beräknade eller faktiska kostnader och intäkter i samband med styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för att begränsa klimatförändringarna (a)
|
Nummer (styrmedel eller åtgärd) |
Beräknade kostnader och intäkter |
Faktiska kostnader och intäkter |
||||||||||||||||||||
|
År som kostnaden har beräknats för |
Bruttokostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta bruttokostnader per år i euro |
Intäkter (b) i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta intäkter (b) per år i euro |
Nettokostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta nettokostnader per år i euro |
Basår |
Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) (c) |
Dokumentation/källa för kostnadsberäkningen (ange webblänk till den rapport från vilken siffran är tagen) |
Beskrivning av andra intäkter än i form av begränsning av utsläpp av växthusgaser |
År som kostnaden har beräknats för |
Bruttokostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta bruttokostnader per år i euro |
Intäkter (b) i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta intäkter (b) per år i euro |
Nettokostnad i euro per ton minskade/avskilda koldioxidekvivalenter |
Absoluta nettokostnader per år i euro |
Basår |
Beskrivning av kostnadsberäkningar (grund för beräkningen, typ av kostnader som ingår, metod) (c) |
Dokumentation/källa för kostnadsberäkningen (ange webblänk till den rapport från vilken siffran är tagen) |
Beskrivning av andra intäkter än i form av begränsning av utsläpp av växthusgaser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar:
(a) I tabellen ska föras upp samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.
(b) Intäkter ska anges i tabellen som en negativ kostnad.
(c) Beskrivningen ska innehålla den typ av kostnader och intäkter som har beaktats, vilka berörda parter som har beaktats vid bedömningen av kostnader och intäkter, basnivån mot vilken kostnader och intäkter jämförs, samt metoden.
BILAGA XXV
Rapportering om nationella prognoser enligt artikel 38
Tabell 1a
Prognostiserade växthusgasutsläpp per gas och kategori (1)
|
Kategori (2) |
Separat för CO2, CH4, N2O, SF6, NF3 (kiloton) och HFC, PFC ospecificerad blandning av HFC och PFC (kt CO2eq) (3) |
Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq) |
ETS-utsläpp (kt CO2eq) (4) |
ESR-utsläpp (kt CO2eq) (5) |
||||||||||||||||||||
|
|
År |
År |
År |
År |
||||||||||||||||||||
|
|
Prognos Basår (6) |
t-5 (7) |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Prognos Basår |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Prognos Basår |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Prognos Basår |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
Totalt exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt inklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Förbränning av bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Offentlig el- och värmeproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Oljeraffinering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
c) Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Tillverknings- och byggindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Inhemsk luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Vägtransporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
c) Järnvägar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d) Inhemsk sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e) Övriga transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Andra sektorer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Kommersiella/institutionella sektorer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
c) Jordbruk/skogsbruk/fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Flyktiga utsläpp från bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Fasta bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Olja och naturgas samt andra utsläpp från energiproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Koldioxidtransport och -lagring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Industriprocesser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Mineralindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav framställning av 2.A.1 (cementframställning) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Kemisk industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Metallindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav 2.C.1 (framställning av järn och stål) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Elektronikindustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Produktanvändning som ersättning för ODS8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Övrig produkttillverkning och -användning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3. Jordbruk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Metanbildning i mag-tarmkanalen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Gödselhantering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Risodling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Jordbruksmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Föreskriven bränning av savanner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Förbränning på platsen av jordbruksavfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Kalkbehandling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Tillförsel av urea |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF, rapporterade utsläpp och upptag) (9) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Våtmarker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Bebyggelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
F. Övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
G. Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H. Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I. Atmosfäriskt nedfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
J. Kväveläckage och avrinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A. Deponering av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B. Biologisk behandling av fast avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C. Förbränning och öppen eldning av avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. Rening och utsläpp av avloppsvatten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
E. Övrigt (precisera) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationell bunkring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Koldioxidutsläpp från biomassa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avskiljd koldioxid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Indirekt koldioxid (om tillgänglig) (10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. Anmärkningar: (1) Överensstämmelse med de uppgifter som rapporteras enligt artikel 8 i den här förordningen uppmuntras. (2) Användning av förklaringskoder: När det gäller användningen enligt 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar (kapitel 8 – rapporteringsriktlinjer och tabeller), kan följande förklaringskoder användas om prognoserna inte ger uppgifter på en viss rapporteringsnivå (se 2006 års IPCC-riktlinjer): IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential) och NA = ej tillämplig (not applicable). Förklaringskoden NE (ej uppskattad – not estimated) får bara användas då en oproportionerligt stor arbetsinsats skulle krävas för att samla in uppgifter för en kategori eller för en gas i en viss kategori och dessa uppgifter skulle ha en obetydlig roll för de totala nationella utsläppens nivå och trend. I sådana fall ska medlemsstaten förteckna alla kategorier och gaser i kategorier som undantagits av detta skäl tillsammans med en motivering till undantaget med angivande av sannolik nivå för utsläpp eller upptag, och markera kategorin som ”ej uppskattad” med användning av förklaringskoden ”NE” i rapporteringstabellen. (3) Ospecificerad blandning av HFC och PFC ska endast rapporteras om utsläppen beräknas, där det inte är möjligt att rapportera dem under HFC eller PFC. (4) Utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG. (5) Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842. (6) Det ska anges vilken inlämnad inventeringsrapport (år, version) basåret har kalibrerats mot. (7) Värden för t–5 ska endast tillhandahållas när t–5 är efter basåret för prognosen. (8) ODS – ozonnedbrytande ämnen (ozon depleting substances). (9) Vid rapportering ska tecknen för upptag alltid vara negativa (–) och tecknen för utsläpp alltid vara positiva (+). Om den information som efterfrågas i tabell 1b lämnas i sin helhet behöver detta avsnitt inte rapporteras. (10) Rapportering om atmosfäriskt nedfall och kväveläckage och avrinning från och med 2026 i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 2018/841 ska göras per markkategori i enlighet med CRT-tabell 4.I (11) Beräknade indirekta koldioxidutsläpp som rapporteras i denna tabell är en del av de beräknade totala utsläppen av växthusgaser (exklusive och inklusive LULUCF) och ska rapporteras som sådana om de finns tillgängliga och beräknas separat från de andra rapporterade utsläppen. |
||||||||||||||||||||||||
Tabell 1b
Prognoser för rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn enligt vad som har rapporterats i den nationella växthusgasinventeringen (ska rapporteras om tabell 5a inte fylls i fullständigt) (1) (2)
|
Del 1: LULUCF-sektorns upptag och utsläpp av växthusgaser på inventeringsnivå och motsvarande bokföringskategorinivå |
|
Separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Totala utsläpp av växthusgaser (kt CO2eq) |
||||||||||||
|
Växthusgaskällor och -sänkor– kategorier |
Kategori som används i tabell 1a |
LULUCF-förordningen Bokföringssunderkategori (som tabell 5a) |
LULUCF-förordningen Bokföringskategori |
Basår för prognosen (3) |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
4.A.1 Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
4.A Skogsmark |
Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.1 Åkermark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Åkermark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.2 Betesmark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Betesmark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.3 Våtmark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Våtmark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.4 Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.A.2.5 Övrig mark som konverterats till skogsmark |
4.A Skogsmark |
Övrig mark som konverterats till skogsmark |
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.1 Åkermark som fortfarande är åkermark |
4.B Åkermark |
Åkermark som fortfarande är åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.1 Skogsmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Skogsmark som konverterats till åkermark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.2 Betesmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Betesmark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.3 Våtmark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Våtmark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.4 Bebyggd mark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Bebyggd mark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B.2.5 Övrig mark som konverterats till åkermark |
4.B Åkermark |
Övrig mark som konverterats till åkermark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.1 Betesmark som fortfarande är betesmark |
4.C Betesmark |
Betesmark som fortfarande är betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.1 Skogsmark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Skogsmark som konverterats till betesmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.2 Åkermark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Åkermark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.3 Våtmark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Våtmark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.4 Bebyggd mark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Bebyggd mark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C.2.5 Övrig mark som konverterats till betesmark |
4.C Betesmark |
Övrig mark som konverterats till betesmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.1 Våtmark som fortfarande är våtmark |
4.D Våtmarker |
Våtmark som fortfarande är våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.1 Skogsmark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.2 Åkermark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.3 Betesmark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.4 Bebyggd mark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.1.5 Övrig mark som konverterats till torvutvinning |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.1 Skogsmark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.2 Åkermark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.3 Betesmark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.4 Bebyggd mark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.2.5 Övrig mark som konverterats till översvämmad mark |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.1 Skogsmark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Skogsmark som konverterats till våtmark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.2 Åkermark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Åkermark som konverterats till våtmark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.3 Betesmark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Betesmark som konverterats till våtmark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.4 Bebyggd mark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D.2.3.5 Övrig mark som konverterats till andra våtmarker |
4.D Våtmarker |
Övrig mark som konverterats till våtmark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.1 Bebyggd mark som fortfarande är bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.1 Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.2 Åkermark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Åkermark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.3 Betesmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Betesmark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.4 Våtmark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
Våtmark som konverterats till bebyggd mark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E.2.5 Övrig mark som konverterats till bebyggd mark |
4.E Bebyggd mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.1 Övrig mark som fortfarande är övrig mark |
4.F Övrig mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.1 Skogsmark som konverterats till andra övrig mark |
4.F Övrig mark |
Skogsmark som konverterats till övrig mark |
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.2 Åkermark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Åkermark som konverterats till övrig mark |
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.3 Betesmark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Betesmark som konverterats till övrig mark |
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.4 Våtmark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
Våtmark som konverterats till övrig mark |
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F.2.5 Bebyggd mark som konverterats till övrig mark |
4.F Övrig mark |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav Avverkade träprodukter från brukad skogsmark |
4.G Avverkade träprodukter |
Avverkade träprodukter från brukad skogsmark |
Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav Avverkade träprodukter från beskogad mark |
4.G Avverkade träprodukter |
Avverkade träprodukter från beskogad mark |
Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från avskogad mark |
4.G Avverkade träprodukter |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från övrig mark |
4.G Avverkade träprodukter |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.H Övrigt (precisera) |
4.H Övrigt |
som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1b del 2: Sammanfattning för tabell 1a (beräknas automatiskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq) |
||||||||||
|
|
Växthusgaskällor och -sänkor – kategorier (som tabell 1 a) |
|
|
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
|
4.A Skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.B Åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.C Betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.D Våtmarker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.E Bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.F Övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.G Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.H Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell 1b del 3: Sammanfattning för tabell 5 a (beräknas automatiskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq) |
Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq) |
||||||||||
|
|
|
|
LULUCF-förordningen Bokföringskategori |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
|
|
|
Summa beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa ej bokfört |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. Anmärkningar: (1) Det är frivilligt att rapportera upp till t–10 på årsbasis. (2) Utsläpp ska uttryckas som positiva värden; upptag ska uttryckas som negativa värden. (3) Värden för t–5 ska endast tillhandahållas när t–5 är efter basåret för prognosen. |
|||||||||||||||
Tabell 2
Indikatorer för att övervaka och utvärdera förväntad utveckling av styrmedel och åtgärder, om sådana används
|
Indikator (1)/täljare/nämnare |
Enhet |
Riktlinjer/definitioner |
Riktlinjer/källa |
Indikator används (ja/nej) |
Med befintliga åtgärder |
Med ytterligare åtgärder |
||||||||
|
Basår |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|||||
|
Koldioxidintensitet för ekonomin som helhet |
ton koldioxidekvivalenter/BNP |
euro (2016) Koldioxidintensitet ska beräknas med BNP enligt Eurostats definition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Växthusgasintensitet för inhemsk kraft- och värmeproduktion |
tCO2eq/MWh |
MWh bruttoel- och värmeproduktion enligt Eurostats definition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Växthusgasintensitet för slutlig energianvändning per sektor |
|
|
||||||||||||
|
Industri |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushåll |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjänstesektorn |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transporter |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Passagerartransporter (om tillgängligt) |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Godstransporter (om tillgängligt) |
tCO2eq/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lägg till en rad för varje ytterligare indikator |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. Anmärkning: (1) Lägg till en rad per indikator som använts för prognoserna. |
||||||||||||||
Tabell 3
Rapportering om parametrar/variabler för prognoserna, om sådana används (1) (2)
|
Använd parameter (3) (scenario ”med befintliga åtgärder”) |
|
År |
Värden |
Standardenhet |
|
|
|
Sektoriella prognoser för vilka parametern används (6) |
|
||||||||||||||||
|
Parameter/variabel del av prognoser (7) |
Bas = referensår |
Bas = referensår |
t-5 |
t |
t+5 |
t10 |
t15 |
Datakälla |
Utgivningsår för datakälla |
Utgivningsår för datakälla |
1 A:1 Industrier inom energisektorn |
1:A:2 Tillverknings- och byggindustri |
1:A:3 Transporter exklusive 1:A:3:a inhemsk luftfart |
1:A:4:a Kommersiell = institutionell |
1:A:4:b Bostadssektorn |
1B Flyktiga utsläpp från bränslen |
2. Industriprocesser och industriell produktanvändning |
3. Jordbruk |
4. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
5. Avfall |
Internationell luftfart i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) 1:A:3:a Inhemsk luftfart |
Vägledande kommentar |
|||
|
1. Allmänna parametrar och variabler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Befolkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttonationalprodukt (BNP) |
Real tillväxttakt |
|
|
|
|
|
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) (8) |
|
Fasta priser |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – jordbrukssektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – byggverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – energisektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – industrin |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Antalet hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tusental |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens storlek |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal personer per hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushållens disponibla inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antalet passagerarkilometer (alla transportsätt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerarkilometer – väg |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav bussar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerarkilometer – järnväg |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerarkilometer – inhemsk luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerarkilometer – internationell luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal passagerarkilometer – inhemsk sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport (alla transportsätt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport – väg |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport – järnväg |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport – inhemsk luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport – internationell luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tonkilometer godstransport – inhemsk sjöfart (inre vattenvägar och nationell sjöfart) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Internationella bränsleimportpriser (grossist) |
Kol |
|
|
|
|
|
|
|
|
antingen euro/GJ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts; för värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller euro/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Råolja |
|
|
|
|
|
|
|
|
antingen euro/GJ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller euro/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Naturgas |
|
|
|
|
|
|
|
|
antingen euro/GJ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts; för värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller euro/toe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
EU ETS–pris på koldioxid |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/EUA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts |
|
|
Växelkurser EUR (för länderna utanför euroområdet), i förekommande fall |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ valuta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Växelkurser USD, om tillämpligt |
|
|
|
|
|
|
|
|
USD/ valuta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
USD (2016) |
|
|
Antal graddagar för uppvärmning (HDD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal graddagar för kylning (CDD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Energibalanser och indikatorer |
|
|
För värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat |
||||||||||||||||||||||
|
2.1 Energiförsörjning |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Inhemsk produktion per bränsletyp (totalt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturgas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kärnkraft |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybara energikällor |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avfall och annat |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoimport av el |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inhemsk produktion per bränsletyp (totalt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta fossila bränslen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Råolja och petroleumprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturgas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kärnenergi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme utvunnen från energikällor |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.2 El och värme |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Bruttoelproduktion (totalt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kärnenergi |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja (inkl. raffinaderigas) |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturgas (inkl. härledda gaser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra bränslen (väte, metanol) |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värmeproduktion från värmekraftproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värmeproduktion från kraftvärmeverk, inklusive industriell spillvärme |
|
|
|
|
|
|
|
|
GWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.3 Omvandlingssektorn |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Bränsletillförsel till värmekraftproduktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bränsle som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.4 Energianvändning |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Slutlig energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme utvunnen från energikällor |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Varav omgivningsvärme |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tjänstesektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruk/skogsbruk |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fasta ämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Olja |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gas |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elektricitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Värme |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förnybar energi |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav passagerartransporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav godstransporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
varav internationell luftfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutlig användning utanför energiområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2.5 Priser |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Elpriser per typ av sektor som använder elen |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (MWh) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (MWh) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Tjänstesektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (MWh) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Nationella detaljhandelspriser på bränsle (inklusive skatter, per källa och sektor) |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Kol, industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Kol, hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Dieselolja, industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Dieselolja, hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Dieselolja, transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Dieselolja, privata transporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Dieselolja, kollektivtransporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bensin, transporter |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bensin, privata transporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Bensin, kollektivtransporter (om tillgängligt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Naturgas, industri |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
Naturgas, hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/ktoe |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro (2016) |
|
|
3. Parametrar som avser annat än koldioxidutsläpp |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
3.1 Jordbruk |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Boskap |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Mjölkboskap |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 djur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Köttdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 djur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Får |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 djur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Svin |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 djur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fjäderfä |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 djur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvävetillförsel från spridning av konstgödsel |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt kväve |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvävetillförsel från spridning av gödsel |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt kväve |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväve bundet i kvävebindande grödor |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt kväve |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kväveinnehåll i skörderester som förs tillbaka i marken |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt kväve |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Areal brukade organiska jordar |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.2 Avfall |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Generering av fast hushållsavfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fast hushållsavfall för deponi |
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andel återvunnen metan av total generering från deponier |
|
|
|
|
|
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
4.1 Brukad skogsmark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Skogsavverkning för energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsavverkning för icke-energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogstillväxt |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsstörningar ingår i modeller |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja/nej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.2 Beskogad mark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Skogsavverkning för energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsavverkning för icke-energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogstillväxt |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 kubikmeter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmarker som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrig mark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.3 Avskogad mark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Skogsmark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.4 Brukad åkermark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Åkermark som fortfarande är åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark (exklusive skogsmark) |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.5 Brukad betesmark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Betesmark som fortfarande är betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.6 Brukad våtmark |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Våtmark som fortfarande är våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till bebyggd mark eller övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 000 hektar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4.7 Produkter från avverkad skog |
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Vinster av avverkade träprodukter (4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förluster av avverkade träprodukter (4) |
|
|
|
|
|
|
|
|
kt C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halveringstid för avverkade träprodukter (5) |
|
|
|
|
|
|
|
|
år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5. Andra parametrar och variabler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antaganden om teknikkostnader som används för viktig relevant teknik: Lägg till rad för varje relevant teknik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lägg till rader för varje annan relevant parameter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. Anmärkningar: (1) Lägg till en rad per landsspecifik parameter som används i prognoserna sist i tabellen. Detta inkluderar även variabler eftersom några av de förtecknade parametrarna kan vara variabla för vissa prognosverktyg, beroende på vilka modeller som används. (2) Endast parametrar/variabler som ingår prognoserna som indata eller utdata behöver rapporteras. (3) Användning av förklaringskoder: Följande förklaringskoder får användas vid behov: IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential), NA = ej tillämplig (not applicable) och NE = ej uppskattad/ej använd (not estimated/not used). Förklaringskoden NE (ej uppskattad – not estimated) får användas om den angivna parametern varken används som en bakomliggande faktor eller rapporteras tillsammans med medlemsstatens prognoser. Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. (4) Får omfatta avverkade träprodukter från brukad skogsmark och beskogad mark. (5) Ange typerna av avverkade träprodukter i raderna nedan (under ”Lägg till rader för varje annan relevant parameter”). (6) Fyll i ja/nej. (7) Ange ytterligare andra värden för de parametrar som använts i olika sektorsmodeller. (8) Eventuella uppdateringar av detta basår för att uttrycka monetära värden ska ingå i kommissionens rekommendationer om harmoniserade värden för viktiga parametrar som bestäms på icke-nationell nivå enligt artikel 38.3 i den här förordningen. |
|||||||||||||||||||||||||
Tabell 4
Faktablad för modeller
|
Modellens namn (förkortning) |
|
|
Modellens fullständiga benämning |
|
|
Version och status |
|
|
Datum för senaste revidering |
|
|
Webbadress till modellbeskrivningen (URL) |
|
|
Modelltyp |
|
|
Sammanfattning |
|
|
Avsett användningsområde |
|
|
Beskrivning av huvudsakliga kategorier av ingångsdata och datakällor |
|
|
Validering och utvärdering |
|
|
Resultat (kvantitet) |
|
|
Växthusgaser som omfattas |
|
|
Sektorer som omfattas |
|
|
Geografiska områden som omfattas |
|
|
Tidsperiod som omfattas (t.ex. etapper, tidsintervall) |
|
|
Andra modeller som samspelar med denna modell och typ av samspel (t.ex. indata för den här modellen, användning av utdata från den här modellen) |
|
|
Ingångsdata från andra modeller |
|
|
Hänvisningar till bedömningen och de tekniska rapporter som ligger till grund för de prognoser och modeller som används |
|
|
Modellstruktur (bifoga diagram om sådant finns) |
|
|
Kommentarer eller annan relevant information |
|
|
Anmärkningar: Tabellen kan mångfaldigas för rapportering av enskilda undermodeller som har använts för växthusgasprognoserna. |
|
Tabell 5a
Prognoser för rapporterade utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn per gaser och bokföringskategorier enligt vad som fastställs i förordning (EU) 2018/841
(ska rapporteras endast om tabell 1b inte fylls i fullständigt)
|
Kategori |
CO2(kt) |
CH4(kt) |
N2O(kt) |
Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq) |
||||||||||||||||||||
|
|
Basår för prognosen |
t-5 (2) |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som fortfarande är skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrig mark som konverterats till skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsmark som konverterats till övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brukad åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som fortfarande är åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrig mark som konverterats till åkermark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brukad betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som fortfarande är betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Åkermark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrig mark som konverterats till betesmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Betesmark som konverterats till övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brukad våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som fortfarande är våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bebyggd mark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övrig mark som konverterats till våtmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till bebyggd mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Våtmark som konverterats till övrig mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avverkade träprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brukad skogsmark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beskogad mark |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. |
||||||||||||||||||||||||
Tabell 5b
Prognoser för utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn i enlighet med förordning (EU) 2018/841 och ansvarsfördelningssektorn i enlighet med förordning (EU) 2018/842 (1) (2)
|
Kategori |
2021–2025 |
2026–2029 |
2030 |
|
|
Totala kumulativa utsläpp/upptag (kt CO2eq) |
Totala kumulativa utsläpp/upptag (kt CO2eq) |
Totala kumulativa utsläpp/upptag (kt CO2eq) |
|
Ansvarsfördelningssektorer (3) |
|
|
|
|
LULUCF: Beskogad mark |
|
|
|
|
LULUCF: Avskogad mark |
|
|
|
|
LULUCF: Brukad åkermark |
|
|
|
|
LULUCF: Brukad betesmark |
|
|
|
|
LULUCF: Brukad skogsmark, inbegripet avverkade träprodukter |
|
|
|
|
LULUCF: Brukad skogsmark, inbegripet avverkade träprodukter, med antagen omedelbar koldioxidavgång |
|
|
|
|
LULUCF: Brukad våtmark (4) |
|
|
|
|
Totalt |
|
|
|
|
Anmärkningar: (1) Bokföringskategorierna för LULUCF fastställs i förordning (EU) 2018/841. (2) Bokförda LULUCF-utsläpp för brukad skogsmark rapporteras utsläpp/upptag i jämförelse med en referensnivå, beräknad i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2018/841. Rapportering av sådana bokförda värden är endast obligatorisk vid tillämpning av referensnivåerna för skog i enlighet med den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 8.8 och 8.9 i förordning (EU) 2018/841, för den givna tidsperioden (2021–2025). (3) Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842. (4) Medlemsstater som inte har för avsikt att välja denna kategori för bokföring under perioden 2021–2025 ska använda förklaringskoden ”ej vald” för den perioden. |
|||
Tabell 6
Resultat av känslighetsanalysen (ska lämnas in för varje beräknat känslighetsscenario)
|
Kategori |
Utsläpp/upptag av växthusgaser (kt CO2eq) |
|||||
|
|
Basår för prognosen |
t-5 |
t |
t+5 |
t+10 |
t+15 |
|
Totalt exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) |
|
|
|
|
|
|
|
ETS fasta anläggningar |
|
|
|
|
|
|
|
Ansvarsfördelning totalt |
|
|
|
|
|
|
|
LULUCF (rapporterat) |
|
|
|
|
|
|
|
Lägg till rader för andra relevanta sektorer/kategorier om sådana finns |
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. |
||||||
Tabell 7
Viktiga parametrar som varierades i känslighetsanalysen
(Lämna in för varje känslighetsscenario som beräknats.) Fyll endast i de parametrar som varierades i ett visst scenario.
|
Parametervärden i känslighetsscenario |
|
År |
Värden |
Standardenhet |
|
||||||
|
Parameter som varierats (1) |
Bas = referensår |
Bas = referensår |
t-5 |
t |
t+5 |
t10 |
t15 |
Vägledande kommentar |
|||
|
Allmänna parametrar och variabler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Befolkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
Bruttonationalprodukt (BNP) |
Real tillväxttakt |
|
|
|
|
|
|
|
|
% |
|
|
Fasta priser |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) (2) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – jordbrukssektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – byggverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – energisektorn |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Bruttoförädlingsvärdet – industrin |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro miljoner |
euro (2016) |
|
|
Internationella bränsleimportpriser (grossist) |
Kol |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/GJ |
euro (2016) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/toe |
euro (2016) |
|
|
Råolja |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/GJ |
euro (2016) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/toe |
euro (2016) |
|
|
Naturgas |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/GJ |
euro (2016) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/toe |
euro (2016) |
|
|
EU ETS–pris på koldioxid |
|
|
|
|
|
|
|
|
euro/EUA |
euro (2016) |
|
|
Antal graddagar för uppvärmning (HDD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
Antal graddagar för kylning (CDD) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
|
|
|
Antalet passagerarkilometer (alla transportsätt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner passagerarkilometer |
|
|
|
Tonkilometer godstransport (alla transportsätt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljoner tonkilometer |
|
|
|
(Lägg till rader för ytterligare parametrar som varierades) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5. Anmärkning: lägg till rader i slutet av tabellen för andra parametrar som varierats. Rader för vilka parametrarna inte varierades ska lämnas tomma. (1) Ange ja/nej. (2) Eventuella uppdateringar av detta basår för att uttrycka monetära värden ska ingå i kommissionens rekommendationer om harmoniserade värden för viktiga parametrar som bestäms på icke-nationell nivå enligt artikel 38.3 i den här förordningen. |
|||||||||||
( 1 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1044 av den 8 maj 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjerna och vad gäller unionens inventeringssystem och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014 (EUT L 230, 17.7.2020, s. 1).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).
( 4 ) Anpassningsförmåga enligt definitionen i den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC AR5): ”Förmågan hos system, institutioner, människor och andra organismer att anpassa sig till en potentiell skada, att utnyttja möjligheter eller att reagera på konsekvenser.”
( 5 ) Förteckningen är dock inte uttömmande.
( 6 ) Medlemsstaterna ska rapportera befintliga påfrestningar på miljö, ekonomi och samhälle som sannolikt kommer att påverkas avsevärt av klimatförändringen, t.ex. förlust av biologisk mångfald, dålig skörd, energifattigdom, arbetslöshet, migration.
( 7 ) Medlemsstaterna ska välja nyckelsektorer bland följande: Jordbruk och livsmedel, biologisk mångfald (inbegripet ekosystembaserade tillvägagångssätt), byggnader, kustområden, civilskydd och krisberedskap, energi, finans och försäkring, skogsbruk, hälso- och sjukvård, hav och fiske, transport, stadsplanering, vattenförvaltning, IKT (informations- och kommunikationsteknik), fysisk planering, näringsliv, industri, turism, landsbygdsutveckling, övrigt (ange vilket).
( 8 ) I förekommande fall ska medlemsstaterna också överväga sekundära effekter av dessa risker, t.ex. skogsbränder, spridning av invasiva arter och tropiska sjukdomar, kaskadeffekter och flera faror som uppstår samtidigt.
( 9 ) Den analys som beskrivs i punkterna i–iv ska utgå från bästa tillgängliga vetenskap i fråga om sårbarhets- och riskanalys från FN:s klimatpanel och kommissionens senaste riktlinjer för klimatsäkring av unionsfinansierade projekt.
( 10 ) Medlemsstaterna ska rapportera benämning, år för antagande och status (ersatt/antagen/slutförd och inlämnad för godkännande/under utveckling) för varje nationell anpassningsstrategi och anpassningsplan.
( 11 ) Bland de aspekter som ska övervägas ingår beslutsfattande, planering och samordning i samband med anpassningsstrategier, styrmedel, planer och mål, övergripande frågor, justering av anpassningsprioriteringar och anpassningsåtgärder, bl.a. genom att underlätta åtgärder för att förhindra, minimera och hantera de negativa effekterna av klimatförändringen.
( 12 ) Inklusive artikel 6.1 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347 I, 20.12.2013, s. 924).
( 13 ) Med subnationell avses i denna bilaga lokal och regional nivå.
( 14 ) Inklusive de institutionella, styrningsrelaterade och andra hinder som begränsar anpassningsförmågan enligt vad som har fastställts i sårbarhetsbedömningen.
( 15 ) Inklusive naturbaserade lösningar och åtgärder som leder till sidovinster i fråga om begränsning och andra relevanta sidovinster.
( 16 ) Sammanfattningarna ska också omfatta ansträngningar för att skapa motståndskraft och förhindra, minimera och hantera skadliga effekter av klimatförändringen, och ska innehålla en förklaring av hur jämställdshetsperspektiv har beaktats.
( 17 ) Medlemsstaterna ska lämna en översikt över tillgänglig information om den privata sektorns planer, prioriteringar, åtgärder och program, offentlig-privata partnerskap och andra relevanta privata anpassningsinitiativ och/eller anpassningsprojekt.
( 18 ) Medlemsstaterna ska rapportera om strategier, system som används, transparens och indikatorer.
( 19 ) De ytterligare investeringar som innebär att ett projekt (som ändå skulle ha genomförts) blir motståndskraftigt mot klimatförändringar.
( 20 ) Medlemsstaterna ska rapportera om investeringar i anpassningsåtgärder i följande sektorer: jordbruk och livsmedel, biologisk mångfald (inbegripet ekosystembaserade tillvägagångssätt), byggnader, kustområden, civilskydd och krisberedskap, energi, finans och försäkring, skogsbruk, hälso- och sjukvård, hav och fiske, transport, stadsplanering, vattenförvaltning, IKT (informations- och kommunikationsteknik), fysisk planering, näringsliv, industri, turism, landsbygdsutveckling, övrigt (ange närmare).
( 21 ) Baserat på den övervaknings- och utvärderingsmetod som har angetts enligt punkt 4.1.
( 22 ) Medlemsstaterna får rapportera om god praxis och dragna lärdomar inom följande områden, när det är relevant: Åtgärder och metoder för klimatmodellering. Bedömning av klimatpåverkan, sårbarhet och risker, inbegripet anpassningsförmåga. Institutionella arrangemang och styrning på nationell nivå. Ändringar av politik och lagstiftning. Samordningsmekanismer. Anpassningsprioriteringar. Hinder för anpassning. Mål, åtaganden, insatser, strategier, styrmedel och planer för anpassning. Insatser för att integrera anpassning till klimatförändringar i utveckling och sektorsbaserade styrmedel, planer och program. Integrering av jämställdhetsperspektiv i klimatanpassning. Integrering av urbefolkningars kunskap och traditionell och lokal kunskap i klimatanpassning. Berörda parters medverkan. Kommunikation om klimatrisker. Övervakning och utvärdering. Förstärkning av vetenskaplig forskning och kunskap. Katastrofriskreducering, innovativa anpassningslösningar och innovativa finansieringsmekanismer.
( 23 ) Ej inbegripet information om stöd till utvecklingsländer som avses i del 2 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1999.
( *1 ) Specifika överföringar som rapporterats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 21.2 i den här förordningen behöver inte rapporteras i del 2 av den här tabellen för det efterföljande året.