Planens politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala sammanhang

Strategi rörande energiunionens fem dimensioner

Översiktstabell med viktiga målsättningar, styrmedel och åtgärder i planen

Den nationella planens sammanhang när det gäller energisystem och politik på nationell nivå och unionsnivå

Nuvarande styrmedel och åtgärder på energi- och klimatområdet rörande energiunionens fem dimensioner

Viktiga frågor av gränsöverskridande relevans

Administrativ struktur för genomförande av nationella styrmedel på energi- och klimatområdet

Det nationella parlamentets medverkan

Lokala och regionala myndigheters medverkan

Samråd med berörda parter, däribland arbetsmarknadens parter, och engagemang från det civila samhällets och allmänhetens sida

Samråd med andra medlemsstater

Iterativ process med kommissionen

Inslag som omfattas av gemensam eller samordnad planering med andra medlemsstater

Redogörelse för hur det regionala samarbetet beaktas i planen

De uppgifter som anges i artikel 4 a.1

I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar och mål som är förenliga med Parisavtalet och de befintliga långsiktiga strategierna. I tillämpliga fall för bidragen till unionens övergripande åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, andra målsättningar och mål, däribland sektorsspecifika mål och anpassningsmål, om tillgängliga.

De uppgifter som anges i artikel 4 a.2.

Uppskattade utvecklingsbanor för den sektorsspecifika andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.

Uppskattade utvecklingsbanor per förnybar energiteknik som medlemsstaten räknar med att använda för att uppnå de övergripande och sektorsspecifika utvecklingsbanorna vad gäller förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den förväntade totala slutliga energianvändningen (brutto) per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet uttryckt i MW (uppdelad på ny kapacitet och uppgradering) per teknik och sektor.

Uppskattade utvecklingsbanor för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkan.

I tillämpliga fall, andra nationella utvecklingsbanor och mål, inklusive utveckling och mål som är långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användningen av förnybar energi i byggnader, förnybar energi som produceras av städer, gemenskaper för förnybar energi och egenanvändare av förnybar energi, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening).

De uppgifter som anges i artikel 4 b.

De vägledande milstolparna för 2030, 2040 och 2050, nationellt fastställda mätbara framstegsindikatorer, en evidensbaserad skattning av förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse och deras bidrag till unionens energieffektivitetsmål enligt de färdplaner som anges i de långsiktiga renoveringsstrategierna för det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.

I tillämpliga fall, andra nationella målsättningar, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål samt nationella målsättningar på områden som t.ex. energieffektivitet i transportsektorn och med avseende på värme och kyla.

De uppgifter som anges i artikel 4 c.

Nationella målsättningar när det gäller att öka diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, i syfte att öka regionala och nationella energisystems motståndskraft.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka nationella och regionala energisystems motståndskraft.

Nationella målsättningar när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom utbyggnad av inhemska energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring.

Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten eftersträvar för 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % för 2030, med en strategi där nivån från 2021 och därefter fastställs i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020 och följande indikatorer för hur brådskande åtgärderna är:

Varje ny sammanlänkning ska vara föremål för en socioekonomisk och miljömässig kostnads-nyttoanalys och endast genomföras om de potentiella fördelarna uppväger kostnaderna.

Viktiga infrastrukturprojekt för el- och gasöverföring och, i relevanta fall, moderniseringsprojekt, som behövs för uppnåendet av målsättningar och mål inom energiunionens fem dimensioner.

I tillämpliga fall, andra planerade viktiga infrastrukturprojekt än projekt av gemensamt intresse ( 6 ).

Nationella målsättningar som avser andra aspekter av den inre energimarknaden som t.ex. ökad systemflexibilitet, särskilt rörande främjande av konkurrensmässigt fastställda elpriser i enlighet med relevant sektorsspecifik lagstiftning, marknadsintegration och marknadskoppling för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.

Nationella målsättningar när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, och när det gäller energisystemets flexibilitet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppnådda.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar för att skydda energikonsumenterna och förbättra konkurrenskraften inom energisektorn i detaljistledet.

Nationella målsättningar och finansieringsmål för offentlig och, i förekommande fall, privat forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet, när så är lämpligt, en tidsram för när målen ska vara uppnådda.

Om sådana finns tillgängliga, nationella mål för 2050 vad gäller främjande av ren energiteknik och när så är lämpligt nationella målsättningar inbegripet långsiktiga mål (för 2050) när det gäller införande av koldioxidsnål teknik bl.a. för minskade koldioxidutsläpp i energi- och koldioxidintensiva industrisektorer och, i tillämpliga fall, för därmed förknippad infrastruktur för transport och lagring av koldioxid.

I tillämpliga fall, nationella målsättningar vad gäller konkurrenskraft.

Styrmedel och åtgärder för att uppnå det mål som fastställts enligt förordning (EU) 2018/842 och som avses i punkt 2.1.1 i detta avsnitt och styrmedel och åtgärder för att följa förordning (EU) 2018/841, som omfattar alla viktiga utsläppssektorer och sektorer för att öka upptagen, med sikte på unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119.

I relevanta fall, regionalt samarbete på detta område.

I tillämpliga fall finansieringsåtgärder inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel på detta område på nationell nivå utan att det påverkar tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

Styrmedel och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande målet för 2030 på unionsnivå för förnybar energi och de utvecklingsbanor som anges i artikel 4 a.2 och, i tillämpliga eller förekommande fall, de uppgifter som avses i punkt 2.1.2 i denna bilaga, inklusive sektors- och teknikspecifika åtgärder ( 7 ).

I relevanta fall, särskilda åtgärder för regionalt samarbete samt, som ett alternativ, den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor som skulle kunna överföras till andra medlemsstater för att uppnå det nationella bidrag och de utvecklingsbanor som avses i punkt 2.1.2.

Särskilda åtgärder för finansiellt stöd, i tillämpliga fall inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel för att främja produktionen och användningen av energi från förnybara energikällor inom sektorn för el, värme och kyla samt transport.

I tillämpliga fall, bedömningen av det stöd för el från förnybara energikällor som medlemsstaterna ska genomföra enligt artikel 6.4 i direktiv (EU) 2018/2001.

Särskilda åtgärder för att införa en eller flera kontaktpunkter, effektivisera administrativa förfaranden, tillhandahålla information och utbildning samt underlätta användningen av energiköpsavtal.

En sammanfattning av de styrmedel och åtgärder enligt den stödjande ramen som medlemsstaterna måste vidta i enlighet med artiklarna 21.6 och 22.5 i direktiv (EU) 2018/2001 för att främja och underlätta utvecklingen av egenanvändning och gemenskaper för förnybar energi.

Bedömning av behovet av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla från förnybara energikällor.

I tillämpliga fall, särskilda åtgärder för att främja användningen av energi från biomassa, särskilt för tillvaratagande av ny biomassa, med beaktande av

I tillämpliga fall, nationella styrmedel och åtgärder som påverkar EU ETS-sektorn och bedömning av komplementariteten och konsekvenserna för EU ETS.

Styrmedel och åtgärder för att nå andra nationella mål, i tillämpliga fall.

Styrmedel och åtgärder för att uppnå utsläppssnål rörlighet (bl.a. eldrivna transporter).

I tillämpliga fall, nationella styrmedel, tidsgränser och åtgärder som planeras för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen.

Kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder enligt artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU som ska utarbetas i enlighet med bilaga III till denna förordning.

Långsiktig renoveringsstrategi till stöd för renoveringen av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostäder, både offentliga och privata ( 8 ), inbegripet styrmedel, åtgärder och insatser som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar samt styrmedel och insatser för att ta itu med de segment av det nationella byggnadsbeståndet som har sämst energiprestanda, i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU.

Beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja energitjänster inom den offentliga sektorn och åtgärder för att avlägsna lagstiftningshinder och andra hinder för användning av avtal om energiprestanda och andra modeller för energieffektivitetstjänster ( 9 ).

Andra planerade styrmedel, åtgärder och program för att uppnå de vägledande nationella energieffektivitetsbidragen för 2030 samt andra mål som avses i punkt 2.2 (t.ex. åtgärder för att främja offentliga byggnaders roll som förebilder och energieffektiv offentlig upphandling, åtgärder för att främja energibesiktningar och energiledningssystem ( 10 ), konsumentinformation och utbildningsåtgärder ( 11 ) samt andra åtgärder för att främja energieffektivitet ( 12 )).

I tillämpliga fall, en beskrivning av styrmedel och åtgärder för att främja den roll som lokala gemenskaper för energi spelar när det gäller att bidra till genomförandet av de styrmedel och åtgärder som beskrivs i leden i, ii, iii och iv.

Beskrivning av åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur ( 13 ).

Regionalt samarbete på detta område, i tillämpliga fall.

Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå.

Styrmedel och åtgärder som avser de inslag som anges i punkt 2.3 ( 15 ).

Regionalt samarbete på detta område.

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

Styrmedel och åtgärder för att uppnå den målsatta sammanlänkningsnivå som anges i artikel 4 d.

Regionalt samarbete på detta område ( 17 ).

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.2, inbegripet, i tillämpliga fall, specifika åtgärder för att möjliggöra genomförandet av projekt av gemensamt intresse och andra viktiga infrastrukturprojekt.

Regionalt samarbete på detta område ( 18 ).

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.4.3.

Åtgärder för att öka flexibiliteten i energisystemet när det gäller produktion av förnybar energi såsom smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och begränsning av tilldelad kapacitet, samt prissignaler i realtid, inklusive utbyggnaden av intradagskoppling samt gränsöverskridande balansmarknader.

I tillämpliga fall, åtgärder för att säkerställa icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.

Styrmedel och åtgärder för att skydda konsumenter, särskilt utsatta konsumenter och, i tillämpliga fall, konsumenter som lever i energifattigdom, och för att förbättra konkurrenskraften och öka konkurrensen på detaljhandelsmarknaderna för energi.

Beskrivning av åtgärder för att möjliggöra och utveckla efterfrågeflexibilitet, inklusive åtgärder avseende tariffer som stöder dynamisk prissättning ( 19 ).

I tillämpliga fall, styrmedel och åtgärder för att uppnå de mål som anges i punkt 2.4.4.

Styrmedel och åtgärder med koppling till de inslag som anges i punkt 2.5.

I tillämpliga fall, samarbete med andra medlemsstater inom detta område, inbegripet, där så är lämpligt, information om hur SET-planens mål och styrmedel omsätts i ett nationellt sammanhang.

I tillämpliga fall, finansieringsåtgärder på detta område på nationell nivå, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel.

Makroekonomiska prognoser (BNP och befolkningstillväxt).

Sektorsspecifika förändringar som förväntas påverka energisystemet och utsläppen av växthusgaser.

Globala energitrender, internationella priser på fossila bränslen, koldioxidpriset inom EU ETS.

Teknikkostnadernas utveckling.

Trender vad gäller nuvarande utsläpp och upptag av växthusgaser i sektorerna i EU ETS, under ansvarsfördelningsförordningen, LULUCF och i olika energisektorer.

Prognoser för sektorsspecifik utveckling på grundval av medlemsstaternas och unionens befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

Nuvarande andel förnybar energi i den slutliga bruttoenergianvändningen och inom olika sektorer (värme och kyla, el och transport) samt per teknik inom var och en av dessa sektorer.

Vägledande prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel för 2030 (med ett perspektiv på 2040).

Nuvarande primär och slutlig energianvändning i ekonomin och per sektor (inbegripet industri, hushåll, tjänster och transport).

Nuvarande potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme samt effektiv fjärrvärme och fjärrkyla ( 23 ).

Prognoser som beaktar befintliga styrmedel, åtgärder och program på energieffektivitetsområdet enligt punkt 1.2 ii för primär och slutlig energianvändning för varje sektor åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 24 ).

Kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda som härrör från nationella beräkningar, i enlighet med artikel 5 i direktiv 2010/31/EU.

Nuvarande energimix, inhemska energikällor, importberoende, inbegripet relevanta risker.

Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

Nuvarande sammanlänkningsnivå och viktigaste sammanlänkningar ( 25 ).

Prognoser för krav på ökad sammanlänkning (inklusive för 2030) ( 26 ).

Viktiga egenskaper hos den befintliga infrastrukturen för el- och gasöverföring ( 27 ).

Prognoser för krav på nätutbyggnad åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030) ( 28 ).

Nuvarande situation för el- och gasmarknaderna, inklusive energipriser.

Prognoser för utvecklingen på grundval av befintliga styrmedel och åtgärder åtminstone fram till 2040 (inklusive för 2030).

Nuläget inom sektorn för koldioxidsnål teknik och, i största möjliga utsträckning, dess ställning på den globala marknaden (denna analys bör göras på unionsnivå eller global nivå).

Offentliga och, om sådana finns tillgängliga, privata utgifter för forskning och innovation till förmån för koldioxidsnål teknik, nuvarande antal patent och nuvarande antal forskare.

Uppdelning av de nuvarande priskomponenter som utgör de tre huvudsakliga priskomponenterna (energi, nät och skatter/avgifter).

Beskrivning av energisubventioner, även för fossila bränslen.

Prognoser för utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser och, i relevanta fall, utsläpp av luftföroreningar i enlighet med direktiv (EU) 2016/2284 enligt de planerade styrmedlen och åtgärderna åtminstone till och med tio år efter den period som omfattas av planen (inklusive för det sista året av den period som omfattas av planen), inklusive relevanta styrmedel och åtgärder på unionsnivå.

Bedömning av samverkan mellan styrmedel (mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga och planerade styrmedel och åtgärder i olika dimensioner) åtminstone fram till det sista året av den period som omfattas av planen, framför allt för att skapa god förståelse för den inverkan som energieffektivitets- och energibesparingsåtgärder har på energisystemets storlek och för att minska risken för onödiga investeringar i energiförsörjning.

Bedömning av samverkan mellan befintliga och planerade nationella styrmedel och åtgärder, och mellan de styrmedlen och åtgärderna och unionens policyåtgärder på klimat- och energiområdet.

Befintliga investeringsflöden och framtida investeringsantaganden med avseende på planerade styrmedel och åtgärder.

Sektorsspecifika eller marknadsrelaterade riskfaktorer eller hinder i det nationella eller regionala sammanhanget.

Analys av kompletterande offentligt finansieringsstöd eller -resurser som kan överbrygga skillnader identifierade i led ii.

Konsekvenser för energisystemet i grannländer och andra medlemsstater i regionen, i den mån de går att fastställa.

Effekter på energipriser, allmännyttiga tjänster och integrering av energimarknaden.

I relevanta fall, konsekvenser för det regionala samarbetet.

Befolkning [i miljoner]

BNP [i miljoner euro]

Sektorsspecifikt bruttoförädlingsvärde (inklusive de viktigaste industri-, byggnads-, tjänste- och jordbrukssektorerna) [i miljoner euro]

Antal hushåll [i tusental]

Hushållens storlek [invånare/hushåll]

Hushållens disponibla inkomst [i euro]

Antal passagerarkilometer: alla transportsätt, uppdelning mellan vägtransporter (bilar och bussar separat om möjligt), järnväg, flyg och inhemsk sjöfart (i förekommande fall) [miljoner passagerarkilometer]

Tonkilometer godstransport: alla transportsätt exklusive internationell sjötransport, uppdelning mellan väg, järnväg, flyg samt inhemsk sjöfart (inre vattenvägar och nationell sjöfart) [miljoner tkm]

Internationella importpriser på olja, gas och kol [EUR/GJ eller euro/toe] baserade på kommissionens rekommendationer

Koldioxidpriset i EU:s utsläppshandelssystem [EUR/EUA] baserat på kommissionens rekommendationer

Antaganden om växelkursen för EUR och USD (i tillämpliga fall) [euro/valuta och USD/valuta]

Antal graddagar för uppvärmning (HDD)

Antal graddagar för kylning (CDD)

Antaganden om teknikkostnader som används i modeller för viktig relevant teknik

Inhemsk produktion per bränsletyp (alla energiprodukter som produceras i betydande kvantiteter) [ktoe]

Nettoimport per bränsletyp (inklusive el och uppdelat enligt nettoimport inom och utanför EU) [ktoe]

Beroende av import från tredjeländer [%]

Största importkällorna (länder) för primära energibärare (inbegripet gas och el)

Inhemsk bruttoanvändning per bränsletyp (inklusive fasta ämnen, alla energiprodukter: kol, råolja och petroleumprodukter, naturgas, kärnkraft, el, utvunnen värme, förnybara energikällor, avfall) [ktoe]

Bruttoelproduktion [GWh]

Bruttoelproduktion per bränsle (alla energiprodukter) [GWh]

Kraftvärmens andel av den totala el- och värmeproduktionen [%]

Elproduktionskapacitet per energikälla, inklusive återlösen och nyinvesteringar [MW]

Värmeproduktion från värmekraftproduktion.

Värmeproduktion från kraftvärmeverk, inklusive industriell spillvärme.

Gränsöverskridande sammanlänkningskapacitet för gas och el [definition av el i linje med resultatet av de pågående diskussionerna på grundval av sammanlänkningsmålet på 15 %] och beräknad utnyttjandegrad

Bränsletillförsel till värmekraftproduktion (inklusive fasta ämnen, olja, gas) [ktoe]

Bränsle som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser [ktoe]

Primär och slutlig energianvändning [ktoe]

Slutlig energianvändning per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn, jordbruk och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter)) [ktoe]

Slutlig energianvändning per bränsle (alla energiprodukter) [ktoe]

Slutlig användning utanför energiområdet [ktoe]

Primär energiintensitet i ekonomin som helhet (användning av primärenergi/BNP) [toe/euro]

Slutlig energiintensitet per sektor (inklusive industri, hushåll, tjänstesektorn och transporter (från fall till fall uppdelat på passagerar- och godstransporter))

Elpriser per typ av sektor som använder elen (hushåll, industrin, tjänstesektorn)

Nationella detaljhandelspriser på bränsle (inklusive skatter, per källa och sektor) [euro/ktoe]

Slutlig energianvändning (brutto) från förnybara energikällor och den förnybara energins andel av den slutliga bruttoenergianvändningen och per sektor (el, värme och kyla, transport) och per teknik.

El- och värmeproduktion från förnybar energi i byggnader. Detta ska, när sådana finns tillgängliga, omfatta uppdelade uppgifter om energi som producerats, använts och matats in i nätet och som utvunnits ur solceller, solvärmesystem, biomassa, värmepumpar, geotermiska system samt övriga decentraliserade system för förnybar energi.

I tillämpliga fall andra nationella utvecklingsbanor, även långsiktiga eller sektorsspecifika, andelen livsmedelsbaserade och avancerade biodrivmedel, andelen förnybar energi inom fjärrvärme samt förnybar energi som produceras av städer och gemenskaper för förnybar energi.

Utsläpp av växthusgaser per politisk sektor (EU ETS, ansvarsfördelning och LULUCF)

Utsläpp av växthusgaser per IPCC-sektor och gas (i relevanta fall uppdelat på sektorerna för EU ETS och ansvarsfördelningen) [tCO2eq]

Koldioxidintensitet för ekonomin som helhet [tCO2eq/GDP]

Indikatorer som avser koldioxidutsläpp

Parametrar som avser annat än koldioxidutsläpp

Medlemsstatens nationella bindande mål för 2020 som anges i tredje kolumnen i tabellen i bilaga I till direktiv (EU) 2018/2001.

Ett schablonbidrag (CFlat).

Ett bidrag baserat på BNP per capita (CBNP).

Ett bidrag baserat på potentialen (CPotential).

Ett bidrag som speglar medlemsstatens sammanlänkningsnivå (CInterco).

Den årliga slutliga energianvändningen, i genomsnitt under den treårsperiod som närmast föregick den 1 januari 2019 [i ktoe].

Den totala ackumulerade mängden energibesparingar i slutanvändningsledet som ska uppnås [i ktoe] i enlighet med artikel 7.1 b i direktiv 2012/27/EU.

Uppgifter som används vid beräkningen av slutlig energianvändning och dessa uppgifters källor, inklusive motivering till användningen av alternativa statistiska källor och eventuella skillnader i de kvantiteter som blir resultatet (om andra källor än Eurostat används).

Den egna årliga besparingsnivån.

Det egna referensscenariot för beräkning och energi som, helt eller delvis, används inom transportsektorn som inte tagits med i beräkningen [i ktoe].

Beräknad ackumulerad mängd energibesparingar under hela perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030 (före tillämpningen av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU) [i ktoe].

Tillämpning av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU:

Total ackumulerad mängd energibesparingar (efter tillämpning av de alternativ som avses i artikel 7.4 b–g i direktiv 2012/27/EU).

Beskrivning av kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

Förväntade ackumulerade och årliga besparingar och sparkravsperiodens eller sparkravsperiodernas varaktighet.

Kvotpliktiga parter och deras ansvarsområden.

Målsektorer.

Stödberättigande åtgärder som omfattas av åtgärden.

Information om tillämpningen av följande bestämmelser i direktiv 2012/27/EU:

I relevanta fall, information om handel med energibesparingar.

Typ av policyåtgärd.

Kort beskrivning av policyåtgärden, inklusive huvuddragen i varje policyåtgärd som anmälts.

Förväntad total ackumulerad och årlig mängd besparingar per åtgärd och/eller mängd energibesparingar i förhållande till eventuella mellanliggande perioder.

Genomförande offentliga myndigheter, deltagande eller bemyndigade parter och deras ansvar för genomförandet av policyåtgärderna.

Målsektorer.

Stödberättigande åtgärder som omfattas av åtgärden.

I tillämpliga fall särskilda policyåtgärder eller enskilda åtgärder mot energifattigdom.

Kort beskrivning av skatteåtgärden.

Skatteåtgärdens varaktighet.

Genomförande offentlig myndighet.

Förväntad ackumulerad och årlig mängd besparingar per åtgärd.

Målsektorer och skattebetalarsegment.

Beräkningsmetod, inbegripet vilka priselasticiteter som används och hur de har fastställts, i enlighet med punkt 4 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU.

Mätmetoder som avses i punkt 1 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU.

Metod för att uttrycka energibesparingar (primära eller slutliga energibesparingar).

Åtgärders livslängd, den takt med vilken besparingarna minskar över tid och tillvägagångssätt som används för att ta hänsyn till besparingarnas livslängd.

Kortfattad beskrivning av beräkningsmetoden, även hur besparingars additionalitet och väsentlighet säkerställs och vilka metoder och riktmärken som används för förmodade eller skattade besparingar.

Information om hur eventuella överlappningar mellan åtgärderna och de enskilda åtgärderna förhindras för att undvika dubbelräkning av energibesparingar.

I relevanta fall, klimatvariationer och metod som används.

Kortfattad beskrivning av övervaknings- och kontrollsystemen och kontrollförfarandet.

Genomförande offentlig myndighet och dess viktigaste ansvarsområden när det gäller övervaknings- och kontrollsystem i samband med kvotpliktsystemet för energieffektivitet eller alternativa åtgärder.

Övervakningens och kontrollens oberoende av förpliktade parter och deltagande eller bemyndigade parter.

Statistiskt signifikant andel av åtgärderna för förbättrad energieffektivitet och den andel och de kriterier som används för att fastställa och välja ut ett representativt stickprov.

Kvotpliktiga parters rapporteringsskyldigheter (besparingar som uppnåtts av varje kvotpliktig part eller av varje delkategori av kvotpliktiga parter och som uppnåtts sammanlagt inom ramen för systemet).

Offentliggörande av energibesparingar som uppnåtts (varje år) inom ramen för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och alternativa åtgärder.

Information om medlemsstaternas nationella rätt om sanktioner som ska tillämpas vid bristande efterlevnad.

Information om policyåtgärder som föreskrivs för det fall framstegen inte är tillfredsställande.

Deras antropogena utsläpp av de växthusgaser som anges i del 2 i denna bilaga och de antropogena utsläpp av växthusgaser som avses i artikel 2.1 i förordning (EU) 2018/842 för år X-2.

Uppgifter om deras antropogena utsläpp av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar, i överensstämmelse med uppgifter som redan rapporterats enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2016/2284 för år X-2.

Deras antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av CO2 i sänkor som följer av LULUCF, för år X-2, i enlighet med de metoder som anges i del 3 i denna bilaga. Dessa uppgifter ska också vara relevanta för rapporten om överensstämmelse enligt artikel 14 i förordning (EU) 2018/841.

Varje ändring av de uppgifter som avses i punkterna a, b och c för åren mellan det relevanta basåret eller den relevanta basperioden och år X-3, med angivande av skälen till dessa ändringar.

Information om indikatorer, såsom anges i del 4 i denna bilaga, för år X-2.

Sammanfattande information om genomförda överföringar enligt artikel 5 i förordning (EU) 2018/842 och artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2018/841 för år X-1.

Information om åtgärder som vidtagits för att förbättra inventeringens uppskattningar, i synnerhet inom de områden av inventeringen som har varit föremål för justeringar eller rekommendationer efter expertgranskningar.

Faktisk eller uppskattad fördelning av de verifierade utsläpp som rapporteras av anläggningarnas driftsansvariga enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen, och förhållandet mellan de verifierade utsläppen och de totala rapporterade utsläppen av växthusgaser i dessa källkategorier, för år X-2.

I relevanta fall, resultaten av utförda konsistenskontroller mellan utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringarna för år X-2 och de verifierade utsläpp som rapporterats enligt rådets direktiv 2003/87/EG.

I relevanta fall, resultaten av utförda konsistenskontroller mellan data som används för att uppskatta utsläppen vid förberedandet av växthusgasinventeringarna för år X-2 och

En beskrivning av ändringar som i förekommande fall gjorts i deras nationella inventeringssystem.

En beskrivning av ändringar som i förekommande fall gjorts i det nationella registret.

Information om deras kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan, en allmän osäkerhetsutvärdering, en allmän bedömning av hur fullständiga uppgifterna är och eventuella andra inslag i rapporten om den nationella växthusgasinventeringen som behövs för att utarbeta rapporten om unionens växthusgasinventering.

Information om

Ett system för övervakning av markanvändningsenheter med mark med stora kollager, i den mening som avses i artikel 29.4 i direktiv (EU) 2018/2001.

Ett system för övervakning av skyddade markanvändningsenheter, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:

Ett system för övervakning av markanvändningsenheter som är föremål för återställande, definierat som mark som omfattas av en eller flera av följande kategorier:

Ett system för övervakning av följande markanvändningsenheter med hög risk för påverkan av klimatförändringar:

Ett system för övervakning av markens kollager, bland annat med hjälp av årliga dataset från den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas).

En beskrivning av medlemsstaternas nationella system för rapportering om styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, och för rapportering om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor enligt artikel 39.1, eller information om alla ändringar som gjorts i det systemet när en sådan beskrivning redan har lämnats.

Relevanta uppdateringar av deras långsiktiga strategier som avses i artikel 15 och de framsteg som gjorts med genomförandet av dessa strategier.

Information om nationella styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, och om genomförandet av unionens styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, som begränsar eller minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar upptaget i sänkor, uppdelade på sektorer och efter gas eller grupp av gaser (HFC och PFC) som förtecknas i del 2 i bilaga V. Denna information ska hänvisa till tillämpliga och relevanta nationella styrmedel eller unionsstyrmedel och ska inbegripa följande:

▼M2

▼B

Information om planerade ytterligare nationella styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, som förutses för att begränsa växthusgasutsläpp utöver deras åtaganden enligt förordning (EU) 2018/842 och förordning (EU) 2018/841.

Information om sambanden mellan de olika styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, som rapporterats i enlighet med led c och hur dessa styrmedel och åtgärder, eller grupper av åtgärder, bidrar till olika prognosscenarier.

Prognoser utan åtgärder, om sådana finns tillgängliga, prognoser med åtgärder och, om sådana finns tillgängliga, prognoser med ytterligare åtgärder.

Totala växthusgasprognoser och separata uppskattningar för de beräknade utsläppen av växthusgaser för de utsläppskällor som omfattas av direktiv 2003/87/EG och förordning (EU) 2018/842 och prognoser för utsläpp från källor och upptag i sänkor enligt förordning (EU) 2018/841.

Effekten av styrmedel och åtgärder som fastställts enligt artikel 18.1 a. Om sådana styrmedel och åtgärder inte inbegrips ska detta tydligt anges och förklaras.

Resultaten av den känslighetsanalys som gjorts för prognoserna och information om de modeller och parametrar som använts.

Alla relevanta hänvisningar till bedömningen och de tekniska rapporter som ligger till grund för de prognoser som avses i artikel 18.4.

De viktigaste målen och den institutionella ramen för anpassning.

Prognoser för klimatförändringar, bl.a. om extrema väderförhållanden, följder av klimatförändringarna, bedömning av sårbarhet och risker kopplade till klimatet, inklusive huvudsakliga klimatrisker.

Anpassningsförmåga.

Planer och strategier för anpassning.

Övervaknings- och utvärderingsram.

Framsteg med genomförandet, inbegripet bästa praxis och ändringar av styrningen.

Information om ekonomiskt stöd som har avsatts och ges till utvecklingsländer för år X-1, däribland följande:

Tillgänglig information för år X och efterföljande år om det planerade tillhandahållandet av stöd, inbegripet information om planerad verksamhet som avser offentligt finansierade projekt för tekniköverföring eller projekt för kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer enligt UNFCCC och om teknik som ska överföras och projekt för kapacitetsuppbyggnad, inbegripet uppgifter om huruvida den överförda tekniken eller projektet för kapacitetsuppbyggnad är avsett för begränsning av eller anpassning till konsekvenserna av klimatförändringen, mottagarland, där så är möjligt stödbelopp och typ av överförd teknik eller typ av projekt för kapacitetsuppbyggnad.

Information om användning av de intäkter som under år X-1 har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10.1 i direktiv 2003/87/EG, bland annat information om sådana intäkter som har använts för ett eller flera av de syften som anges i artikel 10.3 i det direktivet, eller det ekonomiska värde som motsvarar dessa intäkter, och de åtgärder som vidtagits enligt den artikeln.

Information om den av medlemsstaten angivna användningen av alla intäkter som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter för luftfart i enlighet med artikel 3d.1 eller 3d.2 i direktiv 2003/87/EG; denna information ska lämnas i enlighet med artikel 3d.4 i det direktivet.

Hur systemet med ursprungsgarantier för el, gas samt värme och kyla från förnybara energikällor fungerar, nivåerna för utfärdande och upphävande av ursprungsgarantier och den resulterande årliga nationella användningen av förnybar energi samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa tillförlitligheten och skydd mot bedrägerier.

Mängden biodrivmedel, biogas, förnybara drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och förnybar elektricitet som används i transportsektorn och, om det är relevant, deras kapacitet att minska utsläppen av växthusgaser, varvid åtskillnad ska göras mellan bränslen som framställts av olika sorters livsmedels- och fodergrödor och varje typ av råvara som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001.

Förändringar när det gäller tillgänglighet, ursprung och användning av biomassaresurser för energiändamål.

Förändringar när det gäller råvarupriser och markanvändning i medlemsstaten som kan kopplas till den ökade användningen av biomassa och andra former av energi från förnybara energikällor.

Den beräknade överskottsproduktion av energi från förnybara energikällor som kan överföras till andra medlemsstater så att dessa efterlever artikel 3.3 i direktiv (EU) 2018/2001 och uppnå de nationella bidrag och utvecklingsbanor som avses i artikel 4 a.2 i den här förordningen.

I tillämpliga fall, den beräknade efterfrågan på energi från förnybara energikällor som ska tillgodoses från andra källor än inhemsk produktion fram till 2030, inklusive importerad råvara för biomassa.

Den tekniska utvecklingen och utnyttjandet av biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001.

Den beräknade effekten av produktion eller användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen på biologisk mångfald, vattenresurser, vattentillgång och vattenkvalitet, jordmånskvalitet och luftkvalitet inom medlemsstaten, om sådana uppgifter finns tillgängliga.

Konstaterade fall av bedrägeri i verksamhetskedjan för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

Uppgifter om hur andelen biologiskt nedbrytbart avfall i det avfall som använts för energiproduktion beräknats samt vad som gjorts för att förbättra och verifiera dessa beräkningar.

El- och värmeproduktion från förnybar energi i byggnader, inklusive uppdelade uppgifter om energi som producerats, använts och matats in i nätet och som utvunnits ur solceller, solvärmesystem, biomassa, värmepumpar, geotermiska system samt övriga decentraliserade system för förnybar energi.

I tillämpliga fall, andelen förnybar energi inom fjärrvärme samt förnybar energi som produceras av städer och gemenskaper för förnybar energi.

Primärt utbud av fast biomassa (i 1 000  m3, utom med avseende på led 1 b iii, som ska anges i ton):

Slutlig energianvändning av fast biomassa (mängden fast biomassa som används för energiproduktion inom följande sektorer):

Viktiga lagstiftningsåtgärder och andra styrmedel, finansieringsåtgärder och program som genomförs år X-2 och X-1 (där X är det år då rapporten ska utarbetas) för att nå de mål som avses i artikel 4 b som främjar energitjänstemarknaderna och förbättrar byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt värme och kyla och för att förbättra informationen och kompetensen samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

Den ackumulerade mängd energibesparingar som uppnåtts genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU åren X-3 och X-2.

Den mängd besparingar som uppnåtts genom policyåtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU.

I tillämpliga fall, den mängd besparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU.

Framsteg inom respektive sektor och skälen till varför energianvändningen förblev stabil eller ökade år X-3 och X-2 inom sektorer för slutlig energikonsumtion.

Total byggnadsarea i byggnader med en total användbar golvyta på mer än 250 m2 som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i medlemsstaterna och som den 1 januari år X-2 och X-1 inte uppfyller de energiprestandakrav som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU.

Total byggnadsarea i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter i medlemsstaterna och som renoverades år X-3 och X-2, och som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU, eller de energibesparingar i sådana byggnader som avses i artikel 5.6 i direktiv 2012/27/EU som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter.

Antalet energibesiktningar som genomförts år X-3 och X-2. Dessutom det totala uppskattade antalet stora företag inom deras territorium som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU, och antalet energibesiktningar som genomförts i dessa företag år X-3 och X-2.

Nationell primärenergifaktor som tillämpas på el och en motivering om denna avviker från den standardkoefficient som avses i fotnot (3) i bilaga IV till direktiv 2012/27/EU.

Antal och golvyta år X-2 och X-1 för nya och renoverade nära-nollenergibyggnader enligt artikel 9 i direktiv 2010/31/EU, vid behov på grundval av statistiska stickprov.

En webblänk till den webbplats där den förteckning över eller det gränssnitt för leverantörer av energitjänster som avses i artikel 18.1 c i direktiv 2012/27/EU finns tillgänglig.

De relativa miljömässiga fördelarna med och kostnaderna för olika biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, effekterna av unionens importpolitik på dem, konsekvenserna för försörjningstryggheten samt sätten att nå jämvikt mellan inhemsk produktion och import.

Konsekvenserna av produktion och användning av biomassa på hållbarhet i unionen och tredjeländer, inbegripet konsekvenserna för den biologiska mångfalden.

Uppgifter om och analyser av tillgången på hållbar biomassa och hur stor efterfrågan är nu och i framtiden, bl.a. effekterna av ökad efterfrågan på biomassa för de sektorer som använder biomassa.

Den tekniska utvecklingen och utnyttjandet av biodrivmedel från de råvaror för framställning som förtecknas i bilaga IX till direktiv (EU) 2018/2001, och en bedömning av tillgången på råvaror och konkurrensen om resurserna, med hänsyn tagen till de principer för den cirkulära ekonomin och för den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG.

Information om och analys av tillgängliga vetenskapliga forskningsresultat avseende indirekt ändring av markanvändning när det gäller samtliga produktionskedjor, tillsammans med en bedömning av huruvida det osäkerhetsintervall som konstateras vid den analys som ligger till grund för beräkningen av utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning kan begränsas och huruvida eventuell inverkan av unionens politik såsom miljö-, klimat- och jordbrukspolitiken kan spela in.

Både vad gäller tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som förbrukas inom unionen, information om nationella åtgärder som vidtagits för att följa de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläppen som anges i artikel 29.2–29.7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001, för att skydda mark, vatten och luft.

Aggregerad information från den databas som avses i artikel 28.2 i direktiv (EU) 2018/2001.

granskningarnas oberoende, metod och frekvens, både i förhållande till vad som anges i dessa avseenden i dokumentationen om systemet, vid den tidpunkt då det berörda systemet godkändes av kommissionen, och med avseende på branschstandarder för bästa praxis,

tillgänglighet, erfarenhet och öppenhet beträffande tillämpningen av metoder för att upptäcka och åtgärda bristande efterlevnad, framför allt när det gäller att hantera förekomst av eller påståenden om allvarliga förseelser som har begåtts av systemets medlemmar,

öppenhet, framför allt när det gäller systemets tillgänglighet och tillgången till översättningar på de tillämpliga språken i de länder och regioner som råvarorna kommer från, förteckningar över godkända aktörer och relevanta certifikat samt granskningsrapporter,

berörda parters delaktighet, framför allt när det gäller samråd med urbefolkningar och lokalsamhällen före beslutsfattande vid utarbetandet och översynen av systemet samt under granskningar liksom den respons som ges åt deras bidrag,

systemets allmänna tillförlitlighet, framför allt mot bakgrund av bestämmelserna om ackreditering av granskare och relevanta systemorgan samt om deras lämplighet och oberoende,

marknadsuppdatering av systemet, antal certifierade råvaror och biodrivmedel, uppdelade på ursprungsland och typ, samt antal deltagare, om sådana uppgifter finns tillgängliga,

vinster i termer av smidighet och effektivitet med att införa ett kontrollsystem som säkerställer att medlemmarna respekterar de hållbarhetskriterier som föreskrivs i ovannämnda system samt förhindra bedrägerier med särskild uppmärksamhet på upptäckt, hantering och uppföljning av misstänkta bedrägerier och andra oegentligheter samt där så är lämpligt det antal fall av bedrägerier eller oegentligheter som upptäckts,

alternativ i fråga om de enheter som ska bemyndigas att erkänna och utöva tillsyn över certifieringsorgan,

kriterier för erkännande eller ackreditering av certifieringsorgan,

regler för hur tillsynen av certifieringsorganen ska utföras,

sätt att underlätta eller förbättra främjandet av bästa praxis.

Data om och metoder som rapporteras för verksamhet och anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG i syfte att utarbeta nationella växthusgasinventeringar och i syfte att säkerställa konsistens mellan de rapporterade utsläppen av växthusgaser enligt EU ETS och de nationella växthusgasinventeringarna.

Data som samlas in via de rapporteringssystem för fluorerade gaser för de relevanta sektorerna som upprättats enligt artikel 20 i förordning (EU) nr 517/2014 för utarbetande av nationella växthusgasinventeringar.

Utsläpp, underliggande data och metoder som anläggningar enligt förordning (EG) nr 166/2006 har rapporterat för utarbetande av nationella växthusgasinventeringar.

Data som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.

Data som samlats in via den geografiska spårningen av arealer inom ramen för befintliga unions- och medlemsstatsprogram och undersökningar, inklusive den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas) och Copernicusprogrammet.