Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02017R2107-20240408

    Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2107/2024-04-08

    02017R2107 — SV — 08.04.2024 — 003.001


    Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

    ►B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2107

    av den 15 november 2017

    om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007

    (EGT L 315 30.11.2017, s. 1)

    Ändrad genom:

     

     

    Officiella tidningen

      nr

    sida

    datum

     M1

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1154 av den 20 juni 2019

      L 188

    1

    12.7.2019

    ►M2

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/2053 av den 13 september 2023

      L 238

    1

    27.9.2023

    ►M3

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/897 av den 13 mars 2024

      L 897

    1

    19.3.2024




    ▼B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2107

    av den 15 november 2017

    om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007



    AVDELNING I

    ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

    Artikel 1

    Syfte

    I denna förordning fastställs förvaltnings-, bevarande- och kontrollbestämmelser för fisket efter långvandrande fiskbestånd som förvaltas av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat).

    Artikel 2

    Tillämpningsområde

    Denna förordning tillämpas på

    a) 

    unionsfiskefartyg, och unionsfartyg som bedriver fritidsfiske, vilka fiskar i Iccats konventionsområde och, i samband med omlastning, även i området utanför Iccats konventionsområde för arter som fångats inom konventionsområdet,

    b) 

    tredjeländers fartyg som inspekteras i medlemsstaternas hamnar och som ombord medför Iccat-arter, eller fiskeriprodukter som härrör från sådana arter, som inte tidigare har landats eller omlastats i någon hamn,

    c) 

    fiskefartyg från tredjeländer, och tredjeländers fartyg som bedriver fritidsfiske, vilka fiskar i unionens vatten.

    Artikel 3

    Förhållande till andra unionsakter

    Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 1 ) och i förordning (EU) 2016/1627.

    De åtgärder som fastställs i denna förordning gäller utöver dem som fastställs i förordningarna (EG) nr 1005/2008 och (EG) nr 1224/2009.

    Artikel 4

    Definitioner

    I denna förordning avses med

    1.

    Iccat-arter : de arter som förtecknas i bilaga I,

    2.

    tropisk tonfisk : storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit,

    ▼M3

    2a.

    spjutfiskar : arter av familjen Istiophoridae som förvaltas av Iccat,

    ▼B

    3.

    fiskefartyg : varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt nyttjande av marina biologiska resurser eller en fälla för blåfenad tonfisk,

    4.

    fångstfartyg : fiskefartyg som används för fångst av marina biologiska resurser,

    5.

    unionsfiskefartyg : varje fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

    6.

    fisketillstånd : ett tillstånd som har utfärdats för ett unionsfiskefartyg och som ger det rätt att bedriva specifik fiskeverksamhet under en angiven period, i ett visst område eller för ett visst fiske på särskilda villkor,

    7.

    särskilt fisketillstånd : ett tillstånd som har utfärdats för ett unionsfiskefartyg och som ger det rätt att bedriva specifik fiskeverksamhet med specifika redskap under en angiven period, i ett visst område eller för ett visst fiske på särskilda villkor,

    8.

    omlastning : överföring av alla eller en del av de fiskeriprodukter som finns ombord på ett fartyg till ett annat fartyg,

    9.

    fritidsfiske : icke-kommersiellt fiske efter marina biologiska resurser för rekreation, turism eller sport,

    10.

    uppdrag I-data : data som av Iccat definieras som uppdrag I i Field manual for statistics and sampling Atlantic tunas and tuna-like fish,

    11.

    uppdrag II-data : data som av Iccat definieras som uppdrag II i Field manual for statistics and sampling Atlantic tunas and tuna-like fish,

    12.

    avtalsslutande parter : avtalsslutande parter i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat-konventionen), samt samarbetande icke avtalsslutande parter, organisationer och fiskeriorganisationer,

    13.

    Iccats konventionsområde : alla vatten i Atlanten och angränsande vatten,

    14.

    hållbart fiskepartnerskapsavtal : ett internationellt avtal enligt definitionen i artikel 4.1.37 i förordning (EU) nr 1380/2013,

    15.

    fartygslängd : avståndet, uppmätt i en rät linje, mellan den främsta punkten i fören och den bakersta punkten i aktern,

    16.

    stora pelagiska långrevsfartyg : pelagiska långrevsfartyg med en total längd på över 24 meter,

    17.

    stora fiskefartyg : fiskefartyg med en total längd på över 20 meter,

    18.

    stora fångstfartyg : fångstfartyg med en total längd på över 20 meter,

    19.

    Iccat-register över stora fiskefartyg : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över stora fiskefartyg med tillstånd att bedriva riktat fiske efter Iccat-arter i Iccats konventionsområde,

    ▼M3

    20.

    stödfartyg : ett annat fartyg än en båt som medförs ombord men som inte är utrustat med fungerande fiskeredskap och som underlättar, bistår vid eller förbereder fiskeverksamhet, bland annat genom att tillhandahålla ett fångstfartyg och lägga ut, underhålla och hämta en anordning som samlar fisk,

    ▼B

    21.

    transportfartyg : ett stödfartyg som deltar i omlastning och mottagning av Iccat-arter från ett stort pelagiskt långrevsfartyg,

    22.

    Iccat-register över transportfartyg : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över fartyg med tillstånd att ta emot omlastningar till havs från stora pelagiska långrevsfartyg i Iccats konventionsområde,

    23.

    Iccat-register över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över stora fiskefartyg med tillstånd att fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera, bereda eller landa tropisk tonfisk i Iccats konventionsområde,

    ▼M3

    23a.

    flytande föremål : ett naturligt eller konstgjort flytande (dvs. på eller under vattenytan) föremål som inte har förmåga att själv förflytta sig; anordningar som samlar fisk (FAD-anordningar) är flytande föremål som är skapade av människor och avsiktligt utplacerade och/eller spårade; stockar är flytande föremål som oavsiktligt bryts loss från antropogena och naturliga källor,

    ▼M3

    24.

    anordningar som samlar fisk eller FAD-anordningar : permanenta, halvpermanenta eller tillfälliga föremål, strukturer eller anordningar av något material, syntetiska eller naturliga, som placeras ut eller spåras, i syfte att samla fisk för efterföljande fångst; en FAD-anordning kan antingen vara förankrad (aFAD) eller drivande (dFAD),

    ▼M3

    24a.

    FAD-drag : utsättning av ett fiskeredskap kring ett tonfiskstim i anslutning till en FAD,

    ▼B

    25.

    IUU-fiske : fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1005/2008,

    26.

    Iccats IUU-förteckning : förteckning över fartyg som av Iccat anses ha bedrivit IUU-fiske,

    27.

    långrev : fiskeredskap bestående av en lång lina försedd med flera kortare linor (tafsar) som i sin tur är försedda med många krokar; linans längd och avståndet mellan krokarna varierar beroende på målarten,

    ▼M3

    27a.

    grunda långrevar : långrevar där huvuddelen av krokarna när de sätts ut befinner sig på mindre än 100 meters djup,

    ▼B

    28.

    snörpvad/ringnot : instängningsredskap med en botten som dras ihop med en snörpvajer som löper genom en rad ringar längs underdelen och som gör att nätet dras ihop och stängs,

    29.

    krok : en böjd, vass bit ståltråd,

    ▼M3

    30.

    cirkelkrok : krok vars spets böjts vinkelrätt bakåt mot skaftet så att den fått en i stort sett cirkulär eller oval form. Cirkelkrokens spets bör vara förskjuten i sidled högst 10 grader,

    31.

    boj i drift : en instrumentboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används ute på havet och som överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar.

    ▼B

    AVDELNING II

    FÖRVALTNINGS-, BEVARANDE- OCH KONTROLLÅTGÄRDER RÖRANDE VISSA ARTER

    KAPITEL I

    Tropisk tonfisk

    Artikel 5

    Restriktioner för antalet stora unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter storögd tonfisk

    Antalet stora unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde och dessa fartygs totala kapacitet uttryckt i bruttotonnage (BRT) ska fastställas

    a) 

    som det genomsnittliga antal unionsfångstfartyg som bedrev riktat fiske efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde under perioden 1991–1992, och kapaciteten uttryckt i BRT för dessa fartyg, och

    b) 

    på grundval av den restriktion för antalet unionsfångstfartyg som bedrev riktat fiske efter storögd tonfisk under 2005 enligt uppgifter till Iccat per den 30 juni 2005.

    ▼M3

    Artikel 5a

    Kapacitetsbegränsningar för tropisk tonfisk

    1.  
    Senast den 31 januari varje år ska medlemsstaterna fastställa årliga fiskeplaner och förvaltningsplaner för fiskekapaciteten för tropisk tonfisk.
    2.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att deras totala flottkapacitet vad gäller långrevsfartyg och snörpvads-/ringnotsfartyg förvaltas i enlighet med de årliga fiskeplaner och förvaltningsplaner för fiskekapaciteten som avses i punkt 1, särskilt för att begränsa fångster av tropisk tonfisk, i överensstämmelse med de fångstbegränsningar som fastställs i unionsrätten.
    3.  
    Medlemsstaterna får inte öka antalet stödfartyg så att det överstiger det antal som registrerades i juni 2023.
    4.  
    Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de datum då deras totala fångstbegränsning för tropisk tonfisk har utnyttjats. Kommissionen ska omgående skicka de uppgifterna till Iccats sekretariat.
    5.  
    För unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och stora långrevsfartyg (total längd på 20 meter eller mer) ska medlemsstaterna rapportera fångster av tropisk tonfisk månadsvis till kommissionen, och öka till veckorapportering när 80 % av deras fångstbegränsningar har uppnåtts.
    6.  
    Var tredje månad, inom 15 kalenderdagar från utgången av den period under vilken fångsterna gjordes, närmare bestämt senast den 15 april, 15 juli och 15 oktober varje år och senast den 15 januari efterföljande år, ska medlemsstaterna till kommissionen rapportera information om den kvantitet tropisk tonfisk per art som fångats av fartyg som för deras flagg, om inte denna information skickas månadsvis till kommissionen. Den informationen ska, oavsett om det sker var tredje månad eller månadsvis, skickas med hjälp av rapporteringsformatet för aggregerade fångstuppgifter. Kommissionen ska skicka den informationen till Iccats sekretariat senast den 30 april, 30 juli och 30 oktober varje år och senast den 30 januari efterföljande år.

    ▼B

    Artikel 6

    Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg för tropisk tonfisk och för stödfartyg

    1.  
    Medlemsstaterna ska utfärda tillstånd, i enlighet med bestämmelserna i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 2 ), till stora fångstfartyg som för deras flagg att fiska efter tropisk tonfisk i Iccats konventionsområde.
    2.  
    Medlemsstaterna ska utfärda tillstånd för stödfartyg som för deras flagg och som används för någon form av stöd till fartyg som avses i punkt 1.

    ▼M3

    Artikel 6a

    Förbud mot att kasta fångst av tropisk tonfisk som fångats av unionens snörpvads-/ringnotsfartyg överbord

    1.  
    Unionens snörpvads-/ringnotsfartyg med tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk ska behålla ombord, landa eller omlasta i hamn all fångad tropisk tonfisk.
    2.  
    Tropisk tonfisk som har fångats med ett snörpvads-/ringnotsfartyg från unionen får inte kastas överbord under draget när nätet är helt stängt och mer än hälften av nätet har tagits upp. Om det uppstår ett tekniskt problem med att stänga eller att ta upp nätet så att det förbudet inte kan tillämpas, ska befälhavarna, eller besättningsmedlemmarna på deras vägnar, göra allt de kan för att släppa ut tonfisken i vattnet så snabbt som möjligt.
    3.  

    Genom undantag från punkt 1 får tropisk tonfisk kastas överbord i följande fall:

    a) 

    Om befälhavaren fastställer att de tropiska tonfiskar som fångats har snärjts in eller krossats i snörpvaden/ringnoten, har skadats på grund av predation, eller har dött och brutits ned i nätredskapet när ett redskapsfel har förhindrat normal verksamhet vad gäller upptagning av nätredskapet, fiske och frisläppande av fisken i levande tillstånd.

    b) 

    Om befälhavaren fastställer att de tropiska tonfiskarna har fångats under fiskeresans sista drag och det inte finns tillräcklig lastningskapacitet för att lagra de tonfiskar som fångats under det draget. De tonfiskarna får endast kastas överbord under förutsättning att

    i) 

    befälhavaren eller besättningsmedlemmarna försöker släppa tonfiskarna levande så snart som möjligt, och

    ii) 

    inga andra fiskinsatser görs efter det att fångst kastas överbord och fram till dess att tonfiskarna ombord på fartyget har landats eller omlastats.

    4.  
    Fiskefartygens befälhavare ska rapportera alla utkast som observerats till fartygens flaggmedlemsstater. Medlemsstaten ska sända utkastrapporterna till kommissionen som en del av sina uppdrag I- och uppdrag II-data.

    ▼B

    Artikel 7

    Iccats register över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk

    1.  
    Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen utan dröjsmål och senast inom 30 dagar om varje eventuell händelse som kräver ett tillägg till, någon strykning från eller ändring i Iccats register över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk. Kommissionen ska utan dröjsmål och senast 45 dagar efter dagen för en sådan händelse överlämna denna information till Iccats sekretariat.

    ▼M3

    2.  
    Stora fiskefartyg som inte är införda i Iccat-registret över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk, inklusive stödfartyg, ska inte tillåtas fiska, behålla ombord, omlasta, transportera, överföra, bereda eller landa tropisk tonfisk från Iccats konventionsområde eller utföra någon form av stöd till denna verksamhet, inklusive sätta ut och ta upp FAD-anordningar eller bojar. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.
    3.  
    Unionsfiskefartyg som inte har tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk enligt artikel 6 får tillåtas att behålla ombord, omlasta, transportera, bereda eller landa bifångst av tropisk tonfisk i enlighet med den högsta gräns för bifångster ombord som fastställts för sådana fartyg. Medlemsstaterna ska, som en del av den årliga rapporten, till kommissionen rapportera den högsta bifångstgräns som fastställts för de fartyg som för deras flagg och informera om hur de säkerställer efterlevnaden av den gränsen.

    Artikel 8

    Förteckning över fartyg som fiskar efter tropisk tonfisk ett visst år

    Medlemsstaterna ska senast den 30 juni varje år till kommissionen lämna in en förteckning över fartyg med tillstånd, som för deras flagg och som har fiskat tropisk tonfisk i Iccats konventionsområde eller har erbjudit någon form av stöd till fiskeverksamheten (stödfartyg) under det föregående kalenderåret. För snörpvads-/ringnotsfartyg ska den förteckningen även omfatta stödfartyg som har gett stöd åt fiskeverksamheten, oberoende av flagg. Kommissionen ska senast den 31 juli varje år underrätta Iccat om de förteckningar som mottagits från medlemsstaterna.

    Artikel 8a

    Underskott eller överskott av storögd tonfisk

    1.  
    Varje outnyttjad eller överutnyttjad andel av en medlemsstats årliga kvot eller fångstbegränsning för storögd tonfisk får läggas till eller ska dras av från, beroende på vad som är lämpligt, den relevanta kvoten eller fångstbegränsningen under eller före justeringsåret i enlighet med Iccats gällande rekommendationer för storögd tonfisk.
    2.  
    Det maximala underskottet av storögd tonfisk som en medlemsstat får överföra under ett visst år får inte överstiga den mängd som tillåts av Iccat för det aktuella året.

    ▼B

    Artikel 9

    Förvaltningsplaner för fiske med anordningar som samlar fisk

    1.  
    I fråga om fångstfartyg med snörpvad/ringnot och spöfiskefartyg som fiskar efter tropisk tonfisk med användning av anordningar som samlar fisk (FAD-anordningar), ska medlemsstaterna senast den 31 december varje år för kommissionen lägga fram förvaltningsplaner för fiske med sådana FAD-anordningar av fartyg som för deras flagg. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 31 januari påföljande år.
    2.  

    De förvaltningsplaner som avses i punkt 1 ska ha följande syften:

    a) 

    Förbättra kunskaperna om egenskaperna hos FAD-anordningar, om egenskaperna hos bojar, om fiske med FAD-anordningar, inbegripet fiskeansträngning, samt om effekter på mål- och icke-målarter i samband med FAD-fiske.

    b) 

    Effektivt förvalta utsättning och upptagning av FAD-anordningar och sjömärken samt eventuella förluster av dessa.

    c) 

    Minska och begränsa FAD-anordningarnas och FAD-fiskets effekter på ekosystemet, vid behov även genom insatser riktade mot de olika komponenter som påverkar fiskedödligheten (t.ex. antalet utsatta FAD-anordningar, inbegripet antalet FAD-drag som görs av snörpvads-/ringnotsfartygen, fiskekapaciteten och antalet stödfartyg).

    3.  
    De förvaltningsplaner som avses i punkt 1 ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga II.

    ▼M3

    4.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att högst 300 FAD-anordningar per fartyg med bojar i drift är aktiva vid samma tidpunkt.
    5.  
    Antalet FAD-anordningar med bojar i drift ska kontrolleras genom kontroll av fakturor för telekommunikation. Sådana kontroller ska utföras av de behöriga myndigheterna i medlemsstaten.
    6.  
    Medlemsstaterna får tillåta snörpvads-/ringnotsfartyg som för deras flagg att göra drag kring flytande föremål förutsatt att fiskefartyget har antingen en observatör eller ett fungerande elektroniskt kontrollsystem ombord som kan kontrollera typen av drag och artsammansättningen och som tillhandahåller information om fiskeverksamheten till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik.

    ▼B

    Artikel 10

    Krav för FAD-anordningar

    1.  

    FAD-anordningar ska uppfylla följande krav:

    a) 

    FAD-anordningens ytstruktur ska antingen inte vara täckt med något material eller endast vara täckt med material som innebär minsta möjliga insnärjningsrisk för icke-målarter.

    b) 

    Delarna under ytstrukturen ska uteslutande bestå av material som inte snärjer in icke-målarter.

    ▼M3

    2.  

    Vid användning och utformning av FAD-anordningar ska medlemsstaterna

    a) 

    säkerställa att alla FAD-anordningar som sätts ut är icke-snärjande i enlighet med riktlinjerna i bilaga X,

    b) 

    sträva efter att säkerställa att alla FAD-anordningar är tillverkade av biologiskt nedbrytbara material, såsom icke-plast, med undantag av material som används i tillverkningen av bojar för spårning av FAD-anordningar.

    3.  
    Varje år ska medlemsstaterna i sina förvaltningsplaner för FAD-anordningar rapportera till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att följa punkt 2.

    ▼B

    Artikel 11

    Information om FAD-anordningar som lämnas av fartyg

    1.  

    För varje utsättning av en FAD-anordning ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg och unionens stödfartyg samla in och rapportera följande information och data:

    a) 

    Position för FAD-anordningen.

    b) 

    Datum för utplacering av FAD-anordningen.

    c) 

    Typ av FAD-anordning (förankrad FAD, drivande artificiell FAD).

    d) 

    FAD-identifiering (dvs. FAD-märke eller sjömärkets identifiering (Beacon ID), typ av flytkropp – t.ex. enkel boj eller med ekolod), eller annan information som gör det möjligt att identifiera ägaren.

    e) 

    FAD-anordningens konstruktionsegenskaper (mått och material för den flytande delen och för den hängande undervattensstrukturen samt den insnärjande funktionen hos den hängande undervattensstrukturen).

    2.  

    Vid varje tillfälle då en FAD-anordning tillses, åtföljt av ett drag eller inte, ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg och unionens stödfartyg samla in och rapportera följande information och data:

    a) 

    Typ av tillsyn (upptagning av fisk, hämtning av redskapet, ingrepp i elektronisk utrustning).

    b) 

    Position för FAD-anordningen.

    c) 

    Datum för tillsyn.

    d) 

    Typ av FAD-anordning (förankrad FAD, drivande naturlig FAD, drivande artificiell FAD).

    ▼M3

    e) 

    Beskrivning av en stock eller FAD-identifiering (dvs. FAD-märke och boj-ID eller annan information som gör identifiering av ägaren möjlig).

    ▼B

    f) 

    Om tillsynen följs av ett drag, resultaten av draget vad gäller fångst och bifångst, och om den behålls ombord eller kastas överbord, död eller levande, eller, om tillsynen inte följs av ett drag, skälet till detta (till exempel att det inte finns tillräckligt med fisk eller att fisken är för liten).

    ▼M3

    g) 

    Boj-ID.

    ▼B

    3.  

    För varje förlust av en FAD-anordning ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg samt unionsstödfartyg samla in och rapportera följande information och data:

    a) 

    Senast registrerade position.

    b) 

    Datum för senast registrerade position.

    ▼M3

    c) 

    FAD-identifiering (dvs. FAD-märke och boj-ID).

    4.  
    Unionens fiskefartyg ska föra en förteckning över aktiva FAD-anordningar, innehållande minst de uppgifter som anges i bilaga III och ska uppdatera förteckningen månatligen i enlighet med kraven för uppdrag II-data.

    ▼B

    Artikel 12

    Information om FAD-anordningar som lämnas av medlemsstaterna

    Medlemsstaterna ska varje år, senast 15 dagar före den sista dag som Iccat fastställt för året i fråga, till kommissionen översända följande information som ska göras tillgänglig för Iccats sekretariat:

    a) 

    Antalet FAD-anordningar som faktiskt sätts ut kvartalsvis, indelade efter FAD-typ och med uppgift om förekomst eller frånvaro av ett sjömärke/en boj eller av ett ekolod som kopplats till FAD-anordningen.

    ▼M3

    b) 

    Antalet och typen av sjömärken/bojar (t.ex. radiobojar, bojar med endast sonar, bojar med sonar med ekolod) som sätts ut månadsvis, i enlighet med kraven för uppdrag II-data.

    c) 

    Genomsnittligt antal aktiverade och avaktiverade sjömärken/bojar, månadsvis, som har följts av varje enskilt fartyg.

    d) 

    Genomsnittligt antal FAD-anordningar med aktiva bojar som förlorats, månadsvis.

    ▼B

    e) 

    För varje stödfartyg, antalet dagar till havs per ruta av 1°, per månad och per flaggmedlemsstat.

    ▼M3

    f) 

    Snörpvads-/ringnotsfartygens och spöfiskefartygens fångster, ansträngning och antal drag (för ringnotar/snörpvadar) per fiskemetod (fiske på stim knutna till flytande föremål och fiske på frisimmande stim) i enlighet med kraven för uppdrag II-data.

    g) 

    När snörpvads-/ringnotsfartygens verksamhet sker i samverkan med spöfiskefartyg, rapporter om fångster och ansträngning för ringnots-/snörpvadsfartyg i samverkan med spöfiskefartyg i enlighet med kraven för uppdrag I- och II-data.

    ▼B

    Artikel 13

    Loggböcker

    Medlemsstaterna ska säkerställa följande:

    a) 

    Att fiskeloggböcker i pappersformat och elektroniska fiskeloggböcker samt, i förekommande fall, FAD-loggböcker skyndsamt samlas in och görs tillgängliga för unionens forskare.

    b) 

    Att de uppdrag II-data som överlämnas till kommissionen i enlighet med artikel 50 innehåller den information som samlats in från fiske- eller, i förekommande fall, FAD-loggböckerna.

    ▼M3

    Artikel 14

    Observatörstäckning och förbud mot utsättning av FAD i samband med skyddet av ungfisk

    1.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg inte sätter ut drivande FAD-anordningar under en period på 15 dagar före inledningen av de fredningsperioder som fastställs i unionsrätten.
    2.  

    Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som har tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk upprättar en minsta observatörstäckning enligt följande:

    a) 

    För sina långrevsfartyg med en total längd på 20 meter eller mer, en observatörstäckning senast 2022 på minst 10 % av fiskeansträngningen, genom närvaro av en observatör ombord i enlighet med bilaga IV eller genom ett godkänt elektroniskt kontrollsystem.

    b) 

    För sina snörpvads-/ringnotsfartyg, 100 % observatörstäckning av fiskeansträngningen, genom närvaro av en observatör ombord i enlighet med bilaga IV eller genom ett godkänt elektroniskt kontrollsystem.

    Medlemsstaterna ska rapportera den information som samlas in av observatörerna eller det godkända elektroniska kontrollsystemet från det föregående året senast den 30 april till Iccats sekretariat och till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik med beaktande av de krav i fråga om konfidentialitet som avses i artikel 72.

    ▼B

    Artikel 15

    Fiske efter tropisk tonfisk i vissa portugisiska vatten

    Det ska vara förbjudet att ombord behålla kvantiteter av tropisk tonfisk som har fångats med snörpvad/ringnot i vatten som lyder under Portugals suveränitet eller jurisdiktion i Ices-delområde X norr om 36°30′ N, eller i Cecaf-områdena norr om 31° N och öster om 17°30′ W, eller att bedriva riktat fiske efter sådana arter i nämnda områden med nämnda redskap. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.

    ▼M3

    Artikel 16

    Identifiering av IUU-fiske

    Om Iccats sekretariatschef underrättar kommissionen om en sannolik överträdelse av artikel 7.2 eller artikel 14.1 eller 14.2, begången av unionsfiskefartyg, ska kommissionen underrätta den berörda flaggmedlemsstaten utan dröjsmål. Den medlemsstaten ska omedelbart undersöka situationen och ska, om fartyget fiskar med användning av föremål som kan påverka fiskkoncentrationer, inbegripet FAD-anordningar, under fredningsperioden, uppmana fartyget att stoppa fisket och, om nödvändigt, att utan dröjsmål lämna området. Den berörda flaggmedlemsstaten ska utan dröjsmål rapportera resultaten av sin undersökning till kommissionen och meddela de motsvarande åtgärder som vidtagits. Kommissionen ska vidarebefordra denna information till kuststaten och till Iccats sekretariatschef.

    KAPITEL II

    Långfenad tonfisk

    Avsnitt 1

    Nord- och Sydatlantisk långfenad tonfisk

    ▼B

    Artikel 17

    Restriktioner för antalet fartyg

    Det högsta antal unionsfångstfartyg som får fiska efter nordatlantisk långfenad tonfisk i Iccats konventionsområde ska fastställas som det genomsnittliga antalet unionsfångstfartyg som fiskade efter nordatlantisk långfenad tonfisk som målart under perioden 1993–1995.

    ▼M3

    Artikel 17a

    Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk

    1.  
    Medlemsstaterna ska utfärda fisketillstånd, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 ( 3 ), till stora fångstfartyg som för deras flagg, för fiske efter nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk i Iccats konventionsområde.
    2.  
    Stora fiskefartyg som inte är införda i Iccats register över fartyg med tillstånd för riktat fiske efter nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk, får inte fiska, behålla ombord, omlasta, transportera, överföra, bereda eller landa nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk från Iccats konventionsområde. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.
    3.  
    Unionsfiskefartyg som inte har tillstånd att fiska efter nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk enligt punkt 1, får tillåtas att behålla ombord, omlasta, transportera, bereda eller landa bifångst av nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk i enlighet med den högsta gräns för bifångster ombord som fastställts för sådana fartyg. Medlemsstaterna ska, som en del av den årliga rapporten, meddela kommissionen den högsta bifångstgräns de tillåter för fartyg som för deras flagg.

    Artikel 17b

    Underskott eller överskott av nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk

    1.  
    Varje outnyttjad eller överutnyttjad andel av en medlemsstats årliga kvot eller fångstbegränsning för nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk får läggas till eller ska dras av från, beroende på vad som är lämpligt, den relevanta kvoten eller fångstbegränsningen under eller före justeringsåret i enlighet med Iccats gällande rekommendationer för nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk.
    2.  
    Det maximala underskott av nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk som en medlemsstat får överföra under ett visst år får inte överstiga den mängd som tillåts av Iccat för det aktuella året.

    Artikel 17c

    Fångstdokumentation för sydatlantisk långfenad tonfisk

    Flaggmedlemsstater vars fartyg fiskar efter sydatlantisk långfenad tonfisk ska rapportera sina korrekta och validerade uppgifter för fångster av sydatlantisk långfenad tonfisk till Iccats sekretariat som en del av de uppdrag I- och uppdrag II-data som avses i artikel 50.

    Avsnitt 2

    Långfenad tonfisk från medelhavet

    Artikel 17d

    Fritidsfiske efter långfenad tonfisk från Medelhavet

    1.  
    Utan att det påverkar förbud mot fritidsfiske enligt nationell rätt eller unionsrätten får fysiska eller juridiska personer som bedriver fritidsfiske inte fånga, behålla ombord, omlasta eller landa fler än tre exemplar av långfenad tonfisk från Medelhavet per fartyg och dag.
    2.  
    Det ska vara förbjudet att saluföra långfenad tonfisk från Medelhavet som fångats genom fritidsfiske.
    3.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen och Iccats sekretariat överlämna en förteckning över alla fiskefartyg som bedriver fritidsfiske och som har tillstånd att fiska efter långfenad tonfisk från Medelhavet minst 15 dagar innan verksamheten inleds. Fartyg som inte är upptagna i den förteckningen får inte fiska efter långfenad tonfisk från Medelhavet.

    ▼B

    KAPITEL III

    Svärdfisk

    Avsnitt 1

    Svärdfisk i Atlanten

    Artikel 18

    Förvaltningsplaner för nordatlantisk svärdfisk

    Medlemsstater som har tilldelats en kvot och vars fartyg fiskar efter nordatlantisk svärdfisk ska lämna in sina förvaltningsplaner till kommissionen senast den 15 augusti varje år. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 15 september varje år.

    ▼M3

    Artikel 18a

    Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nord- och sydatlantisk svärdfisk

    1.  
    Medlemsstaterna ska utfärda fisketillstånd, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2017/2403, till stora fångstfartyg som för deras flagg för fiske efter nord- och sydatlantisk svärdfisk i Iccats konventionsområde.
    2.  
    Stora fiskefartyg som inte är införda i Iccats register över fartyg med tillstånd för riktat fiske efter nord- och sydatlantisk svärdfisk, får inte fiska, behålla ombord, omlasta, transportera, överföra, bereda eller landa nord- och sydatlantisk svärdfisk från Iccats konventionsområde. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.
    3.  
    Unionsfiskefartyg som inte har tillstånd att fiska efter nord- och sydatlantisk svärdfisk enligt punkt 1, får tillåtas att behålla ombord, omlasta, transportera, bereda eller landa bifångst av nord- och sydatlantisk svärdfisk i enlighet med en högsta gräns för bifångst ombord för sådana fartyg. Medlemsstaterna ska, som en del av den årliga rapporten, meddela kommissionen den högsta bifångstgräns de tillåter för fartyg som för deras flagg.

    Artikel 18b

    Underskott av nord- och sydatlantisk svärdfisk

    1.  
    Varje outnyttjad andel av en medlemsstats årliga kvot eller fångstbegränsning för nord- och sydatlantisk svärdfisk får läggas till den relevanta kvoten eller fångstbegränsningen under eller före justeringsåret i enlighet med Iccats gällande rekommendationer för nord- och sydatlantisk svärdfisk.
    2.  
    Det maximala underskott av nord- och sydatlantisk svärdfisk som en medlemsstat får överföra under ett visst år får inte överstiga den mängd som tillåts av Iccat för det aktuella året.

    ▼B

    Artikel 19

    Minsta tillåtna storlek på nordatlantisk svärdfisk

    1.  
    Det är förbjudet att bedriva riktat fiske efter, behålla ombord, omlasta, landa, transportera, lagra, ställa ut eller utbjuda till försäljning, sälja eller saluföra svärdfisk på under 25 kg levande vikt eller, alternativt, med en längd på under 125 cm, mätt från underkäkens spets till stjärtfenans delning. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.
    2.  
    Genom undantag från punkt 1 får oavsiktliga fångster på högst 15 % svärdfisk med en levande vikt på under 25 kg eller med en längd på under 125 cm, mätt från underkäkens spets till stjärtfenans delning, behållas ombord, omlastas, överföras, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning.
    3.  
    Den toleransgräns på 15 % som avses i punkt 2 ska beräknas på grundval av antalet sådana svärdfiskar av fartygets totala svärdfiskfångst per landning.

    Avsnitt 2

    Svärdfisk i Medelhavet

    ▼M3

    KAPITEL IV

    Spjutfiskar, segelfisk, blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk

    Artikel 27

    Frisläppande av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk som fångats levande

    1.  
    I den mån det är möjligt ska unionens pelagiska långrevsfartyg och unionens snörpvads-/ringnotsfartyg omedelbart frisläppa all blå marlin (Makaira nigricans), vit marlin (Tetrapturus albidus) och rundfjällig spjutfisk (Tetrapturus georgei) som lever vid inhalning, med vederbörlig hänsyn till besättningsmedlemmarnas säkerhet och på ett sätt som orsakar minsta möjliga skada och maximerar överlevnaden efter frisläppandet.
    2.  
    Medlemsstaterna ska främja genomförandet av de miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande i levande tillstånd som anges i bilaga 1 till Iccats rekommendation 19-05, genom att ta fram riktlinjer för sin flotta. För ett säkert frisläppande av fångade levande blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk ska unionsfiskefartygen hålla följande lätt åtkomliga för besättningsmedlemmarna och snabbt tillgängligt på däck: En lyftanordning, en bultsax, redskap för avkrokning och en linavbitare.
    3.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att befälhavare och besättningsmedlemmar på deras fiskefartyg har lämplig utbildning och är medvetna om och använder lämpliga metoder för begränsning, identifiering, hantering och frisläppande samt ombord förvarar all nödvändig utrustning för frisläppande av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk i enlighet med de riktlinjer om miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande i levande tillstånd som avses i punkt 2.
    4.  
    Medlemsstaterna ska sträva efter att minimera dödligheten efter frisläppande av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk inom sitt Iccat-fiske.
    5.  
    Medlemsstaterna får tillåta pelagiska långrevsfartyg och snörpvads-/ringnotsfartyg som för deras flagg att fiska och behålla ombord, omlasta eller landa döda exemplar av blå marlin och vit marlin och rundfjällig spjutfisk, inom ramen för deras fångstbegränsning.

    Artikel 28

    Landning av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk utöver fiskemöjligheterna

    När en medlemsstat har uttömt sin kvot ska medlemsstaten säkerställa att blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk som är död när den halas in till fartygssidan inte säljs eller släpps ut i handeln. Sådana landningar ska inte räknas av från denna medlemsstats fångstbegränsning som fastställts på grundval av unionens landningsbegränsning enligt punkt 2 i Iccat-rekommendation 19-05, förutsatt att ett sådant förbud tydligt förklaras i den årsrapport som avses i artikel 71 i denna förordning.

    Artikel 29

    Fritidsfiske efter blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk

    1.  
    Flaggmedlemsstater vars fartyg bedriver fritidsfiske efter blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk ska upprätthålla en vetenskaplig observatörstäckning för 5 % av ansträngningen för landningar av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk som sker inom ramen för turneringar.
    2.  
    Vid fritidsfiske efter blå marlin gäller en minsta storlek för bevarande på 251 cm mätt från underkäkens spets till stjärtfenans delning.
    3.  
    Vid fritidsfiske efter vit marlin och rundfjällig spjutfisk gäller en minsta storlek för bevarande på 168 cm mätt från underkäkens spets till stjärtfenans delning.
    4.  
    Det är förbjudet att sälja eller utbjuda till försäljning delar eller hela kroppar av blå marlin, vit marlin eller rundfjällig spjutfisk som fångas i fritidsfisket.
    5.  
    Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att allt frisläppande av fisk vid fritidsfiske sker på ett sätt som orsakar minsta möjliga skada.

    Artikel 29a

    Datainsamling för segelfisk

    Medlemsstaterna ska samla in data om fångster av segelfisk, inklusive levande och död fisk som kastats överbord, och årligen rapportera dessa data som en del av sin inlämning av uppdrag I- och uppdrag II-data för att stödja beståndsbedömningsprocessen.

    Artikel 29b

    Datainsamling och rapportering för spjutfiskar, blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk

    1.  
    Medlemsstaterna ska genomföra datainsamlingsprogram som säkerställer rapportering av korrekta data om fångst, ansträngning, storlek och utkast avseende spjutfiskar till Iccat, i överensstämmelse med Iccats krav vad gäller inlämning av uppdrag I- och uppdrag II-data.
    2.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna in sina kontrollark för åtgärder rörande spjutfiskar enligt bilaga 1 till Iccats rekommendation 18-05, inklusive information om de åtgärder de vidtagit nationellt för att övervaka fångster och bevara och förvalta spjutfiskar.
    3.  
    Underlåtenhet att rapportera uppdrag I-data, inklusive utkast av döda fiskar, för blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk i enlighet med Iccats resolution 01-06 och Iccats rekommendation 11-15 ska leda till ett förbud mot att behålla de arterna.

    ▼B

    KAPITEL V

    Hajar

    Artikel 30

    Allmänna bestämmelser

    1.  
    Inom fisken som inte är inriktade på hajar, ska levande hajar som fångas oavsiktligt och inte används som livsmedel eller för husbehov frisläppas.
    2.  
    Medlemsstaterna ska när så är möjligt bedriva forskning om hajarter som fångas i Iccats konventionsområde i syfte att förbättra fiskeredskapens selektivitet, identifiera möjliga lekområden och överväga fredningstider och områdesavstängningar och andra åtgärder, efter behov. Forskningen ska tillhandahålla information om viktiga biologiska och ekologiska parametrar, livscykler och beteendemässiga egenskaper samt identifiering av potentiella parnings-, yngel- och uppväxtområden.

    Artikel 31

    Håbrand (Lamna nasus)

    1.  
    Det är förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av håbrand som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat.
    2.  
    Unionens fångstfartyg ska omedelbart, och utan att tillfoga skada, släppa exemplar av håbrand som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat, när dessa exemplar halas in till fartygssidan.

    Artikel 32

    Storögd rävhaj (Alopias superciliosus)

    1.  
    Det är förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat.
    2.  
    Unionens fångstfartyg ska omedelbart, och utan att tillfoga skada, släppa exemplar av storögd rävhaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat, när dessa exemplar halas in till fartygssidan.

    ▼M3

    Artikel 33

    Nordatlantisk mako (Isurus oxyrinchus)

    1.  
    Nordatlantisk mako som fångas av unionens fiskefartyg får inte skadas och ska omedelbart släppas ut i havet, i den mån det är praktiskt möjligt, med vederbörlig hänsyn till besättningsmedlemmarnas säkerhet.
    2.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg tillämpar de miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande av nordatlantisk mako som anges i bilaga IX.

    Artikel 33a

    Sydatlantisk mako (Isurus oxyrinchus)

    1.  
    Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg tillämpar de miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande av sydatlantisk mako som anges i bilaga IX.
    2.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen månadsvis rapportera alla tillåtna landningar av sydatlantisk mako för fartyg som för deras flagg. Rapporterna ska lämnas in till kommissionen senast 15 dagar efter utgången av den kalendermånad då fångsterna gjordes. Dessutom ska medlemsstaterna varje år rapportera till kommissionen om de döda exemplar som kastats överbord, frisläppta levande exemplar och de totala fångsterna från de fartyg som för deras flagg.
    3.  
    Senast den 30 juni varje år ska de flaggmedlemsstater vars fartyg har fångat (landningar och döda exemplar som kastats överbord) sydatlantisk mako meddela kommissionen den statistiska metod som används för att uppskatta döda exemplar som kastats överbord och frisläppta levande exemplar. Medlemsstater med icke-industriellt och småskaligt fiske ska också tillhandahålla information om sina datainsamlingsprogram.
    4.  
    Som en del av sin årliga inlämning av uppdrag I- och uppdrag II-data ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna alla relevanta data för sydatlantisk mako, inbegripet uppskattningar av döda exemplar som kastats överbord och frisläppta levande exemplar med användning av de metoder som godkänts av Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik.
    5.  
    Fiskefartyg som behåller sydatlantisk mako får inte omlasta sydatlantisk mako, hel eller i delar, som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat.

    ▼B

    Artikel 34

    Årfenhaj (Carcharhinus longimanus)

    1.  
    Det är förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av årfenhaj som fångas i samband med fisken som bedrivs inom ramen för Iccat.
    2.  
    Unionens fångstfartyg ska omedelbart, och utan att tillfoga skada, släppa exemplar av årfenhaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat, när dessa exemplar halas in till fartygssidan.

    Artikel 35

    Hammarhajar

    1.  
    Det är förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av hammarhajar av familjen Sphyrnidae (med undantag för Sphyrna tiburo) som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat.
    2.  
    Unionens fångstfartyg ska omedelbart, och utan att tillfoga skada, släppa exemplar av hammarhaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat, när dessa exemplar halas in till fartygssidan.

    Artikel 36

    Silkeshaj (Carcharhinus falciformis)

    1.  
    Det är förbjudet att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av silkeshaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat.
    2.  
    Unionens fångstfartyg ska omedelbart, och utan att tillfoga skada, släppa exemplar av silkeshaj som fångas i samband med fiske som bedrivs inom ramen för Iccat, senast innan fångsten stuvas i lastrummen, med vederbörlig hänsyn till besättningsmedlemmarnas säkerhet.
    3.  
    Snörpvads-/ringnotsfartyg från unionen som deltar i fiske inom ramen för Iccat ska vidta kompletterande åtgärder för att öka överlevnaden för silkeshajar som fångas oavsiktligt. Medlemsstaterna ska, som en del i den årsrapport som avses i artikel 71, rapportera till kommissionen om de framsteg som görs.

    ▼M3

    Artikel 36a

    Datainsamling för hajar

    1.  
    Medlemsstaterna ska genomföra datainsamlingsprogram som säkerställer korrekt rapportering av data om fångst, ansträngning, storlek och utkast avseende hajar till Iccat, i överensstämmelse med kraven vad gäller inlämning av uppdrag I- och uppdrag II-data.
    2.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna in sina kontrollark för genomförandet av åtgärder rörande hajar enligt bilaga 1 till Iccats rekommendation 18-06, inklusive information om de åtgärder de vidtagit nationellt för att övervaka fångster och bevara och förvalta hajar.

    ▼B

    Artikel 37

    Provtagning på hajarter som utförs av vetenskapliga observatörer och andra bemyndigade personer

    1.  

    Genom undantag från förbudet mot att ombord behålla håbrand, storögd rävhaj, årfenhaj, hammarhaj (av familjen Sphyrnidae, med undantag för Sphyrna tiburo) och silkeshaj, i enlighet med artiklarna 31, 32, 34, 35 och 36, ska det vara tillåtet för vetenskapliga observatörer eller enskilda personer som är bemyndigade av den avtalsslutande parten att, under yrkesfiskeinsatser, samla in biologiska prover förutsatt att följande villkor uppfylls:

    a) 

    De biologiska proverna samlas endast in från djur som är döda när de halas in.

    b) 

    De biologiska proverna tas inom ramen för ett forskningsprojekt som anmälts till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik och som tagits fram med hänsyn till de forskningsprioriteringar som rekommenderats av kommittén. Forskningsprojektet bör inkludera detaljerade handlingar som anger målet med projektet, vilka metoder som ska användas, antal och typ av prover som ska samlas in samt när och var insamlingen av proverna ska ske.

    c) 

    De biologiska proverna förvaras ombord fram till landnings- eller omlastningshamnen.

    d) 

    Tillståndet från flaggmedlemsstaten eller, när det gäller befraktade fartyg, från den befraktande avtalsslutande parten och flaggmedlemsstaten, måste åtfölja alla prover som samlas in i enlighet med denna artikel fram till den slutliga landningshamnen. Sådana prover och andra delar av de för provtagningen utvalda exemplaren får inte saluföras eller säljas.

    2.  
    Biologiska prov som avses i punkt 1 kan i synnerhet omfatta ryggrad, vävnader, reproduktionsorgan, magar, hudprover, valvula spiralis, käkar, hel fisk eller skelett för taxonomiska studier och inventeringar av faunan.
    3.  
    Provtagningsomgången får inledas först när tillståndet från den berörda medlemsstaten har utfärdats.

    KAPITEL VI

    Havsfåglar

    Artikel 38

    Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar i området mellan 20° Syd och 25° Syd

    1.  
    Alla fartyg som fiskar mellan 20° och 25° Syd ska medföra och använda linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor) och toristolpar som uppfyller de krav och kompletterande riktlinjer som anges i bilaga V.
    2.  
    Torilinor ska alltid monteras innan långrev sätts ut i vattnet.
    3.  
    Där det är praktiskt möjligt ska en andra toristolpe och torilina användas vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.
    4.  
    Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara klara för omedelbar användning.
    5.  

    Långrevsfartyg som fiskar efter svärdfisk med monofillångrevsredskap ska undantas från kraven i punkterna 1, 2 och 3, med förbehåll för att följande villkor uppfylls:

    a) 

    Långrevarna sätts ut under natten, där natt definieras som perioden mellan nautisk solnedgång och nautisk soluppgång enligt den nautiska almanackan för solnedgång och soluppgång på den geografiska position där fisket utförs.

    b) 

    Ett sänke på minst 60 g placerat högst 3 meter från kroken används för att åstadkomma bästa möjliga sjunkhastighet.

    Flaggmedlemsstaterna för fartyg som omfattas av det undantag som anges i första stycket ska informera kommissionen om de vetenskapliga resultaten av deras observatörstäckning för dessa fartyg.

    Artikel 39

    Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar i området söder om 25° Syd

    Långrevsfartyg ska använda minst två av följande begränsningsåtgärder i enlighet med de krav och kompletterande riktlinjer som fastställs i bilaga V:

    a) 

    Utsättning av redskap på natten med minimal däckbelysning.

    b) 

    Linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor).

    c) 

    Revar med sänken.

    Artikel 40

    Rapporteringsskyldigheter för havsfåglar

    1.  
    Långrevsfartyg ska samla in uppgifter om interaktion med havsfåglar, inklusive oavsiktliga fångster, och överlämna dessa till flaggmedlemsstaten. Medlemsstaterna ska vidarebefordra uppgifterna till kommissionen senast den 30 juni varje år. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat utan dröjsmål.
    2.  
    Medlemsstaterna ska informera kommissionen om hur de genomför de åtgärder som fastställs i artiklarna 38 och 39 och om hur genomförandet av unionens handlingsplan för att minska oavsiktliga fångster av havsfåglar i fiskeredskap framskrider.

    KAPITEL VII

    Havssköldpaddor

    Artikel 41

    Allmänna bestämmelser i fråga om havssköldpaddor

    1.  
    Snörpvads-/ringnotsfartyg ska undvika att inringa havssköldpaddor och ska frisläppa havssköldpaddor som inringats eller insnärjts i en snörpvad/ringnot eller i en FAD-anordning. De ska rapportera interaktioner mellan snörpvadar/ringnotar eller FAD-anordningar och havssköldpaddor till sin flaggmedlemsstat.
    2.  
    Pelagiska långrevsfartyg ska medföra och använda säker utrustning för manipulering, lösgörande och frisläppande av havssköldpaddor med kapacitet att frisläppa havssköldpaddor på ett sätt som ger maximala överlevnadschanser.

    ▼M3

    2a.  

    Medlemsstaterna ska kräva att de fartyg som för deras flagg och som fiskar med grunda långrevar

    a) 

    endast använder stora cirkelkrokar,

    b) 

    endast använder fisk som bete, eller

    c) 

    vidtar andra åtgärder som har granskats och bedömts vara effektiva och som har godkänts av Iccat för att kunna minska interaktionen med havssköldpaddor vid fiske med grunda långrevar.

    ▼B

    3.  
    Fiskare på pelagiska långrevsfartyg ska använda den utrustning som avses i punkt 2 i enlighet med bilaga VI för att ge maximala överlevnadschanser för havssköldpaddorna.

    ▼M3

    4.  

    Medlemsstaterna ska göra följande:

    a) 

    Säkerställa att interaktionen med havssköldpaddor minskas och i möjligaste mån elimineras, där påträffanden av havssköldpaddor har dokumenterats och rapporterats till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, genom användning eller fortsatt användning av minst en av följande åtgärder för att minska bifångsterna:

    i) 

    Alternativa eller nya redskapstyper och redskapsmodifieringar.

    ii) 

    Tids- och områdesbegränsningar samt områdesavstängningar och fredningsperioder för fiske i fall där det finns en större risk för interaktion med havssköldpaddor.

    iii) 

    Effektiv märkning av fasta nätredskap som gör det möjligt för havssköldpaddor att upptäcka dem, såsom användning av nätfärger, lätta passiva reflektorer, tjockare garndiameter, korkar eller andra material i nätet.

    iv) 

    Ändringar av fiskebeteende och fiskestrategi (t.ex. förkortad nedsänkningstid, osv.).

    b) 

    Kräva att snörpvads-/ringnotsfartyg som för deras flagg

    i) 

    undviker att inringa havssköldpaddor i den mån det är praktiskt möjligt,

    ii) 

    frisläpper havssköldpaddor som är inringade eller insnärjda, inklusive i en FAD-anordning, när så är möjligt, och

    iii) 

    säkerställer att de FAD-anordningar som sätts ut är tillverkade i enlighet med bilaga X för att effektivt undanröja risken för insnärjning av havssköldpaddor.

    c) 

    Vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa ett säkert frisläppande av havssköldpaddor på ett sätt som maximerar sannolikheten för deras överlevnad genom att kräva att

    i) 

    snörpvads-/ringnotsfartyg och långrevsfartyg samt andra typer av fartyg som för deras flagg och som använder redskap som kan snärja havssköldpaddor har anordningar för att avlägsna krokar, linavbitare och korgar eller håvar ombord, beroende på vad som är lämpligt för varje redskapstyp och i överensstämmelse med bästa praxis för hantering och frisläppande av havssköldpaddor i FAO:s riktlinjer för att minska dödligheten bland havssköldpaddor vid fiske (2009) (FAO:s riktlinjer),

    ii) 

    ägarna, operatörerna och besättningsmedlemmarna på de fartyg som avses i led i) samt eventuella observatörer ombord använder den utrustning som avses i det ledet i enlighet med de säkra metoder för hantering och frisläppande av havssköldpaddor som anges i bilaga VI och i överensstämmelse med FAO:s riktlinjer,

    iii) 

    ägarna, operatörerna och besättningsmedlemmarna på de fartyg som avses i led i) uppmanas att genomgå utbildning i hur utrustningen som avses i det ledet används.

    d) 

    Kräva att deras fiskare på fartyg som fiskar efter arter som omfattas av Iccat-konventionen så snart som möjligt, om det är praktiskt möjligt, tar ombord fångade havssköldpaddor som är komatösa eller som inte rör sig och bemödar sig om deras återhämtning, bland annat genom återupplivning i enlighet med avsnitt C i bilaga VI, innan den återförs till vattnet.

    e) 

    Säkerställa att fiskare är medvetna om och använder lämpliga metoder för begränsning och hantering enligt bilaga VI.

    5.  
    Medlemsstaterna ska sträva efter att öka den vetenskapliga observatörstäckningen för långrevsfiskefartyg i fiske som bedrivs inom ramen för Iccat där påträffanden av havssköldpaddor har dokumenterats och rapporterats till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, utöver miniminivån på 5, till 10 %, senast den 1 januari 2024. Denna ökning kan uppnås genom mänskliga observatörer eller elektroniska kontrollsystem, eller båda.

    Trots vad som sägs i första stycket får en medlemsstat, för fartyg med en total längd på under 15 meter och när en extraordinär säkerhetsrisk föreligger som förhindrar placering av en observatör ombord, använda en alternativ vetenskaplig övervakningsmetod som samlar in data och som är likvärdig med de som specificeras i den här förordningen, på ett sätt som säkerställer jämförbar täckning. Alternativa metoder som genomförs enligt detta stycke ska innan de genomförs godkännas av Iccat vid Iccats årsmöte.

    6.  

    I Medelhavet

    a) 

    ska punkt 2a inte tillämpas,

    b) 

    ska punkterna 4 och 5 tillämpas från och med den 1 januari 2026.

    ▼B

    Artikel 42

    Rapporteringsskyldigheter i fråga om havssköldpaddor

    1.  

    Medlemsstaterna ska samla in och senast den 30 juni varje år till kommissionen översända information om sina fiskefartygs interaktioner med havssköldpaddor, per redskapstyp, i fiske som bedrivs inom ramen för Iccat. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 31 juli varje år. Denna information ska omfatta följande:

    a) 

    Fångstnivåer, redskapskarakteristik, tidpunkter och positioner, målarter samt status (dvs. om enskilda exemplar kastats överbord döda eller släppts tillbaka levande).

    b) 

    Uppgifter om interaktioner med havssköldpaddor fördelade per art.

    c) 

    Arten av krokning eller insnärjning (inbegripet i FAD-anordningar), typ av bete, krokarnas storlek och typ, och storleken på djuret.

    2.  
    Medlemsstaterna ska, som en del i den årsrapport som avses i artikel 71, rapportera till kommissionen om genomförandet av artikel 41 och om andra relevanta åtgärder som har vidtagits för att med avseende på fiske inom ramen för Iccat genomföra riktlinjerna för att minska dödligheten för havssköldpaddor vid fiskeinsatser, som offentliggjordes 2010 av Livsmedels- och jordbruksorganisationen (FAO).

    KAPITEL VIII

    Fiskemöjligheter för blåfenad tonfisk och svärdfisk

    ▼M2 —————

    ▼B

    AVDELNING III

    GEMENSAMMA KONTROLLÅTGÄRDER

    KAPITEL I

    Tillstånd

    Artikel 44

    Iccats register över stora fiskefartyg

    1.  
    I enlighet med bestämmelserna i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 4 ) ska medlemsstaterna utfärda tillstånd för stora fiskefartyg som för deras flagg att fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa Iccat-arter i Iccats konventionsområde.
    2.  
    Medlemsstaterna ska, så snart tillståndet utfärdas, översända förteckningarna över stora fiskefartyg med tillstånd enligt punkt 1 till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till Iccats sekretariat för införande i Iccats register över stora fiskefartyg.
    3.  
    Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen utan dröjsmål och senast inom 30 dagar om varje eventuell händelse som kräver ett tillägg till, någon strykning från eller ändring i Iccats register över stora fiskefartyg. Kommissionen ska senast 45 dagar efter dagen för en sådan händelse överlämna denna information till Iccats sekretariat.
    4.  
    Stora fiskefartyg som inte är införda i Iccats register över stora fartyg ska inte tillåtas fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa Iccat-arter från Iccats konventionsområde. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.

    ▼M3

    Artikel 44a

    Kontrollsystem för fartyg

    Om fiskefartyg har installerat övervakningsutrustning i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009, ska medlemsstaterna säkerställa att övervakningsutrustningen på de fartyg som för deras flagg ständigt och oavbrutet är i drift och att informationen samlas in och överförs till medlemsstatens behöriga myndigheter minst en gång i timmen för snörpvads-/ringnotsfartyg och minst en gång varannan timme för alla andra fartyg som bedriver riktat fiske efter Iccat-arter.

    Om den övervakningsutrustning som ett unionsfiskefartyg är utrustat med drabbas av ett tekniskt fel eller driftstopp ska utrustningen repareras eller bytas ut så snart som möjligt och under alla omständigheter inom en månad från händelsen, såvida inte fartyget inte längre är verksamt i Iccat-konventionsområdet. Unionsfiskefartyg får inte påbörja en fiskeresa utan att övervakningsutrustningen har reparerats eller bytts ut.

    ▼B

    KAPITEL II

    Befraktning

    Artikel 45

    Tillämpningsområde

    Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på andra befraktningsavtal än bareboat-charter, mellan unionens och avtalsslutande parters fångstfartyg, där de unionsfångstfartyg som berörs inte byter flagg.

    Artikel 46

    Allmänna bestämmelser

    1.  

    Unionsfångstfartyg får delta i ett befraktningsavtal med avtalsslutande parter endast om de i egenskap av befraktade fartyg uppfyller följande villkor:

    a) 

    De befraktade fartygen ska ha ett fisketillstånd som utfärdats av den befraktande avtalsslutande parten och får inte vara upptagna i Iccats IUU-förteckning.

    b) 

    De befraktade fartygen ska inte ges tillstånd att fiska enligt fler än ett befraktningsavtal under samma period.

    c) 

    De befraktade fartygens fångster får endast lossas i de befraktande avtalsslutande parternas hamnar, såvida inte annat föreskrivs i befraktningsavtalet.

    d) 

    Befraktningsföretaget ska vara lagligt etablerat i den befraktande avtalsslutande parten.

    2.  
    All omlastning till havs ska vederbörligen ha godkänts i förväg av den befraktande avtalsslutande parten och ska vara förenlig med kapitel IV i denna avdelning.

    Artikel 47

    Anmälan

    1.  
    Flaggmedlemsstaten ska anmäla sitt godkännande av befraktningsavtalet till kommissionen vid tidpunkten för ingåendet av befraktningsavtalet.
    2.  
    Om kommissionen inte har begärt ytterligare information inom 15 kalenderdagar från den anmälan som avses i punkt 1, får det befraktade fartyget inleda den berörda fiskeverksamheten.
    3.  
    Flaggmedlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om avslutandet av varje befraktning.
    4.  
    Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra den information som avses i punkterna 1 och 3 till Iccats sekretariat.

    KAPITEL III

    Fångstkontroll

    Artikel 48

    Efterlevnad av krav vad gäller kvoter och minsta tillåtna storlekar

    1.  
    Senast den 20 augusti varje år ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in uppgifter om det föregående årets fångster av Iccat-arter som omfattas av kvoter och om efterlevnaden av kraven vad gäller minsta tillåtna storlekar.
    2.  
    Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 15 september varje år.

    Artikel 49

    Fångstprovtagning

    1.  
    Provtagning på fångster i syfte att få bättre kunskaper om biologin hos de relevanta Iccat-arterna och för att uppskatta de nödvändiga parametrarna för en utvärdering av dem ska utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 ( 5 ) och kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 ( 6 ), och Field manual for statistics and sampling Atlantic tunas and tuna-like fishes, som offentliggjorts av Iccat 1990.
    2.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på detaljerade krav för sådan fångstprovtagning som avses i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

    Artikel 50

    Rapportering av fångst och fiskeansträngning

    1.  

    Om inte annat fastställs av kommissionen i syfte att iaktta de årliga frister som fastställts av Iccat ska medlemsstaterna senast den 30 juni varje år översända följande uppgifter till kommissionen (uppdrag I-data):

    a) 

    Uppgifter om flottans egenskaper för det föregående året.

    b) 

    Uppskattningar av årliga nominella fångster (inbegripet uppgifter om bifångster och utkast) rörande Iccat-arter för det föregående året.

    2.  

    Om inte annat fastställs av kommissionen i syfte att iaktta de årliga frister som fastställts av Iccat ska medlemsstaterna senast den 30 juni varje år översända följande uppgifter (uppdrag II-data) rörande Iccat-arter till kommissionen:

    a) 

    Det föregående årets fångst och fiskeansträngning med detaljerade uppgifter om plats och tid. Dessa uppgifter ska inbegripa uppskattningar av mängden fisk som kastats överbord och antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande).

    b) 

    Alla uppgifter de förfogar över när det gäller fångster inom fritidsfisket för det föregående året.

    3.  
    Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra all information som avses i punkterna 1 och 2 till Iccats sekretariat.
    4.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på detaljerade krav för uppdrag I- och II-data som avses i punkterna 1 respektive 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

    KAPITEL IV

    Omlastning

    Artikel 51

    Tillämpningsområde

    1.  

    Detta kapitel ska tillämpas på omlastning enligt följande:

    a) 

    Omlastningar som utförs inom Iccats konventionsområde när det gäller Iccat-arter och andra arter som fångats tillsammans med dessa arter.

    b) 

    Omlastningar som utförs utanför Iccats konventionsområde när det gäller Iccat-arter som fångats i Iccats konventionsområde och andra arter som fångats tillsammans med dessa arter.

    2.  
    Genom undantag från punkt 1 b ska detta kapitel inte tillämpas på omlastningar till havs utanför Iccats konventionsområde av fisk som fångats i Iccats konventionsområde och där omlastningen ingår i ett program för omlastning som införts av en annan regional fiskeriförvaltningsorganisation för tonfisk.
    3.  
    Detta kapitel ska inte tillämpas på harpunfartyg som deltar i omlastning av färsk svärdfisk till havs.

    Artikel 52

    Omlastning i hamn

    1.  
    Alla omlastningar ska äga rum i utsedda hamnar, utom omlastningar som utförs av stora pelagiska långrevsfartyg i enlighet med artiklarna 53–60.
    2.  
    Unionsfiskefartyg ska uppfylla de krav som anges i bilaga VII när de genomför omlastningar i hamn.
    3.  
    Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 17–22 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artiklarna 4, 6, 7 och 8 i förordning (EG) nr 1005/2008.

    Artikel 53

    Omlastning till havs

    Omlastningar till havs som görs av stora pelagiska långrevsfartyg ska utföras enlighet med artiklarna 54–60.

    Artikel 54

    Iccats register över transportfartyg

    1.  
    Medlemsstaterna ska utfärda tillstånd, i enlighet med bestämmelserna i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 7 ), till transportfartyg att ta emot omlastningar till havs från stora pelagiska långrevsfartyg i Iccats konventionsområde.
    2.  
    Medlemsstaterna ska, så snart tillståndet utfärdas, översända förteckningarna över transportfartyg med tillstånd enligt punkt 1 till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till Iccats sekretariat för införande i Iccats register över transportfartyg.
    3.  
    Flaggmedlemsstaterna ska utan dröjsmål meddela kommissionen alla eventuella tillägg till, strykningar från eller ändringar i sina förteckningar över transportfartyg. Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat.

    ▼M3

    4.  

    Den anmälan som avses i punkterna 2 och 3 ska vara i det format och ha den utformning som fastställs av Iccats sekretariatschef och ska innehålla följande uppgifter:

    — 
    Fartygets namn, registreringsnummer.
    — 
    Iccat-registernummer (i förekommande fall).
    — 
    IMO-nummer.
    — 
    Tidigare namn (i förekommande fall).
    — 
    Tidigare flagg (i förekommande fall).
    — 
    Tidigare uppgifter om strykning ur andra register (i förekommande fall).
    — 
    Internationell radioanropssignal.
    — 
    Typ av fartyg, längd och bruttoregisterton (BRT) och lastkapacitet.
    — 
    Ägares och operatörers namn och adresser.
    — 
    Typ av tillåten omlastning (dvs. i hamn, till havs).
    — 
    Tidsperiod som godkänts för omlastning.

    ▼B

    5.  
    Omlastning till havs enligt artikel 53 får endast tas emot av transportfartyg som finns upptagna i Iccats register över transportfartyg.

    Artikel 55

    Tillstånd till stora pelagiska långrevsfartyg att utföra omlastning i Iccats konventionsområde

    1.  
    Medlemsstaterna ska utfärda tillstånd, i enlighet med bestämmelserna i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 8 ), till stora pelagiska långrevsfartyg som för deras flagg att utföra omlastning till havs.
    2.  
    Medlemsstaterna ska, så snart tillståndet utfärdas, översända förteckningarna över stora pelagiska långrevsfartyg som har tillstånd enligt punkt 1 till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat.
    3.  
    Flaggmedlemsstaterna ska utan dröjsmål meddela kommissionen alla eventuella tillägg till, strykningar från eller ändringar i sina förteckningar över stora pelagiska långrevsfartyg med tillstånd att utföra omlastning till havs. Kommissionen ska utan dröjsmål vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat.
    4.  

    Den anmälan som avses i punkterna 2 och 3 ska vara i det format och ha den utformning som fastställs av Iccats sekretariat och ska innehålla följande uppgifter:

    — 
    Fartygets namn, registreringsnummer.
    — 
    Iccat-registernummer.
    — 
    Tidsperiod som godkänts för omlastning till havs.
    — 
    Flagg, namn och registreringsnummer för det eller de transportfartyg som har tillstånd att assistera ett eller flera stora pelagiska långrevsfartyg.

    Artikel 56

    Förhandsgodkännande för omlastning till havs

    1.  
    För omlastning som utförs av stora pelagiska långrevsfartyg i vatten som lyder under en avtalsslutande parts jurisdiktion ska ett förhandstillstånd utfärdas av den avtalsslutande parten. Originalet eller en kopia av tillståndet ska förvaras ombord på fartyget och på begäran ställas till förfogande för Iccats regionala observatör.
    2.  
    Stora pelagiska långrevsfartyg ska inte tillåtas omlasta till havs såvida de inte har fått förhandstillstånd från sin flaggmedlemsstat. Originalet eller en kopia av dokumentationen av detta tillstånd ska behållas ombord på fartyget och på begäran ställas till förfogande för den regionala Iccat-observatören.
    3.  

    För att få de förhandstillstånd som avses i punkterna 1 och 2 ska befälhavaren på eller ägaren till det stora pelagiska långrevsfartyget minst 24 timmar före den planerade omlastningen anmäla följande uppgifter till sin flaggmedlemsstats myndigheter och till den avtalsslutande kustparten:

    a) 

    Namnet på det stora pelagiska långrevsfartyget och dess nummer i Iccats register över stora pelagiska långrevsfartyg med tillstånd att utföra omlastning till havs.

    b) 

    Transportfartygets namn och dess nummer i Iccats register över transportfartyg.

    c) 

    Uppgift om den produkt som ska omlastas, per art, om arten är känd, och om möjligt per bestånd.

    d) 

    Uppgift om de kvantiteter Iccat-arter, om möjligt per bestånd, som ska omlastas.

    e) 

    De kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med Iccat-arter, per art, om arten är känd, som ska omlastas.

    f) 

    Datum och plats för omlastningen.

    g) 

    Det geografiska ursprunget för fångsterna per art och, i tillämpliga fall, per bestånd, i överensstämmelse med Iccats statistiska områden.

    Artikel 57

    Iccats omlastningsdeklaration

    1.  
    Befälhavaren på eller ägaren till det stora pelagiska långrevsfartyget ska senast 15 dagar efter omlastningen fylla i Iccats omlastningsdeklaration och överföra den till sin flaggmedlemsstat och till den avtalsslutande kustparten.
    2.  
    Befälhavaren på det mottagande transportfartyget ska inom 24 timmar efter det att omlastningen avslutats fylla i och överföra Iccats omlastningsdeklaration till Iccats sekretariat, till den avtalsslutande part vars flagg det stora pelagiska långrevsfartyget för och till transportfartygets egen flaggmedlemsstat, med angivande av transportfartygets nummer i Iccats register över transportfartyg.
    3.  
    Befälhavaren på det mottagande transportfartyget ska senast 48 timmar före landning överföra Iccats omlastningsdeklaration till de behöriga myndigheterna i landningsstaten, med angivande av transportfartygets nummer i Iccats register över transportfartyg.
    4.  
    Alla Iccat-arter och andra arter fångade tillsammans med dessa arter som landas i eller importeras till en avtalsslutande parts område eller territorium, antingen i oberett tillstånd eller efter att ha beretts ombord, och som omlastas till havs ska åtföljas av Iccats omlastningsdeklaration fram till dess att den första försäljningen har ägt rum.

    Artikel 58

    Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs

    1.  
    Varje medlemsstat ska säkerställa att alla transportfartyg som omlastar till havs har en regional Iccat-observatör ombord i enlighet med Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs i enlighet med bestämmelserna i bilaga VIII.
    2.  
    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 73 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska den regionala Iccat-observatören ha i uppgift att kontrollera att bestämmelserna i detta kapitel efterlevs och, i synnerhet, huruvida de omlastade kvantiteterna överensstämmer med den rapporterade fångsten i Iccats omlastningsdeklaration och med de fångster som registrerats i fiskefartygets loggbok.
    3.  
    Det är förbjudet för fartyg att påbörja eller fortsätta omlastning i Iccats konventionsområde utan en regional Iccat-observatör ombord, utom i fall av force majeure som anmälts på vederbörligt sätt till Iccats sekretariat.

    ▼M3

    Artikel 58a

    Hälsa och säkerhet för observatörer i Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs

    1.  

    Medlemsstaterna ska säkerställa att varje fartyg som för deras flagg och har en regional Iccat-observatör ombord vid varje resa har lämplig säkerhetsutrustning för hela resan, däribland

    a) 

    en livflotte med tillräcklig kapacitet för alla personer ombord, med ett tillhörande inspektionsintyg som är giltigt under hela den tid som observatören är utstationerad,

    b) 

    livvästar eller överlevnadsdräkter i tillräckligt antal för alla personer ombord, som uppfyller internationella standarder, och

    c) 

    en korrekt registrerad radiofyr för lokalisering av nödställda (emergency position indicating radio beacon, EPIRB) och en radartransponder för sök och räddning (search and rescue transponder, SART) vars giltighetstid inte får löpa ut innan observatörens utstationering avslutas.

    2.  
    Varje unionsfiskefartyg som har en regional Iccat-observatör ombord ska utarbeta och genomföra en krishanteringsplan som ska följas i det fall en observatör avlider, saknas eller antas ha fallit överbord, blir allvarligt sjuk eller skadas allvarligt på ett sätt som hotar observatörens hälsa, säkerhet eller välbefinnande, eller i det fall observatören har angripits, skrämts, hotats eller trakasserats. En sådan krishanteringsplan ska bland annat innehålla de element som anges i bilaga 1 till Iccats rekommendation 19-10.
    3.  
    Varje unionsfiskefartyg som har en regional Iccat-observatör ombord ska lämna in krishanteringsplanen till kommissionen så att den kan vidarebefordras till Iccat för att läggas ut på Iccats webbplats. En ny eller ändrad krishanteringsplan ska lämnas till kommissionen så att den kan vidarebefordras till Iccat för att läggas ut på Iccats webbplats när den blir tillgänglig.
    4.  
    Ett unionsfiskefartyg ska endast kunna ta ombord en regional Iccat-observatör om det har lämnat in en krishanteringsplan. Vidare kan kommissionen, om den vid granskningen av uppgifterna i krishanteringsplanen upptäcker bristande överensstämmelse med standarderna i bilaga 1 till Iccats rekommendation 19-10, besluta att utstationeringen av en observatör på ett fartyg från den berörda flaggmedlemsstaten ska uppskjutas till dess att bristerna har åtgärdats på ett tillfredsställande sätt.

    ▼B

    Artikel 59

    Rapporteringsskyldigheter

    1.  

    Flaggmedlemsstaten för stora pelagiska långrevsfartyg som har omlastat och flaggmedlemsstaten för transportfartyg som har mottagit omlastningar under det föregående året ska senast den 15 augusti varje år sända följande till kommissionen:

    a) 

    De kvantiteter av Iccat-arter, per art och om möjligt per bestånd, som omlastades under det föregående året.

    b) 

    De kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med Iccat-arter, per art, om arten är känd, och som omlastades under det föregående året.

    c) 

    Förteckningen över de stora pelagiska långrevsfartyg som har omlastat under det föregående året.

    d) 

    En övergripande rapport omfattande en utvärdering av innehållet och slutsatserna i rapporterna från de regionala Iccat-observatörerna på de transportfartyg som har mottagit omlastning från flaggmedlemsstaternas stora pelagiska långrevsfartyg.

    2.  
    Kommissionen ska vidarebefordra den information som mottagits enligt punkt 1 till Iccats sekretariat senast den 15 september varje år.

    Artikel 60

    Överensstämmelse mellan rapporterade uppgifter

    Flaggmedlemsstaterna för stora pelagiska långrevsfartyg som gör omlastningar till havs ska granska den information som mottagits enligt denna förordning för att fastställa överensstämmelsen mellan de rapporterade fångsterna, omlastningarna och landningarna för varje fartyg, vid behov även i samarbete med landningsstaten. Denna kontroll ska utföras på ett sådant sätt att fartyget utsätts för minsta möjliga störning eller olägenhet och så att den inte förorsakar någon försämring av fiskens kvalitet.

    KAPITEL V

    Vetenskapligt observatörsprogram

    Artikel 61

    Inrättande av nationella vetenskapliga observatörsprogram

    1.  

    Medlemsstaterna ska inrätta nationella vetenskapliga observatörsprogram för att säkerställa följande:

    ▼M3

    a) 

    Minst 5 % observatörstäckning för fiskeansträngningen inom vart och ett av följande fisken: pelagiskt långrevsfiske, snörpvads-/ringnotsfiske, spöfiske, fiske med fällor, garn- och trålfiske, som är riktat mot Iccat-arter.

    ▼B

    b) 

    För befraktade fartyg, genom undantag från led a, minst 10 % observatörstäckning för fiskeansträngningen inom vart och ett av följande fisken: pelagiskt långrevsfiske, snörpvads-/ringnotsfiske och spöfiske.

    c) 

    En representativ täckning i tid och rum av flottans insatser i syfte att säkerställa att lämpliga och användbara data samlas in, med beaktande av de enskilda flottornas och fiskenas egenskaper.

    d) 

    Datainsamling avseende alla aspekter av fisket, inklusive fångst, i enlighet med artikel 63.1.

    ▼M3

    2.  

    Den observatörstäckning i procent som avses i punkt 1 a och b ska beräknas enligt följande:

    a) 

    För snörpvads-/ringnotsfiske, i antal drag eller fiskeresor.

    b) 

    För pelagiskt långrevsfiske, i antal fiskedagar, drag eller fiskeresor.

    c) 

    För spöfiske och fiske med fällor, i fiskedagar.

    d) 

    För fiske med nät/garn, i fisketimmar eller fiskedagar.

    e) 

    För trålfiske, i tråldrag eller fiskedagar.

    ▼B

    3.  
    För fartyg med en total längd på under 15 meter och när en extraordinär säkerhetsrisk föreligger som förhindrar placering av en observatör ombord får, genom undantag från punkt 1 a, en medlemsstat använda en alternativ vetenskaplig övervakningsmetod. Denna alternativa metod ska säkerställa en täckning som är jämförbar med den som anges i punkt 1 a och en likvärdig datainsamling. Den berörda medlemsstaten ska beskriva den alternativa metoden i detalj för kommissionen.
    4.  
    Kommissionen ska överlämna den detaljerade beskrivningen av den alternativa metod som avses i punkt 3 till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, för utvärdering. Alternativa metoder ska godkännas av Iccat-kommissionen vid Iccats årsmöte, före genomförandet.

    Artikel 62

    De vetenskapliga observatörernas kvalifikationer

    Medlemsstaterna ska säkerställa att observatörer har följt den utbildning som krävs, är välkvalificerade och har godkänts innan de placeras ut. Observatörerna ska ha följande kvalifikationer:

    a) 

    Tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna identifiera arter och samla in uppgifter om olika redskapskombinationer.

    b) 

    Tillräcklig kunskap om Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder.

    c) 

    Förmåga att göra korrekta iakttagelser och registrera de data som ska samlas in enligt programmet.

    d) 

    Förmåga att samla in biologiska prov.

    e) 

    Inte vara en besättningsmedlem på det fiskefartyg som är föremål för observation.

    f) 

    Inte vara anställd av ett företag vars fartyg deltar i det fiske som är föremål för observation.

    ▼M3

    Artikel 63

    De vetenskapliga observatörernas ansvarsområden

    1.  

    Varje medlemsstat ska kräva av observatörerna att de utför särskilt följande uppgifter:

    a) 

    Registrerar och rapporterar om det observerade fartygets fiskeverksamhet, varvid minst följande ska ingå:

    i) 

    Insamling av data, inklusive en kvantifiering av totala målfångster, bifångster och utkast (inbegripet hajar, havssköldpaddor, marina däggdjur och havsfåglar), uppskattning eller mätning av storlekssammansättning, beroende på vad som är praktiskt möjligt, status (dvs. som behållits ombord, kastats överbord döda, släppts levande) och insamling av biologiska prover för livscykelstudier (t.ex. gonader, otoliter, fenstrålar, fjäll).

    ii) 

    Information om alla märkestaggar som påträffas.

    iii) 

    Uppgifter om fiskeinsats, inbegripet fångstplatsens koordinater (latitud och longitud), uppgifter om fiskeansträngning (t.ex. antal drag, antal krokar), datum för varje fiskeinsats, inklusive, i tillämpliga fall, start- och stopptider för fiskeverksamheten, användning av föremål som samlar fisk, inbegripet FAD-anordningar, och allmäntillståndet hos frisläppta djur med avseende på överlevnadsförmåga (dvs. död eller levande, skadad).

    b) 

    Observerar och registrerar tillämpningen av bifångstbegränsande åtgärder och annan relevant information.

    c) 

    Så långt möjligt observerar och rapporterar om miljöförhållanden (t.ex. sjögång, väderförhållanden och hydrologiska parametrar).

    d) 

    Observerar och rapporterar om FAD-anordningar i enlighet med Iccats regionala observatörsprogram som antagits inom ramen för det fleråriga bevarande- och förvaltningsprogrammet för tropisk tonfisk.

    e) 

    Utför alla andra vetenskapliga uppgifter enligt rekommendationer från Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik och enligt överenskommelse med kommissionen.

    2.  

    Medlemsstaterna ska säkerställa att observatörer

    a) 

    inte stör fartygets elektroniska utrustning,

    b) 

    är väl förtrogna med de förfaranden vid nödsituationer som tillämpas ombord på fartyget, inklusive med placeringen av livbåtar, brandsläckare och första hjälpen-utrustningen,

    c) 

    vid behov kommunicerar med befälhavaren om frågor och arbetsuppgifter som är relevanta för observatörer,

    d) 

    inte hindrar eller stör fiskeverksamheten eller den normala driften av fartyget,

    e) 

    deltar i avrapporteringar med lämpliga företrädare för det vetenskapliga institut eller den nationella myndighet som ansvarar för genomförandet av observatörsprogrammet.

    3.  

    Befälhavaren på fartyget till vilket observatören är utstationerad ska

    a) 

    tillåta lämpligt tillträde till fartyget och dess insatser,

    b) 

    tillåta observatören att utföra sina observationsuppgifter på ett effektivt sätt, inbegripet genom att

    i) 

    ge lämpligt tillträde till fartygets redskap, dokumentation (inklusive elektroniska loggböcker och loggböcker i pappersformat) och fångst,

    ii) 

    oavsett tidpunkt kommunicera med lämpliga företrädare för det vetenskapliga institutet eller den nationella myndigheten,

    iii) 

    säkerställa lämpligt tillträde till elektronisk och annan utrustning som är relevant för fiske, inklusive

    — 
    utrustning för satellitnavigering,
    — 
    elektroniska kommunikationsmedel,
    iv) 

    säkerställa att ingen ombord på det observerade fartyget manipulerar eller förstör observatörsutrustning eller -dokumentation, hindrar, stör eller på annat sätt agerar på ett sätt som kan innebära att observatören i onödan hindras från att utföra sina observatörsuppgifter,

    c) 

    bereda observatörerna inkvartering, inklusive kost, logi och tillgång till lämpliga hygien- och sjukvårdsinrättningar, av samma standard som de som tillhandahålls fartygsbefäl,

    d) 

    ge observatörerna tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att utföra observatörsuppgifter, samt erforderligt utrymme på däck för att utföra observatörsuppgifter.

    4.  

    Varje medlemsstat ska

    a) 

    kräva att fartyg som för dess flagg, när de fiskar efter Iccat-arter, medför en vetenskaplig observatör ombord i enlighet med denna förordning,

    b) 

    övervaka sina observatörers säkerhet,

    c) 

    när så är möjligt och lämpligt, uppmuntra sitt vetenskapliga institut eller sin nationella myndighet att ingå överenskommelser med andra medlemsstaters eller Iccat-parters vetenskapliga institut eller nationella myndigheter om utbyte av observatörsrapporter och observatörsdata,

    d) 

    i sin årsrapport tillhandahålla särskild information, som kan användas av kommissionen och Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, om genomförandet av Iccats rekommendation 16-14, som ska omfatta

    i) 

    uppgifter om de vetenskapliga observatörsprogrammens struktur och utformning, inklusive bland annat

    — 
    målnivån för observatörstäckningen per fiske och redskapstyp samt uppgifter om hur den mäts,
    — 
    vilka data som ska samlas in,
    — 
    datainsamlings- och datahanteringsprotokoll som införts,
    — 
    information om hur fartygen väljs ut för att täckningen ska nå upp till medlemsstatens målnivå för observatörstäckning,
    — 
    utbildningskrav för observatörer, och
    — 
    kvalifikationskrav för observatörer,
    ii) 

    antalet övervakade fartyg, täckningsnivå som uppnåtts per fiske och redskapstyp, och uppgifter om hur dessa täckningsnivåer har beräknats,

    e) 

    efter den första inlämningen av den information som krävs enligt led d i, rapportera om förändringar i observatörsprogrammens struktur och utformning i den årliga rapporten endast när sådana ändringar uppstår och fortsätta att årligen lämna den information som krävs enligt led d ii till kommissionen,

    f) 

    varje år, med användning av särskilda elektroniska format framtagna av Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, lämna information till den kommittén som samlats in genom inhemska observatörsprogram i syfte att användas av kommissionen, särskilt för beståndsbedömning och andra vetenskapliga ändamål, i linje med förfaranden som har införts för andra datarapporteringskrav och i överensstämmelse med inhemska krav i fråga om konfidentialitet,

    g) 

    säkerställa att dess observatörer använder tillförlitliga datainsamlingsprotokoll när de utför sina uppgifter enligt punkterna 1 och 2, inklusive, när så krävs och är lämpligt, med hjälp av fotografering.

    ▼B

    Artikel 64

    Inlämning av insamlade uppgifter

    Senast den 30 juni varje år ska medlemsstaterna lämna in de uppgifter som samlats in inom ramen för deras nationella vetenskapliga observatörsprogram till kommissionen. Kommissionen ska vidarebefordra uppgifterna till Iccats sekretariat senast den 31 juli varje år.

    KAPITEL VI

    Kontroll av tredjeländers fiskefartyg i medlemsstaternas hamnar

    Artikel 65

    Rapporteringsskyldigheter vad gäller utsedda hamnar och kontaktpunkter

    1.  

    Medlemsstater som önskar bevilja tillträde till sina hamnar för fiskefartyg från tredjeland som ombord medför Iccat-arter eller fiskeriprodukter som härrör från Iccat-arter, vilka inte tidigare har landats eller omlastats i hamnar, ska

    a) 

    utse de egna hamnar till vilka fiskefartyg från tredjeland får begära tillträde enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1005/2008,

    b) 

    utse en kontaktpunkt för mottagande av ett förhandsmeddelande enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1005/2008,

    c) 

    utse en kontaktpunkt för överföring av hamninspektionsrapporter i enlighet med artikel 66 i den här förordningen.

    2.  
    Medlemsstaterna ska översända eventuella ändringar av förteckningen över utsedda hamnar och kontaktpunkter till kommissionen senast 30 dagar innan ändringarna träder i kraft. Kommissionen ska anmäla denna information till Iccats sekretariat minst 14 dagar innan ändringarna träder i kraft.

    Artikel 66

    Rapporteringsskyldigheter vad gäller hamninspektioner

    1.  
    Den medlemsstat som genomför inspektionen ska översända en kopia av hamninspektionsrapporten enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 till kommissionen senast 10 dagar efter den dag då inspektionen avslutades. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast 14 dagar efter den dag då inspektionen avslutades.
    2.  
    Om hamninspektionsrapporten inte kan översändas inom den period på 10 dagar som avses i punkt 1 ska den inspekterande medlemsstaten inom den perioden underrätta kommissionen om skälen till förseningen samt om när rapporten kommer att lämnas in.
    3.  
    Om den information som samlats in under inspektionen ger belägg för att anta att ett tredjelands fartyg har begått en överträdelse av Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder, ska artikel 11 i förordning (EG) nr 1005/2008 tillämpas.

    ▼M3

    4.  
    Varje medlemsstat ska årligen inspektera minst 5 % av alla landningar och omlastningar som görs i dess utsedda hamnar av fartyg från tredje land.
    5.  
    Flaggmedlemsstaterna ska överväga och vidta åtgärder till följd av överträdelserapporter från inspektörer i en hamnstat på samma sätt som de skulle göra på grundval av rapporter från sina egna inspektörer, i enlighet med förordning (EU) 2017/2403.

    ▼B

    KAPITEL VII

    Tillsynsåtgärder

    ▼M3

    Artikel 66a

    Iakttagelser av fartyg

    1.  
    Medlemsstaterna ska samla in så mycket information som möjligt, genom inspektions- och övervakningsinsatser som ska utföras av deras behöriga i myndigheter i Iccats konventionsområde, när ett unionsfiskefartyg, ett fiskefartyg från tredjeland eller ett fartyg utan nationalitet iakttagits när det deltar i sådant fiske eller sådan fiskerelaterad verksamhet (t.ex. omlastning) som antas utgöra IUU-fiske.
    2.  
    Medlemsstaterna ska samla in information om fartyg som iakttagits i enlighet med det informationsblad om iakttagelser som anges i bilagan till Iccats rekommendation 19-09.
    3.  

    När ett fartyg iakttagits enligt punkt 1 ska den berörda medlemsstaten (den iakttagande medlemsstaten) utan onödigt dröjsmål anmäla detta till de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten, i den fördragsslutande part som är flaggstat eller i den icke fördragsslutande part som är flaggstat för det iakttagna fartyget, och överlämna eventuella dokumenterade bilder av fartyget, och

    a) 

    om det iakttagna fartyget för en medlemsstats flagg, ska flaggmedlemsstaten, utan onödigt dröjsmål, vidta lämpliga åtgärder med avseende på det berörda fartyget; både den iakttagande medlemsstaten och det iakttagna fartygets flaggmedlemsstat ska lämna information om iakttagelsen till kommissionen och Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA), inbegripet uppgifter om eventuella vidtagna uppföljningsåtgärder,

    b) 

    om det iakttagna fartyget för en annan fördragsslutande parts flagg, en icke fördragsslutande parts flagg eller om fartygets flagg inte kan fastställas eller om det saknar nationalitet, ska den iakttagande medlemsstaten, utan onödigt dröjsmål, tillhandahålla kommissionen och Europeiska fiskerikontrollbyrån all lämplig information om iakttagelsen; kommissionen ska, när så är lämpligt, vidarebefordra informationen om iakttagelsen till Iccats sekretariat.

    ▼B

    Artikel 67

    Påstådda överträdelser som rapporteras av medlemsstaterna

    1.  
    Utöver de krav som fastställs i artikel 48.4 i förordning (EG) nr 1005/2008 ska medlemsstaterna till kommissionen senast 140 dagar före Iccats årsmöte lämna all dokumenterad information som visar på möjliga brister i de avtalsslutande parternas tillämpning av Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder. Kommissionen ska granska informationen och, om lämpligt, vidarebefordra den till Iccats sekretariat minst 120 dagar före Iccats årsmöte.
    2.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna förteckningen över de fångstfartyg med en total längd på 12 meter eller mer samt över de beredningsfartyg, bogserbåtar och fartyg som deltar i omlastning samt de stödfartyg, vilka påståtts bedriva IUU-fiske i Iccats konventionsområde under det innevarande eller föregående året, åtföljd av bevis till stöd för antagandet om IUU-fiske. Förteckningen ska lämnas in senast 140 dagar före Iccats årsmöte. Kommissionen ska granska denna information och, om den är tillräckligt dokumenterad, vidarebefordra den till Iccats sekretariat senast 120 dagar före Iccats årsmöte med avseende på upprättandet av Iccats preliminära IUU-förteckning.

    Artikel 68

    Iccats preliminära IUU-förteckning

    Medlemsstaterna ska noga övervaka de fartyg som finns upptagna i Iccats preliminära IUU-förteckning, som skickas ut av Iccats sekretariatschef, i syfte att fastställa vilken verksamhet som bedrivs av dessa fartyg och konstatera eventuella ändringar vad gäller fartygens namn, flagg eller registrerade ägare.

    Artikel 69

    Påstådd bristande efterlevnad som rapporteras av Iccats sekretariatschef

    1.  
    All information om en misstänkt bristande efterlevnad från en medlemsstats sida som kommissionen mottar från Iccats sekretariatschef ska utan dröjsmål översändas till den berörda medlemsstaten.
    2.  
    Den berörda medlemsstaten ska senast 45 dagar före Iccats årsmöte förse kommissionen med resultaten av alla utredningar som görs i samband med anklagelserna om bristande efterlevnad och med uppgifter om alla åtgärder som vidtagits för att åtgärda efterlevnadsproblemen. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariatschef minst 30 dagar före Iccats årsmöte.

    ▼M3

    Artikel 69a

    IUU-fartyg

    Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som är upptagna i Iccats IUU-förteckning inte får landa, omlasta, tanka, fylla på förråd eller utföra andra affärstransaktioner.

    ▼B

    Artikel 70

    Påstådda överträdelser som rapporteras av en avtalsslutande part

    1.  
    Medlemsstaterna ska utse en kontaktpunkt som ska motta hamninspektionsrapporter från de avtalsslutande parterna.
    2.  
    Medlemsstaterna ska till kommissionen översända eventuella ändringar vad gäller den kontaktpunkt som avses i punkt 1 senast 30 dagar innan sådana ändringar träder i kraft. Kommissionen ska vidarebefordra denna information till Iccats sekretariat minst 14 dagar innan ändringarna träder i kraft.
    3.  
    Om den kontaktpunkt som utsetts av en medlemsstat mottar en hamninspektionsrapport från en avtalsslutande part innehållande bevis för att ett fiskefartyg som för den medlemsstatens flagg har begått en överträdelse av Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder, ska medlemsstaten utan dröjsmål utreda överträdelsen och underrätta kommissionen om utredningsläget inom 160 dagar efter mottagandet av hamninspektionsrapporten och om de eventuella tillsynsåtgärder som har vidtagits.
    4.  
    Om flaggmedlemsstaten inte kan iaktta den tidsfrist som avses i punkt 3 ska den underrätta kommissionen om orsakerna till dröjsmålet och om när rapporten om utredningsläget kommer att läggas fram.
    5.  
    Kommissionen ska vidarebefordra uppgifterna till Iccats sekretariat inom 180 dagar från mottagandet av hamninspektionsrapporten och ska i den årsrapport som avses i artikel 71 lämna uppgifter om utredningsläget och om eventuella tillsynsåtgärder som vidtas av flaggmedlemsstaten.

    AVDELNING IV

    SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 71

    Årsrapport

    1.  
    Senast ►M3  den 1 augusti ◄ varje år ska medlemsstaterna överlämna en årsrapport till kommissionen för det föregående kalenderåret med information om fiske, forskning, statistik, förvaltning, inspektioner, åtgärder för att bekämpa IUU-fiske samt eventuella kompletterande uppgifter när så är lämpligt.
    2.  
    Årsrapporten ska innehålla information om de åtgärder som vidtagits för att begränsa bifångsterna och minska utkasten, och om all relevant forskning på detta område.
    3.  
    Kommissionen ska sammanställa de uppgifter som tagits emot i enlighet med punkterna 1 och 2 och utan dröjsmål vidarebefordra dessa till Iccats sekretariat.
    4.  
    Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på detaljerade krav rörande formatet för den årsrapportering som avses i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 75.2.

    Artikel 72

    Konfidentialitet

    De data som samlas in och utbyts inom ramen för denna förordning ska behandlas i enlighet med tillämpliga regler om konfidentialitet i enlighet med artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009.

    Artikel 73

    Ändringsförfarande

    1.  

    Där det är nödvändigt för att i unionsrätten genomföra ändringar av befintliga Iccat-rekommendationer som blir bindande för unionen, samt i den mån ändringarna av unionsrätten inte går längre än Iccat-rekommendationerna, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 74 i syfte att ändra följande:

    ▼M3

    a) 

    Bilagorna I–X.

    aa) 

    Kapacitetsbegränsningarna för tropisk tonfisk enligt artikel 5a kopplade till rapporteringen av den årliga fiskeplan och förvaltningsplan för fiskekapaciteten som avses i punkt 2 i den artikeln, samt antalet stödfartyg som avses i punkt 3 i den artikeln.

    b) 

    De frister som fastställs i artiklarna 7.1, 8, 9.1, 14.1, 18, 20.2, 20.3 och 20.4, 22.2, 23.1 och 23.2, 26.1 och 26.3, 40.1, 42.1, 44.3, 47.2, 48.1 och 48.2, 50.1 och 50.2, 56.3, 57.1, 57.2 och 57.3, 59.1 och 59.2, 64, 65.2, 66.1 och 66.2, 67.1 och 67.2, 69.2, 70.2, 70.3 och 70.5 samt 71.1.

    ba) 

    Den årliga kvotöverföringen för storögd tonfisk enligt artikel 8a.

    bb) 

    Kraven för FAD-anordningar enligt artikel 10.1 och 10.2.

    bc) 

    Hänvisningarna till de rekommendationer från Iccat som avses i artiklarna 10.2, 28, 27.3, 29b.2 och 29b.3, 36a.2, 58a.2 och 58a.4, artikel 63.4 d och artikel 66a.2.

    c) 

    Den lägsta nivån av observatörstäckning enligt artikel 14.2.

    ca) 

    Restriktionerna vad gäller antalet unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nordatlantisk långfenad tonfisk enligt artikel 17.

    cb) 

    Den årliga kvotöverföringen för nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk enligt artikel 17b.

    cc) 

    Förvaltningsplaner för nordatlantisk svärdfisk enligt artikel 18.

    cd) 

    Den årliga kvotöverföringen för nord- och sydatlantisk svärdfisk enligt artikel 18b.

    ▼B

    d) 

    De minsta tillåtna storlekar som anges i artiklarna 19.1 och 19.2, 24.2, 29.2 och 29.3.

    e) 

    De toleransgränser som anges i artiklarna 19.2 och 19.3, 21 och 24.3.

    f) 

    De tekniska specifikationer för krokar och långrevar som anges i artiklarna 25 och 38.5 b.

    g) 

    Den vetenskapliga observatörstäckning som fastställs i artiklarna 29.1 och 61.1 a och b.

    h) 

    Den typ av information och data som anges i artiklarna 11.1, 11.2 och 11.3, 12, 20.2, 26.1, 42.1, 50.1 och 50.2, 54.4, 55.4, 56.3 och 59.1.

    i) 

    Det högsta antal mätbojar som anges i artikel 9.4.

    ▼M3

    j) 

    Kraven i syfte att maximera överlevnaden för havssköldpaddor enligt artikel 41.

    k) 

    Beräkningen av täckning uttryckt i procent enligt artikel 61.2.

    ▼B

    2.  
    Ändringar som antas i enlighet med punkt 1 ska strikt begränsas till genomförandet av ändringar av den berörda Iccat-rekommendationen i unionsrätten.

    Artikel 74

    Utövande av delegeringen

    1.  
    Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
    2.  
    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 73 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 3 december 2017. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
    3.  
    Den delegering av befogenhet som avses i artikel 73 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
    4.  
    Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
    5.  
    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
    6.  
    En delegerad akt som antas enligt artikel 73 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

    Artikel 75

    Kommittéförfarande

    1.  
    Kommissionen ska biträdas av den kommitté för fiske och vattenbruk som inrättats genom artikel 47 i förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
    2.  
    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

    Artikel 76

    Ändringar av förordning (EG) nr 1936/2001

    I förordning (EG) nr 1936/2001, ska artiklarna 4, 5, 6, 6a, 7, 8a, 8b, 8c, 9, 9a och 10–19 utgå.

    Artikel 77

    Ändringar av förordning (EG) nr 1984/2003

    Förordning (EG) nr 1984/2003 ska ändras på följande sätt:

    a) 

    I artikel 3 ska följande led läggas till:

    ”g)

    stora fiskefartyg : fiskefartyg med en total längd på 20 meter eller mer,

    h)

    stora pelagiska långrevsfartyg : pelagiska långrevsfartyg med en total längd på 24 meter eller mer.”

    b) 

    I artikel 4.2 ska följande led läggas till:

    ”c) Om fisket har bedrivits av ett stort fiskefartyg ska statistikdokumentet endast godtas om fartyget är upptaget i Iccats register över fartyg”.

    c) 

    I artikel 5.2 ska följande led läggas till:

    ”c) Om fisket har bedrivits av ett stort fiskefartyg ska statistikdokumentet endast valideras om fartyget är upptaget i Iccats register över fartyg”.

    d) 

    I kapitel 2 ska följande avsnitt läggas till:

    ”Avsnitt 4

    Krav som ska uppfyllas av medlemsstaterna med avseende på omlastade produkter i Iccats konventionsområde

    Artikel 7a

    Statistikdokument och rapportering

    1.  
    Vid valideringen av statistikdokument ska flaggmedlemsstaten för stora pelagiska långrevsfartyg se till att omlastningarna är förenliga med de fångstmängder som rapporterats av varje sådant fartyg.
    2.  
    Flaggmedlemsstaten för stora pelagiska långrevsfartyg ska validera statistikdokument för omlastad fisk, efter att ha bekräftat att omlastning har utförts i enlighet med artiklarna 51–58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 ( *1 ). Bekräftelsen ska grundas på de uppgifter som erhållits genom Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs.
    3.  
    Medlemsstaterna ska kräva att arter som omfattas av program för statistikdokument och som fångats av stora pelagiska långrevsfartyg i Iccats konventionsområde, när de importeras till medlemsstaternas område eller territorium, åtföljs av statistikdokument som validerats för de fartyg på Iccats förteckning över stora pelagiska långrevsfartyg som har tillstånd att lasta om till havs och av en kopia av Iccats omlastningsdeklaration.

    Artikel 78

    Ändringar av förordning (EG) nr 520/2007

    I förordning (EG) nr 520/2007 ska artikel 4.1, avdelning II och bilagorna II, III och IV utgå.

    Artikel 79

    Ikraftträdande

    Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    ▼M3




    BILAGA I

    ICCAT-arter



    Familj

    Latinskt namn

    Svenskt namn

    Scombridae

    Acanthocybium solandri

    Wahoo

    Allothunnus fallai

    Slank tonfisk

    Auxis rochei

    Auxid

    Auxis thazard

    Fregattauxid

    Euthynnus alletteratus

    Tunnina

    Gasterochisma melampus

    Fjärilstonfisk

    Katsuwonus pelamis

    Bonit

    Orcynopsis unicolor

    Ostrimmig pelamid

    Sarda sarda

    Ryggstrimmig pelamid

    Scomberomorus brasiliensis

    Brasiliansk kungsmakrill

    Scomberomorus cavalla

    Kungsmakrill

    Scomberomorus maculatus

    Fläckig kungsmakrill

    Scomberomorus regalis

    Karibisk kungsmakrill

    Scomberomorus tritor

    Afrikansk kungsmakrill

    Thunnus alalunga

    Långfenad tonfisk

    Thunnus albacares

    Gulfenad tonfisk

    Thunnus atlanticus

    Karibisk tonfisk

    Thunnus maccoyii

    Sydlig tonfisk

    Thunnus obesus

    Storögd tonfisk

    Thunnus thynnus

    Blåfenad tonfisk

    Istiophoridae

    Istiophorus albicans

    Segelfisk

    Makaira indica

    Svart marlin

    Makaira nigricans

    Blå marlin

    Tetrapturus albidus

    Vit marlin

    Tetrapturus belone

    Medelhavsspjutfisk

    Tetrapturus georgii

    Rundfjällig spjutfisk

    Tetrapturus pfluegeri

    Långnosad spjutfisk

    Xiphiidae

    Xiphias gladius

    Svärdfisk

    Alopiidae

    Alopias superciliosus

    Storögd rävhaj

    Alopias vulpinus

    Rävhaj

    Carcharhinidae

    Carcharhinus falciformis

    Silkeshaj

    Carcharhinus galapagensis

    Galápagoshaj

    Carcharhinus longimanus

    Årfenhaj

    Prionace glauca

    Blåhaj

    Lamnidae

    Carcharodon carcharias

    Vithaj

    Isurus oxyrinchus

    Mako

    Isurus paucus

    Långfenad mako

    Lamna nasus

    Håbrand

    Sphyrnidae

    Sphyrna lewini

    Flerhornig hammarhaj

    Sphyrna mokarran

    Stor hammarhaj

    Sphyrna zygaena

    Slät hammarhaj

    Rhincodontidae

    Rhincodon typus

    Valhaj

    Pseudocarchariidae

    Pseudocarcharias kamoharai

    Krokodilhaj

    Cetorhinidae

    Cetorhinus maximus

    Brugd

    Dasyatidae

    Pteroplatytrygon violacea

    Violett spjutrocka

    Mobulidae

    Manta alfredi

    Ej tillämpligt (1)

    Manta birostris

    Manta

    Mobula hypostoma

    Svenskt namn saknas

    Mobula japonica

    Ej tillämpligt (1)

    Mobula mobular

    Mindre djävulsrocka

    Mobula tarapacana

    Svenskt namn saknas

    Mobula thurstoni

    Svenskt namn saknas

    (1)   

    Allmän benämning saknas.

    ▼B




    BILAGA II

    RIKTLINJER FÖR UTARBETANDE AV FÖRVALTNINGSPLANER FÖR ANORDNINGAR SOM SAMLAR FISK (FAD-ANORDNINGAR)

    FAD-förvaltningsplanen för en avtalsslutande parts snörpvads-/ringnotsfartygs- eller spöfiskefartygsflottor måste innehålla följande:

    1. 

    Beskrivning

    a) 

    FAD-typer: AFAD = förankrade, DFAD = drivande

    b) 

    Typ av sjömärke/boj

    c) 

    Högsta antal FAD-anordningar som får utplaceras per snörpvads-/ringnotsfartyg och per FAD-typ

    d) 

    Minsta avstånd mellan AFAD-anordningar

    e) 

    Policy för minskning och användning av oavsiktliga bifångster

    f) 

    Beaktande av interaktion med andra redskapstyper

    g) 

    Förklaring eller policy vad gäller ”FAD-ägande”

    2. 

    Institutionella bestämmelser

    a) 

    Institutionellt ansvar för FAD-förvaltningsplanen

    b) 

    Ansökningsförfarande för godkännande av FAD-utplacering

    c) 

    Skyldigheter för fartygsägare och befälhavare vad gäller FAD-utsättning och FAD-användning

    d) 

    Policy för utbyte av FAD-anordningar

    e) 

    Kompletterande rapporteringsskyldigheter utöver denna förordning

    f) 

    Konfliktlösningspolitik avseende FAD-anordningar

    g) 

    Uppgifter om eventuella områdesavstängningar eller fredningstider, t.ex. territorialvatten, farleder, närhet till icke-industriellt fiske osv

    3. 

    Konstruktionsspecifikationer och konstruktionskrav för FAD-anordningar

    a) 

    Konstruktionsegenskaper för FAD-anordningar (beskrivning)

    b) 

    Belysningskrav

    c) 

    Radarreflektorer

    d) 

    Synlighetsavstånd

    e) 

    FAD-märken och FAD-identifiering

    f) 

    Märken och identifiering för radiobojar (krav om serienummer)

    g) 

    Märken och identifiering för bojar med ekolod (krav om serienummer)

    h) 

    Satellitsändare-mottagare

    i) 

    Forskning om biologiskt nedbrytbara FAD-anordningar

    j) 

    Förebyggande av förlust eller efterlämnande av FAD-anordningar

    k) 

    Förvaltning av bärgning av FAD-anordningar

    4. 

    Tillämpningsperiod för FAD-förvaltningsplanen

    5. 

    Medel för att övervaka och se över genomförandet av FAD-förvaltningsplanen




    BILAGA III

    FÖRTECKNING ÖVER ANTALET FAD-ANORDNINGAR SOM SÄTTS UT KVARTALSVIS



    FAD-identifiering

    FAD-anordningar och typer av elektronisk utrustning

    Konstruktionsegenskaper för FAD-anordningar

    Anmärkning

    FAD-märke

    Tillhörande sjömärke ID

    FAD-typ

    Typ av tillhörande sjömärke och/eller elektronisk utrustning

    FAD: flytande del

    FAD: hängande undervattensstruktur

    Dimensioner

    Material

    Dimensioner

    Material

     (1)

     (1)

     (2)

     (3)

     (4)

     (5)

     (4)

     (6)

     (7)

    (1)   

    Om FAD-märke och identifiering för tillhörande sjömärke (Beacon ID) saknas eller är oläsliga, ange detta och lämna all tillgänglig information som kan göra det möjligt att identifiera FAD-anordningens ägare.

    (2)   

    Förankrad FAD-anordning, drivande naturlig FAD-anordning eller drivande artificiell FAD-anordning.

    (3)   

    T.ex. GPS, ekolod, osv. Om ingen elektronisk utrustning är kopplad till FAD-anordningen, ange att sådan utrustning saknas.

    (4)   

    T.ex. bredd, längd, höjd, djup, maskstorlek osv.

    (5)   

    Ange strukturens material och materialet i den täckande delen och om de är biologiskt nedbrytbara.

    (6)   

    T.ex. nät, rep, palmblad, osv., och ange materialets insnärjande egenskaper och/eller om det är biologiskt nedbrytbart.

    (7)   

    Uppgifter om belysningsspecifikationer, radarreflektorer och synlighetsavstånd ska anges i detta avsnitt.




    BILAGA IV

    KRAV BETRÄFFANDE OBSERVATÖRSPROGRAM FÖR FARTYG SOM FISKAR EFTER TROPISK TONFISK I DE GEOGRAFISKA OMRÅDEN DÄR FREDNINGSTIDEN OCH OMRÅDESAVSTÄNGNINGEN TILLÄMPAS

    1. Observatörerna ska ha följande kvalifikationer för att fullgöra sina uppgifter:

    — 
    Tillräcklig erfarenhet för att kunna identifiera arter och redskap.
    — 
    Tillräcklig kunskap om Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder, styrkt genom ett intyg utfärdat av medlemsstaterna och grundad på Iccats riktlinjer för utbildning.
    — 
    Förmåga att göra noggranna iakttagelser och registrera dessa.
    — 
    Tillfredsställande kunskaper i det lands språk vars flagg det observerade fartyget för.

    2. Observatörerna ska inte tillhöra besättningen på det fiskefartyg som observeras och ska

    a) 

    vara medborgare i någon av de avtalsslutande parterna,

    b) 

    ha förmåga att utföra de uppgifter som anges i punkt 3,

    c) 

    inte ha aktuella ekonomiska intressen eller vinstintressen i fisket efter tropisk tonfisk.

    Observatörens uppgifter

    3. Observatörens uppgifter ska särskilt vara följande:

    a) 

    Att övervaka hur fiskefartyget efterlever de relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av Iccat-kommissionen.

    Observatörerna ska särskilt

    i) 

    registrera och rapportera om den fiskeverksamhet som utförs,

    ii) 

    observera och uppskatta fångster och kontrollera de uppgifter som förs in i loggboken,

    iii) 

    observera och registrera fartyg som kan tänkas fiska i strid med Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder,

    iv) 

    kontrollera fartygets position under fångstverksamheten,

    v) 

    utföra vetenskapligt arbete, exempelvis insamling av uppdrag II-data på begäran av Iccat, på grundval av direktiv från Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik.

    b) 

    Att utan dröjsmål, med vederbörlig hänsyn till sin egen säkerhet, rapportera allt fiske i förbindelse med FAD-anordningar som har bedrivits av fartyget i det område och under den period som avses i artikel 11.

    c) 

    Att upprätta allmänna rapporter med sammanställning av information som insamlats enligt denna punkt 3 och ge befälhavaren möjlighet att lägga till relevant information i rapporterna.

    4. Observatörerna ska behandla alla uppgifter som rör fiskefartygens fiskeverksamhet och omlastningar konfidentiellt och skriftligt godkänna detta krav som villkor för utnämning till observatör.

    5. Observatörerna ska uppfylla de krav som fastställs i lagar och andra författningar i den flaggmedlemsstat som har jurisdiktion över det fartyg som observatören tilldelats.

    6. Observatörerna ska respektera den hierarki och de allmänna uppföranderegler som gäller för all personal på fartyg, förutsatt att dessa regler inte inkräktar på observatörens skyldigheter enligt detta program eller på de skyldigheter som anges i punkt 7.

    Flaggmedlemsstatens skyldigheter

    7. Det ansvar som fiskefartygens och deras befälhavares flaggmedlemsstat har gentemot observatörerna ska särskilt omfatta följande:

    a) 

    Observatörerna ska ges tillgång till fartygets personal och till redskap och utrustning.

    b) 

    För att observatörerna lättare ska kunna utföra sina uppgifter enligt punkt 3 ska de på begäran också ges tillträde till följande utrustning, om sådan finns på det fartyg för vilket de har utsetts:

    i) 

    Utrustning för satellitnavigering.

    ii) 

    Radarskärmar, när sådana används.

    iii) 

    Elektroniska kommunikationsmedel.

    c) 

    Observatörerna ska beredas inkvartering, vari ingår kost, logi och tillgång till lämpliga sanitära anläggningar, av samma standard som den inkvartering som tillhandahålls fartygsbefäl.

    d) 

    Observatörerna ska ges tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att kunna utföra kontorsarbete samt erforderligt utrymme på däck för att utföra sina observationsuppgifter.

    e) 

    Flaggmedlemsstaten ska se till att befälhavare, besättning och fartygsägare inte hindrar, trakasserar, stör, påverkar, besticker eller försöker besticka observatörerna som utför sina uppgifter.




    BILAGA V

    TEKNISKA MINIMISTANDARDER FÖR BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER



    Begränsningsåtgärd

    Beskrivning

    Specifikation

    Utsättning av redskap på natten med minimal däcksbelysning.

    Ingen utsättning mellan nautisk soluppgång och nautisk solnedgång. Däcksbelysningen begränsas till ett minimum.

    Nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i tabellerna för relevant latitud, lokal tid och lokalt datum i Nautical Almanac. Minimal däcksbelysning bör inte leda till brott mot minimistandarderna för säkerhet och navigering.

    Linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor).

    Torilinor ska användas vid utsättning av långrev i syfte att avskräcka fåglar från att närma sig tafsen.

    Fartyg med en längd på 35 m eller mer:

    — Använd minst 1 torilina. Där det är praktiskt lämpligt uppmanas fartygen att använda en extra toristolpe och torilina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög. Båda torilinorna bör användas samtidigt, en på vardera sidan av den långrev som satts ut.

    — Den del av torilinorna som befinner sig i luften måste vara minst 100 m lång.

    — Långa remsor av tillräcklig längd för att nå vattenytan vid lugnt väder ska användas.

    — Långa remsor ska sitta i intervall om högst 5 m.

    För fartyg med en längd under 35 m:

    — Använd minst 1 torilina.

    — Den del av torilinan som befinner sig i luften måste vara minst 75 m lång.

    — Långa och/eller korta (men längre än 1 m) remsor ska användas och sitta i intervall enligt följande:

    — 

    — Korta: intervall på högst 2 m.

    — Långa: intervall på högst 5 m för torilinans första 55 m.

    Ytterligare riktlinjer för utformning och användning av torilinor anges i de kompletterande riktlinjerna för utformning och användning av torilinor nedan.

    Revar med sänken

    Sänken bör fästas på tafsen innan den sätts ut enligt följande:

    Mer än totalt 45 g vikter fästa inom 1 m från kroken eller

    mer än totalt 60 g vikter fästa inom 3,5 m från kroken eller

    mer än totalt 98 g vikter fästa inom 4 m från kroken.




    KOMPLETTERANDE RIKTLINJER FÖR UTFORMNING OCH ANVÄNDNING AV TORILINOR

    Inledning

    Tekniska minimistandarder för användning av torilinor återfinns i tabellen ovan. Dessa kompletterande riktlinjer har tagits fram som hjälp vid utarbetningen och genomförandet av reglerna om torilinor för långrevsfartyg. Dessa riktlinjer är relativt detaljerade, men förbättringar av torilinornas ändamålsenlighet och effektivitet genom försök med torilinor uppmuntras inom ramen för kraven i tabellen ovan. Riktlinjerna tar hänsyn till olika miljömässiga aspekter och driftsaspekter såsom väderleksförhållanden, utsättningsfart och fartygsstorlek, som alla påverkar torilinornas prestation och utformning när det gäller att skydda betet från fåglarna. Torilinans utformning och användning får ändras för att ta hänsyn till dessa variabler, under förutsättning att linans effektivitet inte äventyras. Vidareutveckling av torilinans utformning pågår och riktlinjerna kommer därför att ses över i framtiden.

    Torilinans utformning

    1. En lämplig anordning som släpas i vattnet på den del av torilinan som befinner sig i vattnet kan förbättra sträckningen av den del av linan som befinner sig i luften.

    2. Delen ovanför vattenytan ska vara tillräckligt lätt och kunna röra sig på ett oförutsägbart sätt så att fåglarna inte vänjer sig vid den, men vara tillräckligt tung för att inte böjas av vinden.

    3. Linan fästs bäst med en rejäl kättingslänk vid fartyget så att den inte trasslar in sig.

    4. Remsorna ska vara gjorda av ett iögonfallande material som ger livliga oförutsägbara rörelser (t.ex. starkt tunt snöre överdraget med röd plast) och hänger ner från torilinan med en rejäl trevägslekare (återigen för att förhindra intrassling).

    5. Varje remsa ska i sin tur bestå av två eller flera delar.

    6. Varje remspar bör vara fastgjort med en klämma som kan tas av så att linan kan stuvas problemfritt.

    Användning av torilinor

    1. Linan ska hänga från en stolpe fastgjord i fartyget. Toristolpen ska vara så hög som möjligt så att linan skyddar betet en bra bit från fartygets akter och inte trasslar in sig i fiskeredskapet. Ju högre stolpe desto bättre skydd av betet. Till exempel kan en stolpe med en höjd av 7 meter ovanför vattenytan ge cirka 100 meter betesskydd.

    2. Om fartyg bara använder en torilina bör denna sättas på vindsidan i förhållande till de sänkta betena. Om de agnade krokarna satts utanför kölvattnet bör torilinans fästpunkt vid fartyget sitta flera meter utanför fartygssidan på den sida av fartyget där betena har satts ut. Om fartyget använder två torilinor bör de agnade krokarna sättas ut inom det område som avgränsas av de två torilinorna.

    3. Användning av flera torilinor uppmuntras för att skydda betena från fåglar i ännu högre grad.

    4. Eftersom det finns risk för att linorna går av eller trasslar in sig bör det medföras extra torilinor ombord så att skadade linor kan ersättas och fisket fortsätta utan avbrott. Brytlänkar kan monteras på torilinan för att minimera säkerhets- och driftsproblem om ett långrevsflöte skulle snärja in sig i den del av torilinan som befinner sig i vattnet.

    5. När det fiskas med en maskin som kastar ut bete måste torilinan och maskinen synkroniseras så att en maskin kastar betet direkt i det område som skyddas av torilinan. Om det används en maskin (eller flera maskiner) som kan kasta bete både åt babord och åt styrbord, bör det finns två torilinor.

    6. När tafsar läggs ut manuellt bör fiskare säkerställa att de agnade krokarna och de avsnitt av tafsen som är lindade kastas ut under skydd av torilinan, så att propellerturbulensen undviks då denna kan bromsa sjunkhastigheten.

    7. Fiskare uppmuntras att installera manuella, elektriska eller hydrauliska vinschar för att underlätta utsättning och inhalning av torilinor.

    ▼M3




    BILAGA VI

    Säkra metoder för hantering och frisläppande av havssköldpaddor

    A.   Säker hantering och frisläppande för snörpvadsfartyg

    1. När en havssköldpadda observeras i nätredskapet ska alla rimliga ansträngningar göras för att rädda havssköldpaddan innan den snärjs in i nätredskapet.

    2. Havssköldpaddor får inte dras upp ur vattnet med en fiskelina som är fäst vid eller har snärjt havssköldpaddans kropp.

    3. Om en havssköldpadda är insnärjd i nätredskapet ska upptagningen av redskapet stoppas så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet. Sköldpaddan ska befrias ur redskapet utan att den skadas innan upptagningen av redskapet återupptas.

    4. Om en havssköldpadda, trots de åtgärder som vidtagits, av misstag förs ombord på fartyget och är levande och rör sig, eller död, ska havssköldpaddan släppas ut så snabbt som möjligt.

    5. Om en havssköldpadda förs ombord på fartyget och är medvetslös eller inte rör sig ska återupplivningsförsök göras i enlighet med avsnitt C.

    B.   Säker hantering och frisläppande för långrevsfartyg

    1. Om så är praktiskt möjligt, och om operatören eller besättningsmedlemmarna ombord är utbildade, ska medvetslösa havssköldpaddor tas ombord omedelbart.

    2. Vid observation av en havssköldpadda ska fartygets hastighet och linans rullhastighet sänkas och fartygets riktning justeras så att det rör sig mot havssköldpaddan, så att spänningen på linan minimeras.

    3. Havssköldpaddor får inte dras upp ur vattnet med en fiskelina som är fäst vid eller har snärjt havssköldpaddans kropp.

    4. Om en havssköldpadda är för stor eller är hakad på ett sådant sätt att det inte går att ta ombord havssköldpaddan utan att den skadas ytterligare, ska saxar användas för att kapa linan och avlägsna så mycket lina som möjligt innan havssköldpaddan släpps fri.

    5. Om en havssköldpadda upptäcks som är hakad eller insnärjd i långrevsredskap under upptagning, ska fartygsoperatören omedelbart upphöra med upptagningen till dess att havssköldpaddan har avlägsnats från långrevsredskapet eller förts ombord på fartyget.

    6. Om en havssköldpadda är hakad på kroken på ett ytligt sätt eller en krok är fullt synlig ska kroken avlägsnas från havssköldpaddan så snabbt och försiktigt som möjligt. Om en krok inte kan avlägsnas från havssköldpaddan (om den till exempel har svalts eller sitter i gommen) ska linan kapas så nära kroken som möjligt.

    7. Levande havssköldpaddor ska återföras till havet efter hantering på följande sätt:

    a) 

    Lägg fartygets motor i neutral växel så att propellern kopplas ur och fartyget stannar och släpp ut havssköldpaddan bort från den utrustning som använts.

    b) 

    Observera att havssköldpaddan är på säkert avstånd från fartyget innan propellern sätts i gång och insatsen fortsätter.

    8. Om den havssköldpadda som förs ombord på fartyget är medvetslös eller inte rör sig ska återupplivningsförsök göras i enlighet med avsnitt C.

    C.   Återupplivning av en havssköldpadda ombord på fartyget

    1. Vid hantering av en havssköldpadda ska försök göras att hålla djuret i skölden och undvika huvudet och halsen samt simfötterna.

    2. Avlägsnande eller lossande av främmande föremål från havssköldpaddan, t.ex. plastföremål, nät eller krokar som sitter fast ska eftersträvas.

    3. Havssköldpaddan ska placeras på sin buksköld (plastron) så att havssköldpaddan har rätt sida upp, är säkert isolerad och stillastående på en dämpad yta, t.ex. ett bildäck utan fälg, en båtkudde eller en repspole. Det primära syftet med den dämpade ytan är att lyfta havssköldpaddan från däcket för att lättare kunna hålla fast den. Höj bakdelen minst 15 cm under en period på 4 till 24 timmar. Höjden beror på sköldpaddans storlek. Större höjningar krävs för större havssköldpaddor. Vicka regelbundet havssköldpaddan försiktigt åt vänster och åt höger genom att hålla ryggsköldens (carapax) yttre kant och lyfta den ena sidan cirka 8 cm och sedan växla till andra sidan. Vidrör ögat försiktigt och kläm på svansen (reflextest) regelbundet för att se om havssköldpaddan reagerar.

    4. Havssköldpaddor som återupplivas ska skuggas och hållas fuktiga eller blöta, men ska under inga omständigheter placeras i en behållare med vatten. En blöt handduk som placeras över huvudet, ryggskölden och simfötterna är den mest effektiva metoden för att hålla havssköldpaddan fuktig.

    5. Havssköldpaddor som återupplivas och börjar röra på sig får släppas över aktern på fartyget endast när fiskeredskap inte används (dvs. inte aktivt sätts ned eller dras upp), när motorns växel är i neutralt läge och i områden där det är osannolikt att de kommer att fångas eller skadas av fartyg.

    6. Havssköldpaddor som inte klarar reflextestet eller som inte rör sig inom 4 timmar (upp till 24 timmar om möjligt) ska återföras till vattnet på samma sätt som för havssköldpaddor som rör på sig.

    ▼B




    BILAGA VII

    OMLASTNING I HAMN

    1.

    Omlastning i hamn utförd av unionsfartyg eller i unionens hamnar, av tonfisk och tonfiskliknande arter samt andra arter som fångas tillsammans med dessa arter i Iccats konventionsområde, ska ske enligt följande förfaranden:

    Anmälningsskyldigheter

    2.   Fiskefartyg

    2.1

    Minst 48 timmar före omlastning ska fiskefartygets befälhavare anmäla namnet på transportfartyget samt datum och tidpunkt för omlastningen till hamnstatens myndigheter.

    2.2

    Fiskefartygets befälhavare ska vid tidpunkten för omlastningen informera sin flaggmedlemsstat om

    — 
    de kvantiteter tonfisk och tonfiskliknande arter, om möjligt per bestånd, som ska omlastas,
    — 
    de kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med tonfisk och tonfiskliknande arter, per art, om arten är känd, som ska omlastas,
    — 
    datum och plats för omlastningen,
    — 
    det mottagande transportfartygets namn, registreringsnummer och flagg, och
    — 
    det geografiska ursprunget för fångsterna per art och, i tillämpliga fall, per bestånd, i överensstämmelse med Iccats statistiska områden.

    2.3

    Befälhavaren på det berörda fiskefartyget ska senast 15 dagar efter omlastningen fylla i och till sin flaggmedlemsstat överföra Iccats omlastningsdeklaration, i tillämpliga fall tillsammans med fartygets nummer i Iccats register över fiskefartyg.

    3.   Mottagande fartyg

    3.1

    Senast 24 timmar före början samt vid slutet av omlastningen ska befälhavaren på det mottagande transportfartyget underrätta hamnstatens myndigheter om de kvantiteter fångst av tonfisk och tonfiskliknande arter som omlastats till det mottagande fartyget, och inom 24 timmar fylla i och överföra Iccats omlastningsdeklaration till de behöriga myndigheterna.

    3.2

    Befälhavaren på det mottagande transportfartyget ska minst 48 timmar före landning fylla i och överföra Iccats omlastningsdeklaration till de behöriga myndigheterna i landningsstaten.

    Samarbete mellan hamn- och landningsstat

    4.

    Hamnstaten och landningsstaten enligt föregående punkter ska granska den information som mottas i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, inbegripet i samarbete med den avtalsslutande part vars flagg fiskefartyget för, när så behövs för att fastställa överensstämmelsen mellan varje fartygs rapporterade fångster, omlastningar och landningar. Denna kontroll ska utföras på ett sådant sätt att fartyget utsätts för minsta möjliga störning och olägenhet och så att försämring av fiskens kvalitet undviks.

    Rapportering

    5.

    Varje flaggmedlemsstat för fiskefartyg ska i sin årliga rapport till Iccat lämna uppgifter om de omlastningar som gjorts av deras fartyg.




    BILAGA VIII

    ICCATS REGIONALA OBSERVATÖRSPROGRAM FÖR OMLASTNING TILL HAVS

    1. Medlemsstaterna ska kräva att transportfartyg som finns upptagna i Iccats register över fartyg med tillstånd att ta emot omlastningar i Iccats konventionsområde och som omlastar till havs har en regional Iccat-observatör ombord under varje omlastning i Iccats konventionsområde.

    2. Observatörerna ska utses av Iccat och ska placeras ombord på transportfartyg med tillstånd att ta emot omlastningar i Iccats konventionsområde från stora pelagiska långrevsfartyg som för flagg från de avtalsslutande parter som genomför Iccats regionala observatörsprogram.

    Utseende av observatörer

    3. De utsedda observatörerna ska ha följande kvalifikationer för att fullgöra sina uppgifter:

    — 
    Visad förmåga att identifiera Iccat-arter och fiskeredskap, och det rekommenderas kraftigt att företräde ges åt personer med tidigare erfarenhet från observatörsuppdrag ombord på pelagiska långrevsfartyg.
    — 
    Tillräcklig kunskap om Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder.
    — 
    Förmåga att göra noggranna iakttagelser och registrera dessa på ett korrekt sätt.
    — 
    Tillfredsställande kunskaper i språket i det observerade fartygets flaggstat.

    Observatörens skyldigheter

    4. Observatörerna ska

    a) 

    ha fullgjort den tekniska utbildning som krävs enligt de riktlinjer som fastställts av Iccat,

    b) 

    inte vara medborgare i det mottagande transportfartygets flaggstat,

    c) 

    kunna utföra de uppgifter som fastställs i punkt 5,

    d) 

    vara upptagna i den förteckning över observatörer som förs av Iccat,

    e) 

    inte vara medlemmar av besättningen på det stora pelagiska långrevsfartyget eller transportfartyget eller vara anställda av det företag som äger det stora pelagiska långrevsfartyget eller transportfartyget.

    5. Observatören ska övervaka att det stora pelagiska långrevsfartyget och transportfartyget följer de relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av Iccat. Observatörens uppgifter ska särskilt vara följande:

    5.1 

    Besöka det stora pelagiska långrevsfartyg som har för avsikt att lasta om till ett transportfartyg, med beaktande av de aspekter som tas upp i punkt 9 och innan omlastningen sker, i syfte att

    a) 

    kontrollera giltigheten av fiskefartygets tillstånd eller licens att fånga tonfisk och tonfiskliknande arter samt eventuella andra arter som fångas tillsammans med dessa arter i Iccats konventionsområde,

    b) 

    inspektera fiskefartygets förhandstillstånd för omlastning till havs utfärdat av den avtalsslutande part som är flaggstat och, om tillämpligt, av kuststaten,

    c) 

    kontrollera och registrera den sammanlagda kvantiteten fångst ombord per art och, om möjligt, per bestånd, och de kvantiteter som ska omlastas till transportfartyget,

    d) 

    kontrollera att det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg (VMS) fungerar och granska loggboken och kontrollera uppgifterna i denna, om möjligt,

    e) 

    kontrollera om någon del av fångsten ombord härstammar från överföringar från andra fartyg och kontrollera dokumentationen om sådana överföringar,

    f) 

    om det finns tecken på att fartyget har deltagit i någon form av överträdelser, omedelbart rapportera överträdelsen eller överträdelserna till befälhavaren på transportfartyget (med vederbörlig hänsyn tagen till eventuella säkerhetsaspekter) och till det företag som genomför observatörsprogrammet, som omedelbart ska vidarebefordra rapporten till myndigheterna i den avtalsslutande part vars flagg fiskefartyget för och

    g) 

    registrera resultatet av utförda arbetsuppgifter ombord på fiskefartyget i observatörsrapporten.

    5.2 

    Observera transportfartygets verksamhet och

    a) 

    registrera och rapportera om den omlastningsverksamhet som utförs,

    b) 

    kontrollera fartygets position under omlastningen,

    c) 

    observera och uppskatta de kvantiteter av tonfisk och tonfiskliknande arter som omlastats per art, om arten är känd, och om möjligt, per bestånd,

    d) 

    observera och uppskatta de kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med tonfisk och tonfiskliknande arter, per art, om arten är känd,

    e) 

    kontrollera och registrera det berörda stora pelagiska långrevsfartygets namn och Iccat-nummer,

    f) 

    kontrollera uppgifterna i omlastningsdeklarationen, inbegripet genom jämförelse med det stora pelagiska långrevsfartygets loggbok, om möjligt,

    g) 

    certifiera uppgifterna i omlastningsdeklarationen,

    h) 

    kontrasignera omlastningsdeklarationen och

    i) 

    observera och uppskatta produktkvantiteterna per art när dessa lossas i den hamn där observatören har gått iland för att kontrollera att de överensstämmer med de kvantiteter som mottagits under omlastningen till havs.

    5.3 

    Observatören ska vidare

    a) 

    upprätta en dygnsrapport avseende transportfartygets omlastningsverksamhet,

    b) 

    upprätta allmänna rapporter med sammanställning av information som insamlats i enlighet med observatörens arbetsuppgifter och ge befälhavaren möjlighet att lägga till relevant information i rapporterna,

    c) 

    lämna den allmänna rapport som avses i led b till Iccats sekretariat inom 20 dagar efter observationsperiodens slut,

    d) 

    utföra alla andra uppgifter som fastställs av Iccat.

    6. Observatörerna ska behandla all information som rör det stora pelagiska långrevsfartygets fiskeverksamhet och all information som rör fartygets ägare konfidentiellt och skriftligt godkänna detta krav som villkor för att utses till observatör.

    7. Observatörerna ska uppfylla de krav som fastställs i lagar och andra författningar i flaggmedlemsstaten för och, om tillämpligt, den kuststat som har jurisdiktion över det fartyg som observatören tilldelats.

    8. Observatörerna ska respektera den hierarki och de allmänna regler för uppförande som gäller för alla fartygsbesättningar, förutsatt att dessa regler inte inkräktar på observatörernas skyldigheter enligt detta program eller på fartygsbesättningens skyldigheter enligt punkt 9.

    Transportfartygets flaggstats ansvar

    9. De villkor som är förknippade med genomförandet av det regionala observatörsprogrammet i förhållande till transportfartygens flaggstater och deras befälhavare ska i synnerhet omfatta följande:

    a) 

    Observatörerna ska ges tillgång till fartygets personal, till relevant dokumentation och till redskap och utrustning.

    b) 

    För att observatörerna lättare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt punkt 5 ska de på begäran också ges tillträde till följande utrustning, om sådan finns på det fartyg för vilket de har utsetts:

    i) 

    Utrustning för satellitnavigering.

    ii) 

    Radarskärmar, när sådana används.

    iii) 

    Elektroniska kommunikationsmedel.

    iv) 

    Våg som används för vägning av omlastad produkt.

    c) 

    Observatörerna ska beredas inkvartering, inklusive kost, logi och tillgång till lämpliga sanitära anläggningar, som är av samma standard som den inkvartering som tillhandahålls fartygsbefäl.

    d) 

    Observatörerna ska ges tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att kunna utföra kontorsarbete samt erforderligt utrymme på däck för att utföra sina observationsuppgifter.

    e) 

    Observatörerna ska tillåtas att fastställa den mest fördelaktiga platsen och metoden för att kunna bevaka omlastningar och uppskatta de arter/bestånd och kvantiteter som omlastats. Befälhavaren på transportfartyget ska, med vederbörlig hänsyn till säkerhet och praktiska aspekter, tillgodose observatörernas behov, däribland att på begäran tillfälligt placera produkten på transportfartygets däck så att observatörerna kan inspektera den, och ge observatörerna tillräcklig tid att fullgöra sina uppgifter. Observationerna ska utföras på ett sätt som stör så lite som möjligt och så att de omlastade produkternas kvalitet inte äventyras.

    f) 

    Mot bakgrund av bestämmelserna i punkt 10 ska befälhavaren på transportfartyget säkerställa att observatören ges all nödvändig assistans för att säkerställa en säker transport mellan transportfartyget och fiskefartyget om väderförhållanden och andra villkor tillåter ett sådant utbyte.

    g) 

    Flaggstaterna ska säkerställa att befälhavare, besättning och fartygsägare inte hindrar, trakasserar, stör, påverkar, besticker eller försöker besticka observatörer som utför sina uppgifter.

    Det stora pelagiska långrevsfartygets ansvar under omlastningar

    10. Observatörer ska tillåtas besöka fiskefartyget, om väderförhållanden och andra villkor tillåter, och ska ges tillgång till all personal, all relevant dokumentation och alla utrymmen på fartyget som de behöver för att fullgöra sina åligganden enligt punkt 5. Fiskefartygets befälhavare ska säkerställa att observatören ges all nödvändig assistans för att säkerställa en säker transport mellan transportfartyget och fiskefartyget. Om förhållandena skulle vara sådana att de utgör en oacceptabel risk för observatörens välbefinnande, så att ett besök ombord på det stora pelagiska långrevsfartyget inte är möjligt innan omlastningen inleds, får omlastningsverksamheten ändå utföras.

    Avgifter för observatörer

    11. Kostnaderna för genomförandet av programmet ska finansieras av de avtalsslutande parter vars flagg de stora pelagiska långrevsfartyg som önskar utföra omlastningar för. Avgiften ska beräknas på grundval av den totala kostnaden för programmet. Avgiften ska betalas till ett särskilt konto som innehas av Iccats sekretariat och Iccats sekretariat ska förvalta kontot för genomförandet av programmet.

    12. Inga stora pelagiska långrevsfartyg får delta i programmet för omlastning till havs om de avgifter som krävs enligt punkt 11 inte har erlagts.

    ▼M3




    BILAGA IX

    Miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande i levande tillstånd av nord- och sydatlantisk mako

    I denna bilaga anges miniminormer för säkra hanteringsmetoder för nord- och sydatlantisk mako och särskilda rekommendationer ges för både långrevsfiske och snörpvadsfiske.

    Dessa miniminormer är lämpliga för levande mako när de släpps ut, oavsett om de omfattas av policyer om att de inte får behållas ombord eller om det sker frivilligt. Dessa miniminormer ersätter inte strängare säkerhetsbestämmelser som kan ha fastställts i nationell rätt.

    1. 

    Säkerheten först: Dessa miniminormer ska beaktas mot bakgrund av säkerheten och den praktiska genomförbarheten för besättningsmedlemmar. Besättningsmedlemmarnas säkerhet ska alltid komma först. Besättningsmedlemmarna ska åtminstone bära lämpliga handskar och undvika att arbeta runt hajarnas munnar.

    2. 

    Utbildning: Utbildningsmaterial finns tillgängligt för medlemsstaterna på de tre officiella Iccat-språken.

    3. 

    Utsläppsmetod: I största möjliga utsträckning ska alla hajar som släpps ut alltid stanna kvar i vattnet, såvida det inte är nödvändigt att ta ombord hajarna för artbestämning. Detta inbegriper att kapa linan för att frigöra hajen medan den är kvar i vattnet, använda bultsaxar eller anordningar för att avlägsna krokar för att om möjligt ta bort kroken, eller att skära linan så nära kroken som möjligt (och därigenom lämna kvar så lite släpande lina som möjligt).

    4. 

    Var förberedd: Redskapen ska förberedas i förväg (t.ex. kanvaser eller nätkorgar, bårar för att bära eller lyfta, nät med stora maskor eller rutnät för att täcka luckor eller lastutrymmen på snörpvadsfartyg och saxar med långa skaft och anordningar för att avlägsna krokar vid fiske med långrev, i enlighet med förteckningen i avsnitt E).

    A.   Allmänna rekommendationer för allt fiske:

    1. Om det är operativt säkert att göra det ska fartyget stoppas eller dess hastighet sänkas avsevärt.

    2. Om hajen är insnärjd (i nät, fiskelina osv.), ska nätet eller linan, om det är säkert, försiktigt skäras loss från hajen, och hajen ska så snabbt som möjligt släppas ut i havet när den inte längre är insnärjd.

    3. Om möjligt, och samtidigt som hajen hålls i vattnet, ska hajens längd mätas.

    4. För att förhindra bett ska ett föremål, t.ex. en fisk eller en stor pinne eller träpåk, placeras i käken.

    5. Om, av någon anledning, en haj måste tas upp på däck ska tiden innan den återförs till vattnet minimeras för att öka dess överlevnadschans och minska riskerna för besättningsmedlemmarna.

    B.   Metoder för säker hantering för långrevsfiske:

    1. För hajen så nära fartyget som möjligt utan att spänna tafsen för mycket för att undvika risken för att en krok som lossnar eller tafs som går av skjuter krok, sänken och andra delar mot fartygen och besättningsmedlemmarna i hög hastighet.

    2. Fäst den bortre sidan av långrevens huvudlina vid båten så att inga kvarvarande redskap i vattnet drar i linan och hajen.

    3. Om kroken sitter synligt i kroppen eller munnen, använd en anordning för att avlägsna kroken eller en bultsax med långt skaft för att avlägsna krokens hulling och avlägsna sedan kroken.

    4. Om det inte går att ta bort kroken eller om kroken inte är synlig, ska linan (eller tafsen, armen) klippas av så nära kroken som möjligt (helst så att så lite lina och/eller armmaterial som möjligt blir kvar och inga sänken sitter fast i hajen).

    C.   Metoder för säker hantering för snörpvadsfiske:

    1. För snörpvad: Håll uppsikt över nätredskapet så långt fram som möjligt för att upptäcka eventuella hajar tidigt och reagera snabbt. Undvik att lyfta upp hajarna i nätet mot kraftblocket. Sänk fartygets hastighet så att nätspänningen minskar så att den insnärjda hajen kan avlägsnas från nätredskapet. Använd vid behov saxar för att klippa av nätredskapet.

    2. Om hajen är i håven eller på däck: Använd ett för ändamålet byggt stormaskigt lastnät, en kanvaskorg eller liknande anordning. Om fartygets utformning tillåter det, kan hajarna också frigöras genom att man tömmer håven direkt på ett lastutrymme och en ramp, som lyfts i en vinkel som ansluter till en öppning på översta däckets reling, utan att hajarna behöver lyftas eller hanteras av besättningsmedlemmarna.

    D.   Särskilda rekommendationer och metoder för säker hantering för alla fisken:

    1. Lyft i största möjliga utsträckning inte hajarna från vattnet med hjälp av tafsen, särskilt inte om hajarna har fastnat, om det inte är nödvändigt att lyfta hajarna för artbestämning.

    2. Lyft inte hajarna med tunna linor eller kablar eller enbart i stjärtfenan.

    3. Slå inte en haj mot någon yta, till exempel för att avlägsna djuret från linan.

    4. Försök inte att lossa krokar som sitter djupt och inte är synliga.

    5. Försök inte att ta bort krokar genom att dra kraftigt i tafsen.

    6. Skär inte av stjärtfenan eller någon annan kroppsdel.

    7. Skär inte och slå inte hål i hajen.

    8. Spetsa inte och sparka inte en haj, och stoppa inte in händerna i gälspringorna.

    9. Utsätt inte hajen för sol under längre perioder.

    10. Vira inte linan om fingrarna, händerna eller armarna när du för en haj till båten (det kan resultera i allvarliga skador).

    E.   Användbara redskap för säker hantering och säkert frisläppande:

    a) 

    Handskar (hajskinn är strävt; handskar säkerställer säker hantering av hajen och skyddar besättningsmedlemmarnas händer från bett).

    b) 

    Handduk eller trasa (en handduk eller en trasa indränkt i havsvatten kan placeras över hajens ögon för att hålla den lugn).

    c) 

    Anordningar för att avlägsna krokar (t.ex. pig tail-kroklossare, bultsax eller avbitartång).

    d) 

    Sele eller bår för hajar (vid behov).

    e) 

    Stjärtrep (för att säkra en haj som sitter fast i krok om den behöver avlägsnas från vattnet).

    f) 

    Saltvattenslang (om det förväntas ta mer än fem minuter att frisläppa en haj, placera en slang i munnen så att havsvatten strömmar in i den i lagom mängd; se till att däckpumpen har varit igång flera minuter innan den placeras i hajens mun).

    g) 

    Mätanordning eller mätmetod (t.ex. en stång, en lina och ett flöte eller ett måttband).

    h) 

    Datablad för registrering av alla fångster.

    i) 

    Märkningsutrustning (i tillämpliga fall).




    BILAGA X

    Riktlinjer för att minska de ekologiska effekterna av fad-anordningar i Iccat-fiske

    1. FAD-anordningens ytstruktur får inte vara täckt, eller får, om täckt endast vara täckt med material som innebär minsta möjliga insnärjningsrisk för bifångstarter.

    2. Delarna under FAD-anordningens ytstruktur ska uteslutande bestå av icke-snärjande material (t.ex. inget rep och ingen kanvas).

    3. Vid utformningen av FAD-anordningar ska biologiskt nedbrytbart material prioriteras.



    ( 1 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.

    ( 2 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.

    ( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).

    ( 4 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.

    ( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1).

    ( 6 ) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 av den 12 juli 2016 om antagande av ett flerårigt unionsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2017–2019 (EUT L 207, 1.8.2016, s. 113).

    ( 7 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.

    ( 8 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.

    ( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007 (EUT L 315, 30.11.2017, s. 1).”

    Top