This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02017R2107-20240408
Regulation (EU) 2017/2107 of the European Parliament and of the Council of 15 November 2017 laying down management, conservation and control measures applicable in the Convention area of the International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas (ICCAT), and amending Council Regulations (EC) No 1936/2001, (EC) No 1984/2003 and (EC) No 520/2007
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007
02017R2107 — SV — 08.04.2024 — 003.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 (EGT L 315 30.11.2017, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1154 av den 20 juni 2019 |
L 188 |
1 |
12.7.2019 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/2053 av den 13 september 2023 |
L 238 |
1 |
27.9.2023 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/897 av den 13 mars 2024 |
L 897 |
1 |
19.3.2024 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2107
av den 15 november 2017
om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs förvaltnings-, bevarande- och kontrollbestämmelser för fisket efter långvandrande fiskbestånd som förvaltas av Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat).
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på
unionsfiskefartyg, och unionsfartyg som bedriver fritidsfiske, vilka fiskar i Iccats konventionsområde och, i samband med omlastning, även i området utanför Iccats konventionsområde för arter som fångats inom konventionsområdet,
tredjeländers fartyg som inspekteras i medlemsstaternas hamnar och som ombord medför Iccat-arter, eller fiskeriprodukter som härrör från sådana arter, som inte tidigare har landats eller omlastats i någon hamn,
fiskefartyg från tredjeländer, och tredjeländers fartyg som bedriver fritidsfiske, vilka fiskar i unionens vatten.
Artikel 3
Förhållande till andra unionsakter
Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i en Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ( 1 ) och i förordning (EU) 2016/1627.
De åtgärder som fastställs i denna förordning gäller utöver dem som fastställs i förordningarna (EG) nr 1005/2008 och (EG) nr 1224/2009.
Artikel 4
Definitioner
I denna förordning avses med
1. |
Iccat-arter : de arter som förtecknas i bilaga I, |
2. |
tropisk tonfisk : storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit, |
2a. |
spjutfiskar : arter av familjen Istiophoridae som förvaltas av Iccat, |
3. |
fiskefartyg : varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt nyttjande av marina biologiska resurser eller en fälla för blåfenad tonfisk, |
4. |
fångstfartyg : fiskefartyg som används för fångst av marina biologiska resurser, |
5. |
unionsfiskefartyg : varje fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen, |
6. |
fisketillstånd : ett tillstånd som har utfärdats för ett unionsfiskefartyg och som ger det rätt att bedriva specifik fiskeverksamhet under en angiven period, i ett visst område eller för ett visst fiske på särskilda villkor, |
7. |
särskilt fisketillstånd : ett tillstånd som har utfärdats för ett unionsfiskefartyg och som ger det rätt att bedriva specifik fiskeverksamhet med specifika redskap under en angiven period, i ett visst område eller för ett visst fiske på särskilda villkor, |
8. |
omlastning : överföring av alla eller en del av de fiskeriprodukter som finns ombord på ett fartyg till ett annat fartyg, |
9. |
fritidsfiske : icke-kommersiellt fiske efter marina biologiska resurser för rekreation, turism eller sport, |
10. |
uppdrag I-data : data som av Iccat definieras som uppdrag I i Field manual for statistics and sampling Atlantic tunas and tuna-like fish, |
11. |
uppdrag II-data : data som av Iccat definieras som uppdrag II i Field manual for statistics and sampling Atlantic tunas and tuna-like fish, |
12. |
avtalsslutande parter : avtalsslutande parter i den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat-konventionen), samt samarbetande icke avtalsslutande parter, organisationer och fiskeriorganisationer, |
13. |
Iccats konventionsområde : alla vatten i Atlanten och angränsande vatten, |
14. |
hållbart fiskepartnerskapsavtal : ett internationellt avtal enligt definitionen i artikel 4.1.37 i förordning (EU) nr 1380/2013, |
15. |
fartygslängd : avståndet, uppmätt i en rät linje, mellan den främsta punkten i fören och den bakersta punkten i aktern, |
16. |
stora pelagiska långrevsfartyg : pelagiska långrevsfartyg med en total längd på över 24 meter, |
17. |
stora fiskefartyg : fiskefartyg med en total längd på över 20 meter, |
18. |
stora fångstfartyg : fångstfartyg med en total längd på över 20 meter, |
19. |
Iccat-register över stora fiskefartyg : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över stora fiskefartyg med tillstånd att bedriva riktat fiske efter Iccat-arter i Iccats konventionsområde, |
20. |
stödfartyg : ett annat fartyg än en båt som medförs ombord men som inte är utrustat med fungerande fiskeredskap och som underlättar, bistår vid eller förbereder fiskeverksamhet, bland annat genom att tillhandahålla ett fångstfartyg och lägga ut, underhålla och hämta en anordning som samlar fisk, |
21. |
transportfartyg : ett stödfartyg som deltar i omlastning och mottagning av Iccat-arter från ett stort pelagiskt långrevsfartyg, |
22. |
Iccat-register över transportfartyg : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över fartyg med tillstånd att ta emot omlastningar till havs från stora pelagiska långrevsfartyg i Iccats konventionsområde, |
23. |
Iccat-register över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk : den förteckning som förs av Iccats sekretariat över stora fiskefartyg med tillstånd att fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera, bereda eller landa tropisk tonfisk i Iccats konventionsområde, |
23a. |
flytande föremål : ett naturligt eller konstgjort flytande (dvs. på eller under vattenytan) föremål som inte har förmåga att själv förflytta sig; anordningar som samlar fisk (FAD-anordningar) är flytande föremål som är skapade av människor och avsiktligt utplacerade och/eller spårade; stockar är flytande föremål som oavsiktligt bryts loss från antropogena och naturliga källor, |
24. |
anordningar som samlar fisk eller FAD-anordningar : permanenta, halvpermanenta eller tillfälliga föremål, strukturer eller anordningar av något material, syntetiska eller naturliga, som placeras ut eller spåras, i syfte att samla fisk för efterföljande fångst; en FAD-anordning kan antingen vara förankrad (aFAD) eller drivande (dFAD), |
24a. |
FAD-drag : utsättning av ett fiskeredskap kring ett tonfiskstim i anslutning till en FAD, |
25. |
IUU-fiske : fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1005/2008, |
26. |
Iccats IUU-förteckning : förteckning över fartyg som av Iccat anses ha bedrivit IUU-fiske, |
27. |
långrev : fiskeredskap bestående av en lång lina försedd med flera kortare linor (tafsar) som i sin tur är försedda med många krokar; linans längd och avståndet mellan krokarna varierar beroende på målarten, |
27a. |
grunda långrevar : långrevar där huvuddelen av krokarna när de sätts ut befinner sig på mindre än 100 meters djup, |
28. |
snörpvad/ringnot : instängningsredskap med en botten som dras ihop med en snörpvajer som löper genom en rad ringar längs underdelen och som gör att nätet dras ihop och stängs, |
29. |
krok : en böjd, vass bit ståltråd, |
30. |
cirkelkrok : krok vars spets böjts vinkelrätt bakåt mot skaftet så att den fått en i stort sett cirkulär eller oval form. Cirkelkrokens spets bör vara förskjuten i sidled högst 10 grader, |
31. |
boj i drift : en instrumentboj som tidigare aktiverats, är påslagen och används ute på havet och som överför positioner och annan tillgänglig information, till exempel ekolodsskattningar. |
AVDELNING II
FÖRVALTNINGS-, BEVARANDE- OCH KONTROLLÅTGÄRDER RÖRANDE VISSA ARTER
KAPITEL I
Tropisk tonfisk
Artikel 5
Restriktioner för antalet stora unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter storögd tonfisk
Antalet stora unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde och dessa fartygs totala kapacitet uttryckt i bruttotonnage (BRT) ska fastställas
som det genomsnittliga antal unionsfångstfartyg som bedrev riktat fiske efter storögd tonfisk i Iccats konventionsområde under perioden 1991–1992, och kapaciteten uttryckt i BRT för dessa fartyg, och
på grundval av den restriktion för antalet unionsfångstfartyg som bedrev riktat fiske efter storögd tonfisk under 2005 enligt uppgifter till Iccat per den 30 juni 2005.
Artikel 5a
Kapacitetsbegränsningar för tropisk tonfisk
Artikel 6
Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg för tropisk tonfisk och för stödfartyg
Artikel 6a
Förbud mot att kasta fångst av tropisk tonfisk som fångats av unionens snörpvads-/ringnotsfartyg överbord
Genom undantag från punkt 1 får tropisk tonfisk kastas överbord i följande fall:
Om befälhavaren fastställer att de tropiska tonfiskar som fångats har snärjts in eller krossats i snörpvaden/ringnoten, har skadats på grund av predation, eller har dött och brutits ned i nätredskapet när ett redskapsfel har förhindrat normal verksamhet vad gäller upptagning av nätredskapet, fiske och frisläppande av fisken i levande tillstånd.
Om befälhavaren fastställer att de tropiska tonfiskarna har fångats under fiskeresans sista drag och det inte finns tillräcklig lastningskapacitet för att lagra de tonfiskar som fångats under det draget. De tonfiskarna får endast kastas överbord under förutsättning att
befälhavaren eller besättningsmedlemmarna försöker släppa tonfiskarna levande så snart som möjligt, och
inga andra fiskinsatser görs efter det att fångst kastas överbord och fram till dess att tonfiskarna ombord på fartyget har landats eller omlastats.
Artikel 7
Iccats register över tonfiskfartyg med tillstånd för tropisk tonfisk
Artikel 8
Förteckning över fartyg som fiskar efter tropisk tonfisk ett visst år
Medlemsstaterna ska senast den 30 juni varje år till kommissionen lämna in en förteckning över fartyg med tillstånd, som för deras flagg och som har fiskat tropisk tonfisk i Iccats konventionsområde eller har erbjudit någon form av stöd till fiskeverksamheten (stödfartyg) under det föregående kalenderåret. För snörpvads-/ringnotsfartyg ska den förteckningen även omfatta stödfartyg som har gett stöd åt fiskeverksamheten, oberoende av flagg. Kommissionen ska senast den 31 juli varje år underrätta Iccat om de förteckningar som mottagits från medlemsstaterna.
Artikel 8a
Underskott eller överskott av storögd tonfisk
Artikel 9
Förvaltningsplaner för fiske med anordningar som samlar fisk
De förvaltningsplaner som avses i punkt 1 ska ha följande syften:
Förbättra kunskaperna om egenskaperna hos FAD-anordningar, om egenskaperna hos bojar, om fiske med FAD-anordningar, inbegripet fiskeansträngning, samt om effekter på mål- och icke-målarter i samband med FAD-fiske.
Effektivt förvalta utsättning och upptagning av FAD-anordningar och sjömärken samt eventuella förluster av dessa.
Minska och begränsa FAD-anordningarnas och FAD-fiskets effekter på ekosystemet, vid behov även genom insatser riktade mot de olika komponenter som påverkar fiskedödligheten (t.ex. antalet utsatta FAD-anordningar, inbegripet antalet FAD-drag som görs av snörpvads-/ringnotsfartygen, fiskekapaciteten och antalet stödfartyg).
Artikel 10
Krav för FAD-anordningar
FAD-anordningar ska uppfylla följande krav:
FAD-anordningens ytstruktur ska antingen inte vara täckt med något material eller endast vara täckt med material som innebär minsta möjliga insnärjningsrisk för icke-målarter.
Delarna under ytstrukturen ska uteslutande bestå av material som inte snärjer in icke-målarter.
Vid användning och utformning av FAD-anordningar ska medlemsstaterna
säkerställa att alla FAD-anordningar som sätts ut är icke-snärjande i enlighet med riktlinjerna i bilaga X,
sträva efter att säkerställa att alla FAD-anordningar är tillverkade av biologiskt nedbrytbara material, såsom icke-plast, med undantag av material som används i tillverkningen av bojar för spårning av FAD-anordningar.
Artikel 11
Information om FAD-anordningar som lämnas av fartyg
För varje utsättning av en FAD-anordning ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg och unionens stödfartyg samla in och rapportera följande information och data:
Position för FAD-anordningen.
Datum för utplacering av FAD-anordningen.
Typ av FAD-anordning (förankrad FAD, drivande artificiell FAD).
FAD-identifiering (dvs. FAD-märke eller sjömärkets identifiering (Beacon ID), typ av flytkropp – t.ex. enkel boj eller med ekolod), eller annan information som gör det möjligt att identifiera ägaren.
FAD-anordningens konstruktionsegenskaper (mått och material för den flytande delen och för den hängande undervattensstrukturen samt den insnärjande funktionen hos den hängande undervattensstrukturen).
Vid varje tillfälle då en FAD-anordning tillses, åtföljt av ett drag eller inte, ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg och unionens stödfartyg samla in och rapportera följande information och data:
Typ av tillsyn (upptagning av fisk, hämtning av redskapet, ingrepp i elektronisk utrustning).
Position för FAD-anordningen.
Datum för tillsyn.
Typ av FAD-anordning (förankrad FAD, drivande naturlig FAD, drivande artificiell FAD).
Beskrivning av en stock eller FAD-identifiering (dvs. FAD-märke och boj-ID eller annan information som gör identifiering av ägaren möjlig).
Om tillsynen följs av ett drag, resultaten av draget vad gäller fångst och bifångst, och om den behålls ombord eller kastas överbord, död eller levande, eller, om tillsynen inte följs av ett drag, skälet till detta (till exempel att det inte finns tillräckligt med fisk eller att fisken är för liten).
Boj-ID.
För varje förlust av en FAD-anordning ska unionens snörpvads-/ringnotsfartyg och spöfiskefartyg samt unionsstödfartyg samla in och rapportera följande information och data:
Senast registrerade position.
Datum för senast registrerade position.
FAD-identifiering (dvs. FAD-märke och boj-ID).
Artikel 12
Information om FAD-anordningar som lämnas av medlemsstaterna
Medlemsstaterna ska varje år, senast 15 dagar före den sista dag som Iccat fastställt för året i fråga, till kommissionen översända följande information som ska göras tillgänglig för Iccats sekretariat:
Antalet FAD-anordningar som faktiskt sätts ut kvartalsvis, indelade efter FAD-typ och med uppgift om förekomst eller frånvaro av ett sjömärke/en boj eller av ett ekolod som kopplats till FAD-anordningen.
Antalet och typen av sjömärken/bojar (t.ex. radiobojar, bojar med endast sonar, bojar med sonar med ekolod) som sätts ut månadsvis, i enlighet med kraven för uppdrag II-data.
Genomsnittligt antal aktiverade och avaktiverade sjömärken/bojar, månadsvis, som har följts av varje enskilt fartyg.
Genomsnittligt antal FAD-anordningar med aktiva bojar som förlorats, månadsvis.
För varje stödfartyg, antalet dagar till havs per ruta av 1°, per månad och per flaggmedlemsstat.
Snörpvads-/ringnotsfartygens och spöfiskefartygens fångster, ansträngning och antal drag (för ringnotar/snörpvadar) per fiskemetod (fiske på stim knutna till flytande föremål och fiske på frisimmande stim) i enlighet med kraven för uppdrag II-data.
När snörpvads-/ringnotsfartygens verksamhet sker i samverkan med spöfiskefartyg, rapporter om fångster och ansträngning för ringnots-/snörpvadsfartyg i samverkan med spöfiskefartyg i enlighet med kraven för uppdrag I- och II-data.
Artikel 13
Loggböcker
Medlemsstaterna ska säkerställa följande:
Att fiskeloggböcker i pappersformat och elektroniska fiskeloggböcker samt, i förekommande fall, FAD-loggböcker skyndsamt samlas in och görs tillgängliga för unionens forskare.
Att de uppdrag II-data som överlämnas till kommissionen i enlighet med artikel 50 innehåller den information som samlats in från fiske- eller, i förekommande fall, FAD-loggböckerna.
Artikel 14
Observatörstäckning och förbud mot utsättning av FAD i samband med skyddet av ungfisk
Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som har tillstånd att fiska efter tropisk tonfisk upprättar en minsta observatörstäckning enligt följande:
För sina långrevsfartyg med en total längd på 20 meter eller mer, en observatörstäckning senast 2022 på minst 10 % av fiskeansträngningen, genom närvaro av en observatör ombord i enlighet med bilaga IV eller genom ett godkänt elektroniskt kontrollsystem.
För sina snörpvads-/ringnotsfartyg, 100 % observatörstäckning av fiskeansträngningen, genom närvaro av en observatör ombord i enlighet med bilaga IV eller genom ett godkänt elektroniskt kontrollsystem.
Medlemsstaterna ska rapportera den information som samlas in av observatörerna eller det godkända elektroniska kontrollsystemet från det föregående året senast den 30 april till Iccats sekretariat och till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik med beaktande av de krav i fråga om konfidentialitet som avses i artikel 72.
Artikel 15
Fiske efter tropisk tonfisk i vissa portugisiska vatten
Det ska vara förbjudet att ombord behålla kvantiteter av tropisk tonfisk som har fångats med snörpvad/ringnot i vatten som lyder under Portugals suveränitet eller jurisdiktion i Ices-delområde X norr om 36°30′ N, eller i Cecaf-områdena norr om 31° N och öster om 17°30′ W, eller att bedriva riktat fiske efter sådana arter i nämnda områden med nämnda redskap. Artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska inte tillämpas i dessa fall.
Artikel 16
Identifiering av IUU-fiske
Om Iccats sekretariatschef underrättar kommissionen om en sannolik överträdelse av artikel 7.2 eller artikel 14.1 eller 14.2, begången av unionsfiskefartyg, ska kommissionen underrätta den berörda flaggmedlemsstaten utan dröjsmål. Den medlemsstaten ska omedelbart undersöka situationen och ska, om fartyget fiskar med användning av föremål som kan påverka fiskkoncentrationer, inbegripet FAD-anordningar, under fredningsperioden, uppmana fartyget att stoppa fisket och, om nödvändigt, att utan dröjsmål lämna området. Den berörda flaggmedlemsstaten ska utan dröjsmål rapportera resultaten av sin undersökning till kommissionen och meddela de motsvarande åtgärder som vidtagits. Kommissionen ska vidarebefordra denna information till kuststaten och till Iccats sekretariatschef.
KAPITEL II
Långfenad tonfisk
Artikel 17
Restriktioner för antalet fartyg
Det högsta antal unionsfångstfartyg som får fiska efter nordatlantisk långfenad tonfisk i Iccats konventionsområde ska fastställas som det genomsnittliga antalet unionsfångstfartyg som fiskade efter nordatlantisk långfenad tonfisk som målart under perioden 1993–1995.
Artikel 17a
Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk
Artikel 17b
Underskott eller överskott av nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk
Artikel 17c
Fångstdokumentation för sydatlantisk långfenad tonfisk
Flaggmedlemsstater vars fartyg fiskar efter sydatlantisk långfenad tonfisk ska rapportera sina korrekta och validerade uppgifter för fångster av sydatlantisk långfenad tonfisk till Iccats sekretariat som en del av de uppdrag I- och uppdrag II-data som avses i artikel 50.
Artikel 17d
Fritidsfiske efter långfenad tonfisk från Medelhavet
KAPITEL III
Svärdfisk
Artikel 18
Förvaltningsplaner för nordatlantisk svärdfisk
Medlemsstater som har tilldelats en kvot och vars fartyg fiskar efter nordatlantisk svärdfisk ska lämna in sina förvaltningsplaner till kommissionen senast den 15 augusti varje år. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 15 september varje år.
Artikel 18a
Särskilda tillstånd för stora fångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nord- och sydatlantisk svärdfisk
Artikel 18b
Underskott av nord- och sydatlantisk svärdfisk
Artikel 19
Minsta tillåtna storlek på nordatlantisk svärdfisk
KAPITEL IV
Spjutfiskar, segelfisk, blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk
Artikel 27
Frisläppande av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk som fångats levande
Artikel 28
Landning av blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk utöver fiskemöjligheterna
När en medlemsstat har uttömt sin kvot ska medlemsstaten säkerställa att blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk som är död när den halas in till fartygssidan inte säljs eller släpps ut i handeln. Sådana landningar ska inte räknas av från denna medlemsstats fångstbegränsning som fastställts på grundval av unionens landningsbegränsning enligt punkt 2 i Iccat-rekommendation 19-05, förutsatt att ett sådant förbud tydligt förklaras i den årsrapport som avses i artikel 71 i denna förordning.
Artikel 29
Fritidsfiske efter blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk
Artikel 29a
Datainsamling för segelfisk
Medlemsstaterna ska samla in data om fångster av segelfisk, inklusive levande och död fisk som kastats överbord, och årligen rapportera dessa data som en del av sin inlämning av uppdrag I- och uppdrag II-data för att stödja beståndsbedömningsprocessen.
Artikel 29b
Datainsamling och rapportering för spjutfiskar, blå marlin, vit marlin och rundfjällig spjutfisk
KAPITEL V
Hajar
Artikel 30
Allmänna bestämmelser
Artikel 31
Håbrand (Lamna nasus)
Artikel 32
Storögd rävhaj (Alopias superciliosus)
Artikel 33
Nordatlantisk mako (Isurus oxyrinchus)
Artikel 33a
Sydatlantisk mako (Isurus oxyrinchus)
Artikel 34
Årfenhaj (Carcharhinus longimanus)
Artikel 35
Hammarhajar
Artikel 36
Silkeshaj (Carcharhinus falciformis)
Artikel 36a
Datainsamling för hajar
Artikel 37
Provtagning på hajarter som utförs av vetenskapliga observatörer och andra bemyndigade personer
Genom undantag från förbudet mot att ombord behålla håbrand, storögd rävhaj, årfenhaj, hammarhaj (av familjen Sphyrnidae, med undantag för Sphyrna tiburo) och silkeshaj, i enlighet med artiklarna 31, 32, 34, 35 och 36, ska det vara tillåtet för vetenskapliga observatörer eller enskilda personer som är bemyndigade av den avtalsslutande parten att, under yrkesfiskeinsatser, samla in biologiska prover förutsatt att följande villkor uppfylls:
De biologiska proverna samlas endast in från djur som är döda när de halas in.
De biologiska proverna tas inom ramen för ett forskningsprojekt som anmälts till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik och som tagits fram med hänsyn till de forskningsprioriteringar som rekommenderats av kommittén. Forskningsprojektet bör inkludera detaljerade handlingar som anger målet med projektet, vilka metoder som ska användas, antal och typ av prover som ska samlas in samt när och var insamlingen av proverna ska ske.
De biologiska proverna förvaras ombord fram till landnings- eller omlastningshamnen.
Tillståndet från flaggmedlemsstaten eller, när det gäller befraktade fartyg, från den befraktande avtalsslutande parten och flaggmedlemsstaten, måste åtfölja alla prover som samlas in i enlighet med denna artikel fram till den slutliga landningshamnen. Sådana prover och andra delar av de för provtagningen utvalda exemplaren får inte saluföras eller säljas.
KAPITEL VI
Havsfåglar
Artikel 38
Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar i området mellan 20° Syd och 25° Syd
Långrevsfartyg som fiskar efter svärdfisk med monofillångrevsredskap ska undantas från kraven i punkterna 1, 2 och 3, med förbehåll för att följande villkor uppfylls:
Långrevarna sätts ut under natten, där natt definieras som perioden mellan nautisk solnedgång och nautisk soluppgång enligt den nautiska almanackan för solnedgång och soluppgång på den geografiska position där fisket utförs.
Ett sänke på minst 60 g placerat högst 3 meter från kroken används för att åstadkomma bästa möjliga sjunkhastighet.
Flaggmedlemsstaterna för fartyg som omfattas av det undantag som anges i första stycket ska informera kommissionen om de vetenskapliga resultaten av deras observatörstäckning för dessa fartyg.
Artikel 39
Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar i området söder om 25° Syd
Långrevsfartyg ska använda minst två av följande begränsningsåtgärder i enlighet med de krav och kompletterande riktlinjer som fastställs i bilaga V:
Utsättning av redskap på natten med minimal däckbelysning.
Linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor).
Revar med sänken.
Artikel 40
Rapporteringsskyldigheter för havsfåglar
KAPITEL VII
Havssköldpaddor
Artikel 41
Allmänna bestämmelser i fråga om havssköldpaddor
Medlemsstaterna ska kräva att de fartyg som för deras flagg och som fiskar med grunda långrevar
endast använder stora cirkelkrokar,
endast använder fisk som bete, eller
vidtar andra åtgärder som har granskats och bedömts vara effektiva och som har godkänts av Iccat för att kunna minska interaktionen med havssköldpaddor vid fiske med grunda långrevar.
Medlemsstaterna ska göra följande:
Säkerställa att interaktionen med havssköldpaddor minskas och i möjligaste mån elimineras, där påträffanden av havssköldpaddor har dokumenterats och rapporterats till Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, genom användning eller fortsatt användning av minst en av följande åtgärder för att minska bifångsterna:
Alternativa eller nya redskapstyper och redskapsmodifieringar.
Tids- och områdesbegränsningar samt områdesavstängningar och fredningsperioder för fiske i fall där det finns en större risk för interaktion med havssköldpaddor.
Effektiv märkning av fasta nätredskap som gör det möjligt för havssköldpaddor att upptäcka dem, såsom användning av nätfärger, lätta passiva reflektorer, tjockare garndiameter, korkar eller andra material i nätet.
Ändringar av fiskebeteende och fiskestrategi (t.ex. förkortad nedsänkningstid, osv.).
Kräva att snörpvads-/ringnotsfartyg som för deras flagg
undviker att inringa havssköldpaddor i den mån det är praktiskt möjligt,
frisläpper havssköldpaddor som är inringade eller insnärjda, inklusive i en FAD-anordning, när så är möjligt, och
säkerställer att de FAD-anordningar som sätts ut är tillverkade i enlighet med bilaga X för att effektivt undanröja risken för insnärjning av havssköldpaddor.
Vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa ett säkert frisläppande av havssköldpaddor på ett sätt som maximerar sannolikheten för deras överlevnad genom att kräva att
snörpvads-/ringnotsfartyg och långrevsfartyg samt andra typer av fartyg som för deras flagg och som använder redskap som kan snärja havssköldpaddor har anordningar för att avlägsna krokar, linavbitare och korgar eller håvar ombord, beroende på vad som är lämpligt för varje redskapstyp och i överensstämmelse med bästa praxis för hantering och frisläppande av havssköldpaddor i FAO:s riktlinjer för att minska dödligheten bland havssköldpaddor vid fiske (2009) (FAO:s riktlinjer),
ägarna, operatörerna och besättningsmedlemmarna på de fartyg som avses i led i) samt eventuella observatörer ombord använder den utrustning som avses i det ledet i enlighet med de säkra metoder för hantering och frisläppande av havssköldpaddor som anges i bilaga VI och i överensstämmelse med FAO:s riktlinjer,
ägarna, operatörerna och besättningsmedlemmarna på de fartyg som avses i led i) uppmanas att genomgå utbildning i hur utrustningen som avses i det ledet används.
Kräva att deras fiskare på fartyg som fiskar efter arter som omfattas av Iccat-konventionen så snart som möjligt, om det är praktiskt möjligt, tar ombord fångade havssköldpaddor som är komatösa eller som inte rör sig och bemödar sig om deras återhämtning, bland annat genom återupplivning i enlighet med avsnitt C i bilaga VI, innan den återförs till vattnet.
Säkerställa att fiskare är medvetna om och använder lämpliga metoder för begränsning och hantering enligt bilaga VI.
Trots vad som sägs i första stycket får en medlemsstat, för fartyg med en total längd på under 15 meter och när en extraordinär säkerhetsrisk föreligger som förhindrar placering av en observatör ombord, använda en alternativ vetenskaplig övervakningsmetod som samlar in data och som är likvärdig med de som specificeras i den här förordningen, på ett sätt som säkerställer jämförbar täckning. Alternativa metoder som genomförs enligt detta stycke ska innan de genomförs godkännas av Iccat vid Iccats årsmöte.
I Medelhavet
ska punkt 2a inte tillämpas,
ska punkterna 4 och 5 tillämpas från och med den 1 januari 2026.
Artikel 42
Rapporteringsskyldigheter i fråga om havssköldpaddor
Medlemsstaterna ska samla in och senast den 30 juni varje år till kommissionen översända information om sina fiskefartygs interaktioner med havssköldpaddor, per redskapstyp, i fiske som bedrivs inom ramen för Iccat. Kommissionen ska vidarebefordra informationen till Iccats sekretariat senast den 31 juli varje år. Denna information ska omfatta följande:
Fångstnivåer, redskapskarakteristik, tidpunkter och positioner, målarter samt status (dvs. om enskilda exemplar kastats överbord döda eller släppts tillbaka levande).
Uppgifter om interaktioner med havssköldpaddor fördelade per art.
Arten av krokning eller insnärjning (inbegripet i FAD-anordningar), typ av bete, krokarnas storlek och typ, och storleken på djuret.
AVDELNING III
GEMENSAMMA KONTROLLÅTGÄRDER
KAPITEL I
Tillstånd
Artikel 44
Iccats register över stora fiskefartyg
Artikel 44a
Kontrollsystem för fartyg
Om fiskefartyg har installerat övervakningsutrustning i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009, ska medlemsstaterna säkerställa att övervakningsutrustningen på de fartyg som för deras flagg ständigt och oavbrutet är i drift och att informationen samlas in och överförs till medlemsstatens behöriga myndigheter minst en gång i timmen för snörpvads-/ringnotsfartyg och minst en gång varannan timme för alla andra fartyg som bedriver riktat fiske efter Iccat-arter.
Om den övervakningsutrustning som ett unionsfiskefartyg är utrustat med drabbas av ett tekniskt fel eller driftstopp ska utrustningen repareras eller bytas ut så snart som möjligt och under alla omständigheter inom en månad från händelsen, såvida inte fartyget inte längre är verksamt i Iccat-konventionsområdet. Unionsfiskefartyg får inte påbörja en fiskeresa utan att övervakningsutrustningen har reparerats eller bytts ut.
KAPITEL II
Befraktning
Artikel 45
Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på andra befraktningsavtal än bareboat-charter, mellan unionens och avtalsslutande parters fångstfartyg, där de unionsfångstfartyg som berörs inte byter flagg.
Artikel 46
Allmänna bestämmelser
Unionsfångstfartyg får delta i ett befraktningsavtal med avtalsslutande parter endast om de i egenskap av befraktade fartyg uppfyller följande villkor:
De befraktade fartygen ska ha ett fisketillstånd som utfärdats av den befraktande avtalsslutande parten och får inte vara upptagna i Iccats IUU-förteckning.
De befraktade fartygen ska inte ges tillstånd att fiska enligt fler än ett befraktningsavtal under samma period.
De befraktade fartygens fångster får endast lossas i de befraktande avtalsslutande parternas hamnar, såvida inte annat föreskrivs i befraktningsavtalet.
Befraktningsföretaget ska vara lagligt etablerat i den befraktande avtalsslutande parten.
Artikel 47
Anmälan
KAPITEL III
Fångstkontroll
Artikel 48
Efterlevnad av krav vad gäller kvoter och minsta tillåtna storlekar
Artikel 49
Fångstprovtagning
Artikel 50
Rapportering av fångst och fiskeansträngning
Om inte annat fastställs av kommissionen i syfte att iaktta de årliga frister som fastställts av Iccat ska medlemsstaterna senast den 30 juni varje år översända följande uppgifter till kommissionen (uppdrag I-data):
Uppgifter om flottans egenskaper för det föregående året.
Uppskattningar av årliga nominella fångster (inbegripet uppgifter om bifångster och utkast) rörande Iccat-arter för det föregående året.
Om inte annat fastställs av kommissionen i syfte att iaktta de årliga frister som fastställts av Iccat ska medlemsstaterna senast den 30 juni varje år översända följande uppgifter (uppdrag II-data) rörande Iccat-arter till kommissionen:
Det föregående årets fångst och fiskeansträngning med detaljerade uppgifter om plats och tid. Dessa uppgifter ska inbegripa uppskattningar av mängden fisk som kastats överbord och antalet frisläppta exemplar med uppgift om status (döda eller levande).
Alla uppgifter de förfogar över när det gäller fångster inom fritidsfisket för det föregående året.
KAPITEL IV
Omlastning
Artikel 51
Tillämpningsområde
Detta kapitel ska tillämpas på omlastning enligt följande:
Omlastningar som utförs inom Iccats konventionsområde när det gäller Iccat-arter och andra arter som fångats tillsammans med dessa arter.
Omlastningar som utförs utanför Iccats konventionsområde när det gäller Iccat-arter som fångats i Iccats konventionsområde och andra arter som fångats tillsammans med dessa arter.
Artikel 52
Omlastning i hamn
Artikel 53
Omlastning till havs
Omlastningar till havs som görs av stora pelagiska långrevsfartyg ska utföras enlighet med artiklarna 54–60.
Artikel 54
Iccats register över transportfartyg
Den anmälan som avses i punkterna 2 och 3 ska vara i det format och ha den utformning som fastställs av Iccats sekretariatschef och ska innehålla följande uppgifter:
Artikel 55
Tillstånd till stora pelagiska långrevsfartyg att utföra omlastning i Iccats konventionsområde
Den anmälan som avses i punkterna 2 och 3 ska vara i det format och ha den utformning som fastställs av Iccats sekretariat och ska innehålla följande uppgifter:
Artikel 56
Förhandsgodkännande för omlastning till havs
För att få de förhandstillstånd som avses i punkterna 1 och 2 ska befälhavaren på eller ägaren till det stora pelagiska långrevsfartyget minst 24 timmar före den planerade omlastningen anmäla följande uppgifter till sin flaggmedlemsstats myndigheter och till den avtalsslutande kustparten:
Namnet på det stora pelagiska långrevsfartyget och dess nummer i Iccats register över stora pelagiska långrevsfartyg med tillstånd att utföra omlastning till havs.
Transportfartygets namn och dess nummer i Iccats register över transportfartyg.
Uppgift om den produkt som ska omlastas, per art, om arten är känd, och om möjligt per bestånd.
Uppgift om de kvantiteter Iccat-arter, om möjligt per bestånd, som ska omlastas.
De kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med Iccat-arter, per art, om arten är känd, som ska omlastas.
Datum och plats för omlastningen.
Det geografiska ursprunget för fångsterna per art och, i tillämpliga fall, per bestånd, i överensstämmelse med Iccats statistiska områden.
Artikel 57
Iccats omlastningsdeklaration
Artikel 58
Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs
Artikel 58a
Hälsa och säkerhet för observatörer i Iccats regionala observatörsprogram för omlastning till havs
Medlemsstaterna ska säkerställa att varje fartyg som för deras flagg och har en regional Iccat-observatör ombord vid varje resa har lämplig säkerhetsutrustning för hela resan, däribland
en livflotte med tillräcklig kapacitet för alla personer ombord, med ett tillhörande inspektionsintyg som är giltigt under hela den tid som observatören är utstationerad,
livvästar eller överlevnadsdräkter i tillräckligt antal för alla personer ombord, som uppfyller internationella standarder, och
en korrekt registrerad radiofyr för lokalisering av nödställda (emergency position indicating radio beacon, EPIRB) och en radartransponder för sök och räddning (search and rescue transponder, SART) vars giltighetstid inte får löpa ut innan observatörens utstationering avslutas.
Artikel 59
Rapporteringsskyldigheter
Flaggmedlemsstaten för stora pelagiska långrevsfartyg som har omlastat och flaggmedlemsstaten för transportfartyg som har mottagit omlastningar under det föregående året ska senast den 15 augusti varje år sända följande till kommissionen:
De kvantiteter av Iccat-arter, per art och om möjligt per bestånd, som omlastades under det föregående året.
De kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med Iccat-arter, per art, om arten är känd, och som omlastades under det föregående året.
Förteckningen över de stora pelagiska långrevsfartyg som har omlastat under det föregående året.
En övergripande rapport omfattande en utvärdering av innehållet och slutsatserna i rapporterna från de regionala Iccat-observatörerna på de transportfartyg som har mottagit omlastning från flaggmedlemsstaternas stora pelagiska långrevsfartyg.
Artikel 60
Överensstämmelse mellan rapporterade uppgifter
Flaggmedlemsstaterna för stora pelagiska långrevsfartyg som gör omlastningar till havs ska granska den information som mottagits enligt denna förordning för att fastställa överensstämmelsen mellan de rapporterade fångsterna, omlastningarna och landningarna för varje fartyg, vid behov även i samarbete med landningsstaten. Denna kontroll ska utföras på ett sådant sätt att fartyget utsätts för minsta möjliga störning eller olägenhet och så att den inte förorsakar någon försämring av fiskens kvalitet.
KAPITEL V
Vetenskapligt observatörsprogram
Artikel 61
Inrättande av nationella vetenskapliga observatörsprogram
Medlemsstaterna ska inrätta nationella vetenskapliga observatörsprogram för att säkerställa följande:
Minst 5 % observatörstäckning för fiskeansträngningen inom vart och ett av följande fisken: pelagiskt långrevsfiske, snörpvads-/ringnotsfiske, spöfiske, fiske med fällor, garn- och trålfiske, som är riktat mot Iccat-arter.
För befraktade fartyg, genom undantag från led a, minst 10 % observatörstäckning för fiskeansträngningen inom vart och ett av följande fisken: pelagiskt långrevsfiske, snörpvads-/ringnotsfiske och spöfiske.
En representativ täckning i tid och rum av flottans insatser i syfte att säkerställa att lämpliga och användbara data samlas in, med beaktande av de enskilda flottornas och fiskenas egenskaper.
Datainsamling avseende alla aspekter av fisket, inklusive fångst, i enlighet med artikel 63.1.
Den observatörstäckning i procent som avses i punkt 1 a och b ska beräknas enligt följande:
För snörpvads-/ringnotsfiske, i antal drag eller fiskeresor.
För pelagiskt långrevsfiske, i antal fiskedagar, drag eller fiskeresor.
För spöfiske och fiske med fällor, i fiskedagar.
För fiske med nät/garn, i fisketimmar eller fiskedagar.
För trålfiske, i tråldrag eller fiskedagar.
Artikel 62
De vetenskapliga observatörernas kvalifikationer
Medlemsstaterna ska säkerställa att observatörer har följt den utbildning som krävs, är välkvalificerade och har godkänts innan de placeras ut. Observatörerna ska ha följande kvalifikationer:
Tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna identifiera arter och samla in uppgifter om olika redskapskombinationer.
Tillräcklig kunskap om Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder.
Förmåga att göra korrekta iakttagelser och registrera de data som ska samlas in enligt programmet.
Förmåga att samla in biologiska prov.
Inte vara en besättningsmedlem på det fiskefartyg som är föremål för observation.
Inte vara anställd av ett företag vars fartyg deltar i det fiske som är föremål för observation.
Artikel 63
De vetenskapliga observatörernas ansvarsområden
Varje medlemsstat ska kräva av observatörerna att de utför särskilt följande uppgifter:
Registrerar och rapporterar om det observerade fartygets fiskeverksamhet, varvid minst följande ska ingå:
Insamling av data, inklusive en kvantifiering av totala målfångster, bifångster och utkast (inbegripet hajar, havssköldpaddor, marina däggdjur och havsfåglar), uppskattning eller mätning av storlekssammansättning, beroende på vad som är praktiskt möjligt, status (dvs. som behållits ombord, kastats överbord döda, släppts levande) och insamling av biologiska prover för livscykelstudier (t.ex. gonader, otoliter, fenstrålar, fjäll).
Information om alla märkestaggar som påträffas.
Uppgifter om fiskeinsats, inbegripet fångstplatsens koordinater (latitud och longitud), uppgifter om fiskeansträngning (t.ex. antal drag, antal krokar), datum för varje fiskeinsats, inklusive, i tillämpliga fall, start- och stopptider för fiskeverksamheten, användning av föremål som samlar fisk, inbegripet FAD-anordningar, och allmäntillståndet hos frisläppta djur med avseende på överlevnadsförmåga (dvs. död eller levande, skadad).
Observerar och registrerar tillämpningen av bifångstbegränsande åtgärder och annan relevant information.
Så långt möjligt observerar och rapporterar om miljöförhållanden (t.ex. sjögång, väderförhållanden och hydrologiska parametrar).
Observerar och rapporterar om FAD-anordningar i enlighet med Iccats regionala observatörsprogram som antagits inom ramen för det fleråriga bevarande- och förvaltningsprogrammet för tropisk tonfisk.
Utför alla andra vetenskapliga uppgifter enligt rekommendationer från Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik och enligt överenskommelse med kommissionen.
Medlemsstaterna ska säkerställa att observatörer
inte stör fartygets elektroniska utrustning,
är väl förtrogna med de förfaranden vid nödsituationer som tillämpas ombord på fartyget, inklusive med placeringen av livbåtar, brandsläckare och första hjälpen-utrustningen,
vid behov kommunicerar med befälhavaren om frågor och arbetsuppgifter som är relevanta för observatörer,
inte hindrar eller stör fiskeverksamheten eller den normala driften av fartyget,
deltar i avrapporteringar med lämpliga företrädare för det vetenskapliga institut eller den nationella myndighet som ansvarar för genomförandet av observatörsprogrammet.
Befälhavaren på fartyget till vilket observatören är utstationerad ska
tillåta lämpligt tillträde till fartyget och dess insatser,
tillåta observatören att utföra sina observationsuppgifter på ett effektivt sätt, inbegripet genom att
ge lämpligt tillträde till fartygets redskap, dokumentation (inklusive elektroniska loggböcker och loggböcker i pappersformat) och fångst,
oavsett tidpunkt kommunicera med lämpliga företrädare för det vetenskapliga institutet eller den nationella myndigheten,
säkerställa lämpligt tillträde till elektronisk och annan utrustning som är relevant för fiske, inklusive
säkerställa att ingen ombord på det observerade fartyget manipulerar eller förstör observatörsutrustning eller -dokumentation, hindrar, stör eller på annat sätt agerar på ett sätt som kan innebära att observatören i onödan hindras från att utföra sina observatörsuppgifter,
bereda observatörerna inkvartering, inklusive kost, logi och tillgång till lämpliga hygien- och sjukvårdsinrättningar, av samma standard som de som tillhandahålls fartygsbefäl,
ge observatörerna tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att utföra observatörsuppgifter, samt erforderligt utrymme på däck för att utföra observatörsuppgifter.
Varje medlemsstat ska
kräva att fartyg som för dess flagg, när de fiskar efter Iccat-arter, medför en vetenskaplig observatör ombord i enlighet med denna förordning,
övervaka sina observatörers säkerhet,
när så är möjligt och lämpligt, uppmuntra sitt vetenskapliga institut eller sin nationella myndighet att ingå överenskommelser med andra medlemsstaters eller Iccat-parters vetenskapliga institut eller nationella myndigheter om utbyte av observatörsrapporter och observatörsdata,
i sin årsrapport tillhandahålla särskild information, som kan användas av kommissionen och Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, om genomförandet av Iccats rekommendation 16-14, som ska omfatta
uppgifter om de vetenskapliga observatörsprogrammens struktur och utformning, inklusive bland annat
antalet övervakade fartyg, täckningsnivå som uppnåtts per fiske och redskapstyp, och uppgifter om hur dessa täckningsnivåer har beräknats,
efter den första inlämningen av den information som krävs enligt led d i, rapportera om förändringar i observatörsprogrammens struktur och utformning i den årliga rapporten endast när sådana ändringar uppstår och fortsätta att årligen lämna den information som krävs enligt led d ii till kommissionen,
varje år, med användning av särskilda elektroniska format framtagna av Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik, lämna information till den kommittén som samlats in genom inhemska observatörsprogram i syfte att användas av kommissionen, särskilt för beståndsbedömning och andra vetenskapliga ändamål, i linje med förfaranden som har införts för andra datarapporteringskrav och i överensstämmelse med inhemska krav i fråga om konfidentialitet,
säkerställa att dess observatörer använder tillförlitliga datainsamlingsprotokoll när de utför sina uppgifter enligt punkterna 1 och 2, inklusive, när så krävs och är lämpligt, med hjälp av fotografering.
Artikel 64
Inlämning av insamlade uppgifter
Senast den 30 juni varje år ska medlemsstaterna lämna in de uppgifter som samlats in inom ramen för deras nationella vetenskapliga observatörsprogram till kommissionen. Kommissionen ska vidarebefordra uppgifterna till Iccats sekretariat senast den 31 juli varje år.
KAPITEL VI
Kontroll av tredjeländers fiskefartyg i medlemsstaternas hamnar
Artikel 65
Rapporteringsskyldigheter vad gäller utsedda hamnar och kontaktpunkter
Medlemsstater som önskar bevilja tillträde till sina hamnar för fiskefartyg från tredjeland som ombord medför Iccat-arter eller fiskeriprodukter som härrör från Iccat-arter, vilka inte tidigare har landats eller omlastats i hamnar, ska
utse de egna hamnar till vilka fiskefartyg från tredjeland får begära tillträde enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 1005/2008,
utse en kontaktpunkt för mottagande av ett förhandsmeddelande enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1005/2008,
utse en kontaktpunkt för överföring av hamninspektionsrapporter i enlighet med artikel 66 i den här förordningen.
Artikel 66
Rapporteringsskyldigheter vad gäller hamninspektioner
KAPITEL VII
Tillsynsåtgärder
Artikel 66a
Iakttagelser av fartyg
När ett fartyg iakttagits enligt punkt 1 ska den berörda medlemsstaten (den iakttagande medlemsstaten) utan onödigt dröjsmål anmäla detta till de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten, i den fördragsslutande part som är flaggstat eller i den icke fördragsslutande part som är flaggstat för det iakttagna fartyget, och överlämna eventuella dokumenterade bilder av fartyget, och
om det iakttagna fartyget för en medlemsstats flagg, ska flaggmedlemsstaten, utan onödigt dröjsmål, vidta lämpliga åtgärder med avseende på det berörda fartyget; både den iakttagande medlemsstaten och det iakttagna fartygets flaggmedlemsstat ska lämna information om iakttagelsen till kommissionen och Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA), inbegripet uppgifter om eventuella vidtagna uppföljningsåtgärder,
om det iakttagna fartyget för en annan fördragsslutande parts flagg, en icke fördragsslutande parts flagg eller om fartygets flagg inte kan fastställas eller om det saknar nationalitet, ska den iakttagande medlemsstaten, utan onödigt dröjsmål, tillhandahålla kommissionen och Europeiska fiskerikontrollbyrån all lämplig information om iakttagelsen; kommissionen ska, när så är lämpligt, vidarebefordra informationen om iakttagelsen till Iccats sekretariat.
Artikel 67
Påstådda överträdelser som rapporteras av medlemsstaterna
Artikel 68
Iccats preliminära IUU-förteckning
Medlemsstaterna ska noga övervaka de fartyg som finns upptagna i Iccats preliminära IUU-förteckning, som skickas ut av Iccats sekretariatschef, i syfte att fastställa vilken verksamhet som bedrivs av dessa fartyg och konstatera eventuella ändringar vad gäller fartygens namn, flagg eller registrerade ägare.
Artikel 69
Påstådd bristande efterlevnad som rapporteras av Iccats sekretariatschef
Artikel 69a
IUU-fartyg
Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som är upptagna i Iccats IUU-förteckning inte får landa, omlasta, tanka, fylla på förråd eller utföra andra affärstransaktioner.
Artikel 70
Påstådda överträdelser som rapporteras av en avtalsslutande part
AVDELNING IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 71
Årsrapport
Artikel 72
Konfidentialitet
De data som samlas in och utbyts inom ramen för denna förordning ska behandlas i enlighet med tillämpliga regler om konfidentialitet i enlighet med artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 73
Ändringsförfarande
Där det är nödvändigt för att i unionsrätten genomföra ändringar av befintliga Iccat-rekommendationer som blir bindande för unionen, samt i den mån ändringarna av unionsrätten inte går längre än Iccat-rekommendationerna, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 74 i syfte att ändra följande:
Bilagorna I–X.
Kapacitetsbegränsningarna för tropisk tonfisk enligt artikel 5a kopplade till rapporteringen av den årliga fiskeplan och förvaltningsplan för fiskekapaciteten som avses i punkt 2 i den artikeln, samt antalet stödfartyg som avses i punkt 3 i den artikeln.
De frister som fastställs i artiklarna 7.1, 8, 9.1, 14.1, 18, 20.2, 20.3 och 20.4, 22.2, 23.1 och 23.2, 26.1 och 26.3, 40.1, 42.1, 44.3, 47.2, 48.1 och 48.2, 50.1 och 50.2, 56.3, 57.1, 57.2 och 57.3, 59.1 och 59.2, 64, 65.2, 66.1 och 66.2, 67.1 och 67.2, 69.2, 70.2, 70.3 och 70.5 samt 71.1.
Den årliga kvotöverföringen för storögd tonfisk enligt artikel 8a.
Kraven för FAD-anordningar enligt artikel 10.1 och 10.2.
Hänvisningarna till de rekommendationer från Iccat som avses i artiklarna 10.2, 28, 27.3, 29b.2 och 29b.3, 36a.2, 58a.2 och 58a.4, artikel 63.4 d och artikel 66a.2.
Den lägsta nivån av observatörstäckning enligt artikel 14.2.
Restriktionerna vad gäller antalet unionsfångstfartyg som bedriver riktat fiske efter nordatlantisk långfenad tonfisk enligt artikel 17.
Den årliga kvotöverföringen för nord- och sydatlantisk långfenad tonfisk enligt artikel 17b.
Förvaltningsplaner för nordatlantisk svärdfisk enligt artikel 18.
Den årliga kvotöverföringen för nord- och sydatlantisk svärdfisk enligt artikel 18b.
De minsta tillåtna storlekar som anges i artiklarna 19.1 och 19.2, 24.2, 29.2 och 29.3.
De toleransgränser som anges i artiklarna 19.2 och 19.3, 21 och 24.3.
De tekniska specifikationer för krokar och långrevar som anges i artiklarna 25 och 38.5 b.
Den vetenskapliga observatörstäckning som fastställs i artiklarna 29.1 och 61.1 a och b.
Den typ av information och data som anges i artiklarna 11.1, 11.2 och 11.3, 12, 20.2, 26.1, 42.1, 50.1 och 50.2, 54.4, 55.4, 56.3 och 59.1.
Det högsta antal mätbojar som anges i artikel 9.4.
Kraven i syfte att maximera överlevnaden för havssköldpaddor enligt artikel 41.
Beräkningen av täckning uttryckt i procent enligt artikel 61.2.
Artikel 74
Utövande av delegeringen
Artikel 75
Kommittéförfarande
Artikel 76
Ändringar av förordning (EG) nr 1936/2001
I förordning (EG) nr 1936/2001, ska artiklarna 4, 5, 6, 6a, 7, 8a, 8b, 8c, 9, 9a och 10–19 utgå.
Artikel 77
Ändringar av förordning (EG) nr 1984/2003
Förordning (EG) nr 1984/2003 ska ändras på följande sätt:
I artikel 3 ska följande led läggas till:
”g) |
stora fiskefartyg : fiskefartyg med en total längd på 20 meter eller mer, |
h) |
stora pelagiska långrevsfartyg : pelagiska långrevsfartyg med en total längd på 24 meter eller mer.” |
I artikel 4.2 ska följande led läggas till:
”c) Om fisket har bedrivits av ett stort fiskefartyg ska statistikdokumentet endast godtas om fartyget är upptaget i Iccats register över fartyg”.
I artikel 5.2 ska följande led läggas till:
”c) Om fisket har bedrivits av ett stort fiskefartyg ska statistikdokumentet endast valideras om fartyget är upptaget i Iccats register över fartyg”.
I kapitel 2 ska följande avsnitt läggas till:
Krav som ska uppfyllas av medlemsstaterna med avseende på omlastade produkter i Iccats konventionsområde
Artikel 7a
Statistikdokument och rapportering
Artikel 78
Ändringar av förordning (EG) nr 520/2007
I förordning (EG) nr 520/2007 ska artikel 4.1, avdelning II och bilagorna II, III och IV utgå.
Artikel 79
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
ICCAT-arter
Familj |
Latinskt namn |
Svenskt namn |
Scombridae |
Acanthocybium solandri |
Wahoo |
Allothunnus fallai |
Slank tonfisk |
|
Auxis rochei |
Auxid |
|
Auxis thazard |
Fregattauxid |
|
Euthynnus alletteratus |
Tunnina |
|
Gasterochisma melampus |
Fjärilstonfisk |
|
Katsuwonus pelamis |
Bonit |
|
Orcynopsis unicolor |
Ostrimmig pelamid |
|
Sarda sarda |
Ryggstrimmig pelamid |
|
Scomberomorus brasiliensis |
Brasiliansk kungsmakrill |
|
Scomberomorus cavalla |
Kungsmakrill |
|
Scomberomorus maculatus |
Fläckig kungsmakrill |
|
Scomberomorus regalis |
Karibisk kungsmakrill |
|
Scomberomorus tritor |
Afrikansk kungsmakrill |
|
Thunnus alalunga |
Långfenad tonfisk |
|
Thunnus albacares |
Gulfenad tonfisk |
|
Thunnus atlanticus |
Karibisk tonfisk |
|
Thunnus maccoyii |
Sydlig tonfisk |
|
Thunnus obesus |
Storögd tonfisk |
|
Thunnus thynnus |
Blåfenad tonfisk |
|
Istiophoridae |
Istiophorus albicans |
Segelfisk |
Makaira indica |
Svart marlin |
|
Makaira nigricans |
Blå marlin |
|
Tetrapturus albidus |
Vit marlin |
|
Tetrapturus belone |
Medelhavsspjutfisk |
|
Tetrapturus georgii |
Rundfjällig spjutfisk |
|
Tetrapturus pfluegeri |
Långnosad spjutfisk |
|
Xiphiidae |
Xiphias gladius |
Svärdfisk |
Alopiidae |
Alopias superciliosus |
Storögd rävhaj |
Alopias vulpinus |
Rävhaj |
|
Carcharhinidae |
Carcharhinus falciformis |
Silkeshaj |
Carcharhinus galapagensis |
Galápagoshaj |
|
Carcharhinus longimanus |
Årfenhaj |
|
Prionace glauca |
Blåhaj |
|
Lamnidae |
Carcharodon carcharias |
Vithaj |
Isurus oxyrinchus |
Mako |
|
Isurus paucus |
Långfenad mako |
|
Lamna nasus |
Håbrand |
|
Sphyrnidae |
Sphyrna lewini |
Flerhornig hammarhaj |
Sphyrna mokarran |
Stor hammarhaj |
|
Sphyrna zygaena |
Slät hammarhaj |
|
Rhincodontidae |
Rhincodon typus |
Valhaj |
Pseudocarchariidae |
Pseudocarcharias kamoharai |
Krokodilhaj |
Cetorhinidae |
Cetorhinus maximus |
Brugd |
Dasyatidae |
Pteroplatytrygon violacea |
Violett spjutrocka |
Mobulidae |
Manta alfredi |
Ej tillämpligt (1) |
Manta birostris |
Manta |
|
Mobula hypostoma |
Svenskt namn saknas |
|
Mobula japonica |
Ej tillämpligt (1) |
|
Mobula mobular |
Mindre djävulsrocka |
|
Mobula tarapacana |
Svenskt namn saknas |
|
Mobula thurstoni |
Svenskt namn saknas |
|
(1)
Allmän benämning saknas. |
BILAGA II
RIKTLINJER FÖR UTARBETANDE AV FÖRVALTNINGSPLANER FÖR ANORDNINGAR SOM SAMLAR FISK (FAD-ANORDNINGAR)
FAD-förvaltningsplanen för en avtalsslutande parts snörpvads-/ringnotsfartygs- eller spöfiskefartygsflottor måste innehålla följande:
Beskrivning
FAD-typer: AFAD = förankrade, DFAD = drivande
Typ av sjömärke/boj
Högsta antal FAD-anordningar som får utplaceras per snörpvads-/ringnotsfartyg och per FAD-typ
Minsta avstånd mellan AFAD-anordningar
Policy för minskning och användning av oavsiktliga bifångster
Beaktande av interaktion med andra redskapstyper
Förklaring eller policy vad gäller ”FAD-ägande”
Institutionella bestämmelser
Institutionellt ansvar för FAD-förvaltningsplanen
Ansökningsförfarande för godkännande av FAD-utplacering
Skyldigheter för fartygsägare och befälhavare vad gäller FAD-utsättning och FAD-användning
Policy för utbyte av FAD-anordningar
Kompletterande rapporteringsskyldigheter utöver denna förordning
Konfliktlösningspolitik avseende FAD-anordningar
Uppgifter om eventuella områdesavstängningar eller fredningstider, t.ex. territorialvatten, farleder, närhet till icke-industriellt fiske osv
Konstruktionsspecifikationer och konstruktionskrav för FAD-anordningar
Konstruktionsegenskaper för FAD-anordningar (beskrivning)
Belysningskrav
Radarreflektorer
Synlighetsavstånd
FAD-märken och FAD-identifiering
Märken och identifiering för radiobojar (krav om serienummer)
Märken och identifiering för bojar med ekolod (krav om serienummer)
Satellitsändare-mottagare
Forskning om biologiskt nedbrytbara FAD-anordningar
Förebyggande av förlust eller efterlämnande av FAD-anordningar
Förvaltning av bärgning av FAD-anordningar
Tillämpningsperiod för FAD-förvaltningsplanen
Medel för att övervaka och se över genomförandet av FAD-förvaltningsplanen
BILAGA III
FÖRTECKNING ÖVER ANTALET FAD-ANORDNINGAR SOM SÄTTS UT KVARTALSVIS
FAD-identifiering |
FAD-anordningar och typer av elektronisk utrustning |
Konstruktionsegenskaper för FAD-anordningar |
Anmärkning |
|||||
FAD-märke |
Tillhörande sjömärke ID |
FAD-typ |
Typ av tillhörande sjömärke och/eller elektronisk utrustning |
FAD: flytande del |
FAD: hängande undervattensstruktur |
|||
Dimensioner |
Material |
Dimensioner |
Material |
|||||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
(1)
Om FAD-märke och identifiering för tillhörande sjömärke (Beacon ID) saknas eller är oläsliga, ange detta och lämna all tillgänglig information som kan göra det möjligt att identifiera FAD-anordningens ägare.
(2)
Förankrad FAD-anordning, drivande naturlig FAD-anordning eller drivande artificiell FAD-anordning.
(3)
T.ex. GPS, ekolod, osv. Om ingen elektronisk utrustning är kopplad till FAD-anordningen, ange att sådan utrustning saknas.
(4)
T.ex. bredd, längd, höjd, djup, maskstorlek osv.
(5)
Ange strukturens material och materialet i den täckande delen och om de är biologiskt nedbrytbara.
(6)
T.ex. nät, rep, palmblad, osv., och ange materialets insnärjande egenskaper och/eller om det är biologiskt nedbrytbart.
(7)
Uppgifter om belysningsspecifikationer, radarreflektorer och synlighetsavstånd ska anges i detta avsnitt. |
BILAGA IV
KRAV BETRÄFFANDE OBSERVATÖRSPROGRAM FÖR FARTYG SOM FISKAR EFTER TROPISK TONFISK I DE GEOGRAFISKA OMRÅDEN DÄR FREDNINGSTIDEN OCH OMRÅDESAVSTÄNGNINGEN TILLÄMPAS
1. Observatörerna ska ha följande kvalifikationer för att fullgöra sina uppgifter:
2. Observatörerna ska inte tillhöra besättningen på det fiskefartyg som observeras och ska
vara medborgare i någon av de avtalsslutande parterna,
ha förmåga att utföra de uppgifter som anges i punkt 3,
inte ha aktuella ekonomiska intressen eller vinstintressen i fisket efter tropisk tonfisk.
Observatörens uppgifter
3. Observatörens uppgifter ska särskilt vara följande:
Att övervaka hur fiskefartyget efterlever de relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av Iccat-kommissionen.
Observatörerna ska särskilt
registrera och rapportera om den fiskeverksamhet som utförs,
observera och uppskatta fångster och kontrollera de uppgifter som förs in i loggboken,
observera och registrera fartyg som kan tänkas fiska i strid med Iccats bevarande- och förvaltningsåtgärder,
kontrollera fartygets position under fångstverksamheten,
utföra vetenskapligt arbete, exempelvis insamling av uppdrag II-data på begäran av Iccat, på grundval av direktiv från Iccats ständiga kommitté för forskning och statistik.
Att utan dröjsmål, med vederbörlig hänsyn till sin egen säkerhet, rapportera allt fiske i förbindelse med FAD-anordningar som har bedrivits av fartyget i det område och under den period som avses i artikel 11.
Att upprätta allmänna rapporter med sammanställning av information som insamlats enligt denna punkt 3 och ge befälhavaren möjlighet att lägga till relevant information i rapporterna.
4. Observatörerna ska behandla alla uppgifter som rör fiskefartygens fiskeverksamhet och omlastningar konfidentiellt och skriftligt godkänna detta krav som villkor för utnämning till observatör.
5. Observatörerna ska uppfylla de krav som fastställs i lagar och andra författningar i den flaggmedlemsstat som har jurisdiktion över det fartyg som observatören tilldelats.
6. Observatörerna ska respektera den hierarki och de allmänna uppföranderegler som gäller för all personal på fartyg, förutsatt att dessa regler inte inkräktar på observatörens skyldigheter enligt detta program eller på de skyldigheter som anges i punkt 7.
Flaggmedlemsstatens skyldigheter
7. Det ansvar som fiskefartygens och deras befälhavares flaggmedlemsstat har gentemot observatörerna ska särskilt omfatta följande:
Observatörerna ska ges tillgång till fartygets personal och till redskap och utrustning.
För att observatörerna lättare ska kunna utföra sina uppgifter enligt punkt 3 ska de på begäran också ges tillträde till följande utrustning, om sådan finns på det fartyg för vilket de har utsetts:
Utrustning för satellitnavigering.
Radarskärmar, när sådana används.
Elektroniska kommunikationsmedel.
Observatörerna ska beredas inkvartering, vari ingår kost, logi och tillgång till lämpliga sanitära anläggningar, av samma standard som den inkvartering som tillhandahålls fartygsbefäl.
Observatörerna ska ges tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att kunna utföra kontorsarbete samt erforderligt utrymme på däck för att utföra sina observationsuppgifter.
Flaggmedlemsstaten ska se till att befälhavare, besättning och fartygsägare inte hindrar, trakasserar, stör, påverkar, besticker eller försöker besticka observatörerna som utför sina uppgifter.
BILAGA V
TEKNISKA MINIMISTANDARDER FÖR BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
Begränsningsåtgärd |
Beskrivning |
Specifikation |
Utsättning av redskap på natten med minimal däcksbelysning. |
Ingen utsättning mellan nautisk soluppgång och nautisk solnedgång. Däcksbelysningen begränsas till ett minimum. |
Nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i tabellerna för relevant latitud, lokal tid och lokalt datum i Nautical Almanac. Minimal däcksbelysning bör inte leda till brott mot minimistandarderna för säkerhet och navigering. |
Linor med färgglada remsor avsedda att skrämma bort fåglar (torilinor). |
Torilinor ska användas vid utsättning av långrev i syfte att avskräcka fåglar från att närma sig tafsen. |
Fartyg med en längd på 35 m eller mer: — Använd minst 1 torilina. Där det är praktiskt lämpligt uppmanas fartygen att använda en extra toristolpe och torilina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög. Båda torilinorna bör användas samtidigt, en på vardera sidan av den långrev som satts ut. — Den del av torilinorna som befinner sig i luften måste vara minst 100 m lång. — Långa remsor av tillräcklig längd för att nå vattenytan vid lugnt väder ska användas. — Långa remsor ska sitta i intervall om högst 5 m. För fartyg med en längd under 35 m: — Använd minst 1 torilina. — Den del av torilinan som befinner sig i luften måste vara minst 75 m lång. — Långa och/eller korta (men längre än 1 m) remsor ska användas och sitta i intervall enligt följande: — — Korta: intervall på högst 2 m. — Långa: intervall på högst 5 m för torilinans första 55 m. Ytterligare riktlinjer för utformning och användning av torilinor anges i de kompletterande riktlinjerna för utformning och användning av torilinor nedan. |
Revar med sänken |
Sänken bör fästas på tafsen innan den sätts ut enligt följande: |
Mer än totalt 45 g vikter fästa inom 1 m från kroken eller mer än totalt 60 g vikter fästa inom 3,5 m från kroken eller mer än totalt 98 g vikter fästa inom 4 m från kroken. |
KOMPLETTERANDE RIKTLINJER FÖR UTFORMNING OCH ANVÄNDNING AV TORILINOR
Inledning
Tekniska minimistandarder för användning av torilinor återfinns i tabellen ovan. Dessa kompletterande riktlinjer har tagits fram som hjälp vid utarbetningen och genomförandet av reglerna om torilinor för långrevsfartyg. Dessa riktlinjer är relativt detaljerade, men förbättringar av torilinornas ändamålsenlighet och effektivitet genom försök med torilinor uppmuntras inom ramen för kraven i tabellen ovan. Riktlinjerna tar hänsyn till olika miljömässiga aspekter och driftsaspekter såsom väderleksförhållanden, utsättningsfart och fartygsstorlek, som alla påverkar torilinornas prestation och utformning när det gäller att skydda betet från fåglarna. Torilinans utformning och användning får ändras för att ta hänsyn till dessa variabler, under förutsättning att linans effektivitet inte äventyras. Vidareutveckling av torilinans utformning pågår och riktlinjerna kommer därför att ses över i framtiden.
Torilinans utformning
1. En lämplig anordning som släpas i vattnet på den del av torilinan som befinner sig i vattnet kan förbättra sträckningen av den del av linan som befinner sig i luften.
2. Delen ovanför vattenytan ska vara tillräckligt lätt och kunna röra sig på ett oförutsägbart sätt så att fåglarna inte vänjer sig vid den, men vara tillräckligt tung för att inte böjas av vinden.
3. Linan fästs bäst med en rejäl kättingslänk vid fartyget så att den inte trasslar in sig.
4. Remsorna ska vara gjorda av ett iögonfallande material som ger livliga oförutsägbara rörelser (t.ex. starkt tunt snöre överdraget med röd plast) och hänger ner från torilinan med en rejäl trevägslekare (återigen för att förhindra intrassling).
5. Varje remsa ska i sin tur bestå av två eller flera delar.
6. Varje remspar bör vara fastgjort med en klämma som kan tas av så att linan kan stuvas problemfritt.
Användning av torilinor
1. Linan ska hänga från en stolpe fastgjord i fartyget. Toristolpen ska vara så hög som möjligt så att linan skyddar betet en bra bit från fartygets akter och inte trasslar in sig i fiskeredskapet. Ju högre stolpe desto bättre skydd av betet. Till exempel kan en stolpe med en höjd av 7 meter ovanför vattenytan ge cirka 100 meter betesskydd.
2. Om fartyg bara använder en torilina bör denna sättas på vindsidan i förhållande till de sänkta betena. Om de agnade krokarna satts utanför kölvattnet bör torilinans fästpunkt vid fartyget sitta flera meter utanför fartygssidan på den sida av fartyget där betena har satts ut. Om fartyget använder två torilinor bör de agnade krokarna sättas ut inom det område som avgränsas av de två torilinorna.
3. Användning av flera torilinor uppmuntras för att skydda betena från fåglar i ännu högre grad.
4. Eftersom det finns risk för att linorna går av eller trasslar in sig bör det medföras extra torilinor ombord så att skadade linor kan ersättas och fisket fortsätta utan avbrott. Brytlänkar kan monteras på torilinan för att minimera säkerhets- och driftsproblem om ett långrevsflöte skulle snärja in sig i den del av torilinan som befinner sig i vattnet.
5. När det fiskas med en maskin som kastar ut bete måste torilinan och maskinen synkroniseras så att en maskin kastar betet direkt i det område som skyddas av torilinan. Om det används en maskin (eller flera maskiner) som kan kasta bete både åt babord och åt styrbord, bör det finns två torilinor.
6. När tafsar läggs ut manuellt bör fiskare säkerställa att de agnade krokarna och de avsnitt av tafsen som är lindade kastas ut under skydd av torilinan, så att propellerturbulensen undviks då denna kan bromsa sjunkhastigheten.
7. Fiskare uppmuntras att installera manuella, elektriska eller hydrauliska vinschar för att underlätta utsättning och inhalning av torilinor.
BILAGA VI
Säkra metoder för hantering och frisläppande av havssköldpaddor
A. Säker hantering och frisläppande för snörpvadsfartyg
1. När en havssköldpadda observeras i nätredskapet ska alla rimliga ansträngningar göras för att rädda havssköldpaddan innan den snärjs in i nätredskapet.
2. Havssköldpaddor får inte dras upp ur vattnet med en fiskelina som är fäst vid eller har snärjt havssköldpaddans kropp.
3. Om en havssköldpadda är insnärjd i nätredskapet ska upptagningen av redskapet stoppas så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet. Sköldpaddan ska befrias ur redskapet utan att den skadas innan upptagningen av redskapet återupptas.
4. Om en havssköldpadda, trots de åtgärder som vidtagits, av misstag förs ombord på fartyget och är levande och rör sig, eller död, ska havssköldpaddan släppas ut så snabbt som möjligt.
5. Om en havssköldpadda förs ombord på fartyget och är medvetslös eller inte rör sig ska återupplivningsförsök göras i enlighet med avsnitt C.
B. Säker hantering och frisläppande för långrevsfartyg
1. Om så är praktiskt möjligt, och om operatören eller besättningsmedlemmarna ombord är utbildade, ska medvetslösa havssköldpaddor tas ombord omedelbart.
2. Vid observation av en havssköldpadda ska fartygets hastighet och linans rullhastighet sänkas och fartygets riktning justeras så att det rör sig mot havssköldpaddan, så att spänningen på linan minimeras.
3. Havssköldpaddor får inte dras upp ur vattnet med en fiskelina som är fäst vid eller har snärjt havssköldpaddans kropp.
4. Om en havssköldpadda är för stor eller är hakad på ett sådant sätt att det inte går att ta ombord havssköldpaddan utan att den skadas ytterligare, ska saxar användas för att kapa linan och avlägsna så mycket lina som möjligt innan havssköldpaddan släpps fri.
5. Om en havssköldpadda upptäcks som är hakad eller insnärjd i långrevsredskap under upptagning, ska fartygsoperatören omedelbart upphöra med upptagningen till dess att havssköldpaddan har avlägsnats från långrevsredskapet eller förts ombord på fartyget.
6. Om en havssköldpadda är hakad på kroken på ett ytligt sätt eller en krok är fullt synlig ska kroken avlägsnas från havssköldpaddan så snabbt och försiktigt som möjligt. Om en krok inte kan avlägsnas från havssköldpaddan (om den till exempel har svalts eller sitter i gommen) ska linan kapas så nära kroken som möjligt.
7. Levande havssköldpaddor ska återföras till havet efter hantering på följande sätt:
Lägg fartygets motor i neutral växel så att propellern kopplas ur och fartyget stannar och släpp ut havssköldpaddan bort från den utrustning som använts.
Observera att havssköldpaddan är på säkert avstånd från fartyget innan propellern sätts i gång och insatsen fortsätter.
8. Om den havssköldpadda som förs ombord på fartyget är medvetslös eller inte rör sig ska återupplivningsförsök göras i enlighet med avsnitt C.
C. Återupplivning av en havssköldpadda ombord på fartyget
1. Vid hantering av en havssköldpadda ska försök göras att hålla djuret i skölden och undvika huvudet och halsen samt simfötterna.
2. Avlägsnande eller lossande av främmande föremål från havssköldpaddan, t.ex. plastföremål, nät eller krokar som sitter fast ska eftersträvas.
3. Havssköldpaddan ska placeras på sin buksköld (plastron) så att havssköldpaddan har rätt sida upp, är säkert isolerad och stillastående på en dämpad yta, t.ex. ett bildäck utan fälg, en båtkudde eller en repspole. Det primära syftet med den dämpade ytan är att lyfta havssköldpaddan från däcket för att lättare kunna hålla fast den. Höj bakdelen minst 15 cm under en period på 4 till 24 timmar. Höjden beror på sköldpaddans storlek. Större höjningar krävs för större havssköldpaddor. Vicka regelbundet havssköldpaddan försiktigt åt vänster och åt höger genom att hålla ryggsköldens (carapax) yttre kant och lyfta den ena sidan cirka 8 cm och sedan växla till andra sidan. Vidrör ögat försiktigt och kläm på svansen (reflextest) regelbundet för att se om havssköldpaddan reagerar.
4. Havssköldpaddor som återupplivas ska skuggas och hållas fuktiga eller blöta, men ska under inga omständigheter placeras i en behållare med vatten. En blöt handduk som placeras över huvudet, ryggskölden och simfötterna är den mest effektiva metoden för att hålla havssköldpaddan fuktig.
5. Havssköldpaddor som återupplivas och börjar röra på sig får släppas över aktern på fartyget endast när fiskeredskap inte används (dvs. inte aktivt sätts ned eller dras upp), när motorns växel är i neutralt läge och i områden där det är osannolikt att de kommer att fångas eller skadas av fartyg.
6. Havssköldpaddor som inte klarar reflextestet eller som inte rör sig inom 4 timmar (upp till 24 timmar om möjligt) ska återföras till vattnet på samma sätt som för havssköldpaddor som rör på sig.
BILAGA VII
OMLASTNING I HAMN
1. |
Omlastning i hamn utförd av unionsfartyg eller i unionens hamnar, av tonfisk och tonfiskliknande arter samt andra arter som fångas tillsammans med dessa arter i Iccats konventionsområde, ska ske enligt följande förfaranden: Anmälningsskyldigheter 2. Fiskefartyg
3. Mottagande fartyg
Samarbete mellan hamn- och landningsstat
Rapportering
|
BILAGA VIII
ICCATS REGIONALA OBSERVATÖRSPROGRAM FÖR OMLASTNING TILL HAVS
1. Medlemsstaterna ska kräva att transportfartyg som finns upptagna i Iccats register över fartyg med tillstånd att ta emot omlastningar i Iccats konventionsområde och som omlastar till havs har en regional Iccat-observatör ombord under varje omlastning i Iccats konventionsområde.
2. Observatörerna ska utses av Iccat och ska placeras ombord på transportfartyg med tillstånd att ta emot omlastningar i Iccats konventionsområde från stora pelagiska långrevsfartyg som för flagg från de avtalsslutande parter som genomför Iccats regionala observatörsprogram.
Utseende av observatörer
3. De utsedda observatörerna ska ha följande kvalifikationer för att fullgöra sina uppgifter:
Observatörens skyldigheter
4. Observatörerna ska
ha fullgjort den tekniska utbildning som krävs enligt de riktlinjer som fastställts av Iccat,
inte vara medborgare i det mottagande transportfartygets flaggstat,
kunna utföra de uppgifter som fastställs i punkt 5,
vara upptagna i den förteckning över observatörer som förs av Iccat,
inte vara medlemmar av besättningen på det stora pelagiska långrevsfartyget eller transportfartyget eller vara anställda av det företag som äger det stora pelagiska långrevsfartyget eller transportfartyget.
5. Observatören ska övervaka att det stora pelagiska långrevsfartyget och transportfartyget följer de relevanta bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av Iccat. Observatörens uppgifter ska särskilt vara följande:
Besöka det stora pelagiska långrevsfartyg som har för avsikt att lasta om till ett transportfartyg, med beaktande av de aspekter som tas upp i punkt 9 och innan omlastningen sker, i syfte att
kontrollera giltigheten av fiskefartygets tillstånd eller licens att fånga tonfisk och tonfiskliknande arter samt eventuella andra arter som fångas tillsammans med dessa arter i Iccats konventionsområde,
inspektera fiskefartygets förhandstillstånd för omlastning till havs utfärdat av den avtalsslutande part som är flaggstat och, om tillämpligt, av kuststaten,
kontrollera och registrera den sammanlagda kvantiteten fångst ombord per art och, om möjligt, per bestånd, och de kvantiteter som ska omlastas till transportfartyget,
kontrollera att det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg (VMS) fungerar och granska loggboken och kontrollera uppgifterna i denna, om möjligt,
kontrollera om någon del av fångsten ombord härstammar från överföringar från andra fartyg och kontrollera dokumentationen om sådana överföringar,
om det finns tecken på att fartyget har deltagit i någon form av överträdelser, omedelbart rapportera överträdelsen eller överträdelserna till befälhavaren på transportfartyget (med vederbörlig hänsyn tagen till eventuella säkerhetsaspekter) och till det företag som genomför observatörsprogrammet, som omedelbart ska vidarebefordra rapporten till myndigheterna i den avtalsslutande part vars flagg fiskefartyget för och
registrera resultatet av utförda arbetsuppgifter ombord på fiskefartyget i observatörsrapporten.
Observera transportfartygets verksamhet och
registrera och rapportera om den omlastningsverksamhet som utförs,
kontrollera fartygets position under omlastningen,
observera och uppskatta de kvantiteter av tonfisk och tonfiskliknande arter som omlastats per art, om arten är känd, och om möjligt, per bestånd,
observera och uppskatta de kvantiteter av andra arter som fångats tillsammans med tonfisk och tonfiskliknande arter, per art, om arten är känd,
kontrollera och registrera det berörda stora pelagiska långrevsfartygets namn och Iccat-nummer,
kontrollera uppgifterna i omlastningsdeklarationen, inbegripet genom jämförelse med det stora pelagiska långrevsfartygets loggbok, om möjligt,
certifiera uppgifterna i omlastningsdeklarationen,
kontrasignera omlastningsdeklarationen och
observera och uppskatta produktkvantiteterna per art när dessa lossas i den hamn där observatören har gått iland för att kontrollera att de överensstämmer med de kvantiteter som mottagits under omlastningen till havs.
Observatören ska vidare
upprätta en dygnsrapport avseende transportfartygets omlastningsverksamhet,
upprätta allmänna rapporter med sammanställning av information som insamlats i enlighet med observatörens arbetsuppgifter och ge befälhavaren möjlighet att lägga till relevant information i rapporterna,
lämna den allmänna rapport som avses i led b till Iccats sekretariat inom 20 dagar efter observationsperiodens slut,
utföra alla andra uppgifter som fastställs av Iccat.
6. Observatörerna ska behandla all information som rör det stora pelagiska långrevsfartygets fiskeverksamhet och all information som rör fartygets ägare konfidentiellt och skriftligt godkänna detta krav som villkor för att utses till observatör.
7. Observatörerna ska uppfylla de krav som fastställs i lagar och andra författningar i flaggmedlemsstaten för och, om tillämpligt, den kuststat som har jurisdiktion över det fartyg som observatören tilldelats.
8. Observatörerna ska respektera den hierarki och de allmänna regler för uppförande som gäller för alla fartygsbesättningar, förutsatt att dessa regler inte inkräktar på observatörernas skyldigheter enligt detta program eller på fartygsbesättningens skyldigheter enligt punkt 9.
Transportfartygets flaggstats ansvar
9. De villkor som är förknippade med genomförandet av det regionala observatörsprogrammet i förhållande till transportfartygens flaggstater och deras befälhavare ska i synnerhet omfatta följande:
Observatörerna ska ges tillgång till fartygets personal, till relevant dokumentation och till redskap och utrustning.
För att observatörerna lättare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt punkt 5 ska de på begäran också ges tillträde till följande utrustning, om sådan finns på det fartyg för vilket de har utsetts:
Utrustning för satellitnavigering.
Radarskärmar, när sådana används.
Elektroniska kommunikationsmedel.
Våg som används för vägning av omlastad produkt.
Observatörerna ska beredas inkvartering, inklusive kost, logi och tillgång till lämpliga sanitära anläggningar, som är av samma standard som den inkvartering som tillhandahålls fartygsbefäl.
Observatörerna ska ges tillräckligt utrymme på bryggan eller i styrhytten för att kunna utföra kontorsarbete samt erforderligt utrymme på däck för att utföra sina observationsuppgifter.
Observatörerna ska tillåtas att fastställa den mest fördelaktiga platsen och metoden för att kunna bevaka omlastningar och uppskatta de arter/bestånd och kvantiteter som omlastats. Befälhavaren på transportfartyget ska, med vederbörlig hänsyn till säkerhet och praktiska aspekter, tillgodose observatörernas behov, däribland att på begäran tillfälligt placera produkten på transportfartygets däck så att observatörerna kan inspektera den, och ge observatörerna tillräcklig tid att fullgöra sina uppgifter. Observationerna ska utföras på ett sätt som stör så lite som möjligt och så att de omlastade produkternas kvalitet inte äventyras.
Mot bakgrund av bestämmelserna i punkt 10 ska befälhavaren på transportfartyget säkerställa att observatören ges all nödvändig assistans för att säkerställa en säker transport mellan transportfartyget och fiskefartyget om väderförhållanden och andra villkor tillåter ett sådant utbyte.
Flaggstaterna ska säkerställa att befälhavare, besättning och fartygsägare inte hindrar, trakasserar, stör, påverkar, besticker eller försöker besticka observatörer som utför sina uppgifter.
Det stora pelagiska långrevsfartygets ansvar under omlastningar
10. Observatörer ska tillåtas besöka fiskefartyget, om väderförhållanden och andra villkor tillåter, och ska ges tillgång till all personal, all relevant dokumentation och alla utrymmen på fartyget som de behöver för att fullgöra sina åligganden enligt punkt 5. Fiskefartygets befälhavare ska säkerställa att observatören ges all nödvändig assistans för att säkerställa en säker transport mellan transportfartyget och fiskefartyget. Om förhållandena skulle vara sådana att de utgör en oacceptabel risk för observatörens välbefinnande, så att ett besök ombord på det stora pelagiska långrevsfartyget inte är möjligt innan omlastningen inleds, får omlastningsverksamheten ändå utföras.
Avgifter för observatörer
11. Kostnaderna för genomförandet av programmet ska finansieras av de avtalsslutande parter vars flagg de stora pelagiska långrevsfartyg som önskar utföra omlastningar för. Avgiften ska beräknas på grundval av den totala kostnaden för programmet. Avgiften ska betalas till ett särskilt konto som innehas av Iccats sekretariat och Iccats sekretariat ska förvalta kontot för genomförandet av programmet.
12. Inga stora pelagiska långrevsfartyg får delta i programmet för omlastning till havs om de avgifter som krävs enligt punkt 11 inte har erlagts.
BILAGA IX
Miniminormer för förfaranden för säker hantering och frisläppande i levande tillstånd av nord- och sydatlantisk mako
I denna bilaga anges miniminormer för säkra hanteringsmetoder för nord- och sydatlantisk mako och särskilda rekommendationer ges för både långrevsfiske och snörpvadsfiske.
Dessa miniminormer är lämpliga för levande mako när de släpps ut, oavsett om de omfattas av policyer om att de inte får behållas ombord eller om det sker frivilligt. Dessa miniminormer ersätter inte strängare säkerhetsbestämmelser som kan ha fastställts i nationell rätt.
Säkerheten först: Dessa miniminormer ska beaktas mot bakgrund av säkerheten och den praktiska genomförbarheten för besättningsmedlemmar. Besättningsmedlemmarnas säkerhet ska alltid komma först. Besättningsmedlemmarna ska åtminstone bära lämpliga handskar och undvika att arbeta runt hajarnas munnar.
Utbildning: Utbildningsmaterial finns tillgängligt för medlemsstaterna på de tre officiella Iccat-språken.
Utsläppsmetod: I största möjliga utsträckning ska alla hajar som släpps ut alltid stanna kvar i vattnet, såvida det inte är nödvändigt att ta ombord hajarna för artbestämning. Detta inbegriper att kapa linan för att frigöra hajen medan den är kvar i vattnet, använda bultsaxar eller anordningar för att avlägsna krokar för att om möjligt ta bort kroken, eller att skära linan så nära kroken som möjligt (och därigenom lämna kvar så lite släpande lina som möjligt).
Var förberedd: Redskapen ska förberedas i förväg (t.ex. kanvaser eller nätkorgar, bårar för att bära eller lyfta, nät med stora maskor eller rutnät för att täcka luckor eller lastutrymmen på snörpvadsfartyg och saxar med långa skaft och anordningar för att avlägsna krokar vid fiske med långrev, i enlighet med förteckningen i avsnitt E).
A. Allmänna rekommendationer för allt fiske:
1. Om det är operativt säkert att göra det ska fartyget stoppas eller dess hastighet sänkas avsevärt.
2. Om hajen är insnärjd (i nät, fiskelina osv.), ska nätet eller linan, om det är säkert, försiktigt skäras loss från hajen, och hajen ska så snabbt som möjligt släppas ut i havet när den inte längre är insnärjd.
3. Om möjligt, och samtidigt som hajen hålls i vattnet, ska hajens längd mätas.
4. För att förhindra bett ska ett föremål, t.ex. en fisk eller en stor pinne eller träpåk, placeras i käken.
5. Om, av någon anledning, en haj måste tas upp på däck ska tiden innan den återförs till vattnet minimeras för att öka dess överlevnadschans och minska riskerna för besättningsmedlemmarna.
B. Metoder för säker hantering för långrevsfiske:
1. För hajen så nära fartyget som möjligt utan att spänna tafsen för mycket för att undvika risken för att en krok som lossnar eller tafs som går av skjuter krok, sänken och andra delar mot fartygen och besättningsmedlemmarna i hög hastighet.
2. Fäst den bortre sidan av långrevens huvudlina vid båten så att inga kvarvarande redskap i vattnet drar i linan och hajen.
3. Om kroken sitter synligt i kroppen eller munnen, använd en anordning för att avlägsna kroken eller en bultsax med långt skaft för att avlägsna krokens hulling och avlägsna sedan kroken.
4. Om det inte går att ta bort kroken eller om kroken inte är synlig, ska linan (eller tafsen, armen) klippas av så nära kroken som möjligt (helst så att så lite lina och/eller armmaterial som möjligt blir kvar och inga sänken sitter fast i hajen).
C. Metoder för säker hantering för snörpvadsfiske:
1. För snörpvad: Håll uppsikt över nätredskapet så långt fram som möjligt för att upptäcka eventuella hajar tidigt och reagera snabbt. Undvik att lyfta upp hajarna i nätet mot kraftblocket. Sänk fartygets hastighet så att nätspänningen minskar så att den insnärjda hajen kan avlägsnas från nätredskapet. Använd vid behov saxar för att klippa av nätredskapet.
2. Om hajen är i håven eller på däck: Använd ett för ändamålet byggt stormaskigt lastnät, en kanvaskorg eller liknande anordning. Om fartygets utformning tillåter det, kan hajarna också frigöras genom att man tömmer håven direkt på ett lastutrymme och en ramp, som lyfts i en vinkel som ansluter till en öppning på översta däckets reling, utan att hajarna behöver lyftas eller hanteras av besättningsmedlemmarna.
D. Särskilda rekommendationer och metoder för säker hantering för alla fisken:
1. Lyft i största möjliga utsträckning inte hajarna från vattnet med hjälp av tafsen, särskilt inte om hajarna har fastnat, om det inte är nödvändigt att lyfta hajarna för artbestämning.
2. Lyft inte hajarna med tunna linor eller kablar eller enbart i stjärtfenan.
3. Slå inte en haj mot någon yta, till exempel för att avlägsna djuret från linan.
4. Försök inte att lossa krokar som sitter djupt och inte är synliga.
5. Försök inte att ta bort krokar genom att dra kraftigt i tafsen.
6. Skär inte av stjärtfenan eller någon annan kroppsdel.
7. Skär inte och slå inte hål i hajen.
8. Spetsa inte och sparka inte en haj, och stoppa inte in händerna i gälspringorna.
9. Utsätt inte hajen för sol under längre perioder.
10. Vira inte linan om fingrarna, händerna eller armarna när du för en haj till båten (det kan resultera i allvarliga skador).
E. Användbara redskap för säker hantering och säkert frisläppande:
Handskar (hajskinn är strävt; handskar säkerställer säker hantering av hajen och skyddar besättningsmedlemmarnas händer från bett).
Handduk eller trasa (en handduk eller en trasa indränkt i havsvatten kan placeras över hajens ögon för att hålla den lugn).
Anordningar för att avlägsna krokar (t.ex. pig tail-kroklossare, bultsax eller avbitartång).
Sele eller bår för hajar (vid behov).
Stjärtrep (för att säkra en haj som sitter fast i krok om den behöver avlägsnas från vattnet).
Saltvattenslang (om det förväntas ta mer än fem minuter att frisläppa en haj, placera en slang i munnen så att havsvatten strömmar in i den i lagom mängd; se till att däckpumpen har varit igång flera minuter innan den placeras i hajens mun).
Mätanordning eller mätmetod (t.ex. en stång, en lina och ett flöte eller ett måttband).
Datablad för registrering av alla fångster.
Märkningsutrustning (i tillämpliga fall).
BILAGA X
Riktlinjer för att minska de ekologiska effekterna av fad-anordningar i Iccat-fiske
1. FAD-anordningens ytstruktur får inte vara täckt, eller får, om täckt endast vara täckt med material som innebär minsta möjliga insnärjningsrisk för bifångstarter.
2. Delarna under FAD-anordningens ytstruktur ska uteslutande bestå av icke-snärjande material (t.ex. inget rep och ingen kanvas).
3. Vid utformningen av FAD-anordningar ska biologiskt nedbrytbart material prioriteras.
( 1 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.
( 2 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81).
( 4 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1).
( 6 ) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1251 av den 12 juli 2016 om antagande av ett flerårigt unionsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2017–2019 (EUT L 207, 1.8.2016, s. 113).
( 7 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.
( 8 ) Förfarandenummer 2015/0289(COD), ännu ej offentliggjord i EUT.
( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007 (EUT L 315, 30.11.2017, s. 1).”