This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02013R0347-20200331
Regulation (EU) No 347/2013 of the European Parliament and of the Council of 17 April 2013 on guidelines for trans-European energy infrastructure and repealing Decision No 1364/2006/EC and amending Regulations (EC) No 713/2009, (EC) No 714/2009 and (EC) No 715/2009 (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
02013R0347 — SV — 31.03.2020 — 006.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EGT L 115 25.4.2013, s. 39) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1391/2013 av den 14 oktober 2013 |
L 349 |
28 |
21.12.2013 |
|
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/89 av den 18 november 2015 |
L 19 |
1 |
27.1.2016 |
|
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/540 av den 23 november 2017 |
L 90 |
38 |
6.4.2018 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/942 av den 5 juni 2019 |
L 158 |
22 |
14.6.2019 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 |
L 158 |
54 |
14.6.2019 |
|
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/389 av den 31 oktober 2019 |
L 74 |
1 |
11.3.2020 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 347/2013
av den 17 april 2013
om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009
(Text av betydelse för EES)
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs riktlinjer för en snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, de prioriterade korridorer och områden för transeuropeisk energiinfrastruktur som anges i bilaga I (nedan kallade prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur).
2. Syftet med denna förordning är framför allt att
hantera identifieringen av sådana projekt av gemensamt intresse som är nödvändiga för att förverkliga prioriterade korridorer och områden och som omfattas av de energiinfrastrukturkategorier för el, gas, olja och koldioxid som anges i bilaga II (nedan kallade energiinfrastrukturkategorier),
underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att effektivisera, närmare samordna och påskynda tillståndsprocesserna och stärka allmänhetens medverkan,
tillhandahålla regler och riktlinjer för gränsöverskridande fördelning av kostnader och riskrelaterade incitament för projekt av gemensamt intresse,
fastställa villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen för projekt av gemensamt intresse.
Artikel 2
Definitioner
Utöver de definitioner som anges i direktiven 2009/28/EG, 2009/72/EG och 2009/73/EG samt i förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 gäller följande definitioner:
|
1. |
energiinfrastruktur : varje fysisk utrustning eller anläggning som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen och ett eller flera tredjeländer. |
|
2. |
övergripande beslut : det beslut eller den samling beslut av en eller flera myndigheter i en medlemsstat, med undantag för domstolar eller liknande organ, där det avgörs om en projektansvarig ska få eller inte få tillstånd att bygga energiinfrastruktur för att genomföra ett projekt, utan att det påverkar ett beslut som fattas inom ramen för ett administrativt överklagandeförfarande. |
|
3. |
projekt : en eller flera ledningar, rörledningssystem, anläggningar, utrustningar eller installationer, som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna. |
|
4. |
projekt av gemensamt intresse : projekt som är nödvändiga för att förverkliga de prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur som anges i bilaga I och som finns med i den unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse som avses i artikel 3. |
|
5. |
flaskhals i energiinfrastrukturen : begränsningar för de fysiska flödena i ett energisystem till följd av otillräcklig överföringskapacitet, vilket bland annat inbegriper avsaknad av infrastruktur. |
|
6. |
projektansvarig, någon av följande :
a)
en systemansvarig för överföringssystem eller för distributionssystem eller en annan operatör eller investerare som utvecklar ett projekt av gemensamt intresse,
b)
om det finns flera systemansvariga för överföringssystem eller systemansvariga för distributionssystem eller flera andra operatörer eller investerare, eller grupper av dessa: den enhet med rättskapacitet i enlighet med gällande nationell lagstiftning som utsetts genom avtal mellan parterna och som har befogenhet att ingå rättsliga förpliktelser och ta på sig ekonomiskt ansvar på avtalsparternas vägnar. |
|
7. |
smart nät : ett elnät som på ett kostnadseffektivt sätt kan integrera alla de anslutna användarnas beteenden och handlingar, inklusive producenter och konsumenter samt de som både producerar och konsumerar, för att säkerställa ett ekonomiskt lönsamt och hållbart kraftsystem med låga förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet. |
|
8. |
bygg- och anläggningsarbeten : inköp, leverans och installation av komponenter, system och tjänster inbegripet programvara, utvecklings-, bygg- och anläggningsverksamhet i samband med ett projekt, slutbesiktning av anläggningarna samt igångsättning av ett projekt. |
|
9. |
studier : åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, såsom förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingsstudier, prov- och valideringsstudier, inbegripet programvara, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, såsom rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang. |
|
10. |
nationell tillsynsmyndighet : en nationell tillsynsmyndighet som har utsetts i enlighet med artikel 35.1 i direktiv 2009/72/EG eller artikel 39.1 i direktiv 2009/73/EG. |
|
11. |
idrifttagning : arbetet med att få i gång ett projekt efter det att det anlagts. |
KAPITEL II
PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
Artikel 3
Unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse
1. I denna förordning inrättas tolv regionala grupper (nedan kallade grupperna) i enlighet med bilaga III.1. Medlemskapet i varje grupp ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I. Befogenheten att fatta beslut inom grupperna ska begränsas till endast medlemsstaterna och kommissionen, vilka i detta syfte ska benämnas gruppernas beslutsfattande organ.
2. Varje grupp ska anta sin egen arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i bilaga III.
3. Det beslutsfattande organet i varje grupp ska upprätta en regional förteckning över föreslagna projekt av gemensamt intresse, vilken ska upprättas i enlighet med det förfarande som anges i bilaga III.2, och därvid utgå från i vilken mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur och uppfyller kriterierna i artikel 4.
När en grupp utarbetar sin regionala förteckning:
ska varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse godkännas av den eller de medlemsstater i vars territorium projektet gäller; om en medlemsstat beslutar att inte ge sitt godkännande ska medlemsstaten inför den berörda gruppen motivera sitt beslut,
ska gruppen ta hänsyn till de råd från kommissionen som syftar till att hålla det sammanlagda antalet projekt av gemensamt intresse på en hanterlig nivå.
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att upprätta unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen), om inte annat följer av artikel 172 andra stycket i EUF-fördraget. Unionsförteckningen ska utformas som en bilaga till denna förordning.
Vid utövandet av sin befogenhet ska kommissionen se till att unionsförteckningen fastställs vartannat år, utgående från de regionala förteckningar som antagits av gruppernas beslutsfattande organ enligt vad som fastställs i bilaga III.1.2, i enlighet med det förfarande som anges i punkt 3 i denna artikel.
Den första unionsförteckningen ska antas senast den 30 september 2013.
5. När kommissionen antar unionsförteckningen utgående från de regionala förteckningarna ska den
se till att bara sådana projekt som uppfyller de kriterier som avses i artikel 4 tas med,
se till att det råder förenlighet mellan regionerna och därvid ta hänsyn till det yttrande från den byrå som avses i bilaga III.2.12,
ta hänsyn till de eventuella yttranden från medlemsstaterna som avses i bilaga III.2.9 och
sträva efter att hålla det sammanlagda antalet projekt av gemensamt intresse i unionsförteckningen på en hanterbar nivå.
6. Projekt av gemensamt intresse som tagits med i unionsförteckningen i enlighet med punkt 4 i denna artikel ska bli en integrerad del av berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 12 i förordningarna (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009, av berörda tioåriga nätutvecklingsplaner enligt artikel 22 i direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG samt av eventuella andra nationella infrastrukturplaner, i enlighet med vad som är lämpligt. Projekten ska ges högsta möjliga prioritet i alla dessa planer.
Artikel 4
Kriterier för projekt av gemensamt intresse
1. Projekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande allmänna kriterier:
Projektet är nödvändigt för minst en av de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur.
Den potentiella totala nyttan med projektet, baserad på en bedömning i enlighet med de respektive specifika kriterierna i punkt 2, uppväger kostnaderna för det, även på lång sikt.
Projektet ska uppfylla minst ett av följande kriterier:
Det omfattar minst två medlemsstater, genom att det direkt överskrider två eller flera medlemsstaters gränser.
Det är beläget på en medlemsstats territorium och har en betydande gränsöverskridande verkan i enlighet med bilaga IV.1.
Det överskrider gränsen mellan åtminstone en medlemsstat och ett EES-land.
2. Följande specifika kriterier ska gälla för projekt av gemensamt intresse som omfattas av specifika energiinfrastrukturkategorier:
Vid elöverförings- och ellagringsprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II.1 a–d ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:
Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för minst en medlemsstat och minska antalet flaskhalsar i energiinfrastrukturen, konkurrens och systemflexibilitet.
Hållbarhet, bland annat genom integration av förnybar energi i nätet och överföring av förnybar energiproduktion till stora förbrukningscentrum och lagringsplatser.
Försörjningstrygghet, bland annat genom driftskompatibilitet, lämpliga anslutningar och säker och tillförlitlig systemdrift.
Vid gasprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II.2 ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:
Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för minst en medlemsstat och minska antalet flaskhalsar i energiinfrastrukturen, driftskompatibilitet och systemflexibilitet.
Försörjningstrygghet, bland annat genom lämpliga anslutningar och diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.
Konkurrens, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.
Hållbarhet, bland annat genom minskade utsläpp, stöd till variabel produktion från förnybara källor och förbättrad utveckling av förnybar gas.
Vid projekt för smarta elnät som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i bilaga II.1 e ska projektet avsevärt bidra till samtliga följande specifika kriterier:
Integrering och involvering av nätanvändare som ställer nya tekniska krav på tillgång och efterfrågan på el.
Effektivitet och driftskompatibilitet vid överföring och distribution av el i den dagliga nätdriften.
Nätsäkerhet, systemkontroll och försörjningskvalitet.
Optimerad planering av framtida kostnadseffektiva investeringar i näten.
Fungerande marknad och kundservice.
Involvering av användarna i styrningen av deras energianvändning.
Vid oljetransportprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II.3 ska projektet avsevärt bidra till samtliga följande specifika kriterier:
Försörjningstrygghet genom minskat beroende av en enda försörjningskälla eller en enda tillförselväg.
Effektiv och hållbar resursanvändning genom minskade miljörisker.
Driftskompabilitet.
Vid koldioxidtransportprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II.4 ska projektet avsevärt bidra till samtliga följande specifika kriterier:
Koldioxidutsläpp undviks, samtidigt som en trygg energiförsörjning bevaras.
Uthålligare och säkrare koldioxidtransporter.
Effektiv resursanvändning genom att möjliggöra anslutning av flera källor och lagringsplatser för koldioxid via gemensam infrastruktur och genom att minska miljöbelastningen och miljöriskerna.
3. Vid projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II.1–3 ska de kriterier som anges i denna artikel utvärderas i enlighet med indikatorerna i bilaga IV.2–5.
4. För att underlätta bedömningen av alla projekt som skulle kunna komma i fråga som projekt av gemensamt intresse och kunna tas med i en regional förteckning ska varje grupp på ett öppet och transparent sätt bedöma hur varje projekt bidrar till genomförandet av samma prioriterade korridor eller område. Varje grupp ska fastställa sin bedömningsmetod på grundval av det sammanlagda bidraget till de kriterier som avses i punkt 2 och bedömningen ska leda fram till en rangordning av projekt för gruppens interna ändamål. Varken den regionala förteckningen eller unionsförteckningen ska innehålla någon rangordning, och rangordningen ska inte heller användas för något därpå följande ändamål, förutom vad som finns beskrivet i bilaga III.2.14.
Vid bedömningen av projekt ska varje grupp dessutom ta vederbörlig hänsyn till
hur angeläget varje föreslaget projekt är för att uppnå unionens energipolitiska mål om marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för åtminstone en medlemsstat, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet,
hur många medlemsländer som berörs av projektet, varvid projekt som berör avsides belägna medlemsstater ska tillförsäkras lika möjligheter,
hur projektet bidrar till den territoriella sammanhållningen, och
hur det kompletterar andra föreslagna projekt.
Vid projekt för smarta nät som omfattas av kategorin energiinfrastruktur i bilaga II.1 e ska rangordningen göras för de projekt som påverkar samma två medlemsstater och vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet liksom till den årliga energiförbrukningen och andelen energi från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.
Artikel 5
Genomförande och övervakning
1. Projektansvariga ska utarbeta en genomförandeplan för projekt av gemensamt intresse, där det också ska ingå en tidtabell för
genomförbarhetsstudier och förberedande studier,
godkännande från den nationella tillsynsmyndigheten eller eventuell annan berörd myndighet,
anläggning och idrifttagning,
det schema för tillståndsgivning som avses i artikel 10.4 b.
2. Systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för distributionssystem och andra operatörer ska samarbeta med varandra för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse inom sitt område.
3. Byrån och de berörda grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider och vid behov lägga fram rekommendationer för att underlätta genomförandet av dem. Grupperna får begära att ytterligare information tillhandahålls i enlighet med punkterna 4, 5 och 6, kalla till möten med berörda parter och anmoda kommissionen att på plats verifiera den information som lämnats.
4. Senast den 31 mars året efter det att ett projekt av gemensamt intresse tagits med i unionsförteckningen enligt artikel 3 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, vid projekt som omfattas av kategorierna bilaga II.1 och II.2 till den berörda myndighet som avses i artikel 8, samt antingen till byrån eller, vid projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.3 och II.4, till respektive grupp. Rapporten ska innehålla uppgifter om
hur utvecklingen, anläggningen och idrifttagningen av projektet fortskrider, särskilt i fråga om tillståndsgivning och samrådsförfaranden,
i förekommande fall förseningar jämfört med genomförandeplanen, orsakerna till förseningarna samt andra svårigheter som uppstått,
i förekommande fall en reviderad plan som syftar till att komma till rätta med förseningarna.
5. Senast tre månader efter det att byrån mottagit de årsrapporter som avses i punkt 4 i denna artikel ska den förse grupperna med en konsoliderad rapport för de projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 och II.2, och i denna rapport utvärdera vilka framsteg som gjorts och i förekommande fall föreslå rekommendationer om hur förseningar och svårigheter ska kunna förhindras. Den konsoliderade rapporten ska även, i enlighet med artikel 6.8 och 6.9 i förordning (EG) nr 713/2009, utvärdera huruvida de unionsomfattande nätutvecklingsplanerna för prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur har genomförts på ett konsekvent sätt.
6. Varje år ska de behöriga myndigheter som avses i artikel 8 rapportera till respektive grupp om hur långt projekten av gemensamt intresse inom deras territorium har kommit och om det har uppstått några förseningar vid tillståndsprocesserna och om orsakerna till dessa förseningar.
7. Om idrifttagningen av ett projekt av gemensamt intresse försenas jämfört med genomförandeplanen, av andra orsaker än orsaker som ligger utanför den projektansvariges kontroll, gäller följande:
I den mån de åtgärder som avses i artikel 22.7 a, b eller c i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG är tillämpliga i enlighet med respektive nationell lagstiftning ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att investeringen genomförs.
Om de nationella tillsynsmyndigheternas åtgärder enligt led a inte är tillämpliga, ska den projektansvarige välja en tredje part för finansiering eller anläggning av hela projektet eller delar därav. Den projektansvarige ska göra detta innan förseningen jämfört med datumet för idrifttagningen i genomförandeplanen överskrider två år.
Om en tredje part inte väljs i enlighet med led b, får medlemsstaten, eller, om medlemsstaten så föreskriver, den nationella tillsynsmyndigheten, inom två månader från utgången av den tidsperiod som avses i led b utse en tredje part för finansiering eller anläggning av projektet, vilken ska godkännas av den projektansvarige.
Om förseningen jämfört med datumet för idrifttagning i genomförandeplanen överskrider två år och två månader får kommissionen, förutsatt att överenskommelse uppnåtts med den berörda medlemsstaten och med denna medlemsstats fulla medverkan, utlysa ett anbudsförfarande som är öppet för alla tredje parter som har förmåga att bli projektansvariga, i syfte att slutföra projektet inom en överenskommen tidsram.
Om led c eller d tillämpas, ska den systemansvarige inom vars område investeringen görs förse den eller de operatörer eller den eller de investerare eller tredje parter som genomför projektet med all information som behövs för att genomföra investeringen, och ansluta nya tillgångar till överföringsnätet samt rent allmänt efter bästa förmåga underlätta genomförandet av investeringen och en säker, pålitlig och effektiv drift och underhåll av projektet av gemensamt intresse.
8. Ett projekt av gemensamt intresse får avföras från unionsförteckningen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 3.4, om dess införande i denna förteckning baserades på felaktig information som var avgörande för beslutet om införande eller projektet inte är förenligt med unionsrätten.
9. Projekt som inte längre finns med i unionsförteckningen ska förlora alla de rättigheter och skyldigheter, kopplade till statusen för projekt av gemensamt intresse, som följer av denna förordning.
Ett projekt som inte längre finns med i unionsförteckningen, men för vilket en ansökan har godkänts för bedömning av den behöriga myndigheten, ska emellertid ha kvar de rättigheter och skyldigheter som följer av kapitel III, utom i det fall projektet har avförts från förteckningen med stöd av punkt 8.
10. Denna artikel ska inte påverka eventuellt finansiellt stöd från unionen som beviljats till projekt av gemensamt intresse innan det avförs från unionsförteckningen.
Artikel 6
Europeiska samordnare
1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen, i överenskommelse med den berörda medlemsstaten, utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.
2. Den europeiska samordnaren ska:
Främja de projekt för vilka han har utsetts till europeisk samordnare samt den gränsöverskridande dialogen mellan de projektansvariga och alla berörda intressenter.
Vid behov bistå alla parter med att höra berörda intressenter och med att inhämta nödvändiga tillstånd för projekten.
I förekommande fall ge de projektansvariga råd om projektfinansieringen.
Se till att de berörda medlemsstaterna tillhandahåller lämpligt stöd och strategisk ledning för förberedandet och genomförandet av projekten.
Varje år samt, om så är lämpligt, efter utfört uppdrag, överlämna en rapport till kommissionen om hur projekten fortskrider och om svårigheter eller hinder som avsevärt kan försena idrifttagningen. Kommissionen ska vidarebefordra rapporten till Europaparlamentet och de berörda grupperna.
3. Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för de aktuella projekten.
4. Beslutet att utse den europeiska samordnaren ska innehålla en uppdragsbeskrivning med information om uppdragets längd, specifika arbetsuppgifter och deras tidsramar samt arbetsmetoder. Samordningsinsatsen ska stå i proportion till projektens komplexitet och beräknade kostnader.
5. De berörda medlemsstaterna ska fullt ut samarbeta med den europeiska samordnaren när denne utför sina uppgifter enligt punkterna 2 och 4.
KAPITEL III
TILLSTÅNDSGIVNING OCH ALLMÄNHETENS MEDVERKAN
Artikel 7
Prioritering av projekt av gemensamt intresse
1. Vid antagandet av unionsförteckningen ska det, med avseende på beslut som antas inom ramen för tillståndsprocesserna, fastställas att det rör sig om projekt som är nödvändiga ur energipolitisk synvinkel, utan hinder av projektens exakta förläggningsort, linjedragning eller teknik.
2. För att ärenden som rör ansökningar beträffande projekt av gemensamt intresse ska handläggas på ett effektivt sätt ska de projektansvariga och alla berörda myndigheter se till att ärendena i fråga om resurstilldelning behandlas så snabbt som det är rättsligt möjligt.
3. Projekt av gemensamt intresse ska, när detta är möjligt enligt nationell rätt, tillerkännas största möjliga nationella betydelse och behandlas som sådant i tillståndsprocesser samt vid fysisk planering, inklusive miljökonsekvensbedömningar, om detta följer av nationell rätt, i den mån och på det sätt sådan behandling följer av nationell rätt för motsvarande typ av energiinfrastruktur.
4. Kommissionen ska senast den 16 augusti 2013, utfärda icke-bindande riktlinjer för att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att fastställa lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att förfarandena för miljökonsekvensbedömningar ska bli effektivare samt för att de förfaranden för miljökonsekvensbedömningar som krävs enligt unionsrätten ska tillämpas konsekvent.
5. Medlemsstaterna ska, med vederbörlig hänsyn till de riktlinjer som avses i punkt 4, bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att förfarandena för miljökonsekvensbedömningar ska bli effektivare och tillämpas konsekvent, och underrätta kommissionen om resultatet.
6. Senast nio månader efter utfärdandet av de riktlinjer som avses i punkt 4 ska medlemsstaterna vidta de åtgärder utan lagstiftningskaraktär som de med tillämpning av punkt 5 har identifierat.
7. Senast 24 månader efter utfärdandet av de riktlinjer som avses i punkt 4 ska medlemsstaterna anta de lagstiftningsåtgärder som de med tillämpning av punkt 5 har identifierat. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionsrätten.
8. När det gäller de miljökonsekvenser som avses i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG och artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG ska projekt av gemensamt intresse anses vara av allmänintresse ur energipolitisk synvinkel, och får anses vara av väsentligt allmänintresse, om alla villkor som anges i dessa direktiv är uppfyllda.
Om kommissionens yttrande krävs i enlighet med direktiv 92/43/EEG ska kommissionen och den behöriga myndighet som avses i artikel 9 i denna förordning se till att beslutet om ett projekts väsentliga allmänintresse fattas inom den tidsfrist som anges i artikel 10.1 i denna förordning.
Artikel 8
Organisering av tillståndsprocessen
1. Varje medlemsstat ska senast den 16 november 2013 utse en behörig nationell myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse.
2. Den i punkt 1 avsedda behöriga myndighetens ansvar och/eller uppgifter som är förenade därmed får delegeras till eller utföras av en annan myndighet, per projekt av gemensamt intresse eller per särskild kategori av projekt av gemensamt intresse, under förutsättning att:
den behöriga myndigheten underrättar kommissionen om denna delegering och informationen i denna offentliggörs antingen av den behöriga myndigheten eller av den projektansvarige, på den webbplats som avses i artikel 9.7,
en enda myndighet har ansvaret per projekt av gemensamt intresse, fungerar som enda kontaktpunkt för den projektansvarige i det förfarande som leder fram till det övergripande beslutet om ett givet projekt av gemensamt intresse och samordnar inlämningen av all relevant dokumentation och information.
Den behöriga myndigheten får ha kvar ansvaret att fastställa tidsfrister, utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 10.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta krav enligt internationell rätt och unionsrätten ska den behöriga myndigheten vidta åtgärder för att underlätta utfärdandet av det övergripande beslutet. Det övergripande beslutet ska utfärdas inom den tidsgräns som anges i artikel 10.1 och 10.2, i enlighet med ett av följande scheman:
|
a) |
Integrerat schema : Det övergripande beslutet ska utfärdas av den behöriga myndigheten och vara det enda rättsligt bindande beslutet som följer på det formella tillståndsförfarandet. Om andra myndigheter berörs av projektet får de, i enlighet med nationell rätt, lämna sina yttranden som bidrag till förfarandet, och dessa yttranden ska beaktas av den behöriga myndigheten. |
|
b) |
Samordnat schema : Det övergripande beslutet omfattar flera enskilda rättsligt bindande beslut från flera berörda myndigheter, vilka ska samordnas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får tillsätta en arbetsgrupp där alla berörda myndigheter finns företrädda, för att utarbeta en tidsplan för tillståndsgivningen i enlighet med artikel 10.4 b samt övervaka och samordna genomförandet av den. Den behöriga myndigheten ska samråda med de övriga berörda myndigheterna, i förekommande fall i enlighet med nationell rätt och utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 10, för att från fall till fall fastställa en rimlig tidsgräns inom vilken de enskilda besluten ska fattas. Den behöriga myndigheten får fatta ett enskilt beslut på en annan berörd nationell myndighets vägnar om beslutet från den myndigheten inte meddelas inom tidsgränsen och dröjsmålet inte kan rättfärdigas, eller om nationell rätt föreskriver detta, och, i den utsträckning det är förenligt med unionsrätten, får den behöriga myndigheten anse att en annan berörd nationell myndighet antingen godkänt eller avslagit projektet om den myndigheten inte utfärdat sitt beslut inom tidsfristen. Om nationell rätt föreskriver detta får den behöriga myndigheten åsidosätta ett enskilt beslut från en annan berörd nationell myndighet, om den anser att den nationella myndigheten inte motiverat beslutet i tillräcklig utsträckning. Den behöriga myndigheten ska i sådana fall se till att tillämpliga krav i internationell rätt och unionsrätten respekteras och ska vederbörligen motivera sitt beslut. |
|
c) |
Samarbetsschema : Det övergripande beslutet ska samordnas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska samråda med de övriga berörda myndigheterna, i förekommande fall i enlighet med nationell rätt och utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 10, för att från fall till fall fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken de enskilda besluten ska fattas. Den ska övervaka att de berörda myndigheterna följer tidsfristerna. |
Om ett enskilt beslut från en berörd myndighet inte förväntas meddelas inom tidsfristen ska den myndigheten skyndsamt informera den behöriga myndigheten och bifoga en motivering till dröjsmålet. Den behöriga myndigheten ska därefter fastställa en ny tidsfrist för när det enskilda beslutet ska utfärdas samtidigt som de övergripande tidsfrister som fastställts i enlighet med artikel 10 alltjämt ska gälla.
Med hänsyn till de nationella särdragen inom planering och tillståndsprocesser, får medlemsstaterna välja mellan de tre scheman som avses i leden a, b och c i första stycket för att underlätta och samordna sina förfaranden, och de ska välja att tillämpa det schema som är mest effektivt. Om en medlemsstat väljer samarbetsschemat ska den underrätta kommissionen om skälen till detta. Kommissionen ska i den rapport som avses i artikel 17 utvärdera hur effektiva de olika schemana är.
4. Medlemsstaterna får tillämpa olika scheman bland dem som fastställs i punkt 3 på landbaserade respektive havsbaserade projekt av gemensamt intresse.
5. Om ett projekt av gemensamt intresse kräver att beslut fattas i två eller flera medlemsstater, ska varje behörig myndighet vidta alla nödvändiga åtgärder för att få till stånd ett effektivt och ändamålsenligt samarbete och samordning, bland annat vad gäller bestämmelserna i artikel 10.4. Medlemsstaterna ska eftersträva gemensamma förfaranden, särskilt för miljökonsekvensbedömningen.
Artikel 9
Insyn och allmänhetens medverkan
1. Senast den 16 maj 2014 ska medlemsstaten eller den behöriga myndigheten, vid behov i samarbete med andra berörda myndigheter, offentliggöra en handbok för de förfaranden för tillståndsprocessen som är tillämpliga på projekt av gemensamt intresse. Handboken ska uppdateras efter behov och göras tillgänglig för allmänheten. Handboken ska åtminstone innehålla den information som anges i bilaga VI.1. Handboken ska inte vara juridiskt bindande, men den får hänvisa till eller återge relevanta rättsliga bestämmelser.
2. Utan att det påverkar krav enligt Århus- och Esbokonventionerna och tillämplig unionsrätt ska alla parter som medverkar i tillståndsprocessen följa principerna för allmänhetens medverkan som anges i bilaga VI.3.
3. Inom en indikativ period på tre månader efter det att tillståndsprocessen inletts enligt artikel 10.1 a ska den projektansvarige utarbeta och lägga fram ett koncept för allmänhetens medverkan och lämna in det till den behöriga myndigheten, utgående från det förfarande som anges i den handbok som avses i punkt 1 och i enlighet med de riktlinjer som fastställs i bilaga VI. Den behöriga myndigheten ska begära in ändringar eller godkänna konceptet för allmänhetens medverkan inom tre månader och därvid beakta alla former av allmänhetens medverkan eller samråd med allmänheten vilka ägt rum innan tillståndsprocessen inleddes, till den del kraven i den här artikeln uppfyllts när det gäller denna medverkan och detta samråd.
Om den projektansvarige avser att väsentligt ändra ett redan godkänt koncept ska den underrätta den behöriga myndigheten om detta. Den behöriga myndigheten får i så fall begära ändringar.
4. Den projektansvarige eller, om detta krävs enligt nationell rätt, den behöriga myndigheten ska genomföra minst ett offentligt samråd innan den slutliga och fullständiga ansökan skickas in till den behöriga myndigheten enligt artikel 10.1 a. Detta ska inte påverka eventuella offentliga samråd som ska hållas efter det att ansökan om tillstånd lämnats in enligt artikel 6.2 i direktiv 2011/92/EU. Syftet med det offentliga samrådet är att informera de intressenter som avses i bilaga VI.3.a om projektet i ett tidigt skede, och samrådet ska bidra till att fastställa den lämpligaste platsen eller sträckningen och de frågor som ska tas upp i ansökan. De minimikrav som är tillämpliga på det offentliga samrådet anges i bilaga VI.5.
Den projektansvarige ska utarbeta en rapport som sammanfattar resultaten av den verksamhet som har bedrivits med tanke på allmänhetens medverkan innan ansökan lämnas in, där det också ska ingå uppgifter om den verksamhet som bedrivits innan tillståndsprocessen inleddes. Den projektansvarige ska skicka in den rapporten tillsammans med ansökan till den behöriga myndigheten. Vederbörlig hänsyn ska tas till dessa resultat i det övergripande beslutet.
5. Om ett projekt överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de offentliga samråden i enlighet med punkt 4 i varje berörd medlemsstat genomföras senast inom två månader efter det att det första offentliga samrådet inleddes.
6. Om ett projekt kan antas få betydande skadliga gränsöverskridande verkningar i en eller flera angränsande medlemsstater och artikel 7 i direktiv 2011/92/EU samt Esbokonventionen är tillämpliga, ska information om detta göras tillgänglig för den behöriga myndigheten i de angränsande medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten i de angränsande medlemsstaterna ska i förekommande fall i anmälningsförfarandet meddela huruvida den eller någon annan berörd myndighet önskar delta i de offentliga samråden.
7. Den projektansvarige eller, om detta följer av nationell rätt, den behöriga myndigheten ska inrätta och regelbundet uppdatera en webbplats med relevant information om projektet av gemensamt intresse och som ska länkas till kommissionens webbplats och uppfylla kraven i bilaga VI.6. Kommersiellt känslig information ska behandlas konfidentiellt.
De projektansvariga ska även offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som allmänheten har obehindrad tillgång till.
Artikel 10
Tillståndsprocessens längd och genomförande
1. Tillståndsprocessen består av två förfaranden:
Föransökningsförfarandet, som omfattar perioden från tillståndsprocessens startdatum och fram till dess att den inlämnade ansökan godtas av den behöriga myndigheten, ska genomföras under en indikativ period på två år.
Detta förfarande ska innefatta arbetet med eventuella miljörapporter som ska sammanställas av de projektansvariga.
För att tillståndsprocessens startdatum ska kunna fastställas, ska de projektansvariga skriftligen anmäla projektet till den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna och inbegripa en rimligt detaljerad beskrivning av projektet. Senast tre månader efter det att den behöriga myndigheten har mottagit anmälan ska den godta eller, om den anser att projektet inte har framskridit tillräckligt för att en tillståndsprocess ska kunna inledas, avslå anmälan skriftligen, vilket ska göras även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Om anmälan avslås ska den behöriga myndigheten motivera sitt beslut, även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Den dag då den behöriga myndigheten undertecknar sin bekräftelse av att den mottagit anmälan ska anses utgöra startdatum för tillståndsprocessen. När två eller flera medlemsstater är berörda ska tillståndsprocessens startdatum vara den dag då den sista berörda behöriga myndigheten godtar anmälan.
Det formella tillståndsförfarandet, som omfattar perioden från dagen då den inlämnade ansökan godtas och fram till dess att det övergripande beslutet fattas, får pågå i högst ett år och sex månader. Denna tidsfrist får förkortas av medlemsstaterna om de anser det lämpligt.
2. De bägge förfaranden som avses i punkt 1 får pågå i sammanlagt högst tre år och sex månader. Om den behöriga myndigheten anser att det ena eller båda förfarandena i tillståndsprocessen inte kommer att slutföras före de tidsfrister som anges i punkt 1 får den dock, före fristernas utgång och från fall till fall, besluta om att förlänga den ena eller båda fristerna med högst nio månader för båda förfarandena sammantaget.
I det fallet ska den behöriga myndigheten underrätta den berörda gruppen och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att tillståndsprocessen ska kunna slutföras så fort som möjligt. Gruppen får begära att den behöriga myndigheten regelbundet rapporterar om vilka framsteg som har gjorts i detta avseende.
3. Om en rutt eller en förläggningsplats ska fastställas i en medlemsstat endast med tanke på ett planerat projekt, också vid planeringen av specifika korridorer för nätinfrastrukturer, och detta inte kan göras som ett led i den process som leder fram till det övergripande beslutet, ska beslutet om fastställande fattas inom en separat tidsfrist på sex månader, med början från och med den dag då den projektansvarige inlämnat de slutliga och fullständiga ansökningshandlingarna.
I det fallet ska den förlängning som avses i punkt 2 förkortas till sex månader, också för det förfarande som avses i denna punkt.
4. Föransökningsförfarandet ska innefatta följande steg:
Efter det att anmälan godtagits i enlighet med punkt 1 a ska den behöriga myndigheten, i nära samarbete med övriga berörda myndigheter och i förekommande fall utgående från ett förslag från den projektansvarige, fastställa hur omfattande material och hur detaljerad information den projektansvarige ska skicka in i sin ansökan om ett övergripande beslut. När detta fastställs ska den checklista som avses i bilaga VI.1 e tjäna som utgångspunkt.
Den behöriga myndigheten ska i nära samarbete med den projektansvarige och andra berörda myndigheter, och med beaktande av resultaten av den verksamhet som bedrivits enligt led a, utarbeta ett detaljerat schema för tillståndsprocessen i enlighet med riktlinjerna i bilaga VI.2.
Vid projekt som överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna utarbeta ett gemensamt schema i vilket de strävar efter att sammanjämka sina tidtabeller.
När den behöriga myndigheten har mottagit utkastet till ansökan ska den vid behov, och även på andra berörda myndigheters vägnar, begära in ytterligare information från den projektansvarige, dock bara i sådana frågor som tas upp i led a. Senast tre månader efter det att den behöriga myndigheten har mottagit den ytterligare informationen ska den skriftligen godta ansökan för behandling. En begäran om ytterligare information får endast framställas om det motiveras av nya omständigheter.
5. Den projektansvarige ska se till att ansökan är fullständig och av tillfredsställande kvalitet, och ska begära ett yttrande om detta från den behöriga myndigheten så tidigt som möjligt under föransökningsförfarandet. Den projektansvarige ska samarbeta fullt ut med den behöriga myndigheten för att hålla tidsfristerna och följa det detaljerade schemat i punkt 4 b.
6. De tidsfrister som fastställs i denna artikel ska inte påverka skyldigheter som följer av internationell rätt eller unionsrätten och inte heller förfaranden för överklaganden av förvaltningsbeslut och rättslig prövning av en domstol.
KAPITEL IV
REGLERING
Artikel 11
Kostnads-nyttoanalyser som omfattar hela energisystemet
1. Senast den 16 november 2013 ska det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem (Entso) för el och Entso för gas offentliggöra och förse medlemsstaterna, kommissionen och byrån med uppgifter om sina respektive metoder – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnads-nyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a–d och bilaga II.2. Metoderna ska användas varje gång en tioårsplan för utvecklingen av nätet tas fram av Entso för el eller Entso för gas, enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009. Metoderna ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V och överensstämma med de regler och indikatorer som fastställs i bilaga IV.
Innan Entso för el och Entso för gas lämnar in uppgifter om sina respektive metoder ska de genomföra ett omfattande samrådsförfarande som åtminstone ska inbegripa de organisationer som företräder alla berörda intressenter – och, om det anses lämpligt, de berörda intressenterna själva –, nationella tillsynsmyndigheter och andra nationella myndigheter.
2. Senast tre månader efter det att byrån har mottagit uppgifter om metoderna ska den förse medlemsstaterna och kommissionen med ett yttrande om metoderna och offentliggöra yttrandet.
3. Senast tre månader efter det att kommissionen har mottagit byråns yttrande ska den, och får medlemsstaterna, utfärda ett yttrande om metoderna. Yttrandena ska lämnas in till Entso för el eller Entso för gas.
4. Senast tre månader efter det att Entso för el och Entso för gas har mottagit det sista yttrandet enligt punkt 3 ska de anpassa sina metoder, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till de yttranden som mottagits från medlemsstaterna, kommissionens yttrande och byråns yttrande, och skicka in den till kommissionen för godkännande.
5. Senast två veckor efter kommissionens godkännande ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra uppgifter om sina respektive metoder på sina webbplatser. På begäran ska de tillhandahålla kommissionen och byrån de uppsättningar inmatningsdata som beskrivs i bilaga V.1 samt andra relevanta uppgifter om nät, lastflöde och marknaden på ett tillräckligt exakt sätt i enlighet med nationell rätt och tillämpliga konfidentialitetsavtal. Uppgifterna ska vara giltiga den dag då de begärs in. Kommissionen och byrån ska se till att de mottagna uppgifterna behandlas konfidentiellt både av dem själva och av alla parter som utför analysarbete åt dem på grundval av de uppgifterna.
6. Metoderna ska uppdateras och förbättras regelbundet i enlighet med punkterna 1–5. Byrån får, på eget initiativ eller på vederbörligt motiverad begäran från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och efter formella samråd med de organisationer som företräder alla berörda intressenter och med kommissionen, begära sådana uppdateringar och förbättringar under förutsättning att det vederbörligen motiveras och rimliga tidsfrister fastställs. Byrån ska offentliggöra begärandena från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och alla relevanta dokument som inte är kommersiellt känsliga och som föranlett byrån att begära en uppdatering eller en förbättring.
7. Senast den 16 maj 2015 ska de nationella tillsynsmyndigheterna, som samarbetar inom ramen för byrån, fastställa och offentligt tillgängliggöra en uppsättning indikatorer med tillhörande referensvärden för jämförelse av investeringskostnaderna per enhet för jämförbara projekt inom de infrastrukturkategorier som ingår bilaga II.1 och II.2. Entso för el och Entso för gas får använda dessa referensvärden vid de kostnads-nyttoanalyser som görs i samband med framtida tioårsplaner för utvecklingen av nätet.
8. Senast den 31 december 2016 ska Entso för el och Entso för gas tillsammans tillhandahålla kommissionen och byrån en konsekvent och sammanlänkad modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten, bland annat i fråga om infrastruktur för överföring av både el och gas samt om lagrings- och LNG-anläggningar, som omfattar prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur och som utarbetats i enlighet med principerna i bilaga V. När modellen godkänts av kommissionen i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4, ska den inkluderas i metoden.
Artikel 12
Möjliggörande av investeringar med gränsöverskridande verkningar
1. De faktiska investeringskostnaderna, exklusive underhållskostnaderna, för ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a, b och d och bilaga II.2 ska bäras av de relevanta systemansvariga för överföringssystemen eller av de projektansvariga för infrastrukturen för överföring i de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt, och ska finansieras av nätanvändarna genom tariffer för nättillträde i dessa medlemsstater, till den del de inte täcks genom kapacitetsavgifter eller andra avgifter.
2. För projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a, b och d och bilaga II.2 ska punkt 1 tillämpas endast om åtminstone en projektansvarig begär att de relevanta nationella myndigheterna ska tillämpa denna artikel på alla kostnader för projektet eller delar av kostnaderna för ett projekt. För ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.2 ska punkt 1 dessutom tillämpas endast om det redan gjorts en bedömning av efterfrågan på marknaden och det då har framgått att det inte kan förväntas att de faktiska investeringskostnaderna kan täckas genom tarifferna.
Om ett projekt har flera projektansvariga ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna utan dröjsmål begära att alla projektansvariga lämnar in investeringsförfrågan gemensamt i enlighet med punkt 3.
3. De projektansvariga för ett projekt av gemensamt intresse på vilket punkt 1 är tillämpligt ska regelbundet, minst en gång om året och till dess att projektet tas i drift, informera samtliga berörda nationella tillsynsmyndigheter om hur projektet fortskrider och om vilka kostnader och verkningar det konstaterats medföra.
Så snart ett sådant projekt är tillräckligt långt framskridet, ska den eller de projektansvariga, efter samråd med de systemansvariga för överföringssystemen i de medlemsstater för vilka projektet medför en avsevärd positiv nettoeffekt lämna in en investeringsförfrågan. I investeringsförfrågan ska det ingå en begäran om gränsöverskridande kostnadsfördelning och den ska lämnas in till alla de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, tillsammans med följande:
En projektspecifik kostnads-nyttoanalys som är förenlig med den metod som utarbetats enligt artikel 11 och i vilken det tas hänsyn till nyttan också utanför den berörda medlemsstatens gränser.
En affärsplan med en analys av projektets ekonomiska bärkraft, inklusive uppgifter om den finansieringslösning som valts, och, för ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorin i bilaga II.2, resultaten av marknadstester.
Om de projektansvariga är överens om detta: ett underbyggt förslag till gränsöverskridande kostnadsfördelning.
Om ett projekt drivs av flera projektansvariga, ska de inge sin investeringsförfrågan gemensamt.
För projekt som ingår i den första unionsförteckningen ska de projektansvariga inge sin investeringsförfrågan senast den 31 oktober 2013.
När de nationella tillsynsmyndigheterna har mottagit en investeringsförfrågan ska de utan dröjsmål sända en kopia av den till byrån i informationssyfte.
De nationella tillsynsmyndigheterna och byrån ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.
4. Senast sex månader efter det att den sista investeringsförfrågan mottagits av de berörda nationella tillsynsmyndigheterna ska de nationella tillsynsmyndigheterna, efter samråd med de projektansvariga, fatta samordnade beslut om fördelningen av de investeringskostnader som ska bäras av varje systemansvarig i projektet samt om kostnadernas inkludering i tarifferna. De nationella tillsynsmyndigheterna får besluta att fördela endast en del av kostnaderna eller får besluta att fördela kostnaderna inom ett paket av flera projekt av gemensamt intresse.
Vid fördelning av kostnader ska de nationella tillsynsmyndigheterna ta hänsyn till faktiska eller förväntade:
Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.
Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna, i samråd med de berörda systemansvariga för överföringssystemen, sträva efter att nå fram till en ömsesidig överenskommelse som ska bygga på bland annat, men inte enbart, den information som anges i punkt 3 a och b.
Om ett projekt av gemensamt intresse begränsar negativa externa effekter, såsom transitflöden, och det projektet av gemensamt intresse genomförs i den medlemsstat där den negativa externa effekten har sitt ursprung, ska denna begränsning inte anses som en gränsöverskridande fördel och ska därför inte ligga till grund för fördelning av kostnader till den systemansvariga för överföringssystem i de medlemsstater som påverkas av dessa negativa externa effekter.
5. När de nationella tillsynsmyndigheterna fastställer eller godkänner tariffer i enlighet med artikel 37.1 a i direktiv 2009/72/EG och artikel 41.1 a i direktiv 2009/73/EG, ska de, utgående från den gränsöverskridande fördelning av kostnader som avses i punkt 4 i den här artikeln, beakta de faktiska kostnader som uppstått för en systemansvarig för ett överföringssystem eller en annan projektansvarig till följd av investeringar, om dessa kostnader motsvarar kostnaderna för en effektiv och strukturellt jämförbar systemansvarig.
De nationella tillsynsmyndigheterna ska utan dröjsmål meddela byrån sitt beslut om kostnadsfördelning och samtidigt lämna all relevant information om beslutet. Informationen ska särskilt innehålla en detaljerad redogörelse för de faktorer som legat till grund för kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna, exempelvis följande:
En utvärdering av effekterna, bland annat för nättarifferna, i var och en av de berörda medlemsstaterna.
En utvärdering av den affärsplan som avses i punkt 3 b.
Positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet skulle få.
Resultatet av samrådet med de projektansvariga.
Beslutet om kostnadsfördelning ska offentliggöras.
6. Om de nationella tillsynsmyndigheterna inte har nått en överenskommelse om investeringsförfrågan senast sex månader efter det att denna mottagits av den sista av de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, ska de utan dröjsmål informera byrån.
I detta fall, eller efter en gemensam begäran från de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, ska beslutet om den investeringsförfrågan med gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 3, samt om hur investeringskostnaderna ska återspeglas i tarifferna, fattas av byrån senast tre månader efter det att byrån har övertagit ärendet.
Innan byrån fattar sitt beslut ska den samråda med de berörda nationella tillsynsmyndigheterna och de projektansvariga. Den tremånadersperiod som avses i andra stycket får förlängas med två månader om byrån begär in ytterligare information. Den förlängda tidsfristen ska börja löpa dagen efter det att den fullständiga informationen inkommit.
Beslutet om kostnadsfördelning ska offentliggöras. Artiklarna 19 och 20 i förordning (EG) nr 713/2009 ska tillämpas.
7. Byrån ska utan dröjsmål förse kommissionen med en kopia av samtliga beslut om kostnadsfördelning tillsammans med all relevant information om vart och ett av besluten. Informationen får lämnas i aggregerad form. Kommissionen ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.
8. Beslutet om kostnadsfördelning ska inte påverka rätten för systemansvariga för överföringssystem att tillämpa, och för nationella tillsynsmyndigheter att godkänna, avgifter för nättillträde i enlighet med artikel 32 i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.
9. Denna artikel ska inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse som beviljats:
undantag från artiklarna 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10 i direktiv 2009/73/EG, i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG,
undantag från artikel 16.6 i förordning (EG) nr 714/2009 eller undantag från artiklarna 32, 37.6 och 37.10 i direktiv 2009/72/EG, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009,
undantag enligt artikel 22 i direktiv 2003/55/EG ( 1 ), eller
undantag enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1228/2003 ( 2 ).
Artikel 13
Incitament
1. Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, anläggning, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a, b och d och bilaga II.2, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, ska medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna se till att lämpliga incitament ges till det projektet i enlighet med artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.
Första stycket ska inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse som beviljats
undantag från artiklarna 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10 i direktiv 2009/73/EG, i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG,
undantag från artikel 16.6 i förordning (EG) nr 714/2009 eller undantag från artiklarna 32, 37.6 och 37.10 i direktiv 2009/72/EG, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009,
undantag enligt artikel 22 i direktiv 2003/55/EG, eller
undantag enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1228/2003.
2. När de nationella tillsynsmyndigheterna beslutar om att bevilja de incitament som avses i punkt 1 ska de beakta resultaten av den kostnadsnyttoanalys som ska göras på grundval av den metod som utarbetats enligt artikel 11, särskilt de positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet genererar. De nationella tillsynsmyndigheterna ska vidare analysera de specifika riskerna för de projektansvariga, de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna samt frågan om huruvida projektets riskprofil är försvarbar med tanke på de positiva nettoeffekter det ger jämfört med ett alternativ med lägre risk. Risker som berättigar till incitament ska särskilt ha anknytning till ny överföringsteknik, både landbaserad och havsbaserad, otillräcklig kostnadsåtervinning samt risker under utvecklingen.
3. Det incitament som beviljas genom beslutet ska beakta riskens särskilda karaktär och får bland annat omfatta
reglerna för förhandsinvesteringar, eller
reglerna för erkännande av de faktiska kostnader som uppstått innan projektet tas i drift, eller
reglerna för medgivande av extra avkastning på det kapital som investerats i projektet, eller
alla andra åtgärder som anses nödvändiga och lämpliga.
4. Senast den 31 juli 2013 ska, i mån av tillgänglighet, varje nationell tillsynsmyndighet lämna in till byrån uppgifter om sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt och de högre risker dessa medför.
5. Senast den 31 december 2013 ska byrån, med vederbörlig hänsyn tagen till den information den mottagit enligt punkt 4 i denna artikel, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 713/2009 underlätta utbytet av god praxis och lägga fram rekommendationer för
de incitament som avses i punkt 1, på grundval av en jämförelse av bästa praxis från nationella tillsynsmyndigheter,
en gemensam metod för att utvärdera de högre risker som investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt medför.
6. Senast den 31 mars 2014 ska varje nationell tillsynsmyndighet offentliggöra sina metoder och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt och de högre risker dessa medför.
7. När de åtgärder som avses i punkterna 5 och 6 inte är tillräckliga för att säkerställa att projekt av gemensamt intresse genomförs i rätt tid får kommissionen utfärda riktlinjer för de incitament som anges i denna artikel.
KAPITEL V
FINANSIERING
Artikel 14
Projekt som är berättigade till finansiellt stöd från unionen
1. Projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1, II.2 och II.4 ska vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument.
2. Projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a–d och II.2, med undantag för pumpkraftverksprojekt, är även berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de uppfyller samtliga följande kriterier:
Den projektspecifika kostnads-nyttoanalysen enligt artikel 12.3 a visar att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.
Projektet har blivit föremål för ett beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning i enlighet med artikel 12, eller, för projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorin i bilaga II.1 c och därför inte blir föremål för något beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning, projektet ska syfta till att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, åstadkomma teknisk innovation och garantera säkerheten vid gränsöverskridande nätverksdrift.
Projektet är inte kommersiellt bärkraftigt enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare eller den nationella tillsynsmyndigheten. Vid bedömningen av projektets kommersiella bärkraft ska hänsyn tas till beslutet om incitament och dess motivering enligt artikel 13.2.
3. Projekt av gemensamt intresse som genomförts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.7 d ska även vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de uppfyller kriterierna i punkt 2 i den här artikeln.
4. Projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 e och II.4 ska även vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten, om de projektansvariga tydligt kan visa att projekten har betydande positiva externa effekter och saknar kommersiell bärkraft enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare eller, i förekommande fall, den nationella tillsynsmyndigheten.
Artikel 15
Riktlinjerna för kriterierna för beviljande av finansiellt stöd från unionen
De särskilda kriterier som fastställs i artikel 4.2 och de parametrar som fastställs i artikel 4.4 ska också tjäna som mål vid fastställandet av kriterierna för beviljande av finansiellt stöd från unionen i den relevanta förordningen om fonden för ett sammanlänkat Europa
Artikel 16
Utövande av delegering
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3 ska ges till kommissionen för en period av fyra år från och med den 15 maj 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av den perioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 17
Rapportering och utvärdering
Kommissionen ska senast 2017 offentliggöra en rapport om genomförandet av projekt av gemensamt intresse och lägga fram den för Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska innehålla en utvärdering av följande:
Framstegen i fråga om planering, utveckling, anläggning och idrifttagning av projekt av gemensamt intresse som har valts ut enligt artikel 3, samt eventuella förseningar och andra svårigheter som uppstått.
De medel som unionen anslagit och utbetalat för projekt av gemensamt intresse, i förhållande till totalvärdet av finansierade projekt av gemensamt intresse.
Beträffande el- och gassektorerna, hur graden av sammanlänkning mellan medlemsstaterna utvecklats och hur detta har slagit igenom på energipriserna, samt antalet avbrott som konstaterats i nätsystemen, orsakerna till dem och kostnaderna för dem.
Tillståndsgivning och allmänhetens medverkan, särskilt:
Den genomsnittliga och maximala längden på tillståndsprocesser för projekt av gemensamt intresse, inklusive längden på varje fas av föransökningsförfarandet, jämfört med tidsgränserna för de ursprungliga viktigare delmål som avses i artikel 10.4.
Motståndet mot projekt av gemensamt intresse (framför allt antalet skriftliga invändningar under det offentliga samrådsförfarandet och antalet rättsliga överklaganden).
En översikt av god och innovativ praxis med avseende på intressenters medverkan och mildrande av miljökonsekvenserna under tillståndsprocesserna och i samband med projektets genomförande.
I vilken utsträckning de scheman som föreskrivs i artikel 8.3 är ändamålsenliga för att de tidsfrister som fastställts i enlighet med artikel 10 ska kunna hållas.
Reglering, särskilt:
Antalet projekt av gemensamt intresse som har blivit föremål för beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning enligt artikel 12.
Antalet och vilken typ av projekt av gemensamt intresse som har fått särskilda incitament enligt artikel 13.
I vilken utsträckning denna förordning effektivt bidrar till att målen för en integrerad marknad uppnås senast 2014 och 2015, samt till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2020 och, på längre sikt, till arbetet med att uppnå ett utsläppssnålt samhälle senast 2050.
Artikel 18
Information och offentlighet
Kommissionen ska senast sex månader efter det att den första unionsförteckningen antagits upprätta en informationsplattform som är lättillgänglig för allmänheten, också på internet. Plattformen ska innehålla följande information:
Allmän, uppdaterad information, bland annat geografiska uppgifter, för varje projekt av gemensamt intresse.
Genomförandeplanen enligt artikel 5.1 för varje projekt av gemensamt intresse.
De viktigaste resultaten från den kostnads-nyttoanalys som gjorts på grundval av den metod som utarbetats enligt artikel 11 för de berörda projekten av gemensamt intresse, utom i de fall det rör sig om kommersiellt känslig information.
Unionsförteckningen.
De belopp som unionen anslagit och betalat ut för varje projekt av gemensamt intresse.
Artikel 19
Övergångsbestämmelser
Denna förordning ska inte påverka beslut om beviljat, fortsatt eller ändrat finansiellt stöd från kommissionen på grundval av ansökningsomgångar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet ( 3 ) för projekt som förtecknas i bilagorna I och III till beslut nr 1364/2006/EG eller på grundval av de mål som ska uppnås utifrån de relevanta utgiftskategorierna för det transeuropeiska energinätet, såsom definierats i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden ( 4 ).
Bestämmelserna i kapitel III ska vid tillståndsprocessen inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse för vilka en projektansvarig inlämnat en ansökan före den 16 november 2013.
▼M4 —————
▼M5 —————
Artikel 22
Ändringar av förordning (EG) nr 715/2009
Förordning (EG) nr 715/2009 ska ändras på följande sätt:
Artikel 8.10 a ska ersättas med följande:
bygga på nationella investeringsplaner, med beaktande av de regionala investeringsplaner som avses i artikel 12.1 och, i tillämpliga fall, på unionsaspekter av nätplanering, enligt vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer ( *1 ) och bli föremål för en kostnads-nyttoanalys enligt vad som fastställs i artikel 11 i den förordningen.
Artikel 11 ska ersättas med följande:
”Artikel 11
Kostnader
Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av Entso för gas och som avses i artiklarna 4–12 i denna förordning och i artikel 11 i förordning (EU) nr 347/2013 ska bäras av de systemansvariga för överföringssystemen och tas med i avgiftsberäkningen. Tillsynsmyndigheterna ska godkänna dessa kostnader endast om de är rimliga och lämpliga.”
Artikel 23
Upphävande
Beslut nr 1364/2006/EG ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014. Inga rättigheter ska följa av denna förordning för projekt som förtecknas i bilagorna I och III till beslut nr 1364/2006/EG.
Artikel 24
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juni 2013, med undantag för artiklarna 14 och 15 som ska tillämpas från och med den dag då den relevanta förordningen om fonden för ett sammanlänkat Europa börjar tillämpas.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
PRIORITERADE KORRIDORER OCH OMRÅDEN FÖR ENERGIINFRASTRUKTUR
Denna förordning ska gälla följande prioriterade transeuropeiska korridorer och områden för infrastruktur:
1. PRIORITERADE KORRIDORER FÖR EL
1. Havsbaserat elnät i det norra havsområdet: utveckling av ett integrerat elnät med tillhörande sammanlänkningar till havs i Nordsjön, Irländska sjön, Engelska kanalen, Östersjön och angränsande havsområden, för överföring av el från förnybara energikällor till havs till platser där förbrukning och lagring sker och för ökat utbyte av el över gränserna.
Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Tyskland.
2. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa: sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i regionen och med Medelhavsområdet, inklusive Pyreneiska halvön, särskilt för att integrera el från förnybara energikällor och förstärka inre nätinfrastruktur för att främja marknadsintegration i regionen.
Berörda medlemsstater: Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
3. Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien ( 5 ), Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
4. Sammanlänkningsplan för el i Östersjöländerna: sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i Östersjöområdet med tillhörande förstärkning av inre nätinfrastruktur, för att bryta de baltiska staternas isolering och främja marknadsintegration i regionen, bland annat genom att arbeta för integrering av förnybar energi.
Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.
2. PRIORITERADE KORRIDORER FÖR GAS
5. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa: gasinfrastruktur för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och bättre kortfristig leveransförmåga för gas.
Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.
6. Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: gasinfrastruktur för regionala anslutningar mellan och inom Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet, östra Medelhavsområdet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien (5) , Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
7. Södra gaskorridoren: infrastruktur för överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen för ökad diversifiering av gasförsörjningen.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien ( 6 ), Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
8. Sammanlänkningsplan för gas i Östersjöländerna: gasinfrastruktur för att bryta isoleringen av de tre baltiska staterna och Finland och deras beroende av en enda leverantör, för att förstärka inre nätinfrastruktur i enlighet därmed och för att få en mer diversifierad försörjning och ökad försörjningstrygghet i Östersjöområdet.
Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.
3. PRIORITERADE KORRIDORER FÖR OLJA
9. Sammanlänkningar för oljeförsörjning i de centrala delarna av östra Europa: driftskompatibilitet för oljeledningsnätet i de centrala delarna av östra Europa för att öka försörjningstryggheten och minska miljöriskerna.
Berörda medlemsstater: Kroatien (6) , Polen, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
4. PRIORITERADE TEMAOMRÅDEN
10. Utbyggnad av smarta nät: införande av teknik för smarta nät i hela unionen för att på ett effektivt sätt integrera alla användare anslutna till elnätet samt deras beteende och handlingar, framför allt produktion av stora mängder el från förnybara eller distribuerade energikällor och efterfrågerespons från konsumenternas sida.
Berörda medlemsstater: alla.
11. Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen, som kan
ta emot den allt större överskottsproduktionen av vindkraft i och runt Nordsjön och Östersjön och den ökande produktionen av el från förnybara källor i Öst- och Sydeuropa och även i Nordafrika,
sammanbinda dessa nya produktionscentrum med områden med hög lagringskapacitet i de nordiska länderna och Alperna, och med andra regioner med stora förbrukningscentrum, och
hantera ett alltmer varierande och decentraliserat elutbud och en flexibel efterfrågan på el.
Berörda medlemsstater: alla.
12. Gränsöverskridande koldioxidnät: utveckling av infrastruktur för transport av koldioxid mellan medlemsstater samt till och från angränsande tredjeländer för att ge ökad spridning åt avskiljning och lagring av koldioxid.
Berörda medlemsstater: alla.
BILAGA II
KATEGORIER AV ENERGIINFRASTRUKTUR
De kategorier av energiinfrastruktur som ska utvecklas för att genomföra energiinfrastrukturprioriteringarna i bilaga I är följande:
För el:
Högspänningsluftledningar, om de är utformade för en spänning på 220 kV eller mer, samt underjordiska och submarina överföringskablar, om de är utformade för en spänning på 150 kV eller mer.
Särskilt i fråga om motorvägar för el: all fysisk utrustning som är utformad för att möjliggöra eltransporter på hög- och extrahögspänningsnivå i syfte att koppla ihop stora mängder elproduktion eller ellagring belägen i en eller flera medlemsstater, eller tredjeländer, med storskalig elförbrukning i en eller flera andra medlemsstater.
Ellagringsanläggningar som används för permanent eller tillfällig lagring av el i infrastruktur ovan eller under mark, eller i geologiska områden, förutsatt att de är direkt anslutna till högspänningsledningar som är utformade för en spänning på 110 kV eller mer.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att de system som avses i a–c ska fungera tryggt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem på alla spänningsnivåer och transformatorstationer.
Varje typ av utrustning eller anläggning, både på överförings- och på mellanspänningsdistributionsnivå, som syftar till digital tvåvägskommunikation, i realtid eller nära realtid, samt interaktiv och intelligent övervakning och styrning av produktion, överföring, distribution och förbrukning av el inom ett elnät för att utveckla ett nät som på ett effektivt sätt integrerar alla användare anslutna till elnätet – producenter, konsumenter och dem som är både producenter och konsumenter – samt deras beteende och handlingar, i syfte att säkerställa ett ekonomiskt effektivt, hållbart elsystem med låga förluster, hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.
För gas:
Överföringsledningar för transport av naturgas och biogas, som ingår i ett nät huvudsakligen bestående av högtrycksledningar, utom högtrycksledningar som används för distribution i tidigare led eller lokal distribution av naturgas.
Underjordiska lagringsanläggningar anslutna till ovannämnda högtrycksledningar för gas.
Anläggningar för mottagning, lagring, återförgasning eller dekomprimering av flytande eller komprimerad naturgas.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet ska fungera tryggt, säkert och effektivt eller för att möjliggöra dubbelriktad kapacitet, inklusive kompressorstationer.
För olja:
Rörledningar för transport av råolja.
Pumpstationer och lagringsanläggningar som är nödvändiga för driften av råoljerörledningar.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem samt anordningar för omvända flöden.
För koldioxid:
Särskilda rörledningar, undantaget tidigare led i rörledningsnätet, som används för att transportera mänskligt genererad koldioxid från mer än en källa, det vill säga industrianläggningar (inklusive kraftverk) som producerar koldioxidgas genom förbränning eller andra kemiska reaktioner som inbegriper fossila eller icke-fossila kolhaltiga föreningar, för slutlig geologisk lagring av koldioxid i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG ( 7 ).
Anläggningar för kondensering och buffertlagring av koldioxid för dess vidare transport. Detta inbegriper inte infrastruktur inom en geologisk formation som används för slutlig geologisk lagring av koldioxid i enlighet med direktiv 2009/31/EG samt tillhörande yt- och injektionsanläggningar.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem.
BILAGA III
REGIONALA FÖRTECKNINGAR ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. REGLER FÖR GRUPPER
1. Vid elprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem samt kommissionen, byrån och Entso för el.
Vid gasprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.2 ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem samt kommissionen, byrån och Entso för gas.
Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.3 och II.4 ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.
2. Gruppernas beslutsfattande organ får sammanföras. Alla grupper eller beslutsfattande organ ska vid behov sammanträda för att diskutera frågor som är gemensamma för alla grupper. Till dem kan höra frågor av relevans för förenlighet över regiongränserna eller frågor om antalet förslag till projekt som uppförts på utkast till regionala förteckningar vilka löper risk att bli ohanterliga.
3. Varje grupp ska lägga upp sitt arbete i enlighet med det regionala samarbete som avses i artikel 6 i direktiv 2009/72/EG, artikel 7 i direktiv 2009/73/EG, artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, samt andra befintliga regionala samarbetsstrukturer.
4. Varje grupp ska, i enlighet med vad som anses lämpligt för att genomföra den relevanta prioriteringen i bilaga I, bjuda in projektansvariga för projekt som väljs ut som projekt av gemensamt intresse samt företrädare för nationella förvaltningar, tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem från kandidatländer och från potentiella kandidatländer, medlemsländer i EES och Efta, företrädare för energigemenskapens institutioner och organ, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt länder med vilka unionen har inlett särskilt energisamarbete. Besluten om att inbjuda företrädare från tredjeländer ska bygga på samsyn.
5. Varje grupp ska samråda med de organisationer som företräder berörda intressenter, och, om så är lämpligt, intressenterna direkt, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, konsumenter och miljöskyddsorganisationer. Gruppen får organisera möten eller samråd när det är relevant för utförandet av dess uppgifter.
6. Kommissionen ska, på den informationsplattform som avses i artikel 18, offentliggöra varje grupps interna arbetsordning, tillsammans med regelbundet uppdaterad information om hur arbetet fortskrider, om föredragningslistorna för dess sammanträden samt om de slutgiltiga slutsatser och beslut som gruppen kommit fram till.
7. Kommissionen, byrån och grupperna ska sträva efter att det råder förenlighet mellan de olika grupperna. Kommissionen och byrån ska med tanke på detta vid behov se till att de berörda grupperna utbyter information om allt arbete som är av interregionalt intresse.
Nationella tillsynsmyndigheters och byråns deltagande i grupperna ska inte äventyra uppfyllandet av deras mål och uppgifter enligt denna förordning eller enligt artiklarna 36 och 37 i direktiv 2009/72/EG och artiklarna 40 och 41 i direktiv 2009/73/EG, eller enligt förordning (EG) nr 713/2009.
2. FÖRFARANDE FÖR REGIONAL IDENTIFIERING
1. Projektansvariga för ett projekt som kan väljas ut som ett projekt av gemensamt intresse, som vill att deras projekt ska få ställning som projekt av gemensamt intresse ska till grupperna inge en ansökan om att deras projekt ska väljas ut, tillsammans med
2. Alla mottagare ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.
3. Efter det att den första unionsförteckningen antagits ska, i alla unionsförteckningar som därefter antas, föreslagna elöverförings- och ellagringsprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a, b och d ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för el som tagits fram av Entso för el i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009.
4. Efter det att den första unionsförteckningen antagits ska, i alla unionsförteckningar som därefter antas, föreslagna infrastrukturprojekt för gas som omfattas av kategorierna i bilaga II.2 ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.
5. De projekt som föreslagits för införande i den första unionsförteckningen och som inte tidigare utvärderats i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 ska bedömas på nivån av ett unionsomfattande system av:
Kommissionen ska senast den 16 januari 2014 utfärda riktlinjer för vilka kriterier som Entso för el och Entso för gas ska tillämpa när de tar fram de respektive tioåriga nätutvecklingsplaner som avses i punkterna 3 och 4, för att säkerställa likabehandling och insyn i processen.
6. Föreslagna koldioxidtransportprojekt som omfattas av kategorin i bilaga II.4 ska läggas fram som en del av en plan, framtagen av minst två medlemsstater, för utveckling av gränsöverskridande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid. Den ska presenteras för kommissionen av de berörda medlemsstaterna eller av enheter som utsetts av de berörda medlemsstaterna.
7. För föreslagna projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 och II.2 ska de nationella tillsynsmyndigheterna, och vid behov byrån, i mån av möjlighet inom ramen för regionalt samarbete (artikel 6 i direktiv 2009/72/EG, artikel 7 i direktiv 2009/73/EG), se till att bedömningskriterierna och metoderna för kostnads-nyttoanalysen tillämpas konsekvent och utvärdera deras gränsöverskridande relevans. De ska lägga fram sina bedömningar för gruppen.
8. Vid föreslagna olje- och koldioxidtransportprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.3 och II.4 ska kommissionen utvärdera hur kriterierna i artikel 4 tillämpats. Vid föreslagna koldioxidprojekt som omfattas av kategorin i bilaga II.4 ska kommissionen även beakta deras potential att i framtiden utvidgas till att omfatta fler medlemsstater. Kommissionen ska lägga fram sin bedömning för gruppen.
9. Varje medlemsstat, vars territorium inte berörs av ett föreslaget projekt men på vilken projektet kan ha en potentiellt positiv nettoeffekt eller en potentiellt betydande effekt, till exempel på miljön eller på driften av energiinfrastrukturen på dess territorium, får föra fram sina farhågor i ett yttrande till gruppen.
10. Gruppens beslutsfattande organ ska på begäran av en medlemsstat i gruppen undersöka de underbyggda skäl som en medlemsstat lagt fram i enlighet med artikel 3.3 för att inte godkänna ett projekt av gemensamt intresse som berör dess territorium.
11. Gruppen ska mötas för att granska och rangordna de föreslagna projekten och därvid ta hänsyn till tillsynsmyndigheternas bedömning eller till kommissionens bedömning, i fråga om olje- och koldioxidtransportprojekt.
12. Utkasten till regionala förteckningar över föreslagna projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 och II.2 och som utarbetats av grupperna ska, tillsammans med eventuella yttranden i enlighet med punkt 9, sändas in till byrån sex månader före den dag då unionsförteckningen ska antas. Utkasten till regionala förteckningar, med tillhörande yttranden, ska bedömas av byrån inom tre månader efter den dag då de mottagits. Byrån ska tillhandahålla ett yttrande om utkasten till regionala förteckningar, framför allt om huruvida kriterierna och kostnadsnyttoanalysen tillämpats konsekvent över regionerna. Byråns yttrande ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 15.1 i förordning (EG) nr 713/2009.
13. Inom en månad från och med dagen för mottagande av byråns yttrande ska det beslutsfattande organet i varje grupp anta sin slutliga regionala förteckning, med beaktande av bestämmelserna i artikel 3.3, varvid gruppernas förslag ska utgöra utgångspunkt och hänsyn ska tas till byråns yttrande och de nationella tillsynsmyndigheternas bedömning som inlämnats i enlighet med punkt 7 eller till kommissionens bedömning för olje- eller koldioxidtransportprojekt som föreslagits i enlighet med punkt 8. Grupperna ska inlämna de slutliga regionala förteckningarna till kommissionen, tillsammans med eventuella yttranden enligt vad som anges i punkt 9.
14. Om det sammanlagda antalet föreslagna projekt av gemensamt intresse i unionsförteckningen, utgående från de regionala förteckningar som mottagits och efter att hänsyn tagits till byråns yttrande, skulle bli ohanterligt stort, ska kommissionen, efter samråd med varje berörd grupp, överväga att i unionsförteckningen inte ta med de projekt som rangordnats lägst av den berörda gruppen, i enlighet med den rangordning som fastställts enligt artikel 4.4.
BILAGA IV
REGLER OCH INDIKATORER AVSEENDE KRITERIER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. Ett projekt med betydande gränsöverskridande verkan är ett projekt på en medlemsstats territorium som uppfyller följande villkor:
|
a) |
Överföring av el : projektet innebär att nätets överföringskapacitet eller den tillgängliga kapaciteten för kommersiella flöden ökas vid medlemsstatens gräns mot en eller flera andra medlemsstater eller vid något annat viktigt gränssnitt i samma överföringskorridor, där detta leder till en ökning av nätets gränsöverskridande överföringskapacitet med minst 500 megawatt jämfört med om projektet inte tagits i drift. |
|
b) |
Lagring av el : projektet tillför minst 225 megawatt installerad kapacitet och har en lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på 250 gigawattimmar. |
|
c) |
Överföring av gas : projektet avser investeringar i kapacitet för omvända flöden eller ändrar förmågan att överföra gas över de berörda medlemsstaternas gränser med åtminstone 10 % jämfört med situationen innan projektet togs i drift. |
|
d) |
Lagring av gas eller flytande/komprimerad naturgas : syftet med projektet är att direkt eller indirekt leverera till minst två medlemsstater eller att uppfylla infrastrukturstandarden (N-1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 ( 8 ). |
|
e) |
Smarta nät : Projektet avser utrustning och anläggningar på högspännings- och medelspänningsnivå med en spänning på 10 kV eller mer. Det inbegriper systemansvariga för överförings- och distributionssystem från minst två medlemsstater som omfattar minst 50 000 användare som producerar eller förbrukar el, eller både och, i ett förbrukningsområde på minst 300 gigawattimmar/år, varav åtminstone 20 % härrör från förnybara källor som är variabla till sin natur. |
2. Vid projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 a–d ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
Marknadsintegrering, konkurrens och systemflexibilitet ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att
Överföring av förnybar energiproduktion till större förbrukningscentrum och lagringsanläggningar ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att
Försörjningstrygghet, driftskompatibilitet och säker systemdrift ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att bedöma projektets inverkan på förväntade belastningsförluster i det analysområde som avses i bilaga V.10 med avseende på tillräcklig produktions- och överföringskapacitet under ett antal karakteristiska belastningsperioder, varvid hänsyn ska tas till förväntade förändringar i fråga om extrema klimatbetingade väderhändelser och deras inverkan på infrastrukturens motståndskraft. Projektets inverkan på en oberoende och tillförlitlig kontroll över systemdriften och systemtjänsterna ska i förekommande fall mätas.
3. Vid projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.2 ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande sätt:
Marknadsintegration och driftskompatibilitet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för integration av marknadsområden, priskonvergens och systemets allmänna flexibilitet, bland annat kapacitetsnivån för omvända flöden enligt olika scenarier.
Konkurrens ska mätas på grundval av diversifiering, bland annat underlättande av tillgång till inhemska leveranskällor, varvid hänsyn i tur och ordning ska tas till diversifiering av källor, diversifiering av leverantörer och diversifiering av tillförselvägar samt ny kapacitets inverkan på Herfindahl-Hirschmann-indexet, (HHI-indexet) beräknat på kapacitetsnivån för det analysområde som avses i bilaga V.10.
Gasförsörjningstrygghet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för unionens gassystems kort- och långsiktiga motståndskraft och för förbättringen av systemets återstående flexibilitet när det gäller att hantera störningar i leveranserna till medlemsstaterna under olika scenarier, samt den extra kapacitet projektet ger mätt i förhållande till infrastrukturstandarden (N-1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 994/2010.
Hållbarhet ska mätas som ett projekts bidrag till att minska utsläppen och främja reserver av förnybar energiproduktion eller el-till-gas (P2G) samt biogastransporter, med beaktande av förväntade klimatförändringar.
4. Vid projekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.1 e ska varje funktion som förtecknas i artikel 4 värderas enligt följande kriterier:
|
a) |
Hållbarhetsnivå : Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av utsläppen av växthusgaser och elnätsinfrastrukturens miljöpåverkan. |
|
b) |
Överförings- och distributionsnätens kapacitet att ansluta och transportera el till och från användare : Detta kriterium ska mätas genom en uppskattning av den installerade kapaciteten för distribuerade energiresurser i distributionsnäten, den högsta tillåtna inmatningen av el utan risk för överbelastning i överföringsnäten samt energi från förnybara källor som inte utnyttjas på grund av överbelastnings- eller säkerhetsrisker. |
|
c) |
Nätanslutningsbarhet och tillträde för alla kategorier av nätanvändare : Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av beräkningsmetoderna för avgifter och tariffer, samt deras struktur, för producenter och konsumenter, och för dem som är både och, samt av den driftsflexibilitet som erbjuds för att dynamiskt balansera elen i nätet. |
|
d) |
Trygghet och kvalitet i leveranserna : Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av förhållandet mellan säkert tillgänglig produktionskapacitet och efterfrågetoppar, andelen el som produceras från förnybara resurser, elsystemets stabilitet, avbrott och deras varaktighet och frekvens per kund, även vid klimatrelaterade avbrott, samt spänningskvaliteten. |
|
e) |
Effektivitet och tjänstekvalitet vid elförsörjning och nätdrift : Detta kriterium ska mätas genom en uppskattning av förlusterna i överförings- och distributionsnäten, förhållandet mellan minsta och högsta efterfrågan på el inom en avgränsad tidsperiod, efterfrågesidans deltagande på elmarknader och i energieffektivitetsåtgärder, procentuellt utnyttjande (genomsnittsbelastning) av elnätets komponenter, nätkomponenternas tillgänglighet (relaterat till planerat och oplanerat underhåll) och dess inverkan på nätprestandan, samt den faktiska tillgången på nätkapacitet i förhållande till dess standardvärde. |
|
f) |
Bidrag till gränsöverskridande elmarknader genom styrning av lastflödet för att begränsa transitflöden och öka sammanlänkningskapaciteten : Detta kriterium ska utvärderas genom en bedömning av förhållandet mellan en medlemsstats sammanlänkningskapacitet och dess efterfrågan på el, utnyttjandet av sammanlänkningskapaciteten samt överbelastningsavgifter i sammanlänkningarna. |
5. Vid oljetransportprojekt som omfattas av kategorierna i bilaga II.3 ska kriterierna i artikel 4 utvärderas på följande vis:
Trygghet i oljeleveranserna ska mätas genom en bedömning av mervärdet i den nya kapacitet som projekt tillför i fråga om systemets kort- och långsiktiga motståndskraft och återstående flexibilitet när det gäller att hantera leveransstörningar enligt olika scenarier.
Driftskompatibilitet ska mätas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet förbättrar driften av oljenätet, särskilt genom att möjliggöra omvända flöden.
Effektiv och hållbar resursanvändning ska mätas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet utnyttjar redan befintlig infrastruktur och bidrar till att minimera miljöbelastning och miljörisker samt belastning och risker kopplade till klimatförändringar.
BILAGA V
KOSTNADS-NYTTOANALYSER SOM OMFATTAR HELA ENERGISYSTEMET
Metoden för en harmoniserad kostnads-nyttoanalys som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande principer enligt denna bilaga:
1. Metoden ska baseras på en gemensam uppsättning inmatningsdata för unionens el- och gassystem under åren n + 5, n + 10, n + 15 och n + 20, där n är året då analysen utförs. Denna datauppsättning ska minst omfatta följande:
|
a) |
För el : scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n + 5. |
|
b) |
För gas : scenarier för efterfrågan, import, bränslepriser (bland annat för kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya projekt för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n + 5. |
2. Datauppsättningen ska återspegla unionsrätten och nationell rätt som är i kraft vid tidpunkten för analysen. Datauppsättningarna för el respektive gas ska vara kompatibla, särskilt i fråga om antaganden om priser och volymer på varje marknad. Datauppsättningen ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som företräder samtliga berörda intressenter. Kommissionen och byrån ska i förekommande fall säkerställa tillgång till nödvändiga kommersiella uppgifter från tredje part.
3. Metoden ska ge vägledning om utveckling och användning av nät- och marknadsmodeller som krävs för kostnads-nyttoanalysen.
4. Kostnads-nyttoanalysen ska baseras på en harmoniserad utvärdering av kostnader och fördelar för de olika kategorierna av analyserade projekt, och ska täcka åtminstone den tidsperiod som avses i punkt 1.
5. Kostnads-nyttoanalysen ska åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader under projektets tekniska livscykel samt i förekommande fall kostnader för avveckling och avfallshantering. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.
6. När det gäller överföring och lagring av el ska kostnads-nyttoanalysen åtminstone beakta inverkan och kompensationer som följer av tillämpningen av artikel 13 i förordning (EG) nr 714/2009 samt inverkan på de indikatorer som anges i bilaga IV, samt följande inverkningar:
Växthusgasutsläpp och överföringsförluster under projektets tekniska livscykel.
Framtida kostnader för nya produktions- och överföringsinvesteringar under projektets tekniska livscykel.
Driftsflexibilitet, inklusive optimering av reglerkraft och sidotjänster.
Systemets motståndskraft, inklusive katastrof- och klimatmässig motståndskraft, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.
7. När det gäller gas ska kostnads-nyttoanalysen åtminstone beakta resultaten av marknadstester, t.ex. inverkan på indikatorerna i bilaga IV samt följande verkningar:
Motståndskraft mot katastrofer och klimatförhållanden, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.
Gasnätets överbelastning.
8. När det gäller smarta nät ska kostnads-nyttoanalysen beakta inverkan på indikatorerna i bilaga IV.
9. Den detaljerade metod som används för att beakta indikatorerna i punkterna 6–8 ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som representerar alla berörda intressenter.
10. Metoden ska fastställa vilken analys som ska utföras, utgående från den relevanta uppsättningen inmatningsdata, genom att fastslå effekterna med och utan varje projekt. Analysområdet för enskilda projekt ska omfatta alla medlemsstater och tredjeländer på vars territorium projektet ska byggas, alla direkt angränsande medlemsstater samt alla andra medlemsstater som i betydande grad berörs av projektet.
11. Analysen ska identifiera de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt (gynnade länder) och de medlemsstater där projektet tillför en negativ nettoeffekt (kostnadsbärare). Varje kostnads-nyttoanalys ska innehålla känslighetsanalyser för datauppsättningen, datum för idrifttagande av olika projekt inom samma analysområde samt andra relevanta parametrar.
12. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem samt driftsansvariga för lagringssystem och terminaler för komprimerad naturgas och naturgas som överförts i vätskeform ska utbyta sådan information som krävs för utarbetandet av metoden, bland annat relevanta nät- och marknadsmodeller. Alla systemansvariga för överförings- och distributionssystem som samlar in information åt andra systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska vidarebefordra resultaten från datainsamlingen till de deltagande systemansvariga för överförings- och distributionssystem.
13. För den gemensamma modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten som avses i artikel 11.8 ska de inmatningsdata som avses i punkt 1 omfatta åren n + 10, n + 20 och n + 30, och modellen ska möjliggöra en fullständig bedömning av de ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenserna, särskilt genom att inbegripa externa kostnader, exempelvis sådana som har att göra med utsläpp av växthusgaser och konventionella luftföroreningar eller med försörjningstrygghet.
BILAGA VI
RIKTLINJER FÖR INSYN OCH ALLMÄNHETENS MEDVERKAN
1. Den handbok med förfaranden som avses i artikel 9.1 ska åtminstone innehålla följande uppgifter:
Relevant rätt, bland annat inom miljöområdet, som ligger till grund för beslut och yttranden om de olika typerna av projekt av gemensamt intresse.
Beslut och yttranden som ska inhämtas.
Namn och kontaktuppgifter för den behöriga myndigheten, andra myndigheter och större intressenter.
Arbetsgången, med en beskrivning av varje etapp i processen, inklusive en vägledande tidsram och en klargörande översikt av beslutsprocessen.
Omfattning, struktur och detaljnivå för de dokument som ska inges tillsammans med ansökan om beslut, samt en checklista.
I vilka etapper och på vilka sätt allmänheten kan medverka i processen.
2. I det detaljerade schemat som avses i artikel 10.4 b ska minst följande anges:
Beslut och yttranden som ska inhämtas.
Myndigheter, intressenter och allmänhet som sannolikt berörs.
Förfarandets olika etapper och deras längd.
Viktigare delmål som ska uppnås och deras tidsfrister inför det övergripande beslut som ska fattas.
Planerade resurser från myndigheternas sida och eventuella ytterligare resursbehov.
3. För att öka allmänhetens medverkan i tillståndsprocessen och på förhand garantera information till och dialog med allmänheten ska följande principer tillämpas:
Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta nationella, regionala och lokala myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt, i ett skede då det ännu går att ta hänsyn till eventuella farhågor från allmänhetens sida, och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.
De behöriga myndigheterna ska se till att offentliga samråd om projekt av gemensamt intresse sammanförs om detta är möjligt. Varje offentligt samråd ska omfatta alla ämnesområden som är av betydelse för den aktuella etappen i förfarandet, och ett ämnesområde av betydelse för en särskild etapp ska inte tas upp i mer än ett offentligt samråd, varvid dock ett och samma offentliga samråd får hållas på flera olika geografiska ställen. De ämnesområden som tas upp i ett offentligt samråd ska anges tydligt i meddelandet om det offentliga samrådet.
Kommentarer och invändningar ska endast tillåtas från början av det offentliga samrådet och fram till dess att tidsfristen löper ut.
4. Konceptet för allmänhetens medverkan ska åtminstone innehålla information om
berörda och tillfrågade intressenter,
planerade åtgärder, bland annat uppgifter om var och när sammanträdena föreslås hållas,
tidsplan,
personella resurser som avsatts för de olika uppgifterna.
5. I samband med det offentliga samråd som ska genomföras innan ansökan lämnas in ska de berörda parterna åtminstone
offentliggöra en informationsbroschyr på högst 15 sidor som på ett klart och tydligt sätt ger en översikt över projektets syfte och preliminära tidtabell, den nationella nätutvecklingsplanen, alternativa tillförselvägar som övervägs, förväntad påverkan, även sådan av gränsöverskridande natur, och eventuella åtgärder för att begränsa denna, vilka alla ska offentliggöras innan samrådet inleds. Informationsbroschyren ska dessutom innehålla webbadresserna till den informationsplattform som avses i artikel 18 och till den handbok med förfaranden som avses i punkt 1,
informera alla berörda intressenter om projektet på den webbplats som avses i artikel 9.7 och genom andra lämpliga informationsmedel,
skriftligen inbjuda relevanta berörda intressenter till särskilda möten där olika synpunkter ska diskuteras.
6. Projektets webbplats ska åtminstone innehålla
den informationsbroschyr som avses i punkt 5,
en icke-teknisk och regelbundet uppdaterad sammanfattning på högst 50 sidor som redogör för projektets aktuella status och, i samband med uppdateringar, tydligt anger ändringar av tidigare versioner,
planeringen för projektet och de offentliga samråden, med tydliga uppgifter om datum och plats för de offentliga samråden och utfrågningarna, samt de planerade frågor som är relevanta för dessa utfrågningar,
kontaktuppgifter för tillhandahållande av de fullständiga ansökningshandlingarna,
kontaktuppgifter för ingivande av kommentarer och invändningar under de offentliga samråden.
BILAGA VII
UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (NEDAN KALLAD UNIONSFÖRTECKNINGEN)
som avses i Artikel 3.4
A. PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN
1. Kluster av projekt av gemensamt intresse
Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:
Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.
Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.
Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ”klustret X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse”. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.
Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.
2. Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer
Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.
3. Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt intresse
Flera projekt i de unionsförteckningar som upprättades genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:
Dessa projekt (med undantag för de projekt som tagits i drift eller kommer att tas i drift före utgången av 2019) kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre tillämpas.
Sådana projekt är inte projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i bilaga VII (C) som ”Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse”.
Dessutom blev vissa projekt i de unionsförteckningar som upprättats genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 under genomförandet av dem integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse.
Sådana projekt betraktas inte längre som projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i bilaga VII(C) som ”Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse”.
4. Definition av ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el”
Med ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning av motorvägar för el” avses projekt av gemensamt intresse som tillhör någon av de prioriterade korridorerna för el och det prioriterade tematiska området motorvägar för el.
B. UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE
1. Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)”
|
Nr |
Definition |
|
1.3 |
Klustret Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 1.3.1 Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Klixbüll (DE) |
|
1.6 |
Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”] |
|
1.7 |
Klustret för sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.7.1 Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallad ”FAB”] 1.7.3 Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallad ”ElecLink”] 1.7.5 Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallad ”Gridlink”] |
|
1.8 |
Klustret Tyskland–Norge [nu kallat ”NordLink”] 1.8.1 Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) |
|
1.9 |
1.9.1 Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Wexford (IE) och Pembroke, Wales (UK) [nu kallad ”Greenlink”] Kluster: |
|
1.10 |
Klustret för sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.10.1 Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallad ”North Sea Link”] 1.10.2 Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallad ”NorthConnect”] |
|
1.12 |
Klustret av anläggningar för ellagring i Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.12.3 Tryckluftslagring i Middlewich [nu kallad ”CARES”] 1.12.4 Pumpkraftverk vid Cruachan II |
|
1.14 |
Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallad ”Viking Link”] |
|
1.15 |
Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK) [nu kallad ”Nautilus”] |
|
1.16 |
Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket |
|
1.17 |
Tryckluftslagring i Zuidwending (NL) |
|
1.18 |
Anläggning för havsbaserat pumpkraftverk i Belgien [nu kallad ”iLand”] |
|
1.19 |
En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Tyskland, Nederländerna) [nu kallad ”North Sea Wind Power Hub”] |
|
1.20 |
Sammanlänkning mellan Tyskland och Förenade kungariket [nu kallad ”NeuConnect”] |
2. Prioriterad korridor: ”North-South Electricity Interconnections in Western Europe (’NSI West Electricity’)
|
Nr |
Definition |
|
2.4 |
Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallad ’SACOI 3’] |
|
2.7 |
Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallad ’Biscay Gulf’] |
|
2.9 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ’Ultranet’] |
|
2.10 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel/Wilster och Grοβgartach/Bergrheinfeld-West (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ’Suedlink’] |
|
2.13 |
Klustret sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.13.1 Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad ’North-South interconnector’] 2.13.2 Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK) [nu kallad ’RIDP1’] |
|
2.14 |
Sammanlänkning mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT) [nu kallad ’Greenconnector’] |
|
2.16 |
Klustret av inhemska förbindelseledningar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.16.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Sobrado (PT) tidigare kallade Pedralva och Alfena (PT) 2.16.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallade Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT) |
|
2.17 |
Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES)–Ponte de Lima (PT) (tidigare Vila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT) |
|
2.18 |
Kapacitetsökning för pumpkraftverk i Kaunertal, Tyrolen (AT) |
|
2.23 |
Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallade ’BRABO II + III’] |
|
2.27 |
2.27.1 Sammanlänkning mellan Aragón (ES) och Pyrénées-Atlantiques (FR) [nu kallad vPyrenean crossing 2”] 2.27.2 Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR) [nu kallad vPyrenean crossing 1”] |
|
2.28 |
2.28.2 Pumpkraftverk Navaleo (ES) 2.28.3 Pumpkraftverk Girones & Raïmats (ES) 2.28.4 Pumpkraftverk Cúa (ES) |
|
2.29 |
Vattenkraftverk Silvermines (IE) |
|
2.30 |
Pumpkraftverk Riedl (DE) |
3. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (”NSI East Electricity”)
|
Nr |
Definition |
|
3.1 |
Klustret Österrike–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.1.1 Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE) 3.1.2 Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT) 3.1.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell-Ziller (AT) |
|
3.4 |
Sammanlänkning mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT) |
|
3.7 |
Klustret Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa och nödvändig förstärkning av inhemska förbindelser i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.7.1 Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL) 3.7.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG) 3.7.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG) 3.7.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG) Kluster: |
|
3.8 |
Klustret Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning [nu kallat ”Black Sea Corridor”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.8.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG) 3.8.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO) 3.8.5 Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO) |
|
3.9 |
3.9.1 Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Hévíz (HU) och Cirkovce (SI) |
|
3.10 |
Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”EUROASIA Interconnector”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.10.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 3.10.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL) |
|
3.11 |
Klustret av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.11.1 Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ) 3.11.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ) 3.11.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ) 3.11.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ) 3.11.5 Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och förbindelseledning V413 (CZ) |
|
3.12 |
Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten [nu kallad ”SuedOstLink”] |
|
3.14 |
Inhemska förstärkningar i Polen [del av det klust som nu kallas ”GerPol Power Bridge”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.14.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL) 3.14.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL) 3.14.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Baczyna och Plewiska (PL) |
|
3.16 |
3.16.1 Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Gabčikovo (SK) och Gönyű (HU) och Veľký Ďur (SK) |
|
3.17 |
Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK) |
|
3.21 |
Sammanlänkning mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI) |
|
3.22 |
Klustret Rumänien–Serbien [nu kallat ”Mid Continental East Corridor”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.22.1 Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS) 3.22.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO) 3.22.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO) 3.22.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO) |
|
3.23 |
Pumpkraftverk i Yadenitsa (BG) |
|
3.24 |
Pumpkraftverk i Amfilochia (EL) |
|
3.27 |
Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallad ”ELMED”] |
4. Prioriterad korridor: ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan” (”BEMIP Electricity”)
|
Nr |
Definition |
|
4.2 |
Klustret Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat ”Third interconnection”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.2.1 Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understation Riga CHP2 (LV) 4.2.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE) 4.2.3 Inhemsk förbindelseledning mellan Riga CHP 2 och Riga HPP (LV) |
|
4.4 |
4.4.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE) |
|
4.5 |
4.5.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL) |
|
4.6 |
Pumpkraftverk i Estland |
|
4.7 |
Kapacitetsökning för pumpkraftverk vid Kruonis (LT) |
|
4.8 |
Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.8.1 Sammanlänkning mellan Tartu (EE) och Valmiera (LV) 4.8.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE) 4.8.3 Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV) 4.8.4 Inhemsk förbindelseledning mellan Viru och Tsirguliina (EE) 4.8.7 Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE) 4.8.8 Inhemsk förbindelseledning mellan Vilnius och Neris (LT) 4.8.9 Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas system med de kontinentaleuropeiska näten 4.8.10 Sammanlänkning mellan Litauen och Polen [nu kallad ”Harmony Link”] 4.8.11 Uppgradering i Alytus substation (LT) 4.8.12 Återuppbyggnadsarbeten i nordöstra Litauen (LT) 4.8.13 Ny substation på 330kV i Mūša (LT) 4.8.14 Inhemsk förbindelseledning mellan Bitenai och KHAE (LT) 4.8.15 Ny understation på 330kV i Darbėnai (LT) 4.8.16 Inhemsk förbindelseledning mellan Darbenai och Bitenai (LT) 4.8.17 Inhemsk förbindelseledning mellan LE och Vilnius (LT) 4.8.18 Inhemsk förbindelseledning mellan Dunowo och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.19 Inhemsk förbindelseledning mellan Piła Krzewina och Żydowo Kierzkowo (PL) 4.8.20 Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Morzyczyn (PL) 4.8.21 Inhemsk förbindelseledning mellan Morzyczyn-Dunowo-Słupsk-Żarnowiec (PL) 4.8.22 Inhemsk förbindelseledning mellan Żarnowiec-Gdańsk/Gdańsk Przyjaźń-Gdańsk Błonia (PL) 4.8.23 Synkronkompensatorer som ger tröghet, spänningsstabilitet, frekvensstabilitet och kortslutningseffekt i Litauen, Lettland och Estland |
|
4.10 |
Klustret Finland–Sverige [nu kallat ”Third interconnection Finland – Sweden”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 4.10.1 Sammanlänkning mellan norra Finland och norra Sverige 4.10.2 Inhemsk förbindelseledning mellan Keminmaa och Pyhänselkä (FI) |
5. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa” (”NSI West Gas”)
|
Nr |
Definition |
|
5.3 |
LNG-terminalen i Shannon och anslutande rörledning (IE) |
|
5.19 |
Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela |
|
5.21 |
Anpassning från lågvärdes- till högvärdesgas i Frankrike och Belgien |
6. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa” (”NSI East Gas”)
|
Nr |
Definition |
|
6.2 |
Sammanlänkning mellan Polen, Slovakien och Ungern med motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.2.1 Sammanlänkning Polen–Slovakien 6.2.2 Norra-södra gaskorridoren i östra Polen och 6.2.13 Utveckling och utbyggnad av överföringskapaciteten hos sammanlänkningen Slovakien–Ungern |
|
6.5 |
Klustret LNG-terminal i Krk, med rörledningar för anslutning och förbindelse mot Ungern och länder längre bort; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.5.1 Utveckling av en LNG-terminal i Krk (HR) upp till 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas I och anslutande rörledning Omišalj–Zlobin (HR) 6.5.5 ”Kompressorstation 1” vid det kroatiska gasöverföringssystemet |
|
6.8 |
Klustret av utveckling och utbyggnad av infrastruktur för att stärka Balkans gasknutpunkt (Balkan Gas Hub); omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 6.8.1 Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallad ”IGB”] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG) och kompressorstation vid Kipi (EL) 6.8.2 Sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet 6.8.3 Sammanlänkning för gas Bulgarien–Serbien [nu kallad ”IBS”] (6.10 i den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse) |
|
6.9 |
6.9.1 LNG-terminal i norra Grekland |
|
6.20 |
Klustret för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.2 Utbyggnad av UGS-anläggning i Chiren (BG) 6.20.3 UGS-anläggning i södra Kavala och mätar- och regleringsstation (EL) Dessutom ett av följande projekt av gemensamt intresse: 6.20.4 Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien 6.20.6 Underjordisk gaslagring i Sarmasel i Rumänien |
|
6.23 |
Sammanlänkning Ungern–Slovenien–Italien (Nagykanizsa (HU) – Tornyiszentmiklós (HU) – Lendava (SI) – Kidričevo SI) – Ajdovščina (SI) – Šempeter (SI) – Gorizia (IT)) |
|
6.24 |
Klustret för stegvis kapacitetsökning i den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallat ”ROHUAT/BRUA”) för att möjliggöra kapacitet vid sammanlänkningen Rumänien–Ungern på 1,75 miljarder kubikmeter per år i fas 1, 4,4 miljarder kubikmeter per år i fas 2, och inkluderande av nya resurser från Svarta havet i fas 2: 6.24.1 ROHU(AT)/BRUA – fas 1, inklusive: — Utveckling av överföringskapaciteten i Rumänien från Podișor till Recas, inklusive en ny rörledning, mätarstation och tre nya kompressorstationer i Podisor, Bibesti och Jupa 6.24.4 ROHU(AT)/BRUA – fas 2, inklusive: — Kompressorstation Városföld (HU) — Utbyggnad av överföringskapaciteten i Rumänien från Recas till Horia i riktning mot Ungern upp till 4,4 miljarder kubikmeter per år och utbyggnad av kompressorstationerna i Podisor, Bibesti och Jupa — Rörledning Svartahavskusten – Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta havet — Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, andra steget vid Csanádpalota (HU) |
|
6.26 |
6.26.1 Klustret Kroatien – Slovenien – Österrike vid Rogatec, inklusive: — Sammanlänkning Kroatien – Slovenien (Lučko – Zabok – Rogatec)— — Kompressorstation Kidričevo, fas 2 av uppgraderingen (SI) — Kompressorstation 2 och 3 vid det kroatiska gasöverföringssystemet — GCA 2015/08: Entry/Exit Murfeld (AT) — Uppgradering av sammanlänkningen Murfeld/Ceršak (AT-SI) — Uppgradering av sammanlänkningen Rogatec |
|
6.27 |
LNG Gdansk (PL) |
7. Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (”SGC”)
|
Nr |
Definition |
|
7.1 |
Klustret av projekt av gemensamt intresse med integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter gas per år från nya gaskällor i området kring Kaspiska havet, genom Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och som når EU:s marknader i Grekland och Italien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 7.1.1 Gasledning till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan via Georgien och Turkiet, [nu kallad kombinationen av ”Trans-Caspian Gas Pipeline” (TCP), ”South-Caucasus Pipeline FutureExpansion” (SCPFX)] 7.1.3 Gasledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [nu kallad ”Trans-Adriatic Pipeline” (TAP)], inklusive mätar- och regleringsstation och kompressorstation vid Nea Messimvria samt TAP-sammanlänkningen |
|
7.3 |
Klustret av projekt av gemensamt intresse för infrastruktur för att transportera ny gas från gasreserverna i östra Medelhavet, med bland annat följande: 7.3.1 Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Kreta [nu kallad ”EastMed Pipeline”], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli som följande projekt av gemensamt intresse är beroende av: 7.3.3 Gasledning till havs från Grekland till Italien [nu kallad ”Poseidon Pipeline”] 7.3.4 Förstärkning av den syd-nordliga inhemska överföringskapaciteten i Italien [nu kallad ”Adriatica Line”] och förstärkning av den inhemska överföringskapaciteten i regionen Apulien [Matagiola–Massafra-ledningen] |
|
7.5 |
Utveckling av gasinfrastrukturen i Cypern [nu kallad ”Cyprus Gas2EU”] |
8. Prioriterad korridor ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas” (”BEMIP Gas”)
|
Nr |
Definition |
|
8.2 |
Klustret för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 8.2.1 Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen 8.2.4 Utbyggnad av underjordisk gaslagring i Inčukalns (LV) |
|
8.3 |
Klustet för infrastruktur; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 8.3.1 Förstärkning av sammanlänkningen Nybro–Polen/Danmark 8.3.2 Sammanlänkning Polen–Danmark [nu kallad ”Baltic Pipe”] |
|
8.5 |
Sammanlänkning Polen-Litauen [i dag GIPL] |
9. Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
|
Nr |
Definition |
|
9.1 |
Ledningen Adamowo – Brody: anslutning mellan JSC Uktransnaftas hanteringsanläggning i Brody (Ukraina) och Adamowo Tank Farm (Polen) |
|
9.2 |
Ledningen Bratislava – Schwechat: ledning som förbinder Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien) |
|
9.4 |
Ledningen Litvinov (Tjeckien) – Spergau (Tyskland): utvidgningsprojekt för råoljeledningen från Druzhba till raffinaderiet TRM Spergau |
|
9.5 |
Klustret för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 9.5.1 Uppförande av oljeterminal i Gdańsk (fas II) 9.5.2 Utvidgning av den pommerska ledningen: ledningens andra dubblerade ledning |
|
9.6 |
TAL Plus: Kapacitetsutvidgning av TAL-ledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland) |
10. Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät
|
Nr |
Definition |
|
10.3 |
SINCRO.GRID (Slovenien, Kroatien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftsäkerheten för de slovenska och kroatiska elsystemen |
|
10.4 |
ACON (Tjeckien, Slovakien) – Det huvudsakliga syftet med ACON (Again COnnected Networks) är att främja integreringen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna |
|
10.6 |
Smart Border Initiative (Frankrike, Tyskland) – Smart Border Initiative ska koppla samman Frankrikes respektive Tysklands åtgärder till stöd för dessa länders städer och regioner i strategierna för energiomställning och integration i den europeiska marknaden |
|
10.7 |
Danube InGrid (Ungern, Slovakien) – projektet bidrar till att förbättra den gränsöverskridande samordningen av förvaltningen av elnät, med fokus på att inhämta och utbyta uppgifter på ett mer effektivt sätt |
|
10.8 |
Dataöverbryggning (Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Finland, Frankrike) – syftar till att skapa en europeisk plattform för dataöverbryggning och därigenom möjliggöra integrering av olika typer av data (data från smarta mätare, operativa data i nätverk, marknadsdata), med sikte på att utveckla skalbara och reproducerbara lösning för EU |
|
10.9 |
Gränsöverskridande flexibilitetsprojekt (Estland, Finland) – syftar till att stödja en integrering av energi från förnybara energikällor och öka försörjningstryggheten genom att erbjuda Estland, Finland och Åland gränsöverskridande flexibilitetstjänster via distributionssystemet |
11. Prioriterat temaområde motorvägar för el
Förteckning över ”Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el”
|
Nr |
Definition |
|
Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)” |
|
|
1.3 |
Klustret Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 1.3.1 Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Klixbüll (DE) |
|
1.6 |
Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallad ”Celtic Interconnector”] |
|
1.7 |
Klustret för sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.7.1 Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallad ”FAB”] 1.7.3 Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallad ”ElecLink”] 1.7.5 Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallad ”Gridlink”] |
|
1.8 |
Klustret Tyskland–Norge [nu kallat ”NordLink”] 1.8.1 Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) |
|
1.10 |
Klustret för sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse: 1.10.1 Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallad ”North Sea Link”] 1.10.2 Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallad ”NorthConnect”] |
|
1.14 |
Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallad ”Viking Link”] |
|
1.15 |
Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK) [nu kallad ”Nautilus”] |
|
1.16 |
Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket |
|
1.19 |
En eller flera knutpunkter i Nordsjön med sammanlänkningar till angränsande Nordsjöländer (Danmark, Tyskland, Nederländerna) [nu kallad ”North Sea Wind Power Hub”] |
|
1.20 |
Sammanlänkning mellan Tyskland och Förenade kungariket [nu kallad ”NeuConnect”] |
|
Prioriterad korridor: “North-South Electricity Interconnections in Western Europe (”NSI West Electricity”) |
|
|
2.7 |
Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallad ”Biscay Gulf”] |
|
2.9 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallad ”Ultranet”] |
|
2.10 |
Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel/Wilster och Grοβgartach/Bergrheinfeld-West (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallad ”Suedlink”] |
|
2.13 |
Klustret sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 2.13.1 Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK) 2.13.2 Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK) |
|
Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (”NSI East Electricity”) |
|
|
3.10 |
Klustret Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ”EUROASIA Interconnector”]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse: 3.10.1 Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY) 3.10.2 Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL) |
|
3.12 |
Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Isar för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten [nu kallad ”SuedOstLink”] |
12. Gränsöverskridande koldioxidnät
|
Nr |
Definition |
|
12.2 |
CO2-Sapling Project är infrastrukturdelen i Acorn-projektet som omfattar hela CCS-kedjan (Förenade kungariket, i senare faser Nederländerna, Norge) |
|
12.3 |
CO2 TransPorts syftar till att skapa infrastruktur som gör det möjligt att underlätta storskalig avskiljning, transport och lagring av koldioxid från Rotterdam, Antwerpen och North Sea Port |
|
12.4 |
Northern lights-projektet – ett kommersiellt länkningsprojekt för gränsöverskridande koldioxidtransport mellan flera europeiska initiativ avseende koldioxidavskiljning (Förenade kungariket, Irland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Sverige) och transportera den avskilda koldioxiden på fartyg till ett lagringsställe på den norska kontinentalsockeln |
|
12.5 |
Inom ramen för Athos-projektet föreslås en infrastruktur för att transportera koldioxid från industriområden i Nederländerna, med möjlighet att ta emot ytterligare koldioxid från andra länder, exempelvis Irland och Tyskland; tanken är att utveckla en öppet tillgänglig och gränsöverskridande transportinfrastruktur för stora volymer som är driftskompatibel. |
|
12.6 |
Ervia Cork-projektets syfte är att återanpassa befintliga naturgasledningar på land och till havs och bygga en ny specialkoldioxidledning för transport av avskild koldioxid från anläggningar för avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) inom tung industri och från gaskombiverk till en lagringsanläggning. |
C. FÖRTECKNINGAR ÖVER ”PROJEKT SOM INTE LÄNGRE ANSES VARA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE” OCH ”PROJEKT SOM HAR BLIVIT INTEGRERADE DELAR AV ANDRA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE I DEN ANDRA OCH/ELLER DEN TREDJE FÖRTECKNINGEN ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE”
1. Prioriterad korridor: ”Northern Seas Offshore Grid (NSOG)”
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
1.1.1 |
|
1.1.2 |
|
1.1.3 |
|
1.2 |
|
1.3.2 |
|
1.4 |
|
1.5 |
|
1.7.4 |
|
1.8.2 |
|
1.9.2 |
|
1.9.3 |
|
1.9.4 |
|
1.9.5 |
|
1.9.6 |
|
1.11.1 |
|
1.11.2 |
|
1.11.3 |
|
1.11.4 |
|
1.12.1 |
|
1.12.2 |
|
1.12.5 |
2. Prioriterad korridor: ”North-South Electricity Interconnections in Western Europe (NSI West Electricity)”
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
2.2.1 |
|
2.2.2 |
|
2.2.3 |
|
2.2.4 |
|
2.3.1 |
|
2.3.2 |
|
2.5.1 |
|
2.5.2 |
|
2.6 |
|
2.8 |
|
2.11.1 |
|
2.11.2 |
|
2.11.3 |
|
2.12 |
|
2.15.1 |
|
2.15.2 |
|
2.15.3 |
|
2.15.4 |
|
2.16.2 |
|
2.19 |
|
2.20 |
|
2.21 |
|
2.22 |
|
2.24 |
|
2.25.1 |
|
2.25.2 |
|
2.26 |
|
2.28.1 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
2.1 |
3.1.4 |
3. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa” (”NSI East Electricity”)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
3.1.3 |
|
3.2.1 |
|
3.2.2 |
|
3.2.3 |
|
3.3 |
|
3.5.1 |
|
3.5.2 |
|
3.6.1 |
|
3.6.2 |
|
3.8.2 |
|
3.8.3 |
|
3.8.6 |
|
3.9.2 |
|
3.9.3 |
|
3.9.4 |
|
3.10.3 |
|
3.13 |
|
3.14.1 |
|
3.15.1 |
|
3.15.2 |
|
3.16.2 |
|
3.16.3 |
|
3.18.1 |
|
3.18.2 |
|
3.19.2 |
|
3.19.3 |
|
3.20.1 |
|
3.20.2 |
|
3.22.5 |
|
3.25 |
|
3.26 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
3.19.1 |
3.22.5 |
4. Prioriterad korridor: ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan” (”BEMIP Electricity”)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
4.1 |
|
4.4.1 |
|
4.5.1 |
|
4.5.3 |
|
4.5.4 |
|
4.5.5 |
|
4.8.5 |
|
4.8.6 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
4.3 |
4.8.9 |
|
4.9 |
4.8.9 |
5. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa” (”NSI West Gas”)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
5.1.1 |
|
5.1.2 |
|
5.1.3 |
|
5.2 |
|
5.4.1 |
|
5.4.2 |
|
5.5.1 |
|
5.5.2 |
|
5.6 |
|
5.7.1 |
|
5.7.2 |
|
5.9 |
|
5.10 |
|
5.11 |
|
5.12 |
|
5.13 |
|
5.14 |
|
5.15.1 |
|
5.15.2 |
|
5.15.3 |
|
5.15.4 |
|
5.15.5 |
|
5.16 |
|
5.17.1 |
|
5.17.2 |
|
5.18 |
|
5.20 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
5.8.1 |
5.5.2 |
|
5.8.2 |
5.5.2 |
6. Prioriterad korridor: ”Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa” (”NSI East Gas”)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
6.2.10 |
|
6.2.11 |
|
6.2.12 |
|
6.2.14 |
|
6.3 |
|
6.4 |
|
6.5.3 |
|
6.5.4 |
|
6.5.6 |
|
6.7 |
|
6.8.3 |
|
6.9.2 |
|
6.9.3 |
|
6.11 |
|
6.12 |
|
6.16 |
|
6.17 |
|
6.19 |
|
6.20.1 |
|
6.20.5 |
|
6.21 |
|
6.22.1 |
|
6.22.2 |
|
6.24.1 Utlyfta projekt: omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota Utlyfta projekt: GCA kompressorstation i Mosonmagyarovar (utveckling på den österrikiska sidan) |
|
6.24.4 Utlyfta projekt: Rörledning Ercsi–Százhalombatta (HU) Utlyfta projekt: omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota |
|
6.24.10 |
|
6.25.1 |
|
6.25.2 |
|
6.25.4 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
6.1.1 |
6.2.10 |
|
6.1.2 |
6.2.11 |
|
6.1.3 |
6.2.11 |
|
6.1.4 |
6.2.11 |
|
6.1.5 |
6.2.11 |
|
6.1.6 |
6.2.11 |
|
6.1.7 |
6.2.11 |
|
6.1.8 |
6.2.2 |
|
6.1.9 |
6.2.11 |
|
6.1.10 |
6.2.2 |
|
6.1.11 |
6.2.2 |
|
6.1.12 |
6.2.12 |
|
6.2.3 |
6.2.2 |
|
6.2.4 |
6.2.2 |
|
6.2.5 |
6.2.2 |
|
6.2.6 |
6.2.2 |
|
6.2.7 |
6.2.2 |
|
6.2.8 |
6.2.2 |
|
6.2.9 |
6.2.2 |
|
6.5.2 |
6.5.6 |
|
6.6 |
6.26.1 |
|
6.8.4 |
6.25.4 |
|
6.13.1 |
6.24.4 |
|
6.13.2 |
6.24.4 |
|
6.13.3 |
6.24.4 |
|
6.14 |
6.24.1 |
|
6.15.1 |
6.24.10 |
|
6.15.2 |
6.24.10 |
|
6.18 |
7.3.4 |
|
6.24.2 |
6.24.1 |
|
6.24.3 |
6.24.1 |
|
6.24.5 |
6.24.4 |
|
6.24.6 |
6.24.4 |
|
6.24.7 |
6.24.4 |
|
6.24.8 |
6.24.4 |
|
6.24.9 |
6.24.4 |
|
6.25.3 |
6.24.10 |
|
6.26.2 |
6.26.1 |
|
6.26.3 |
6.26.1 |
|
6.26.4 |
6.26.1 |
|
6.26.5 |
6.26.1 |
|
6.26.6 |
6.26.1 |
7. Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
7.1.1 Utlyfta projekt: Transanatoliska gasledningen |
|
7.1.2 |
|
7.1.5 |
|
7.1.7 |
|
7.2.1 |
|
7.2.2 |
|
7.2.3 |
|
7.4.1 |
|
7.4.2 |
|
Projekt som har blivit integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse i den andra och/eller den tredje förteckningen över projekt av gemensamt intresse |
|
|
Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse |
Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet integrerades |
|
7.1.6 |
7.1.3 |
|
7.1.4 |
7.3.3 |
|
7.3.2 |
7.5 |
8. Prioriterad korridor: ”Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas” (”BEMIP Gas”)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
8.1.1 |
|
8.1.2.1 |
|
8.1.2.2 |
|
8.1.2.3 |
|
8.1.2.4 |
|
8.2.2 |
|
8.2.3 |
|
8.4 |
|
8.6 |
|
8.7 |
|
8.8 |
9. Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
9.3 |
10. Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
10.1 |
|
10.2 |
|
10.5 |
11. Prioriterat temaområde motorvägar för el
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
1.5 |
|
1.7.4 |
|
2.2 |
|
2.4 |
|
2.5.1 |
|
3.1.3 |
|
4.1 |
12. Prioriterat temaområde – gränsöverskridande koldioxidnät
|
Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse |
|
12.1 |
Uttalande från kommissionen i fråga om berättigande till finansiellt stöd från EU för projekt av gemensamt intresse inom ramen för transeuropeisk energiinfrastruktur (kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer ( 9 ))
Kommissionen understryker att den anser det vara av vikt att stödet från EU och nationella källor utsträcks till att gälla bidrag till arbeten för att möjliggöra genomförandet av projekt av gemensamt intresse för att öka diversifieringen av energiförsörjningskällor, rutter och motparter. Kommissionen förbehåller sig rätten att lägga fram förslag i denna riktning på grundval av erfarenheter från övervakningen av genomförandet av projekt av gemensamt intresse inom ramen för den rapport som anges i artikel 17 i förordningen om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer.
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (EUT L 176, 15.7.2003, s. 57).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (EUT L 176, 15.7.2003, s. 1).
( 3 ) EUT L 162, 22.6.2007, s. 1.
( 4 ) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
( *1 ) EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.”
( 5 ) Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
( 6 ) Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
( 7 ) EUT L 140, 5.6.2009, s. 114.
( 8 ) EUT L 295, 12.11.2010, s. 1.
( 9 ) Se sidan 39 i detta nummer av EUT.