2012D0088 — SV — 01.07.2015 — 002.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	KOMMISSIONENS BESLUT av den 25 januari 2012 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering [delgivet med nr K(2012) 172] (Text av betydelse för EES) (2012/88/EU) (EGT L 051 23.2.2012, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	KOMMISSIONENS BESLUT av den 6 november 2012	L 311	3	10.11.2012
►M2	KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2015/14 av den 5 januari 2015	L 3	44	7.1.2015

---

▼B

▼M2

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 25 januari 2012

om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering

▼B

[delgivet med nr K(2012) 172]

(Text av betydelse för EES)

(2012/88/EU)

Artikel 1

1.  Den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD:n) avseende det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering i det transeuropeiska järnvägssystemet, såsom den fastställs i bilaga III, antas.

2.  Den TSD som fastställs i bilaga III till detta beslut ska gälla det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering enligt beskrivningen i punkt 2.3 i bilaga II till direktiv 2008/57/EG och det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering enligt beskrivningen i punkt 2.4 i samma bilaga.

Artikel 2

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att närhelst ett nationellt trafikstyrningssystem för övervakning och skydd krävs ombord på rullande materiel för att få köra på en viss linje eller en viss del av det transeuropeiska järnvägsnätet, ska detta system finnas med i förteckningen över system av klass B, som har samma rättsliga status som bilagorna till TSD:n.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att funktionaliteten, prestandan och gränssnitten hos systemen av klass B bibehålls enligt nuvarande specifikationer, förutom när förändringar krävs för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i dessa system.

Artikel 3

Varje medlemsstat ska inom sex månader efter det att detta beslut meddelats tillhandahålla de andra medlemsstaterna och kommissionen följande med avseende på system av klass B och de frågor som anges som öppna punkter i bilaga G till TSD:n som antas genom detta beslut:

Om denna information redan har meddelats i samband med besluten 2006/679/EG och 2006/860/EG anses denna skyldighet vara uppfylld.

Artikel 4

1.  Kommissionen får bevilja undantag från den skyldighet som fastställs i avsnitt 7.3.2.4 i bilaga III rörande obligatoriskt utrustande av linjer med ETCS (European Train Control System) vid EU-finansierade projekt (avsnitt 7.3.2.4) om signalsystemet moderniseras på en kort sträcka (mindre än 150 km) eller endast på delar av linjen och förutsatt att ETCS installeras före det tidigare av följande båda datum:

2.  Den berörda medlemsstaten ska skicka in underlag rörande projektet till kommissionen. Underlaget ska innehålla en ekonomisk analys som visar att det finns avsevärda ekonomiska och/eller tekniska fördelar med att ta ERTMS i bruk vid det tidigare av de båda datum som anges i punkt 1 i stället för i samband med genomförandet av det EU-finansierade projektet.

3.  Kommissionen ska undersöka det underlag som har lämnats in och de åtgärder som föreslås av medlemsstaten och meddela resultatet av undersökningen till den kommitté som avses i artikel 29 i direktiv 2008/57/EG. Om ett undantag beviljas ska medlemsstaten se till att ERTMS installeras före det tidigare av de båda datum som anges i punkt 1.

Artikel 5

Kommissionens beslut 2011/291/EU av den 26 april 2011 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Rullande materiel – Lok och passagerarfordon” i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik ( 5 ), ska ändras på följande sätt:

▼M1 —————

▼M1

Artikel 6a

För genomförandet av den TSD som anges i bilaga III till detta beslut ska en av de två uppsättningar specifikationer som anges i bilaga A tabell A.2 tillämpas. Specifikationer i basversion 3 ska bibehållas i syfte att garantera att tåg som är utrustade med ERTMS/ETCS-system som är kompatibla med basversion 3 också kan köra på linjer som är kompatibla med ERTMS/ETCS enligt basversion 2 utan ytterligare tekniska eller operationella begränsningar.

▼B

Artikel 7

Besluten 2006/679/EG och 2006/860/EG ska upphöra att gälla. Bestämmelserna i besluten ska emellertid fortsätta att gälla för underhåll inom projekt som godkänts i enlighet med de TSD:er som bifogades dessa beslut och, såvida inte sökanden begär att få använda detta beslut, för projekt som avser nya, moderniserade eller ombyggda delsystem vars utveckling redan är långt framskriden eller som omfattas av ett avtal som håller på att genomföras det datum då det här beslutet tillkännages.

▼M2

Artikel 7a

1.  Senast den 1 juli 2015 ska Europeiska järnvägsbyrån offentliggöra de obligatoriska specifikationer som anges i tabell A.2 i bilaga A till detta beslut, vid index 37 b och 37 c, kolumnen ”Specifikationsuppsättning nr 2”.

Innan dessa specifikationer offentliggörs ska Europeiska järnvägsbyrån översända ett tekniskt yttrande till kommissionen om införandet av dessa dokument i tabell A.2 i bilaga A till detta beslut, med referens, namn och version. Kommissionen ska underrätta den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

2.  Europeiska järnvägsbyrån ska offentliggöra de specifikationer som rör fordonsgränssnitt (FFFIS – Form Fit Functional Interface Specification – index 81 och 82 i tabell A.2 i bilaga A till detta beslut) när den anser att de är mogna. Europeiska järnvägsbyrån ska regelbundet rapportera om bedömningen av denna mognad till den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG. Innan dessa specifikationer offentliggörs ska Europeiska järnvägsbyrån översända ett tekniskt yttrande till kommissionen om införandet av dessa dokument i tabell A.2 i bilaga A till detta beslut, med referens, namn och version. Kommissionen ska underrätta den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

▼B

Artikel 8

Detta beslut ska börja gälla sex månader efter det att medlemsstaterna underrättats om detta.

Artikel 9

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

---

BILAGA I

”4.2.3.3.1    Rullande materiels egenskaper för kompatibilitet med tågdetekteringssystem

Den uppsättning egenskaper hos rullande materiel som krävs för kompatibilitet med tågdetekteringssystem anges i avsnitten 4.2.3.3.1.1, 4.2.3.3.1.2 och 4.2.3.3.1.3.

Hänvisning görs till avsnitten i den specifikation som det hänvisas till i bilaga A, index 77 i TSD Trafikstyrning och signalering.

Den uppsättning egenskaper som den rullande materielen är kompatibel med ska registreras i registret över rullande materiel såsom anges i avsnitt 4.8 i denna TSD.

4.2.3.3.1.1   RULLANDE MATERIELS EGENSKAPER FÖR KOMPATIBILITET MED TÅGDETEKTERINGSSYSTEM SOM ÄR BASERADE PÅ SPÅRLEDNINGAR

4.2.3.3.1.2   RULLANDE MATERIELS EGENSKAPER FÖR KOMPATIBILITET MED TÅGDETEKTERINGSSYSTEM SOM ÄR BASERADE PÅ AXELRÄKNARE

4.2.3.3.1.3   RULLANDE MATERIELS EGENSKAPER FÖR KOMPATIBILITET MED TÅGDETEKTERINGSSYSTEM MED SLINGUTRUSTNING

---

BILAGA II

---

BILAGA III

INNEHÅLL
1.	Inledning
1.1	Tekniskt tillämpningsområde
1.2	Geografiskt tillämpningsområde
1.3	Innehållet i denna TSD
2.	Delsystem – definition och tillämpningsområde
2.1	Inledning
2.2	Tillämpningsområde
2.3	Tillämpningsnivåer (ERTMS/ETCS)
3.	De väsentliga kraven för delsystemen Trafikstyrning och signalering
3.1	Allmänt
3.2	Särskilda delar av delsystemen Trafikstyrning och signalering
3.2.1	Säkerhet
3.2.2	Tillförlitlighet och tillgänglighet
3.2.3	Hälsa
3.2.4	Miljöskydd
3.2.5	Teknisk kompatibilitet
3.2.5.1	Konstruktionsmässig kompatibilitet
3.2.5.1.1	Fysiska miljöförhållanden
3.2.5.1.2	Intern elektromagnetisk kompatibilitet hos järnvägen
3.2.5.2	Trafikstyrningens och signaleringens kompatibilitet
4.	Beskrivning av delsystemen
4.1	Inledning
4.2	Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer
4.2.1	Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten
4.2.1.1	Säkerhet
4.2.1.2	Tillgänglighet/tillförlitlighet
4.2.2	Funktionalitet hos fordonsbaserad ERTMS/ETCS
4.2.3	Funktionalitet hos markbaserad ERTMS/ETCS
4.2.4	Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R
4.2.4.1	Grundläggande kommunikationsfunktion
4.2.4.2	Tillämpningar för röst- och driftkommunikation
4.2.4.3	Datakommunikationsapplikationer för ETCS
4.2.5	Luftgapsgränssnitt avseende ERTMS/ETCS och GSM-R
4.2.5.1	Radiokommunikation med tåget
4.2.5.2	Eurobalis-kommunikation med tåget
4.2.5.3	Kommunikation med tåget genom euroslinga
4.2.6	Trafikstyrningens och signaleringens interna fordonsbaserade gränssnitt
4.2.6.1	ERTMS/ETCS och tågövervakning av klass B
4.2.6.2	Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ERTMS/ETCS
4.2.6.3	Distansmätning
4.2.7	Trafikstyrningens och signaleringens interna markbaserade gränssnitt
4.2.7.1	Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er
4.2.7.2	RBC/RBC
4.2.7.3	GSM-R/funktionaliteten hos markbaserad ETCS
4.2.7.4	Eurobaliser/LEU
4.2.7.5	Euroslinga/LEU
4.2.8	Hantering av krypteringsnycklar
4.2.9	Hantering av ETCS-ID
4.2.10	Markbaserade tågdetekteringssystem
4.2.11	Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering
4.2.12	ERTMS/ETCS DMI (människa–maskin-gränssnitt)
4.2.13	GSM-R DMI (människa–maskin-gränssnitt)
4.2.14	Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll
4.2.15	Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt
4.2.16	Miljöförhållanden
4.3	Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten mot andra delsystem
4.3.1	Gränssnitt mot delsystemet Drift och trafikledning
4.3.2	Gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel
4.3.3	Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur
4.3.4	Gränssnitt mot delsystemet Energi
4.4	Driftsregler
4.5	Underhållsregler
4.5.1	Ansvar som ligger på tillverkaren av utrustning
4.5.2	Ansvar som ligger på den sökande för kontroll av delsystemet
4.6	Yrkeskvalifikationer
4.7	Hälso- och säkerhetskrav
4.8	Register
5.	Driftskompatibilitetskomponenter
5.1	Definition
5.2	Förteckning över driftskompatibilitetskomponenter
5.2.1	Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter
5.2.2	Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter
5.3	Komponenternas prestanda och specifikationer
6.	Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemen
6.1	Inledning
6.1.1	Allmänna principer
6.1.2	Principer för prov av ERTMS/ETCS och GSM-R
6.2	Driftskompatibilitetskomponenter
6.2.1	Bedömningsförfaranden för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering
6.2.2	Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering
6.2.3	Bedömningskrav
6.2.4	Särskilda frågor
6.2.4.1	Fordonsbaserad ERTMS/ETCS
6.2.4.2	Den specifika anpassningsenheten (STM)
6.2.4.3	Innehåll i EG-försäkran om överensstämmelse
6.3	Delsystemen Trafikstyrning och signalering
6.3.1	Bedömningsförfaranden för delsystemen Trafikstyrning och signalering
6.3.2	Moduler för delsystemen Trafikstyrning och signalering
6.3.2.1	Det fordonsbaserade delsystemet
6.3.2.2	Det markbaserade delsystemet
6.3.2.3	Villkor för användning av modulerna för det fordonsbaserade delsystemet och det markbaserade delsystemet
6.3.3	Bedömningskrav för det fordonsbaserade delsystemet
6.3.4	Bedömningskrav för ett markbaserat delsystem
6.4	Bestämmelser vid partiell uppfyllelse av TSD-krav
6.4.1	Bedömning av delar av delsystem för trafikstyrning och signalering
6.4.2	Fall när delsystem för trafikstyrning och signalering uppfyller kraven partiellt på grund av begränsad tillämpning av TSD:n
6.4.3	Mellanliggande kontrollintyg
7.	Genomförande av TSD Trafikstyrning och signalering
7.1	Inledning
7.2	Generellt tillämpliga regler
7.2.1	Ombyggnad eller modernisering av det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering eller delar av det
7.2.2	Befintliga system
7.2.3	Tillgång till specifika anpassningsenheter (STM:er)
7.2.4	Ytterligare utrustning av klass B på en linje utrustad med klass A
7.2.5	Rullande materiel med utrustning av klass A och klass B
7.2.6	Villkor för obligatoriska och frivilliga funktioner
7.2.7	GSM-R – särskilda genomföranderegler
7.2.7.1	Markbaserade installationer
7.2.7.2	Fordonsbaserade installationer
7.2.8	Tågdetekteringssystem – specifika genomföranderegler
7.2.9	Specialfall
7.2.9.1	Inledning
7.2.9.2	Belgien
7.2.9.3	Förenade kungariket
7.2.9.4	Frankrike
7.2.9.5	Polen
7.2.9.6	Litauen, Lettland och Estland
7.2.9.7	Sverige
7.2.9.8	Luxemburg
7.3	Regler för ERTMS
7.3.1	Den europeiska genomförandeplanen för ERTMS
7.3.2	Markbaserat genomförande av ERTMS
7.3.2.1	Korridorer
7.3.2.2	Förbindelse till de största europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena
7.3.2.3	Järnvägsnät för höghastighetstrafik
7.3.2.4	EU-finansierade projekt
7.3.2.5	Anmälan
7.3.2.6	Förseningar
7.3.3.	Fordonsbaserat genomförande av ERTMS
7.3.3.1.	Nya fordon
7.3.3.2.	Ombyggnad och modernisering av befintliga fordon
7.3.3.3.	Ytterligare krav
7.3.4	Särskilda järnvägslinjer som ingår i korridorerna
7.3.5	De viktigaste europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena

1.   INLEDNING

1.1    Tekniskt tillämpningsområde

Den här TSD:n behandlar det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering.

▼M2

Denna TSD är tillämplig på markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering i det järnvägsnät som anges i avsnitt 1.2 (Geografiskt tillämpningsområde) i denna TSD och på de fordonsbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering för fordon som används (eller är avsedda att användas) i nätet. Dessa fordon tillhör en av följande typer (enligt avsnitten 1.2 och 2.2 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG):

▼B

1.2    Geografiskt tillämpningsområde

▼M2

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är järnvägsnätet i hela järnvägssystemet, som består av följande delar:

De fall som avses i artikel 1.3 i direktiv 2008/57/EG är undantagna från tillämpningsområdet.

TSD:n ska gälla för järnvägsnät med spårvidderna 1 435 mm, 1 520 mm, 1 524 mm, 1 600 mm och 1 668 mm. Den ska dock inte gälla för korta linjer som passerar gränser med 1 520 mm spårvidd vilka är anslutna till nät i tredjeländer.

▼B

1.3    Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet genom att

I enlighet med artikel 5.5 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet anges bestämmelser för specialfall i kapitel 7 (Genomförande av TSD Trafikstyrning och signalering).

I kapitel 4 (Beskrivning av delsystemen) fastställs även de trafik- och underhållsregler som specifikt ska gälla för det tillämpningsområde som anges i avsnitten 1.1 och 1.2.

2.   DELSYSTEM – DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1    Inledning

Delsystemen Trafikstyrning och signalering definieras i bilaga II till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet som ”all utrustning som är nödvändig för att säkerställa säkerhet, styrning och kontroll för trafiken med tåg för vilka godkännande att trafikera järnvägsnätet har utfärdats”.

Egenskaperna hos delsystemen Trafikstyrning och signalering fastställs av

2.2    Tillämpningsområde

TSD:n för delsystemen Trafikstyrning och signalering specificerar bara de krav som är nödvändiga för att säkerställa driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet och uppfyllandet av de väsentliga kraven.

Delsystemen Trafikstyrning och signalering omfattar följande delar:

Tågövervakningssystemet för klass A är ERTMS/ETCS medan radiosystemet för klass A är GSM-R.

För tågdetektering av klass A specificerar denna TSD bara kraven för gränssnittet mot andra delsystem.

▼M2

System av klass B för järnvägsnätet i det transeuropeiska järnvägssystemet är en begränsad uppsättning befintliga system för trafikstyrning och signalering som var i bruk i det transeuropeiska järnvägsnätet före den 20 april 2001.

System av klass B för andra delar av nätet i järnvägssystemet i Europeiska unionen är en begränsad uppsättning befintliga system för trafikstyrning och signalering som var i bruk i detta nät före den 1 juli 2015.

Förteckningen över system av klass B finns i Europeiska järnvägsbyråns tekniska dokument ”List of CCS Class B systems”, ERA/TD/2011-11, version 2.0.

▼B

Kraven för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering specificeras i förhållande till radioenheter och tågövervakning av klass A.

Kraven för det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering specificeras i förhållande till

2.3    Tillämpningsnivåer (ERTMS/ETCS)

I de gränssnitt som specificeras i denna TSD definieras hur dataöverföringen till och (när så är tillämpligt) från tågen ska genomföras. I de specifikationer för ERTMS/ETCS som åberopas i denna TSD anges tillämpningsnivåer bland vilka man vid markbaserat genomförande kan välja de möjligheter till överföring som uppfyller kraven.

I denna TSD definieras kraven för alla tillämpningsnivåer.

Ett tåg som är utrustat med fordonsbaserad tågövervakning av klass A för en viss tillämpningsnivå måste kunna användas på den nivån och alla lägre nivåer. Som en följd av detta gäller följande:

3.   DE VÄSENTLIGA KRAVEN FÖR DELSYSTEMEN TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING

3.1    Allmänt

Enligt järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet krävs att delsystemen och driftskompatibilitetskomponenterna inklusive gränssnitt uppfyller de väsentliga krav som övergripande beskrivs i bilaga III till direktivet.

De väsentliga kraven är

De väsentliga kraven för system av klass A beskrivs nedan.

Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat.

3.2    Särskilda delar av delsystemen Trafikstyrning och signalering

3.2.1    Säkerhet

Inom ramen för varje projekt där denna specifikation tillämpas ska nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att risken för att en olycka inträffar inom det område som behandlas av delsystemen Trafikstyrning och signalering inträffar inte är högre än det önskade målet för trafiken. För detta ändamål tillämpas kommissionens förordning (EG) nr 352/2009 av den 24 april 2009 om antagande av en gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning som avses i artikel 6.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG ( 7 ) (gemensam säkerhetsmetod).

För att säkerställa att de åtgärder som vidtas för säkerheten inte äventyrar driftskompatibiliteten, ska kraven på den grundläggande parameter som definieras i avsnitt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten) beaktas.

För ERTMS/ETCS-system av klass A är säkerhetsmålet fördelat mellan det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering. De detaljerade kraven specificeras i den grundläggande parameter som definieras i avsnitt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten). Detta säkerhetskrav måste uppfyllas tillsammans med tillgänglighetskraven på det sätt som anges i avsnitt 3.2.2 (Tillförlitlighet och tillgänglighet).

3.2.2    Tillförlitlighet och tillgänglighet

För system av klass A är tillförlitlighets- och tillgänglighetsmålen fördelade mellan det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering. De detaljerade kraven specificeras i den grundläggande parameter som definieras i avsnitt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten).

Risknivån ska övervakas allteftersom delsystemets komponenter åldras och slits. Kraven på underhåll som anges i avsnitt 4.5 ska beaktas.

3.2.3    Hälsa

I enlighet med EU-bestämmelser och nationella bestämmelser som är förenliga med den europeiska lagstiftningen ska åtgärder vidtas för att säkerställa att de material som används i delsystemen Trafikstyrning och signalering och konstruktionen av delsystemen inte utgör en hälsorisk för personer som har tillgång till utrustningen.

3.2.4    Miljöskydd

I enlighet med EU-bestämmelser och nationella bestämmelser som är förenliga med den europeiska lagstiftningen gäller följande:

3.2.5    Teknisk kompatibilitet

Teknisk kompatibilitet omfattar de funktioner, gränssnitt och prestanda som krävs för att uppnå driftskompatibilitet.

Kraven på teknisk kompatibilitet är i sin tur indelade i följande tre kategorier:

3.2.5.1    Konstruktionsmässig kompatibilitet

3.2.5.1.1    Fysiska miljöförhållanden

Utrustning för trafikstyrning och signalering ska klara drift i de klimat och under de fysiska förhållanden som kännetecknar området där den berörda delen av det transeuropeiska järnvägssystemet ligger.

Kraven för den grundläggande parametern 4.2.16 (Miljöförhållanden) ska beaktas.

3.2.5.1.2    Intern elektromagnetisk kompatibilitet hos järnvägen

I enlighet med EU-bestämmelser och nationella bestämmelser som är förenliga med den europeiska lagstiftningen ska utrustning för trafikstyrning och signalering varken störa eller störas av annan utrustning för trafikstyrning och signalering eller andra delsystem.

Den grundläggande parametern för elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering beskrivs i avsnitt 4.2.11 (Elektromagnetisk kompatibilitet).

3.2.5.2    Trafikstyrningens och signaleringens kompatibilitet

I kapitel 4 definieras kraven för driftskompatibilitet för delsystemen Trafikstyrning och signalering.

Vad gäller delsystemen Trafikstyrning och signalering säkerställs dessutom genom denna TSD teknisk driftskompatibilitet mellan transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetstrafik och järnvägssystem för konventionell trafik när båda är utrustade med system av klass A.

4.   BESKRIVNING AV DELSYSTEMEN

4.1    Inledning

I enlighet med de relevanta väsentliga kraven beskrivs delsystemen Trafikstyrning och signalering av följande grundläggande parametrar:

Alla krav i avsnitt 4.2 (Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer) för att klara dessa grundläggande parametrar ska tillämpas på system av klass A.

Ansvaret för kraven på system av klass B och för specifika anpassningsenheter, STM:er (som gör det möjligt för fordonsbaserade system av klass A att köras på infrastruktur av klass B), ligger på respektive medlemsstat.

Den här TSD:n bygger på principen att det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering ska kunna vara kompatibelt med det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering när detta delsystem följer TSD:n. För att uppfylla detta mål gäller följande:

Funktionerna för trafikstyrning och signalering är indelade i kategorier som anger om de är frivilliga (O för ”optional”) eller obligatoriska (M för ”mandatory”). Kategorierna definieras i bilaga A, 4.1 a för ERTMS/ETCS och bilaga A, 4.1 b för GSM-R och dessa texter anger även hur funktionerna klassificeras.

I bilaga A, 4.1 c finns en ordlista med ERTMS/ETCS-termer och -definitioner som används i de specifikationer som åsyftas i bilaga A.

Enligt avsnitt 2.2 (Tillämpningsområde) innefattar delsystemen Trafikstyrning och signalering tre delar.

Följande tabell anger vilka grundläggande parametrar som är relevanta för varje delsystem och för varje del.

För de väsentliga kraven i kapitel 3 gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för delsystemen Trafikstyrning och signalering.

4.2    Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer

4.2.1    Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten

Denna grundläggande parameter beskriver kraven för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering med hänvisning till avsnitt 3.2.1 (Säkerhet) och avsnitt 3.2.2 (Tillgänglighet och tillförlitlighet).

För att uppnå driftskompatibilitet vid genomförande av det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering ska följande bestämmelser beaktas:

4.2.1.1    Säkerhet

Det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering ska beakta de krav rörande ERTMS/ETCS-utrustning och -installationer som anges i denna TSD.

För risken ”exceeding speed and/or distance limits advised to ERTMS/ETCS” (överskrider hastighets- och/eller avståndsgränser som rekommenderats för ERTMS/ETCS) ligger den tolererbara risknivån (THR) på 10–9 h–1 för slumpmässiga fel, för fordonsbaserad och markbaserad ERTMS/ETCS. Se bilaga A 4.2.1 a.

För att uppnå driftskompatibilitet ska det fordonsbaserade ERTMS/ETCS-systemet fullt ut beakta alla krav som specificeras i bilaga A 4.2.1. Däremot är mindre stränga säkerhetskrav godtagbara för markbaserad ERTMS/ETCS förutsatt att trafikens säkerhetsnivå uppfylls, i kombination med att det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering uppfyller TSD-kraven.

Kraven för risker som är kopplade till fel i gränssnittet mellan förare och fordonsbaserad ERTMS/ETCS är en öppen punkt.

▼M2

4.2.1.2    Tillgänglighet/tillförlitlighet

Detta avsnitt behandlar förekomsten av feltillstånd som inte orsakar säkerhetsrisker men som skapar lägen med störningar, när hanteringen av sådana lägen med störningar skulle kunna minska den övergripande säkerheten i systemet.

I samband med denna parameter avses med ”fel” att en enhet inte längre kan utföra en begärd funktion med erforderliga prestanda, och ”feltillstånd” är den effekt genom vilken felet observeras.

För att säkerställa att de relevanta infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen ges all information de behöver för att fastställa lämpliga förfaranden för hantering av lägen med störningar, ska det tekniska underlag som åtföljer EG-kontrollförklaringen för ett fordonsbaserat eller markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering innehålla de beräknade tillgänglighets-/tillförlitlighetsvärdena avseende feltillstånd som påverkar förmågan hos delsystemet Trafikstyrning och signalering att övervaka säker trafik med ett eller flera fordon eller att upprätta röstkommunikation via radio mellan trafikledningen och lokförarna.

Överensstämmelse med följande beräknade värden ska säkerställas:

För att göra det möjligt för infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen att under delsystemens livstid övervaka risknivån och att de tillförlitlighets-/tillgänglighetsvärden som används för fastställandet av förfaranden för hantering av lägen med störningar respekteras, ska de krav på underhåll som anges i avsnitt 4.5 (Underhållsregler) respekteras.

▼B

4.2.2    Funktionalitet hos fordonsbaserad ERTMS/ETCS

Den grundläggande parametern för funktionaliteten hos fordonsbaserad ERTMS/ETCS beskriver alla funktioner som behövs för att köra ett tåg på ett säkert sätt. Den primära funktionen är att ge automatisk tågövervakning och förarhyttssignalering, vilket innefattar att

Dessa funktioner ska införas i enlighet med bilaga A 4.2.2 b och deras prestanda ska följa kraven i bilaga A 4.2.2 a.

Provkraven specificeras i bilaga A 4.2.2 c.

Utrustningens ETCS-identiteter ska hanteras i enlighet med avsnitt 4.2.9 (Hantering av ETCS-ID).

Huvudfunktionaliteten stöds av andra funktioner, för vilka bilaga A 4.2.2 a och bilaga A 4.2.2 b också gäller, tillsammans med följande ytterligare specifikationer:

4.2.3    Funktionalitet hos markbaserad ERTMS/ETCS

Denna grundläggande parameter beskriver funktionaliteten hos det markbaserade ERTMS/ETCS-systemet. Den innehåller all ERTMS/ETCS-funktionalitet som behövs för att ett specifikt tåg ska få en säker färdväg.

Huvudfunktionaliteten är att

Dessa funktioner ska införas i enlighet med bilaga A 4.2.3 b och deras prestanda ska följa kraven i bilaga A 4.2.3 a.

Provkraven specificeras i bilaga A 4.2.3 c.

Utrustningens ETCS-identiteter ska hanteras i enlighet med avsnitt 4.2.9 (Hantering av ETCS-ID).

Huvudfunktionaliteten stöds av andra funktioner, för vilka bilaga A 4.2.3 a och bilaga A 4.2.3 b också gäller, tillsammans med följande ytterligare specifikationer:

4.2.4    Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R

Denna grundläggande parameter beskriver radiokommunikationsfunktionerna. Sådana funktioner ska införas i det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering enligt specifikationerna nedan.

4.2.4.1    Grundläggande kommunikationsfunktion

De allmänna kraven specificeras i bilaga A 4.2.4 a.

Dessutom ska följande specifikationer beaktas:

4.2.4.2    Tillämpningar för röst- och driftkommunikation

De allmänna kraven anges i bilaga A 4.2.4 f.

Provkraven specificeras i bilaga A 4.2.4 g.

Dessutom ska följande specifikationer beaktas:

4.2.4.3    Datakommunikationsapplikationer för ETCS

De allmänna kraven anges i bilaga A 4.2.4 f.

Provkraven specificeras i bilaga A 4.2.4 g.

Denna funktionalitet är endast obligatorisk vid tillämpning av ETCS nivå 2 och 3 och radioburen höjning.

4.2.5    Luftgapsgränssnitt avseende ERTMS/ETCS och GSM-R

Denna grundläggande parameter specificerar kraven för luftgapet mellan det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och måste beaktas i samband med kraven för gränssnitten mellan ERTMS/ETCS och GSM-R-utrustning, enligt specifikationen i avsnitt 4.2.6 (Trafikstyrningens och signaleringens interna fordonsbaserade gränssnitt) och avsnitt 4.2.7 (Trafikstyrningens och signaleringens interna markbaserade gränssnitt).

Denna grundläggande parameter omfattar

De tillämpliga specifikationerna förtecknas nedan.

4.2.5.1    Radiokommunikation med tåget

Gränssnitt för radiokommunikation av klass A ska förläggas i GSM-R-bandet – se bilaga A 4.2.5 a.

Protokollen ska vara förenliga med bilaga A 4.2.5 b.

När radioburen höjning införs ska de krav som anges i bilaga A 4.2.5 c beaktas.

4.2.5.2    Eurobalis-kommunikation med tåget

Gränssnitt för eurobalis-kommunikation ska vara förenliga med bilaga A 4.2.5 d.

4.2.5.3    Kommunikation med tåget genom euroslinga

Gränssnitt för kommunikation genom euroslinga ska vara förenliga med bilaga A 4.2.5 e.

4.2.6    Trafikstyrningens och signaleringens interna fordonsbaserade gränssnitt

Denna grundläggande parameter består av tre delar.

4.2.6.1    ERTMS/ETCS och tågövervakning av klass B

När ERTMS/ETCS och tågövervakningsfunktioner av klass B installeras ombord på fordonet kan övergången mellan dem hanteras via ett standardiserat gränssnitt enligt specifikationerna i bilaga A 4.2.6 a.

I bilaga A 4.2.6 b specificeras K-gränssnittet (som låter vissa STM:er läsa information från baliser av klass B genom fordonets ERTMS/ETCS-antenn) och i bilaga A 4.2.6 c specificeras G-gränssnittet (luftgapet mellan fordonets ETCS-antenn och baliser av klass B).

Införandet av K-gränssnittet är frivilligt, men om det införs måste det ske i enlighet med bilaga A 4.2.6 b.

Om K-gränssnittet införs måste dessutom funktionaliteten i transmissionsutrustningen ombord kunna hantera egenskaperna i bilaga A 4.2.6 c.

Om övergångarna mellan ERTMS/ETCS och den fordonsbaserade tågövervakningen av klass B inte hanteras genom det standardiserade gränssnitt som specificeras i bilaga A 4.2.6 a, måste åtgärder vidtas för att säkerställa att den metod som används inte medför några ytterligare krav på det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering.

4.2.6.2    Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ERTMS/ETCS

Kraven för gränssnittet mellan radion av klass A och fordonets ERTMS/ETCS-funktionalitet specificeras i bilaga A 4.2.6 d.

När radioburen höjning införs ska de krav som anges i bilaga A 4.2.6 e beaktas.

4.2.6.3    Distansmätning

Gränssnittet mellan distansmätningsfunktionen och det fordonsbaserade ETCS-systemet ska uppfylla kraven i bilaga A 4.2.6 f. Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när distansmätningsutrustningen tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7    Trafikstyrningens och signaleringens interna markbaserade gränssnitt

Denna grundläggande parameter består av fem delar.

4.2.7.1    Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er

I detta gränssnitt definieras datainformation som ska utbytas mellan närbelägna RBC:er för att kunna förflytta ett tåg från ett RBC-område till nästa på ett säkert sätt, nämligen

Kraven specificeras i bilaga A 4.2.7 a.

4.2.7.2    RBC/RBC

Detta är det tekniska gränssnittet mellan två RBC:er. Kraven specificeras i bilaga A 4.2.7 b.

4.2.7.3    GSM-R/funktionaliteten hos markbaserad ETCS

Detta är gränssnittet mellan radiosystemet av klass A och funktionaliteten hos markbaserad ETCS. Kraven specificeras i bilaga A 4.2.7 c.

4.2.7.4    Eurobaliser/LEU

Detta är gränssnittet mellan eurobaliserna och LEU (den spårnära elektroniska enheten). Kraven specificeras i bilaga A 4.2.7 d.

Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när eurobaliser och LEU tillhandahålls som separata driftskompatibilitetskomponenter (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7.5    Euroslinga/LEU

Detta är gränssnittet mellan euroslingan och LEU. Kraven specificeras i bilaga A 4.2.7 e.

Detta gränssnitt bidrar endast till denna grundläggande parameter när euroslinga och LEU tillhandahålls som separata driftskompatibilitetskomponenter (se avsnitt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.8    Hantering av krypteringsnycklar

Denna grundläggande parameter specificerar kraven för hanteringen av krypteringsnycklar som används för att skydda data som överförs via radio.

Kraven specificeras i bilaga A 4.2.8 a. Endast krav som gäller gränssnitten för trafikstyrnings- och signaleringsutrustning faller inom tillämpningsområdet för denna TSD.

4.2.9    Hantering av ETCS-ID

Denna grundläggande parameter rör ETCS-identiteter (ETCS-ID) för utrustning i det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering.

Kraven specificeras i bilaga A 4.2.9 a.

4.2.10    Markbaserade tågdetekteringssystem

Denna grundläggande parameter specificerar gränssnittskraven mellan markbaserade tågdetekteringssystem och rullande materiel.

De gränssnittskrav som ska beaktas av tågdetekteringssystemen specificeras i bilaga A 4.2.10 a.

4.2.11    Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering

Denna grundläggande parameter specificerar gränssnittskraven för elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering.

De gränssnittskrav som ska beaktas av tågdetekteringssystemet specificeras i bilaga A 4.2.11 a.

4.2.12    ERTMS/ETCS DMI (människa–maskin-gränssnitt)

Denna grundläggande parameter beskriver den information som ERTMS/ETCS-systemet ger till tågföraren och den information som matas in i det fordonsbaserade ERTMS/ETCS-systemet av tågföraren. Se bilaga A 4.2.12 a.

Den omfattar

4.2.13    GSM-R DMI (människa–maskin-gränssnitt)

Denna grundläggande parameter beskriver den information som GSM-R-systemet ger till tågföraren och den information som matas in i det fordonsbaserade GSM-R-systemet av tågföraren. Se bilaga A 4.2.13 a.

Den omfattar

4.2.14    Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll

Denna grundläggande parameter beskriver

Se bilaga A 4.2.14 a.

4.2.15    Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt

Denna grundläggande parameter beskriver

Se bilaga A 4.2.15 a.

Dessutom ska installationen av markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt vara kompatibel med förarens synfält och infrastrukturkraven.

4.2.16    Miljöförhållanden

De miljöförhållanden som föreskrivs i de specifikationer som det hänvisas till i denna TSD ska beaktas.

4.3    Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten mot andra delsystem

4.3.1    Gränssnitt mot delsystemet Drift och trafikledning

4.3.2    Gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel

4.3.3    Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur

4.3.4    Gränssnitt mot delsystemet Energi

4.4    Driftsregler

Reglerna för att bedriva tågtrafik med ERTMS/ETCS specificeras i TSD Drift och trafikledning.

4.5    Underhållsregler

Underhållsreglerna för de delsystem som behandlas i denna TSD ska säkerställa att de värden som anges i de grundläggande parametrar som uppges i kapitel 4 hålls inom de gränser som krävs under delsystemens hela livslängd. Under förebyggande underhåll eller avhjälpande underhåll kan det dock hända att delsystemet inte klarar de värden som anges i de grundläggande parametrarna, och underhållsreglerna ska då säkerställa att dessa aktiviteter inte inverkar menligt på säkerheten.

Den enhet som ansvarar för delsystemen Trafikstyrning och signalering ska fastställa underhållsregler för att klara ovanstående mål. Som hjälp vid framtagningen av dessa regler ska följande krav beaktas.

4.5.1    Ansvar som ligger på tillverkaren av utrustning

Tillverkaren av utrustning som ingår i delsystemet ska specificera

4.5.2    Ansvar som ligger på den sökande för kontroll av delsystemet

Sökanden ska

4.6    Yrkeskvalifikationer

Tillverkarna av utrustningen och delsystemet ska tillhandahålla tillräcklig information för att definiera de yrkeskvalifikationer som krävs för installation, avsyning och underhåll av delsystemen Trafikstyrning och signalering. Se avsnitt 4.5 (Underhållsregler).

4.7    Hälso- och säkerhetskrav

Åtgärder ska vidtas för att säkerställa underhålls- och driftpersonalens hälsa och säkerhet, i enlighet med EU-bestämmelser och de nationella bestämmelser som är förenliga med europeisk lagstiftning.

Tillverkare ska ange de hälso- och säkerhetsrisker som uppstår genom användning och underhåll av deras utrustning och delsystem. Se avsnitt 4.4 (Driftsregler) och avsnitt 4.5 (Underhållsregler).

4.8    Register

De datauppgifter som ska tillhandahållas för de register som beskrivs i artiklarna 34 och 35 i direktiv 2008/57/EG är de som anges i kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU ( 8 ) och kommissionens genomförandebeslut 2011/633/EU ( 9 ).

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1    Definition

Enligt artikel 2 f i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet avses med driftskompatibilitetskomponenter ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet är direkt eller indirekt beroende av; begreppet ’komponent’ omfattar såväl materiella föremål som immateriella föremål, t.ex. programvara”.

5.2    Förteckning över driftskompatibilitetskomponenter

5.2.1    Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter

De grundläggande driftskompatibilitetskomponenterna i delsystemen Trafikstyrning och signalering är förtecknade i

5.2.2    Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter

Funktionerna hos grundläggande driftskompatibilitetskomponenter kan kombineras så att de bildar en grupp. Denna grupp definieras då av dessa funktioner och av gruppens återstående externa gränssnitt. Om en grupp bildas på detta sätt, ska den räknas som en driftskompatibilitetskomponent.

5.3    Komponenternas prestanda och specifikationer

För varje grundläggande driftskompatibilitetskomponent eller grupp av driftskompatibilitetskomponenter beskrivs följande i tabellerna i kapitel 5:

Tabell 5.1a

Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter i det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering

Tabell 5.1b

Grupper av driftskompatibilitetskomponenter i det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering

Denna tabell är ett exempel som visar uppbyggnaden. Andra grupper är tillåtna.

Tabell 5.2a

Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter för det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering

Tabell 5.2b

Grupper av driftskompatibilitetskomponenter i det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering

Denna tabell är ett exempel som visar uppbyggnaden. Andra grupper är tillåtna.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMEN

6.1    Inledning

6.1.1    Allmänna principer

Uppfyllandet av de väsentliga krav som fastställs i kapitel 3 i denna TSD ska säkerställas genom uppfyllande av de grundläggande parametrar som specificeras i kapitel 4.

Detta uppfyllande ska visas genom

I vissa fall kan dock en del av de väsentliga kraven uppfyllas genom nationella regler på grund av

I sådana fall ska bedömningen av överensstämmelsen med dessa regler utföras på de berörda medlemsstaternas ansvar enligt anmälda förfaranden.

▼M2

Vid kontroll av uppfyllandet av väsentliga krav genom överensstämmelse med de grundläggande parametrarna, och utan att det påverkar de skyldigheter som anges i kapitel 7 i denna TSD, gäller följande: För driftskompatibilitetskomponenter och delsystem för trafikstyrning och signalering vilka inte innehåller alla funktioner, prestanda och gränssnitt som anges i kapitel 4 (inklusive de specifikationer som avses i bilaga A) kan EG-intyg om överensstämmelse respektive EG-kontrollintyg utfärdas, enligt följande villkor för utfärdandet och användningen av intygen:

Om vissa väsentliga krav uppfylls genom nationella bestämmelser eller om en driftskompatibilitetskomponent eller ett delsystem för trafikstyrning och signalering inte innehåller alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD, ska bestämmelserna i avsnitt 6.4.2 gälla.

▼B

6.1.2    Principer för prov av ERTMS/ETCS och GSM-R

När ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering omfattas av en EG-kontrollförklaring bör det kunna köras på alla markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som omfattas av en EG-kontrollförklaring, under de villkor som specificeras i denna TSD, utan ytterligare kontroller.

Detta mål nås genom

För att göra bedömningen av överensstämmelse för ERTMS/ETCS- och GSM-R-utrustningen mer effektiv och för att göra det lättare att nå det mål som nämns ovan, ska varje medlemsstat tillhandahålla Europeiska kommissionen de driftprovscenarier som används för att kontrollera ERTMS/ETCS- och GSM-R-delen i det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och dess samverkan med motsvarande del i det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering. Provscenarierna i fråga

Europeiska järnvägsbyrån

6.2    Driftskompatibilitetskomponenter

6.2.1    Bedömningsförfaranden för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

Innan en driftskompatibilitetskomponent eller en grupp av driftskompatibilitetskomponenter släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes i Europeiska unionen etablerade ombud ta fram en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artikel 13.1 och bilaga IV i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

Bedömningsförfarandet ska utföras med användning av en av de moduler som specificeras i avsnitt 6.2.2 (Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering).

Någon EG-försäkran om lämplighet för användning krävs inte för de driftskompatibilitetskomponenter som tillhör delsystemet Trafikstyrning och signalering, eftersom de fullt ut måste uppfylla alla relevanta grundläggande parametrar. Överensstämmelsen visas genom ifrågavarande EG-försäkran om överensstämmelse och denna försäkran räcker för att släppa ut komponenterna på marknaden ( 10 ).

6.2.2    Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

För bedömning av driftskompatibilitetskomponenter inom delsystemen Trafikstyrning och signalering kan tillverkaren eller dennes inom Europeiska unionen etablerade ombud välja ett av följande alternativ:

Dessutom kan tillverkaren eller dennes ombud välja modul CA för kontroll av driftskompatibilitetskomponenten SIM-kortet.

Modulerna beskrivs i detalj i kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG ( 11 ).

Följande förtydliganden gäller för användningen av vissa moduler:

6.2.3    Bedömningskrav

Oberoende av vald modul gäller följande:

6.2.4    Särskilda frågor

6.2.4.1    Fordonsbaserad ERTMS/ETCS

Särskild omsorg ska ägnas åt att bedöma överensstämmelsen hos den fordonsbaserade ERTMS/ETCS-driftskompatibilitetskomponenten, eftersom den är komplex och spelar en avgörande roll för driftskompatibiliteten.

Oavsett om modul CB eller CH1 väljs, ska det anmälda organet kontrollera att ett provexemplar av driftskompatibilitetskomponenten har klarat alla obligatoriska provsekvenser som det hänvisas till i avsnitt 4.2.2 (Funktionalitet hos fordonsbaserad ERTMS/ETCS) och att dessa prover har utförts i ett laboratorium som är ackrediterat för att utföra denna typ av prover i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ( 12 ).

För att öka vissheten om att det fordonsbaserade ERTMS/ETCS-systemet kan köras korrekt med olika markbaserade utrustningar rekommenderas det dessutom att det fordonsbaserade ERTMS/ETCS-systemet provas med användning av scenarier från den databas som förvaltas av byrån och som inte ingår i de obligatoriska provspecifikationerna; se avsnitt 6.1.2 (Principer för prov av ERTMS/ETCS och GSM-R). Den dokumentation som medföljer intyget ska innehålla uppgifter om vilka databasscenarier driftskompatibilitetskomponenten har provats mot.

6.2.4.2    Den specifika anpassningsenheten (STM)

Ansvaret för att kontrollera att STM:erna uppfyller de nationella kraven faller på respektive medlemsstat.

Kontrollen av STM-gränssnittet mot det fordonsbaserade ERTMS/ETCS-systemet kräver en bedömning av överensstämmelsen som utförs av ett anmält organ.

6.2.4.3    Innehåll i EG-försäkran om överensstämmelse

Den EG-försäkran om överensstämmelse som specificeras i bilaga IV till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet ska innehålla följande detaljer rörande driftskompatibilitetskomponenten:

6.3    Delsystemen Trafikstyrning och signalering

6.3.1    Bedömningsförfaranden för delsystemen Trafikstyrning och signalering

I det här avsnittet behandlas EG-kontrollförklaringen för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och EG-kontrollförklaringen för det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering.

På sökandens begäran ska det anmälda organet utföra ett EG-kontrollförfarande för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering eller det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering i enlighet med bilaga VI till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

Sökanden ska utarbeta EG-kontrollförklaringen för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering eller det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering i enlighet med artikel 18.1 och bilaga V i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

Innehållet i EG-kontrollförklaringen ska överensstämma med bilaga V till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.

Bedömningsförfarandet ska utföras genom användning av någon av de moduler som specificeras i avsnitt 6.3.2 (Moduler för delsystemen Trafikstyrning och signalering).

EG-kontrollförklaringarna för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering ska tillsammans med intygen om överensstämmelse anses tillräckliga för att säkerställa att delsystemen är kompatibla enligt de villkor som specificeras i denna TSD.

6.3.2    Moduler för delsystemen Trafikstyrning och signalering

Alla moduler som anges nedan är specificerade i beslut 2010/713/EU.

6.3.2.1    Det fordonsbaserade delsystemet

För att kontrollera det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering får sökanden välja ett av följande alternativ:

6.3.2.2    Det markbaserade delsystemet

För att kontrollera det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering får sökanden välja ett av följande alternativ:

6.3.2.3    Villkor för användning av modulerna för det fordonsbaserade delsystemet och det markbaserade delsystemet

Med hänvisning till avsnitt 4.2 i modul SB (typkontroll) krävs en granskning av konstruktionen.

Med hänvisning till avsnitt 4.2 i modul SH1 (fullständigt kvalitetsledningssystem med konstruktionskontroll), krävs ett typprov.

6.3.3    Bedömningskrav för det fordonsbaserade delsystemet

I tabell 6.2 visas de kontroller som måste utföras vid kontroll av det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och de grundläggande parametrar som måste beaktas.

Oberoende av vilken modul som valts gäller följande:

6.3.4    Bedömningskrav för ett markbaserat delsystem

Syftet med de bedömningar som utförs inom tillämpningsområdet för denna TSD är att kontrollera att utrustningen uppfyller de krav som anges i kapitel 4.

För konstruktionen av ERTMS/ETCS-delen av det markbaserade delsystemet för Trafikstyrning och signalering behövs dock tillämpningsspecifik information, vilket kan innefatta

Denna TSD omfattar inte kontroller för att bedöma om tillämpningsspecifik information är korrekt.

Oberoende av vilken modul som valts gäller följande:

▼M2

6.4    Bestämmelser vid partiell uppfyllelse av TSD-krav

6.4.1    Bedömning av delar av delsystem för trafikstyrning och signalering

Enligt artikel 18.5 i direktiv 2008/57/EG om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet får det anmälda organet utfärda kontrollintyg för vissa delar av ett delsystem, om detta är tillåtet enligt den relevanta TSD:n.

Såsom påpekas i avsnitt 2.2 (Tillämpningsområde) i denna TSD innehåller det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering tre delar, medan det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering innehåller två delar, vilka specificeras i avsnitt 4.1 (Inledning).

Ett kontrollintyg får utfärdas för varje del som specificeras i denna TSD; det anmälda organet kontrollerar endast om den specifika delen uppfyller kraven i TSD:n.

Oavsett vilken modul som väljs ska det anmälda organet kontrollera att

6.4.2    Fall när delsystem för trafikstyrning och signalering uppfyller kraven partiellt på grund av begränsad tillämpning av TSD:n

Om vissa väsentliga krav uppfylls genom nationella bestämmelser ska det i EG-intyget om överensstämmelse för en driftskompatibilitetskomponent och i EG-kontrollintyget för ett delsystem göras exakta hänvisningar till de delar av denna TSD för vilka överensstämmelse har bedömts och de delar för vilka överensstämmelse inte har bedömts.

Om en driftskompatibilitetskomponent inte innehåller alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD, får ett EG-intyg om överensstämmelse utfärdas endast om de funktioner, gränssnitt eller prestanda som valts bort inte krävs för integrering av driftskompatibilitetskomponenten i ett delsystem för den användning som anges av sökanden, till exempel ( 13 )

EG-intyget om överensstämmelse (eller åtföljande handlingar) för driftskompatibilitetskomponenten ska uppfylla alla följande krav:

Om ett delsystem för trafikstyrning och signalering inte innehåller alla funktioner, prestanda och gränssnitt som anges i denna TSD (t.ex. på grund av att de saknas hos en driftskompatibilitetskomponent som är integrerad i delsystemet), ska EG-kontrollintyget ange vilka krav som har bedömts och motsvarande villkor och restriktioner för användningen av delsystemet och dess kompatibilitet med andra delsystem.

Under alla omständigheter ska anmälda organ samordna med byrån det sätt på vilket villkor och begränsningar för användningen av driftskompatibilitetskomponenter och delsystem hanteras i de relevanta intygen och tekniska underlagen i den arbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 21a.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 ( 14 ).

6.4.3    Mellanliggande kontrollintyg

Om överensstämmelse bedöms för delar av delsystem som anges av sökanden och delarna skiljer sig från de delar som tillåts enligt avsnitt 4.1 (Inledning) i denna TSD, eller om endast vissa etapper av kontrollförfarandet har genomförts, får endast ett mellanliggande kontrollintyg utfärdas.

▼B

7.   GENOMFÖRANDE AV TSD TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING

7.1    Inledning

Det här kapitlet tar i stora drag upp strategin och de tillhörande tekniska åtgärderna för att genomföra TSD:n och i synnerhet förhållandena för övergång till system av klass A.

Det faktum att genomförandet av en TSD ibland måste samordnas med genomförandet av andra TSD:er måste beaktas.

7.2    Generellt tillämpliga regler

7.2.1    Ombyggnad eller modernisering av det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering eller delar av det

Ombyggnad eller modernisering av det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering kan beröra någon eller alla av följande funktioner:

Därför kan dessa olika delar av det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering byggas om eller moderniseras separat så länge driftskompatibiliteten inte äventyras. Arbetet berör följande:

Se avsnitt 4.1 (Inledning) för en definition av de grundläggande parametrarna för varje del.

7.2.2    Befintliga system

Medlemsstaterna ska säkerställa att de befintliga systemens funktionalitet och gränssnitt bibehålls oförändrade, förutom när förändringar krävs för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i dessa system.

7.2.3    Tillgång till specifika anpassningsenheter (STM:er)

Om linjer som omfattas av denna TSD inte utrustas med tågövervakningssystem av klass A, ska medlemsstaten göra allt i sin makt för att säkerställa att en extern specifik anpassningsenhet (STM) blir tillgänglig för landets befintliga tågövervakningssystem av klass B.

I detta sammanhang ska vederbörlig hänsyn tas för att säkerställa en öppen marknad för STM:er med rimliga affärsmässiga villkor. Om tillgången till en STM inte kan garanteras av tekniska eller affärsmässiga skäl ( 15 ) ska den berörda medlemsstaten informera kommittén om de underliggande skälen till problemet och om de åtgärder som medlemsstaten avser att vidta för att ge tillträde – i synnerhet för utländska trafikföretag – till medlemsstatens infrastruktur.

7.2.4    Ytterligare utrustning av klass B på en linje utrustad med klass A

På en linje utrustad med ERTMS/ETCS och/eller GSM-R är det möjligt att installera ytterligare utrustning av klass B för att medge trafikering av rullande materiel som inte är kompatibel med klass A under övergångsfasen. Klass B-utrustning kan användas ombord som ett reservsystem för ett system av klass A. Infrastrukturförvaltaren har dock inte rätt att kräva att driftskompatibla tåg som kör på sådan linje ska ha system av klass B ombord.

Dessutom ska det markbaserade systemet stödja övergångar mellan klass A och klass B utan att öka kraven på det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering utöver de krav som specificeras i denna TSD.

7.2.5    Rullande materiel med utrustning av klass A och klass B

Rullande materiel får utrustas med system av både klass A och klass B för att möjliggöra trafik på flera linjer.

Den berörda medlemsstaten kan begränsa användningen av ett fordonsbaserat system av klass B på linjer där motsvarande system inte finns installerat längs spåret.

När en linje som är utrustad med system av både klass A och klass B trafikeras av ett tåg som också är utrustat med både system av klass A och klass B, kan tåget använda systemet av klass B som reservsystem. Detta kan dock inte vara ett krav för driftskompatibilitet.

Tågövervakningssystemet av klass B kan genomföras på något av följande sätt:

7.2.6    Villkor för obligatoriska och frivilliga funktioner

Beroende på egenskaperna hos det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och dess gränssnitt mot andra delsystem, kan viss markbaserad funktionalitet som inte klassificerats som obligatorisk vara nödvändig att införa i vissa tillämpningar för att uppfylla de väsentliga kraven.

Markbaserat införande av nationella eller frivilliga funktioner får inte förhindra att tåg som endast uppfyller de obligatoriska kraven för fordonsbaserade system av klass A framförs på infrastrukturen, utom i följande fall då det krävs vissa fordonsbaserade frivilliga funktioner:

7.2.7    GSM-R – särskilda genomföranderegler

7.2.7.1    Markbaserade installationer

Det är obligatoriskt att installera GSM-R i följande fall:

7.2.7.2    Fordonsbaserade installationer

Det är obligatoriskt att i följande fall installera GSM-R på rullande materiel som är avsedd för användning på en linje som omfattar åtminstone ett spåravsnitt utrustat med gränssnitt av klass A (även om system av klass B samtidigt finns):

7.2.8    Tågdetekteringssystem – specifika genomföranderegler

I samband med denna TSD menas med tågdetekteringssystem markbaserad utrustning som detekterar närvaron eller frånvaron av fordon, antingen på en hel linje eller på en lokal del av en linje.

Markbaserade system (t.ex. signalställverk eller styrsystem för plankorsningar) som använder information från detekteringsutrustning anses inte som delar av tågdetekteringssystemet.

Den här TSD:n specificerar endast kraven för gränssnittet mot rullande materiel i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa kompatibiliteten mellan rullande materiel som uppfyller TSD-kraven och infrastrukturen.

Införandet av ett tågdetekteringssystem som uppfyller kraven i TSD Trafikstyrning och signalering kan göras oberoende av installationen av ERTMS/ETCS eller GSM-R, men kan vara beroende av signaleringssystem av klass B eller speciella krav, exempelvis för utrustning för plankorsningar.

Kraven i denna TSD rörande tågdetekteringssystem ska beaktas i följande fall:

I övergångsfasen ska åtgärder vidtas för att säkerställa att installeringen av ett tågdetekteringssystem som uppfyller TSD:n medför minsta möjliga negativa inverkan på befintlig rullande materiel som inte uppfyller TSD:n.

För att klara detta rekommenderas det att infrastrukturförvaltaren väljer ett tågdetekteringssystem som uppfyller TSD:n och samtidigt är kompatibelt med den rullande materiel som redan använder infrastrukturen och inte uppfyller TSD:n.

7.2.9    Specialfall

7.2.9.1    Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier: bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall), eller temporärt (”T”-fall).

I denna TSD avses med temporärt fall ”T3” temporära fall som fortfarande kommer att existera efter 2020.

De specialfall som tas upp i avsnitten 7.2.9.2–7.2.9.7 bör läsas tillsammans med de relevanta avsnitten i kapitel 4 och/eller de specifikationer som det hänvisas till där.

Kraven i specialfallen ersätter motsvarande krav som fastställs i kapitel 4.

När kraven som fastställs i det relevanta avsnittet i kapitel 4 inte berörs av ett specialfall har dessa krav inte upprepats i avsnitten 7.2.9.2–7.2.9.7 och fortsätter att gälla oförändrade.

7.2.9.2    Belgien

7.2.9.3    Förenade kungariket

7.2.9.4    Frankrike

7.2.9.5    Polen

7.2.9.6    ►M2  Litauen, Lettland och Estland  ◄

▼M2

▼B

7.2.9.7    Sverige

7.2.9.8    Luxemburg

7.3    Regler för ERTMS

7.3.1    Den europeiska genomförandeplanen för ERTMS

I det här avsnittet redovisas strategin (den europeiska genomförandeplanen för ERTMS) för genomförande av TSD:n. Här anges de etapper som ska slutföras för en successiv övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då TSD:erna ska iakttas generellt.

Den europeiska genomförandeplanen för ERTMS är inte tillämplig på linjer inom en medlemsstats territorium om järnvägsnätet i denna medlemsstat på grund av havet eller som en följd av särskilda geografiska förhållanden är isolerat eller har annan spårbredd och därigenom är avskilt från järnvägsnätet i övriga gemenskapen.

7.3.2    Markbaserat genomförande av ERTMS

Syftet med den europeiska genomförandeplanen för ERTMS är att se till att lok, motorvagnar och andra järnvägsfordon som är utrustade med ERTMS successivt får tillträde till ett större antal linjer, hamnar, terminaler och rangerbangårdar utan att behöva nationell utrustning utöver ERTMS.

Detta innebär inte att befintliga system av klass B måste tas bort från de linjer som ingår i planen. Vid det datum som anges i genomförandeplanen måste dock lok, motorvagnar och andra järnvägsfordon som är utrustade med ERTMS ges tillträde till linjer som ingår i genomförandeplanen utan att det krävs att dessa fordon utrustas med ett system av klass B.

Terminalområden som hamnar, eller särskilda linjer inom en hamn, som inte är utrustade med något system av klass B uppfyller de krav som anges i avsnitt 7.3.2.2 förutsatt att järnvägsfordon får tillträde till dessa terminalområden utan att krav ställs på utrustning för ett automatiskt tågövervakningssystem.

En linje som består av två eller flera spår ska anses utrustad så snart två av spåren är utrustade så att trafik tillåts i båda riktningarna. När det finns mer än en linje i ett korridoravsnitt måste åtminstone en av linjerna i detta avsnitt vara utrustad och hela korridoren ska anses utrustad så snart åtminstone en linje är utrustad längs hela korridorens längd.

7.3.2.1    Korridorer

De sex korridorer som beskrivs i avsnitt 7.3.4 ska vara utrustade med ERTMS enligt den tidplan som anges i detta avsnitt ( 16 ).

7.3.2.2    Förbindelse till de största europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena

De hamnar, rangerbangårdar, godsterminaler och godstransportområden som är förtecknade i avsnitt 7.3.5 ska vara anslutna till åtminstone en av de sex korridorer som anges i avsnitt 7.3.4 vid det datum och i enlighet med de villkor som fastställs i avsnitt 7.3.5.

7.3.2.3    Järnvägsnät för höghastighetstrafik

Det är obligatoriskt att installera markbaserad ERTMS/ETCS i följande fall:

Installation av ERTMS/ETCS rekommenderas alltid när delsystemet Infrastruktur eller Energi ska byggas om, moderniseras eller underhållas på ett spåravsnitt som redan är i drift, förutsatt att installationen av ERTMS/ETCS på detta spåravsnitt utgör mindre än 10 procent av den totala investeringen för ombyggnaden/moderniseringen/underhållet.

7.3.2.4    EU-finansierade projekt

Utan att det påverkar avsnitten 7.3.2.1, 7.3.2.2 och 7.3.2.3, är installation av ERTMS/ETCS obligatorisk vid järnvägsinfrastrukturprojekt som får ekonomiskt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och/eller Sammanhållningsfonden (rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden ( 17 )) och/eller TEN-T-finansiering (Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG ( 18 )) i följande fall:

7.3.2.5    Anmälan

För varje korridoravsnitt som beskrivs i avsnitt 7.3.4 ska medlemsstaterna antingen meddela kommissionen en detaljerad tidsplan för när korridoravsnittet ska vara utrustat med ERTMS eller bekräfta att korridoravsnittet redan har sådan utrustning. Uppgifterna ska tillhandahållas kommissionen senast tre år före det senaste datum som fastställs i avsnitt 7.3.4 för när utrustningen ska vara installerad i korridoravsnittet.

Medlemsstaterna ska för varje hamn, rangerbangård, godsterminal och godstransportområde som anges i avsnitt 7.3.5 uppge de särskilda linjer som kommer att användas för att tillgodose anslutningen till en av de korridorer som anges i avsnitt 7.3.4. Denna information ska tillhandahållas kommissionen senast tre år före det datum som fastställs i avsnitt 7.3.5 och ange det senaste datumet för när ifrågavarande hamn, rangerbangård, godsterminal eller godstransportområde ska ha utrustningen installerad. Vid behov får Europeiska kommissionen begära justeringar, framför allt för att skapa enhetlighet vid gränserna mellan utrustade linjer. Medlemsstaterna ska antingen tillhandahålla kommissionen en detaljerad tidsplan för när dessa särskilda linjer ska vara utrustade med ERTMS eller bekräfta att dessa särskilda linjer redan har sådan utrustning. Denna information ska tillhandahållas kommissionen senast tre år före det datum som anges i avsnitt 7.3.5 och innehålla uppgift om det senaste datumet för när ifrågavarande hamn, rangerbangård, godsterminal eller godstransportområde ska ha utrustningen installerad.

De detaljerade tidsplanerna ska framför allt innehålla uppgifter om det datum då anbudsinfordran för utrustning av linjen ska vara avslutad, om de förfaranden som tillämpas för att tillgodose driftskompatibiliteten i korridoren med grannländer samt de viktigaste milstolparna för projektet. Var tolfte månad ska medlemsstaterna informera kommissionen om de framsteg som gjorts i fråga om utrustningen av dessa linjer genom att skicka en uppdaterad tidsplan.

7.3.2.6    Förseningar

Om en medlemsstat tror att den kommer att få problem med att hålla de tidsfrister som fastställs i detta beslut ska den omedelbart informera kommissionen om detta. Den ska tillhandahålla kommissionen underlag som innehåller en teknisk beskrivning av projektet och en uppdaterad tidsplan. Underlaget ska även innehålla en redogörelse för orsakerna till förseningen och uppgift om de åtgärder som medlemsstaten vidtagit för att rätta till problemet.

En medlemsstat kan beviljas en förlängning av tidsfristen för genomförandet på högst tre år om denna försening beror på omständigheter som medlemsstaten inte råder över, exempelvis problem på leverantörssidan eller problem med godkännandeförfarandet på grund av brist på lämpliga provfordon. En medlemsstat kan enbart åberopa en sådan förlängning om följande villkor uppfylls:

Kommissionen ska undersöka det underlag som lämnats in och de åtgärder som föreslås av medlemsstaten och meddela resultatet av undersökningen till den kommitté som avses i artikel 29 i direktiv 2008/57/EG.

▼M2

7.3.3    Fordonsbaserat genomförande av ERTMS

7.3.3.1    Nya fordon

Nya fordon som godkänns för att tas i bruk för första gången ska vara utrustade med ERTMS i överensstämmelse med specifikationsuppsättning nr 1 eller specifikationsuppsättning nr 2 som förtecknas i tabell A.2 i bilaga A.

Från och med den 1 januari 2018 ska nya fordon som godkänns för att tas i bruk för första gången vara utrustade med ERTMS endast i överensstämmelse med specifikationsuppsättning nr 2 som förtecknas i tabell A.2 i bilaga A.

Kravet på att vara utrustad med ERTMS gäller inte för ny mobil utrustning för uppbyggnad och underhåll av järnvägsinfrastruktur, nya växellok eller andra nya fordon som inte är avsedda för höghastighetstrafik, om de är avsedda uteslutande för nationell trafik som bedrivs utanför de korridorer som definieras i avsnitt 7.3.4 och utanför de linjer som säkerställer förbindelserna till de viktigaste europeiska hamnar, rangerbangårdar, godsterminaler och godstransportområden som anges i avsnitt 7.3.5, eller om de är avsedda för gränsöverskridande trafik utanför det transeuropeiska nätet, dvs. trafik till den första stationen i det angränsande landet eller till den första stationen där det finns ytterligare förbindelser i det angränsande landet.

7.3.3.2    Ombyggnad och modernisering av befintliga fordon

Det är obligatoriskt att installera ERTMS/ETCS ombord på befintliga fordon om en ny tågskyddsdel i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering installeras på befintliga fordon avsedda för höghastighetstrafik.

7.3.3.3    Ytterligare krav

Medlemsstaterna kan införa ytterligare krav på nationell nivå, i synnerhet för att

▼B

7.3.4    Särskilda järnvägslinjer som ingår i korridorerna

Korridor A – Utrustningen ska vara installerad senast 2015

Korridor B ( 19 )

Korridor C ( 20 )

Korridor D ( 21 )

Korridor E

Korridor F

7.3.5    De viktigaste europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena

▼M1

---

BILAGA A

Hänvisningar

För varje hänvisning som görs i de grundläggande parametrarna (kapitel 4 i denna TSD) anger följande tabell motsvarande obligatoriska specifikationer via indexet i tabell A.2.

Tabell A.1

Specifikationer

En av de två uppsättningar specifikationer som anges i tabell A.2 i denna bilaga ska tillämpas.

Dokument som det hänvisas till i en specifikation som förtecknas i tabell A.2 ska endast anses vara för informationssyfte om inte annat anges i tabell A.2.

Tabell A.2

Förteckning över obligatoriska specifikationer

▼M2

▼M1

Tabell A.3

Förteckning över obligatoriska standarder

De standarder som förtecknas i tabellen nedan ska användas i certifieringsprocessen, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitel 4 och kapitel 6 i denna TSD.

▼M2

▼B

---

BILAGA B

Avsiktligt raderad

---

BILAGA C

Avsiktligt raderad

---

BILAGA D

Avsiktligt raderad

---

BILAGA E

Avsiktligt raderad

---

BILAGA F

Avsiktligt raderad

▼M1

---

BILAGA G

---

( 1 ) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.

( 2 ) EUT L 284, 16.10.2006, s. 1.

( 3 ) EUT L 342, 7.12.2006, s. 1.

( 4 ) ERA/REC/2011-03/ERTMS.

( 5 ) EUT L 139, 26.5.2011, s. 1.

( 6 ) Med trafikstörningar menas driftlägen som är framtagna för att hantera onormala tillstånd. Dessa tillstånd har tagits i beaktande vid framtagningen av delsystemet Trafikstyrning och signalering.

( 7 ) EUT L 108, 29.4.2009, s. 4.

( 8 ) EUT L 264, 8.10.2011, s. 32.

( 9 ) EUT L 256, 1.10.2011, s. 1.

( 10 ) Kontroll av att en driftskompatibilitetskomponent används på rätt sätt ingår i den övergripande EG-kontrollen för det fordonsbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering, enligt beskrivningen i 6.3.3 och 6.3.4.

( 11 ) EUT L 319, 4.12.2010, s. 1.

( 12 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

( 13 ) De förfaranden som beskrivs i detta kapitel utgör inget hinder för möjligheten att gruppera komponenter.

( 14 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 1).

( 15 ) Till exempel att genomförbarheten för det externa STM-konceptet inte kan garanteras av tekniska skäl eller att potentiella problem rörande immateriell äganderätt avseende system av klass B förhindrar utvecklingen av en STM-produkt i rätt tid.

( 16 ) Avsnitt 7.3.4 anger det sista datumet för utrustning av dessa korridorer, med syftet att steg för steg bygga upp ett sammanhängande ERTMS-nät. I flera fall finns det frivilliga avtal om en tidigare tidpunkt.

( 17 ) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

( 18 ) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1.

( 19 ) Utan att det påverkar lagstiftningen för det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetstrafik kan förbindelser skapas med hjälp av avsnitt av höghastighetslinjer, förutsatt att man tillhandahåller spår för godståg. År 2020 kommer det att finnas åtminstone en förbindelse som är utrustad med ERTMS mellan Danmark och Tyskland (Flensburg–Hamburg eller Rødby–Puttgarden), dock inte nödvändigtvis två förbindelser. Tunneln under Brennerpasset kommer att utrustas med ERTMS då infrastrukturarbetena har slutförts (planerat till 2020).

( 20 ) En förbindelse kommer att finnas mellan Nancy och Réding 2020.

( 21 ) Ytterligare två sträckor kommer att vara utrustade 2020: Montmélian – Grenoble – Valence och Lyon – Valence – Arles – Miramas (Rhônes vänstra strand).