EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02008R0589-20130518
Commission Regulation (EC) No 589/2008 of 23 June 2008 laying down detailed rules for implementing Council Regulation (EC) No 1234/2007 as regards marketing standards for eggs
Consolidated text: Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg
Kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg
2008R0589 — SV — 18.05.2013 — 004.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 589/2008 av den 23 juni 2008 (EGT L 163, 24.6.2008, p.6) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
Kommissionens förordning (EG) nr 598/2008 av den 24 juni 2008 |
L 164 |
14 |
25.6.2008 |
|
|
Kommissionens förordning (EU) nr 557/2010 av den 24 juni 2010 |
L 159 |
13 |
25.6.2010 |
|
|
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 342/2013 av den 16 april 2013 |
L 107 |
4 |
17.4.2013 |
|
|
Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 458/2013 av den 16 maj 2013 |
L 133 |
17 |
17.5.2013 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 589/2008
av den 23 juni 2008
om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) ( 1 ), särskilt artikel 121 d jämförd med artikel 4, och
av följande skäl:|
(1) |
Rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg ( 2 ) upphävs med verkan från och med den 1 juli 2008 genom förordning (EG) nr 1234/2007. |
|
(2) |
Vissa bestämmelser och skyldigheter enligt förordning (EG) nr 1028/2006 återfinns inte i förordning (EG) nr 1234/2007. |
|
(3) |
Vissa bestämmelser och skyldigheter måste därför antas inom ramen för en förordning med tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1234/2007, så att den gemensamma marknadsordningen kan fungera korrekt och utan avbrott, särskilt när det gäller handelsnormerna. |
|
(4) |
I förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs de grundkrav som ägg måste uppfylla för att få saluföras i gemenskapen. Av tydlighetsskäl bör det fastställas nya tillämpningsföreskrifter för de kraven. Kommissionens förordning (EG) nr 557/2007 ( 3 ) i vilken det fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1028/2006, bör därför upphävas och ersättas med en ny förordning. |
|
(5) |
Ägg omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien ( 4 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung ( 5 ). Hänvisningar bör därför i den mån det är möjligt göras till de övergripande förordningarna. |
|
(6) |
Det bör fastställas kvalitetsegenskaper för ägg av klass A för att garantera att det är ägg av hög kvalitet som levereras direkt till slutkonsumenten och det bör fastställas kriterier som kan kontrolleras av inspektionsorgan. Kvalitetsegenskaperna bör grunda sig på standard nr 42 som utfärdats av FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) beträffande saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av ägg med skal inom den internationella handeln mellan och till de länder som är medlemmar i FN/ECE. |
|
(7) |
Om kylda ägg lämnas i rumstemperatur kan det leda till kondensation, vilket gör det lättare för bakterier att växa på skalet och troligen tränga in i ägget. Därför bör ägg helst lagras och transporteras i jämn temperatur och bör i allmänhet inte kylas innan de säljs till slutkonsumenten. |
|
(8) |
Ägg bör i allmänhet varken tvättas eller rengöras eftersom det kan skada äggskalet, som har en hel rad antimikrobiella egenskaper som effektivt skyddar ägget mot bakterieangrepp. Vissa metoder, till exempel behandling av ägg med ultraviolett strålning, bör dock inte betraktas som rengöring. Ägg av klass A bör dessutom inte tvättas på grund av risken för att skada de fysiska skyddsbarriärerna, till exempel hinnorna, vid eller efter tvättning. Sådana skador kan leda till att bakterier tränger igenom skalen och till vattenförlust och därmed öka risken för konsumenterna, i synnerhet om de efterföljande torknings- och lagringsförhållandena inte är optimala. |
|
(9) |
Äggtvättningssystem som godkänts och som tillämpas under väl kontrollerade former används dock i vissa medlemsstater med goda resultat. Enligt det yttrande som den vetenskapliga panelen för biologiska faror, som sorterar under Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, avgav på kommissionens begäran och antog den 7 september 2005 ( 6 ) beträffande mikrobiologiska risker med att tvätta bordsägg, kan den äggtvättning som sker på vissa förpackningscentraler godtas ur hygiensynpunkt, under förutsättning att det bland annat tas fram vedertagna regler för äggtvättningssystem. |
|
(10) |
Ägg av klass A bör klassificeras efter vikt. Det bör i detta syfte fastställas ett begränsat antal viktklasser och tydliga bestämmelser om minimikraven i fråga om märkning, vilket inte utesluter ytterligare frivillig märkning, förutsatt att kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel ( 7 ) är uppfyllda. |
|
(11) |
Endast företag vars lokaler och tekniska utrustning lämpar sig för arten och omfattningen av den verksamhet de bedriver, och som följaktligen har möjlighet att hantera äggen korrekt, bör få tillstånd att som förpackningscentraler klassificera ägg efter kvalitetsklass och vikt. |
|
(12) |
Det bör fastställas maximala tidsfrister för klassificering, märkning och förpackning av ägg samt märkning av förpackningarna. |
|
(13) |
Utöver det allmänna kravet att det ska vara möjligt att spåra livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet ( 8 ), bör det fastställas vilka uppgifter som i kontrollsyfte ska förekomma på transportförpackningar som innehåller ägg och på följehandlingarna. |
|
(14) |
Om äggen levereras till en annan medlemsstat bör de märkas med producentkoden på produktionsenheten. När det gäller ägg av klass B bör det särskilt anges att dessa även bör märkas med en annan symbol, om det inte av enbart producentkoden tydligt framgår vilken kvalitetsklass äggen har. |
|
(15) |
Det bör fastställas hur den producentkod som avses i A.III.1 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 ska vara sammansatt. Det bör dessutom förtydligas att det kan medges undantag från kravet på att äggen ska märkas med producentkoden, om den tekniska märkningsutrustningen inte kan användas för att märka skadade eller smutsiga ägg. |
|
(16) |
Kännetecknen för den andra symbol som ägg av klass B kan märkas med enligt A.III.1 andra stycket i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 bör fastställas. |
|
(17) |
Om äggen levereras direkt till livsmedelsindustrin för bearbetning, och det finns tillräckliga garantier beträffande äggens slutdestination, får medlemsstaterna, på begäran av aktörerna, medge undantag från märkningsbestämmelserna. |
|
(18) |
I direktiv 2000/13/EG fastställs allmänna regler för alla livsmedel som släpps ut på marknaden. Det bör dock fastställas vissa särskilda märkningskrav för förpackningar. |
|
(19) |
Enligt artikel 9 i direktiv 2000/13/EG ska datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) för ett livsmedel vara den dag fram till vilken livsmedlet vid rätt förvaring har kvar sina särskilda egenskaper. Av tydlighetsskäl bör detta datum fastställas till högst 28 dagar efter värpdagen. |
|
(20) |
Ägg får saluföras med en uppgift om att de är särskilt färska. Det bör därför fastställas en längsta tidsfrist för att sådana uppgifter ska få användas. |
|
(21) |
Ägg får saluföras med en uppgift om vilken typ av foder som värphönsen har fått. Det bör fastställas minimikrav för sådana uppgifter. |
|
(22) |
Vid lösviktsförsäljning av ägg bör viss information, som normalt står på förpackningen, finnas tillgänglig för konsumenten. |
|
(23) |
Utöver de allmänna hygienkraven för emballering och förpackning av livsmedel bör det fastställas vissa ytterligare krav för att minska risken för kvalitetsförsämring eller kontaminering av äggen under lagring och transport. Sådana normer bör grunda sig på FN/ECE-standard nr 42. |
|
(24) |
Industriägg lämpar sig inte att användas som livsmedel. Förpackningar med sådana ägg bör därför vara försedda med särskilda banderoller eller etiketter så att de lätt kan identifieras. |
|
(25) |
Endast förpackningscentraler har lokaler och teknisk utrustning som lämpar sig för omförpackning av ägg. Omförpackning bör därför endast ske på förpackningscentraler. |
|
(26) |
Aktörer inom livsmedelsindustrin är skyldiga att garantera spårbarheten i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002. Producenter, uppsamlare och förpackningscentraler bör vara skyldiga att föra särskilda kompletterande journaler så att inpektionsorganen kan kontrollera att handelsnormerna har följts. |
|
(27) |
Det bör fastställas vilka metoder och kriterier som ska användas för kontroller. |
|
(28) |
Det bör kontrolleras att handelsnormerna har följts för ett parti som helhet, och det bör vara förbjudet att saluföra ett parti som inte anses ha följt normerna, till dess att det kan bevisas att normerna har följts. |
|
(29) |
Det bör medges vissa toleranser vid kontrollen av om handelsnormerna har följts. Toleranserna bör skilja sig åt beroende på de olika kraven och försäljningsleden. |
|
(30) |
Tredjeländer kan ha andra krav än de som fastställts för handeln med ägg i gemenskapen. För att underlätta export bör det tillses att ägg som förpackas och är avsedda för export uppfyller de kraven. |
|
(31) |
Det bör fastställas närmare bestämmelser om den utvärdering av likvärdighet som kommissionen ska göra på begäran av ett tredjeland för att bedöma huruvida tredjelandets handelsnormer är likvärdiga med kraven i gemenskapslagstiftningen. Det bör fastställas märknings- och etiketteringskrav för ägg som importeras från tredjeland. |
|
(32) |
Kommissionen bör ha uppgifter om antalet registrerade anläggningar med värphöns. |
|
(33) |
Medlemsstaterna bör rapportera allvarliga överträdelser av handelsnormerna så att andra medlemsstater, som kan vara berörda, kan varnas på lämpligt sätt. |
|
(34) |
Detaljhandeln i de franska utomeuropeiska departementen är delvis beroende av äggleveranser från den europeiska kontinenten. På grund av transporttiden och klimatförhållandena bör det för ägg som transporteras till de franska utomeuropeiska departementen ingås särskilda leveransöverenskommelser som gör det möjligt att skicka äggen kylda. Dessa särskilda överenskommelser kan motiveras med den nuvarande bristen på tillräcklig lokal äggproduktionskapacitet. Till dess att det byggts upp tillräcklig lokal produktionskapacitet bör dessa särskilda överenskommelser förlängas under en rimlig period. |
|
(35) |
Genom A.I punkt 2 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 får medlemsstaterna medge undantag från kraven i denna förordning för ägg som producenten säljer direkt till slutkonsumenten. För att beakta de särskilda förhållandena för saluföring av ägg i vissa regioner i Finland, bör producenternas försäljning till detaljhandelsföretag i de regionerna undantas från kraven i förordning (EG) nr 1234/2007 och i den här förordningen. |
|
(36) |
Medlemsstaterna bör se till att inhysning av värphöns i icke inredda burar förbjuds från och med den 1 januari 2012 i enlighet med artikel 5.2 i rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns ( 9 ). Kommissionen bör därför före detta datum utvärdera tillämpningen av de frivilliga märkningsbestämmelser som planeras när det gäller inredda burar för att undersöka om det finns behov av att göra denna märkning obligatorisk. |
|
(37) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Definitioner
Definitionerna i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 852/2004 och i punkterna 5 och 7.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004 ska tillämpas i förekommande fall.
I denna förordning gäller dessutom följande definitioner:
|
a) |
förpackning : emballage som innehåller ägg av klass A eller B, med undantag av transportförpackningar och behållare med industriägg. |
|
b) |
lösviktsförsäljning : försäljning av ägg i detaljhandelsledet till slutkonsumenten, med undantag av ägg i förpackningar. |
|
c) |
uppsamlare : anläggningar som registrerats i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 för att samla in ägg från en producent för leverans till en förpackningscentral, till en marknad som uteslutande säljer till grossister vars företag är godkända som förpackningscentraler eller till livsmedelsindustrin eller andra industrier än livsmedelsindustrin. |
|
d) |
sista försäljningsdag : ett datum före vilket ägget måste levereras till slutkonsumenten enligt avsnitt X kapitel I punkt 3 i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004. |
|
e) |
livsmedelsindustri : anläggning som producerar äggprodukter avsedda att användas som livsmedel, med undantag för storkök. |
|
f) |
annan industri än livsmedelsindustri : företag som producerar produkter innehållande ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel. |
|
g) |
storkök : de enheter som avses i artikel 1.2 i direktiv 2000/13/EG. |
|
h) |
industriägg : ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel. |
|
i) |
parti : ägg i förpackningar eller i lösvikt från samma produktionsenhet eller förpackningscentral, belägen på ett och samma ställe, med samma värpdag eller datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-dag) eller förpackningsdag, samma produktionsmetod och, när det gäller kvalitets- och viktklassificerade ägg, samma kvalitets- och viktklass. |
|
j) |
omförpackning : fysisk överföring av ägg till en annan förpackning eller ommärkning av en förpackning innehållande ägg. |
|
k) |
ägg : ägg med skal – med undantag för knäckta ägg, ruvade ägg eller kokta, stekta eller på annat sätt tillagade ägg – som är producerade av hönor av arten Gallus gallus och är lämpliga att användas som livsmedel i obearbetat tillstånd eller för beredning av äggprodukter. |
|
l) |
knäckta ägg : ägg som uppvisar sprickor i både skal och hinnor så att innehållet är synligt. |
|
m) |
ruvade ägg : ägg från och med den tidpunkt då de placeras i ruvmaskinen. |
|
n) |
saluförande : att saluhålla ägg för försäljning, inbegripet att bjuda ut till försäljning, förvaring, förpackning, etikettering, leverans eller varje annan form av överlåtelse, kostnadsfri eller inte. |
|
o) |
aktör : en producent eller varje annan fysisk eller juridisk person som saluför ägg. |
|
p) |
produktionsenhet : en anläggning för att hålla värphöns som är godkänd i enlighet med kommissionens direktiv 2002/4/EG ( 10 ). |
|
q) |
förpackningscentral : en förpackningscentral i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 som är behörig enligt artikel 5.2 i denna förordning och där ägg indelas i klasser efter kvalitet och vikt. |
|
r) |
slutkonsument : den slutliga konsumenten av ett livsmedel som inte kommer att använda livsmedlet som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet. |
|
s) |
producentkod : ett särskiljande nummer för produktionsanläggningen enligt punkt 2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG. |
Artikel 2
Kvalitetsegenskaper för ägg
1. Ägg av klass A ska ha följande kvalitetsegenskaper:
a) Skal och hinnor: normala, rena och oskadade.
b) Luftblåsa: högst 6 millimeter hög, orörlig; luftblåsan i ägg som saluförs som ”extra” får dock högst vara 4 millimeter.
c) Äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget.
d) Äggvita: klar, genomskinlig.
e) Cellkärna: inte synligt utvecklad.
f) Partiklar: fri från främmande partiklar.
g) Lukt: fri från främmande lukt.
2. Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras, om inte annat följer av artikel 3.
3. Ägg av klass A får inte behandlas i konserverande syfte eller kylas i lokaler eller anläggningar där temperaturen på artificiellt sätt hålls under + 5 °C. Ägg som har hållits vid en lägre temperatur än + 5 °C under transport i mindre än 24 timmar, eller i detaljhandelslokaler i mindre än 72 timmar, ska emellertid inte betraktas som kylda.
4. Ägg av klass B är ägg som inte har de kvalitetsegenskaper som anges i punkt 1. Ägg av klass A som inte längre har de egenskaperna får klassificeras om till klass B.
Artikel 3
Tvättade ägg
1. Medlemsstater som den 1 juni 2003 tillät förpackningscentraler att tvätta ägg får fortsätta att tillåta detta, under förutsättning att förpackningscentralerna följer de nationella riktlinjerna för äggtvättningssystem. Tvättade ägg får endast saluföras i medlemsstater som har utfärdat sådana tillstånd.
2. De medlemsstater som avses i punkt 1 ska uppmuntra utarbetandet av nationella riktlinjer för god praxis när det gäller äggtvättningssystem för aktörer inom livsmedelsindustrin i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 852/2004.
Artikel 4
Viktklassificering av ägg av klass A
1. Ägg av klass A ska indelas i följande viktklasser:
a) XL – mycket stora: 73 g eller mer.
b) L – stora: 63 till < 73 g.
c) M – medelstora: 53 till < 63 g.
d) S – små: under 53 g.
2. Viktklassen ska anges med respektive bokstav eller beteckning i enlighet med punkt 1 eller med dessa i kombination, eventuellt med angivande av aktuellt viktintervall. Ytterligare uppgifter får anges, under förutsättning att de inte kan förväxlas med de bokstäver eller beteckningar som anges i punkt 1 och att de överensstämmer med direktiv 2000/13/EG.
3. Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, ska – med avvikelse från vad som sägs i punkt 1 – äggens minsta nettovikt i gram anges på förpackningens utsida liksom uppgiften ”Ägg av olika storlekar” eller en beteckning med motsvarande innebörd.
Artikel 5
Förpackningscentraler
1. Endast förpackningscentraler får klassificera och förpacka ägg och etikettera förpackningarna.
Endast företag som uppfyller villkoren i denna artikel får godkännas som förpackningscentraler.
2. Den behöriga myndigheten ska ge förpackningscentraler tillstånd att klassificera ägg och tilldela en kod till varje aktör vars lokaler och tekniska utrustning lämpar sig för klassificering av ägg efter kvalitet och vikt. Förpackningscentraler som enbart arbetar mot livsmedelsindustrin eller annan industri än livsmedelsindustrin behöver inte ha tillgång till teknisk utrustning för klassificering av ägg efter vikt.
Den behöriga myndigheten ska tilldela förpackningscentralen en kod som inleds med landskoden för den berörda medlemsstaten enligt punkt 2.2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG.
3. Förpackningscentraler ska ha den tekniska utrustning som krävs för att garantera att äggen hanteras korrekt. Den ska omfatta följande, beroende på vad som är lämpligt:
a) Lämplig och automatiskt eller ständigt bemannad genomlysningsapparatur för kvalitetskontroll av varje enskilt ägg, eller annan lämplig utrustning.
b) Anordningar för mätning av luftblåsans höjd.
c) Utrustning för klassificering av äggen efter vikt.
d) En eller flera justerade vågar för vägning av äggen.
e) Utrustning för märkning av äggen.
4. Det tillstånd som avses i punkterna 1 och 2 får återkallas närhelst de villkor som fastställs i den här artikeln inte längre är uppfyllda.
Artikel 6
Tidsgräns för klassificering, märkning och förpackning av ägg samt märkning av förpackningar
1. Ägg ska klassificeras, märkas och förpackas senast tio dagar efter värpdagen.
2. Ägg som saluförs enligt artikel 14 ska klassificeras, märkas och förpackas senast fyra dagar efter värpdagen.
3. Märkningen med det datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) som avses i artikel 12.1 d ska göras vid förpackningstillfället i enlighet med artikel 9.2 i direktiv 2000/13/EG.
Artikel 7
Information på transportförpackning
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 ska varje transportförpackning innehållande ägg identifieras av producenten på produktionsenheten med
a) producentens namn och adress,
b) producentkod,
c) antalet ägg och/eller deras vikt,
d) värpdag eller värpperiod,
e) avsändningsdag.
När det gäller förpackningscentraler som får leveranser av oförpackade ägg från sina egna produktionsenheter, belägna på samma plats, får märkningen av transportförpackningen göras på förpackningscentralen.
2. De uppgifter som avses i punkt 1 ska finnas på transportförpackningen och i följehandlingarna. De olika aktörer till vilka äggen levereras ska behålla en kopia av följehandlingarna. Den förpackningscentral som klassificerar äggen ska behålla originalen till följehandlingarna.
Om de partier som en uppsamlare tar emot delas upp för leverans till fler än en aktör kan följehandlingarna bytas ut mot lämpliga etiketter som fästs på transportbehållarna, under förutsättning att etiketterna innehåller de uppgifter som avses i punkt 1.
3. De uppgifter som avses i punkt 1 och som ska finnas på transportförpackningen får inte ändras och ska finnas kvar på transportförpackningen till dess att äggen tas ut för omedelbar klassificering, märkning, förpackning eller vidare bearbetning.
Artikel 8
Märkning av ägg avsedda för leverans över landsgränser
1. Ägg som levereras från en produktionsenhet till en uppsamlare, en förpackningscentral eller en annan industri än en livsmedelsindustri i en annan medlemsstat, ska märkas med producentkoden innan de lämnar produktionsenheten.
2. Den medlemsstat där produktionen sker får medge undantag från kravet i punkt 1, under förutsättning att producenten har slutit ett leveransavtal med en förpackningscentral i en annan medlemsstat om att märkningen ska ske i enlighet med den här förordningen. Ett sådant undantag får medges endast om båda de berörda aktörerna begär det och efter ett skriftligt förhandsgodkännande från den medlemsstat där förpackningscentralen är belägen. I ett sådant fall ska en kopia av leveransavtalet åtfölja transporten.
3. Löptiden för de leveransavtal som avses i punkt 2 får inte vara kortare än en månad.
4. De inspektionsorgan som avses i artikel 24 i de berörda medlemsstaterna, och i eventuella transitmedlemsstater, ska underrättas innan det medges undantag enligt punkt 2.
5. Ägg av klass B som saluförs i en annan medlemsstat ska märkas i enlighet med A.III.1 andra stycket i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 och i lämpliga fall förses med en symbol enligt artikel 10 i den här förordningen så att de lätt kan särskiljas från ägg av klass A.
Artikel 9
Producentkod
1. Producentkoden ska bestå av den siffra och de bokstäver som anges i punkt 2 i bilagan till direktiv 2002/4/EG. Den ska vara väl synlig och klart läslig och minst 2 millimeter hög.
2. Om det av tekniska skäl inte är möjligt att märka skadade eller smutsiga ägg ska märkning med producentkoden inte vara obligatorisk; detta ska dock inte påverka tillämpningen av A.III.1 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007.
Artikel 10
Symboler på ägg av klass B
Den symbol som avses i A.III.1 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 ska utgöras av en cirkel med en diameter på minst 12 millimeter runt bokstaven B som ska vara minst fem millimeter hög, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst fem millimeter.
Artikel 11
Märkning av ägg som levereras direkt till livsmedelsindustrin
1. Om inget annat föreskrivs i hälsoskyddslagstiftningen får medlemsstaterna, när aktörerna begär det, bevilja dem undantag från märkningskraven i punkt A.III.1 i bilaga XIV och punkt A.IV.3 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 när äggen levereras från en produktionsenhet direkt till livsmedelsindustrin.
2. I de fall som avses i första stycket
a) ska de medlemsstater där produktionsenheten är belägen innan någon leverans äger rum vederbörligen informera de beröriga myndigheterna i berörda medlemsstater om att undantaget från märkning har beviljats,
b) ska äggen, när undantaget omfattar en leverantör som är belägen i ett tredjeland, levereras till industrin först när deras slutliga bestämmelseort inför bearbetningen har kontrollerats av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som beviljade undantaget,
c) ska hela ansvaret för leveransen ligga hos aktören inom livsmedelsindustrin, som också åtar sig att endast använda äggen för bearbetning.
Artikel 12
Märkning av förpackningar
1. Förpackningar med ägg av klass A ska på utsidan vara märkta väl synligt och klart läsligt med
a) förpackningscentralens kod,
b) kvalitetsklass; förpackningarna ska identifieras antingen med enbart orden ”klass A” eller bokstaven ”A” eller i kombination med ordet ”färska”,
c) viktklass i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning,
d) datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) i enlighet med artikel 13 i denna förordning,
e) orden ”tvättade ägg” för ägg som tvättats i enlighet med artikel 3 i denna förordning,
f) uppgifter som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköpet, som en speciell förvaringsanvisning i enlighet med artikel 3.1.6 i direktiv 2000/13/EG.
2. Utöver vad som krävs enligt punkt 1, ska förpackningar med ägg av klass A på utsidan vara väl synligt och klart läsligt märkta med produktionsmetoden.
Endast följande beteckningar får användas för att identifiera produktionsmetoden:
a) För konventionella produktionsmetoder ska beteckningarna i del A i bilaga I användas, dock endast om kraven i bilaga II är uppfyllda.
b) För ekologisk produktion ska beteckningarna i artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 ( 11 ) användas.
Innebörden av producentkoden ska förklaras på eller inuti förpackningen.
Om värphönsen hålls i produktionssystem som uppfyller kraven i kapitel III i direktiv 1999/74/EG får identifieringen av produktionsmetoden kompletteras med en av de beteckningar som anges i del B i bilaga I till den här förordningen.
3. Bestämmelserna i punkt 2 ska inte påverka tillämpningen av nationella tekniska bestämmelser som är mer vittgående än de minimikrav som anges i bilaga II, och som endast gäller för producenter i den berörda medlemsstaten, förutsatt att de är förenliga med gemenskapsrätten.
4. Förpackningar med ägg av klass B ska på utsidan vara väl synligt och klart läsligt märkta med
a) förpackningscentralens kod,
b) kvalitetsklass; förpackningarna ska identifieras med antingen orden ”klass B” eller bokstaven ”B”,
c) förpackningsdag.
5. Medlemsstaterna får, för ägg som producerats inom deras territorium, kräva att etiketterna sätts fast på ett sådant sätt att de måste brytas när förpackningarna öppnas.
Artikel 13
Uppgift om datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum)
Det datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) som avses i artikel 3.1.5 i direktiv 2000/13/EG får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges ska bäst före-datum fastställas från och med den dag då perioden inleds.
Artikel 14
Förpackningar märkta med ”extra”
1. Orden ”extra” eller ”extra färska” får användas som kompletterande kvalitetsbeteckning på förpackningar med ägg av klass A till och med den nionde dagen efter värpdagen.
2. Om de beteckningar som avses i punkt 1 används ska värpdagen och niodagarsfristen anges väl synligt och klart läsligt på förpackningen.
Artikel 15
Uppgift om värphönsfoder
Om en uppgift om vilken typ av foder värphönsen har fått används ska följande minimikrav gälla:
a) Märkning med spannmål som ingrediens i fodret får endast göras om spannmål utgör minst 60 viktprocent av foderblandningen, varav högst 15 procent får vara biprodukter från spannmålsproduktion.
b) Om det hänvisas till särskilda sädesslag ska det aktuella sädesslaget utgöra minst 30 procent av foderblandningen; detta påverkar dock inte det minimiinnehåll på 60 viktprocent som avses i punkt a. I de fall då flera sädesslag nämns ska var och en av dessa utgöra minst fem procent av foderblandningen.
Artikel 16
Information om ägg vid lösviktsförsäljning
Vid lösviktsförsäljning av ägg, ska följande information finnas väl synlig och klart läslig för konsumenten:
a) Kvalitetsklass.
b) Viktklass i enlighet med artikel 4.
c) Uppgift om produktionsmetod enligt artikel 12.2.
d) En förklaring av innebörden av producentkoden.
e) Datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum).
Artikel 17
Förpackningens kvalitet
Förpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick samt vara framställda av material som skyddar äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring; detta ska dock inte påverka tillämpningen av kraven i kapitel X i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004.
Artikel 18
Industriägg
Industriägg ska saluföras i förpackningar med röd banderoll eller etikett.
Banderollerna eller etiketterna ska märkas med
a) namn och adress för den aktör för vilken äggen är avsedda,
b) namn och adress för den aktör som har levererat äggen,
c) märkningen ”INDUSTRIÄGG”, skriven med 2 centimeter höga versaler, och märkningen ”olämpliga som livsmedel”, skriven med minst 8 millimeter höga bokstäver.
Artikel 19
Omförpackning
Förpackade ägg av klass A får endast omförpackas av förpackningscentraler. Varje förpackning får endast innehålla ägg från ett och samma parti.
Artikel 20
Journaler som producenterna ska föra
1. Producenterna ska föra journaler över produktionsmetoder som för varje system anger
a) insättningsdag, åldern vid insättningen och antalet värphönor,
b) antalet hönor som slaktats samt datum för detta,
c) den dagliga äggproduktionen,
d) antalet ägg och/eller vikten på de ägg som sålts eller levererats på annat sätt per dag,
e) köparens namn och adress.
2. I de fall uppgift om vilken typ av foder som värphönorna har fått anges i enlighet med artikel 15 i den här förordningen ska producenterna, utan att det påverkar kraven i del A.III i bilaga I till förordning (EG) nr 852/2004, journalföra följande uppgifter av vilka det för varje typ av foder ska framgå
a) vilka kvantiteter foder och vilken typ av foder som levereras till anläggningen eller blandas där,
b) den dag då fodret levererades.
3. Om en producent använder olika produktionsmetoder på en och samma produktionsenhet ska de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 delas upp efter hönshus.
4. Vid tillämpning av denna artikel får producenter, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar och på dem ange de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2.
Artikel 21
Journaler som uppsamlarna ska föra
1. Uppsamlare ska för varje produktionsmetod och dag separat journalföra följande:
a) Antalet uppsamlade ägg per producent, med uppgift om namn, adress och producentkod samt värpdag eller värpperiod.
b) Antalet oklassificerade ägg som levererats till berörda förpackningscentraler, uppdelade per producent, med uppgift om namn, adress och förpackningscentralens kod samt värpdag eller värpperiod.
2. Vid tillämpning av denna artikel får uppsamlare, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar och på dem ange de uppgifter som anges i punkt 1.
Artikel 22
Journaler som förpackningscentralerna ska föra
1. Förpackningscentralerna ska för varje produktionsmetod och dag separat journalföra följande:
a) Antalet oklassificerade ägg som mottagits från varje producent, med uppgift om producentens namn, adress och producentkod samt värpdag eller värpperiod.
b) Efter klassificering, antalet ägg i respektive kvalitets- och viktklass.
c) Antalet klassificerade ägg som mottagits från andra förpackningscentraler, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod och datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum).
d) Antalet oklassificerade ägg som levererats till andra förpackningscentraler, uppdelade per producent, med uppgift om dessa förpackningscentralers kod samt värpdag eller värpperiod.
e) Antal levererade ägg och/eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktklasser, efter förpackningsdag för ägg av klass B eller datum för minsta hållbarhetstid (bäst före-datum) för ägg av klass A och efter köpare, med uppgift om köparens namn och adress.
Förpackningscentralerna ska uppdatera sina journaler för de fysiska lagren varje vecka.
2. I de fall då ägg av klass A och förpackningar med sådana ägg märks i enlighet med artikel 15 med uppgift om vilken typ av foder som värphönsen har fått ska de förpackningscentraler som använder sådan märkning journalföra dessa uppgifter separat i enlighet med punkt 1.
3. Vid tillämpning av denna artikel får förpackningscentraler, i stället för att journalföra inköp och leveranser, samla fakturor eller följesedlar och på dem ange de uppgifter som anges i punkterna 1 och 2.
Artikel 23
Tidsfrister för journalföring
De journaler, fakturor och följesedlar som avses i artikel 7.2 samt i artiklarna 20, 21, och 22 ska sparas i minst tolv månader från det att de skapades.
Artikel 24
Kontroller
1. Medlemsstaterna ska utse inspektionsorgan som ska kontrollera att denna förordning efterlevs.
2. De inspektionsorgan som avses i punkt 1 ska kontrollera de produkter som omfattas av denna förordning i de olika saluföringsleden, beroende på vad som är lämpligt. Förutom stickprovskontroller ska kontroller utföras på grundval av en riskanalys, med beaktande av den berörda anläggningens typ och produktion samt producentens tidigare historik när det gäller uppfyllnaden av handelsnormerna för ägg.
3. För ägg av klass A som importeras från tredjeland ska de kontroller som föreskrivs i punkt 2 göras vid tidpunkten för tullklarering och före övergången till fri omsättning.
Ägg av klass B som importeras från tredjeland får omsättas fritt endast om deras slutdestination i förädlingsindustrin kontrolleras vid tidpunkten för tullklarering.
4. Förutom stickprovskontroller ska aktörer kontrolleras med en frekvens som inspektionsorganen fastställer på grundval av en riskanalys enligt punkt 2, varvid åtminstone följande faktorer ska beaktas:
a) Resultaten från tidigare kontroller.
b) Graden av komplexitet hos de försäljningskanaler äggen passerar.
c) Graden av uppdelning i olika produktions- och förpackningsanläggningar.
d) Hur stora kvantiteter som produceras och förpackas.
e) Väsentliga förändringar – jämfört med tidigare år – avseende typen av producerade eller behandlade ägg och saluföringssätt.
5. Kontrollerna ska utföras med jämna mellanrum och utan förvarning. De journaler som avses i artiklarna 20, 21 och 22 ska ställas till inspektionsorganens förfogande så snart dessa begär det.
Artikel 25
Beslut om att bestämmelserna inte har följts
1. Inspektionsorganens beslut till följd av de kontroller som avses i artikel 24 om att bestämmelserna i denna förordning inte har följts ska avse hela det parti som har kontrollerats.
2. Om det vid kontroll konstateras att ett parti inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning ska inspektionsorganet förbjuda saluförande av partiet, eller om partiet kommer från ett tredjeland, import av partiet, om inte bevis framläggs om att partiet har iordningställts så att det uppfyller kraven i denna förordning.
3. Det inspektionsorgan som genomfört kontrollen ska förvissa sig om att det icke godkända partiet är iordningställt eller är under iordningställande så att det uppfyller kraven i denna förordning.
Artikel 26
Toleranser vid kvalitetsdefekter
1. Vid kontroll av ett parti ägg av klass A ska följande toleranser medges:
a) Vid förpackningscentralen, färdiga för avsändning: 5 % ägg med kvalitetsdefekter.
b) I övriga handelsled: 7 % ägg med kvalitetsdefekter.
2. För ägg som saluförs som ”extra” eller ”extra färska” medges inga toleranser när det gäller luftblåsans höjd, vare sig vid förpackningstillfället eller vid importen.
3. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska de procenttal som anges i punkt 1 fördubblas.
Artikel 27
Toleranser avseende äggens vikt
1. Med undantag för det fall som avses i artikel 4.3, ska det vid kontroll av ett parti ägg av klass A medges en tolerans med hänsyn till vikten per ägg. Ett sådant parti får innehålla högst 10 % ägg av viktklasser närmast över eller under den viktklass som anges på förpackningen, men högst 5 % ägg av närmast lägre viktklass.
2. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska de procenttal som anges i punkt 1 fördubblas.
Artikel 28
Toleranser avseende äggens märkning
Vid kontroll av partier och förpackningar får högst 20 % av äggen ha oläslig märkning.
Artikel 29
Ägg för export till tredjeländer
Ägg som förpackas och är avsedda för export får iordningställas så att de överensstämmer med andra krav än de som fastställs i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 och i den här förordningen när det gäller kvalitet, märkning och etikettering, eller med kompletterande krav.
Artikel 30
Importerade ägg
1. En utvärdering av likvärdighet enligt A.IV.1 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 ska omfatta en bedömning av huruvida kraven i den här förordningen faktiskt är uppfyllda av aktörerna i det berörda tredjelandet. Den ska uppdateras regelbundet.
Kommissionen ska offentliggöra resultatet av utvärderingen i Europeiska unionens officiella tidning.
2. Ägg som importeras från tredjeländer ska märkas klart och läsligt i ursprungslandet med dess ISO-3166-landskod.
3. Förpackningar med ägg som importeras från länder som inte kan ge tillräckliga garantier för att de bestämmelser som tillämpas är likvärdiga, enligt A.IV.3 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007, ska på utsidan vara väl synligt och klart läsligt märkta med
a) ursprungslandet,
b) produktionsmetod: ”ej gemenskapsnorm”.
Artikel 31
Rapportering
Före den 1 april varje år ska varje medlemsstat på elektronisk väg underrätta kommissionen om antalet produktionsenheter, uppdelade efter produktionsmetod, och anläggningens högsta kapacitet mätt i antalet fåglar närvarande vid en och samma tidpunkt.
Artikel 32
Anmälan av överträdelser
Medlemsstaterna ska inom fem arbetsdagar underrätta kommissionen på elektronisk väg om eventuella överträdelser, eller allvarliga misstankar om överträdelser, som inspektionsorganen har konstaterat och som skulle kunna påverka handeln med ägg inom gemenskapen. Handeln inom gemenskapen anses påverkad särskilt om aktörer som producerar eller saluför ägg i en annan medlemsstat begår allvarliga överträdelser.
Artikel 33
Undantag för de franska utomeuropeiska departementen
1. Genom undantag från artikel 2.3 får ägg avsedda för försäljning inom detaljhandeln i de franska utomeuropeiska departementen levereras kylda till de departementen. I det fallet får sista försäljningsdag förlängas till 33 dagar.
2. I det fall som avses i punkt 1 ska utsidan på förpackningen, utöver de uppgifter som krävs enligt artiklarna 12 och 16, märkas med texten ”kylda ägg” samt uppgifter om kylningen.
Det särskiljande märket för ”kylda ägg” ska vara en liksidig triangel med minst 10 millimeter långa sidor.
Artikel 34
Undantag för vissa regioner i Finland
Kraven i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1234/2007 och i den här förordningen ska inte gälla för ägg som producenten säljer direkt till detaljhandelsföretag i de regioner som förtecknas i bilaga III. Produktionsmetoden måste dock anges i enlighet med artiklarna 12.2 och 16 c i den här förordningen.
Artikel 35
Utvärdering av användningen av viss frivillig märkning
Kommissionen ska senast den 31 december 2009 utvärdera användningen av frivillig märkning enligt artikel 12.2 sista stycket för att om så behövs göra den obligatorisk.
Artikel 36
Påföljder
Medlemsstaterna ska fastställa regler om de påföljder som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och de ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att påföljderna verkställs. Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Artikel 37
Meddelanden
1. På kommissionens begäran ska medlemsstaterna meddela kommissionen och de övriga medlemsstaterna de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning.
2. De meddelanden till kommissionen som avses i denna förordning ska lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 ( 12 ).
Artikel 38
Upphävande
Förordning (EG) nr 557/2007 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 juli 2008.
Hänvisningar till den upphävda förordningen och till förordning (EG) nr 1028/2006 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IV.
Artikel 39
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2008.
Artikel 33 ska gälla fram till och med den 30 juni 2009.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
DEL A
Beteckningar enligt artikel 12.2 andra stycket a
|
Språkkod |
1 |
2 |
3 |
|
BG |
”Яйца от кокошки – свободно отглеждане на открито” |
”Яйца от кокошки – подово отглеждане” |
”Яйца от кокошки – клетъчно отглеждане” |
|
ES |
”Huevos de gallinas camperas” |
”Huevos de gallinas criadas en el suelo” |
”Huevos de gallinas criadas en jaula” |
|
CS |
”Vejce nosnic ve volném výběhu” |
”Vejce nosnic v halách” |
”Vejce nosnic v klecích” |
|
DA |
”Frilandsæg” |
”Skrabeæg” |
”Buræg” |
|
DE |
”Eier aus Freilandhaltung” |
”Eier aus Bodenhaltung” |
”Eier aus Käfighaltung” |
|
ET |
”Vabalt peetavate kanade munad” |
”Õrrekanade munad” |
”Puuris peetavate kanade munad” |
|
EL |
”Αυγά ελεύθερης βοσκής” |
”Αυγά αχυρώνα ή αυγά στρωμνής” |
”Αυγά κλωβοστοιχίας” |
|
EN |
”Free range eggs” |
”Barn eggs” |
”Eggs from caged hens” |
|
FR |
”Œufs de poules élevées en plein air” |
”Œufs de poules élevées au sol” |
”Œufs de poules élevées en cage” |
|
GA |
”Uibheacha saor-raoin” |
”Uibheacha sciobóil” |
”Uibheacha ó chearca chúbarnaí” |
|
IT |
”Uova da allevamento all'aperto” |
”Uova da allevamento a terra” |
”Uova da allevamento in gabbie” |
|
LV |
”Brīvās turēšanas apstākļos dētās olas” |
”Kūtī dētas olas” |
”Sprostos dētas olas” |
|
LT |
”Laisvai laikomų vištų kiaušiniai” |
”Ant kraiko laikomų vištų kiaušiniai” |
”Narvuose laikomų vištų kiaušiniai” |
|
HU |
”Szabad tartásban termelt tojás” |
”Alternatív tartásban termelt tojás” |
”Ketreces tartásból származó tojás” |
|
MT |
”Bajd tat-tiġieg imrobbija barra” |
”Bajd tat-tiġieġ imrobbija ma’ l-art” |
”Bajd tat-tiġieġ imrobbija fil-ġaġeġ” |
|
NL |
”Eieren van hennen met vrije uitloop” |
”Scharreleieren” |
”Kooieieren” |
|
PL |
”Jaja z chowu na wolnym wybiegu” |
”Jaja z chowu ściółkowego” |
”Jaja z chowu klatkowego” |
|
PT |
”Ovos de galinhas criadas ao ar livre” |
”Ovos de galinhas criadas no solo” |
”Ovos de galinhas criadas em gaiolas” |
|
RO |
”Ouă de găini crescute în aer liber” |
”Ouă de găini crescute în hale la sol” |
”Ouă de găini crescute în baterii” |
|
SK |
”Vajcia z chovu na voľnom výbehu” |
”Vajcia z podostieľkového chovu” |
”Vajcia z klietkového chovu” |
|
SL |
”Jajca iz proste reje” |
”Jajca iz hlevske reje” |
”Jajca iz baterijske reje” |
|
FI |
”Ulkokanojen munia” |
”Lattiakanojen munia” |
”Häkkikanojen munia” |
|
SV |
”Ägg från utehöns” |
”Ägg från frigående höns inomhus” |
”Ägg från burhöns” |
DEL B
Beteckningar enligt artikel 12.2 fjärde styc
|
Språkkod |
|
|
BG |
”Уголемени клетки” |
|
ES |
”Jaulas acondicionadas” |
|
CS |
”Obohacené klece” |
|
DA |
”Stimulusberigede bure” |
|
DE |
”ausgestalteter Käfig” |
|
ET |
”Täiustatud puurid” |
|
EL |
”Αναβαθμισμένοι/Διευθετημένοι κλωβοί” |
|
EN |
”Enriched cages” |
|
FR |
”Cages aménagées” |
|
GA |
”Cásanna Saibhrithe” |
|
IT |
”Gabbie attrezzate” |
|
LV |
”Uzlaboti būri” |
|
LT |
”Pagerinti narveliai” |
|
HU |
”Feljavított ketrecek” |
|
MT |
”Gaġeg arrikkiti” |
|
NL |
”Aangepaste kooi” of ”Verrijkte kooi” |
|
PL |
”Klatki ulepszone” |
|
PT |
”Gaiolas melhoradas” |
|
RO |
”Cuști îmbunătățite” |
|
SK |
”Obohatené klietky” |
|
SL |
”Obogatene kletke” |
|
FI |
”Varustellut häkit” |
|
SV |
”Inredd bur” |
BILAGA II
Minimikrav för olika äggproduktionsmetoder
1. ”Ägg från utehöns” ska vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller kraven i artikel 4 i rådets direktiv 1999/74/EG.
Följande krav ska vara uppfyllda:
a) Hönsen ska under dagtid oavbrutet ha tillgång till en rastgård utomhus. Detta krav hindrar dock inte att en producent begränsar tillträdet under en begränsad tid under morgontimmarna i enlighet med sedvanlig god lantbrukspraxis, inbegripet god djurhållning.
Vid andra restriktioner, till exempel veterinära restriktioner som vidtas enligt gemenskapsrätten för att skydda människors och djurs hälsa och som medför att hönsens tillträde till rastgårdar utomhus begränsas, får ägg fortsätta att saluföras som ”ägg från utehöns” under restriktionstiden, dock under högst tolv veckor.
b) Rastgården ska huvudsakligen vara täckt med växtlighet och får inte användas för andra ändamål än som rastgård, med undantag för rastgårdar i fruktträdgårdar, på skogsmark eller på betesmark, om de behöriga myndigheterna tillåter detta.
c) Beläggningsgraden i rastgården får inte vara mer än 2 500 höns per hektar som hönsen har tillgång till eller en höna per 4 kvadratmeter. Där minst 10 kvadratmeter finns tillgängligt per höna och där växling tillämpas och hönsen får fri tillgång till hela området under hela flockens liv, måste dock varje inhägnat område som används ge varje höna minst 2,5 kvadratmeter.
d) Rastgården får inte sträcka sig mer än 150 meter från närmaste öppning i hönshuset. Rastgården får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste öppning under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd enligt artikel 4.1.3 b ii i direktiv 1999/74/EG – minst fyra per hektar – jämnt fördelade över hela rastgården.
2. ”Ägg från frigående höns inomhus” ska vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller kraven i artikel 4 i direktiv 1999/74/EG.
3. ”Ägg från burhöns” ska vara producerade i produktionssystem som minst uppfyller
a) kraven i artikel 5 i direktiv 1999/74/EG till och med den 31 december 2011, eller
b) kraven i artikel 6 i direktiv 1999/74/EG.
4. Medlemsstaterna får medge undantag från punkterna 1 och 2 i denna bilaga för anläggningar med färre än 350 värphöns eller anläggningar för avelsvärphöns när det gäller de krav som avses i artikel 4.1.1 d andra meningen, artikel 4.1.1 e, 4.1.2, 4.1.3 a i och artikel 4.1.3 b i i direktiv 1999/74/EG.
BILAGA III
De finska regioner som avses i artikel 34
Länen
— Lappland,
— Uleåborg,
— landskapen Norra Karelen och Norra Savolax i Östra Finlands län,
— Åland.
BILAGA IV
Jämförelsetabell (som avses i artikel 38)
|
Förordning (EG) nr 1028/2006 |
Förordning (EG) nr 557/2007 |
Denna förordning |
|
— |
Artikel 1 första stycket |
Artikel 1 första stycket |
|
— |
Artikel 1 andra stycket första meningen |
Artikel 1 andra stycket första meningen |
|
— |
Artikel 1 andra stycket a–j |
Artikel 1 andra stycket a–j |
|
Artikel 2.1–9 |
— |
Artikel 1 andra stycket k–s |
|
— |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
|
— |
Artikel 3 |
Artikel 3 |
|
— |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
|
Artikel 5.1 |
— |
Artikel 5.1 första stycket |
|
— |
Artikel 5.1 |
Artikel 5.1 andra stycket |
|
Artikel 5.2 |
— |
Artikel 5.2 första stycket |
|
— |
Artikel 5.2 |
Artikel 5.2 andra stycket |
|
— |
Artikel 5.3 |
Artikel 5.3 |
|
Artikel 5.3 |
— |
Artikel 5.4 |
|
— |
Artikel 6 |
Artikel 6 |
|
— |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
|
— |
Artikel 8 |
Artikel 8 |
|
— |
Artikel 9 |
Artikel 9 |
|
— |
Artikel 10 |
Artikel 10 |
|
— |
Artikel 11.2 |
Artikel 11 |
|
— |
Artikel 12 |
Artikel 12 |
|
— |
Artikel 13 |
Artikel 13 |
|
— |
Artikel 14 |
Artikel 14 |
|
— |
Artikel 15 |
Artikel 15 |
|
— |
Artikel 16 |
Artikel 16 |
|
— |
Artikel 17 |
Artikel 17 |
|
— |
Artikel 18 |
Artikel 18 |
|
— |
Artikel 19 |
Artikel 19 |
|
— |
Artikel 20 |
Artikel 20 |
|
— |
Artikel 21 |
Artikel 21 |
|
— |
Artikel 22 |
Artikel 22 |
|
— |
Artikel 23 |
Artikel 23 |
|
Artikel 7 |
— |
Artikel 24.1, 24.2 och 24.3 |
|
— |
Artikel 24 |
Artikel 24.4 och 24.5 |
|
— |
Artikel 25 |
Artikel 25 |
|
— |
Artikel 26 |
Artikel 26 |
|
— |
Artikel 27 |
Artikel 27 |
|
— |
Artikel 28 |
Artikel 28 |
|
— |
Artikel 29 |
Artikel 29 |
|
— |
Artikel 30 |
Artikel 30 |
|
— |
Artikel 31 |
Artikel 31 |
|
— |
Artikel 32 |
Artikel 32 |
|
— |
Artikel 33 |
Artikel 33 |
|
— |
Artikel 34 |
Artikel 34 |
|
— |
Artikel 35 |
Artikel 35 |
|
Artikel 8 |
— |
Artikel 36 |
|
Artikel 9 |
— |
Artikel 37 |
|
— |
Artikel 36 |
Artikel 38 |
|
— |
Artikel 37 |
Artikel 39 |
|
— |
BILAGA I |
BILAGA I |
|
— |
BILAGA II |
BILAGA II |
|
— |
BILAGA III |
BILAGA III |
|
— |
BILAGA IV |
BILAGA IV |
|
— |
BILAGA V |
— |
( 1 ) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).
( 2 ) EUT L 186, 7.7.2006, s. 1.
( 3 ) EUT L 132, 24.5.2007, s. 5. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1336/2007 (EUT L 298, 16.11.2007, s. 3).
( 4 ) EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.
( 5 ) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1243/2007 (EUT L 281, 25.10.2007, s. 8).
( 6 ) EFSA Journal (2005) nr 269, s. 1.
( 7 ) EGT L 109, 6.5.2000, s. 29. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2007/68/EG (EUT L 310, 28.11.2007, s. 11).
( 8 ) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 202/2008 (EUT L 60, 5.3.2008, s. 17).
( 9 ) EGT L 203, 3.8.1999, s. 53. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
( 10 ) EGT L 30, 31.1.2002, s. 44.
( 11 ) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.
( 12 ) EUT L 228, 1.9.2009, s. 3.