2005R2187 — SV — 01.06.2015 — 003.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EGT L 349 31.12.2005, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 809/2007 av den 28 juni 2007	L 182	1	12.7.2007
►M2	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 686/2010 av den 28 juli 2010	L 199	4	31.7.2010
►M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1237/2010 av den 15 december 2010	L 348	34	31.12.2010
►M4	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/812 av den 20 maj 2015	L 133	1	29.5.2015

---

▼B

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2187/2005

av den 21 december 2005

om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Denna förordning innehåller föreskrifter om tekniska åtgärder för bevarande och gäller fångst och landning av fiskeresurser i havsområden under medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion i det geografiska område som anges i bilaga I.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

aktiva redskap : fiskeredskap för vilket fångstmanövern kräver att redskapet är i rörelse, t.ex. redskap som släpas eller sätts ut runt fiskstimmet. i) trålredskap : redskap som aktivt bogseras av ett eller flera fiskefartyg och som består av nät som har en kon- eller pyramidformad kropp (trålkropp) som är sluten baktill med en snörplina. ii) bomtrål : ett redskap med en trål som hålls öppet horisontellt med hjälp av ett trä- eller stålrör, bommen, och nät av kätting, kättingmattor, och som aktivt släpas på botten med hjälp av fartygets huvudmotor. iii) snurrevad : ett redskap som bogseras och sätts ut runt fiskstimmet från ett fartyg med hjälp av två långa rep (snurretåg) som är utformade för att fösa fisken mot vadens öppning. Redskapet, som består av nät och liknar en bottentrål i form och storlek, har två långa vingar, en kropp och ett lyft. iv) skrapredskap : ett nät eller en metallkorg monterad på en ram av varierande storlek och form, vars underdel är försedd med ett skrapblad som kan vara tandat. v) snörpvad/ringnot : varje instängningsredskap bestående av nät och med en botten som dras ihop med en snörpvajer som löper genom en rad ringar längs underdelen och som gör att nätet dras ihop och stängs.

b)

passiva redskap : fiskeredskap för vilket fångstmanövern inte kräver att redskapet är i rörelse, t.ex. stågarn, snärjgarn, grimgarn, fiskfällor, linor, tinor och fällor. Näten kan bestå av ett eller flera separata garn med linor upptill och nedtill och sammanbindande linor, och kan vara försedda med förankrings-, flyt- och navigationsredskap. i) stågarn och snärjnät : varje redskap bestående av ett enda nätstycke som hålls stående i vattnet med flöten och vikter. Det fångar levande akvatiska organismer genom insnärjning eller garning. ii) grimgarn : varje förankrat redskap som består av två eller flera nätstycken som alla hänger parallellt på en enda huvudlina och hålls stående i vattnet med flöten och vikter. iii) linor : ett antal sammankopplade linor antingen satta vid botten eller drivande, var och en med ett stort antal agnade krokar.

c)	krokar : en böjd, vass bit av ståltråd vanligtvis försedd med en hulling.

d)	nedsänkningstid : tiden från den tidpunkt då näten först läggs i vattnet till den tidpunkt då näten helt och hållet halats ombord på fiskefartyget.

e)	nät med kvadratiska maskor : en nätkonstruktion som har monterats så att av de två grupperna av parallella linjer som bildas av stolpraderna är den ena parallell med och den andra vinkelrät mot nätets längdaxel.

f)	lyftet : de bakre åtta metrarna av trålen och som antingen har cylindrisk form, dvs. samma omkrets hela vägen, eller konisk form.

g)	förstärkande nätkasse : ett cylinderformat nät som helt och hållet omger lyftet på en trål och som kan vara fäst vid lyftet på ett antal fästpunkter.

h)	avlastningsstropp : den ringformiga stropp som längst bak är fäst vid lyftet när maskorna är sträckta i längdriktningen.

i)	lyftstropp : ett rep som omger lyftet eller i förekommande fall den förstärkande nätkassen och som är fäst vid den i öglor eller ringar.

j)	ringformig stropp : ett rep som omger lyftet eller den förstärkande nätkassen och som är fäst vid den.

k)	stängnät : ett nät som sitter fast inuti ett aktivt redskap på ett sådant sätt att fångsten kan passera från främre till bakre delen av redskapet, men som också begränsar fångstens möjlighet att vända tillbaka.

l)	lyftboj : en flytboj som är fäst vid lyftet.

m)	bojrep : ett rep som sammanbinder en lyftboj med den del av fiskeredskapet som lyfts eller markeras.

n)	förlängningsstycke : en rak del av trålen som har cylindrisk form, dvs. samma omkrets som lyftet hela vägen, och som är fäst vid eller är en förlängning av lyftet.

▼M1

o)

drivgarn : varje garn som flyter på vattenytan eller på en viss nivå under vattenytan med hjälp av flytanordningar, och som driver med strömmen antingen fritt eller med det fartyg vid vilket det är fäst. Det kan vara utrustat med anordningar för att stabilisera garnet eller begränsa dess drivförmåga.

▼M4

p)

oavsiktliga fångster : oavsiktliga fångster av marina organismer som enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 ( 9 ) ska landas och räknas av mot kvoter antingen på grund av att de är mindre än den tillämpliga minsta referensstorleken för bevarande eller på grund av att mängden av dessa är större än vad som är tillåtet enligt bestämmelserna om fångstsammansättning och bifångst.

▼B

KAPITEL II

NÄTREDSKAP OCH VILLKOR FÖR DERAS ANVÄNDNING

AVDELNING I

Målarter

Artikel 3

Målarter och minsta maskstorlek

1.  För vart och ett av delområdena i bilaga I skall de maskstorlekar som är tillåtna för var och en av målarterna vara de som anges i bilaga II vid fiske med trål, snurrevad eller liknande redskap och såsom fastställs i bilaga III vid fiske med stågarn, snärjgarn och grimgarn. Ingen del av redskapen eller näten får ha en maskstorlek som är mindre än den minsta maskstorleken inom varje maskstorleksintervall.

▼M4

Fiske efter de arter som förtecknas i bilagorna II och III med användning av trål, snurrevad och liknande redskap, bottensatta garn, snärjgarn och grimgarn med en maskstorlek som ligger under det intervall som anges för de målarter som förtecknas i dessa bilagor är förbjudet.

▼B

2.  Den minsta procentandelen av målarterna av de levande akvatiska resurser som förvaras ombord för varje geografiskt delområde och varje maskstorlek anges i bilagorna II och III.

3.  Under en fiskeresa med skrapredskap ombord skall det vara förbjudet att landa eller behålla levande akvatiska resurser ombord, såvida inte minst 85 % av färskvikten därav består av blötdjur och/eller Furcellaria lumbricalis (gaffeltång).

▼M4

Första stycket ska inte tillämpas på oavsiktliga fångster av arter som omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Dessa oavsiktliga fångster ska landas och räknas av mot kvoter.

▼B

4.  Inom ett delområde skall det vara förbjudet att använda stågarn eller snärjgarn med mindre maskstorlek än vad som anges i bilaga III.

5.  Inom ett delområde skall det vara förbjudet att använda grimgarn med en maskstorlek i den del av garnet som har de största maskorna som inte motsvarar en av de kategorier som anges i bilaga III, såvida inte maskstorleken i den del av garnet som har de minsta maskorna är mindre än 16 mm. Om maskstorleken i de minsta maskorna är mindre än 16 mm skall alla maskor med en maskstorlek över 16 mm motsvara de kategorier som anges i bilaga III.

6.  Fångsten från en fiskeresa som har tagits i de delområden som nämns i bilaga I och som finns ombord får landas endast om den uppfyller villkoren i bilagorna II och III.

▼M4

Första stycket ska inte tillämpas på oavsiktliga fångster av arter som omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Dessa oavsiktliga fångster ska landas och räknas av mot kvoter.

▼B

Artikel 4

Beräkning av procentandelar för målarter

1.  Procentandelen målarter som avses i bilagorna II och III skall beräknas som andelen i färskvikt av alla arter som förtecknas i bilagorna II och III och som antingen hålls ombord efter sortering eller landas.

2.  Procentandelen målarter respektive andra arter skall beräknas genom sammanläggning av alla de kvantiteter målarter och andra arter enligt bilagorna II och III som behålls ombord.

3.  Kvantiteter av arter förtecknade i bilagorna II och III som har lastats om från ett fiskefartyg skall tas med vid beräkningen av procentandelen målarter för det fartyget.

4.  Procentandelen kan beräknas på grundval av ett eller flera representativa stickprov.

AVDELNING II

Aktiva redskap

Artikel 5

Fiskeredskapens konstruktion

1.  Det får inte finnas någon anordning som hindrar passage genom maskorna eller på annat sätt minskar maskstorleken i lyftet.

2.  Med avvikelse från punkt 1 är det tillåtet att på utsidan av nedre delen av lyftet på ett aktivt redskap fästa segelduk, nät eller annat material i syfte att förebygga eller minska förslitning. Sådant material får dock fästas endast utmed lyftets framkant och sidokanter.

3.  Med avvikelse från punkt 1 är det, vid fiske med trål, snurrevad eller liknande redskap med en maskstorlek som är mindre än 90 mm, tillåtet att på utsidan av lyftet fästa en förstärkande nätkasse. Maskstorleken i den förstärkande nätkassen skall vara minst dubbelt så stor som maskstorleken i lyftet och under inga omständigheter mindre än 80 mm.

En förstärkande nätkasse får fästas

En förstärkande nätkasse får knytas fast

4.  Med avvikelse från punkt 1 är det tillåtet att

Artikel 6

Särskilda förbjudna anordningar

Det är förbjudet att använda

Artikel 7

Selektivitet vid trålfiske av torsk

Kommissionen skall på grundval av rekommendationer från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen senast i september 2007 lägga fram en utvärdering av selektiviteten för torsk när det gäller aktiva redskap för vilka torsk erkänns som målart.

AVDELNING III

Passiva redskap

Artikel 8

Mått och nedsänkningstid

1.  När fiske utförs med stågarn, snärjgarn eller grimgarn skall det vara förbjudet att använda mer än 9 km nät för fartyg med en total längd på högst 12 m och 21 km nät för fartyg med en total längd på över 12 m.

2.  Nedsänkningstiden för de garn som anges i punkt 1 får inte överstiga 48 timmar.

3.  Med avvikelse från punkt 2 skall nedsänkningstiden för de garn som anges i punkt 1 vid fiske under istäcke inte vara begränsad.

Artikel 9

Begränsning av fiske med drivgarn

1.  Från och med den 1 januari 2008 skall det vara förbjudet att ha drivgarn ombord eller använda drivgarn för fiske.

2.  Under 2006 och 2007 får ett fiskefartyg ha drivgarn ombord eller använda drivgarn för fiske om fartyget har fått tillstånd till detta av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för.

3.  Under 2006 och 2007 får det högsta antalet fiskefartyg som en medlemsstat får tillåta att ha drivgarn ombord eller använda drivgarn för fiske inte utgöra mer än 40 % respektive 20 % av det antal fiskefartyg som använde drivgarn under perioden 2001–2003.

4.  Med avvikelse från punkt 3 får i delområdena 25–32 det högsta antalet fiskefartyg som en medlemsstat får tillåta att ha drivgarn ombord eller använda drivgarn för fiske inte utgöra mer än 40 % av det antal fiskefartyg som använde drivgarn under perioden 2001–2003.

5.  Medlemsstaterna skall senast den 30 april varje år till kommissionen överlämna en förteckning över fartyg som har fått tillstånd att bedriva fiske med drivgarn.

Artikel 10

Villkor för drivgarn

1.  Befälhavaren på ett fartyg som använder drivgarn skall föra loggbok med skyldighet att varje dag föra in följande uppgifter:

2.  Alla fiskefartyg som använder drivgarn skall ombord förvara det tillstånd som avses i artikel 9.2.

AVDELNING IV

Gemensamma bestämmelser för redskap och deras användning

Artikel 11

Fastställande av maskstorlek och garntjocklek

Kommissionens förordning (EG) nr 129/2003 av den 24 januari 2003 om närmare bestämmelser för fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap ( 10 ) skall gälla.

▼M4

Artikel 12

När fångstprocenten uppnåtts

1.  Om marina organismer av en art som omfattas av landningsskyldigheten har fångats utöver de tillåtna procentsatser som anges i bilagorna II och III, ska artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas. Dessa oavsiktliga fångster ska landas och räknas av mot kvoter.

2.  Marina organismer av en art som inte omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 som har fångats utöver de tillåtna procentsatser som anges i bilagorna II och III till denna förordning får inte landas, utan ska omedelbart kastas överbord.

▼B

Artikel 13

Villkor för användning av redskap

1.  Redskap som inte får användas inom ett visst geografiskt område eller under viss tid skall stuvas undan på ett sådant sätt att de inte är färdiga att använda i det förbjudna området eller under den förbjudna tiden. Reservredskap skall stuvas undan för sig och på ett sådant sätt att de inte är färdiga att använda.

2.  Fiskeredskap skall inte anses färdiga att använda om,

3.  Med avvikelse från punkt 1 får ingen annan typ av redskap bevaras ombord om ett redskap används för vilket torsk (Gadus morhua) är målart enligt bilagorna II eller III.

KAPITEL III

MINSTA LANDNINGSSTORLEK

Artikel 14

Mätning av fisk

▼M4

1.  Marina organismer är för små om de är mindre än de minsta referensstorlekar för bevarande som anges i bilaga IV för den berörda arten och det berörda geografiska området eller om de är mindre än en minsta referensstorlek för bevarande som har fastställts i enlighet med unionsrätten. Förutom då minsta referensstorlekar för bevarande har fastställts i en akt antagen i enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska de minsta referensstorlekar för bevarande som fastställts i bilaga IV till den här förordningen tillämpas.

▼B

2.  En fisks storlek skall mätas från munspetsen när munnen är stängd till den yttersta spetsen av stjärtfenan.

▼M4

Artikel 14a

Förfarande för att fastställa minsta referensstorlekar för bevarande med avseende på utkastplaner

För antagande av de akter som avses i artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 och under hela deras giltighetstid ska kommissionen ges befogenhet att fastställa minsta referensstorlekar för bevarande för arter som omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i den förordningen. Dessa storlekar ska fastställas genom en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 28b i den här förordningen och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 i syfte att säkerställa skydd av unga exemplar av marina organismer och får vid behov avvika från de minsta referensstorlekar för bevarande som anges i bilaga IV till den här förordningen.

▼B

Artikel 15

Om för liten fisk bevaras ombord

▼M4

1.  När det gäller fångster av för små marina organismer av en art som omfattas av landningsskyldigheten, ska artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 tillämpas.

1a.  När fångster som avses i punkt 1 har landats ska medlemsstaterna ha åtgärder som gör det lättare att lagra dem eller få avsättning för dem, till exempel stöd till investeringar i konstruktion och anpassning av landningsplatser och skyddshamnar eller stöd till investeringar för att öka fiskeriprodukters mervärde.

1b.  För små marina organismer av en art som inte omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 får inte behållas ombord, lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan ska omedelbart kastas överbord.

▼B

2.  Punkt 1 skall inte tillämpas på annan fisk än de arter som anges i bilaga II som målarter för maskstorlekar under 16 mm eller 16–31 mm, som har fångats med trål, snurrevad eller liknande redskap med en maskstorlek på under 32 mm, eller med ringnot under förutsättning att fisken inte sorteras och inte säljs eller bjuds ut till försäljning som livsmedel.

▼M3

Artikel 15a

Förbud mot utsortering

Alla kvoterade arter som fångas vid fiske ska tas ombord på fartyget och sedan landas såvida inte detta strider mot de skyldigheter som föreskrivs i unionens fiskeriförordningar om tekniska bestämmelser samt kontroll- och bevarandebestämmelser, särskilt i den här förordningen, i förordning (EG) nr 2371/2002 eller i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs ( 11 )).

▼B

KAPITEL IV

BEGRÄNSNINGAR I VISSA OMRÅDEN, TYPER AV FISKEN ELLER FÖR VISSA LEVANDE AKVATISKA RESURSER

Artikel 16

Förbjudna områden

Det är förbjudet under hela året att fiska med varje slag av aktivt redskap inom det geografiska område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Artikel 17

Begränsningar av lax- eller öringfiske

1.  Det är förbjudet att behålla lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) ombord

▼M4

Om lax (Salmo salar) omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska första stycket i den här punkten inte tillämpas på fångster av lax. Om öring (Salmo trutta) omfattas av landningsskyldigheten i enlighet med artikel 15.3 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska första stycket i den här punkten inte tillämpas på fångster av öring. Oavsiktliga fångster av lax (Salmo salar) eller öring (Salmo trutta) ska landas och, när det gäller lax, räknas av mot kvoter.

Fiske efter lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) med alla typer av fiskeredskap inom de geografiska områden och under de perioder som avses i första stycket i den här punkten och som anges i punkt 2 är förbjudet.

▼B

2.  I fråga om dessa förbud anses det geografiska området börja fyra sjömil utanför baslinjerna.

▼M4

3.  Med avvikelse från punkt 1 ska fiske efter lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) med användning av laxfällor vara tillåtet.

▼B

Artikel 18

Begränsningar när det gäller ålfiske

Det är under hela året förbjudet att behålla ål ombord som har fångats med aktiva redskap.

▼M3

Artikel 18a

Begränsningar av fisket efter skrubbskädda och piggvar

1.  Det är förbjudet att ombord förvara följande arter av fisk som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som anges nedan:

2.  Vid fiske med trål, snurrevad eller liknande redskap med en maskstorlek på minst 105 mm eller med nät, insnärjningsnät eller grimgarn med en maskstorlek på minst 100 mm får, genom undantag från punkt 1, bifångster av skrubbskädda och piggvar förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % per färskvikt av den totala fångst som förvaras ombord och landas under de förbudsperioder som anges i punkt 1.

▼B

Artikel 19

Begränsningar av osorterade landningar

1.  Osorterade fångster får endast landas i hamnar och på landningsplatser med ett sådant fungerande provtagningsprogram som avses i punkt 2.

2.  Medlemsstaterna skall se till att det införs ett lämpligt provtagningsprogram som gör det möjligt att effektivt övervaka osorterade landningar efter art.

KAPITEL V

SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR RIGABUKTEN

Artikel 20

Särskilt fisketillstånd

1.  Fartyg skall för att få fiska i delområde 28-1 inneha ett särskilt fisketillstånd som utfärdats enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1627/94.

2.  Medlemsstaterna skall se till att de fartyg, för vilka det särskilda fisketillstånd som avses i punkt 1 har utfärdats, finns upptagna i en förteckning med namn och registreringsnummer, allmänt tillgänglig på en webbplats på Internet, vars adress varje medlemsstat skall överlämna till kommissionen och medlemsstaterna.

3.  Fartyg i förteckningen skall uppfylla följande villkor:

Artikel 21

Utbyte av fartyg eller maskiner

1.  Ett enskilt fartyg i den förteckning som avses i punkt 20.2 får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att

2.  En maskin i ett enskilt fartyg i förteckningen enligt punkt 20.2 får bytas ut, förutsatt att

Artikel 22

Trålförbud

I delområde 28-1 är fiske med trål förbjudet i vatten med mindre djup än 20 m.

KAPITEL VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 23

Förbjudna fiskeredskap och fiskemetoder

1.  Det är förbjudet att fiska efter levande akvatiska resurser med metoder som innefattar användning av sprängämnen, giftiga eller bedövande ämnen, elektrisk ström eller något slag av projektil.

2.  Det är förbjudet att sälja, ställa ut eller till försäljning utbjuda levande akvatiska resurser som har fångats med de metoder som avses i punkt 1.

Artikel 24

Vetenskaplig forskning

1.  Den här förordningen gäller inte för fiskeverksamhet som bedrivs enbart för vetenskapliga undersökningar förutsatt att det sker på följande villkor:

2.  Med undantag från punkt 1 får levande akvatiska resurser, som har fångats för de ändamål som anges i punkt 1, inte säljas, lagras, ställas ut eller utbjudas till försäljning annat än på villkor att

Artikel 25

Utsättning och flyttning

Denna förordning skall inte gälla för fiskeverksamhet vars enda syfte är utsättning eller flyttning av levande akvatiska resurser och som bedrivs med tillstånd från och under överinseende av den eller de berörda medlemsstaterna. Om utsättningen eller flyttningen utförs i en annan medlemsstats eller andra medlemsstaters farvatten, skall alla berörda medlemsstater informeras i förväg.

Artikel 26

Medlemsstaternas åtgärder som endast gäller fiskefartyg som för deras flagg

1.  För att begränsa fiskemöjligheterna i syfte att bevara och förvalta bestånd eller för att minska effekterna av fisket på det marina ekosystemet får medlemsstaterna vidta tekniska åtgärder som

2.  De åtgärder som avses i punkt 1 skall gälla enbart den egna medlemsstatens fiskare och skall vara förenliga med ►M3  unionsrätten ◄ .

3.  De berörda medlemsstaterna skall utan dröjsmål underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om sådana åtgärder.

4.  Medlemsstaterna skall på kommissionens begäran förse kommissionen med all information som behövs för att kunna bedöma om åtgärderna är förenliga med villkoren i punkt 1.

5.  Om kommissionen drar slutsatsen att åtgärderna inte är förenliga med villkoren i punkt 1 skall den fatta ett beslut om att medlemsstaten skall upphäva eller ändra dessa åtgärder.

Artikel 27

Vetenskaplig utvärdering av olika typer av redskap

Kommissionen skall senast den 1 januari 2008 se till att det görs en vetenskaplig utvärdering av vilka effekter användningen av särskilt stågarn, snärjgarn och grimgarn har på valar samt att resultatet föreläggs Europaparlamentet och rådet.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Genomförandebestämmelser

De genomförandebestämmelser som behövs för den här förordningen skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002.

▼M4

Artikel 28a

Förfarande för att anta tekniska åtgärder med avseende på utkastplaner

För antagande av de akter som avses i artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 och under hela deras giltighetstid ska kommissionen ges befogenhet att anta särskilda bestämmelser om fisken eller arter som omfattas av landningsskyldigheten bestående av sådana tekniska åtgärder som avses i artikel 7.2 i den förordningen. Dessa åtgärder ska antas genom en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 28b i den här förordningen och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 i syfte att öka redskapens selektivitet eller att minska eller så långt som möjligt eliminera oönskade fångster och får vid behov avvika från de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 28b

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 14a och 28a ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 juni 2015.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 14a och 28a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 14a och 28a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

▼B

Artikel 29

Ändring av bilagorna

Ändringar i bilaga I och tilläggen 1 och 2 till bilaga II skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 30.3 i förordning (EG) nr 2371/2002.

Artikel 30

Ändringar i förordning (EG) nr 1434/98

Förordning (EG) nr 1434/98 skall ändras på följande sätt:

Artikel 31

Upphävande

Förordning (EG) nr 88/98 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses som hänvisningar till den här förordningen och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel 32

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

---

BILAGA I

Delområden av det geografiska område som avses i artikel 1 enligt koordinatsystemet WGS84

Delområde 22

De vatten som begränsas av en linje från Hasenøre Hoved (56° 09′ N, 10° 44′ Ö) på Jyllands östkust till Gniben Spids (56° 01′ N, 11° 18′ Ö) på Själlands västkust, därifrån längs Själlands väst- och sydkust till en punkt på longitud 12° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder till ön Falster, därifrån längs Falsters östkust till Gedser Odde (54° 34′ N, 11° 58′ Ö), därifrån rakt åt öster till longitud 12° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder till Tysklands kust, därifrån i sydvästlig riktning längs Tysklands kust och längs Jyllands östkust fram till utgångspunkten.

Delområde 23

De vatten som begränsas av en linje från Gilbjerg Hoved (56° 08′ N, 12° 18′ Ö) på Själlands nordkust till Kullen (56° 18′ N, 12° 28′ Ö) på Sveriges kust, därifrån söderut längs den svenska kusten till Falsterbo fyr (55° 23′ N, 12° 50′ Ö), därifrån genom Öresunds södra inlopp till Stevns fyr (55° 19′ N, 12° 28′ Ö) på Själlands kust och därifrån vidare norrut längs Själlands kust fram till utgångspunkten.

Delområde 24

De vatten som begränsas av en linje från Stevns fyr (55° 19′ N, 12° 28′ Ö) på Själlands östkust genom Öresunds södra inlopp till Falsterbo fyr (55° 23′ N, 12° 50′ Ö) på Sveriges kust, därifrån längs Sveriges sydkust till Sandhammarens fyr (55° 24′ N, 14° 12′ Ö), vidare därifrån till Hammerodde fyr (55° 18′ N, 14° 47′ Ö) på Bornholms nordkust, därifrån längs Bornholms väst- och sydkust fram till en punkt på longitud 15° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder fram till Polens kust, därifrån västerut längs Polens och Tysklands kuster fram till en punkt på longitud 12° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr till en punkt på latitud 54° 34′ N och longitud 12° 00′ Ö, därifrån rakt åt väster till Gedser Odde (54° 34′ N, 11° 58′ Ö), därifrån längs Falsters öst- och nordkust till en punkt på longitud 12° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr till Själlands sydkust, därifrån i västlig och nordlig riktning längs Själlands kust fram till utgångspunkten.

Delområde 25

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust på latitud 56° 30′ N och därifrån rakt åt öster till Ölands västkust, därifrån efter att ha passerat söder om Öland till en punkt på Ölands östkust på latitud 56° 30′ N, därifrån rakt åt öster till longitud 18° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder till Polens kust, därifrån västerut längs Polens kust till en punkt belägen på longitud 15° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr till Bornholm, därifrån längs Bornholms syd- och västkust till Hammerodde fyr (55° 18′ N, 14° 47′ Ö), därifrån vidare till Sandhammarens fyr (55° 24′ N, 14° 12′ Ö) på Sveriges sydkust, därifrån norrut längs Sveriges kust fram till utgångspunkten.

Delområde 26

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på latitud 56° 30′ N och longitud 18° 00′ Ö och därifrån rakt åt öster till Lettlands västkust, därifrån söderut längs Lettlands, Litauens, Rysslands och Polens kuster till en punkt på den polska kusten belägen på longitud 18° 00′ Ö och därifrån vidare norrut fram till utgångspunkten.

Delområde 27

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland på latitud 59° 41′ N och longitud 19° 00′ Ö och därifrån rakt åt söder till Gotlands nordkust, därifrån i sydlig riktning längs Gotlands västkust till en punkt på latitud 57° 00′ N, därifrån rakt åt väster till longitud 18° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder till latitud 56° 30′ N, därefter rakt åt väster till Ölands östkust, därifrån, efter att ha passerat söder om Öland, till en punkt på Ölands västkust på latitud 56° 30′ N, därefter rakt åt väster till kusten på det svenska fastlandet, därifrån norrut längs den svenska kusten fram till utgångspunkten.

Delområde 28-1

De vatten som avgränsas i väster av en linje från 57° 34,1234′ N, 21° 42,9574′ Ö till 57° 57,4760′ N, 21° 58,2789′ Ö, därifrån söderut till den sydligaste punkten på Sõrvehalvön och sedan i nordöstlig riktning längs ön Saaremaas kust och i norr av en linje från 58° 30,0' N, 23° 13,2' Ö till 58° 30,0' N, 23° 41,1' Ö.

Delområde 28-2

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på latitud 58° 30′ N och longitud 19° 00′ Ö och därifrån rakt åt öster till Saaremaas västkust, därifrån söderut längs Saaremaas västkust till latitud 57° 57,4760′ N och longitud 21° 58,2789′ Ö och sedan till en punkt på latitud 57° 34,1234′ N och longitud 21°42,9574′ Ö, därefter längs den lettiska kusten söderut till en punkt på latitud 56° 30′ N, därifrån rakt åt väster till longitud 18° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr till latitud 57° 00′ N, därifrån rakt åt öster till Gotlands västkust, därifrån norrut till en punkt på Gotlands nordkust belägen på longitud 19° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr fram till utgångspunkten.

Delområde 29

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på östkusten av Sveriges fastland på latitud 60° 30′ N och därifrån rakt åt öster till Finlands fastlandskust, därifrån i sydlig riktning längs Finlands väst- och sydkust till en punkt på södra fastlandskusten på longitud 23° 00′ Ö, därifrån rakt åt söder till latitud 59° 00′ N, därifrån rakt åt öster till Estlands fastland, därifrån söderut längs Estlands kust till latitud 58° 30′ N, därifrån rakt åt väster till Saaremaas östkust, därifrån efter att ha passerat norr om Saaremaa till en punkt på Saaremaas västkust på latitud 58° 30′ N, därifrån rakt åt väster till longitud 19° 00′ Ö, därifrån rakt åt norr till en punkt på Sveriges fastlandskust belägen på latitud 59° 41′ N, därifrån norrut längs Sveriges östkust fram till utgångspunkten.

Delområde 30

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust på latitud 63° 30′ N rakt åt öster till Finlands fastlandskust, därifrån söderut längs Finlands kust till en punkt på latitud 60° 30′ N, därifrån rakt åt väster till Sveriges fastlandskust, därifrån norrut längs Sveriges kust fram till utgångspunkten.

Delområde 31

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Sveriges östkust på latitud 63° 30′ N och därifrån efter att ha passerat norr om Bottenviken till en punkt på västkusten av Finlands fastland på latitud 63° 30′ N, därifrån rakt åt väster fram till utgångspunkten.

Delområde 32

De vatten som avgränsas av en linje dragen från en punkt på Finlands sydkust på longitud 23° 00′ Ö och därifrån efter att ha passerat öster om Finska viken till en punkt på Estlands västkust på latitud 59° 00′ N, därifrån rakt åt väster till longitud 23° 00′ Ö, sedan rakt åt norr fram till utgångspunkten.

---

BILAGA II

▼M2

---

Tillägg 1

Specifikationer för Bacoma-lyft

Beskrivning

a)    Lyftets storlek, förlängningsstycke och trålens bakre del

b)    Selektionsfönstrets placering

c)    Selektionsfönstrets storlek

d)    Selektionsfönstrets nätstycken

e)    Övriga specifikationer

Figur 1

En trål kan delas in i tre delar med hänsyn till form och funktion. Trålens öppna del är alltid avsmalnande. Förlängningsstycket är en rak del som normalt består av ett eller två nätstycken. Lyftet är också ett rakt stycke som ofta är gjort av dubbelt garn för att motstå slitage. Den del som sitter nedanför lyftstroppen kallas lyftpåsen.

Figur 2

A	Förlängningsstycke

B

Lyft

C	Selektionsfönster med kvadratiska maskor

1	Övre panel med högst 50 öppna diagonalmaskor

2	Undre panel med högst 50 öppna diagonalmaskor

3	Sömförstärkningar

4	Sammanfogning

5	Lyftstropp

6	Avlastningsstropp

7	Bottenstropp

8	Selektionsfönstrets avstånd till bottenstroppen (figurerna 3 och 4)

9

Bojlina

10

Lyftboj

Figur 3

MONTERING AV SELEKTIONSFÖNSTRET

A	Selektionsfönster med 120 mm kvadratiska maskor (25 maskstolpar)

B	Sammanfogning av selektionsfönster med kvadratiska maskor och sömförstärkning

C	Sammanfogning av selektionsfönster med kvadratiska maskor och nät med diagonalmaskor

D	Nätstycke med 105 mm diagonalmaskor (maximalt 50 öppna maskor)

E	Avstånd mellan selektionsfönster och bottenstropp. Selektionsfönstret ska ta slut högst fyra maskor från bottenstroppen, inklusive den handknutna rad av maskor genom vilka bottenstroppen dras

F	En rad handknutna bottenstroppsmaskor

Figur 4

MONTERING AV SELEKTIONSFÖNSTRET

A	Selektionsfönster med 120 mm kvadratiska maskor (20 maskstolpar)

B	Sammanfogning av selektionsfönster med kvadratiska maskor och sömförstärkning

C	Sammanfogning av selektionsfönster med kvadratiska maskor och nät med diagonalmaskor

D	Nätstycke med 105 mm diagonalmaskor (högst 50 öppna maskor)

E	Avstånd mellan selektionsfönster och bottenstropp. Selektionsfönstret ska ta slut högst fyra maskor från bottenstroppen, inklusive den handknutna rad av maskor genom vilka bottenstroppen dras

F	En rad handknutna bottenstroppsmaskor

G	Högst 10 % öppna maskor enligt D på båda sidor

---

Tillägg 2

SPECIFIKATIONER FÖR T90-TRÅLEN

a)    Definition

Figur 1

b)    Maskstorlek och mätning

Maskstorleken ska vara minst 120 mm. Med avvikelse från artikel 6.1 i kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 ( 12 ) ska maskstorleken i lyftet och förlängningsstycket mätas vinkelrätt mot fiskeredskapets längdaxel.

c)    Garntjocklek

Nätet i lyftet och förlängningsstycket ska vara gjort av polyetengarn med en garntjocklek på högst 6 mm om garnet är enkeltrådigt och högst 4 mm om garnet är dubbeltrådigt. Bestämmelsen ska inte gälla den bakersta maskraden i lyftet, om den är försedd med en bottenstropp.

d)    Konstruktion

e)    Omkrets

Antalet maskor i lyftets och förlängningsstyckets omkrets, exklusive sammanfogningar och sömförstärkningar, får inte på någon punkt vara större än 50.

f)    Sammanfogning

Den främre kanten av paneler som består av både lyft och förlängningsstycke ska vara försedd med en flätad rad av halva maskor. Akterkanten av lyftpanelen ska vara försedd med en komplett rad av flätade maskor som kan leda bottenstroppen.

g)    Lyftboj

En lyftboj ska ha sfärisk form och en diameter på högst 40 cm. Den ska vara fastsatt via bojlinan till bottenstroppen.

Figur 2

▼B

---

BILAGA III

---

BILAGA IV

---

BILAGA V

---

( 1 ) EUT C 125, 24.5.2005, s. 12.

( 2 ) Yttrandet avgivet den 13 oktober 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

( 3 ) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

( 4 ) EGT L 237, 26.8.1983, s. 4.

( 5 ) EGT L 9, 15.1.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 289/2005 (EUT L 49, 22.2.2005, s. 1).

( 6 ) EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.

( 7 ) EGT L 191, 7.7.1998, s. 10.

( 8 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

( 10 ) EGT L 22, 25.1.2003, s. 5.

( 11 ) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

( 12 ) EUT L 151, 11.6.2008, s. 5.