►B	AVTAL mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg (EGT L 114, 30.4.2002, p.91)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
M1	BESLUT nr 2/2004 AV KOMMITTÉN FÖR LANDTRANSPORTER MELLAN GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZ av den 22 juni 2004	L 75	60	22.3.2005
M2	BESLUT nr 1/2009 AV KOMMITTÉN FÖR LANDTRANSPORTER MELLAN GEMENSKAPEN OCH SCHWEIZ av den 16 juni 2009	L 273	15	17.10.2009
►M3	BESLUT nr 1/2010 AV GEMENSKAPENS OCH SCHWEIZ GEMENSAMMA KOMMITTÉ FÖR LANDTRANSPORTER av den 22 december 2010	L 19	34	22.1.2011

▼B

AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallad ”Schweiz”,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad ”gemenskapen”,

nedan kallade ”de avtalsslutande parterna”,

som är medvetna om de avtalsslutande parternas ömsesidiga intresse av att främja samarbete och handel, främst genom att ömsesidigt bevilja varandra tillträde till sina transportmarknader, enligt artikel 13 i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om godstransporter på väg och järnväg av den 2 maj 1992, nedan kallat 1992 års avtal,

som är angelägna om att utveckla en samordnad transportpolitik som syftar till att uppmuntra användningen av mer miljövänliga transportsätt för gods- och persontransport, i en strävan att förena miljöskydd och effektiva transportsystem, främst i den alpina regionen,

som är angelägna om att säkerställa en rättvis konkurrens mellan olika transportsätt med beaktande av att de olika transportsätten skall täcka sina egna kostnader,

om är medvetna om behovet av att säkerställa en samordning mellan den schweiziska transportpolitiken och de allmänna principerna för gemenskapens transportpolitik, främst mot bakgrund av samordningen av den rättsliga ramen och regelverket,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Allmänna principer och mål

1. Detta avtal mellan gemenskapen och Schweiz syftar till att, å ena sidan, liberalisera de avtalsslutande parternas tillträde till marknaden för gods- och persontransporter på väg och järnväg för att säkerställa ett effektivare trafikflöde för alla transportsätt som omfattas av avtalet på den färdväg som tekniskt, geografiskt och ekonomiskt är bäst lämpad, och, å andra sidan, fastställa villkoren för en samordnad transportpolitik.

2. Avtalets bestämmelser och tillämpningen av dessa grundas på principerna om ömsesidighet och rättigheten att fritt välja transportsätt.

3. De avtalsslutande parterna förbinder sig att inte vidtaga några diskriminerande åtgärder inom ramen för tillämpningen av detta avtal.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta avtal skall tillämpas på gods- och persontransporter på väg mellan de avtalsslutande parterna, på transittrafik genom de avtalsslutande parternas territorium, utan att det påverkar tillämpligheten av 1992 års avtal och utan inskränkning av artikel 7.3, på gods- och persontransporter på väg av trepartskaraktär samt på fjärrcabotage för Schweiz.

2. Detta avtal skall tillämpas på internationell gods- och persontransport på järnväg samt på internationella kombinerade transporter. Avtalet skall inte tillämpas på järnvägsföretag vars verksamhet begränsas till att enbart omfatta stads-, förorts- och regionala transporter.

3. Detta avtal skall tillämpas på transporter som utförs av vägtransportföretag eller av järnvägsföretag som är etablerade inom en av de avtalsslutande parternas område.

Artikel 3

Definitioner

1. Vägtransporter

I detta avtal avses med

— ”att yrkesmässigt bedriva godstransporter på väg”: den verksamhet som bedrivs av ett företag som antingen med hjälp av ett motorfordon eller en fordonskombination utför godstransporter för annans räkning,

— ”att yrkesmässigt bedriva persontransporter på väg”: den verksamhet som bedrivs av ett företag som för annans räkning utför internationella persontransporter med buss eller linjebuss,

— ”företag”: alla fysiska och juridiska personer med eller utan vinstdrivande syfte, alla föreningar eller grupper av personer som saknar ställning som juridisk person, med eller utan vinstdrivande syfte, samt alla organisationer som sorterar under offentliga myndigheter, vare sig dessa organisationer har en egen ställning som juridisk person eller är underställda en myndighet med sådan ställning,

— ”fordon”: motorfordon registrerat i en avtalsslutande part eller fordonskombination, varav minst drivfordonet skall vara registrerat i en av de avtalsslutande parterna, och som uteslutande skall vara avsedd för godstransport, eller alla motorfordon som med hänsyn till konstruktionstyp och utrustning lämpar sig för transport av fler än 9 personer, föraren inräknad, och som är avsedda för detta ändamål,

— ”internationell transport”: förflyttning av ett fordon från en punkt på ett av de avtalsslutande parternas territorium till en punkt på den andra avtalsslutande partens territorium eller i tredje land och vice versa, samt körsträckor utan last i samband med den aktuella sträckan. Om transporten utgår från eller har som destination ett land utanför gemenskapen skall den genomföras med fordon som är registrerat i den avtalsslutande partens land från vilket transporten utgår eller i vilket transportens destinationspunkt ligger.

— ”transporttransit”: transport av gods eller passagerare (utan ilastning eller avlastning) samt körsträckor utan last genom ett av de avtalsslutande parternas territorier,

— ”fjärrcabotage för Schweiz”: all godstransport för annans räkning som utförs från en medlemsstat till en annan medlemsstat, med ett fordon registrerat i Schweiz, oavsett om fordonet under samma resa och enligt sin normala färdväg transiterar genom Schweiz eller ej,

— ”tresidig trafik med tredje land”: all gods- eller persontransport som utförs från en av de avtalsslutande parterna till tredje land och vice versa, med ett fordon registrerat i den andra avtalsslutande parten, oavsett om fordonet under samma resa och enligt sin normala färdväg transiterar genom det land där det är registrerat eller ej,

— ”tillstånd”: tillstånd eller koncession som kan infordras enligt den avtalsslutande partens lagstiftning.

2. Järnvägstransporter

I detta avtal avses med

— ”järnvägsföretag”: alla privata eller offentliga företag vars huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla gods- och/eller persontransporttjänster via järnväg, varvid driften med nödvändighet skall ombesörjas av detta företag; driften får utföras med järnvägsmaterial som inte är det berörda järnvägsföretagets egendom och med hjälp av personal som inte är det berörda järnvägsföretagets egen personal,

— ”internationell sammanslutning”: alla sammanslutningar mellan minst två järnvägsföretag vilka är etablerade i olika medlemsstater eller varav det ena är etablerat i Schweiz i syfte att tillhandahålla internationella transporttjänster mellan gemenskapen och Schweiz,

— ”förvaltare av infrastruktur”: alla offentliga enheter eller företag som främst ansvarar för anläggning och underhåll av järnvägsinfrastruktur samt förvaltning av kontroll- och säkerhetssystem,

— ”tillstånd”: ett tillstånd som den behöriga myndigheten i en avtalsslutande part beviljar ett företag som tillerkänns en ställning som järnvägsföretag. Ställningen kan begränsas till tillhandahållande av vissa typer av transporttjänster,

— ”ansvarig tillståndsmyndighet”: de organ åt vilka varje avtalsslutande part uppdragit att utfärda tillstånden,

— ”järnvägsspår”: den infrastrukturkapacitet som krävs för att förflytta ett givet tåg från en plats till en annan vid en given tidpunkt,

— ”fördelning”: ett fördelningsorgans utnyttjande av järnvägsinfrastruktur,

— ”fördelningsorgan”: den myndighet och/eller förvaltare av infrastruktur som av en av de avtalsslutande parterna fått ansvar för att fördela infrastrukturkapaciteten,

— ”stads- och förortstjänster”: transporttjänster som tillgodoser transportbehovet i en storstad eller tätort, samt transportbehovet mellan denna stad eller tätort och dess ytterområden,

— ”regionala tjänster”: transporttjänster avsedda att tillgodose transportbehovet i en region,

— ”kombinerade transporter”: godstransporter som utförs av vägfordon eller lastbärare som fraktas på järnväg en del av sträckan och på väg under början och/eller slutet av sträckan,

— ”konkurrenskraftiga priser för järnvägstransport”: priserna för järnvägstransporter anses vara konkurrenskraftiga om de genomsnittliga priserna för järnvägstransport i Schweiz inte överstiger kostnaderna, såsom de definieras i bilaga 9, för vägtransport på en motsvarande sträcka.

Artikel 4

Inskränkningar i 1992 års avtal

Med förbehåll för de undantag som införs genom detta avtal skall inte rättigheter och skyldigheter som följer av 1992 års avtal påverkas av bestämmelserna i detta avtal.

AVDELNING II

INTERNATIONELLA VÄGTRANSPORTER

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 5

Yrkestillträde

1. De företag som yrkesmässigt önskar bedriva vägtrafik skall uppfylla följande tre villkor:

a) Gott anseende.

b) Tillräckliga ekonomiska resurser.

c) Yrkesmässig kompetens.

2. De bestämmelser som är tillämpliga på området återfinns i avsnitt 1 i bilaga 1.

Artikel 6

Sociala standarder

De bestämmelser som är tillämpliga på det sociala området återfinns i avsnitt 2 i bilaga 1.

Artikel 7

Tekniska standarder

1. Med förbehåll för punkterna 2 och 3 ovan skall Schweiz senast 6 månader efter undertecknandet av detta avtal anta med gemenskapslagstiftningen likvärdiga bestämmelser i fråga om de tekniska standarder för vägtransport som avses i bilaga 1 avsnitt 3.

2. Schweiz har rätt till en övergångsperiod på 2 år, från och med det att detta avtal träder i kraft, för att anpassa sin lagstiftning rörande trafiksäkerhetsprovning av fordon till gemenskapslagstiftningen.

3. Från och med den 1 januari 2001 skall den tillåtna totalvikt vid maxlast för släpfordon med påhängsvagn och fordonståg som tillämpas i Schweiz vara 34 ton för alla typer av trafik.

Från och med den 1 januari 2005 skall Schweiz anpassa sin lagstiftning i fråga om tillåtna högsta vikt för dessa fordon i internationell trafik till den vid undertecknandet av avtalet gällande gemenskapslagstiftningen.

4. Införandet av de vägavgifter som definieras i artikel 40 skall ske parallellt med den stegvisa begränsningen av fordonsvikten som föreskrivs i punkt 3.

5. Varje avtalsslutande part skall förbinda sig att för fordon som har godkänts i den andra avtalsslutande parten inte tillämpa striktare regler än de där gällande.

Artikel 8

Övergångsordning för fordonsvikt

1. Med tanke på det gradvisa inrättandet av den slutliga ordning som fastställs i artikel 7.3 andra stycket, skall godstransporter som utförs med ett fordon vars totalvikt vid maxlast överskrider 28 ton (före den 31.12.2000) eller 34 ton (mellan den 1.1.2001 och den 31.12.2004), men inte överskrider 40 ton, och som sker från gemenskapen till en ort på andra sidan den schweiziska gränszonen, enligt definition i bilaga 6, (och vice versa) eller som transiteras genom Schweiz, ingå i en kvot mot erläggande av en avgift för utnyttjandet av infrastruktur enligt de villkor som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 4. För fordon som är registrerade i Schweiz kan denna kvot även användas för transporter inom Schweiz territorium.

2. Gemenskapen skall tilldelas en kvot om 250 000 tillstånd för år 2000. Schweiz skall tilldelas en kvot om 250 000 tillstånd för år 2000. I händelse att avtalet inte träder i kraft den 1 januari 2000 skall antalet tillstånd som beräknats för 2000 reduceras i proportion härtill.

3. Gemenskapen skall tilldelas en kvot om 300 000 tillstånd såväl för 2001 som för 2002. Schweiz skall tilldelas en kvot om 300 000 tillstånd såväl för 2001 som för 2002.

4. Gemenskapen skall tilldelas en kvot om 400 000 tillstånd såväl för 2003 som för 2004. Schweiz skall tilldelas en kvot om 400 000 tillstånd såväl för 2003 som för 2004.

5. Utnyttjandet av de tillstånd som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 4 skall för varje operatör, både från Schweiz och gemenskapen, ske mot erläggande av en avgift för utnyttjande av schweizisk infrastruktur, vilken skall beräknas och tas ut enligt villkoren i bilaga 2.

6. I enlighet med artikel 32 skall fordon som uppfyller de tekniska standarderna i artikel 7.3 andra stycket från och med den 1 januari 2005 undantas från alla kvoterings- och tillståndsordningar.

INTERNATIONELLA GODSTRANSPORTER PÅ VÄG

Artikel 9

Godstransporter mellan de avtalsslutande parternas territorier

1. Internationella godstransporter på väg för annans räkning samt körsträckor utan last mellan de avtalsslutande parternas territorier skall utföras mot uppvisande av de gemenskapstillstånd för gemenskapstransportörer som fastställs i förordning (EEG) nr 881/92 (mall till denna finns i bilaga 3) och mot uppvisande av ett liknande schweiziskt tillstånd för schweiziska transportörer.

2. För transporter som faller under detta avtals tillämpningsområde skall de härmed utfärdade tillstånden ersätta de bilaterala tillstånd som utväxlats mellan medlemsstaterna och Schweiz och som krävs fram till dess att detta avtal träder i kraft.

3. De transporter som nämns i bilaga 4 skall befrias från alla regler rörande transporttillstånd.

4. Förfarandena för utfärdande, användning, förnyelse och återkallelse av tillstånd samt förfarandena för ömsesidig hjälp skall omfattas av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 881/92 vad beträffar gemenskapstransportörer samt av motsvarande bestämmelser i Schweiz.

Artikel 10

Godstransporter i transittrafik genom de avtalsslutande parternas territorier

1. Internationella godstransporter på väg för annans räkning samt körsträckor utan last som utförs i transittrafik genom de avtalsslutande parternas territorier skall liberaliseras. Dessa transporter skall ske mot uppvisande av tillstånd enligt artikel 9.

2. Punkterna 2, 3 och 4 i artikel 9 är tillämpliga.

Artikel 11

Transittrafik genom Österrike

Ett system med ”miljöpoäng” liknande det som föreskrivs i artikel 11 i protokoll nr 9 i Österrikes anslutningsakt till Europeiska unionen skall tillämpas på schweiziska operatörers transittrafik genom Österrikes territorium, inom ramarna för protokollets giltighet. Beräkningsmetoden och detaljerade regler och förfaranden för att administrera och kontrollera ”miljöpoäng” skall fastställas genom en administrativ mekanism som upprättas gemensamt mellan de avtalsslutande parterna i samband med ingåendet av detta avtal och som skall i tillämpliga delar följa bestämmelserna i ovan nämnda protokoll nr 9.

Artikel 12

Fjärrcabotage för Schweiz

1. Från och med 2001 skall fjärrcabotage för Schweiz tillåtas på följande villkor:

— Dessa transporter skall utföras mot uppvisande av det schweiziska tillstånd som avses i artikel 9.1.

— De skall begränsas till en transport på återvägen, efter en godstransport mellan Schweiz och en medlemsstat.

2. Fram till detta datum skall emellertid befintliga gällande avgifter som följer av gällande bilaterala avtal fortsätta att tillämpas. En förteckning över dessa avgifter återfinns i bilaga 5 i detta avtal.

3. Från och med 2005 skall fjärrcabotage för Schweiz ske helt fritt. Transporterna skall utföras mot uppvisande av det schweiziska tillstånd som avses i artikel 9.1.

Artikel 13

Tresidig trafik med tredje land

1. Den ordning som styr tresidig trafik med tredje land kommer att fastställas gemensamt efter ingåendet av ett nödvändigt avtal mellan å ena sidan gemenskapen och ifrågavarande tredje land och å andra sidan Schweiz och ifrågavarande tredje land. Ordningen skall vara avsedd att säkerställa ömsesidig behandling mellan gemenskapsoperatörer och schweiziska operatörer i fråga om denna tresidiga trafik.

2. I väntan på att överenskommelser ingås mellan gemenskapen och berörda tredje länder, skall detta avtal inte påverka bestämmelserna för tresidig trafik och bestämmelserna i de bilaterala avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och Schweiz beträffande transporter med tredje land. En förteckning över dessa avgifter återfinns i bilaga 5 i detta avtal.

3. Enligt definitionen av ordningen i punkt 1 skall Schweiz ingå bilaterala avtal med dessa tredje länder eller i den mån som krävs anpassa befintliga avtal.

Artikel 14

Transport mellan två orter belägna på en medlemsstats territorium eller mellan två orter belägna på schweiziskt territorium

Enligt detta avtal tillåts varken transporter mellan två orter belägna på en medlemsstats territorium och som utförs av ett fordon registrerat i Schweiz eller transporter mellan två orter belägna på schweiziskt territorium och som utförs av ett fordon registrerat i en medlemsstat.

Artikel 15

Förbud mot natt- och söndagstrafik och undantag från viktbegränsningen

1. Förbudet mot nattrafik på schweiziskt territorium skall endast gälla mellan kl. 22.00 och kl. 05.00.

2. Undantag från viktbegränsningen och förbudet mot nattkörning och trafik på söndagar återfinns i bilaga 6.

3. Undantagen från förbudet mot nattrafik skall beviljas på icke-diskriminerande sätt och kan erhållas vid en One-Stop-Shop. De utfärdas mot en avgift som skall täcka de administrativa kostnaderna.

Artikel 16

Avskaffande av undantag från viktbegränsningen

Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i bilaga 6.II till 1992 års avtal upphör att vara tillämpliga när detta avtal träder i kraft.

INTERNATIONELLA PERSONTRANSPORTER MED BUSS OCH LINJEBUSS

Artikel 17

Villkor som är tillämpliga på transportföretagen

1. Alla transportörer för annans räkning skall ha rätt att utföra de transporttjänster som anges i artikel 1 i bilaga 7 utan att diskrimineras på grund av nationalitet eller etableringsort, på villkor att transportören

— i etableringsmedlemsstaten eller i Schweiz är auktoriserad att utföra transporter med buss eller linjebuss, i form av reguljär trafik inbegripet särskild reguljär trafik och tillfälliga tjänster,

— iakttar bestämmelserna på trafiksäkerhetsområdet vad beträffar de föreskrifter som gäller förare och fordon.

2. Alla transportörer för egen räkning skall ha rätt att utföra de transporttjänster som avses i punkt 3 i artikel 1 i bilaga 7 utan att diskrimineras på grund av nationalitet eller etableringsort, på villkor att transportören

— i etableringsmedlemsstaten eller i Schweiz är auktoriserad att utföra transporter med buss eller linjebuss, enligt de villkor för marknadstillträde som fastställs i den nationella lagstiftningen,

— iakttar bestämmelserna på trafiksäkerhetsområdet vad beträffar de föreskrifter som gäller förare och fordon.

3. I samband med genomförandet av internationell persontransport med buss skall transportörer som uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 förfoga över ett gemenskapstillstånd för gemenskapens transportföretag, eller ett likvärdigt schweiziskt tillstånd för schweiziska transportföretag.

Mallen för tillståndet, förfarandena för utfärdande av tillstånd, deras användning samt förlängning skall omfattas av bestämmelserna i förordning (EEG) 684/92, ändrad genom förordning (EG) nr 11/98 för gemenskapens transportföretag, och av motsvarande schweiziska bestämmelser.

Artikel 18

Marknadstillträde

1. De tillfälliga tjänster som anges i punkt 2.1 i artikel 1 i bilaga 7 skall undantas från alla tillstånd.

2. De särskilda reguljära tjänster som anges i punkt 1.2 i artikel 1 i bilaga 7 skall undantas från alla tillstånd, förutsatt att de på gemenskapens territorium omfattas av ett kontrakt som upprättats mellan transportorganisatören och transportören.

3. Körsträckor utan last som utförs av fordon i samband med de transporter som avses i punkterna 1 och 2 skall också undantas från alla tillstånd.

4. Tillstånd skall erfordras enligt artiklarna 2 ff i bilaga 7 för reguljära tjänster,

5. På gemenskapens territorium skall tillstånd erfordras enligt artiklarna 2 och följande i bilaga 7 för särskilda reguljära tjänster som inte omfattas av ett kontrakt mellan organisatören och transportföretaget.

I Schweiz skall sådana tjänster undantas från alla tillstånd.

6. Vägtransporter för egen räkning som anges i punkt 3 i artikel 1 i bilaga 7 skall undantas från tillstånd och på gemenskapens territorium omfattas av ett attesteringssystem.

Artikel 19

Tresidig trafik med tredje land

2. I väntan på att avtal ingås mellan gemenskapen och berörda tredje länder, skall detta avtal inte påverka de transportbestämmelser som avses i punkt 1 och som återfinns i de bilaterala avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och Schweiz beträffande transport med tredje land. En förteckning över dessa avgifter återfinns i bilaga 8 i detta avtal.

3. Enligt definitionen av ordningen i punkt 1 skall Schweiz ingå bilaterala avtal med dessa tredje länder eller i den mån som krävs anpassa befintliga avtal.

Artikel 20

Transporter mellan två orter belägna på en och samma avtalsslutande parts territorium

1. Transporter mellan två orter belägna på en och samma avtalsslutande parts territorium och som utförs av transportörer som är etablerade i den andra avtalsslutande parten är inte tillåtna enligt föreliggande avtal.

2. De befintliga avgifter som följer av bilaterala avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och Schweiz och som gäller skall emellertid fortsätta att tillämpas, förutsatt att ingen diskriminering sker mellan gemenskapstransportörer och att konkurrensen inte snedvrids. En förteckning över dessa avgifter återfinns i bilaga 8 i detta avtal.

Artikel 21

Förfaranden

De förfaranden som skall tillämpas vid utfärdande, användning, förnyelse och förfall av tillstånden samt förfarandena avseende ömsesidig hjälp skall omfattas av bestämmelserna i bilaga 7 i detta avtal.

Artikel 22

Övergångsbestämmelse

De tillstånd för tjänster som existerar vid det datum då detta avtal träder i kraft skall fortsätta att gälla fram till dess att de löper ut, i den mån tjänsterna ifråga fortfarande omfattas av tillståndet.

AVDELNING III

INTERNATIONELLA JÄRNVÄGSTRANSPORTER

Artikel 23

Oberoende förvaltning

De avtalsslutande parterna förbinder sig att

— säkerställa järnvägsföretagens oberoende förvaltning, främst genom att ge dem en oberoende ställning och göra det möjligt för dem att marknadsanpassa sin verksamhet och låta ledningsorganen ansvara för driften,

— åtminstone på det finansiella området sära på järnvägsföretagens förvaltning av järnvägsinfrastruktur och tillhandahållande av transporttjänster; stöd som betalas ut till den ena av dessa verksamheter får inte överföras till den andra.

Artikel 24

Tillträdes- och transiträtt till järnvägsinfrastruktur

1. Järnvägsföretagen och de internationella sammanslutningarna skall ha rätt till tillträde och/eller transit enligt den gemenskapslagstiftning som anges i avsnitt 4 i bilaga I.

2. Järnvägsföretag som är etablerade på någon av de avtalsslutande parternas territorium skall beviljas tillträdesrätt på den andra avtalsslutande partens territorium för att kunna bedriva internationella kombinerade transporttjänster.

3. De järnvägsföretag och internationella sammanslutningar som utnyttjar sin rätt till tillträde eller transit skall ingå administrativa, tekniska och finansiella avtal med förvaltarna av den järnvägsinfrastruktur som utnyttjas, i syfte att lösa frågor rörande trafikkontroll och trafiksäkerhet i samband med de internationella transporttjänster som avses i punkterna 1 och 2.

Artikel 25

Järnvägstillstånd

1. Beviljandet av ett tillstånd avpassat till den aktuella typen av järnvägstjänst skall vara en förutsättning för alla ansökningar om tillträde till eller transit via järnvägsinfrastruktur och därmed för rätten att tillhandahålla transporttjänster. Detta tillstånd skall inte i sig ge tillträde till järnvägsinfrastrukturen.

2. Ett järnvägsföretag skall ha rätt att ansöka om ett tillstånd i Schweiz eller i etableringsmedlemsstaten. Om kraven i detta avtal inte uppfylls skall de avtalsslutande parterna varken utfärda eller förlänga tillstånd.

3. Tillstånd för tjänster för befintliga och nya företag skall på de avtalsslutande parternas ansvar utfärdas av särskilt utsedda ansvariga tillståndsmyndigheter.

4. Tillstånden skall på ömsesidig grund erkännas i gemenskapen och Schweiz.

5. Tillstånden skall underställas krav i fråga om gott anseende, ekonomiska resurser och yrkesmässig kompetens, vilka fastställs av de avtalsslutande parterna, samt i fråga om täckningsbevis för civilrättsligt ansvar, och detta under hela giltighetstiden. De bestämmelser som är tillämpliga på området återfinns i avsnitt 4 i bilaga 1.

6. Tillstånden skall vara giltiga så länge som järnvägsföretaget uppfyller kraven i ovan nämnda lagbestämmelser. Den ansvariga myndigheten får emellertid besluta om omprövning av tillstånden, som skall ske med jämna mellanrum.

7. Förfarandena för kontroll, ändring, tillfällig indragning eller återkallande av ett tillstånd skall regleras av ovan nämnda bestämmelser.

Artikel 26

Tilldelning av säkerhetscertifikat

1. De avtalsslutande parterna skall föreskriva att järnvägsföretagen skall vara skyldiga att bland annat lägga fram ett säkerhetscertifikat som fastställer vilka krav som ställs på järnvägsföretagen på säkerhetsområdet i syfte att garantera säkra tjänster på berörda sträckor.

2. Järnvägsföretaget får ansöka om säkerhetscertifikatet hos en myndighet som utses av den avtalsslutande part på vars territorium den använda infrastrukturen är belägen.

3. För att vara berättigad till ett säkerhetscertifikat skall järnvägsföretaget iaktta den schweiziska lagstiftningens föreskrifter vad avser den del av sträckan som är belägen i Schweiz och tillämplig gemenskapslagstiftning vad avser den del av sträckan som är belägen på gemenskapens territorium.

Artikel 27

Tilldelning av järnvägsspår

1. Varje avtalsslutande part skall utse en kapacitetsfördelningsansvarig, oavsett om det gäller en särskild myndighet eller förvaltaren av infrastrukturen. Fördelningsorganet, som skall ha kännedom om alla tillgängliga järnvägsspår, skall främst se till att

— infrastrukturkapaciteten för järnväg fördelas på skälig och icke-diskriminerande grund,

— fördelningsförfarandet möjliggör effektivt och optimalt utnyttjande av infrastrukturen, utan inskränkning av punkterna 3 och 4 i denna artikel.

2. Det järnvägsföretag och de internationella sammanslutningar som ansöker om att tilldelas ett eller flera järnvägsspår skall vända sig till fördelningsorganet eller fördelningsorganen i den avtalsslutande part där transporttjänstens avreseort är belägen. Det fördelningsorgan som mottagit en ansökan om infrastrukturkapacitet skall omedelbart informera berörda motsvarigheter. Dessa skall senast yttra sig en månad efter det att de tagit del av nödvändiga upplysningar. Alla fördelningsorgan får avslå en ansökan. Det fördelningsorgan som förelagts ansökan skall i samråd med berörda motsvarigheter yttra sig senast två månader efter det datum vid vilket alla nödvändiga upplysningar inlämnades. Förfarandena för handläggningen av en ansökan om infrastrukturkapacitet regleras av bestämmelserna i avsnitt 4 i bilaga 1.

3. Gemenskapen och Schweiz får vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att följande järnvägstjänster prioriteras vid fördelningen av infrastrukturkapacitet för järnväg:

a) Allmännyttiga tjänster.

b) Tjänster som helt eller delvis utförs på infrastruktur som särskilt anlagts eller upprättats för dessa tjänster (exempelvis särskilda höghastighetsspår eller fraktspår).

4. Gemenskapen och Schweiz får uppdra åt fördelningsorganet att bevilja järnvägsföretag som tillhandahåller vissa typer av tjänster eller som tillhandahåller dem i vissa regioner rätt att på icke-diskriminerande grund ta ut särskilda avgifter för fördelning av infrastrukturkapacitet, om dessa avgifter är nödvändiga för att säkerställa en tillfredsställande kvalitet på de offentliga tjänsterna eller ett effektivt utnyttjande av infrastrukturkapaciteten, eller för att möjliggöra finansiering av ny infrastruktur.

5. De avtalsslutande parterna får föreskriva att ansökningarna om tillträde till infrastruktur eventuellt skall åtföljas av en depositionsavgift eller att en jämförbar säkerhet skall ställas.

6. Gemenskapen och Schweiz skall fastställa och offentliggöra förfarandena för fördelning av infrastrukturkapacitet för järnväg. De skall vidare informera den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 51.

Artikel 28

Bokföring och användaravgifter

1. Förvaltaren av infrastrukturen skall i sin bokföring som ett minimum kunna uppvisa balans mellan å ena sidan intäkterna från dessa avgifter och eventuella statliga stöd och å andra sidan utgifterna för infrastrukturen, beräknat över en rimlig tidsperiod.

2. Förvaltaren av infrastrukturen skall debitera en användaravgift för den järnvägsinfrastruktur vars förvaltning han ombesörjer, vilken skall betalas av de järnvägsföretag och internationella sammanslutningar som utnyttjar denna infrastruktur.

3. Användaravgifterna för utnyttjande av infrastruktur skall fastställas främst utifrån tjänsternas art, tidsperiod, marknadssituationen samt infrastrukturens art och slitage.

4. Betalningen av avgifterna skall erläggas till förvaltaren (eller förvaltarna) av infrastrukturen.

5. Varje avtalsslutande part skall efter samråd med förvaltaren av infrastrukturen fastställa villkoren för avgiftssättningen. Ingen åtskillnad skall göras mellan avgifter som tas ut för likvärdiga tjänster på en och samma marknad.

6. Förvaltaren av infrastrukturen skall i god tid meddela alla viktiga ändringar av den berörda infrastrukturens kvalitet och kapacitet till de järnvägsföretag och internationella sammanslutningar som i syfte att utföra de tjänster som avses i artikel 24 utnyttjar denna infrastruktur.

Artikel 29

Överklagande

1. Gemenskapen och Schweiz skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de beslut som fattats på området fördelning av infrastrukturkapacitet eller på området avgiftsuttag skall vara möjliga att överklaga inför en oberoende instans. Denna instans skall yttra sig inom två månader efter det att den mottagit alla nödvändiga upplysningar.

2. De avtalsslutande parterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att alla beslut som fattas i enlighet med punkt 1 och artikel 25.3 är underkastade rättslig prövning.

AVDELNING IV

SAMORDNING AV TRANSPORTPOLITIKEN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 30

Mål

1. De avtalsslutande parterna är eniga om att så långt som nödvändigt utarbeta en samordnad politik för gods- och persontransporter. Målet för denna politik är att förena effektivitet och miljöskydd inom transportsystemen, varigenom en hållbar rörlighet skall säkerställas.

2. De avtalsslutande parterna skall sträva efter att fastställa en bred gemensam grund för att kunna jämföra transportvillkoren, inklusive skattevillkoren, på deras respektive territorium, främst i syfte att undvika trafikomläggningar i de alpina regionerna eller åstadkomma en bättre trafikfördelning i dessa områden.

Artikel 31

Åtgärder

1. För att uppnå detta mål skall de avtalsslutande parterna vidta åtgärder för att säkerställa en rättvis konkurrens mellan och inom transportsätten och underlätta utnyttjandet av mer miljöskonande medel för gods- och persontransporter.

2. Åtgärderna skall utöver bestämmelserna i avdelningarna II och III omfatta:

— Utbyggnad av Alpernas järnvägsinfrastruktur och tillhandahållande av järnvägs- och kombinerade transporttjänster som pris- och kvalitetsmässigt är konkurrenskraftiga.

— Fastställande av lämpliga avgiftssystem för vägtransporter.

— Kompletterande bestämmelser.

3. De åtgärder de avtalsslutande parterna vidtar inom ramen för detta avtal skall genomföras stegvis och, där så är möjligt, under samordnade former.

Artikel 32

Principer

Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 47 skall åtgärderna i artikel 31 överensstämma med följande principer:

— Icke-diskriminering såväl direkt som indirekt, med avseende på transportörens nationalitet, fordonets registreringsort eller transportens ursprungs- och bestämmelseort.

— Rättigheten att fritt välja transportsätt.

— Inga unilaterala kvantitativa begränsningar får införas.

— Territorialprincipen.

— Proportionalitet i kostnadsuttaget i samband med transporter, även utifrån kriterier för fordonstyp.

— Öppenhet.

— Jämförbara användarvillkor för transalpina transporter.

— Störningar i trafikflödet i de alpina regionerna skall undvikas.

— Principen om ömsesidighet.

JÄRNVÄGSTRANSPORTER OCH KOMBINERADE TRANSPORTER

Artikel 33

Mål

1. De avtalsslutande parterna är eniga om målet att upprätta ett järnvägsutbud och ett utbud av kombinerade transporter i den alpina regionen som i termer av kapacitet och konkurrenskraft skall vara tillräckligt, varvid man skall följa de principer som avses i artikel 32, och säkerställa marknadskrafternas fria spel, främst inom ramen för det öppnade tillträde till järnvägsinfrastrukturen som föreskrivs i avdelning III, liksom avseende järnvägsföretagens självständighet.

2. För detta ändamål skall de avtalsslutande parterna

— såväl i Schweiz som på gemenskapens territorium i överensstämmelse med sina respektive behörigheter vidta åtgärder rörande infrastruktur och drift för att det schweiziska utbudet skall garanteras långsiktig livskraft samt anpassas till och inlemmas i ett system för fjärrjärnvägstrafik,

— även förbinda sig att förbättra samtrafikförmågan och driftskompabiliteten för sina respektive järnvägsnät och kombinerade transportnät. Tillsammans med internationella organisationer och berörda institutioner skall de säkerställa det i samband med detta nödvändiga samarbetet och uppdra åt den gemensamma kommittén att följa upp dessa aspekter.

3. De avtalsslutande parterna skall åta sig att genomföra de bestämmelser som krävs för att parallellt med det stegvisa upprättandet av det vägavgiftssystem som avses i artikel 40 se till att användarna tillhandahålls ett utbud av järnvägs- och kombinerade transporter som med avseende på kapacitet, pris och kvalitet skall vara av den art att en jämlik fördelning av trafiken säkerställs för alla transalpina genomfartsleder.

Artikel 34

Järnvägsutbudets kapacitet

1. De avtalsslutande parterna bekräftar sina respektive åtaganden i artiklarna 5 och 6 i 1992 års avtal, i vilka föreskrivs att Schweiz skall bygga den nya järnvägsförbindelsen genom Alperna (NLFA) och gemenskapen förbättra spårkapaciteten på de norra och södra tillfartsvägarna till NLFA. De avtalsslutande parterna är eniga om att denna nya järnvägsinfrastruktur skall genomföras med kapacitet C enligt U.I.C.

2. För gemenskapen inordnar sig de infrastrukturinsatser som avses i punkt 1 bland åtgärderna inom ramen för, och i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG om gemenskapsriktlinjer för utveckling av det transeuropeiska transportnätet, inbegripet järnvägs- och kombitransportlänkar genom Alperna, och främst tillfartslederna till schweizisk spårinfrastruktur samt anordningar för kombinerade transporter.

3. De båda avtalsslutande parterna skall gemensamt arbeta för att ge sina respektive behöriga myndigheter möjlighet att planera och på samordnat sätt genomföra de åtgärder inom infrastruktur för järnväg och kombinerade transporter som krävs för att uppfylla åtagandena i punkterna 1 och 2, och för att harmonisera planeringskalendern för byggverksamheten i överensstämmelse med de kapaciteter som behövs. De avtalsslutande parterna skall härvid eftersträva lönsamhet för de investeringar som görs. För detta ändamål skall de vidta erforderliga åtgärder i den gemensamma kommittén.

4. Den gemensamma kommittén får inrätta en underkommitté som ansvarar för att övervaka samordningen av infrastrukturprojekt i den alpina regionen. Underkommittén skall bestå av representanter från Schweiz, gemenskapen och de av gemenskapens medlemsstater som är belägna i alpregionen.

Artikel 35

Ekonomiska parametrar

1. De avtalsslutande parterna skall vidta alla åtgärder som krävs för att genomföra det i artikel 33 fastställda målet. För detta ändamål skall de tillse att gods- och persontransporter på järnväg och kombinerade transporter genom Schweiz förblir konkurrenskraftiga jämfört med vägtransporter på samma sträcka och håller en likvärdig prisnivå och servicekvalitet, inbegripet bemannade kombinerade transporter, samtidigt som järnvägsföretagens garanterade självständighet respekteras.

2. I syfte att anpassa utbudet av järnvägs- och kombinerade transporter får de avtalsslutande parterna ge ekonomiskt stöd till investeringar i järnvägsinfrastruktur, till fast och rörlig utrustning som krävs för omlastning mellan transportsätt på land, till transportmateriel som särskilt är anpassat till kombinerade transporter och som används för kombinerade transporter, och, i den utsträckning som den gällande lagstiftningen tillåter, till driftskostnader för kombinerade transporttjänster som transiterar genom schweiziskt territorium, under förutsättning att dessa åtgärder bidrar till att förbättra kvaliteten och konkurrenskraften på utbudet av järnvägs- och kombinerade transporter och inte ger upphov till oproportionerligt stark snedvridning av konkurrensen mellan operatörerna. Prissättningen på järnvägstransporter skall fortsätta att handhas av behöriga myndigheter eller enheter.

3. De avtalsslutande parterna får också ingå kontrakt om allmän trafikplikt med järnvägsföretagen för att garantera tillräckliga järnvägstransporttjänster, i synnerhet med beaktande av sociala och miljömässiga hänsyn.

4. De avtalsslutande parterna skall inom ramen för sina respektive behörighetsområden tillse att marknadseffekterna av eventuella statliga stöd som den ena avtalsslutande parten beviljar inte motverkas av den andra avtalsslutande partens handlande eller av en enhet belägen på det egna territoriet eller på den andra avtalsslutande partens territorium.

5. Den gemensamma kommittén skall övervaka de avtalsslutande parternas tillämpning av bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 36

Kvalitetsparametrar

1. De avtalsslutande parterna är eniga om att vidta alla åtgärder som krävs för att genomföra det mål som fastställs i artikel 33. För detta ändamål skall de åta sig att främja kombinerade transporter.

2. Under den övergångsperiod som avses i artikel 8 skall Schweiz även åta sig att i enlighet med avdelning II i 1992 års avtal tillhandahålla ett utbud av bemannade kombinerade transporter (”rullande landsväg”) som kvalitets- och prismässigt skall kunna konkurrera med vägtransporter.

3. För att främja kombinerade transporter skall de avtalsslutande parterna vidta alla erforderliga åtgärder. De skall i synnerhet tillse att följande bestämmelser tillämpas:

— Bestämmelserna på området tekniska och sociala standarder för vägtransporter, främst vad beträffar förarnas arbets- och vilotider, hastighetsbegränsningar, fordonens högsta tillåtna mått och vikt.

— Minskade gränskontroller för järnvägstransporter och förläggning av dessa till ilastnings- och avlastningsorten, enligt konventionen av den 20 maj 1987 mellan gemenskapen och Schweiz samt mellan Efta-länderna beträffande en gemensam transiteringsordning.

— Underlättande av organisationen av transportkedjan för den kombinerade trafiken genom en förenkling av de regler och administrativa villkor som gäller för var och en av de avtalsslutande parterna.

— Incitament till operatörerna inom kombinerade transporter och järnvägsföretag att förbättra kvaliteten på sina tjänster.

En förteckning över järnvägsparametrarna återfinns i bilaga 9. Dessa parametrar skall beaktas vid åberopande av artikel 46.

4. De avtalsslutande parterna skall inom ramen för sina befogenheter vidta lämpliga åtgärder för att snabbt möjliggöra upprättandet av korridorer för järnvägsfrakt. De skall fortlöpande informera varandra om alla åtgärder som de planerar att vidta avseende dessa korridorer.

5. Den gemensamma kommittén skall vartannat år sammanställa en rapport om genomförandet av de åtgärder som avses i denna artikel.

AVGIFTSSYSTEM PÅ VÄGTRANSPORTER

Artikel 37

Mål

I överensstämmelse med de mål som fastställs i avsnitt III i 1992 års avtal skall de avtalsslutande parterna inom ramen för sina befogenheter och respektive förfaranden ha som mål att stegvis införa avgiftssystem som syftar till att vägfordonen och andra transportmedel skall bära de kostnader som de förorsakar.

Artikel 38

Principer

1. Avgiftssystemen skall grundas på principerna i artikel 32, särskilt icke-diskriminering, proportionalitet och överblickbarhet.

2. Prissättningen består av fordonsskatt, bränsleskatt och avgifter för utnyttjandet av vägnätet.

3. För att genomföra de mål som anges i artikel 37 skall företrädesvis väljas åtgärder som inte förorsakar någon omläggning av trafiken genom att den flyttas från den tekniskt, ekonomiskt och geografiskt bäst lämpade sträckan mellan transportens start- och slutpunkt.

4. Åtgärderna skall tillämpas på sådant sätt att de inte hämmar den fria rörligheten för varor och tjänster mellan de avtalsslutande parterna, särskilt vad beträffar administration och upptag av vägtullar och avgifter för utnyttjande av transportnätet, frånvaron av systematiska gränskontroller mellan de avtalsslutande parterna samt frånvaron av överdrivna formaliteter. I syfte att undvika svårigheter i detta hänseende skall Schweiz anstränga sig att tillämpa gällande gemenskapslagstiftning på området.

5. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på fordon med en på registreringsintyget angiven tillåten maximalvikt som är lika med eller högre än 12 ton. Detta avtal förhindrar emellertid inte att varje avtalsslutande part på sitt territorium antar åtgärder avsedda för fordon med en tillåten maximalvikt på mindre än 12 ton.

6. De avtalsslutande parterna skall inte, vare sig direkt eller indirekt, tilldela statligt stöd till företag, i synnerhet transportföretag, i syfte att för dessa företag lindra effekterna av upptagandet av kostnader för transportverksamheten med hjälp av de avgifter som fastställs i detta avtal.

Artikel 39

Driftskompabilitet mellan instrumenten

I syfte att uppnå en adekvat nivå av driftskompatibilitet mellan de elektroniska systemen för uttag av vägavgifter skall de avtalsslutande parterna samråda inom ramen för den gemensamma kommittén.

Artikel 40

Schweiziska åtgärder

1. För att uppnå de mål som anges i artikel 37 och inför höjningarna av viktgränsen som fastställs i artikel 7.3 inför Schweiz ett icke-diskriminerande avgiftssystem för fordon i två etapper, med början den 1. januari 2001 respektive den 1 januari 2005. Detta avgiftssystem skall bland annat grunda sig på de principer som anges i artikel 38.1 samt på de villkor som fastställs i bilaga 10.

2. Avgifterna skall differentieras utifrån tre miljöklasser avseende utsläpp (EURO). I det avgiftssystem som skall gälla från och med den 1 januari 2005 skall skillnaden i avgifter mellan de olika kategorierna vara så stor som möjligt, men får inte överstiga 15 % av det viktade genomsnittet för avgifter som anges i punkt 4.

a) I det avgiftssystem som skall tillämpas från och med den 1 januari 2001 får de maximala beloppen för ett fordon med en maxlast på 34 ton som avverkar en sträcka på över 30 mil i trafik över alperna högst uppgå till 205 CHF för ett fordon som inte uppfyller EURO-normerna, respektive 172 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 1 samt 145 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 2.

b) Genom undantag från stycke 3a ovan skall gemenskapen under perioden mellan den 1 januari 2001 och den 31 december 2004 tilldelas en årskvot motsvarande 220 000 tomma fordon, eller fordon lastade med lätt gods, förutsatt att fordonens totalvikt vid maxlast inte överskrider 28 ton, i transit (enkel resa) över de schweiziska alperna mot betalning av en avgift för användandet av infrastrukturerna som uppgår till 50 CHF år 2001, 60 CHF år 2002, 70 CHF år 2003 och 80 CHF år 2004. Schweiz skall också tilldelas en kvot på likvärdiga villkor. De normala kontrollförfarandena skall tillämpas på dessa transporter.

4. I det avgiftssystem som skall tillämpas från och med den 1 januari 2005skall den viktade genomsnittsavgiften inte överskrida 325 CHF för fordon vars totalvikt vid maxlast inte överskrider 40 t och som avverkar en sträcka på över 30 mil i trafik över alperna. Avgiften för den mest förorenande klassen skall inte överstiga 380 CHF.

5. En del av de avgifter som anges i punkterna 3 och 4 får avsättas till vägavgifter för användningen av speciell alpin infrastruktur. Denna del får inte motsvara mer än 15 % av avgifterna som anges i punkterna 3 och 4.

6. De viktningar som nämns i punkt 4 skall fastställas utifrån antalet fordon per miljöklass som är i trafik i Schweiz. Antalet fordon i varje klass skall fastställas på grundval av fordonsräkningar som skall granskas av den gemensamma kommittén. Den gemensamma kommittén skall fastställa viktningen på grundval av kontroller vart annat år, varav den första skall äga rum före den 1 juli 2004, för att ta hänsyn till hur strukturen på den fordonspark som är i bruk i Schweiz förändras och hur EURO-normerna utvecklas.

Artikel 41

Gemenskapsåtgärder

Gemenskapen skall fortsätta att utveckla avgiftssystem som skall tillämpas på gemenskapens territorium, utgående från de kostnader som uppstår genom användningen av infrastrukturen. Dessa system skall grundas på principen om att användaren betalar.

Artikel 42

Översyn av avgiftsnivån

1. Från och med den 1 januari 2007 och sedan vart annat år skall maximinivåerna för de avgifter som fastställs i artikel 40.4 justeras för att ta hänsyn till inflationstakten i Schweiz under de båda föregående åren. I detta syfte skall Schweiz senast den 30 september året före justeringen delge den gemensamma kommittén alla statistiska uppgifter som krävs för att berättiga den planerade justeringen. Den gemensamma kommittén sammanträder på begäran av gemenskapen, inom trettio dagar efter det att Schweiz delgivit sina statistiska uppgifter, i syfte att rådgöra om den planerade justeringen.

Om inflationstakten i Schweiz överskrider 2 % per år under perioden mellan det att detta avtal undertecknas och den 31 december 2004, skall maximinivåerna för de avgifter som fastställs i artikel 40.4 justeras med hänsyn tagen endast till den inflation som överskrider medelvärdet av 2 % per år. Därvid skall det tillvägagångssätt som anges i föregående stycke tillämpas.

2. Den gemensamma kommittén får från och med den 1 januari 2007 på den ena avtalsslutande partens begäran ompröva de högsta avgiftsnivåer som fastställs i artikel 40.4, i syfte att efter överenskommelse besluta om justering av dessa. Översynen skall ske utifrån följande kriterier:

— Skatteavgifternas nivå och struktur i de båda avtalsslutande parterna, och främst i fråga om jämförbara transalpina genomfartsleder.

— Trafikfördelningen mellan jämförbara transalpina genomfartsleder.

— Förändringar i transportsättens fördelning i den alpina regionen.

— Utvecklingen av den järnvägsinfrastruktur som korsar alperna.

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER

Artikel 43

Underlättande av gränskontroller

1. De avtalsslutande parterna skall åta sig att minska och förenkla de formaliteter som belastar transporterna, i synnerhet på tullområdet.

2. Avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om underlättande av kontroller och formaliteter vid godstransporter av den 21 november 1990, konventionen om ett gemensamt transiteringssystem av den 20 maj 1987 samt för järnvängstransporter, avtalet mellan järnvägsföretag om teknisk besiktning för överlåtelse av godsvagnar till internationell trafik skall ligga till grund för de åtgärder de avtalsslutande paterna skall vidta enligt tillämpningen av punkt 1.

Artikel 44

Miljömässiga standarder för nyttofordon

1. Med målsättningen att förbättra miljöskyddet och utan att det påverkar tillämpningen av de skyldigheter som följer av artikel 7, skall de avtalsslutande parterna främst sträva efter att införa miljömässiga standarder som säkerställer en hög skyddsnivå i syfte att minska avgasutsläpp, stoft och buller som orsakas av de tunga nyttofordonen.

2. De avtalsslutande parterna skall regelbundet samråda under utarbetandet av dessa standarder.

3. De tunga nyttofordonens miljöklass (EURO) (enligt gemenskapslagstiftningen) skall, om den inte anges på fordonets registreringsintyg, kontrolleras från och med den dag då fordonet först tagits i bruk enligt registreringsintyget, eller, i förekommande fall, utgående från ett särskilt, extra dokument som upprättas eller av de behöriga myndigheterna i det utfärdande landet.

Artikel 45

Trafikobservatorium

1. Ett permanent observatorium för uppföljning av väg-, järnvägs- och den kombinerade trafiken i den alpina regionen skall upprättas så snart detta avtal träder i kraft. Detta skall årligen rapportera om trafikutvecklingen till den gemensamma kommitté som inrättas i artikel 51 i detta avtal. Den gemensamma kommittén får också begära att observatoriet utarbetar en särskild rapport, främst i händelse att bestämmelserna i artiklarna 46 och 47 i detta avtal tillämpas.

2. Observatoriets verksamhet skall finansieras av de avtalsslutande parterna. De andelar som de avtalsslutande parterna skall bidra med fastställs av den gemensamma kommittén.

3. De avtalsslutande parterna skall fastställa de administrativa reglerna för observatoriets verksamhet genom ett beslut i den gemensamma kommittén som skall fattas vid kommitténs första möte.

KORRIGERINGSÅTGÄRDER

Artikel 46

Unilaterala skyddsåtgärder

1. Om det efter den 1 januari 2005 trots konkurrenskraftiga järnvägspriser och korrekt tillämpning av de åtgärder rörande kvalitetsparametrarna som föreskrivs i artikel 36 uppstår problem inom den schweiziska vägtrafiken över Alperna, och om den genomsnittliga utnyttjandegraden av utbudet av järnvägstjänster på schweiziskt territorium (bemannad och obemannad kombitransport) under en period på 10 veckor ligger under 66 % får Schweiz, som undantag från bestämmelserna i artikel 40.4 och 40.5 höja de avgifter som avses i artikel 40.4 med maximalt 12,5 %. Avkastningen av denna höjning skall fördelas lika mellan järnvägs- och kombinerade transporter i syfte att höja deras konkurrenskraft jämfört med vägtransporter.

2. Om liknande problem som de som behandlas i punkt 1 uppträder på dess territorium kan gemenskapen på liknande villkor vidta likvärdiga åtgärder för att avhjälpa situationen.

(a) Omfånget och varaktigheten av den skyddsåtgärd som avses i ovanstående stycken skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att avhjälpa problemen. Den maximala varaktigheten skall vara 6 månader, men kan förlängas en gång, med ytterligare sex månader. Ytterligare förlängningar kan beslutas efter överenskommelse i den gemensamma kommittén.

(b) Om en avtalsslutande part redan tidigare tillämpat de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 skall denna parts tillämpning underkastas följande villkor:

— Om den föregående tillämpningstiden inte överstiger sex månader skall nya åtgärder först kunna vidtas efter tolv månader räknat från slutet av den föregående tillämpningen.

— Om tillämpningstiden överstiger sex månader skall nya åtgärder först kunna vidtas efter arton månader räknat från slutet av den föregående tillämpningen.

— Under inga omständigheter får skyddsåtgärder tillgripas under mer än två perioder under en femårsperiod, räknat från början av den första perioden under vilken skyddsåtgärderna tillämpats.

Den gemensamma kommittén kan komma överens om att i särskilda fall tillåta undantag från ovanstående begränsningar.

4. Innan de åtgärder som avses i ovanstående stycken tillgrips skall den berörda avtalsslutande parten informera den gemensamma kommittén om sin avsikt. Den gemensamma kommittén skall sammanträda för att utreda ärendet. Såvida inte den gemensamma kommittén motsätter sig detta får den berörda avtalsslutande parten vidta åtgärden i fråga, efter en tidsfrist på 30 dagar som skall räknas från och med det datum då åtgärden anmäldes i den gemensamma kommittén.

Artikel 47

Skyddsåtgärder

1. I händelse att allvarliga störningar uppstår i trafikflödena genom alpkedjan, och dessa hindrar uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 30 i detta avtal, skall den gemensamma kommittén på en av de avtalsslutande parternas begäran sammanträda för att fastställa lämpliga åtgärder för att avhjälpa situationen. Den avtalsslutande part som begärt att kommittén sammankallas skall genast anmäla detta till trafikobservatoriet, som inom 14 dagar skall sammanställa en rapport om situationen och om eventuella åtgärder som bör vidtas.

2. Den gemensamma kommittén skall sammanträda inom 15 dagar efter det att begäran framställts. Kommittén skall utreda situationen, och därvid ta hänsyn till trafikobservatoriets rapport. Den gemensamma kommittén skall inom 60 dagar efter det första möte i frågan besluta om vilka åtgärder som eventuellt skall vidtas. Dessa tidsfrister kan enhälligt förlängas.

3. Skyddsåtgärderna skall till sin räckvidd och varaktighet begränsas till det strikt nödvändiga för att råda bot på situationen. De åtgärder som minst påverkar detta avtals funktion skall prioriteras.

Artikel 48

Krisåtgärder

I situationer där trafiken över alperna hindras allvarligt på grund av force majeure, som t.ex. naturkatastrofer, skall de avtalsslutande parterna i samråd inom sina respektive territorier vidta alla möjliga åtgärder för att få trafiken att flyta igen. Vissa känsliga transporter, som transporter av färskvaror, skall prioriteras.

AVDELNING V

ALLMÄNNA SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49

Avtalets genomförande

1. De avtalsslutande parterna skall vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som lämpar sig för att säkerställa att åliggandena i detta avtal fullgörs.

2. De avtalsslutande parterna skall avhålla sig från alla åtgärder som riskerar att skada genomförandet av målen i detta avtal.

3. Bestämmelserna i detta avtal om högsta tillåtna viktgräns för släpfordon med påhängsvagn och fordonståg och avgiftssättningen på transporter skall genomföras enligt ett förfarande i två etapper, från den 1 januari 2001 till den 31 december 2004 och från och med den 1 januari 2005.

Artikel 50

Utjämningsåtgärder

Om en avtalsslutande part konstaterar att den andra avtalsslutande parten inte fullgör de åligganden som fastställs i detta avtal, eller att den inte genomför ett beslut av den gemensamma kommittén, får den förfördelade avtalsslutande parten efter att först ha rådgjort med den gemensamma kommittén vidta lämpliga åtgärder för att bibehålla jämvikten i detta avtal. De avtalsslutande parterna skall förse den gemensamma kommittén med alla uppgifter den behöver för att kunna göra en grundlig utredning av situationen.

Artikel 51

Den gemensamma kommittén

1. En gemensam kommitté med benämningen ”Kommittén för landtransporter mellan gemenskapen och Schweiz”, inrättas härmed. Kommittén skall bestå av företrädare för de avtalsslutande parterna och ansvara för detta avtals administration och korrekta tillämpning. För detta ändamål skall den utarbeta rekommendationer. Kommittén skall fatta beslut i de frågor som föreskrivs i avtalet. De avtalsslutande parterna genomför besluten enligt sina egna bestämmelser. Den gemensamma kommittén skall fatta enhälliga beslut.

2. Den gemensamma kommittén skall i synnerhet säkerställa uppföljning och tillämpning av bestämmelserna i detta avtal och främst av artiklarna 27.6, 33, 34, 35, 36, 39, 40, 42, 45, 46, 47 och 54. Kommittén skall genomföra klausulerna för anpassning och revidering i artiklarna 52 och 55.

3. I syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av detta avtal skall de avtalsslutande parterna regelbundet utbyta information och på begäran från en av de avtalsslutande parterna rådgöra inom ramen för den gemensamma kommittén. De avtalsslutande parterna skall ömsesidigt meddela varandra uppgifter från de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av detta avtal och främst för utfärdande av tillstånd och genomförande av kontroller. Dessa myndigheter skall stå i direkt brevkontakt med varandra.

4. Den gemensamma kommittén skall genom beslut anta sin arbetsordning som bland annat skall innehålla bestämmelser rörande sammankallande till möten, utnämning av ordförandeskap och fastställande av ordförandeskapets uppdrag.

5. Den gemensamma kommittén skall sammanträda i mån av behov och minst en gång om året. De avtalsslutande parterna får begära att ett möte sammankallas.

6. Den gemensamma kommittén får fatta beslut om att upprätta alla slags arbetsgrupper och expertpaneler som den kan behöva ta till hjälp att fullgöra sina uppgifter.

7. Kommittén skall även utföra de uppgifter som tidigare utfördes av den gemensamma kommittén under benämningen ”kommittén för landtransporter mellan gemenskapen och Schweiz” och som upprättades genom artikel 18 i 1992 års avtal.

Artikel 52

Lagändringar

1. Detta avtal skall inte påverka rätten för varje avtalsslutande part att självständigt ändra sin inre lagstiftning inom de områden som omfattas av detta avtal, förutsatt att principen om icke-diskriminering och bestämmelserna i detta avtal följs.

2. Så snart en avtalsslutande part utarbetat en ny lagstiftning inom ett område som omfattas av detta avtal, skall den informellt begära ett sakkunnigutlåtande från den andra avtalsslutande parten. Under den period som föregår det formella antagandet av denna nya lagstiftning skall de avtalsslutande parterna hålla varandra informerade och rådgöra med varandra i mån av behov. På den ena avtalsslutande partens begäran skall ett preliminärt åsiktsutbyte äga rum i den gemensamma kommittén, i synnerhet beträffande de konsekvenser en sådan förändring medför för tillämpningen av avtalet.

3. Så snart lagändringen har antagits, och senast åtta dagar efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning eller i BGBl skall den berörda avtalsslutande parten anmäla dessa nya lagtexter till den andra avtalsslutande parten. På den ena avtalsslutande partens begäran skall ett åsiktsutbyte äga rum i den gemensamma kommittén om konsekvenserna av ändringen för tillämpningen av föreliggande avtal senast två månader efter det att begäran framställts.

4. Den gemensamma kommittén skall

— antingen anta ett beslut om revidering av avtalets bilagor 1, 3, 4 och 7 eller, vid behov, föreslå en revidering av bestämmelserna i detta avtal för att på ömsesidig grund och i den mån det behövs i avtalet införa de ändringar som har inträtt i den berörda lagstiftningen, eller

— anta ett beslut enligt vilket ändringarna i den berörda lagstiftningen anses som överensstämmande med detta avtal, eller

— fatta beslut om varje annan åtgärd som syftar till att säkerställa en korrekt tillämpning av detta avtal.

5. Den gemensamma kommittén skall fatta beslut om villkoren för en anpassning av detta avtal till de framtida avtal mellan gemenskapen och Schweiz, respektive gemenskapen och tredje land, som avses i artiklarna 13 och 19.

6. För att uppnå de mål som avses i detta avtal, skall de avtalsslutande parterna enligt tidsplanen i artikel 49 vidta alla åtgärder som krävs för att i sina förbindelser tillämpa rättigheter och skyldigheter motsvarande dem som ryms i gemenskapens rättsakter enligt bilaga 1.

Artikel 53

Sekretess

De avtalsslutande parternas företrädare, experter och övriga anställda skall även sedan de frånträtt sitt arbete avstå från att ge spridning åt information som de tagit del av inom ramen för detta avtal och som till sin natur omfattas av sekretesskydd.

Artikel 54

Tvistlösning

Varje avtalsslutande part får hänskjuta en tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal till den gemensamma kommittén. Kommittén skall vinnlägga sig om att lösa tvisten. Alla upplysningar som är till nytta för att noggrant utreda situationen i syfte att finna en acceptabel lösning skall överlämnas till den gemensamma kommittén. För detta ändamål skall den gemensamma kommittén undersöka alla möjligheter att säkerställa en korrekt tillämpning av detta avtal.

Artikel 55

Revidering av avtalet

1. Om en avtalsslutande part önskar en revidering av bestämmelserna i detta avtal, skall den informera den gemensamma kommittén härom. Med reservation för punkterna 2 och 3 skall ändringen av detta avtal träda i kraft efter fullgörande av respektive interna förfaranden.

2. Bilagorna 1, 3, 4 och 7 får ändras genom ett beslut i den gemensamma kommittén enligt artikel 51.1 för att beakta gemenskapslagstiftningens utveckling på området.

3. Bilagorna 5, 6, 8, och 9 får ändras genom ett beslut i den gemensamma kommittén enligt artikel 51.1.

Artikel 56

Bilagor

Bilagorna 1–10 utgör en integrerad del i detta avtal.

Artikel 57

Territoriellt tillämpningsområde

Detta avtal skall tillämpas på, å ena sidan, de territorier där Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i detta fördrag och, å andra sidan, Schweiz' territorium.

Artikel 58

Slutbestämmelser

1. Detta avtal skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter dagen för den sista anmälan om deponering av ratificerings- eller godkännandeinstrumenten för följande sju avtal:

— Avtal om gods- och personstransporter på väg och järnväg.

— Avtal om fri rörlighet för personer.

— Avtal om luftfart.

— Avtal om handel med jordbruksprodukter.

— Avtal om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

— Avtal om vissa aspekter rörande offentlig upphandling.

— Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

2. Detta avtal är ingått för en inledande period på sju år. Avtalet skall förlängas på obestämd tid, om inte Europeiska gemenskapen eller Schweiz före utgången av den inledande sjuårsperioden till den andra avtalsslutande parten anmäler att avtalet inte skall förlängas. Om en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas.

3. Europeiska gemenskapen eller Schweiz får säga upp avtalet genom att anmäla sitt beslut till den andra avtalsslutande parten. Om en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas.

4. De sju avtal som nämns i punkt 1 skall upphöra att gälla sex månader efter mottagandet av en sådan anmälan om att avtalet inte skall förlängas som avses i punkt 2 eller en sådan anmälan om uppsägning som avses i punkt 3.

Hecho en Luxemburgo, el veintiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve, en doble ejemplar en lenguas alemana, danesa, española, finesa, francesa, griega, inglesa, italiana, neerlandesa, portuguesa y sueca, siendo cada uno de estos textos igualmente auténtico.

Udfærdiget i Luxembourg, den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems, i to eksemplarer på dansk, engelsk, finsk, fransk, græsk, italiensk, nederlandsk, portugisisk, spansk, svensk og tysk, idet hver af disse tekster har samme gyldighed.

Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig in zwei Urschriften in dänischer, deutscher, englischer, finnischer, französischer, griechischer, italienischer, niederländischer, portugiesischer, spanischer und schwedischer Sprache, wobei jeder dieser Wortlaute gleichermaßen verbindlich ist.

Έγινε στο Λουξεμβούργο, στις είκοσι μία Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα, εις διπλούν στην αγγλική, γαλλική, γερμανική, δανική, ελληνική, ισπανική, ιταλική, ολλανδική, πορτογαλική, σουηδική, και φινλανδική γλώσσα, κάθε κείμενο από τα οποία είναι αυθεντικό.

Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand and ninety-nine, and drawn up in duplicate in the Danish, Dutch, English, Finnish, French, German, Greek, Italian, Portuguese, Spanish and Swedish languages, each text being equally authentic.

Fait à Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf, en double exemplaire en langues allemande, anglaise, danoise, espagnole, finnoise, française, grecque, italienne, néerlandaise, portugaise et suédoise, chacun de ces textes faisant également foi.

Fatto a Lussemburgo, addì ventuno giugno millenovecentonovantanove, in duplice copia, in lingua danese, finlandese, francese, greca, inglese, italiana, olandese, portoghese, spagnola, svedese e tedesca, ciascun testo facente ugualmente fede.

Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig, in twee exemplaren in de Deense, de Duitse, de Engelse, de Finse, de Franse, de Griekse, de Italiaanse, de Nederlandse, de Portugese, de Spaanse en de Zweedse taal, zijnde alle teksten gelijkelijk authentiek.

Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove, em duplo exemplar nas línguas alemã, dinamarquesa, espanhola, finlandesa, francesa, grega, inglesa, italiana, neerlandesa, portuguesa e sueca, fazendo fé qualquer dos textos.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän kahtena kappaleena englannin, espanjan, hollannin, italian, kreikan, portugalin, ranskan, ruotsin, saksan, suomen ja tanskan kielellä, ja kaikki teksti ovat yhtä todistusvoimaiset.

Utfärdat i Luxemburg den tjugoförsta juni nittonhundranittionio i två exemplar på det danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språket, vilka samtliga texter är lika giltiga.

Por la Comunidad Europea

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Voor de Europese Gemeenschap

Pela Comunidade Europeia

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

signatory

Por la Confederación Suiza

For Det Schweiziske Edsforbund

Für der Schweizerischen Eidgenossenschaft

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία

For the Swiss Confederation

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

Voor de Zwitserse Bondsstaat

Pela Confederação Suíça

Sveitsin valaliiton puolesta

På Schweiziska Edsförbundets vägnar

signatory

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilaga 1:	artiklarna 5.2, 6, 7.1, 24.1, 25.5 och 27.2: Tillämpliga bestämmelser
Bilaga 2:	artikel 8.5: Tillämpning av de avgifter som avses i artikel 8
Bilaga 3:	artikel 9.1: Mall för tillstånd för yrkesmässig internationell godstransport på väg
Bilaga 4:	artikel 9.3: Förteckning över transport som befriats från licenskrav och andra tillståndskrav
Bilaga 5:	artiklarna 12-13: Förteckning över befintliga rättigheter enligt gällande bilaterala avtal
Bilaga 6:	artikel 15.2: Undantag från viktbegränsningen och förbudet mot nattkörning och trafik på söndagar
Bilaga 7:	artiklarna 17, 18 och 21: Internationella persontransporttjänster och förfaranden i samband med tillståndsgivningen
Bilaga 8:	artiklarna 19-20: Förteckning över befintliga rättigheter enligt gällande bilaterala avtal
Bilaga 9:	artikel 36: Kvalitetsparametrar för tjänster inom järnvägstransport och kombitransport
Bilaga 10:	artikel 40.1: Tillämpning av de avgifter som avses i artikel 40

▼M3

BILAGA 1

TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER

I enlighet med artikel 52.6 i detta avtal ska Schweiz tillämpa lagbestämmelser som motsvarar de bestämmelser som anges nedan:

Relevanta bestämmelser i gemenskapens regelverk

AVSNITT 1 – TILLTRÄDE TILL YRKET

— Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), senast ändrat genom rådets direktiv 98/76/EG av den 1 oktober 1998 (EGT L 277, 14.10.1998, s. 17).

AVSNITT 2 – SOCIALA NORMER

— Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (EGT L 370, 31.12.1985, s. 8), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 68/2009 av den 23 januari 2009 (EGT L 21, 24.1.2009, s. 3).

— Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 av den 1 mars 2002 om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 881/92 och (EEG) nr 3118/93 i syfte att införa ett förartillstånd (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

— Vid tillämpningen av detta avtal ska följande gälla:

—

a) Endast artikel 1 i förordning (EG) nr 484/2002 ska tillämpas.

b) Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet ska undanta medborgarna i Schweiziska edsförbundet, i Europeiska gemenskapens medlemsstater och i Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd.

c) Schweiziska edsförbundet får endast undanta medborgare i andra medlemsstater än de som avses i punkt b) ovan från förpliktelsen att inneha ett förartillstånd efter det att Europeiska gemenskapen tillfrågats och gett sitt medgivande.

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35).

— Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85, EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.

— Kommissionens förordning (EG) nr 68/2009 av den 23 januari 2009 om anpassning för nionde gången till den tekniska utvecklingen av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter (EUT L 21, 24.1.2009, s. 3).

AVSNITT 3 – TEKNISKA NORMER

Motorfordon

— Rådets förordning (EG) nr 2411/98 av den 3 november 1998 om erkännande vad gäller trafik inom gemenskapen av nationalitetsmärke för den medlemsstat i vilken motorfordon och släpvagnar till motorfordon är registrerade (EGT L 299, 10.11.1998, s. 1).

— Rådets direktiv 91/542/EEG av den 1 oktober 1991 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT L 295, 25.10.1991, s. 1).

— Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari 1992 om montering och användning av hastighetsbegränsande anordningar i vissa kategorier av motorfordon inom gemenskapen (EGT L 57, 23.2.1992, s. 27), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/85/EG av den 5 november 2002 (EGT L 327, 4.12.2002, s. 8).

— Rådets direktiv 92/24/EEG av den 31 mars 1992 om hastighetsbegränsande anordningar och liknande inbyggda hastighetsbegränsande system för vissa kategorier av motorfordon (EGT L 129, 14.5.1992, s. 154).

— Rådets direktiv 92/97/EEG av den 10 november 1992 om ändring av direktiv 70/157/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 371, 19.12.1992, s. 1).

— Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG av den 18 februari 2002 (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen (EGT L 203, 10.8.2000, s.1).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/20/EG av den 8 april 2003 om ändring av rådets direktiv 91/671/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton (EUT L 115, 9.5.2003, s. 63).

— Kommissionens direktiv 2003/26/EG av den 3 april 2003 om anpassning till den tekniska utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG i fråga om hastighetsbegränsande anordningar och avgasutsläpp från nyttofordon (EUT L 90, 8.4.2003, s. 37).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (omarbetning) (EUT L 141, 6.6.2009, s.12).

Transport av farligt gods

— Rådets direktiv 95/50/EG av den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods (EGT L 249, 17.10.1995, s. 35), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/54/EG av den 17 juni 2008 (EUT L 162, 21.6.2008, s. 11).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

— Vid tillämpningen av detta avtal ska följande undantag från direktiv 2008/68/EG gälla i Schweiz:

—

1. Vägtransport

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar

Angående: Transport av eldningsolja och dieselbränsle (UN 1202) i tankar

Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv: 1.1.3.6 och 6.8.

Innehåll i bilagan till direktivet: Undantag avseende vilka kvantiteter som transporteras per transportenhet och avseende konstruktion av tankar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankar som inte har konstruerats enligt 6.8 utan enligt nationell lagstiftning och som har en kapacitet på 1210 liter eller mindre och som används för transport av eldningsolja eller dieselbränsle (UN 1202) kan komma ifråga för undantag enligt 1.1.3.6 ADR.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1, punkterna 1.1.3.6.3 b och 6.14, i lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Angående: Undantag från kravet att medföra en godsdeklaration för vissa mängder av farligt gods enligt definitionen i 1.1.3.6.

Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1 till detta direktiv:.1.3.6 och 5.4.1.

Innehåll i bilagan till direktivet: Krav på innehav av en godsdeklaration.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Kravet på innehav av en godsdeklaration gäller inte för transport av orengjorda tomma tankar inom kategori 4 och inte för transport av fulla eller tomma gasbehållare som avsedda att användas av räddningstjänst eller som dykutrustning, förutsatt att det inte är fråga om större kvantiteter än vad som anges i 1.1.3.6.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1, punkt 1.1.3.6.3 c, i lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Angående: Transport av orengjorda tomma tankar som görs av företag som underhåller lagringsanläggningar för vätskor som innebär fara för vatten

Hänvisning till bilaga I, avsnitt I.1, till detta direktiv: 6.5, 6.8 och 8.2 och 9.

Innehåll i bilagan till direktivet: Konstruktion, utrustning och inspektion av tankar och fordon, förarutbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Bestämmelserna om konstruktion, utrustning och inspektion och bestämmelserna om märkning och orangefärgad skyltning enligt ADR gäller inte för fordon och orengjorda tomma tankar som används av företag som underhåller lagringsanläggningar för vätskor som innebär fara för vatten och i vilka vätskorna lagras under tiden som de fasta tankarna rengörs. De omfattas av särskilda bestämmelser för märkning och identifiering och fordonets förare behöver inte ha genomgått den utbildning som föreskrivs i punkt 8.2.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1, punkt 1.1.3.6.3.10, i lagen om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 b i i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar

Typ: Transport av hushållsavfall innehållande farligt gods till anläggningar för bortskaffande av avfall.

Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1, till detta direktiv: 2, 4.1.10, 5.2 och 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering, samemballering, märkning och etikettering, dokumentation.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Reglerna omfattar bestämmelser om förenklad klassificering av hushållsavfall innehållande farligt (hushålls-)gods som görs av en expert godkänd av den behöriga myndigheten, om användning av lämpliga behållare och om förarutbildning. Hushållsavfall som inte kan klassificeras av experten få transporteras till avfallshanteringsanläggningen i små kvantiteter i tydligt märkta enskilda förpackningar och transportenheter.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1 punkt 1.1.3.7 i förordning om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741621).

Kommentarer: Dessa regler får endast tillämpas på transport av hushållsavfall innehållande farligt gods mellan offentliga avfallshanteringsanläggningar och anläggningar för bortskaffande av avfall.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017

Typ: Returtransport av fyrverkerier

Hänvisning till bilaga I avsnitt I.1, till detta direktiv: 2.1.2, 5.4.

Innehållet i bilagan till direktivet: Klassificering och dokumentation

Den nationella lagstiftningens innehåll: I syfte att underlätta returtransport av fyrverkerier enligt FN 0335, 0336 och 0337 från återförsäljare till leverantörer, övervägas undantagsbestämmelser rörande uppgift om nettomassa och produktklassificering i transportdokumentet.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Tillägg 1 punkt 1.1.3.8 i förordning om transport av farligt gods på väg (SDR; RS 741621).

Kommentarer: En ingående kontroll av det exakta innehållet i varje enskild oavyttrad produkt i varje förpackning är praktiskt taget omöjlig när det gäller produkter avsedda för detaljhandeln.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Angående: ADR-utbildningsbevis för resor som innebär transport av fordon som har havererat, eller testkörningar i samband med reparationer, eller resor för att tillägna sig erfarenhet av tankfordon/tankar, samt resor i tankfordon som företas av sakkunniga för inspektion av det aktuella fordonet.

Hänvisning till bilaga I, avsnitt I.1, till detta direktiv: 8.2.1.

Innehållet i bilagan till direktivet: Fordonsförarna måste genomgå utbildning.

Den nationella lagstiftningens innehåll: ADR-utbildning krävs inte för resor i syfte att transportera havererade fordon eller för testkörningar i samband med reparationer, resor för att tillägna sig erfarenhet av tankfordon/tankar, samt resor i tankfordon som företas av sakkunniga för inspektion av det aktuella fordonet

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Federala miljö-, transport-, energi- och kommunikationsdepartementets (DETEC) instruktioner av den 30 september 2008 om transport av farligt gods på väg.

Kommentarer: Det händer att fordon som havererat eller håller på att repareras och tankfordon som förbereds för teknisk inspektion eller håller på att inspekteras fortfarande innehåller farligt gods.

Bestämmelserna i 1.3 och 8.2.3 gäller fortfarande.

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

2. Järnvägstransporter

Undantag för Schweiz enligt artikel 6.2 a i direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Angående: Transport av diesel och eldningsolja enligt FN 1201 i tankcontainrar.

Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 6.8

Innehållet i bilagan till direktivet: Förordningar rörande konstruktion av tankar.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Tankcontainrar som inte är konstruerade enligt 6.8 men enligt nationell lagstiftning, som har en kapacitet på högst 1210 l och som används för transport av eldningsolja eller diesel enligt FN 1202 ska vara tillåtna.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bilaga till DETEC:s förordning av den 3 december 1996 rörande transport av farligt gods på järnväg och med linbaneanläggning (RSD, RS 742.401.6) och tillägg 1 kapitel 6.1.4 i förordningen rörande transport av farligt gods på väg (SDR, RS 741621).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

Angående: Godsdeklaration.

Hänvisning till bilaga II avsnitt II.1 till detta direktiv: 5.4.1.1.1

Innehållet i bilagan till direktivet: Allmänna uppgifter i godsdeklarationen.

Den nationella lagstiftningens innehåll: Ett kollektivt begrepp ska användas i godsdokumentet och en förteckning bifogas innehållande de uppgifter som föreskrivs som obligatoriska ovan.

Ursprunglig hänvisning till den nationella lagstiftningen: Bilaga till DETEC:s förordning av den 3 december 1996 rörande transport av farligt gods på väg och med linbaneanläggning (RSD, RS 742.401.6).

Sista giltighetsdag: 1 januari 2017.

AVSNITT 4 – TILLTRÄDES- OCH TRANSITRÄTT

— Rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (EGT L 143, 27.6.1995, s. 70).

— Rådets direktiv 95/19/EG av den 19 juni 1995 om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter (EGT L 143, 27.6.1995, s. 75).

— Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (EGT L 237, 24.8.1991, s. 25).

AVSNITT 5 – ANDRA OMRÅDEN

— Rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992, s. 19).

— Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (EUT L 167, 30.4.2004, s. 39).

▼B

BILAGA 2

TILLÄMPNING AV DE AVGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 8

1. Den schweiziska avgiften för fordon vars totalvikt vid maxlast överskrider 28 ton och som förfogar över det tillstånd som avses i artikel 8.2 skall maximalt uppgå till

— 180 CHF för en transitresa genom Schweiz territorium,

— 70 CHF för en tur-och-retur-resa i bilateral trafik från eller till schweiziskt territorium.

2. Den maximala schweiziska avgiften för fordon som förfogar över det tillstånd som avses i artikel 8.3 och vars totalvikt vid maxlast överskrider 34 ton men inte överskrider 40 ton, och som avverkar en sträcka på 30 mil på sin väg genom alpkedjan, skall uppgå till 252 CHF för ett fordon som inte uppfyller EURO-normerna, respektive 211 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 1 samt 145 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 2. Avgiften skall tillämpas i enlighet med de villkor som anges i artikel 40.

3. Den maximala schweiziska avgiften för fordon som förfogar över det tillstånd som avses i artikel 8.4 och vars totalvikt vid maxlast överskrider 34 ton men inte överskrider 40 ton, och som avverkar en sträcka på 30 mil på sin väg genom alpkedjan, skall uppgå till 300 CHF för ett fordon som inte uppfyller EURO-normerna, respektive 240 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 1 samt 210 CHF för ett fordon som uppfyller normen för miljöklass 2. Avgiften skall tillämpas i enlighet med de villkor som anges i artikel 40.

BILAGA 3

BILAGA 4

FÖRTECKNING ÖVER TRANSPORT SOM BEFRIATS FRÅN LICENSKRAV OCH ANDRA TILLSTåNDSKRAV

1. Posttrafik som genomförs inom ramen för samhällsomfattande tjänster.

2. Transport av skadade eller trasiga fordon.

3. Godstransport med fordon vars högsta tillåtna totalvikt, inbegripet släp, inte överstiger 6 ton, eller vars tillåtna nyttolast, inbegripet släpets nyttolast, inte överstiger 3,5 ton.

4. Godstransport med motorfordon på följande villkor:

a) Fraktgodset skall tillhöra företaget eller ha sålts, köpts, skänkts eller hyrts, framställts, utvunnits, förädlats eller reparerats av företaget.

b) Transporten skall syfta till att föra godset till företaget, leverera det från företaget, förflytta det antingen inom företaget eller för egen räkning utanför företaget.

c) De motorfordon som används för transporten skall köras av företagets egen personal.

d) De motorfordon som används för transporten skall tillhöra företaget eller ha köpts på kredit eller hyrts av företaget, under förutsättning att de i sådana fall uppfyller de villkor som fastställs i rådets direktiv 84/647/EEG av den 19 december 1984 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.

Denna bestämmelse gäller inte för ersättningsfordon som används kortvarigt i samband med att det fordon som normalt sett används är funktionsodugliga.

e) Transporten skall endast utgöra stödverksamhet inom ramen för företagets verksamhet.

5. Transport av läkemedel, medicinsk apparatur och medicinsk utrustning samt av andra artiklar som behövs vid hjälp vid olycksfall, i synnerhet i samband med naturkatastrofer.

BILAGA 5

FPÖRTECKNING ÖVER VILLKOREN BETRÄFFANDE GODSTRANSPORT I TRESIDIG TRAFIK I DE BILATERALA AVTALEN OM VÄGTRAFIK MELLAN SCHWEIZ OCH EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER

Land	Avtal undertecknat den	Avtalet trädde i kraft den	Villkor
Tyskland	17.12.1953	1.2.1954	Artikel 7: Enligt nationell lagstiftning: Verklig tresidig trafik tillåten, annan s.k. tresidig trafik förbjuden
Österrike	22.10.1958	4.4.1959	Artikel 8: Entreprenörer som har rätt att genomföra godstransport får med fordon som är registrerade i ett av de avtalsslutande länderna transportera (a) Varor till eller ifrån ett av länderna Verklig tresidig trafik tillåten Annan s.k. tresidig trafik förbjuden
Belgien	25.2.1975	24.7.1975	Artikel 4(1)(b): Verklig tresidig trafik tillåten Annan s.k. tresidig trafik förbjuden
Danmark	27.8.1981	25.3.1982	Artikel 4(2): För transporter från tredje land till den andra avtalsslutande parten eller från den andra avtalsslutande parten till tredje land krävs tillstånd som utfärdas från fall till fall av den andra avtalsslutande parten
Spanien	23.1.1963	21.8.1963	Protokoll av den 29 oktober 1971: Verklig tresidig trafik tillåten Annan s.k. tresidig trafik förbjuden
Finland	16.1.1980	28.5.1981	Artikel 6.2 + protokoll från den gemensamma schweizisk-finska kommitténs möte den 23 och 24 maj 1989”punkt 2.2: tillstånd krävs för verklig och annan s.k. tresidig trafik”
Frankrike	20.11.1951	1.4.1952	Enligt nationell lagstiftning: Schweiziska transportföretag: verklig och annan s.k. tresidig trafik förbjuden i Frankrike Franska transportföretag: verklig och annan s.k. tresidig trafik tillåten i Schweiz
Grekland	8.8.1970	6.9.1971	Artikel 3 + protokoll från den gemensamma schweizisk-grekiska kommitténs möte den 11-13 december 1972: verklig och annan s.k. tresidig trafik tillåten (med kvoterade särskilda tillstånd)
Italien	—	—	Protokoll från den gemensamma schweizisk-italienska kommitténs möte den 14 juni 1993: Schweiziska transportföretag: Kvoterade tillstånd för verklig tresidig trafik. Annan s.k. tresidig trafik är förbjuden Italienska transportföretag: verklig tresidig trafik tillåten utan tillstånd. Kvoterade tillstånd för annan s.k. tresidig trafik
Irland	—	—	Enligt nationell lagstiftning: Schweiziska transportföretag: verklig och annan s.k. tresidig trafik endast tillåten med tillstånd från de irländska myndigheterna Irländska transportföretag: verklig och annan s.k. tresidig trafik tillåten i trafik till och från Schweiz
Luxemburg	17.5.1972	1.6.1972	Avtalet omfattar endast passagerartrafik. Inga överenskommelser har ingåtts beträffande godstransport. Tresidig trafik tillåten enligt nationell lagstiftning. (Principen om ömsesidighet tillämpas). Verklig och annan s.k. tresidig trafik tillåten
Nederländerna	20.5.1952	15.6.1952	Avtalet omfattar endast passagerartrafik. Inga överenskommelser har ingåtts beträffande godstransport. Tresidig trafik tillåten enligt nationell lagstiftning. (Principen om ömsesidighet tillämpas). Verklig och annan s.k. tresidig trafik tillåten
Portugal	28.6.1973	1.1.1974	Verklig och annan s.k. tresidig trafik liberaliserad i enlighet med det beslut som fattades vid den gemensamma schweizisk-portugisiska kommitténs möte den 6 juni 1996
Förenade kungariket	20.12.1974	21.11.1975	Artikel 3 b Verklig tresidig trafik tillåten. Annan s.k. tresidig trafik förbjuden
Sverige	12.12.1973	22.4.1974	Artikel 4.1 och 4.2 Tresidig trafik tillåten med kvoterade specialtillstånd
Verklig tresidig trafik: när fordon i transit på sin normala färdsträcka kör genom det land i vilket de är registrerade. T.ex. schweiziska fordon som genomför en transport från Tyskland till Italien via Schweiz. Annan s.k. tresidig trafik: när fordon i transit på sin normala färdsträcka inte kör genom det land i vilket de är registrerade. T.ex. schweiziska fordon som genomför en transport från Tyskland till Italien via Österrike.

BILAGA 6

UNDANTAG FRÅN VIKTBEGRÄNSNINGEN OCH FÖRBUDET MOT NATTKÖRNING OCH TRAFIK PÅ SÖNDAGAR

I. Undantag från viktbegränsning fram till och med 31 december 2004

För trafik från andra länder till det schweiziska gränsområdet ( 1 ) (och tvärt om), kan undantag göras utan avgift för alla sorters gods upp till en totalvikt på 40 t samt för transport av ISO-containers på 40 fot i kombitransport upp till 44 t. P.g.a. olika vägtyper tillämpar vissa gränskontor lägre viktgränser.

II. Andra undantag från viktbegränsningen

För trafik från andra länder till en plats som ligger utanför det schweiziska gränsområdet ( 2 ) (och tvärt om) och för transit genom Schweiz, kan även totalvikter vid maxlast som överskrider den högsta tillåtna viktgränsen i Schweiz tillåtas, för transporter som inte omfattas av artikel 8

a) för transport av odelbart gods om föreskrifterna inte kan uppfyllas trots att ett lämpligt fordon används,

b) för transporter eller trafik med specialfordon, i synnerhet maskiner, som på grund av de ändamål för vilka de är avsedda inte kan anpassas till viktbegränsningarna,

c) för transport av skadade eller funktionsodugliga fordon i nödfall,

d) för transport av produkter som är avsedda för försörjning av flygplan (catering),

e) för inledande eller avslutande vägtransport i samband med kombinerad transport, normalt sett inom en radie på 30 km från terminalen.

III. Undantag från förbudet mot nattrafik och trafik på söndagar

Följande undantag från förbudet mot natt- och söndagstrafik förekommer

a) utan särskilt tillstånd

— trafik för att ge katastrofhjälp,

— trafik för att ge första hjälp vid driftsolyckor, bland annat i offentliga trafikföretag och lufttrafik,

b) med särskilt tillstånd

För transport av gods som genom sin art kräver nattrafik, och i väl motiverade fall, söndagstrafik:

— jordbruksprodukter av färskvarutyp (exempelvis bär, vissa frukter och grönsaker, växter (inbegripet snittblommor) samt färskpressad fruktsaft) under hela kalenderåret,

— grisar och fjäderfä för slakt,

— färsk mjölk och mejerifärskvaror,

— cirkusmaterial, musikinstrument för en orkester, teaterdekor osv.,

— dagspress med redaktionsdel och postförsändelser som transporteras inom ramen för det rättsligt fastställda tjänsteuppdraget.

I syfte att underlätta tillståndsförfarandena kan tillstånd med en giltighetstid på 12 månader för obegränsat antal körningar utfärdas förutsatt att alla körningar är av samma art.

BILAGA 7

INTERNATIONELL PERSONTRANSPORT MED BUSS

Artikel 1

Definitioner

För detta avtals syften tillämpas följande definitioner.

1. Linjetrafik

1.1. Med linjetrafik avses persontransporter vid regelbundna tider längs bestämda färdvägar, varvid passagerarna får stiga på och av vid i förväg bestämda hållplatser. Linjetrafik skall vara allmänt tillgänglig, dock med förbehåll för obligatorisk platsreservation där så är lämpligt.

Det förhållandet att den speciella trafiken anpassas efter användarnas behov ändrar inte dess karaktär av linjetrafik.

1.2. Som linjetrafik anses också, oavsett vem som bedriver trafiken, sådan trafik för befordran av särskilda passagerarkategorier med uteslutande av andra passagerare som bedrivs i enlighet med vad som sägs i punkt 1.1. Sådan trafik betecknas hädanefter som speciell reguljär trafik.

Speciell reguljär trafik omfattar

a) transport av anställda mellan hemmet och arbetsplatsen,

b) transport av elever och studerande till och från utbildningsanstalter,

c) transport av soldater och deras familjer mellan deras ursprungsland och det område där förläggningarna är belägna.

Det förhållandet att den speciella trafiken anpassas efter användarnas behov ändrar inte dess karaktär av linjetrafik.

1.3. För parallell eller tillfällig trafik som betjänar samma allmänhet som befintlig linjetrafik, samt för sådana fall då befintlig linjetrafik sker utan stopp vid vissa hållplatser eller med stopp vid ytterligare hållplatser gäller samma regler som för den befintliga trafiken.

2. Tillfällig trafik

2.1. Med tillfällig trafik avses sådan trafik som utgör linjetrafik, inbegripet speciell reguljär trafik, och som särskilt är inriktad på befordran av grupper som har bildats av arrangören eller av transportföretaget.

För anordnande av parallell eller tillfällig trafik som är jämförbar med befintlig linjetrafik och vänder sig till linjetrafikens kundkrets krävs tillstånd enligt förfarandet i avsnitt I.

2.2. Det förhållandet att trafiken bedrivs med vissa intervaller ändrar inte dess karaktär av tillfällig trafik.

2.3. Tillfällig trafik får bedrivas av en grupp av transportföretag för en och samma arrangörs räkning.

Uppgifterna om dessa transportföretags namn och om anslutningspunkterna utmed färdvägen skall lämnas till de berörda medlemsstaternas samt Schweiz behöriga myndigheter enligt de närmare regler som fastställs av den gemensamma kommittén.

3. Transport för egen räkning

Med transport för egen räkning avses sådana transporter utan vinstsyfte eller kommersiellt syfte som ordnas av en fysisk eller juridisk person om

— transportverksamheten endast är en sidoverksamhet för den fysiska eller juridiska personen, och

— de fordon som används, ägs eller har köpts på avbetalning eller hyrts med långtidskontrakt av den fysiska eller juridiska personen samt framförs av en anställd hos den fysiska eller juridiska personen eller av den fysiska personen själv.

Avsnitt 1

REGULJÄR TRAFIK FÖR VILKEN TILLSTÅND KRÄVS

Artikel 2

Utformning av tillstånd

1. Tillstånd skall utfärdas i transportföretagets namn och får inte överlåtas. Det transportföretag som har fått tillstånd får dock, om den myndighet som avses i artikel 3.1 i denna bilaga tillåter detta, bedriva trafiken genom en underentreprenör. I så fall skall namnet på det senare företaget och företagets roll som underentreprenör anges i tillståndet. Underentreprenören skall uppfylla kraven i artikel 17 i avtalet.

Om flera företag har gått samman för att bedriva linjetrafik skall tillståndet utfärdas i samtliga företags namn. Tillståndet skall lämnas till det företag som leder verksamheten och kopior skall lämnas till de övriga. Namnen på samtliga företag som deltar i trafiken skall anges i tillståndet.

2. Giltighetstiden för ett tillstånd skall vara högst fem år.

3. I tillståndet fastställs följande:

a) Slag av trafik.

b) Färdvägen med angivande av avrese- och bestämmelseort.

c) Tillståndets giltighetstid.

d) Tidtabell och hållplatser.

4. Tillstånden skall vara utformade enligt den förebild som fastställs i förordning (EG) nr 2121/98 ( 3 ).

5. Tillstånden berättigar tillståndsinnehavarna att bedriva linjetrafik på alla avtalsslutande parters territorium.

6. Den som bedriver linjetrafik kan använda extrafordon för att klara av tillfälliga situationer och undantagssituationer.

I detta fall skall transportföretaget sörja för att följande dokument finns i fordonet:

— En kopia av tillståndet för linjetrafik.

— En kopia av avtalet mellan den som bedriver linjetrafiken och det företag som tillhandahåller extrafordon, eller motsvarande dokument.

— En bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet utfärdat till de gemenskapsföretag som bedriver linjetrafiken, eller av ett liknande schweiziskt tillstånd för schweiziska transportföretag.

Artikel 3

Ansökan om tillstånd

1. Ansökan om tillstånd görs i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EEG) 684/92, ändrad genom förordning (EG) 11/98, och schweiziska operatörers ansökan om tillstånd görs i enlighet med bestämmelserna i kapitel 5 i Ordonnance du 25 november 1998 sur les Concessions de Transport de Voyageurs (OCTV) ( 4 ). Schweiziska operatörer som vill ansöka om tillstånd för transporttjänster för vilka inget schweiziskt tillstånd krävs, men för vilka det krävs tillstånd i gemenskapen skall göra detta hos de behöriga schweiziska myndigheterna om transporttjänsten i fråga skall utgå från Schweiz.

2. Ansökan skall vara utformad enligt den förebild som fastställs i förordning (EG) nr 2121/98.

3. Den sökande skall lämna de ytterligare uppgifter som han anser har betydelse eller som den tillståndsgivande myndigheten begär, och särskilt en körplan, som visar att linjetrafiken kommer att bedrivas i enlighet med bestämmelserna i fråga om kör- och vilotider, samt en kopia av gemenskapstillståndet för yrkesmässigt bedriven och internationell persontransport på väg för transportföretag i gemenskapen, eller av ett likvärdigt tillstånd för transportföretag i Schweiz, utfärdat för den som bedriver linjetrafik.

Artikel 4

Förfarande vid tillståndsprövning

1. För tillstånd krävs samtycke från myndigheterna i samtliga de avtalsslutande länder där passagerare tas upp eller sätts av. Den utfärdande myndigheten skall till dessa myndigheter – liksom till de behöriga myndigheterna i medlemsstater vars territorier passeras utan att passagerare tas upp eller sätts av – på samma gång lämna sin bedömning och en kopia av ansökan och kopior av andra handlingar av betydelse samt ange sin egen bedömning.

2. De behöriga myndigheterna i Schweiz och de medlemsstater i Europeiska gemenskapen vars samtycke har begärts skall yttra sig över ansökan till den utfärdande myndigheten inom två månader. Tiden skall räknas från den dag då begäran om yttrande togs emot och denna dags datum skall anges på mottagningsbeviset. Om den utfärdande myndigheten inom denna tid inte har fått något svar skall de tillfrågade myndigheterna anses ha gett sitt samtycke och den tillståndsgivande myndigheten skall bevilja tillståndet.

3. Om något annat inte följer av punkterna 7 och 8 skall den utfärdande myndigheten fatta sitt beslut om ansökan inom fyra månader från den dag då ansökan lämnades in av transportföretaget.

4. Tillstånd skall beviljas utom i de fall då

a) den sökande inte kan bedriva den trafik som ansökan gäller med den utrustning som han direkt förfogar över,

b) den sökande tidigare har underlåtit att följa nationell eller internationell vägtransportlagstiftning, särskilt de villkor och krav som gäller tillstånd för internationell persontransport, eller har gjort sig skyldig till grova överträdelser av trafiksäkerhetslagstiftningen, särskilt de regler som gäller fordon samt kör- och vilotider för förare,

c) det gäller en ansökan om förnyat tillstånd, i ett fall där villkoren för tillståndet inte har följts,

d) det kan påvisas att den trafik som ansökan gäller direkt skulle äventyra upprätthållandet av sådan linjetrafik för vilken tillstånd redan har beviljats, utom i sådana fall då linjetrafiken i fråga bedrivs av endast ett transportföretag eller av en enda grupp av transportföretag,

e) det visar sig att den trafik som ansökan gäller endast tar sikte på de mest lönsamma delarna av de berörda förbindelserna,

f) en medlemsstat beslutar, på grundval av en detaljerad analys, att nämnda trafik allvarligt skulle påverka en jämförbar järnvägstrafiks livsduglighet på de direkt berörda avsnitten. Varje beslut som fattas med tillämpning av denna bestämmelse ävensom dess berättigande skall meddelas de berörda transportföretagen.

Från och med den 1 januari 2000 får de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande länderna, med den gemensamma kommitténs samtycke, om en befintlig internationell busstrafik allvarligt påverkar en jämförbar järnvägstrafiks livsduglighet på de direkt berörda avsnitten tillfälligt upphäva eller återkalla tillståndet att bedriva internationell busstrafik efter att ha varslat transportföretaget sex månader tidigare.

Det förhållande att ett transportföretag erbjuder lägre priser än andra vägtransportföretag eller det förhållandet att förbindelsen i fråga redan trafikeras av andra vägtransportföretag får inte i sig utgöra ett skäl för att avslå ansökan.

5. Den utfärdande myndigheten får endast avslå ansökningar av skäl som är förenliga med denna förordning.

6. Om det vid tillämpningen av samtyckesförfarandet i punkt 1 inte uppnås den nödvändiga enigheten, får frågan hänskjutas till den gemensamma kommittén.

7. Den gemensamma kommittén skall så snart som möjligt fatta ett beslut som skall träda i kraft inom 30 dagar efter anmälan till Schweiz och de berörda medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen.

8. När den utfärdande myndigheten har fullföljt det förfarande som anges i denna artikel, skall den underrätta samtliga de myndigheter som avses i punkt 1 om sitt beslut samt skicka dem en kopia av det tillstånd som har utfärdats.

Artikel 5

Beviljande och förnyande av tillstånd

1. När förfarandet i artikel 4 i denna bilaga har slutförts skall den tillståndsgivande myndigheten bevilja tillståndet eller meddela ett avslagsbeslut.

2. Ett beslut att avslå en ansökan skall ange de skäl som ligger till grund för beslutet. De avtalsslutande parterna skall säkerställa att transportföretag får tillfälle att göra sin rätt gällande i fall då ansökan avslås.

3. Artikel 4 i denna bilaga gäller i tillämpliga delar också ansökningar om förnyande av tillstånd eller om ändring av villkor för tillstånd.

Vid mindre ändringar av villkor för tillstånd, särskilt ändringar av turtäthet, taxor och tidtabeller, kan det räcka att den tillståndsgivande myndigheten informerar de övriga avtalsslutande parternas myndigheter om detta.

Artikel 6

Upphörande av tillstånd

Det förfarande som skall tillämpas i samband med att ett tillstånd upphör att gälla överensstämmer med bestämmelserna i artikel 9 i förordning (EEG) nr 684/92 samt artikel 44 i OCTV.

Artikel 7

Transportföretagens skyldigheter

1. Med undantag för force majeure skall den som bedriver linjetrafik fram till den dag då tillståndet upphör att gälla vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla en trafik som uppfyller kraven på kontinuitet, regelbundenhet och kapacitet samt följer de övriga villkor som den behöriga myndigheten har fastställt i enlighet med artikel 2.3 i denna bilaga.

2. Transportföretaget skall informera om linjesträckningen, hållplatserna, tidtabellen, biljettpriserna och transportvillkoren – om dessa inte regleras av lagstiftning – på ett sådant sätt att informationen är lätt tillgänglig för alla trafikanter.

3. Schweiz och de berörda medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen kan efter överenskommelse med varandra och med tillståndsinnehavaren ändra villkoren för trafiken på linjen.

Avsnitt 2

TILLFÄLLIG TRAFIK SAMT ANNAN TRAFIK SOM INTE KRÄVER TILLSTÅND

Artikel 8

Kontrolldokument

1. Sådan trafik som avses i artikel 18.1 i avtalet skall bedrivas med stöd av ett kontrolldokument (färdblankett).

2. Transportföretag som bedriver tillfällig trafik skall fylla i en färdblankett före varje resa.

3. Häften med färdblanketter skall tillhandahållas av de behöriga myndigheterna i Schweiz och den medlemsstat där transportföretaget är etablerat eller av organ som dessa myndigheter utser.

4. Förebilden för kontrolldokumentet samt närmare bestämmelser om hur detta dokument skall användas fastställs i förordning (EG) nr 2121/98.

Artikel 9

Intyg

Det intyg som avses i artikel 18.6 i avtalet utfärdas av den behöriga myndigheten i Schweiz eller den medlemsstat i Europeiska gemenskapen där fordonet är registrerat.

Intyget skall överensstämma med den förebild som fastställs i förordning (EG) nr 2121/98.

Avsnitt 3

KONTROLLFÖRFARANDEN OCH PÅFÖLJDER

Artikel 10

Färdbiljetter

1. Passagerare på resa i linjetrafik, dock ej speciell reguljär trafik, skall under hela resan medföra en individuell eller kollektiv färdbiljett som innehåller uppgifter om

— avrese- och bestämmelseorter samt i förekommande fall återresan,

— färdbiljettens giltighetstid,

— priset för resan.

2. Den färdbiljett som föreskrivs i punkt 1 skall på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

Artikel 11

Kontroll under resan och hos företagen

1. Vid transporter för tredje part skall en bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet (för transportföretag från gemenskapen), (eller av motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag), samt, beroende på tjänstens art, tillståndet eller färdblanketten (eller en bestyrkt kopia av dessa), medföras i fordonet och på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

Vid transporter för egen räkning skall intyget eller en bestyrkt kopia av detta medföras i fordonet och på begäran uppvisas för en behörig kontrollant.

För trafik som omfattas av artikel 18.2 i avtalet skall kontraktet eller en vidimerad kopia av detta fungera som kontrolldokument.

2. Transportföretag som bedriver internationell persontransport med buss skall tillåta kontroller som är avsedda att säkerställa att verksamheten bedrivs på rätt sätt, särskilt i fråga om kör- och vilotider.

Artikel 12

Ömsesidigt bistånd

1. På begäran skall de avtalsslutande parternas behöriga myndigheter ömsesidigt delge varandra all relevant information som de förfogar över rörande

— överträdelser av bestämmelserna i detta avtal, samt av andra föreskrifter som gäller för internationell persontrafik med buss, och som begåtts av en annan avtalsslutande parts transportföretag på den behöriga myndighetens territorium, samt rörande de påföljder överträdelsen fått,

— de påföljder som tillämpas för de egna transportföretagen i samband med överträdelser som begåtts på en annan avtalsslutande parts territorium.

2. De behöriga myndigheterna i den avtalsslutande part där transportföretaget är etablerat skall återkalla gemenskapstillståndet eller motsvarande schweiziskt tillstånd för schweiziska transportföretag i artikel 3a om innehavaren

— inte längre uppfyller villkoren i artikel 17.1 i avtalet,

— har gett felaktig information om de uppgifter som behövdes för utfärdande av gemenskapstillståndet eller motsvarande schweiziskt tillstånd (för schweiziska transportföretag).

3. Den utfärdande myndigheten skall återkalla tillståndet om tillståndsinnehavaren inte längre uppfyller de villkor som låg till grund för utfärdandet i enlighet med detta avtal, särskilt om de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där transportföretaget är etablerat begär detta. Myndigheten skall omedelbart underrätta den andra avtalsslutande partens behöriga myndigheter om detta

4. Vid allvarliga överträdelser eller ringa upprepade överträdelser av transport- och trafiksäkerhetslagstiftningen, särskilt beträffande regler för fordon, kör- och vilotider för förare och bedrivande, utan tillstånd, av parallell eller tillfällig trafik enligt artikel 1.2.1, kan de behöriga myndigheterna i det avtalsslutande land där företaget som har begått överträdelsen är etablerat återkalla gemenskapstillståndet eller motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag, eller tillfälligt och/eller delvis återkalla de bestyrkta kopiorna av gemenskapstillståndet eller motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag.

Påföljderna skall fastställas i enlighet med hur allvarlig den överträdelse är som innehavaren av gemenskapstillståndet eller motsvarande tillstånd för schweiziska transportföretag har gjort sig skyldig till och i förhållande till det totala antalet bestyrkta kopior som han förfogar över för sin internationella trafik.

BILAGA 8

ÖVERSIKT ÖVER FÖRESKRIFTERNA I DE BILATERALA AVTAL OM VÄGTRAFIK SOM SCHWEIZ SLUTIT MED NÅGON AV EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER BETRÄFFANDE UTFÄRDANDE AV TILLSTÅND FÖR PERSONTRANSPORT I TRESIDIG TRAFIK

Land	Avtal undertecknat den	Avtalet trädde i kraft den	Villkor
Tyskland	17.12.1953	1.2.1954	Artikel 4 och 5 — Enligt nationell lagstiftning — Respekt för principen om ömsesidighet
Österrike	22.10.1958	4.4.1959	Artikel 6 — Enligt nationell lagstiftning — Respekt för principen om ömsesidighet
Belgien	25.2.1975	24.7.1975	Artikel 3 — Enligt nationell lagstiftning
Danmark	27.8.1981	25.3.1982	Artikel 3 och 5 — Enligt nationell lagstiftning
Spanien	23.1.1963	21.8.1963	Artikel 2 och 3 — Uttryckligt tillstånd från den andra avtalsslutande parten — Enligt överenskommelse (Principen om ömsesidighet)
Finland	16.1.1980	28.5.1981	Artikel 3 — Enligt nationell lagstiftning
Frankrike	20.11.1951	1.4.1952	Kapitel II — Enligt överenskommelse — Respekt för principen om ömsesidighet
Grekland	8.8.1970	6.9.1971	Artikel 2 — Enligt överenskommelse (principen om ömsesidighet)
Italien	—	—	Enligt nationell lagstiftning (inga bilaterala avtal)
Irland	—	—	Enligt nationell lagstiftning (inga bilaterala avtal)
Luxemburg	17.5.1972	1.6.1972	Artikel 3 Enligt nationell lagstiftning
Nederländerna	20.5.1952	15.6.1952	Stycke 2.2 Enligt nationell lagstiftning
Portugal	28.6.1973	1.1.1974	Protokoll till avtalet, stycke 5 och 6 — Ömsesidigt avtal — Principen om ömsesidighet
Förenade kungariket	20.12.1974	21.11.1975	Enligt nationell lagstiftning (avtalet omfattar endast godstrafik)
Sverige	12.12.1973	22.4.1974	Artikel 3 Enligt nationell lagstiftning

BILAGA 9

BETRÄFFANDE KVALITETEN PÅ TJÄNSTERNA I SAMBAND MED JÄRNVÄGSTRANSPORT OCH KOMBINERAD TRANSPORT

I fall Schweiz önskar vidta de skyddsåtgärder som avses i artikel 46 i avtalet, skall följande villkor uppfyllas:

1. Det genomsnittliga priset för en järnvägs- eller kombitransport genom Schweiz skall inte överskrida kostnaderna för ett fordon på 40 t i total tillåten maximalvikt för en sträcka på 300 km över alperna. I synnerhet skall det genomsnittliga priset för bemannade kombinerade transporter (”rullande landsväg”) inte ligga över kostnaderna för vägtransport (vägavgifter och variabla kostnader).

2. Schweiz skall ha vidtagit åtgärder för att förbättra kombitransportens och järnvägstranportens konkurrenskraft i fråga om godstrafik genom Schweiz.

3. De parametrar som tillämpas för att bedöma hur konkurrenskraftig godstrafik på järnväg och som kombitransport är skall minst omfatta följande:

— Tidtabellernas och hastighetens överensstämmelse med användarnas behov.

— Den ansvars- och säkerhetsnivå som garanteras för tjänsterna.

— Uppfyllandet av åtaganden beträffande tjänsternas kvalitet, och kompensationer för användarna om de schweiziska operatörerna inte respekterar dessa åtaganden.

— Bokningsvillkor.

BILAGA 10

TILLÄMPNING AV DE AVGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 40

Med reservation för bestämmelserna i styckena 3b och 5 i artikel 40 skall de avgifter som avses i artikel 40 tillämpas enligt följande villkor:

a) För transporter som utnyttjar en sträcka genom Schweiz som är kortare eller längre än 300 km skall avgiften anpassas proportionellt i förhållande till den sträcka som verkligen tillryggalagts i Schweiz.

b) Avgifterna skall vara proportionella till fordonets vikt.

SLUTAKT

De befullmäktigade ombuden för

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET

har vid ett möte den tjugoförsta juni nittonhundranittionio i Luxemburg för att underteckna avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg antagit de gemensamma förklaringar som anges nedan och som bifogas denna slutakt:

— Gemensam förklaring om artikel 38.6.

— Gemensam förklaring om ytterligare framtida förhandlingar.

Vidare har de beaktat följande förklaringar som bifogas denna slutakt:

— Förklaring av Europeiska unionens råd om Schweiz' deltagande i kommittéer.

— Förklaring av Schweiz om utnyttjande av kvoter (40 ton).

— Förklaring av Europeiska gemenskapen om utnyttjande av kvoter (40 ton).

— Förklaring av Schweiz om artikel 40.4.

— Förklaring av Schweiz om förenkling av tullformaliteterna (artikel 43.1).

Hecho en Luxemburgo, el ventiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve.

Udfærdiget i Luxembourg den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems.

Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig.

Έγινε στο Λουξεμβούργο, στις είκοσι μία Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα.

Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand nine hundred and ninety-nine.

Fait à Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf.

Fatto a Lussemburgo, addì ventuno giugno millenovecentonovantanove.

Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig.

Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove.

Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän.

Som skedde i Luxemburg den tjugoförsta juni nittonhundranittionio.

Por la Comunidad Europea

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Voor de Europese Gemeenschap

Pela Comunidade Europeia

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

signatory

Por la Confederación Suiza

For Det Schweiziske Edsforbund

Für der Schweizerischen Eidgenossenschaft

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία

For the Swiss Confederation

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione svizzera

Voor de Zwitserse Bondsstaat

Pela Confederação Suíça

Sveitsin valaliiton puolesta

På Schweiziska Edsförbundets vägnar

signatory

GEMENSAM FÖRKLARING

om artikel 38.6

De avtalsslutande parterna förklarar att bestämmelserna i artikel 38.6 inte påverkar tillämpningen av det schweiziska systemet för finansiell utjämning inom förbundsstaten.

GEMENSAM FÖRKLARING

om ytterligare framtida förhandlingar

Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet förklarar sin avsikt att inleda förhandlingar i syfte att ingå avtal på områden av gemensamt intresse, såsom uppdatering av protokoll 2 till frihandelsavtalet från 1972 och Schweiz' deltagande i vissa gemenskapsprogram för utbildning, ungdomsfrågor, medier, statistik och miljö. Dessa förhandlingar bör förberedas snarast efter det att de aktuella bilaterala förhandlingarna slutförts.

FÖRKLARING

om Schweiz' deltagande i kommittéer

Rådet godtar att företrädare för Schweiz deltar som observatörer i följande kommittéers och expertgruppers möten när frågor som berör Schweiz behandlas:

— Kommittéer rörande forskningsprogram, inbegripet Kommittéen för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST).

— Administrativa kommittén för social trygghet för migrerande arbetare.

— Samordningsgruppen för ömsesidigt erkännande av examensbevis avseende högre utbildning.

— De rådgivande kommittéerna rörande flyglinjer och konkurrensreglernas tillämpning på lufttransportområdet.

Omröstningarna i kommittéerna kommer att äga rum utan de schweiziska företrädarnas närvaro.

Vad gäller övriga kommittéer för områden som omfattas av dessa avtal och på vilka Schweiz antingen har införlivat gemenskapens regelverk eller tillämpar likvärdiga bestämmelser, kommer kommissionen att samråda med experter från Schweiz enligt förfarandet i artikel 100 i EES-avtalet.

FÖRKLARING AV SCHWEIZ

om utnyttjande av kvoter (40 ton)

Schweiz förklarar att högst 50 % av de i artikel 8 i avtalet avsedda kvoterna för schweiziska fordon vars totalvikt vid maxlast inte överskrider 40 ton kommer att utnyttjas för transporter i samband med import, export och transitering.

FÖRKLARING AV EG

om utnyttjande av kvoter (40 ton)

Gemenskapen förklarar att den, enligt rådande uppskattningar, bedömer att omkring 50 % av dess kvoter enligt artikel 8 kommer att utnyttjas för bilaterala transporter.

FÖRKLARING AV SCHWEIZ

om artikel 40.4

Schweiz förklarar, i fråga om tillämpningen av de avgifter som avses i artikel 40.4 i avtalet, att landet kommer att fastställa de faktiska tillämpliga avgifterna före öppnandet av den första tunneln eller före den 1 januari 2008, beroende på vilket som infaller först, på en nivå som ligger under det maximala belopp som tillåts enligt denna bestämmelse. Schweiz har enligt dessa tidsplaner för avsikt att fastställa nivåerna för 2005, 2006 och 2007 till i genomsnitt 292,50 CHF och högst 350 CHF.

FÖRKLARING AV SCHWEIZ

om förenkling av tullformaliteterna (artikel 43.1)

För att underlätta tullklarering vid gränsövergångar mellan Europeiska unionen och Schweiz åtar sig Schweiz att vidta följande åtgärder, som kommer att fastställas med prioritet under 1999 av den gemensamma kommitté som inrättats enligt 1992 års avtal:

— Att i samarbete med tullkontoren i grannländerna säkerställa att tullkontoren vid de viktigaste gränsövergångarna är öppna tillräckligt längre för att tunga nyttofordon skall kunna påbörja färden genom Schweiz så snart förbudet mot nattkörning upphör eller fortsätta färden ända tills förbudet börjar gälla. Vid behov kan en ytterligare avgift som återspeglar tilläggskostnaderna uppbäras i detta syfte. Den bör dock inte överskrida 8 CHF.

— Att i samarbete med grannländernas tullmyndigheter före den 1 januari 2000 uppnå, och därefter bibehålla, en tullklareringstid för tunga nyttofordon på 30 minuter vid varje gränsövergång mellan Schweiz och unionen (räknat från ankomsten till det första tullkontoret till klareringen vid det andra).

( 1 ) Gränsområdet definieras i bilaga 4 till protokollet till den gemensamma kommitténs femte möte inom ramen för 1992 års avtal. Detta möte hölls i Bryssel den 2 april 1998. Normalt sett avses ett område med en radie på 10 km runt gränskontoret.

( 2 ) Gränsområdet definieras i bilaga 4 till protokollet till den gemensamma kommitténs femte möte inom ramen för 1992 års avtal. Detta möte hölls i Bryssel den 2 april 1998. Normalt sett avses ett område med en radie på 10 km runt gränskontoret.

( 3 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2121/98 av den 2 oktober 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordningar (EEG) nr 684/92 och (EG) nr 12/98 beträffande transportdokument för persontransporter med buss (EGT L 268, 3.10.1998, s. 10).

( 4 ) RS/SR/744.11.

Top

Choose the experimental features you want to try