Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 02000L0031-20240217

    Consolidated text: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel)

    Access initial legal act
    (

    Legal status of the document In force

    )

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2000/31/2024-02-17

    02000L0031 — SV — 17.02.2024 — 001.001

    Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

    ►B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/31/EG

    av den 8 juni 2000

    om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)

    (EGT L 178 17.7.2000, s. 1)

    Ändrat genom:

     

     

    Officiella tidningen

      nr

    sida

    datum

    ►M1

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022

      L 277

    1

    27.10.2022



    ▼B

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/31/EG

    av den 8 juni 2000

    om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)



    KAPITEL I

    ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

    Artikel 1

    Mål och tillämpningsområde

    1.  
    Syftet med detta direktiv är att bidra till att den inre marknaden fungerar väl genom att säkerställa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster mellan medlemsstaterna.
    2.  
    Genom detta direktiv tillnärmas, i den mån det krävs för att nå det mål som avses i punkt 1, vissa nationella bestämmelse om informationssamhällets tjänster som rör den inre marknaden, tjänsteleverantörers etablering, kommersiella meddelanden, avtal slutna på elektronisk väg, mellanhänders ansvar, uppförandekoder, utomrättslig lösning av tvister, möjlighet att föra talan inför domstol samt samarbete mellan medlemsstaterna.
    3.  
    Detta direktiv kompletterar den gemenskapsrätt som är tillämplig på informationssamhällets tjänster, utan att det påverkar nivån på skyddet av i synnerhet folkhälsan och konsumentintressena såsom de fastställs i gemenskapsrättsakter och nationell lagstiftning för genomförande av dessa, i den mån detta inte begränsar friheten att tillhandahålla informationssamhällets tjänster.
    4.  
    Genom detta direktiv införs inte några nya regler om internationell privaträtt, och inte heller berörs domstolars behörighet.
    5.  

    Detta direktiv skall inte tillämpas på

    a) 

    beskattning,

    b) 

    frågor beträffande informationssamhällets tjänster som omfattas av direktiv 95/46/EG och direktiv 97/66/EG,

    c) 

    frågor som rör avtal eller förfaranden som regleras av lagstiftning som rör karteller,

    d) 

    följande verksamhet inom informationssamhällets tjänster:

    — 
    Verksamhet som omfattar notariatfunktion eller likvärdiga yrken i den mån den har ett direkt och särskilt samband med offentlig myndighetsutövning.
    — 
    Företrädande och försvar av en klient inför domstol.
    — 
    Spelverksamhet som innebär att penningsvärden satsas på hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar.
    6.  
    Detta direktiv påverkar inte åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå, med beaktande av gemenskapsrätten, för att främja kulturell och språklig mångfald och säkerställa försvaret av pluralism.

    Artikel 2

    Definitioner

    I detta direktiv avses med

    a)

    informationssamhällets tjänster : tjänster i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG, ändrat genom direktiv 98/48/EG,

    b)

    tjänsteleverantör : varje fysisk eller juridisk person som tillhandahåller någon av informationssamhällets tjänster,

    c)

    etablerad tjänsteleverantör : en tjänsteleverantör som utövar näringsverksamhet med hjälp av ett fast driftställe under obestämd tid. Förekomsten och användningen av teknisk utrustning och teknik för att tillhandahålla tjänsten innebär inte i sig att tjänsteleverantören är etablerad,

    d)

    tjänstemottagare : varje fysisk eller juridisk person som av yrkesmässiga eller andra skäl använder någon av informationssamhällets tjänster, i synnerhet för att efterforska information eller göra den tillgänglig,

    e)

    konsument : varje fysisk person som agerar utanför ramen för sin handels-, närings- eller yrkesverksamhet,

    f)

    		 kommersiellt meddelande

    :

    varje form av meddelande som syftar till att direkt eller indirekt främja varor eller tjänster från ett företag, en organisation eller en person som bedriver handels-, industri- eller hantverksverksamhet, eller utövar reglerad yrkesverksamhet, eller till att direkt eller indirekt främja ovan nämnda företags, organisationers eller personers anseende. Följande utgör i sig inte kommersiella meddelanden:

    — 
    Information som krävs för att direkt nå företaget, organisationen eller personen, exempelvis domännamn eller en e-postadress.
    — 
    Meddelanden rörande företagets, organisationens eller personens varor, tjänster eller anseende som utarbetats oberoende av detta eller denna, i synnerhet när det har skett utan ekonomisk ersättning.

    g)

    reglerad yrkesverksamhet : varje yrkesverksamhet i den mening som avses i antingen artikel 1 d i rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier ( 1 ), eller enligt artikel 1 f i rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG ( 2 )

    h)

    		 det samordnade området

    :

    de krav som har fastställts i medlemsstaternas rättssystem och som är tillämpliga på tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster eller på informationssamhällets tjänster, oberoende av om de är av allmän natur eller särskilt utformade för dem.

    i) 

    Det samordnade området gäller de krav som tjänsteleverantören måste uppfylla när det gäller

    — 
    startande av verksamhet som gäller någon av informationssamhällets tjänster, såsom krav i fråga om behörighet, tillstånd eller anmälningar,
    — 
    utövande av verksamhet som gäller någon av informationssamhällets tjänster, såsom krav i fråga om tjänsteleverantörens beteende, kvaliteten på eller innehållet i tjänster, inbegripet sådana krav som är tillämpliga på reklam och avtal, eller krav som gäller tjänsteleverantörens ansvar.
    ii) 

    Det samordnade området omfattar inte krav såsom

    — 
    krav som är tillämpliga på varor som sådana,
    — 
    krav som är tillämpliga på leverans av varor,
    — 
    krav som är tillämpliga på tjänster som inte tillhandahållits på elektronisk väg.

    Artikel 3

    Den inre marknaden

    1.  
    Varje medlemsstat skall se till att de av informationssamhällets tjänster som en på dess territorium etablerad tjänsteleverantör tillhandahåller överensstämmer med de nationella bestämmelser som är tillämpliga i denna medlemsstat och som omfattas av det samordnade området.
    2.  
    Medlemsstaterna får inte av skäl som omfattas av det samordnade området begränsa den fria rörligheten för de av informationssamhällets tjänster som har ursprung i en annan medlemsstat.
    3.  
    Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga på de områden som anges i bilagan.
    4.  

    Medlemsstaterna får vidta åtgärder för undantag från punkt 2 när det gäller någon av informationssamhällets tjänster om följande villkor uppfylls:

    a) 

    Åtgärderna skall

    i) 

    vara nödvändiga av någon av följande anledningar:

    — 
    den allmänna ordningen, i synnerhet förebyggande, utredning, upptäckt och åtal av brott, inbegripet skydd av minderåriga och bekämpning av hets mot personer på grund av ras, kön, religion eller nationalitet samt kränkningar av enskilda personers mänskliga värdighet,
    — 
    skydd av folkhälsan,
    — 
    allmän säkerhet, inbegripet skydd av nationell säkerhet och försvar,
    — 
    skydd av konsumenter, inbegripet investerare,
    ii) 

    vidtas med avseende på någon av informationssamhällets tjänster som är till förfång för de mål som avses i punkt i eller utgör en allvarlig risk för att dessa mål inte uppnås,

    iii) 

    vara proportionerliga i förhållande till dessa mål.

    b) 

    Innan ifrågavarande åtgärder vidtas och utan det påverkar domstolsförfaranden, inbegripet förberedande förhandlingar och åtgärder som vidtas inom ramen för en brottsutredning, skall medlemsstaten

    — 
    ha uppmanat den medlemsstat som avses i punkt 1 att vidta åtgärder, varpå denna senare medlemsstat inte vidtagit några åtgärder eller endast vidtagit otillräckliga åtgärder,
    — 
    ha anmält till kommissionen och till den medlemsstat som avses i punkt 1 sin avsikt att vidta sådana åtgärder.
    5.  
    Medlemsstaterna kan i brådskande fall göra undantag från de villkor som anges i punkt 4 b. I sådana fall skall åtgärderna snarast möjligt anmälas till kommissionen och till den medlemsstat som avses i punkt 1 med uppgift om varför medlemsstaten bedömer fallet vara brådskande.
    6.  
    Utan att åsidosätta medlemsstaternas möjlighet att vidta och fullfölja ifrågavarande åtgärder skall kommissionen snarast möjligt undersöka huruvida de anmälda åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. Om den kommer fram till att åtgärden är oförenlig med gemenskapsrätten skall kommissionen uppmana medlemsstaten i fråga att avhålla sig från att vidta de planerade åtgärderna eller skyndsamt avbryta vidtagna åtgärder.

    KAPITEL II

    PRINCIPER

    Avsnitt 1:

    Krav angående etablering och information

    Artikel 4

    Princip om att utesluta förhandstillstånd

    1.  
    Medlemsstaterna skall säkerställa att start och bedrivande av verksamhet som leverantör av informationssamhällets tjänster inte underkastas bestämmelser om förhandstillstånd eller andra krav som har motsvarande effekt.
    2.  
    Punkt 1 påverkar inte tillämpningen av system för tillstånd som inte särskilt och uteslutande avser informationssamhällets tjänster, eller som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13/EG av den 10 april 1997 om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänsteområdet ( 3 )

    Artikel 5

    Allmän information som skall lämnas

    1.  

    Förutom de övriga informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten, skall medlemsstaterna säkerställa att tjänsteleverantören tillser att det för tjänstemottagaren och de behöriga myndigheterna skall vara möjligt att enkelt, direkt och stadigvarande ha tillgång till åtminstone följande information:

    a) 

    Tjänsteleverantörens namn.

    b) 

    Den geografiska adress där tjänsteleverantören är etablerad.

    c) 

    Uppgifter om tjänsteleverantören, inbegripet hans e-postadress, vilket gör det möjligt för honom att snabbt bli kontaktad och nådd på ett direkt och effektivt sätt.

    d) 

    Om tjänsteleverantören är registrerad i ett handelsregister eller liknande offentligt register, det register i vilket han är registrerad och hans registreringsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter i detta register.

    e) 

    Om verksamheten kräver tillstånd, uppgifter om den berörda tillsynsmyndigheten.

    f) 

    Beträffande reglerad yrkesverksamhet:

    — 
    Den yrkesorganisation eller liknande institution hos vilken tjänsteleverantören är registrerad.
    — 
    Yrkestitel och den medlemsstat där titeln har utfärdats.
    — 
    En hänvisning till de bestämmelser som är tillämpliga på yrkesverksamheten i etableringsmedlemsstaten och sättet att få tillgång till dem.
    g) 

    I de fall där tjänsteleverantören bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet, det identifieringsnummer som avses i artikel 22.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ( 4 ).

    2.  
    Förutom de övriga informationskrav som föreskrivs i gemenskapsrätten skall medlemsstaterna i de fall då informationssamhällets tjänster anger priser åtminstone säkerställa att dessa klart och otvetydigt anges och att det särskilt anges om de inbegriper skatt och leveranskostnader.

    Avsnitt 1:

    Kommersiella meddelanden

    Artikel 6

    Information som skall lämnas

    Förutom de övriga informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten skall medlemsstaterna se till att kommersiella meddelanden som ingår i eller utgör någon av informationssamhällets tjänster åtminstone uppfyller följande villkor:

    a) 

    Det kommersiella meddelandet skall vara klart identifierbart som sådant.

    b) 

    Den fysiska eller juridiska person för vars räkning det kommersiella meddelandet sänds skall vara klart identifierbar.

    c) 

    Säljfrämjande erbjudanden, såsom rabatter, premier och gåvor, när sådana är tillåtna i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad, skall vara klart identifierbara som sådana, och villkoren för att utnyttja dem skall vara lätt tillgängliga och framställas klart och otvetydigt.

    d) 

    Säljfrämjande tävlingar eller spel, skall, när sådana är tillåtna i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad, vara klart identifierbara som sådana, och villkoren för deltagande i dem skall vara lätt tillgängliga och framställas klart och otvetydigt.

    Artikel 7

    Icke begärda kommersiella meddelanden

    1.  
    Förutom de övriga krav som fastställs i gemenskapsrätten skall de medlemsstater som tillåter icke begärda kommersiella meddelanden per e-post säkerställa att sådana kommersiella meddelanden från en tjänsteleverantör som är etablerad på deras territorium är klart och otvetydigt identifierbara som sådana, så snart som mottagaren tar emot dem.
    2.  
    Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar tillämningen av direktiv 97/7/EG och direktiv 97/66/EG, vidta åtgärder för att se till att tjänsteleverantörer som sänder icke begärda kommersiella meddelanden per e-post regelbundet konsulterar och respekterar de ”opt-out”-register där fysiska personer som inte önskar erhålla sådana kommersiella meddelanden kan registrera sig.

    Artikel 8

    Reglerad yrkesverksamhet

    1.  
    Medlemsstaterna skall se till att användningen av kommersiella meddelanden som ingår i eller utgör en av informationssamhällets tjänster som tillhandahålls av en utövare av en reglerad yrkesverksamhet är tillåten, förutsatt att de yrkesetiska reglerna följs, särskilt beträffande yrkesverksamhetens oberoende, värdighet och heder samt tystnadsplikt och ärlighet gentemot kunder och andra utövare av yrket.
    2.  
    Utan att det påverkar yrkeskårers och yrkessammanslutningars självständighet skall medlemsstaterna och kommissionen uppmuntra yrkeskårer och yrkessammanslutningar att utarbeta uppförandekoder på gemenskapsnivå för att bestämma vilken information som får lämnas för kommersiella meddelanden i enlighet med de regler som avses i punkt 1.
    3.  
    Vid utarbetandet av förslag till gemenskapsinitiativ som kan bli nödvändiga för att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl när det gäller den information som avses i punkt 2, skall kommissionen ta vederbörlig hänsyn till de uppförandekoder som gäller på gemenskapsnivå och fatta beslut i nära samarbete med relevanta yrkessammanslutningar och yrkeskårer.
    4.  
    Detta direktiv skall tillämpas utöver gemenskapens direktiv om tillträde till och utövande av verksamhet inom reglerad yrkesverksamhet.

    Avsnitt 3:

    Avtal som ingås på elektronik väg

    Artikel 9

    Behandling av avtal

    1.  
    Medlemsstaterna skall se till att deras rättssystem tillåter att avtal ingås på elektronik väg. Medlemsstaterna skall särskilt se till att de rättsliga krav som är tillämpliga på avtalsprocessen varken skapar hinder för användningen av avtal på elektronisk väg eller medför att sådana avtal frånkänns rättslig verkan och giltighet på grund av att de kommit till stånd på elektronisk väg.
    2.  

    Medlemsstaterna får föreskriva att punkt 1 inte är tillämplig på alla eller vissa avtal inom någon av följande kategorier:

    a) 

    Avtal som skapar eller överför rättigheter när det gäller fast egendom med undantag för hyresavtal.

    b) 

    Avtal som enligt lag kräver att domstolar, myndigheter eller yrken som inbegriper myndighetsutövning involveras.

    c) 

    Borgensavtal och andra säkerheter som tillhandahållits av personer som agerar utanför ramen för närings- eller yrkesverksamhet.

    d) 

    Avtal som omfattas av familjerättsliga eller successionsrättsliga bestämmelser.

    3.  
    Medlemsstaterna skall för kommissionen uppge de kategorier som avses i punkt 2 på vika de inte tillämpar punkt 1. Medlemsstaterna skall vart femte år till kommissionen översända en rapport om tillämpningen av punkt 2 och förklara skälen till varför de anser det nödvändigt att behålla den kategori som avses i punkt 2 b på vilka de inte tillämpar punkt 1.

    Artikel 10

    Information som skall lämnas

    1.  

    Förutom de informationskrav som fastställs i gemenskapsrätten skall medlemsstaterna, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, se till att åtminstone följande information lämnas av tjänsteleverantören på ett klart, begripligt och otvetydigt sätt och innan beställningen har gjorts av tjänstemottagaren:

    a) 

    De olika tekniska steg som skall genomföras för att ingå avtalet.

    b) 

    Huruvida avtalet kommer att arkiveras av tjänsteleverantören eller inte och om det kommer att hållas tillgängligt.

    c) 

    De tekniska möjligheterna att upptäcka och rätta till inmatningsfel innan beställningen görs.

    d) 

    De språk som står till buds för att ingå avtalet.

    2.  
    Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att tjänsteleverantören anger vilka uppförandekoder han är ansluten till samt information om hur dessa uppförandekoder går att få fram elektroniskt.
    3.  
    Avtalsvillkoren och de allmänna villkor som ges till tjänstemottagaren måste görs tillgängliga på ett sätt som gör det möjligt för mottagaren att spara och återge dem.
    4.  
    Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på avtal som har ingåtts enbart genom utväxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden.

    Artikel 11

    Beställning

    1.  

    Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att när en tjänstemottagare gör sin beställning med hjälp av tekniska hjälpmedel följande principer gäller:

    — 
    Tjänsteleverantören måste bekräfta mottagandet av mottagarens order utan onödigt dröjsmål och på elektronisk väg.
    — 
    Beställningen och mottagningsbekräftelsen anses vara mottagna när de parter till vilka de är ställda har tillgång till dem.
    2.  
    Medlemsstaterna skall se till, utom när parter som inte är konsumenter har kommit överens om något annat, att tjänsteleverantören ställer lämpliga, effektiva och tillgängliga tekniska hjälpmedel till förfogande för tjänstemottagaren så att denne kan upptäcka och rätta till sina inmatningsfel innan beställningen görs.
    3.  
    Punkt 1 första strecksatsen och punkt 2 skall inte tillämpas på avtal som har ingåtts enbart genom utväxling av e-post eller motsvarande personliga meddelanden.

    Avsnitt 4:

    Tjänstelevererande mellanhänders ansvar

    ▼M1 —————

    ▼B

    KAPITEL III

    GENOMFÖRANDE

    Artikel 16

    Uppförandekoder

    1.  

    Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra

    a) 

    att handels-, yrkes- och konsumentorganisationer eller motsvarande sammanslutningar utarbetar uppförandekoder på gemenskapsnivå avsedda att bidra till att artiklarna 5-15 genomförs ordentligt,

    b) 

    att utkast till uppförandekoder på nationell nivå eller gemenskapsnivå frivilligt översänds till kommissionen,

    c) 

    att uppförandekoderna finns tillgängliga på elektronisk väg på gemenskapens språk,

    d) 

    att handels-, yrkes- och konsumentorganisationer eller sammanslutningar underrättar medlemsstaterna och kommissionen om utvärderingar av tillämpningen av deras uppförandekoder och deras inverkan på rutiner, seder och bruk inom den elektroniska handeln,

    e) 

    att uppförandekoder utarbetas för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten.

    2.  
    Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra sammanslutningar och organisationer som företräder konsumenterna att delta i utarbetandet och genomförandet av de uppförandekoder som påverkar deras intressen och som utarbetats i enlighet med punkt 1 a. I förekommande fall skall samråd ske med sammanslutningar som företräder synskadade och personer med funktionshinder för att beakta deras särskilda intressen.

    Artikel 17

    Utomrättslig lösning av tvister

    1.  
    Medlemsstaterna skall se till att deras lagstiftning vid tvister mellan en leverantör av en informationssamhällets tjänst och en tjänstemottagare inte hindrar användningen av metoder som är tillgängliga enligt nationell lag för en utomrättslig lösning av tvister, bland annat med hjälp av lämpliga elektroniska medel.
    2.  
    Medlemsstaterna skall uppmuntra organ för utomrättslig lösning av framför allt konsumenttvister att agera på ett sätt som ger de berörda parterna adekvata garantier när det gäller förfarandet.
    3.  
    Medlemsstaterna skall uppmuntra organ för utomrättslig tvistlösning att underrätta kommissionen om de viktiga beslut de fattar rörande informationssamhällets tjänster och lämna andra uppgifter om rutiner, seder och bruk som rör den elektroniska handeln.

    Artikel 18

    Talan inför domstol

    1.  
    Medlemsstaterna skall se till att de möjligheter att föra talan inför domstol som är tillgängliga enligt nationell lagstiftning om informationssamhällets tjänster gör det möjligt att snabbt vidta åtgärder, även interimistiska sådana, i syfte att avbryta den påstådda överträdelsen och hindra ytterligare skada av berörda intressen.
    2.  

    I bilagan till direktiv 98/27/EG skall följande läggas till:

    ”11. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt den elektroniska handeln, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).”

    Artikel 19

    Samarbete

    1.  
    Medlemsstaterna skall ha adekvata medel för tillsyn och utredning som är nödvändiga för att effektivt kunna genomföra detta direktiv och skall se till att tjänsteleverantörerna förser dem med de uppgifter som krävs.
    2.  
    Medlemsstaterna skall samarbeta med andra medlemsstater. De skall i detta syfte utse en eller flera kontaktpunkter vilkas adress och telefonnummer skall meddelas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen.
    3.  
    Medlemsstaterna skall så fort som möjligt och i överensstämmelse med nationell rätt lämna den hjälp och de uppgifter som en annan medlemsstat eller kommissionen begär, inbegripet på lämplig elektronisk väg.
    4.  

    Medlemsstaterna skall inrätta kontaktpunkter som kan nås åtminstone på elektronisk väg och dit mottagarna och tjänsteleverantörerna kan vända sig för att

    a) 

    få allmän information om avtalsrättsliga rättigheter och skyldigheter samt om de mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga vid tvister, inbegripet praktiska aspekter på användningen av sådana mekanismer,

    b) 

    få adress och telefonnummer till de myndigheter, sammanslutningar eller organisationer där de kan få ytterligare upplysningar eller praktisk hjälp.

    5.  
    Medlemsstaterna skall uppmuntra att kommissionen underrättas om viktiga domstolsavgöranden och myndighetsbeslut som fattas inom deras territorium i fråga om tvister som rör informationssamhällets tjänster samt om rutiner, seder och bruk som rör den elektroniska handeln. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om dessa beslut och avgöranden.

    Artikel 20

    Påföljder

    Medlemsstaterna skall bestämma de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas med tillämpning av detta direktiv, och skall vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att dessa bestämmelser efterlevs. Påföljderna skall vara verkningsfulla, proportionerliga och avskräckande.

    KAPITEL IV

    SLUTBESTÄMMELSER

    Artikel 21

    Översyn

    1.  
    Före den 17 juli 2003 och därefter vartannat år, skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv, i förekommande fall åtföljd av förslag som syftar till att anpassa det till den rättsliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen inom området för informationssamhällets tjänster, särskilt med avseende på brottsförebyggande verksamhet, skyddet av minderåriga, konsumentskyddet och en väl fungerande inre marknad.
    2.  
    I denna rapport skall det undersökas om det krävs en anpassning av detta direktiv och i synnerhet om det är nödvändigt med förslag om ansvaret för leverantörer av hyperlänkar och sökverktyg, förfaranden för ”meddelanden och anteckningar” och ansvarsfördelning efter det att innehållet utnyttjats. I rapporten skall också behovet av ytterligare villkor för att bevilja det undantag från ansvar som föreskrivs i artiklarna 12 och 13 analyseras mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, samt möjligheten att tillämpa den inre marknadens principer på icke begärda kommersiella meddelanden via e-post.

    Artikel 22

    Genomförande

    1.  
    Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 17 januari 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
    2.  
    När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

    Artikel 23

    Ikraftträdande

    Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

    Artikel 24

    Adressater

    Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.



    BILAGA

    UNDANTAG FRÅN ARTIKEL 3

    Som anges i artikel 3.3 är artikel 3.1 och 3.2 inte tillämplig på följande:

    — 
    Upphovsrätt, närstående rättigheter samt rättigheter som avses i direktiv 87/54/EEG ( 5 ) och i direktiv 96/9/EG ( 6 ) samt industriellt rättsskydd.
    — 
    Utgivning av elektroniska pengar av institut på vilka medlemsstaterna tillämpar ett av de undantag som anges i artikel 8.1 i direktiv 2000/46/EG ( 7 ).
    — 
    Artikel 44.2 i direktiv 85/611/EEG ( 8 ).
    — 
    Artikel 30 och avdelning IV i direktiv 92/49/EEG ( 9 ), avsnitt IV i direktiv 92/96/EEG ( 10 ), artiklarna 7 och 8 i direktiv 88/357/EEG ( 11 ) samt artikel 4 i direktiv 90/619/EEG ( 12 );
    — 
    Parternas frihet att välja vilken lagstiftning som skall tillämpas på deras avtal.
    — 
    Avtalsförpliktelser vid konsumentavtal.
    — 
    Formell giltighet för avtal som skapar eller överför rättigheter i fast egendom där sådana avtal är föremål för tvingande formella krav i lagstiftningen i den medlemsstat där den fasta egendomen befinner sig.
    — 
    Frågan om icke begärda kommersiella meddelanden per e-post är tillåtliga.


    ( 1 )  EGT L 19, 24.1.1989, s. 16.

    ( 2 )  EGT L 209, 24.7.1992, s. 25. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 97/38/EG (EGT L 184, 12.7.1997, s. 31).

    ( 3 )  EGT L 117, 7.5.1997, s. 15.

    ( 4 )  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/85/EG (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34).

    ( 5 )  EGT L 24, 27.1.1987, s. 36.

    ( 6 )  EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.

    ( 7 ) Ännu ej offentliggjort i EGT.

    ( 8 )  EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG (EGT L 168, 18.7.1995, s. 7).

    ( 9 )  EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.

    ( 10 )  EGT L 360, 9.12.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.

    ( 11 )  EGT L 172, 4.7.1988, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/49/EG.

    ( 12 )  EGT L 330, 29.11.1990, s. 50. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/96/EG.

    Top