This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 01998L0070-20181224
Directive 98/70/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 1998 relating to the quality of petrol and diesel fuels and amending Council Directive 93/12/EEC
Consolidated text: Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG
Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG
01998L0070 — SV — 24.12.2018 — 008.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350 28.12.1998, s. 58) |
Ändrat genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2000/71/EG Text av betydelse för EES av den 7 november 2000 |
L 287 |
46 |
14.11.2000 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/17/EG Text av betydelse för EES av den 3 mars 2003 |
L 76 |
10 |
22.3.2003 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003 |
L 284 |
1 |
31.10.2003 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/30/EG Text av betydelse för EES av den 23 april 2009 |
L 140 |
88 |
5.6.2009 |
|
|
L 147 |
15 |
2.6.2011 |
||
|
KOMMISSIONENS DIREKTIV 2014/77/EU Text av betydelse för EES av den 10 juni 2014 |
L 170 |
62 |
11.6.2014 |
|
|
L 239 |
1 |
15.9.2015 |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 |
L 328 |
1 |
21.12.2018 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/70/EG
av den 13 oktober 1998
om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG
Artikel 1
Tillämpningsområde
I detta direktiv fastställs för vägfordon och mobila maskiner som inte är avsedda för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar när de inte är till sjöss), jordbruks- och skogsbrukstraktorer samt fritidsbåtar när de inte är till sjöss
a) hälso- och miljöbaserade tekniska specifikationer för bränslen som är avsedda för motorer med styrd tändning och med kompressionständning, med beaktande av de tekniska kraven på sådana motorer, och
b) ett mål för minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
1. bensin: alla flyktiga mineraloljor som är avsedda för användning i förbränningsmotorer med styrd tändning för framdrivning av fordon och som omfattas av KN-numren 2710 11 41 , 2710 11 45 , 2710 11 49 , 2710 11 51 och 2710 11 59 . ( 1 )
2. dieselbränslen: gasoljor som omfattas av KN-nummer 2710 19 41 (1) och som används för de motordrivna fordon som avses i direktiv 70/220/EEG och direktiv 88/77/EEG.
3. gasoljor avsedda att användas i mobila maskiner som inte används för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar) och i jord- och skogsbruksmaskiner samt fritidsbåtar: alla petroleumbaserade flytande bränslen som omfattas av KN-nummer 2710 19 41 och 2710 19 45 ( 2 ) och är avsedda att användas i de motorer med kompressionständning som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG ( 3 ), 97/68/EG ( 4 ) och 2000/25/EG ( 5 ).
4. yttersta randområden: för Frankrikes del de franska utomeuropeiska länderna och territorierna, för Portugals del Azorerna och Madeira och för Spaniens del Kanarieöarna.
5. medlemsstater med låga lufttemperaturer sommartid: Danmark, Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Sverige och Förenade kungariket.
6. växthusgasutsläpp under hela livscykeln: alla nettoutsläpp av CO2, CH4 och N2O som är att hänföra till bränslet (inklusive alla dess blandningskomponenter) eller till den energi som levererats. Detta inkluderar alla relevanta faser från extraktion eller odling inklusive ändrad markanvändning, transport och distribution, bearbetning och förbränning, oavsett var sådana utsläpp inträffar.
7. växthusgasutsläpp per energienhet: totala massan växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter som har samband med bränslet eller den energi som levererats, delat med bränslets eller den levererade energins totala energiinnehåll (för bränsle uttryckt som dess låga värmevärde).
8. leverantör: en enhet som ansvarar för överföring av bränsle eller energi genom en punkt för punktskatteuppbörd, eller, om ingen punktskatt ska uppbäras, vilken som helst annan relevant enhet som utsetts av en medlemsstat.
9. biodrivmedel: samma innebörd som i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( 6 ).
10. förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung: flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transport.
11. stärkelserika grödor: grödor, framför allt spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro).
12. biodrivmedel som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning: biodrivmedel vars råvaror för framställningen har producerats inom system som minskar förflyttningar av produktion i andra syften än framställning av biodrivmedel och som producerats i överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel i artikel 7b.
13. restprodukt från bearbetning: ett ämne som inte är den eller de slutprodukter som produktionsprocessen direkt söker att producera; den är inte huvudsyftet med produktionsprocessen och processen har inte avsiktligt ändrats för att producera den.
14. restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk: restprodukter som direkt genereras inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk; restprodukter från relaterad industri eller bearbetning inbegrips inte.
▼M4 —————
Artikel 3
Bensin
1. Senast den 1 januari 2000 skall medlemsstaterna förbjuda försäljning av blyhaltig bensin inom sitt territorium.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att bensin kan saluföras inom deras territorium endast om den uppfyller miljöspecifikationerna i bilaga I.
Medlemsstaterna får emellertid för de yttersta randområdena utfärda särskilda bestämmelser om införande av bensin med en högsta svavelhalt av 10 mg/kg. Medlemsstater som använder sig av denna bestämmelse ska underrätta kommissionen om detta.
3. Medlemsstaterna ska kräva att det på marknaden släpps ut bensin med en högsta syrehalt av 2,7 % och en högsta etanolhalt av 5 % fram till 2013, och får kräva att sådan bensin släpps ut på marknaden under längre tid om de anser detta nödvändigt. De ska se till att konsumenterna får lämplig information om andelen biodrivmedel i bensin och framför allt om lämplig användning av olika bensinblandningar.
4. Medlemsstater med låga sommartemperaturer får, med förbehåll för punkt 5, tillåta att bensin med ett högsta ångtryck av 70 kPa släpps ut på marknaden under sommarperioden.
Medlemsstater som inte omfattas av undantaget i första stycket får, med förbehåll för punkt 5, tillåta att bensin som innehåller etanol med ett högsta ångtryck av 60 kPa, plus det tillåtna undantaget för ångtryck enligt bilaga III, släpps ut på marknaden under sommarperioden, förutsatt att den använda etanolen är ett biodrivmedel.
5. Medlemsstater som vill tillämpa någotdera av undantagen i punkt 4 ska underrätta kommissionen om detta och lämna all relevant information. Kommissionen ska bedöma huruvida undantaget är önskvärt och hur länge det i så fall ska gälla, med beaktande av
a) de socioekonomiska problem som undviks genom det högre ångtrycket, inklusive tidsbegränsade tekniska anpassningsbehov, och
b) de miljö- eller hälsomässiga konsekvenserna av det högre ångtrycket och framför allt följderna för efterlevnaden av gemenskapens lagstiftning om luftkvalitet, såväl i den berörda medlemsstaten som i övriga medlemsstater.
Om kommissionens bedömning visar att undantaget kommer att leda till bristande efterlevnad av gemenskapens lagstiftning om luftkvalitet eller luftföroreningar, inklusive tillämpliga gränsvärden och utsläppstak, ska ansökan avslås. Kommissionen ska även beakta tillämpliga målvärden.
Om kommissionen inte har framfört några invändningar inom sex månader efter det att all relevant information inkommit får medlemsstaten börja tillämpa undantaget.
6. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna även fortsättningsvis tillåta försäljning av små mängder blyhaltig bensin med en blyhalt på högst 0,15 g/l med högst 0,03 % av den totala försäljningen, för användning i äldre fordon av karakteristiskt slag och för distribution genom särskilda intressegrupper.
▼M4 —————
Artikel 4
Dieselbränsle
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att dieselbränslen kan släppas ut på marknaden inom deras territorium endast om de uppfyller specifikationerna i bilaga II.
Trots kraven i bilaga II får medlemsstaterna tillåta att diesel med en halt av fettsyrametylester (Fame) på över 7 % släpps ut på marknaden.
Medlemsstaterna ska se till att konsumenterna får lämplig information om andelen biodrivmedel i dieselbränslen, särskilt om halten av Fame.
2. Medlemsstaterna ska se till att gasoljor som är avsedda att användas i mobila maskiner som inte används för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar), i jord- och skogsbruksmaskiner och i fritidsbåtar senast den 1 januari 2008 får släppas ut på marknaden inom deras territorium endast om dessa gasoljor har ett svavelinnehåll på högst 1 000 mg/kg. Från och med den 1 januari 2011 ska den högsta tillåtna svavelhalten i sådana gasoljor vara 10 mg/kg. Medlemsstaterna ska se till att andra flytande bränslen än sådana gasoljor får användas i fartyg på inre vattenvägar och i fritidsbåtar endast om bränslenas svavelhalt inte överstiger den högsta tillåtna svavelhalten i gasoljorna.
För att ta hänsyn till smärre föroreningar i leveranskedjan får dock medlemsstaterna från och med den 1 januari 2011 tillåta att gasoljor som är avsedda att användas i mobila maskiner som inte används för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar), och i jord- och skogsbruksmaskiner och fritidsbåtar har en svavelhalt på upp till 20 mg/kg vid den slutliga distributionen till slutanvändarna. Medlemsstaterna får fram till och med den 31 december 2011 även tillåta fortsatt utsläppande på marknaden av gasoljor med en svavelhalt på upp till 1 000 mg/kg, avsedda för järnvägsfordon och jord- och skogsbruksmaskiner, om de kan garantera att utsläppskontrollsystemens funktion inte kommer att äventyras.
3. Medlemsstaterna får för de yttersta randområdena utfärda särskilda bestämmelser om införande av dieselbränsle och gasoljor med en högsta svavelhalt av 10 mg/kg. Medlemsstater som använder sig av denna bestämmelse ska underrätta kommissionen om detta.
4. För medlemsstater med strängt vinterklimat får den maximala destillationspunkten på 65 % vid 250 °C för dieselbränslen och gasoljor ersättas med en maximal destillationspunkt på 10 % (volymprocent) vid 180 °C.
Artikel 5
Fri omsättning
Ingen medlemsstat får förbjuda, begränsa eller förhindra utsläppandet på marknaden av bränslen som uppfyller kraven i det här direktivet.
Artikel 6
Försäljning av bränslen med strängare miljöspecifikationer
1. Genom undantag från artiklarna 3, 4 och 5, och i enlighet med artikel 95.10 i fördraget, får en medlemsstat vidta åtgärder för att kräva att bränslen får saluföras inom bestämda områden inom dess territorium endast om den uppfyller strängare miljöspecifikationer än de som föreskrivs i detta direktiv i fråga om hela eller delar av fordonsparken för att skydda befolkningens hälsa i specifik tätbebyggelse eller miljön i ett visst ekologiskt eller miljömässigt känsligt område i den medlemsstaten, om luft eller grundvattenföroreningar utgör, eller rimligtvis kan förväntas utgöra, ett allvarligt och återkommande problem för människors hälsa eller för miljön.
2. En medlemsstat som önskar utnyttja ett undantag enligt punkt 1 skall i förväg förelägga kommissionen en begäran om detta tillsammans med en motivering. Motiveringen skall innefatta belägg för att undantaget är i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen och att det inte kommer att störa den fria rörligheten för personer och varor.
3. De berörda medlemsstaterna skall förse kommissionen med relevanta miljöuppgifter om den aktuella tätbebyggelsen eller det aktuella området och även om den inverkan på miljön som de föreslagna åtgärderna förutses ha.
4. Kommissionen skall utan dröjsmål överlämna dessa uppgifter till de övriga medlemsstaterna.
5. Medlemsstaterna får lämna synpunkter på begäran och åtföljande motivering senast två månader efter det att kommissionen har överlämnat uppgifterna.
6. Kommissionen skall fatta beslut om medlemsstaters begäran senast tre månader efter det att medlemsstaterna har lämnat sina synpunkter. Kommissionen skall beakta medlemsstaternas synpunkter och meddela dem sitt beslut samt samtidigt informera Europaparlamentet och rådet.
▼M2 —————
Artikel 7
Förändrad tillgång på råoljor
Om raffinaderierna i en medlemsstat på grund av en plötslig förändring av tillgången på råoljor eller petroleumprodukter till följd av exceptionella händelser får svårigheter att uppfylla kraven på bränslespecifikationer enligt artiklarna 3 och 4, skall medlemsstaten informera kommissionen om detta. Kommissionen får, efter att ha informerat de andra medlemsstaterna, tillåta högre gränsvärden i den medlemsstaten för en eller flera bränslekomponenter under en period på högst sex månader.
Kommissionen skall meddela medlemsstaterna och informera Europaparlamentet och rådet om sitt beslut.
En medlemsstat får hänskjuta kommissionens beslut till rådet senast en månad efter meddelandet.
Rådet får, med kvalificerad majoritet, fatta ett annat beslut senast en månad efter det att beslutet har hänskjutits till rådet.
Artikel 7a
Minskade växthusgasutsläpp
1. Medlemsstaterna ska utse den leverantör eller de leverantörer som ansvarar för övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp per energienhet under hela livscykeln från det bränsle eller den energi som levereras. Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av el avsedd för vägfordon kan välja att bidra till minskningskravet enligt punkt 2 om de kan visa att de på ett adekvat sätt kan mäta och övervaka den levererade elen till sådana fordon.
Medlemsstaterna får ge leverantörer av biodrivmedel för luftfarten möjlighet att välja om de vill bidra till den minskningsskyldighet som fastställs i punkt 2 i den här artikeln förutsatt att dessa biodrivmedel uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 7b.
Med verkan från och med den 1 januari 2011 ska leverantörerna årligen rapportera till den myndighet som utsetts av medlemsstaten om växthusgasintensiteten hos de bränslen och den energi som levererats inom varje medlemsstat, genom att tillhandahålla minst följande information:
a) Den totala volymen för varje typ av bränsle eller energi som levererats.
b) Växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln.
Medlemsstaterna ska se till att rapporterna blir granskade.
Kommissionen ska vid behov ta fram riktlinjer för genomförandet av denna punkt.
2. Medlemsstaterna ska ålägga leverantörerna att så gradvis som möjligt minska växthusgasutsläppen per energienhet från bränslen och energi under hela livscykeln med upp till 10 % fram till den 31 december 2020, jämfört med den lägsta standard för bränslen som anges i bilaga II till rådets direktiv (EU) 2015/652. Minskningen ska utgöras av följande:
a) 6 % senast den 31 december 2020. Medlemsstaterna får kräva att leverantörerna för att åstadkomma denna minskning ska uppnå ett etappmål på 2 % senast den 31 december 2014 och på 4 % senast den 31 december 2017.
b) Ett vägledande ytterligare mål, om inget annat följer av artikel 9.1 h, på 2 % fram till den 31 december 2020, vilket ska åstadkommas genom en av eller båda följande metoder:
i) Leverans av energi avsedd för transportändamål för användning i alla typer av vägfordon, mobila maskiner som inte är avsedda för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar), jord- och skogsbruksmaskiner och fritidsbåtar.
ii) Användning av varje slag av teknik (inklusive avskiljning och lagring av koldioxid) som kan bidra till att minska växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln från det bränsle eller den energi som levereras.
c) Ett vägledande ytterligare mål, om inget annat följer av artikel 9.1 i, på 2 % fram till den 31 december 2020, vilket ska åstadkommas genom användning av tillgodohavanden som förvärvas genom Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling på de villkor som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen ( 7 ), i syfte att få till stånd minskningar i bränsleleveranssektorn.
Medlemsstaterna får föreskriva att det största bidraget från biodrivmedel som producerats av spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor och av grödor som odlas som huvudgrödor för i första hand energiändamål på jordbruksmark för uppfyllandet av det mål som avses i första stycket i denna punkt, inte ska vara större än det största bidraget enligt artikel 3.4 d andra stycket i direktiv 2009/28/EG.
3. Växthusgasutsläpp under hela livscykeln från biodrivmedel ska beräknas i enlighet med artikel 7d. Växthusgasutsläpp under hela livscykeln från andra bränslen och från energi ska beräknas enligt en metod som fastställs i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.
4. Medlemsstaterna ska se till att en grupp leverantörer kan välja att uppfylla minskningskraven enligt punkt 2 gemensamt. I sådana fall ska de anses vara en enda leverantör för de syften som anges i punkt 2.
5. Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att fastställa ingående bestämmelser för att medlemsstaterna enhetligt ska genomföra punkt 4 i den här artikeln.
6. Kommissionen ska ges befogenhet att senast den 31 december 2017 anta delegerade akter för att fastställa normalvärden för växthusgasutsläpp, om sådana värden inte redan har fastställts före den 5 oktober 2015, avseende
a) förnybara flytande och gasformiga transportdrivmedel av icke-biologiskt ursprung,
b) avskiljning och användning av koldioxid för transportändamål.
7. Inom den rapportering som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna se till att drivmedelsleverantörerna årligen rapporterar till den myndighet som utsetts av medlemsstaten om produktionskedjorna för biodrivmedel, volymer av biodrivmedel som framställs av de råvaror som klassificeras i bilaga V del A och växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln, inbegripet de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp från biodrivmedel som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning. Medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till kommissionen.
Artikel 7b
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel
1. Oavsett om råvarorna odlats inom eller utanför gemenskapens territorium ska energi från biodrivmedel beaktas för de syften som anges i artikel 7a endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i punkterna 2–6 i den här artikeln.
Biodrivmedel som framställts av avfall och restprodukter, utom restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, behöver emellertid endast uppfylla hållbarhetskriterierna i punkt 2 i den här artikeln för att beaktas för de syften som anges i artikel 7a.
2. Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 ska vara minst 60 % för biodrivmedel som produceras i anläggningar som tas i drift efter den 5 oktober 2015. En anläggning ska anses vara i drift så snart det har förekommit fysisk produktion av biodrivmedel.
För de anläggningar som var i drift senast den 5 oktober 2015 ska den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användningen av biodrivmedel som ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 vara minst 35 % fram till och med den 31 december 2017 och minst 50 % från och med den 1 januari 2018.
Den minskning av växthusgasutsläppen som uppnås genom användning av biodrivmedel ska beräknas i enlighet med artikel 7d.1.
3. Biodrivmedel som beaktas för de syften som anges i punkt 1 får inte produceras från råvaror från mark som har stort värde för den biologiska mångfalden, dvs. mark vars status i januari 2008 eller därefter utgjordes av något av följande, oavsett om marken fortfarande har denna status:
a) Naturskog och annan trädbevuxen mark, dvs. skog och annan trädbevuxen mark med inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i betydande utsträckning.
b) Områden som utsetts
i) i lag eller av den relevanta behöriga myndigheten för naturskyddssyften, eller
ii) för att skydda sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som är erkända i internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, förutsatt att de erkänts i enlighet med artikel 7c.4 andra stycket,
om det inte finns belägg för att produktionen av råvarorna inte påverkar dessa naturskyddssyften.
c) Gräsmark med stor biologisk mångfald som är
i) naturlig, dvs. gräsmark som skulle förbli gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som bibehåller den naturliga artsammansättningen och ekologiska särdrag och processer, eller
ii) icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad, om det inte finns belägg för att insamlande av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark.
▼M7 —————
4. Biodrivmedel som beaktas för de syften som anges i punkt 1 ska inte produceras från råvaror från mark med stora kollager, dvs. mark vars status i januari 2008 utgjordes av något av följande, men som inte längre gör det.
a) Våtmarker, dvs. mark som under hela året, eller en betydande del av året, är täckt eller genomdränkt av vatten.
b) Kontinuerligt beskogade områden, dvs. mark som omfattar mer än en hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 30 % av ytan, eller med befintliga träd som kan uppnå dessa värden.
c) Mark som omfattar mer än en hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mellan 10 % och 30 % av ytan eller med befintliga träd som kan uppnå dessa värden, om det inte kan visas att kollagret i området före och efter omställning är sådant att, när metoden som anges i del C i bilaga IV tillämpas, villkoren i punkt 2 i denna artikel skulle uppfyllas.
Bestämmelserna i den här punkten gäller inte om marken, vid tidpunkten då råvarorna anskaffades, hade samma status som i januari 2008.
5. Biodrivmedel som beaktas för de syften som anges i punkt 1 ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, om det inte finns belägg för att odling och skörd av detta råmaterial inte medför dränering av tidigare odikad mark.
6. Jordbruksråvaror som odlats i gemenskapen och som används för produktion av biodrivmedel som beaktas för de syften som anges i artikel 7a ska införskaffas i enlighet med kraven och normerna i de bestämmelser som avses under rubriken Miljö i del A och i punkt 9 i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare ( 8 ) samt i enlighet med de minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anges i artikel 6.1 i den förordningen.
7. Kommissionen ska, för tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor till biodrivmedel eller till råvaror för biodrivmedel som används i gemenskapen, vartannat år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om de nationella åtgärder som vidtas för att beakta hållbarhetskriterierna i punkterna 2–5 och för att skydda mark, vatten och luft. Den första rapporten ska överlämnas 2012.
Kommissionen ska vartannat år rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilken inverkan den ökade efterfrågan på biodrivmedel har haft på den sociala hållbarheten i gemenskapen och i tredjeländer och om vilken verkan gemenskapens biodrivmedelspolitik har haft på tillgången till livsmedel till överkomligt pris, särskilt för människor som lever i utvecklingsländer, samt om bredare utvecklingsfrågor. Rapporterna ska ta upp respekten för markrättigheter. Rapporterna ska för tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor för råvaror till biodrivmedel som används i gemenskapen ange huruvida landet har ratificerat och genomfört var och en av följande ILO-konventioner:
— Konvention (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete.
— Konvention (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten.
— Konvention (nr 98) angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten.
— Konvention (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde.
— Konvention (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete.
— Konvention (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.
— Konvention (nr 138) om minimiålder för tillträde till arbete.
— Konvention (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete.
Dessa rapporter ska för tredjeländer och medlemsstater som är viktiga källor till råvaror för biodrivmedel som används inom gemenskapen ange huruvida landet har ratificerat och genomfört
— Cartagenaprotokollet om biosäkerhet,
— Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.
Den första rapporten ska överlämnas 2012. Kommissionen ska vid behov föreslå korrigerande åtgärder, i synnerhet om det visar sig att produktionen av biodrivmedel i betydande grad påverkar livsmedelspriserna.
8. Med avseende de syften som anges i punkt 1 får medlemsstaterna inte av andra skäl som rör hållbarhet vägra att beakta biodrivmedel som erhållits i enlighet med denna artikel.
Artikel 7c
Kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna för biodrivmedel
1. I de fall biodrivmedel ska beaktas för de syften som anges i artikel 7a, ska medlemsstaterna kräva att de ekonomiska aktörerna visar att de hållbarhetskriterier som anges i artikel 7b.2–7b.5 har uppfyllts. För detta syfte ska de kräva att de ekonomiska aktörerna använder ett massbalanssystem som
a) medger att partier med råvaror eller biodrivmedel med olika hållbarhetsegenskaper kan blandas,
b) kräver information om hållbarhetsegenskaperna hos och storleken på de partier som avses i led a förblir kopplade till blandningen, och
c) fastställer att summan av alla partier som tas från blandningen ska beskrivas ha samma hållbarhetsegenskaper, i samma mängder, som summan av alla partier som har tillförts blandningen.
2. Kommissionen ska 2010 och 2012 rapportera till Europaparlamentet och rådet om driften av den massbalansmetod för kontroll av överensstämmelse som beskrivs i punkt 1 och om möjligheten att tillåta andra kontrollmetoder för vissa eller alla typer av råvaror eller biodrivmedel. Kommissionen ska i sin bedömning beakta de kontrollmetoder där information om hållbarhetsegenskaper inte behöver vara fysiskt kopplad till vissa partier eller blandningar. Vid bedömningen ska man beakta behovet av att bibehålla kontrollsystemets integritet och effektivitet, samtidigt som man undviker att lägga en orimligt tung börda på industrin. Rapporten ska när så är lämpligt åtföljas av förslag till Europaparlamentet och rådet beträffande användningen av andra kontrollmetoder.
3. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet.
Den information som avses i första stycket ska i synnerhet inbegripa information om hur hållbarhetskriterierna i artikel 7b.2–7b.5 har respekterats och lämplig och relevant information om de åtgärder som vidtagits för att skydda mark, vatten och luft, för att återställa skadad mark, för att undvika överdriven vattenförbrukning i områden med knapp vattentillgång samt lämplig och relevant information om de åtgärder som vidtagits för att ta hänsyn till de aspekter som avses i artikel 7b.7 andra stycket.
Kommissionen ska anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att upprätta en förteckning över den lämpliga och relevanta information som avses i de första två styckena i denna punkt. Kommissionen ska särskilt se till att tillhandahållandet av informationen inte innebär en orimligt tung administrativ börda för aktörerna i allmänhet och för småbrukare, producentorganisationer och kooperativ i synnerhet.
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen produceras inom gemenskapen eller importeras.
Medlemsstaterna ska i aggregerad form lägga fram den information som avses i första stycket för kommissionen. Kommissionen ska offentliggöra denna information på den öppenhetsplattform som avses i artikel 24 i direktiv 2009/28/EG i sammanfattad form, där konfidentialiteten hos kommersiellt känsliga uppgifter bevaras.
4. Gemenskapen ska sträva efter att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med tredjeländer vilka innehåller bestämmelser om hållbarhetskriterier som motsvarar de kriterier som fastställs i detta direktiv. När gemenskapen har ingått avtal vilka innehåller bestämmelser i ämnen som omfattas av de hållbarhetskriterier som anges i artikel 7b.2–7b.5, får kommissionen besluta att dessa avtal visar att biodrivmedel som produceras från råvaror som odlats i dessa länder uppfyller hållbarhetskriterierna i fråga. Vid ingåendet av dessa avtal ska särskild uppmärksamhet ägnas de åtgärder som vidtagits för att bevara områden som erbjuder grundläggande ekosystemtjänster i kritiska lägen (bl.a. skydd av avrinningsområden och erosionsskydd), skydd av mark, vatten och luft, indirekta ändringar i markanvändning, återställande av skadad mark, undvikande av överdriven vattenförbrukning i områden med knapp vattentillgång samt de aspekter som avses i artikel 7b.7 andra stycket.
Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller tillförlitliga uppgifter för de syften som anges i artikel 7b.2 eller visar att leveranserna av biodrivmedel uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 7b.3–7b.5. Kommissionen får besluta att dessa system innehåller tillförlitliga uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits för att skydda områden som erbjuder grundläggande ekosystemtjänster i kritiska lägen (bl.a. skydd av avrinningsområden och erosionsskydd), skydd av mark, vatten och luft, återställande av skadad mark, undvikande av överdriven vattenförbrukning i områden med knapp vattentillgång samt om de aspekter som avses i artikel 7b.7 andra stycket. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 7b.3 b ii.
Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system för att mäta minskningen av växthusgasutsläpp innehåller tillförlitliga uppgifter för de syften som anges i artikel 7b.2.
Kommissionen får besluta att mark som omfattas av ett nationellt eller regionalt program för återställande av allvarligt skadad eller kraftigt förorenad mark uppfyller de kriterier som fastställs i del C punkt 9 i bilaga IV.
5. För att kommissionen ska fatta beslut i enlighet med punkt 4 krävs det att avtalet eller systemet uppfyller tillfredsställande normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning. System för att mäta minskningen av växthusgasutsläpp ska också uppfylla de krav på metoder som anges i bilaga IV. Förteckningar över de områden med stort värde för den biologiska mångfalden som avses i artikel 7b.3 b ii ska uppfylla tillfredsställande normer för objektivitet och överensstämma med internationellt erkända normer samt kunna överklagas på lämpligt sätt.
De frivilliga certifieringssystem som avses i punkt 4 (nedan kallade frivilliga system) ska regelbundet och minst en gång om året offentliggöra en förteckning över de certifieringsorgan som de använder för oberoende granskning och för varje certifieringsorgan ange av vilken enhet eller nationell myndighet det har erkänts och vilken enhet eller nationell myndighet som utövar tillsyn över det.
För att framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen på grundval av en riskanalys eller de rapporter som avses i punkt 6 andra stycket i denna artikel ange normerna för oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer under föreskriven tid.
6. Beslut enligt punkt 4 i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. De ska ha en giltighetsperiod på högst fem år.
Kommissionen ska kräva att man inom varje frivilligt system, för vilket ett beslut har antagits enligt punkt 4, senast den 6 oktober 2016 och därefter årligen senast den 30 april, lägger fram en rapport för kommissionen som omfattar var och en av de punkter som anges i tredje stycket i den här punkten. Genomgående ska rapporten omfatta det föregående kalenderåret. Den första rapporten ska omfatta minst sex månader räknat från den 9 september 2015. Kravet på framläggande av rapport ska endast gälla frivilliga system som har varit i drift under minst 12 månader.
Senast den 6 april 2017 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en analys av de rapporter som avses i andra stycket i denna punkt, med en översyn av hur de avtal som avses i punkt 4 eller frivilliga system fungerar för vilka ett beslut har antagits i enlighet med denna artikel samt med ett fastställande av bästa praxis. Rapporten ska utgå från bästa tillgängliga information, inbegripet efter samråd med berörda parter, och praktiska erfarenheter av tillämpningen av de berörda avtalen eller systemen. Rapporten ska normalt innehålla en analys av
a) granskningarnas oberoende, metod och frekvens, både i förhållande till vad som anges i dessa avseenden i dokumentationen om systemet, vid den tidpunkt då det berörda systemet godkändes av kommissionen, samt med avseende på branschstandarder för bästa praxis,
b) tillgänglighet, erfarenhet och öppenhet beträffande tillämpningen av metoder för att upptäcka och åtgärda bristande efterlevnad, framför allt när det gäller att hantera förekomst av eller påståenden om allvarliga förseelser som har begåtts av systemets medlemmar,
c) öppenhet, framför allt när det gäller systemets tillgänglighet och tillgången till översättningar på de tillämpliga språken i de länder och regioner som råvarorna kommer från, förteckningar över godkända aktörer och relevanta certifikat samt granskningsrapporter,
d) berörda parters delaktighet, framför allt när det gäller samråd med urbefolkningar och lokalsamhällen före beslutsfattande vid utarbetandet och översynen av systemet samt under granskningar, liksom den respons som ges åt deras bidrag,
e) systemets allmänna tillförlitlighet, framför allt mot bakgrund av bestämmelserna om ackreditering av granskare och relevanta systemorgan samt om deras lämplighet och oberoende,
f) marknadsuppdatering av systemet, antal certifierade råvaror och biodrivmedel, uppdelade på ursprungsland och typ, samt antal deltagare,
g) vinster i termer av smidighet och effektivitet med att införa ett kontrollsystem som säkerställer att medlemmarna respekterar de hållbarhetskriterier som föreskrivs i ovannämnda system samt förhindra bedrägerier med särskild uppmärksamhet på upptäckt, hantering och uppföljning av misstänkta bedrägerier och andra oegentligheter samt där så är lämpligt det antal fall av bedrägerier eller oegentligheter som upptäckts,
och i synnerhet
h) alternativ i fråga om de enheter som ska bemyndigas att erkänna och utöva tillsyn över certifieringsorgan,
i) kriterier för erkännande eller ackreditering av certifieringsorgan,
j) regler för hur tillsynen av certifieringsorganen ska utföras,
k) sätt att underlätta eller förbättra främjandet av bästa praxis.
En medlemsstat får anmäla sitt nationella system till kommissionen. Kommissionen ska prioritera bedömningen av ett sådant system. Beslut om huruvida ett sådant anmält nationellt system uppfyller villkoren i detta direktiv ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 för att underlätta ömsesidigt bilateralt eller multilateralt erkännande av kontrollsystem som säkerställer att hållbarhetskriterierna för biodrivmedel respekteras. Om beslutet är positivt får inte system som inrättats i enlighet med denna artikel vägra att ömsesidigt erkänna den medlemsstatens system när det gäller kontrollen av att hållbarhetskriterierna i artikel 7b.2–5 respekteras.
7. Om en ekonomisk aktör lägger fram bevis eller uppgifter som erhållits i enlighet med ett avtal eller system som varit föremål för ett beslut enligt punkt 4, i den utsträckning som omfattas av det beslutet, får en medlemsstat inte kräva att leverantören tillhandahåller ytterligare bevis på överensstämmelse med de hållbarhetskriterier som fastställs i artikel 7b.2–7b.5 eller information om de åtgärder som avses i punkt 3 andra stycket i den här artikeln.
8. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ska kommissionen granska tillämpningen av artikel 7b med avseende på biodrivmedlets ursprung och, inom sex månader från det att framställan mottagits, besluta i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3 om huruvida den berörda medlemsstaten får beakta biodrivmedlet från den källan med avseende på artikel 7a.
9. Senast den 31 december 2012 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om
a) effektiviteten hos systemet för tillhandahållande av information om hållbarhetskriterier, och
b) huruvida det är genomförbart och lämpligt att införa bindande krav i fråga om skyddet av luft, mark eller vatten, med hänsyn till de senaste vetenskapliga rönen och till gemenskapens internationella förpliktelser.
Vid behov ska kommissionen föreslå korrigerande åtgärder.
Artikel 7d
Beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel under hela livscykeln
1. Med avseende på tillämpningen av artikel 7a och artikel 7b.2 ska de minskade växthusgasutsläppen genom användning av biodrivmedel under hela livscykeln beräknas enligt följande, nämligen
a) genom att använda normalvärdet när ett normalvärde för minskningen av växthusgasutsläppen för en produktionskedja för biodrivmedel fastställs i del A eller B i bilaga IV och när el-värdet för dessa biodrivmedel, som beräknas i enlighet med del C punkt 7 i bilaga IV, är lika med eller mindre än noll,
b) genom att använda ett faktiskt värde som beräknas i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga IV, eller
c) genom att använda ett värde beräknat som summan av faktorerna i den formel som avses i del C punkt 1 i bilaga IV, varvid de disaggregerade normalvärdena i del D eller E i bilaga IV får användas för vissa faktorer, och faktiska värden beräknade i enlighet med den metod som fastställs i del C i bilaga IV för alla övriga faktorer.
2. Senast den 31 mars 2010 ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna en rapport med en förteckning över de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) ( 9 ), när de typiska växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror kan förväntas vara lägre än eller lika höga som de utsläpp som rapporterats under rubriken ”Disaggregerade normalvärden för odling” i del D i bilaga IV till detta direktiv, varvid rapporten ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgifter som använts för att sammanställa förteckningen. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå.
3. De typiska växthusgasutsläpp från odling av jordbruksråvaror som anges i de rapporter som avses i punkt 2 när det gäller medlemsstaterna och, när det gäller territorier utanför unionen, uppgifter i rapporter som motsvarar dem som avses i punkt 2 och som har utarbetats av behöriga organ, får rapporteras till kommissionen.
4. Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3, besluta att de rapporter som avses i punkt 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen, med avseende på artikel 7b.2, i samband med odling av de råvaror för biodrivmedel som är typiska i de aktuella områdena.
5. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 och därefter vartannat år utarbeta och offentliggöra en rapport om de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga IV, delarna B och E, med särskilt beaktande av utsläpp från transporter och bearbetning.
Om de rapporter som avses i första stycket visar att de uppskattade typiska värdena och normalvärdena i bilaga IV, delarna B och E, kan behöva anpassas mot bakgrund av de senast tillgängliga vetenskapliga rönen ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.
▼M7 —————
7. Kommissionen ska granska bilaga IV i syfte att, när så är motiverat, lägga till värden för ytterligare produktionskedjor för biodrivmedel för samma eller för andra råvaror. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga IV, del C, särskilt med avseende på
— redovisningsmetoden för avfall och restprodukter,
— redovisningsmetoden för samprodukter,
— redovisningsmetoden för kraftvärme, och
— den status som tilldelas skörderester som samprodukter.
Normalvärdena för biodiesel från vegetabilisk eller animalisk avfallsolja ska ses över så snart som möjligt. Om kommissionens granskning visar att tillägg i bilaga IV bör göras ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a i syfte att lägga till, men inte att avföra eller ändra, uppskattade typiska värden och normalvärden i bilaga IV, delarna A, B, D och E för möjliga biodrivmedel för vilka specifika värden ännu inte har upptagits i den bilagan.
Eventuella ändringar av eller tillägg till förteckningen över normalvärden i bilaga IV ska uppfylla följande:
a) Om bidraget till de totala utsläppen från en faktor är litet, om avvikelsen är begränsad eller om det är mycket dyrt eller besvärligt att fastställa de faktiska värdena, ska normalvärdena vara typiska för normala produktionsprocesser.
b) I alla övriga fall ska normalvärdena vara konservativa jämfört med normala produktionsprocesser.
8. När så är nödvändigt för att säkerställa en enhetlig tillämpning av bilaga IV, del C, punkt 9 får kommissionen anta genomförandeakter som innehåller detaljerade tekniska specifikationer och definitioner. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3.
Artikel 7e
Genomförandeåtgärder och rapporter om hållbarhet när det gäller biodrivmedel
1. De genomförandeåtgärder som avses i artiklarna 7b.3 andra stycket, 7c.3 tredje stycket, 7c.6, 7c.8, 7d.5, 7d.7 första stycket och 7d.8 ska även fullt ut beakta de syften som anges i direktiv 2009/28/EG.
2. Kommissionens rapporter till Europaparlamentet och rådet som avses i artiklarna 7b.7, 7c.2, 7c.9, 7d.4 och 7d.5, samt de rapporter och den information som tillhandahålls i enlighet med artiklarna 7c.3 första och femte styckena och 7d.2 första och femte styckena, ska utarbetas och överlämnas för både direktiv 2009/28/EG och detta direktivs ändamål.
Artikel 8
Övervakning av efterlevnaden samt rapportering
1. Medlemsstaterna ska kontrollera efterlevnaden av kraven i artiklarna 3 och 4 när det gäller bensin- och dieselbränslen, på grundval av de analysmetoder som avses i bilaga I respektive bilaga II.
2. Medlemsstaterna skall inrätta ett system för övervakning av bränslekvaliteten i överensstämmelse med den relevanta europeiska standarden. Användningen av ett alternativt system för övervakning av bränslekvaliteten kan tillåtas, under förutsättning att resultatet av ett sådant system har motsvarande tillförlitlighet.
3. Medlemsstaterna ska senast den 31 augusti varje år lämna in en rapport med nationella uppgifter om bränslekvalitet för det föregående kalenderåret. Kommissionen ska anta ett gemensamt format för rapporteringen av nationella uppgifter om bränslekvalitet genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.3. Den första rapporten ska lämnas in senast den 30 juni 2002. Från och med den 1 januari 2004 ska rapporteringsformatet överensstämma med vad som anges i relevant europeisk standard. Medlemsstaterna ska dessutom rapportera vilka totala volymer bensin- och dieselbränslen som saluförts på deras territorier och vilka volymer blyfria bensin- och dieselbränslen som saluförts med en högsta svavelhalt på 10 mg/kg. Medlemsstaterna ska dessutom rapportera årligen om huruvida den geografiska fördelningen varit balanserad när det gäller bensin- och dieselbränslen med en högsta svavelhalt på 10 mg/kg som saluförts på deras territorier.
4. Kommissionen ska säkerställa att den information som lämnas in i enlighet med punkt 3 omgående görs tillgänglig på lämpligt sätt.
Artikel 8a
Metalltillsatser
1. Kommissionen ska göra en bedömning av de risker för hälsa och miljö som är förenade med användningen av metalltillsatser i bränsle och ska utveckla en testmetod för detta ändamål. Den ska rapportera sina slutsatser till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2012.
2. Innan en testmetod enligt punkt 1 har utvecklats ska förekomsten av metalltillsatsen metylcyclopentadienyl-mangantrikarbonyl (MMT) i bränsle begränsas till 6 mg Mn per liter från och med den 1 januari 2011. Gränsvärdet ska vara 2 mg Mn per liter från och med den 1 januari 2014.
3. Mot bakgrund av den bedömning som görs med den testmetod som avses i punkt 1 får Europaparlamentet och rådet se över det gränsvärde för MMT-halten i bränsle som anges i punkt 2, på grundval av ett lagstiftningsförslag från kommissionen.
4. Medlemsstaterna ska se till att en märkning med uppgifter om innehållet av metalltillsatser i bränsle visas på alla ställen där ett bränsle med metalltillsatser tillhandahålls konsumenter.
5. Märkningen ska innehålla följande text: ”Innehåller metalltillsatser”.
6. Märkningen ska fästas väl synlig på det ställe där bränsletypen anges. Märkningen ska ha en storlek och ett typsnitt som gör den väl synlig och lätt att läsa.
Artikel 9
Rapportering
1. Kommissionen ska, senast den 31 december 2012 och därefter vart tredje år, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett förslag om ändringar av detta direktiv. Rapporten ska särskilt behandla följande:
a) Användningen och utvecklingen av fordonsteknik, särskilt möjligheten att öka den högsta tillåtna andelen biodrivmedel i bensin och diesel och behovet att se över det datum som anges i artikel 3.3.
b) Gemenskapens politik för koldioxidutsläpp från vägtransportfordon.
c) Möjligheten att tillämpa kraven i bilaga II, särskilt gränsvärdet för polycykliska aromatiska kolväten, på mobila maskiner som inte är avsedda för vägtransport (inklusive fartyg på inre vattenvägar), jord- och skogsbruksmaskiner och fritidsbåtar.
d) Ökad användning av rengörande tillsatser i bränsle.
e) Användningen av andra metalltillsatser än MMT i bränsle.
f) Den totala volym komponenter som används i bensin och diesel med beaktande av gemenskapens miljölagstiftning, inklusive målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ( 10 ) och dess dotterdirektiv.
g) De konsekvenser som minskningsmålet för växthusgasutsläpp i artikel 7a.2 får för systemet för handel med utsläppsrätter.
h) Det eventuella behovet att anpassa artiklarna 2.6, 2.7 och 7a.2 b för att bedöma tänkbara bidrag till uppnåendet av minskningsmålet för växthusgasutsläpp på upp till 10 % fram till 2020. Dessa överväganden ska baseras dels på möjligheterna att minska växthusgasutsläppen under hela livscykeln från bränslen och energi inom gemenskapen, med särskild hänsyn till utvecklingen i fråga om miljösäker användning av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid och eldrivna vägfordon, dels på kostnadseffektiviteten hos metoderna för utsläppsminskning enligt artikel 7a.2 b.
i) Möjligheten att införa ytterligare åtgärder för leverantörer, så att de kan minska växthusgasutsläppen per energienhet under hela livscykeln med 2 % jämfört med den lägsta standard för bränsle som avses i artikel 7a.5 b, genom att använda tillgodohavanden som förvärvats via Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling i enlighet med de villkor som fastställs i direktiv 2003/87/EG, för att bedöma ytterligare tänkbara bidrag till uppnåendet av minskningsmålet för växthusgasutsläpp på upp till 10 % fram till 2020 i enlighet med artikel 7a.2 c i detta direktiv.
j) En uppdaterad analys av kostnaden och nyttan och av konsekvenserna av att det högsta tillåtna ångtrycket för bensin under sommarperioden minskas till under 60 kPa.
k) Produktionskedjor, volymer och växthusgasutsläpp per energienhet under hela livscykeln, inbegripet de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen enligt bilaga V, av de biodrivmedel som förbrukas inom unionen. Kommissionen ska offentliggöra uppgifter om de preliminära medelvärdena för de beräknade utsläpp som orsakas genom indirekta ändringar av markanvändningen och därtill kopplat intervall härlett från känslighetsanalysen.
2. Senast 2014 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om uppnåendet av 2020 års mål för växthusgasutsläpp enligt artikel 7a, varvid hänsyn ska tas till behovet av konsekvens mellan detta mål och målet om andelen förnybar energi på transportområdet enligt artikel 3.3 i direktiv 2009/28/EG, mot bakgrund av de rapporter som avses i artikel 23.8 och 23.9 i det direktivet.
Vid behov ska kommissionen till sin rapport foga ett förslag om ändring av målet.
Artikel 9a
Påföljder
Medlemsstaterna skall fastställa påföljderna för överträdelse av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. Påföljderna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel 10
Förfarande för anpassning av tillåtna analysmetoder och tillåtna undantag för ångtryck
1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a i den utsträckning det är nödvändigt för att anpassa de godkända analysmetoderna i syfte att säkerställa samstämmighet med eventuella ändringar av de europeiska standarder som avses i bilaga I eller bilaga II. Kommissionen ska också ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a för att anpassa de tillåtna undantagen för ångtryck i kPa för etanolhalten i bensin som föreskrivs i bilaga III inom den tidsfrist som fastställs i artikel 3.4 första stycket. Sådana delegerade akter ska inte påverka undantag som beviljats i enlighet med artikel 3.4.
2. Denna anpassning får inte medföra någon direkt eller indirekt ändring av de gränsvärden som anges i detta direktiv eller någon ändring av de tidpunkter från och med vilka de skall gälla.
Artikel 10a
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 5 oktober 2015.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7a.6, 7d.7 och 10.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 11
Kommittéförfarande
1. Utom i de fall som avses i punkt 2 ska kommissionen biträdas av kommittén för bränslekvalitet. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 11 ).
2. I frågor som rör hållbarheten för biodrivmedel enligt artiklarna 7b, 7c och 7d ska kommissionen biträdas av den kommitté för hållbarhet för biodrivmedel och flytande biobränslen som avses i artikel 25.2 i direktiv 2009/28/EG. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
Artikel 12
Upphävande och ändring av direktiv om bränslekvaliteten på bensin och dieselbränslen
1. Direktiven 85/210/EEG, 85/536/EEG och 87/441/EEG skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2000.
2. Direktiv 93/12/EEG ändras genom att artiklarna 1.1 b och 2.1 skall utgå från och med den 1 januari 2000.
Artikel 13
Överföring till nationell lagstiftning
1. Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli 1999. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2000.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
▼M4 —————
Artikel 15
Direktivets ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 16
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
MILJÖSPECIFIKATIONER FÖR MARKNADSBRÄNSLEN AVSEDDA FÖR FORDON MED STYRD TÄNDNING
Typ: Bensin
|
Parameter (1) |
Enhet |
Gränsvärden (2) |
|
|
Minsta |
Högsta |
||
|
Forskningsoktantal |
|
95 (3) |
— |
|
Motoroktantal |
|
85 |
— |
|
Ångtryck, sommartid (4) |
kPa |
— |
60,0 (5) |
|
Destillering: |
|
|
|
|
— avdunstning vid 100 °C |
% v/v |
46,0 |
— |
|
— avdunstning vid 150 °C |
% v/v |
75,0 |
— |
|
Kolväteanalys |
|
|
|
|
— olefiner |
% v/v |
— |
18,0 |
|
— aromatiska föreningar |
% v/v |
— |
35,0 |
|
— bensen |
% v/v |
— |
1,0 |
|
Syrehalt |
% m/m |
|
3,7 |
|
Oxygenater |
|
|
|
|
— Metanol |
% v/v |
|
3,0 |
|
— Etanol (stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt) |
% v/v |
|
10,0 |
|
— Isopropylalkohol |
% v/v |
— |
12,0 |
|
— Tertiär-butylalkohol |
% v/v |
— |
15,0 |
|
— Isobutylalkohol |
% v/v |
— |
15,0 |
|
— Etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl |
% v/v |
— |
22,0 |
|
— Andra oxygenater (6) |
% v/v |
— |
15,0 |
|
Svavelhalt |
mg/kg |
— |
10,0 |
|
Blyhalt |
g/l |
— |
0,005 |
|
(2) De värden som anges i specifikationen är verkliga värden. Vid fastställandet av gränsvärden har villkoren i EN ISO 4259:2006 ”Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test” tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad på 2R över noll beaktats (R = reproducerbarhet). Resultatet från enskilda mätningar ska tolkas på grundval av de kriterier som anges i EN ISO 4259:2006. (3) Medlemsstaterna får besluta att fortsätta att tillåta utsläppande på marknaden av vanlig blyfri bensin med ett lägsta motoroktantal (MON) på 81 och ett lägsta forskningsoktantal (RON) på 91. (4) Sommarperioden ska börja senast den 1 maj och sluta tidigast den 30 september. För medlemsstater med låga sommartemperaturer ska sommarperioden börja senast den 1 juni och sluta tidigast den 31 augusti. (5) För medlemsstater med låga sommartemperaturer som omfattas av ett undantag enligt artikel 3.4 och 3.5 ska det maximala ångtrycket vara högst 70 kPa. För medlemsstater som i enlighet med artikel 3.4 och 3.5 omfattas av ett undantag för bensin som innehåller etanol ska det maximala ångtrycket vara 60 kPa, plus undantaget för ångtryck enligt bilaga III. |
|||
BILAGA II
MILJÖSPECIFIKATIONER FÖR MARKNADSBRÄNSLEN AVSEDDA FÖR FORDON MED FÖRBRÄNNINGSMOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING
Typ: Diesel
|
Parameter (1) |
Enhet |
Gränsvärden (2) |
|
|
Minsta |
Högsta |
||
|
Cetantal |
|
51,0 |
— |
|
Densitet vid 15 °C |
kg/m (3) |
— |
845,0 |
|
Destillering: |
|
|
|
|
— temp. vid 95 % v/v: |
°C |
— |
360,0 |
|
Polycykliska aromatiska kolväten |
% m/m |
— |
8,0 |
|
Svavelhalt |
mg/kg |
— |
10,0 |
|
Fame-halt – EN 14078 |
% v/v |
— |
7,0 (3) |
|
(2) De värden som anges i specifikationen är verkliga värden. Vid fastställandet av gränsvärden har villkoren i EN ISO 4259:2006 ”Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test” tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad på 2R över noll beaktats (R = reproducerbarhet). Resultatet från enskilda mätningar ska tolkas på grundval av de kriterier som anges i EN ISO 4259:2006. (3) Fame ska överensstämma med EN 14214. |
|||
BILAGA III
UNDANTAG FÖR ÅNGTRYCK FÖR BIOETANOLHALTIG BENSIN
|
Bioetanolhalt (%v/v) |
Undantag för ångtryck (kPa) (1) |
|
0 |
0 |
|
1 |
3,7 |
|
2 |
6,0 |
|
3 |
7,2 |
|
4 |
7,8 |
|
5 |
8,0 |
|
6 |
8,0 |
|
7 |
7,9 |
|
8 |
7,9 |
|
9 |
7,8 |
|
10 |
7,8 |
|
(1) De värden som anges i specifikationen är verkliga värden. Vid fastställandet av gränsvärden har villkoren i ISO 4259:2006 ”Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test” tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad på 2R över noll beaktats (R = reproducerbarhet). Resultatet från enskilda mätningar ska tolkas på grundval av de kriterier som anges i EN ISO 4259:2006. |
|
Det tillåtna undantaget för ångtryck för ett bioetanolinnehåll som ligger mellan de uppräknade värdena ska fastställas genom linjär interpolering mellan de värden för bioetanolhalt som ligger omedelbart ovanför och omedelbart under det mellanliggande värdet.
BILAGA IV
BESTÄMMELSER FÖR BERÄKNING AV VÄXTHUSGASPÅVERKAN FRÅN BIODRIVMEDEL UNDER HELA LIVSCYKELN
A. Typiska värden och normalvärden för biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp |
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp |
|
Etanol av sockerbetor |
61 % |
52 % |
|
Etanol av vete (processbränsle inte specificerat) |
32 % |
16 % |
|
Etanol av vete (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) |
32 % |
16 % |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i konventionell panna) |
45 % |
34 % |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
53 % |
47 % |
|
Etanol av vete (halm som processbränsle i kraftvärmeverk) |
69 % |
69 % |
|
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
56 % |
49 % |
|
Etanol av sockerrör |
71 % |
71 % |
|
ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
Biodiesel av raps |
45 % |
38 % |
|
Biodiesel av solros |
58 % |
51 % |
|
Biodiesel av sojabönor |
40 % |
31 % |
|
Biodiesel av palmolja (processen inte specificerad) |
36 % |
19 % |
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
62 % |
56 % |
|
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk (1) avfallsolja |
88 % |
83 % |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps |
51 % |
47 % |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros |
65 % |
62 % |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen inte specificerad) |
40 % |
26 % |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
68 % |
65 % |
|
Ren vegetabilisk olja av raps |
58 % |
57 % |
|
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad naturgas |
80 % |
73 % |
|
Biogas från flytande gödsel, i form av komprimerad naturgas |
84 % |
81 % |
|
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad naturgas |
86 % |
82 % |
|
(*1) Inkluderar inte animalisk olja som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 3-material i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1) (1) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. |
||
B. Uppskattade typiska värden respektive normalvärden för framtida biodrivmedel som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden i januari 2008, när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för minskningen av växthusgasutsläpp |
Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp |
|
Etanol av vetehalm |
87 % |
85 % |
|
Etanol av virkesavfall |
80 % |
74 % |
|
Etanol av odlad skog |
76 % |
70 % |
|
Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall |
95 % |
95 % |
|
Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog |
93 % |
93 % |
|
DME (dimetyleter) av virkesavfall |
95 % |
95 % |
|
DME av odlad skog |
92 % |
92 % |
|
Metanol av virkesavfall |
94 % |
94 % |
|
Metanol av odlad skog |
91 % |
91 % |
|
MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
|
C. Metod
|
1. |
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel beräknas enligt följande: E = eec + el + ep + etd + eu – esca – eccs – eccr – eee , där
Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med. |
|
2. |
Växthusgasutsläpp från bränslen, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, gCO2eq/MJ. |
|
3. |
Med undantag från punkt 2 får värden som beräknas i form av gCO2eq/MJ anpassas för att ta hänsyn till skillnader mellan bränslen när det gäller mängden nyttigt arbete, uttryckt som km/MJ. Sådana anpassningar får bara göras om man kan visa att det finns skillnader i mängden nyttigt arbete som utförts. |
|
4. |
De minskade växthusgasutsläppen till följd av användningen av biodrivmedel beräknas enligt följande: UTSLÄPPSMINSKNING = (EF – EB )/EF där
|
|
5. |
De växthusgaser som omfattas av punkt 1 är CO2, N2O och CH4. Vid beräkningen av koldioxidekvivalenter ska följande värden användas för dessa gaser:
|
|
6. |
Utsläpp från extraktion eller odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från själva extraktions- eller odlingsprocessen, från insamlingen av råvaror, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med. Certifierade minskningar av växthusgasutsläppen från fackling vid oljeproduktionsanläggningar överallt i världen ska dras av. Då man uppskattar utsläppen från odling är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från medelvärden från geografiska områden som är mindre än de som används vid beräkningen av normalvärden. |
|
7. |
De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas: el = (CSR – CSA) × 3,664 × 1/20 × 1/P – eB ( 12 ) där
|
|
8. |
Bonusen på 29 gCO2eq/MJ ska beviljas om det kan styrkas att marken a) i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och b) faller inom någon av följande kategorier: i) Allvarligt skadad mark, inbegripet mark som tidigare användes för jordbruk. ii) Kraftigt förorenad mark. Bonusen på 29 gCO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 10 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt led i garanteras och markföroreningen för mark enligt led ii minskas. |
|
9. |
Kategorierna i 8 b definieras enligt följande: a) allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen har försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion. b) kraftigt förorenad mark: mark som är olämplig för livsmedels- eller foderproduktion på grund av markförorening. Sådan mark ska inbegripa mark som varit föremål för ett kommissionsbeslut i enlighet med artikel 7c.3 fjärde stycket. |
|
10. |
Den vägledning som antagits i enlighet med punkt 10 i del C i bilaga V till direktiv 2009/28/EG ska tjäna som grund för beräkningen av kollager på land vid tillämpningen av det här direktivet. |
|
11. |
Utsläpp från bearbetning, ep , ska omfatta utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och läckage, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen. När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i bränsleproduktionsanläggningen ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet. |
|
12. |
Utsläpp från transporter och distribution, etd , ska omfatta utsläpp från transport och lagring av råvaror och halvfabrikat och från lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt punkt 6 ska inte omfattas av den här punkten. |
|
13. |
Utsläpp från bränsle som används, eu , ska antas vara noll för biodrivmedel. |
|
14. |
Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs , som inte redan har redovisats i ep ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och upptag av CO2 med direkt koppling till extraktion, transport, bearbetning och distribution av bränsle. |
|
15. |
Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr , ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av CO2 vars kol kommer från biomassa och som ersätter CO2 av fossilt ursprung som används i kommersiella produkter och tjänster. |
|
16. |
Minskade utsläpp genom överskottsel vid kraftvärmeproduktion, eee , ska beaktas i förhållande till överskottsel som producerats i bränsleproduktionssystem med kraftvärme, utom då det bränsle som används för kraftvärmeproduktionen är en produkt som erhålles tillsammans med drivmedlet i samma process (samprodukt) och som inte består av skörderester från jordbruket. Vid redovisningen av denna överskottsel ska kraftvärmeenheten antas vara så stor som krävs för att precis fylla minimibehovet av värme för bränsleproduktionen. De minskade växthusgasutsläpp som är kopplade till denna överskottsel ska antas motsvara mängden växthusgas som skulle släppas ut om en lika stor mängd el producerades i ett kraftverk där samma bränsle användes som i kraftvärmeenheten. |
|
17. |
Om en bränsleproduktionsprocess både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter (samprodukter), ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll (fastställt som det lägre värmevärdet när det gäller produkter andra samprodukter än el). |
|
18. |
Vid beräkningen i punkt 17 ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + el + de fraktioner av ep , etd och eee som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan ”tilldelning” i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som kopplas till det senaste processteget i produktionen av det mellanliggande bränslet användas i stället för de totala utsläppen vid beräkning av utsläpp från drivmedelsproduktionen. Alla samprodukter, inbegripet el som inte omfattas av punkt 16, tas med i denna beräkning, utom skörderester som halm, bagass, skal, majskolvar och nötskal. Samprodukter med negativt energiinnehåll ska anses ha energiinnehållet noll då man gör beräkningen. Avfall och skörderester som halm, bagass, skal, majskolvar och nötskal, liksom bearbetningsrester, inklusive råglycerin (glycerin som inte är raffinerat), ska anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in. När det gäller bränslen som produceras i raffinaderier ska analysenheten för beräkningen i punkt 17 utgöras av raffinaderiet. |
|
19. |
Vid beräkningen i punkt 4 ska den fossila motsvarigheten EF vara de senast tillgängliga faktiska genomsnittsutsläppen från den fossila delen av bensin och diesel som förbrukats i gemenskapen enligt rapporteringen i enlighet med detta direktiv. Om sådana uppgifter saknas ska värdet 83,8 gCO2eq/MJ användas. |
D. Disaggregerade normalvärden för biodrivmedel
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av sockerbetor |
12 |
12 |
|
Etanol av vete |
23 |
23 |
|
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen |
20 |
20 |
|
Etanol av sockerrör |
14 |
14 |
|
ETBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
Biodiesel av raps |
29 |
29 |
|
Biodiesel av solros |
18 |
18 |
|
Biodiesel av sojabönor |
19 |
19 |
|
Biodiesel av palmolja |
14 |
14 |
|
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk (1) avfallsolja |
0 |
0 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps |
30 |
30 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros |
18 |
18 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja |
15 |
15 |
|
Ren vegetabilisk olja av raps |
30 |
30 |
|
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad naturgas |
0 |
0 |
|
Biogas från flytande gödsel, i form av komprimerad naturgas |
0 |
0 |
|
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad naturgas |
0 |
0 |
|
(*1) Inkluderar inte animalisk olja som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 3-material i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002. |
||
Disaggregerade normalvärden för bearbetning (inbegripet överskottsel): ”ep – eee” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av sockerbetor |
19 |
26 |
|
Etanol av vete (processbränsle inte specificerat) |
32 |
45 |
|
Etanol av vete (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) |
32 |
45 |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i konventionell panna) |
21 |
30 |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
14 |
19 |
|
Etanol av vete (halm som processbränsle i kraftvärmeverk) |
1 |
1 |
|
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
15 |
21 |
|
Etanol av sockerrör |
1 |
1 |
|
ETBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
Biodiesel av raps |
16 |
22 |
|
Biodiesel av solros |
16 |
22 |
|
Biodiesel av sojabönor |
18 |
26 |
|
Biodiesel av palmolja (processen inte specificerad) |
35 |
49 |
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
13 |
18 |
|
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk avfallsolja |
9 |
13 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps |
10 |
13 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros |
10 |
13 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen inte specificerad) |
30 |
42 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
7 |
9 |
|
Ren vegetabilisk olja från raps |
4 |
5 |
|
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad naturgas |
14 |
20 |
|
Biogas från flytande gödsel, i form av komprimerad naturgas |
8 |
11 |
|
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad naturgas |
8 |
11 |
Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd”enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av sockerbetor |
2 |
2 |
|
Etanol av vete |
2 |
2 |
|
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen |
2 |
2 |
|
Etanol av sockerrör |
9 |
9 |
|
ETBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
|
|
Biodiesel av raps |
1 |
1 |
|
Biodiesel av solros |
1 |
1 |
|
Biodiesel av sojabönor |
13 |
13 |
|
Biodiesel av palmolja |
5 |
5 |
|
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk avfallsolja |
1 |
1 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps |
1 |
1 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros |
1 |
1 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja |
5 |
5 |
|
Ren vegetabilisk olja av raps |
1 |
1 |
|
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad naturgas |
3 |
3 |
|
Biogas från flytande gödsel, i form av komprimerad naturgas |
5 |
5 |
|
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad naturgas |
4 |
4 |
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av sockerbetor |
33 |
40 |
|
Etanol av vete (processbränsle inte specificerat) |
57 |
70 |
|
Etanol av vete (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) |
57 |
70 |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i konventionell panna) |
46 |
55 |
|
Etanol av vete (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
39 |
44 |
|
Etanol av vete (halm som processbränsle i kraftvärmeverk) |
26 |
26 |
|
Etanol av majs, producerad inom gemenskapen (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk) |
37 |
43 |
|
Etanol av sockerrör |
24 |
24 |
|
ETBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som i produktionskedja för etanol som används |
|
|
TAEE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som i produktionskedja för etanol som används |
|
|
Biodiesel av raps |
46 |
52 |
|
Biodiesel av solros |
35 |
41 |
|
Biodiesel av sojabönor |
50 |
58 |
|
Biodiesel av palmolja (processen inte specificerad) |
54 |
68 |
|
Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
32 |
37 |
|
Biodiesel av vegetabilisk eller animalisk avfallsolja |
10 |
14 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps |
41 |
44 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros |
29 |
32 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen inte specificerad) |
50 |
62 |
|
Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) |
27 |
29 |
|
Ren vegetabilisk olja av raps |
35 |
36 |
|
Biogas av organiskt kommunalt avfall, i form av komprimerad naturgas |
17 |
23 |
|
Biogas från flytande gödsel, i form av komprimerad naturgas |
13 |
16 |
|
Biogas från fast gödsel, i form av komprimerad naturgas |
12 |
15 |
E. Uppskattade disaggregerade normalvärden för framtida biodrivmedel som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden i januari 2008
Disaggregerade värden för odling: ”eec” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av vetehalm |
3 |
3 |
|
Etanol av virkesavfall |
1 |
1 |
|
Etanol av odlad skog |
6 |
6 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall |
1 |
1 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog |
4 |
4 |
|
DME av virkesavfall |
1 |
1 |
|
DME av odlad skog |
5 |
5 |
|
Metanol av virkesavfall |
1 |
1 |
|
Metanol av odlad skog |
5 |
5 |
|
MTBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
|
Disaggregerade värden för bearbetning (inbegripet överskottsel): ”ep – eee” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av vetehalm |
5 |
7 |
|
Etanol av träråvara |
12 |
17 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av träråvara |
0 |
0 |
|
DME av träråvara |
0 |
0 |
|
Metanol av träråvara |
0 |
0 |
|
MTBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
|
Disaggregerade värden för transport och distribution: ”etd” enligt definitionen i del C i denna bilaga
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av vetehalm |
2 |
2 |
|
Etanol av virkesavfall |
4 |
4 |
|
Etanol av odlad skog |
2 |
2 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall |
3 |
3 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog |
2 |
2 |
|
DME av virkesavfall |
4 |
4 |
|
DME av odlad skog |
2 |
2 |
|
Metanol av virkesavfall |
4 |
4 |
|
Metanol av odlad skog |
2 |
2 |
|
MTBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
|
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
|
Produktionskedja för biodrivmedel |
Typiskt värde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
Normalvärde för växthusgasutsläppen (gCO2eq/MJ) |
|
Etanol av vetehalm |
11 |
13 |
|
Etanol av virkesavfall |
17 |
22 |
|
Etanol av odlad skog |
20 |
25 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av virkesavfall |
4 |
4 |
|
Fischer–Tropsch-diesel av odlad skog |
6 |
6 |
|
DME av virkesavfall |
5 |
5 |
|
DME av odlad skog |
7 |
7 |
|
Metanol av virkesavfall |
5 |
5 |
|
Metanol av odlad skog |
7 |
7 |
|
MTBE, andel från förnybara energikällor |
Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
|
BILAGA V
Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av produktion av biodrivmedel (gCO2eq/MJ) ( 15 )
|
Råvarugrupp |
Medelvärde (1) |
Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen (2) |
|
Spannmål och andra stärkelserika grödor |
12 |
8 till 16 |
|
Socker |
13 |
4 till 17 |
|
Oljegrödor |
55 |
33 till 66 |
|
(1) De medelvärden som här ingår utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden. (2) Det intervall som här ingår avspeglar 90 % av de resultat som erhålls med hjälp av det femte och nittiofemte percentilvärdet från analysen. Det femte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 5 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat under 8, 4 och 33 gCO2eq/MJ). Det nittiofemte percentilvärdet visar på ett värde under vilket 95 % av iakttagelserna gjordes (dvs. 5 % av alla de data som använts har uppvisat resultat över 16, 17 och 66 gCO2eq/MJ). |
||
Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av markanvändning anses vara noll
Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning:
1. De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga.
2. Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor ( 16 ). I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med bilaga IV, del C, punkt 7.
( 1 ) KN-nummer i enlighet med Gemensamma tulltaxan i dess lydelse efter ändring genom kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 (EGT L 279, 23.10.2001, s. 1).
( 2 ) KN-numren följer gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.6.1987, s. 1).
( 3 ) EGT L 164, 30.6.1994, s. 15.
( 4 ) EGT L 59, 27.2.1998, s. 1.
( 5 ) EGT L 173, 12.7.2000, s. 1.
( 6 ) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
( 7 ) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
( 8 ) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.
( 9 ) EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
( 10 ) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
( 12 ) Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664.
( 13 ) Åkermark enligt definitionen i IPCC.
( 14 ) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.
( 15 )
(+) De medelvärden som rapporteras här utgör ett viktat genomsnitt av individuellt modellerade råvaruvärden. Omfattningen av värdena i bilagan är känslig för det urval antaganden (såsom behandlingen av samprodukter, avkastningens utveckling, kollager och förflyttning av andra råvaror) som används i de ekonomiska modeller som tagits fram för att beräkna dessa. Även om det därför inte är möjligt att få en fullständig bild av det osäkerhetsintervall som är kopplat till sådana beräkningar har det gjorts en känslighetsanalys på grundval av dessa resultat och som bygger på slumpmässig variation hos nyckelparametrar, den s.k. Monte Carlo-analysen.
( 16 )
(++) Fleråriga grödor definieras som grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.