1995L0001 — SV — 28.03.2006 — 002.001

---

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 95/1/EG av den 2 februari 1995 om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon (EGT L 052, 8.3.1995, p.1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2002/41/EG av den 17 maj 2002	L 133	17	18.5.2002
►M2	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2006/27/EG Text av betydelse för EES av den 3 mars 2006	L 66	7	8.3.2006

---

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 95/1/EG

av den 2 februari 1995

om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon

Artikel 1

Detta direktiv gäller metoderna för mätning av teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos samtliga de fordonstyper som anges i artikel 11 i rådets direktiv 92/61/EEG.

Artikel 2

I direktiv 92/61/EEG fastställs det förfarande som skall tillämpas för beviljande av typgodkännande i fråga om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt (mätmetoder) hos en typ av två- och trehjuligt motorfordon samt de villkor som gäller för sådana fordons fria rörlighet.

Artikel 3

Senast två år efter det att detta direktiv har antagits skall kommissionen genomföra en omfattande nystudie avsedd att fastställa om det finns ett samband mellan olyckor och maximala motoreffekter som är högre än 74 kW. Studien skall utgöra en sammanställning och utvärdering av de senaste forskningsresultaten samt omfatta lämplig ny forskning med målet att fastställa uttryckliga politiska rekommendationer i denna fråga. Kommissionen skall om nödvändigt föreslå nya lagstiftande åtgärder baserade på studiens slutsater.

Artikel 4

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilaga 1 och 2 till tekniska framsteg skall antas enligt förfarandet i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG ( 5 ).

Artikel 5

1.  Medlemsstaterna skall senast den 2 augusti 1996 anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar sådana bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Från och med det datum som avses i första stycket får inte medlemsstaterna förbjuda att fordon som uppfyller kraven i detta direktiv tas i bruk första gången.

Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 2 februari 1997.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 6

Medlemsstaterna får genom nationell lagstiftning förbjuda nyregistrering och omregistrering inom sitt territorium av fordon med en maximal nettoeffekt som är högre än 74 kW.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

---

BILAGA 1

KRAV PÅ METODEN FÖR MÄTNING AV TEKNISK MAXHASTIGHET

1.   KRAV

1.1.	Fordonets tekniska maxhastighet skall mätas i enlighet med de krav som anges nedan.

2.   FÖRBEREDELSE AV FORDONET

2.1.	Fordonet skall vara rent och endast de tillbehör som är nödvändiga för att fordonet skall kunna genomgå provet får vara i funktion.

2.2.	Inställningarna för bränsletillförsel och tändning, viskositeten hos smörjmedel för rörliga mekaniska delar samt däcktrycken skall vara de som anges av tillverkaren.

2.3.	Motorn, karftöverföringen och däcken skall vara inkörda i enlighet med tillverkarens specifikationer.

2.4.	När provet inleds skall fordonets samtliga delar vara i värmestabilt tillstånd vid den normala driftstemperaturen.

2.5.	Fordonets massa skall vara massan i körklart skick.

2.6.	Belastningen skall vara fördelad mellan hjulen på det sätt som tillverkaren avsett.

3.   FÖRARE

3.1.   Fordon utan hytt.

3.1.1.

Föraren skall ha en vikt av 75 kg ± 5 kg och en längd av 1,75 m ± 0,05 m. För mopeder skall toleranserna dock endast vara ± 2 kg respektive ± 0,02 m.

3.1.2.

Föraren skall bära ett passande helställ eller likvärdigt klädesplagg.

3.1.3.

Föraren skall sitta på förarstätet med fötterna på pedaler eller fotstöd och med armarna normalt utsträckta. Om fordonet uppnår en högsta hastighet på mer än 120 km/h med föraren sittande skall denne vara utrustad och ha den körställning som tillverkaren rekommenderar. Det är dock nödvändigt att föraren från den ställningen under hela provet kan kontrollera fordonet. Körställningen skall vara identisk under hela provet och den skall beskrivas i provrapporten eller i form av fotografier.

3.2.   Fordon med hytt.

3.2.1.

Föraren skall ha en vikt på 75 kg ± 5 kg. För mopeder skall toleransen dock vara ± 2 kg.

4.   PROVBANANS EGENSKAPER

4.1.

Provet skall utföras på en väg som uppfyller följande krav: 4.1.1. Det skall vara möjligt att upprätthålla den maximala hastigheten utmed en mätbas enligt 4.2. Accelerationssträckan före mätbasen skall vara av samma typ (beläggning och längdprofil) som basen samt så lång att fordonets maximala hastighet kan uppnås. 4.1.2. Den skall vara ren, jämn, torr och asfalterad eller belagd på likvärdigt sätt. 4.1.3. Längdlutningen får vara högst 1 % och sidolutningen högst 3 %. Skillnaden i höjd mellan två punkter på basen får aldrig vara större än 1 m.

4.2.

De tillåtna utformningarna av mätbasen framgår av illustrationerna i 4.2.1, 4.2.2 och 4.2.3. 4.2.1.   Typ 1 4.2.2.   Typ 2 4.2.3.   Typ 3 4.2.3.1. De två mätbaserna L skall vara lika långa samt löpa praktiskt taget parallellt. 4.2.3.2. Om båda mätbaserna trots kraven i 4.1.3 har en kroklinjig from skall effekterna av centrifugalkraften kompenseras med kurvornas tvärsnitt. 4.2.3.3. I stället för de två baserna L (se 4.2.3.1) får mätbasen motsvara den ringformiga provbanans totala längd. I detta fall skall kurvornas radie vara minst 200 m och effekterna av centrifugalkraften kompenseras med kurvornas tvärsnitt.

4.3.

Längden L hos mätbasen skall väljas med hänsyn till noggrannheten hos den utrustning och de metoder som används för att mäta provtiden t och så att värdet för den faktiska hastigheten kan anges på en kurva med en noggrannhet av ± 1 %. Om mätutrustningen är manuell får mätbasens längd L inte vara kortare än 500 m. Om en mätbas av typ 2 valts skall tiden t fastställas med elektronisk mätutrustning.

5.   OMGIVNINGSFÖRHÅLLANDEN

▼M1

Lufttryck: 97 ± 10 kPa

▼B

Temperatur: 278-308 K

Relativ luftfuktighet: 30-90 %

▼M1

Genomsnittlig vindhastighet, uppmätt en meter ovanför markytan: < 3 m/s, vindbyar tillåtna < 5 m/s.

▼B

6.   PROVFÖRFARANDE

6.1.	Det utväxlingsförhållande som används vid provet skall göra det möjligt för fordonet att nå sin maximala hastighet på plan mark. Gaspådraget skall vara fullt och anordningarna för bränsleberikning skall vara tagna ur funktion.

6.2.	Om fordonet saknar hytt skall föraren ha den körställning som anges i 3.1.3.

6.3.

Fordonets hastighet skall vara konstant när det körs in på mätbasen. Vad avser mätbaser av typ 1 och typ 2 skall fordonet köras i bägge riktningarna efter varandra. 6.3.1. På en mätbas av typ 2 får provkörningen göras i en riktning om det på grund av banans egenskaper inte är möjligt att uppnå fordonets maximala hastighet i bägge riktningarna. I detta fall 6.3.1.1. skall provkörningen göras fem gånger i rad utan avbrott, 6.3.1.2. får den axiella vindhastigheten inte vara högre än 1 m/s.

6.4.	På en mätbas av typ 3 skall fordonet köras utmed båda baserna L i en riktning och utan avbrott. 6.4.1. Om mätbasen motsvarar banans totala längd skall fordonet köras i samma riktning minst 2 gånger. Skillnaden mellan tidmätningens extremvärden får inte vara större än 3 %.

6.5.	Det bränsle och smörjmedel som rekommenderas av tillverkaren skall användas.

6.6.	Den totala tid t som krävs för att köra utmed mätbasen i bägge riktningarna skall bestämmas med en noggrannhet av 0,7 %.

6.7.

Bestämning av genomsnittlig hastighet Den genomsnittliga hastigheten V (km/h) för provet fastställs på följande sätt: 6.7.1.   Mätbas av typ 1 och typ 2 där L = mätbasens längd (m), t = tidsåtgång i sekunder för att köra utmed mätbasen L (m). 6.7.2.   Mätbas av typ 2 som körts i en riktning V = Va ± Vw.f där Va = uppmätt hastighet vid varje provkörning (km/h) = där t = tidsåtgång i sekunder för att köra utmed mätbasen L (m). 6.7.3.   Mätbas typ 3 6.7.3.1. Mätbas bestående av två delar L (se 4.2.3.1) där L = mätbasens längd (m), t = total tidsåtgång i sekunder för att köra utmed mätbasen L (m). 6.7.3.2. Mätbas som motsvarar den ringformiga provbanans totala längd (se 4.2.3.3) V = Va.k där Va = uppmätt hastighet vid varje provkörning (km/h) = där L = faktisk körlängd på den ringformiga provbanan (m), t = tidsåtgång i sekunder för att köra ett helt varv där n = antal varv, ti = tidsåtgång i sekunder för varje varv, k = korrektionsfaktor (1,00 ≤ 1,05), vilken skall vara specifik för den använda ringformiga provbanan och fastställas försöksmässigt i enlighet med tillägg 1.

6.8.	Den genomsnittliga hastigheten skall mätas minst två gånger i rad.

▼M2

7.   MAXIMAL HASTIGHET

Fordonets maximala hastighet skall uttryckas i kilometer per timme och med det heltal som ligger närmast det aritmetiska medelvärdet av de uppmätta hastighetsvärdena under två prov i rad, vilka inte får skilja med mer än 3 %. Om detta aritmetiska medelvärde ligger exakt mellan två heltal skall det rundas av till närmast högre heltal. Om fordonen inte har någon övre gräns för maximal hastighet enligt definitionen i artikel 1.2 och 1.3 i direktiv 2002/24/EG krävs inget typgodkännandeprov och den uppgift om maximal hastighet som fordonstillverkaren lämnar i det dokument som anges i bilaga II till direktiv 2002/24/EG skall godtas.

▼B

8.   TOLERANSER VID MÄTNING AV MAXIMAL HASTIGHET

8.1.	Den maximala hastighet som provningsorganet fastställer får avvika från de värden som tillverkaren anger med ± 5 %.

8.2.	Vid kontroll av produktionsöverensstämmelse får den maximala hastigheten avvika med ± 5 % från de värden som fastställts vid komponenttypprovningen. Vad avser mopeder med en teknisk maxhastighet som är ≤ 30 km/h skall detta värde vara ± 10 %.

---

Tillägg 1

Förfarande för att fastställa korrektionsfaktorn för den ringformiga provbanan

1.	Faktorn k för den ringformiga provbanan skall prickas in upp till den högsta tillåtna hastigheten.

2.	Faktorn k skall prickas in för flera hastigheter och skillnaden mellan två hastigheter efter varandra får inte vara större än 30 km/h.

3.	För varje vald hastighet skall provet utföras i enlighet med kraven i detta direktiv på ett av följande två sätt: 3.1. Hastigheten mäts utmed en rak linje Vd. 3.2. Hastigheten mäts utmed den ringformiga provbanan Va.

4.	För varje uppmätt hastighet skall värdena Va och Vd anges i ett diagram (fig. 1) och punkterna knytas ihop med en del av ett rakt streck. fig. 1

5.	För varje uppmätt hastighet erhålls faktorn k med följande formel:

---

Tillägg 2

Informationsdokument avseende de väsentliga egenskaper som påverkar fordonstypens tekniska maxhastighet

(skall komplettera ansökan om typgodkännande av komponent om denna inlämnas separat från ansökan om typgodkännande av fordon)

Referensnummer (anges av den sökande): …

Ansökan om komponenttypgodkännande vad avser den tekniska maxhastigheten för ett två- eller trehjuligt motorfordon skall innehålla de uppgifter som anges i följande avsnitt av del A i bilaga 2 till direktiv 92/61/EEG:

0.1,

0.2,

0.4 till 0.6,

2.1 till 2.2.1,

3.0 till 3.1.1,

4.1 till 4.6,

5.2,

5.2.2.

---

Tillägg 3

---

BILAGA 2

KRAV PÅ METODERNA FÖR MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOMOTOREFFEKT

1.   ALLMÄNT

1.1.	Tillägg 1 skall tillämpas vid fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos mopedmotorer med styrd tändning.

1.2.	Tillägg 2 skall tillämpas vid fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos motorer med styrd tändning för motorcyklar och trehjuliga motorfordon.

1.3.	Tillägg 3 skall tillämpas vid fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos motorer med kompressionständning.

---

Tillägg 1

Fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos mopedmotorer med styrd tändning

1.   DEFINITIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.1.   nettoeffekt:

I provbänk erhållen effekt i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid det varvtal som anges av tillverkaren och med de tillbehör som förtecknas i tabell 1. Om effekten endast kan mätas med växellådan monterad på motorn skall växellådans verkningsgrad beaktas.

1.2.   högsta nettoeffekt:

Uppmätt högsta effektuttag netto vid full belastning av motorn.

1.3.   vridmoment:

Vridmoment uppmätt vid de förhållanden som anges i 1.1.

1.4.   högsta vridmoment:

Uppmätt högsta vridmoment vid full belastning av motorn.

1.5.   tillbehör:

Samtliga utrustningsdetaljer och anordningar som förtecknas i tabell 1.

1.6.   standardutrustning:

All utrustning som tillverkaren specificerar för en viss tillämpning.

1.7.   motortyp:

Motorer vars egenskaper enligt undertillägg 1 inte skiljer sig i något grundläggande avseende.

2.   NOGGRANNHET VID MÄTNING AV VRIDMOMENT OCH EFFEKT VID FULL BELASTNING

2.1.   Vridmoment:

± 2 % av uppmätt vridmoment.

2.2.   Varvtal:

Mätnoggrannheten skall vara ± 1 %.

2.3.   Bränsleförbrukning:

± 2 % för alla använda anordningar.

2.4.   Inloppsluftens temperatur:

± 2 K.

2.5.   Uppmätt lufttryck:

± 70 Pa.

2.6.   Avgastryck och undertryck i inloppsluften:

± 25 Pa.

3.   PROV FÖR MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOMOTOREFFEKT

3.1.   Tillbehör

3.1.1.   Tillbehör som skall vara monterade

Under provet skall de tillbehör som är nödvändiga för att använda motorn i den aktuella tillämpningen (anges i tabell 1) så långt det är möjligt inta samma plats på provbänken som de skulle ha vid den aktuella tillämpningen.

3.1.2.   Tillbehör som skall avlägsnas

Sådana fordonstillbehör som endast är nödvändiga för att fordonet i sig skall kunna användas men som är monterade på motorn skall avlägsnas före provet.

För tillbehör som är fast monterade får den effekt som de tar upp vid obefintlig belastning fastställas och adderas till den uppmätta motoreffekten.

3.2.   Inställningar

I tabell 2 anges inställningarna vid prov för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt.

3.3.   Provningsförhållanden

3.3.1.

Proverna för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettoeffekt skall utföras med full gas och motorn utrustad enligt tabell 1.

3.3.2.

Mätningarna skall göras vid normala och stabila driftsförhållanden med tillräcklig tillförsel av luft till motorn. Motorn skall vara inkörd enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningsrummen får innehålla avlagringar i begränsad mängd. För att minska den nödvändiga korrektionsfaktor skall provningsförhållandena (t.ex. insugningsluftens temperatur) väljas så att de ligger så nära referensförhållandena (se 4.2) som möjligt.

3.3.3.

Temperaturen på insugningsluften (omgivande luft) skal mätas högst 0,15 m före luftfilterinloppet eller, om filter saknas, 0,15 m från insugsöppningen. Termometern eller termoelementet skall ha skydd mot utstrålande värme och sitta i det direkta luftflödet. Den/det skall även ha skydd mot bränslesprut. Antalet positioner skall vara så många att det går att få fram en genomsnittlig insugningstemperatur som är representativ.

3.3.4.

Ingen mätning får göras förrän moment, varvtal och temperatur har legat i princip konstanta i minst 30 sekunder.

3.3.5.

När ett varvtal för mätningarna väl har valts ut får det inte variera med mer än ± 2 %.

3.3.6.

Bromsbelastningen och insugningsluftens temperatur skall noteras samtidigt. Det erhållna värdet skall vara genomsnittet av två stabila noteringar i rad, vilka i fråga om bromsbelastningen inte får avvika från varandra med mer än 2 %.

3.3.7.

Om varvtal och förbrukning mäts med en anordning som startar automatiskt skall mätningen pågå i minst 10 sekunder, men om anordningen startas manuellt skall mätningen pågå i minst 20 sekunder.

3.3.8.

Kylvätskans temperatur vid utloppet från motorn skall hållas vid ± 5 k i förhållande till den övre termostatinställda temperatur som anges av tillverkaren. Om tillverkaren inte anger några värden skall temperaturen vara 353 K ± 5 K. För luftkylda motorer skall temperaturen vid en punkt som anges av tillverkaren ligga mellan +0 och −20 K i förhållande till den högsta temperatur som tillverkaren anger för referensförhållandena.

3.3.9.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till förgasaren eller insprutningssystemet och ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

3.3.10.

Smörjmedelstemperaturen uppmätt i vevhuset eller vid utloppet från oljevärmeväxlaren (om monterad) skall ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

3.3.11.

Avgasernas utloppstemperatur skall mätas i rät vinkel mot avgasfläns(ar), -grenrör eller -mynningar.

3.3.12

Bränsle Bränslet skall vara av en typ som finns kommersiellt tillgänglig och det får inte innehålla några extra rökbegränsande tillsatser ( 6 ).

3.4.   Provningsförlopp

Mätningarna skall göras vid så många varvtal att effektkurvan kan anges korrekt mellan de lägsta och högsta varvtal som tillverkaren rekommenderar. Det varvtalsområdet skall omfatta det varvtal där motorn ger maximalt vridmoment och maximal effekt. För varje varvtal skall genomsnittet av minst två stabila mätningar fastställas.

3.5.	De uppgifter som skall noteras anges i undertillägg 1.

4.   KORREKTIONSFAKTORER FÖR EFFEKT OCH VRIDMOMENT

▼M1

4.1   Definition av faktorerna α1 och α2

Detta är de faktorer med vilka uppmätt vridmoment och uppmätt effekt skall multipliceras för att, med hänsyn till kraftöverföringens verkningsgrad (faktor α2), fastställa motorns vridmoment och effekt som används under proven, och som används för att anpassa vridmoment och effekt till de omgivningsförhållanden för referensändamål som anges i punkt 4.2.1 (faktor α1).

Detta är korrektionsfaktorn för effekt:

där:

P0

=

är den korrigerade effekten (dvs. effekten vid referensförhållandena vid slutet av vevaxeln)

α1

=

är korrektionsfaktorn för omgivningsförhållandena

α2

=

är korrektionsfaktorn för kraftöverföringens verkningsgrad

P

=

är den uppmätta effekten (iakttagen effekt).

▼B

4.2.   Omgivningsförhållanden för referensändamål

4.2.1.   Temperatur

25 °C (298 K)

4.2.2.   Torrt tryck (Pso):

99 kPa (990 mbar)

▼M1

4.3   Bestämning av korrektionsfaktorn

4.3.1   Bestämning av faktorn α2

4.3.2   Bestämning av faktorn α1  ( 7 )

4.3.2.1   Definition av värdena T och Ps för korrektionsfaktorn α1

T

=

är den absoluta temperaturen hos insugningsluften.

Ps

=

är det torra lufttrycket i kilopascal (kPa), dvs. det totalt uppmätta lufttrycket minus vattenångans tryck.

4.3.2.2   Faktor α1

Korrektionsfaktorn α1 beräknas med följande formel

Den formeln gäller endast om

Om gränsvärdena överskrids skall det erhållna korrigerade värdet uppges och testförhållandena (temperatur och tryck) anges exakt i provrapporten.

▼M1 —————

▼B

5.   PROVRAPPORT

Provrapporten skall innehålla resultaten och alla beräkningar som behövs för att få fram det högsta vridmoment och den högsta nettoeffekt som avses i undertillägg 2 samt motorns egenskaper enligt förteckning i undertillägg 1.

Provrapporten skall dessutom innehålla följande uppgifter:

6.   TOLERANSER VID MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOEFFEKT

6.1.	Motorns högsta vridmoment och högsta nettoeffekt enligt den tekniska tjänsten får avvika från det värde som tillverkaren angett med ± 10 % om den uppmätta effekten är ≤ 1 kW och med ± 5 % om den uppmätta effekten är > 1 kW och för motorvarvtalet medges en tolerans på ►M1  3 % ◄ .

6.2.	Vid kontroll av produktionsöverensstämmelse får en motors högsta vridmoment och högsta nettoeffekt avvika från de värden som fastställts vid typprovningen av komponenten med ± 20 % om den uppmätta effekten är ≤ 1 kW och med ± 10 % om den uppmätta effekten är > 1 kW.

---

Undertillägg 1

Informationsdokument avseende de väsentliga egenskaper som påverkar motortypens ( 8 ) högsta vridmoment och högsta nettoeffekt

(Mopedmotorer med styrd tändning)

(skall komplettera ansökan om typgodkännande av komponent om denna inlämnas separat från ansökan om typgodkännande av fordon)

Referensnummer (anges av den sökande): …

Ansökan om komponenttypgodkännande vad avser högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt för en mopedtyp skall innehålla de uppgifter som anges i följande avsnitt av del A i bilaga 2 till direktiv 92/61/EEG:

0.1,

0.2,

0.4 till 0.6,

3 till 3.2.2,

3.2.4 till 3.2.4.1.5,

3.2.4.3 till 3.2.12.2.1,

3.5 till 3.6.3.1.2.

---

Undertillägg 2

---

Tillägg 2

Fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos motorer med styrd tändning för motorcyklar och trehjuliga motorfordon

1.   DEFINITIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.1.   nettoeffekt:

I provbänk erhållen effekt i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid det varvtal som anges av tillverkaren och med de tillbehör som förtecknas i tabell 1. Om effekten endast kan mätas med växellådan monterad på motorn skall växellådans verkningsgrad beaktas.

1.2.   högsta nettoeffekt:

Uppmätt högsta effektuttag netto vid full belastning av motorn.

1.3.   vridmoment:

Vridmoment uppmätt vid de förhållanden som anges i 1.1.

1.4.   högsta vridmoment:

Uppmätt högsta vridmoment vid full belastning av motorn.

1.5.   tillbehör:

Samtliga utrustningsdetaljer och anordningar som förtecknas i tabell 1.

1.6.   standardutrustning:

All utrustning som tillverkaren specificerar för en viss tillämpning.

1.7.   motortyp:

Motorer vars egenskaper enligt undertillägg 1 inte skiljer sig i något grundläggande avseende.

2.   NOGGRANNHET VID MÄTNING AV VRIDMOMENT OCH EFFEKT VID FULL BELASTNING

2.1.   Vridmoment:

± 1 % av uppmätt vridmoment ( 9 ).

2.2.   Varvtal:

Mätnoggrannheten skall vara ± 1 %.

2.3.   Bränsleförbrukning:

± 1 % för alla använda anordningar.

2.4.   Inloppsluftens temperatur:

± 1 K.

2.5.   Uppmätt lufttryck:

± 70 Pa.

2.6.   Avgastryck och tryckförlust i inloppsluften:

± 25 Pa.

3.   PROV FÖR MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOMOTOREFFEKT

3.1.   Tillbehör

3.1.1.   Tillbehör som skall vara monterade

Under provet skall de tillbehör som är nödvändiga för att använda motorn i den aktuella tillämpningen (anges i tabell 1) så långt det är möjligt inta samma plats på provbänken som de skulle ha vid den aktuella tillämpningen.

3.1.2.   Tillbehör som skall avlägsnas

Sådana fordonstillbehör som endast är nödvändiga för att fordonet i sig skall kunna användas men som är monterade på motorn skall avlägsnas före provet.

För tillbehör som är fast monterade får den effekt som de tar upp vid obefintlig belastning fastställas och adderas till den uppmätta motoreffekten.

3.2.   Inställningar

I tabell 2 anges intällningarna vid prov för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt.

3.3.   Provningsförhållanden

3.3.1.

Prover för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettoeffekt skall utföras med full gas och motorn utrustad enligt tabell 1.

3.3.2.

Mätningarna skall göras vid normala och stabila driftsförhållanden med tillräcklig tillförsel av luft till motorn. Motorn skall vara inkörd enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningsrummen får innehålla avlagringar i begränsad mängd. För att minska den nödvändiga korrektionsfaktorn skall provningsförhållandena (t.ex. insugningsluftens temperatur) väljas så att de ligger så nära referensförhållandena (se 4.2) som möjligt. Om kylsystement i provbänken uppfyller minimikraven för en korrekt installation men trots detta inte ger tillräcklig kylning och mätningarna sålunda inte kan utföras vid normala, stabila driftsförhållanden får den metod som beskrivs i undertillägg 1 användas. De minimikrav som provinstallationen skall uppfylla samt vid vilka förhållanden provet skall utföras enligt undertillägg 1 anges nedan. V1 är fordonets maximala hastighet. V2 är kylluftens maximala flödeshastighet på utströmningssidan. Ø är tvärsnittet av kylluftflödet. Om V2 ≥ V1 och Ø ≥ 0,25 m2 är minimikraven uppfyllda. Om det inte är möjligt att stabilisera driftsförhållandena skall den metod som beskrivs i undertillägg 1 användas. Om V2< V1 och/eller Ø < 0,25 m2 gäller följande: a) Om driftsförhållandena kan stabiliseras skall den metod som beskrivs i 3.3 användas. b) Om driftsförhållandena inte kan stabiliseras i) och om V2 ≥ 120 km/h och Ø ≥ 0,25 m2 uppfyller installationen minimikraven varför den metod som beskrivs i tillägg 1 får användas, b)  ii) och om V2< 120 km/h och/eller Ø < 0,25 m2 uppfyller intallationen inte minimikraven varför provningsutrustningens kylsystem skall förbättras. I detta fall får dock provet efter godkännande av tillverkaren och myndigheten utföras enligt den metod beskrivs i undertillägg 1.

3.3.3.

Temperaturen på insugningsluften (omgivande luft) skall mätas högst 0,15 m före inloppet till luftrenaren eller, om renare saknas, 0,15 m från insugsöppningen. Termometern eller termoelementet skall ha skydd mot utstrålande värme och sitta i det direkta luftflödet. Den/det skall även ha skydd mot bränslesprut. Antalet positioner skall vara så många att det går att få fram en genomsnittlig insugningstemperatur som är representativ.

3.3.4.

Ingen mätning får göras förrän moment, varvtal och temperatur har legat i princip konstanta i minst 30 sekunder.

3.3.5.

Under en körning eller mätning får varvatalet variera med högst ± 1 % eller med ± 10 % min − 1 i förhållande till den valda hastigheten, varvid den största av dessa toleranser skall väljas.

3.3.6.

Bromsbelastningen och insugningsluftens temperatur skall läsas av samtidigt. Det värdet som används för mätningen skall vara genomsnittet av två stabila noteringar i rad, vilka i fråga om bromsbelastningen inte får avvika från varandra med mer än 2 %.

3.3.7.

Kylvätskans temperatur vid utloppet från motorn skall hållas vid ± 5 K i förhållande till den övre termostatinställda temperatur som anges av tillverkaren. Om tillverkaren inte anger några värden skall temperaturen vara 353 K ± 5 K. För luftkylda motorer skall temperaturen vid en punkt som anges av tillverkaren ligga mellan + 0 och − 20 K i förhållande till den högsta temperatur som tillverkaren anger för referensförhållandena.

3.3.8.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till förgasaren eller insprutningssystemet och ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

3.3.9.

Smörjmedelstemperaturen uppmätt i vevhuset eller vid utloppet från oljevärmeväxlaren (om monterad) skall ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

3.3.10.

Avgasernas utloppstemperatur skall mätas i rät vinkel mot avgasfläns(ar), -grenrör eller -mynningar.

3.3.11.

Om varvtal och förbrukning mäts med en anordning som startar automatiskt skall mätningen pågå i minst 10 sekunder, men om anordningen startas manuellt skall mätningen pågå i minst 20 sekunder.

3.3.12.

Bränsle (se avsnitt 3.3.12 i tillägg 1)

3.3.13.

Om den normala ljuddämparen inte kan användas skall den använda anordningen fungera vid motorns normala användningsförhållanden enligt tillverkarens specifikationer. Vid körningen av motorn under, framför allt, laboratorieproverna får utsugningen av avgaser (vid den punkt där avgassystemet är anslutet till provbänken) inte medföra ett tryck i avgasutsugningskanalen som skiljer sig från lufttrycket med mer än ± 740 Pa (7,4 mbar), om inte tillverkaren självmant har angett mottrycket före provet. I detta fall skall det lägre av de två trycken användas.

3.4.   Prover

Mätning skall ske vid så många varvtal att effektkurvan kan anges korrekt mellan de lägsta och högsta varvtal som tillverkaren rekommenderar. Det varvtalsområdet skall omfatta det varvtal där motorn ger maximalt vridmoment och maximal effekt. För varje varvtal skall genomsnittet av minst två stabila mätningar fastställas.

3.5.   Uppgifter som skall registreras

De uppgifter som skall noteras anges i undertillägg 2.

4.   KORREKTIONSFAKTORER FÖR EFFEKT OCH VRIDMOMENT

▼M1

4.1   Definition av faktorerna a1 och α2

Detta är de faktorer med vilka uppmätt vridmoment och uppmätt effekt skall multipliceras för att, med hänsyn till kraftöverföringens verkningsgrad (faktor α2), fastställa motorns vridmoment och effekt som används under proven, och som används för att anpassa vridmoment och effekt till de omgivningsförhållanden för referensändamål som anges i punkt 4.2.1 (faktor a1).

Detta är korrektionsfaktorn för effekt:

där:

P0

=

är den korrigerade effekten (dvs. effekten vid referensförhållandena vid slutet av vevaxeln)

α1

=

är korrektionsfaktorn för omgivningsförhållandena

α2

=

är korrektionsfaktorn för kraftöverföringens verkningsgrad

P

=

är den uppmätta effekten (iakttagen effekt).

▼B

4.2.   Omgivningsförhållanden

4.2.1.   Omgivningsförhållanden för referensändamål

4.2.1.1.   Temperatur (To):

298 K (25 °C)

4.2.1.2.   Torrt tryck (Pso):

99 kPa

4.2.2.   Omgivningsförhållanden vid prov

Under provet skall omgivningsförhållandena ligga inom följande värden:

4.2.2.1.   Temperatur (T)

283 K < T < 318 K

4.3.   Bestämning av korrektionsfaktorn

4.3.1.   Bestämning av faktorn α2

där nt är verkningsgraden hos den kraftöverföring som sitter mellan vevaxel och mätpunkten.

Denna verkningsgrad nt är produkten (multiplikation) av verkningsgraden nj hos samtliga komponenter i kraftöverföringen.

nt = n1 × n2 … × nj

Verkningsgraden nj hos var och en av komponenterna i kraftöverföringen framgår av följande tabell:

4.3.2.   Bestämning av faktorn α1  ( 10 )

4.3.2.1.   Definition av de fysiska storheterna T och Ps för korrektionsfaktorn α1

T

=

är den absoluta temperaturen hos insugningsluften.

Ps

=

är det torra lufttrycket i kilopascal (kPa), dvs. det totalt uppmätta lufttrycket minus vattenångans tryck.

4.3.2.2.   Fyrtaktsmotorer — faktor α1

Korrektionsfaktorn α1 för fyrtaktsmotorer beräknas med följande formel:

Den formeln gäller endast om

0,93 ≤ α1 ≤ 1,07

Om gränsvärdena överskrids skall det erhållna korrigerade värdet uppges och testförhållandena (temperatur och tryck) anges exakt i provrapporten.

5.   PROVRAPPORT

Provrapporten skall innehålla resultaten och alla beräkningar som behövs för att få fram det högsta vridmoment och den högsta nettoeffekt som avses i undertillägg 3 samt motorns egenskaper enligt förteckning i undertillägg 2.

Provrapporten skall dessutom innehålla följande uppgifter:

6.   TOLERANSER VID MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOEFFEKT

6.1.	Motorns högsta vridmoment och högsta nettoeffekt enligt den tekniska tjänsten får avvika från det värde som tillverkaren angett med ± 5 % om den uppmätta effekten är ≤ 11 kW och med ± 2 % om den uppmätta effekten är > 11 kW och för motorvarvtalet medges en tolerans på 1,5 %.

6.2.	Vid kontroll av produktionsöverensstämmelse får en motors högsta vridmoment och högsta nettoeffekt avvika från de värden som fastställts vid typprovningen av komponenten med ± 10 % om den uppmätta effekten är ≤ 11 kW och med ± 5 % om den uppmätta effekten är > 11 kW.

---

Undertillägg 1

Mätning av högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt med hjälp av motortemperaturmetoden

1.   PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

1.1.	Proverna för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettoeffekt skall utföras med full gas och motorn utrustad enligt tabell 1.

1.2.

Mätningarna skall göras vid normala driftsförhållanden med tillräcklig tillförsel av luft till motorn. Motorn skall vara inkörd enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningsrummen hos motorer med styrd tändning får innehålla avlagringar i begränsad mängd. För att minska den korrektionsfaktorns storlek skall provningsförhållandena (t.ex. insugningsluftens temperatur) väljas så att de ligger så nära referensförhållandena (se 4.2.1) som möjligt.

1.3.

Temperaturen på den luft som sugs in i motorn skall mätas högst 0,15 m från insugsöppningen. Termometern eller termoelementet skall ha skydd mot utstrålande värme och sitta i det direkta luftflödet. Den/det skall även ha skydd mot bränslesprut. Antalet positioner skall vara så många att det går att få fram en genomsnittlig insugningstemperatur som är representativ.

1.4.	Under mätkörning får motorns varvtal avvika med högst ± 1 % från det valda varvtalet när en avläsning tas.

1.5.	Avläsningarna av bromsbelastning för provmotorn skall tas från dynamometern när motorns temperatur har nått inställt värde och med dess varvtal praktiskt taget konstant.

1.6.	Avläsningarna av bromsbelastning, bränsleförbrukning och inloppsluftens temperatur skall tas samtidigt och det mätvärdet som används skall utgöra ett genomsnitt av två stabila värden, vilka för bromsbelastning och bränsleförbrukning får variera med högst 2 %.

1.7.

Avläsningarna av bränsleförbrukning skall börja när det kan fastställas att motorn har nått ett visst angivet varvtal. Om varvtal och förbrukning mäts med en anordning som startar automatiskt skall mätningen pågå i minst 10 sekunder, men om anordningen startas manuellt skall mätningen påga i minst 20 sekunder.

1.8.

Om motorn är vätskekyld skall kylvätskans temperatur vid utloppet från motorn hållas vid ± 5 K i förhållande till den övre termostatinställda temperatur som anges av tillverkaren. Om tillverkaren inte anger något värde skall den noterade temperaturen var 353 K ± 5 K. Om motorn är luftkyld skall den temperaturen vid tändstifttsbrickan vara den som anges av tillverkaren ± 10 K. Om tillverkaren inte anger något värde skall den noterade temperaturen vara 483 ± 10 K.

1.9.	Tändstiftsbrickornas temperatur på luftkylda motorer skall mätas med en termometer med ett termoelement och en tätningsring.

1.10.

Bränsletemperaturen vid inloppet till insprutningspumpen eller förgasaren skall ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

1.11.

Smörjoljans temperatur mätt i oljesumpen eller vid utloppet från eventuell oljekylare skall ligga inom de gränser som anges av tillverkaren.

1.12.

Avgastemperaturen skall mätas vid en punkt i rät vinkel mot avgasmynningens fläns(ar) eller grenrör.

1.13.

Det använda bränslet skall vara det som avses i bilaga 1 avsnitt 3.3.12.

1.14.

Om det inte är möjligt att använda standardljuddämparen skall det vid provet användas en anordning som fungerar med motorns normala varvtal enligt tillverkarens specifikation. När motorn körs i provningslaboratoriet är det särskilt viktigt att systemet för utsugning av avgaser inte medför att utsugningsröken (vid anslutning till fordonets avgassystem) har ett tryck som skiljer sig från lufttrycket med ± 740 Pa (7,4 mbar), om inte tillverkaren självmant har angett mottrycket före provet. I detta fall skall det lägre av de två trycken användas.

---

Undertillägg 2

Informationsdokument avseende de väsentliga egenskaper som påverkar motortypens ( 11 ) högsta vridmoment och högsta nettoeffekt

(Motorer med styrd tändning avsedda för motorcyklar och trehjuliga motorfordon)

Skall komplettera ansökan om typgodkännande av komponent om denna inlämnas separat från ansökan om typgodkännande av fordon)

Referensnummer (anges av den sökande): …

Ansökan om komponenttypgodkännande vad avser högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt för en typ av motorcykel eller trehjuligt motorfordon skall innehålla de uppgifter som anges i följande avsnitt av del A i bilaga 2 till direktiv 92/61/EEG:

0.1,

0.2,

0.4 till 0.6,

3 till 3.2.2,

3.2.4 till 3.2.4.1.5,

3.2.4.3 till 3.2.12.2.1,

3.5 till 3.6.3.1.2.

---

Undertillägg 3

---

Tillägg 3

Fastställande av högsta vridmoment och högsta nettoeffekt hos motorer med kompressionständning monterade på motorcyklar eller trehjuliga motorfordon

1.   DEFINITIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betyldelser som här anges:

1.1.   nettoeffekt:

I provbänk erhållen effekt i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid det varvtal som anges av tillverkaren och med de tillbehör som förtecknas i tabell 1. Om effekten endast kan mätas med växellådan monterad på motorn skall växellådans verkningsgrad beaktas.

1.2.   högsta nettoeffekt:

Uppmätt högsta effektuttag netto vid full belastning av motorn.

1.3.   vridmoment:

Vridmoment uppmätt vid de förhållanden som anges i 1.1.

1.4.   högsta vridmoment:

Uppmätt högsta vridmoment vid full belastning av motorn.

1.5.   tillbehör:

Samtliga utrustningsdetaljer och anordningar som förtecknas i tabell 1.

1.6.   standardutrustning:

All utrustning som tillverkaren specificerar för en viss tillämpning.

1.7.   motortyp:

Motorer vars egenskaper enligt undertillägg 1 inte skiljer sig i något grundläggande avseende.

2.   NOGGRANNHET VID MÄTNING AV VRIDMOMENT OCH EFFEKT VID FULL BELASTNING

2.1.   Vridmoment:

± 1 % av uppmätt moment ( 12 ).

2.2.   Motorvarvtal

Mätningen skall ha en noggrannhet av ± 1 %. Motorns varvtal skall helst mätas med varvtalsräknare och kronometer med automatisk synkronisering (eller räknare med tidtagare).

2.3.   Bränsleförbrukning:

± 1 % av uppmätt förbrukning.

2.4.   Bränsletemperatur:

± 2 K.

2.5.   Inloppsluftens temperatur:

± 2 K.

2.6.   Uppmätt lufttryck:

± 100 Pa.

2.7.   Tryck i inloppsrör:

± 50 Pa (se anmärkning 1a till tabell 1).

2.8.   Tryck i avgasrör:

+200 Pa (se anmärkning 1b till tabell 1).

3.   PROV FÖR MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA KOMPRESSIONSTÄNDNING

3.1.   Tillbehör

3.1.1.   Tillbehör som skall vara monterade

Under provet skall de tillbehör som är nödvändiga för att använda motorn i den aktuella tillämpningen (anges i tabell 1) så långt det är möjligt inta samma plats på provbänken som de skulle ha vid den aktuella tillämpningen.

3.1.2.   Tillbehör som skall avlägsnas

Sådana fordonstillbehör som endast är nödvändiga för att fordonet i sig skall kunna användas men som är monterade på motorn skall avlägsnas före provet.

Följande icke uttömmande förteckning är ett exempel på sådana tillbehör:

Om tillbehören inte kan tas bort får den effekt som de tar upp i obelastat tillstånd fastställas och adderas till den uppmätta motoreffekten.

3.1.3.   Starttillbehör för motorer med kompressionständning

För de tillbehör som används för att starta motorer med kompressionständning skall nedanstående två punkter beaktas.

Det system som producerar och ackumulerar den energi som är nödvändig för att starta motorn skall i båda fallen monteras och arbeta i obelastat tillstånd.

3.2.   Inställningar

I tabell 2 anges inställningarna vid prov för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt.

3.3.   Provningsförhållanden

3.3.1.

Proverna för att fastställa högsta vridmoment och högsta nettoeffekt skall utföras med full belastning på insprutningspumpen och med motorn utrustad enligt tabell 1.

3.3.2.

Prestandauppgifterna skall avse stabila driftsförhållanden med tillräcklig tillförsel av luft till motorn. Motorn skall vara inkörd enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningsrummen får innehålla avlagringar i begränsad mängd. För att minska den nödvändiga korrektionsfaktor skall provningsförhållandena (t.ex. inloppsluftens temperatur) väljas så att de ligger så nära referensförhållandena (se 4.2) som möjligt.

3.3.3.

Temperaturen på inloppsluften (omgivande luft) skall mätas högst 0,15 m före inloppet till luftrenaren eller, om renare saknas, högst 0,15 m från inloppsöppningen. Termometern eller termoelementet skall ha skydd mot utstrålande värme och sitta i det direkta luftflödet. Den/det skall även ha skydd mot bränslesprut. Antal postitioner skall vara så många att det går att få fram en genomsnittlig insugningstemperatur som är representativ.

3.3.4.

Ingen mätning får göras förrän moment, varvtal och temperatur har legat i princip konstanta i minst 30 sekunder.

3.3.5.

Under en körning eller mätning får varvtalet inte avvika från det valda varvtalet med mer än ± 1 % eller ± 10 % −1 i förhållande till den valda hastigheten, varvid den största av dessa toleranser skall väljas.

3.3.6.

Bromsbelastningen och insugningsluftens temperatur skall läsas av samtidigt. Det värde som används skall vara genomsnittet av två stabila noteringar i rad, vilka i fråga om bromsbelastningen inte får avvika från varandra med mer än 2 %.

3.3.7.

Kylvätskans temperatur vid utloppet från motorn skall hållas vid ± 5 K i förhållande till den övre termostatinställda temperatur som anges av tillverkaren. Om tillverkaren inte anger några värden skall temperaturen vara 353 K ± 5 K För luftkylda motorer skall temperaturen vid en punkt som anges av tillverkaren ligga mellan +0 och −20 K i förhållande till den högsta temperatur som tillverkaren anger för referensförhållandena.

3.3.8.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till förgasaren eller vid insprutningssystemet och ligga inom de gränser som anges av motortillverkaren.

3.3.9.

Smörjoljans temperatur mätt i oljesumpen eller vid utloppet från den eventuella oljekylaren skall ligga inom de gränser som anges av motortillverkaren.

3.3.10.

Vid behov får ett extra regleringssystem användas för att hålla temperaturen inom de gränser som anges i 3.3.7, 3.3.8 och 3.3.9.

3.3.11.

Bränsle (se avsnitt 3.3.12 i bilaga 1)

3.4.   Provförfarande

Mätning skall ske vid så många varvtal att effektkurvan kan angas fullständigt mellan de lägsta och högsta varvtal som tillverkaren rekommenderar. Detta varvtalsområde skall omfatta det varvtal där motorn ger maximal effekt. För varje varvtal skall genomsnittet av minst två stabila mätningar fastställas

3.5.   Mätning av rökindex

För motorer med kompressionständning skall det under provet kontrolleras att avgaserna uppfyller kraven i tillämpningsföreskrifterna till bestämmelserna om luftförorening när dessa väl har trätt i kraft.

4.   KORREKTIONSFAKTORER FÖR VRIDMOMENT OCH EFFEKT

▼M1

4.1   Definition av faktorerna a1 och α2

Detta är de faktorer med vilka uppmätt vridmoment och uppmätt effekt skall multipliceras för att, med hänsyn till kraftöverföringens verkningsgrad (faktor α2), fastställa motorns vridmoment och effekt som används under proven, och som används för att anpassa vridmoment och effekt till de omgivningsförhållanden för referensändamål som anges i punkt 4.2.1 (faktor ad).

Detta är korrektionsfaktorn för effekt:

där:

P0

=

är den korrigerade effekten (dvs. effekten vid referensförhållandena vid slutet av vevaxeln)

αd

=

är korrektionsfaktorn för omgivningsförhållandena

α2

=

är korrektionsfaktorn för kraftöverföringens verkningsgrad (se punkt 4.3.1 i tillägg 2)

P

=

är den uppmätta effekten (iakttagen effekt).

▼B

4.2.   Omgivningsförhållanden för referensändamål

4.2.1.   Temperatur (To):

298 K (25 °C).

4.2.2.   Torrt tryck (Pso):

99 kPa.

Anmärkning:

Det torra trycket är baserat på ett totalt tryck av 100 kPa och ett vattenångtryck av 1 kPa.

4.3.   Omgivningsförhållanden vid provning

Omgivningsförhållandena under provet skall vara följande:

4.3.1.   Temperatur (T):

283 K ≤ T ≤ 318 K.

4.3.2.   Tryck (Ps)

80 kPa ≤ Ps ≤ 110 kPa.

▼M1

4.4.   Definition av korrektionsfaktorn αd  ( 13 )

▼B

Korrektionsfaktorn för effekt αd för motorer med kompressionständning beräknas för konstant bränsletillförsel med följande formel:

αd = (fa) fm

där

fa

=

omgivningsfaktorn

fm

=

den kännetecknande parametern för varje typ av motor och inställning.

4.4.1.   Omgivningsfaktor fa

Denna faktor anger effekterna av omgivningsförhållandena (tryck, temperatur och luftfuktighet) på den luft som motorn suger in. Formeln för omgivningsfaktorn är olika beroende på motortyp.

4.4.1.1.   Sugmotorer och mekaniskt överladdade motorer

4.4.1.2.   Turboladdade motorer med eller utan kylning av inloppsluften

4.4.2.   Motorfaktor fm

fm är en funktion av ac (korrigerat bränsleflöde) enligt följande:

fm = 0,036. ac = 1,14

där

qc = q/r

och där

q

=

bränsleflödet i mg per takt liter total slagvolym [(mg/(liter × takt)],

r

=

tryckförhållandet hos kompressorutlopp och kompressorinlopp (r = 1 för sugmotorer).

Formeln gäller om qc ligger mellan 40 mg/(liter × takt) och 65 mg/(liter × takt).

Om värdet för qc är lägre än 40 mg/(liter × takt) tas ett konstantvärde för fm motsvarande 0,3c (fm = 0,3) tas.

Om värdet för qc är högre än 65 mg/(liter × takt) tas ett konstantvärde för fm motsvarande 1,2c (fm = 1,2) (se figur).

4.4.3.   Villkor som skall vara uppfyllda i laboratoriet.

För att ett prov skall vara giltigt skall korrektionsfaktorn αd vara sådan att

0,9 ≤ αd ≤ 1,1.

Om dessa gränser överskrids skall det erhållna korrigerade värdet uppges och provningsförhållandena (temperatur och tryck) anges exakt i provrapporten.

5.   PROVRAPPORT

Provrapporten skall innehålla resultaten och samtliga beräkningar som krävts för att få fram det högsta vridmomentet och den högsta nettoeffekten enligt undertillägg 2 samt motorns egenskaper enligt förteckning i undertillägg 1.

Provrapporten skall dessutom innehålla följande uppgifter:

6.   TOLERANSER VID MÄTNING AV HÖGSTA VRIDMOMENT OCH HÖGSTA NETTOEFFEKT

6.1.	Motorns högsta vridmoment och högsta nettoeffekt enligt den tekniska tjänsten får avvika från det värde som tillverkaren angett med ± 5 % om den uppmätta effekten är 11 kW och med ± 2 % om den uppmätta effekten är > 11 kW och för motorvarvtalet medges en tolerans på 1,5 %.

6.2.	Vid kontroll av produktionsöverensstämmelse får en motors högsta vridmoment och högsta nettoeffekt avvika från de värden som fastställts vid typprovningen av komponenten med ± 10 % om den uppmätta effekten är ≤ 11 kW och med ± 5 % om den uppmätta effekten är > 11 kW.

---

Undertillägg 1

Informationsdokument avseende de väsentliga egenskaper som påverkar motortypens ( 14 ) högsta vridmoment och högsta nettoeffekt

(Motorer med kompressionständning för två- eller trehjuliga fordon)

(skall komplettera ansökan om typgodkännande av komponent om denna inlämnas separat från ansökan om typgodkännande av fordon)

Referensnummer (anges av den sökande): …

Ansökan om komponenttypgodkännande vad avser högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt för en typ av två- eller trehjuligt motorfordon skall innehålla de uppgifter som anges i följande avsnitt av del A i bilaga 2 till direktiv 92/61/EEG:

0.1

0.2

0.4 till 0.6

3 till 3.2.1.5

3.2.2

3.2.4.2 till 3.2.4 2.8.3

3.2.5 till 3.2.5.8

3.2.7 till 3.2.12.2.1

3.5 till 3.6.3.1.2.

---

Undertillägg 2

---

( 1 ) EGT nr L 225, 10. 8. 1992, s. 72.

( 2 ) EGT nr C 93, 13. 4. 1992, s. 116.

( 3 ) EGT nr C 313,30. 11. 1992, s. 7.

( 4 ) Europaparlamentets yttrande av den 11 februari 1993 (EGT nr C 72, 15. 3. 1993, s. 128), rådets gemensamma ståndpunkt av den 28 juni 1993 (ännu inte offentliggjord i den officiella tidningen) samt Europaparlamentets beslut av den 4 maj 1994 (EGT nr C 205, 25. 7. 1994, s. 159; Förlikningskommitténs gemensamma utkast av den 13 december 1994).

( 5 ) EGT nr L 42, 23. 2. 1970, s. 1, senast ändrat genom direktiv 92/53/EEG (EGT nr L 225, 10. 8. 1992, s. 1).

( 6 ) Bränslet skall ersättas av det referensbränsle som anges i tillämpningsföreskrifterna till bestämmelserna om luftförorening när dessa väl har trätt i kraft.

( 7 ) Provet får utföras i luftkonditionerade provkammare där omgivningsförhållandena kan regleras.

( 8 ) Om motor eller system inte är av konventionell typ skall tillverkaren lämna uppgifter motsvarande dem som avses här.

( 9 ) Anordningen för mätning av vridmoment skall vara kalibrerat för att ta hänsyn til friktionsförluster. Noggrannheten får vara ± 2 % för mätningar som utförs vid effekter som är lägre än 50 % av det högsta värdet. För mätningen av högsta vridmoment skall den alltid vara ± 1 %.

( 10 ) Proverna får utföras i luftkonditionerade provkammare där omgivningsförhållandena kan regleras.

( 11 ) Om motor eller system inte är av konventionell typ skall tillverkaren lämna uppgifter motsvarande den som avses här.

( 12 ) Systemet för mätning av vridmoment skall vara kalibrerad för att beakta friktionsförluster. Noggrannheten i den nedre hälften av dynamometerbänkens mätområde får vara ± 2 % av uppmätt vridmoment.

( 13 ) Proverna får utföras i luftkonditionerade provkammare där omgivningsförhållandena kan regleras.

( 14 ) Om motor eller system inte är av konventionell typ skall tillverkaren lämna uppgifter motsvarande den som avses här.