a) Obearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter samt produktionsdjur och obearbetade animalieprodukter i den utsträckning principer för produktion och särskilda regler för kontroll av denna införs i bilagorna I och III.

b) Bearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter och animalieprodukter som är avsedda som livsmedel och som beretts huvudsakligen av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt och/eller animaliskt ursprung.

c) Foder, foderblandningar och foderråvaror som inte omfattas av punkt a, med verkan från och med ikraftträdandet av den förordning som avses i punkt 3.

— på spanska:

ecológico,

— på danska:

økologisk,

— på tyska:

ökologisch, biologisch,

— på grekiska:

βιολογικό,

— på engelska:

organic,

— på franska:

biologique,

— på italienska:

biologico,

— på nederländska:

biologisch,

— på portugisiska:

biológico,

— på finska:

luonnonmukainen,

— på svenska:

ekologisk.

1.  märkning: ord, uppgifter, varumärken, varunamn, figurer eller symboler på förpackningar eller i dokument, i meddelanden, på etiketter, på skyltar eller reklambindlar som följer med eller syftar på en vara av det slag som anges i artikel 1.

2.  produktion: verksamheter på gården med avseende på framställning, förpackning och ursprunglig märkning som ekologiskt producerade produkter av jordbruksprodukter som produceras på den gården.

3.  beredning: verksamhet som innebär konservering och/eller bearbetning av jordbruksprodukter (inbegripet slakt och styckning för animalieprodukter) samt förpackning och/eller ändringar av den märkning som avser presentationen av den ekologiska produktionsmetoden för de färska, konserverade och/eller bearbetade produkterna.

4.  marknadsföring: saluförande eller leverans av en produkt eller annan avsättning på marknaden.

5.  aktör på marknaden: fysisk eller juridisk person som producerar, bereder eller från tredje land importerar en vara av det slag som avses i artikel 1 i syfte att sedan marknadsföra denna, eller den som marknadsför sådana varor.

6.  ingredienser: ämnen (inbegripet tillsatsämnen) som används vid beredningen av de produkter som avses i artikel 1.1 b såsom de defineras i 6.4 i direktiv 78/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel.

7.  växtskyddsprodukt: produkt som definieras i artikel 2.1 i rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används ( 4 ), senast ändrat genom direktiv 89/365/EEG ( 5 ).

8.  tvätt- och rengöringsmedel: ämne eller preparat som är av det slag som avses i rådets direktiv 73/404/EEG av den 22 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tvätt- och rengöringsmedel ( 6 ), senast ändrat genom direktiv 86/94/EEG ( 7 ), och som är avsett för rengöring av sådana produkter som avses i artikel 1.1 a.

9.  färdigförpackat livsmedel: saluförd enhet såsom den defineras i artikel 1.3 b i direktiv 79/112/EEG.

10.  ingrediensförteckning: en sådan ingrediensförteckning som avses i artikel 6 i direktiv 79/112/EEG.

11.  animalieproduktion: produktion av husdjur eller domesticerade terrestra arter (inbegripet insekter) och av aquatiska arter som odlas i sött, salt eller bräckt vatten. Produkter som härrör från jakt och fiske av vilda djur skall inte betraktas som ekologisk produktion.

12.  genetiskt modifierad organism (GMO): en organism enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön ( 8 ).

13.  produkt som härletts ur genetiskt modifierade organismer: varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana.

14.  användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer: användning av dessa som livsmedel, livsmedelsingredienser (inbegripet tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inbegripet extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG) ( 9 ), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial och djur.

15.  veterinärmedicinska läkemedel: produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställts genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter ( 10 ).

16.  homeopatika avsedda för djur: produkter enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets direktiv 92/74/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv 81/851/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om veterinärmedicinska läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika avsedda för djur ( 11 ).

17.  foder: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar ( 12 ).

18.  foderråvaror: produkter enligt artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror, med ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 82/471/EEG och 93/74/EEG och med upphävande av direktiv 77/101/EEG ( 13 ).

19.  foderblandningar: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG.

20.  fodertillsatser: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser ( 14 ).

21.  vissa produkter som används i djurfoder: foderprodukter som omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder.

22.  enhet/jordbruksföretag/uppfödningsenhet med ekologisk produktion: en enhet, ett jordbruksföretag eller en uppfödningsenhet som följer bestämmelserna i denna förordning.

23.  ekologiskt producerat foder/ekologiskt producerade foderråvaror: foder/foderråvaror som producerats i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6.

24.  omställningsfoder/omställningsfoderråvaror: foder/foderråvaror som följer produktionsreglerna i artikel 6, utom för omställningsperioden då dessa regler skall gälla under åtminstone ett år före skörden.

25.  konventionellt foder/konventionella foderråvaror: foder/foderråvaror som inte omfattas av de kategorier som anges i punkterna 23 och 24.

a) Uppgiften visar tydligt att den avser en metod för jordbruksproduktion.

b) Varan har producerats i enlighet med de regler som fastställs i ►M10  artikel 6 ◄ eller importerats från ett tredje land i den ordning som fastställs i artikel 11.

c) Varan har producerats eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som fastställs i artikel 8 och 9.

d) För produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkning inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som producenten är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas vid märkning åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen.

a) minst 95 % av produktionens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller är framställda ur produkter som har erhållits i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 eller som har importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,

b) alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av ett medlemsland i enlighet med någon av de vidtagna genomförandeåtgärderna, vilken i förekommande fall, antagits i enlighet med punkt 7,

c) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i deras egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,

d) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som anges i bilaga VI punkt B,

e) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,

f) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,

g) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen.

Uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion skall klart visa att de gäller en produktionsmetod inom jordbruket och skall åtföljas av en hänvisning till de åsyftade ingredienserna av jordbruksursprung om detta inte klart framgår av ingrediensförteckningen,

h) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

— ansökan om registrering av varumärket ingivits före den 22 juli 1991 - om inte andra stycket nedan är tillämpligt - och överensstämmer med rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ( 15 ), och

— varumärket alltid återges med en tydlig, framträdande och lättläst uppgift om att produkterna inte har framställts i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden enligt bestämmelserna i denna förordning.

a) de krav som anges i punkt 1 respektive 3 är helt uppfyllda utom vad gäller längden på den övergångsperiod som avses i punkt 1 i bilaga I,

b) en omställningsperiod om minst 12 månader före skörd har iakttagits,

c) uppgifterna inte vilseleder konsumenterna i förhållande till produkter som uppfyller alla krav i styckena 1 eller 3. Efter den 1 januari 1996 skall nämnda uppgifter bestå av orden ”producerad under omställning till ekologiskt jordbruk” och presenteras i en färg, ett format och i en typstil som inte får vara mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Orden ”ekologiskt jordbruk” får inte vara mer framträdande än orden ”produkt under omställning till”,

d) Produkten innehåller en enda vegetabilisk ingrediens av jordbruksursprung,

e) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,

f) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

a) minst 70 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller härrör från produkter som erhållits i enlighet med de regler som anges i artikel 6 eller är importerade från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,

b) produktens alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av en medlemsstat i enlighet med vidtagna genomförandeåtgärder, i förekommande fall i enlighet med punkt 7,

c) uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion nämns i ingrediensförteckningen och hänför sig uppenbarligen endast till de ingredienser som erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. De skall presenteras i en färg, ett format och en typstil som helt överensstämmer med vad som används för övriga uppgifter som finns på ingrediensförteckningen. Dessa uppgifter skall också nämnas separat inom samma synfält som beskrivningen av den saluförda varan och skall innehålla upplysning om den procentuella andel av ingredienserna som är av jordbruksursprung eller som härrör från ingredienser som är av jordbruksursprung och som har erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. Det nämda får inte göras i en färg, ett format eller en typstil som gör den mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Omnämnandet skall ges följande outformning: ”X % av ingredienserna av jordbruksursprung har erhållits i enlighet med reglerna för ekologisk produktion”,

d) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,

e) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som finns i bilaga VI punkt B,

f) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,

g) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,

h) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,

i) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

a) minst 50 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung uppfyller kraven i punkt 3 a,

b) produkten uppfyller kraven i punkt 3 c, d, e och f,

c) de uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:

d) ingredienserna och deras andelar anges i fallande storleksordning efter vikt i ingrediensförteckningen,

e) uppgifterna i ingrediensförteckningen presenteras i samma färg, format och typstil.

a) Åtminstone kraven i bilaga I och de närmare föreskrifter som i vissa fall är knutna till dem skall vara uppfyllda.

b) Endast produkter som består av ämnen som anges i bilaga I eller förtecknas i bilaga II får användas som växtskyddsmedel, gödningsmedel, markberedningsmedel, foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder i enlighet med direktiv 82/471/EEG, rengörings- och desinfektionsmedel för byggnader och anläggningar avsedda för djur, produkter för skadedjurs- och sjukdomsbekämpning i byggnader och anläggningar avsedda för djur eller för varje annat ändamål som med avseende på vissa produkter anges i bilaga II. De får endast användas på de särskilda villkor som anges i bilagorna I och II i den mån deras motsvarande användning är tillåten i vanligt jordbruk i de berörda medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller i enlighet med nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

c) Endast utsäde och vegetativt förökningsmaterial som har producerats med den ekologiska produktionsmetod som anges i punkt 2 får användas.

d) Genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

a) utan användning av genetiskt modifierade orgnaismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer, och

b) i överensstämmelse med punkterna 1 a och b under minst en generation eller, när det gäller perenna odlingar, minst två säsonger.

a) Trots vad som sägs i punkt 1 c får utsäde och vegetativt förökningsmaterial som inte har erhållits i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden användas under en övergångsperiod fram till ►M15  den 31 december 2003 ◄ med godkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten under förutsättning att användarna av sådant förökningsmaterial på ett för medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan tillfredsställande sätt kan visa att de på gemenskapsmarknaden inte har kunnat erhålla ett förökningsmaterial för en lämplig sort av ifrågavarande art som uppfyller kraven i stycke 2. I detta fall skall ett förökningsmaterial som inte har behandlats med andra produkter än de som anges i bilaga II punkt B användas, under förutsättning att sådant material finns på gemenskapsmarknaden. Medlemsstaterna skall anmäla godkännanden som lämnats enligt detta stycke till de andra medlemsstaterna och till kommissionen.

b) förfarandet i artikel 14 kan användas för att fatta beslut om:

a) medlemsstatens behöriga myndighet har godkänt användning under förutsättning att användaren eller användarna av sådant material på ett tillfredsställande sätt kunnat visa medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan att de inte kunnat erhålla lämplig sort av ifrågavarande art på gemenskapsmarknaden,

b) plantorna har efter sådden inte behandlats med andra produkter än de som räknas upp i bilaga II, delarna A och B,

c) plantorna härstammar från en producent som har accepterat ett kontrollsystem som är likvärdigt med det system som avses i artikel 9 och som har accepterat att tillämpa förbehållet i punkt b. Denna bestämmelse träder i kraft den 1 januari 1996,

d) efter plantering skall plantorna ha odlats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.1 a och b under en period av minst sex veckor före skörden,

e) märkningen av produkter som innehåller ingredienser som härrör från sådana plantor får inte innehålla den uppgift som anges i artikel 10,

f) utan att detta påverkar någon inskräkning som följer av det i punkt 4 angivna förfarandet skall alla godkännanden som lämnats i enlighet med denna punkt återkallas när bristsituationen avhjälpts och de skall löpa ut senast den 31 december 1997.

— datum för godkännandet,

— benämning för berörd sort och art,

— nödvändiga mängder samt skälen för detta,

— trolig varaktighet för bristsituationen,

— övriga upplysningar som begärts av kommissionen eller medlemsstaterna.

a) De används för att bekämpa skadedjur eller sjukdomar på växter eller för rengöring och desinfektion av byggnader och anläggningar avsedda för djur och

b) De används för gödsling eller markberedning och

— Detaljerad beskrivning av produkten.

— Villkor för produktens användning och sammansättning och/eller löslighet, särskilt med tanke på behovet att garantera att produkterna inte lämnar mer än ett minimum av rester i grödans ätbara delar eller i ätbara produkter som framställs av grödan och som samtidigt har minimal verkan på miljön.

— Särskilda krav på märkning av produkter av det slag som avses i artikel 1 när dessa framställts med hjälp av vissa produkter som anges i bilaga 2.

a) anmäla denna verksamhet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där verksamheten bedrivs, varvid anmälan skall omfatta de upplysningar som specificeras i bilaga 4, och

b) ställa sin verksamhet under det kontrollsystem som avses i artikel 9.

a) Vilket standardförfarandet organet avser att använda för kontroll, med en detaljerade beskrivning av kontrollåtgärderna och av de säkerhetsåtgärder som organet åtar sig att ålägga de leverantörer som är underkastade dess kontroll.

b) Vilka påföljder som organet avser att tillämpa när ►M10  avvikelser och/eller överträdelser ◄ konstateras.

c) Vilka resurser i form av kvalificerad personal och administrativa och tekniska resurser som står kontrollorganet till buds liksom dettas erfarenhet av kontroll och allmänna tillförlitlighet.

d) Kontrollorganets opartiskhet gentemot de leverantörer det skall kontrollera.

a) se till att de kontroller som organet genomför är objektiva,

b) förvissa sig om effektiviteten på organets kontroller,

c) hålla sig underrättad om alla ►M10  avvikelser och/eller överträdelser ◄ som konstaterats mot reglerna och alla påföljder som har beslutats,

d) återkalla godkännandet av kontrollorganet när detta inte uppfyller kraven i punkterna a och b eller i punkt 5 eller i ►M10  punkterna 7, 8, 9 och 11. ◄

a) skall se till att åtminstone de kontrollåtgärder och säkerhetsåtgärder som specificeras i bilaga 3 tilllämpas på alla verksamheter som är underkastade organets kontroll, och

b) får inte röja upplysningar och uppgifter som det erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än den som är ansvarig för den verksamhet som kontrolleras och för de behöriga offentliga myndigheterna. ►M28  På begäran och när omständigheterna kräver det vederbörligt motiverat av nödvändigheten att garantera att produkterna har producerats i enlighet med den här förordningen, skall de med andra kontrollmyndigheter eller godkända kontrollorgan utbyta relevant information om resultatet av sina kontroller. De kan även utbyta denna information på eget initiativ. ◄

a) för kontrolländamål ge den behöriga myndigheten tillgång till sina kontor och lokaler och ge denna alla upplysningar och hjälp som den behöriga myndigheten bedömer som nödvändig för att den skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt denna förordning,

b) senast den 31 januari varje år tillställa medlemsstatens behöriga myndighet en förteckning över de leverantörer som stod under dess kontroll den 31 december året före samt lämna nämnda myndighet en kortfattad årsrapport.

a) vid oegentligheter i genomförandet av artiklarna 5 och 6 eller föreskrifterna i artiklarna 3 och 4 i kommissionens förordning (EG) nr 223/2003 av den 5 februari 2003 om kraven på märkning vid ekologisk produktion av foder, foderblandningar och foderråvaror ( 16 ) eller de åtgärder som avses i bilaga III se till att de uppgifter i artikel 2 som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs av oegentligheten i fråga,

b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar förbjuda leverantören i fråga att marknadsföra sina produkter med uppgifter som syftar på ekologisk produktion under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.

a) Närmare föreskrifter om de krav som nämns i punkt 5 och de åtgärder som anges i punkt 6.

b) Föreskrifter om verkställandet av föreskrifterna i punkt 9.

a) När det gäller köttproduktion skall medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga III, se till att kontrollerna omfattar samtliga stadier av produktion, slakt, styckning och all annan beredning som föregår försäljningen till konsumenten för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att animalieprodukter kan spåras genom de olika verksamheterna för produktion, bearbetning eller annan beredning, från produktionsenheten till den slutliga förpacknings- och/eller märkningsenheten. Medlemsstaterna skall i samband med den rapport om kontroll som avses i artikel 15 underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits och om hur dessa har följts upp.

b) För andra animalieprodukter än kött kommer ytterligare bestämmelser att fastställas i bilaga III för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att produkterna kan spåras.

c) Under alla omständigheter skall de åtgärder som vidtas enligt artikel 9 säkerställa att konsumenterna garanteras att produkterna har producerats i enlighet med denna förordning.

a) överensstämmer med artikel 5.1 eller 5.3,

b) har underkastats det kontrollsystem som avses i artikel 9 på alla stadier av produktions- och beredningsprocessen eller, när det gäller importerade produkter omfattats av likvärdiga åtgärder; om det rör sig om produkter som importeras i enlighet med artikel 11.6, skall genomförandet av kontrollsystemet vara förenligt med krav som är likvärdiga med kraven i artikel 9 och särskilt punkt 4 i den artikeln,

c) säljs direkt i slutna förpackningar av producent eller beredare till slutlig konsument, eller släpps ut på marknaden som färdigförpackade livsmedel. Vid direktförsäljning av producenten eller beredare till slutlig konsument är slutna förpackningar inte nödvändiga när det av märkningen klart och tydligt framgår vilken produkt det är fråga om,

d) i märkningen är försedda med tillverkarens, beredarens eller säljarens namn på och/eller firma samt namn på eller kodnummer för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och övriga uppgifter som krävs i enlighet med reglerna för märkning av livsmedel som gäller i enlighet med gemenskapens lagstiftning.

a) vid avvikelse i förhållande till föreskrifterna i ►M10  artiklarna 5 och 6 ◄ eller till de åtgärder som avses i bilaga 3 se till att den påskrift som avses i bilaga 5 avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs,

b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar återkalla tillståndet för leverantören i fråga att använda den påskrift som visas i bilaga 5 under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.

a) Produkterna härrör från ett tredje land som står upptaget i den förteckning som skall upprättas genom beslut av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14, och de har framställts i en region eller i en produktionsenhet under kontroll av ett kontrollorgan som i förekommande fall utsetts genom ett beslut om ifrågavarande tredje land.

b) Den behöriga myndigheten eller kontrollorganet i detta tredje land har utfärdat ett kontrollintyg som visar att det varuparti som anges i intyget

a) De garantier som detta tredje land kan erbjuda åtminstone då det gäller produktion för export till gemenskapen för att regler tillämpas som är likvärdiga dem som fastställs i ►M10  artikel 6 ◄ .

b) Effektiviteten av de kontrollåtgärder som vidtas, varvid dessa åtminstone vad gäller produktion för export till gemenskapen måste vara likvärdiga de kontrollåtgärder som avses i artikel 8 och 9 för att de regler som avses under a skall uppfyllas.

a) i original medfölja varorna till den första mottagarens lokaler och därefter av importören hållas tillgängligt för ►M10  kontrollorgan och/eller kontrollmyndighet ◄ under minst två år, och

b) upprättas i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 14 och enligt ett formulär som skall godkännas i enlighet med samma artikel.

a) Trots vad som sägs i punkt 1 skall en importör i en medlemsstat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten ges tillstånd att fram till ►M15  den 31 december 2005 ◄ marknadsföra varor från ett icke-medlemsland som inte står upptaget i den förteckning som avses i punkt 1 a, förutsatt att han inför myndigheten kan styrka att de importerade varorna har odlats enligt regler som är likvärda dem som fastställs i ►M10  artikel 6 ◄ och att odlingen har underkastats lika effektiva kontrollåtgärder som de som avses i artikel 8 och 9 och att kontrollen är stadigvarande och effektivt ordnad.

Detta tillstånd skall gälla endast så länge som ovannämnda villkor visas vara uppfyllda. ►M10  Den upphör från och med den tidpunkt då beslut att föra in ett tredje land i förteckningen som anges i punkt 1 a fattas förutsatt att den inte rör en produkt som härrör från ett område som inte närmare preciseras i det beslut som anges i punkt 1 a och att den inte har granskats inom ramen för tredje landets ansökan. Det tredje landet skall vara införstått med den fortsatta tillämpningsregeln av det förfarande för godkännande som anges i denna punkt. ◄

b) När en medlemsstat har erhållit tillräcklig bevisning av en importör, skall den genast till kommissionen och de andra medlemssta terna anmäla från vilket icke-medlemsland varor importeras och därvid lämna detaljerade upplysningar om odlingen och kontrollen i landet och om de garantier som lämnats för att kontrollen kommer att vara stadigvarande och effektivt ordnad.

c) Om någon medlemsstat eller kommissionen begär detta skall saken hänskjutas till den kommitté som avses i artikel 14. Skulle kommittén finna att de importerade varorna inte framställts enligt likvärda odlingsregler eller att kontrollen inte är lika effektiv, skall kommissionen anmoda den medlemsstat som utfärdade tillståndet att återkalla detta. Det kan sedan i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 14 beslutas att importen i fråga skall förbjudas eller att fortsatt import skall få ske förutsatt att några av importvillkoren ändras inom viss tid.

d) Den anmälan som avses i b skall inte krävas när det gäller odling och kontroll som en annan medlemsstat redan har anmält i enlighet med b, om inte nya väsentliga omständigheter har framkommit som motiverar att det beslut som avses i c omprövas.

Före den 31 juli 1994 skall kommissionen se över bestämmelserna i punkt 1 och lägga fram sådana ändringsförslag som kan vara befogade.

— Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.

— Ändringar i bilagorna I-IV samt VI-VIII

— Ändringar i bilaga V i syfte att fastställa en gemenskapslogotyp som åtföljer eller ersätter uppgiften om att produkterna omfattas av kontrollförfarandet.

— Begränsningar och genomförande åtgärder för tillämpning av det undantag som anges i artikel 6.1 d för veterinärmedicinska läkemedel.

— Genomförandeåtgärder i enlighet med vetenskapliga rön eller teknisk utveckling för tillämpning av förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer, särskilt när det gäller tröskelvärden för oundviklig förorening vilka inte får överskridas.

— En förteckning av de leverantörer som den 31 december året före hade gjort en anmälan enligt artikel 8.1 a och som var underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9.

— En rapport om den kontroll som utövas i enlighet med artikel 9.6.

1.1 De principer som anges i artikel 6.1 a, b och d och som särskilt tas upp i denna bilaga skall normalt ha tillämpats på odlingslotterna under en omställningsperiod om minst två år före sådd eller, i fråga om vall och betesmark, minst två år innan de används som foder från ekologiskt jordbruk, eller, i fråga om annan flerårig gröda än vall och betesmark, minst tre år före första skörden av produkter av det slag som avses i artikel 1.1 a. Omställningsperioden inleds tidigast det datum då producenten anmäler sin verksamhet i enlighet med artikel 8 och ställer sin verksamhet under det kontrollsystem som avses i artikel 9.

1.2 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får emellertid med den behöriga myndighetens godkännande fatta beslut om att retroaktivt godkänna att tidigare perioder räknas in i omställningsperioden under vilka

1.3 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får med den behöriga myndighetens godkännande besluta att omställningsperioden i vissa fall förlängs utöver den period som anges i punkt 1.1, med hänsyn till jordlottens tidigare användning.

1.4 För jordlotter där omställning till ekologisk produktion redan har skett eller höll på att ske och som utsätts för behandling med en produkt som inte finns angiven i bilaga II får medlemsstaten förkorta övergångsperioden till en period som är kortare än den period som fastställs i punkt 1.1 i följande två fall:

Omställningsperiodens längd skall i sådana fall fastställas med hänsyn till följande faktorer:

2.1 Markens bördighet och biologiska aktivitet skall vidmakthållas eller höjas genom att främst följande åtgärder vidtas:

2.2 Andra organiska eller oorganiska gödselmedel som finns upptagna i bilaga 2 får i följande undantagsfall användas som komplement:

2.3 För att stimulera kompostering får lämpliga preparat användas som bygger på mikroorganismer eller växter, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12. Så kallade biodynamiska preparat av stenmjöl, stallgödsel eller växter får också användas för de ändamål som omfattas av denna punkt och punkt 2.1.

2.4 Lämpliga preparat av mikroorganismer, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12, och som är allmänt tillåtna i jordbruket i medlemsstaten i fråga, får användas för att förbättra jordens allmänna tillstånd eller tillgången på näringsämnen i jorden eller grödan, om behovet av detta har konstaterats av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

3. Skadedjur, sjukdomar och ogräs skall bekämpas genom en kombination av följande metoder:

Endast vid omedelbart hot mot grödan får de medel som avses i bilaga 2 tillgripas.

4. Insamlandet av ätliga växter och växtdelar, som växer vilt i naturområden, skogar och jordbruksområden, betraktas som en ekologisk produktionsmetod under förutsättning att

5. Substrat får användas för svampproduktion om dessa endast består av följande produkter:

1.1 Animalieproduktion utgör en integrerad del av många jordbruksföretag som är inriktade på jordbruk med ekologisk produktion.

1.2 Animalieproduktion skall bidra till en balans mellan jordbruksmetoderna genom att tillgodose jordbruksgrödornas näringsbehov och förbättra markens innehåll av organiska ämnen. Den kan därigenom bidra till att upprätta och vidmakthålla ett samspel mellan mark och växter, växter och djur samt djur och mark. Därför överensstämmer inte produktion som saknar anknytning till marken (production hors sol) med bestämmelserna i denna förordning.

1.3 Genom att utnyttja de förnybara naturresurserna (stallgödsel, baljväxter och fodergrödor) gör systemet med odling av grödor/djuruppfödning och betessystemen att markens bördighet vidmakthålls och förbättras på lång sikt och bidrar till att ett hållbart jordbruk utvecklas.

1.4 Ekologisk djuruppfödning innebär en produktion som är knuten till marken. Utom när undantag enligt denna bilaga har medgivits skall djuren ha tillgång till en yta utomhus där de kan röra sig fritt, och antalet djur per ytenhet skall begränsas på ett sätt som säkerställer en integrerad drift av animalie- och vegetabilieproduktion på produktionsenheten, varvid all form av förorening minimeras, särskilt av mark, ytvatten och grundvatten. Antalet djur skall vara nära relaterat till tillgängliga ytor så att problem med överbetning och erosion kan undvikas och stallgödseln kan spridas på ett sådant sätt att negativa effekter på miljön undviks. Regler för användning av stallgödsel fastställs i avsnitt 7.

1.5 Inom ekologisk djuruppfödning skall samtliga djur inom samma produktionsenhet uppfödas enligt bestämmelserna i denna förordning.

1.6 Djur som inte föds upp enligt bestämmelserna i denna förordning får emellertid hållas på jordbruksföretaget, förutsatt att uppfödningen av dem sker i byggnader och på skiften som är klart åtskilda från de enheter som producerar enligt bestämmelserna i denna förordning, samt att dessa djur är av annan art.

1.7 Genom undantag från denna princip får djur som inte fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning under en begränsad tid varje år utnyttja betet på enheter som uppfyller villkoren i denna förordning, förutsatt att sådana djur kommer från extensiva uppfödningssystem (enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97 ( 21 ) eller, för andra arter som inte anges i den förordningen, med ett antal djur per hektar som motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning) och förutsatt att andra djur som föds upp enligt kraven i denna förordning inte hålls på betesmarken samtidigt. Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

1.8 Genom ett andra undantag från denna princip får djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning beta på allmänningar, förutsatt att

2.1.1 När en produktionsenhet har ställts om skall hela den del av enheten som används för djurfoder uppfylla bestämmelserna för jordbruk med ekologisk produktion, och de övergångsperioder som fastställs i del A i denna bilaga avseende växter och vegetabiliska produkter skall tillämpas.

2.1.2 Genom undantag från denna princip får omställningsperioden minskas till ett år för betesmarker och rastgårdar som används av icke växtätande arter. Denna period får minskas till sex månader om marken i fråga den senaste tiden inte har behandlats med andra produkter än dem som anges i bilaga II till denna förordning. Detta undantag skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

2.2.1 Om animalieprodukter skall få saluföras som ekologiskt producerade skall djuren födas upp enligt reglerna i denna förordning under minst följande tid:

2.2.2 Genom undantag från punkt 2.2.1 och i syfte att sätta samman en hjord eller en besättning är det tillåtet att saluföra kalvar och mindre idisslare för köttproduktion som ekologiskt producerade under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003, under förutsättning att

2.3.1 Om omställningen sker samtidigt av hela produktionsenheten, inbegripet djurhållning, betesmark och/eller mark som används för foder skall, genom undantag från punkt 2.2.1 samt punkterna 4.2 och 4.4, den totala omställningsperioden för djurhållning, betesmark och/eller mark för foder minskas till 24 månader på följande villkor:

3.1 Vid val av djurraser eller djurlinjer skall hänsyn tas till dessa djurs förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, till deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom skall sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion (t.ex. svinstress-syndromet, PSE-syndromet, plötslig död, spontanabort, förlossningshinder som kräver kejsarsnitt). I första hand bör inhemska raser och stammar väljas.

3.2 Djuren skall komma från produktionsenheter som följer de bestämmelser för olika typer av animalieproduktion som fastställs i artikel 6 och i denna bilaga. Detta produktionssystem skall tillämpas under djurens hela liv.

3.3 Som ett första undantag får omställning ske, efter förhandsgodkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, av de djur som finns på produktionsenheten och som inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

3.4  ►M26  

Som ett andra undantag är det tillåtet – när en hjord eller en besättning sätts samman för första gången och ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå i tillräckligt antal – att införliva icke-ekologiskt uppfödda djur i en enhet med ekologisk produktion på följande villkor:

3.5 Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och skall tillämpas under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2004.

3.6 Som ett tredje undantag skall förnyelse eller ny sammansättning av hjorden eller besättningen godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, i följande fall:

Fallen enligt led b, c och d godkänns under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2004.

3.7 När det gäller grisar, värphöns och fjäderfä avsedda för köttproduktion skall detta undantag, som gäller under övergångsperioden, ses över igen innan övergångsperioden har gått ut för att undersöka om det finns några skäl till att förlänga denna tidsfrist.

3.8 Som ett fjärde undantag, begränsat till högst 10 % av andelen vuxna hästdjur och nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och 20 % av vuxna svin, får och getter, får boskap från icke-ekologisk uppfödning årligen införlivas som hondjur (som inte fött ungar) som komplement till den naturliga tillväxten och för förnyelse av hjorden eller besättningen, när ekologiskt upfödda djur inte finns tillgängliga och enbart efter godkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

3.9 De procentsatser som fastställs i ovan nämnda undantag skall inte tillämpas på produktionsenheter som har färre än tio hästdjur eller nötkreatur, eller som har färre än fem svin, får eller getter. För dessa enheter skall all förnyelse av den art som anges ovan begränsas till högst ett djur per år.

3.10 ►M26   Dessa procentsatser får ökas, upp till 40 % efter utlåtande och godkännande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i följande speciella fall:

3.11 Som ett femte undantag får införlivande av handjur för avel med ursprung i icke-ekologisk uppfödning tillåtas, om dessa djur därefter föds upp och alltid utfodras enligt bestämmelserna i denna förordning.

3.12 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall, i enlighet med villkoren och begränsningarna i punkterna 3.3-3.11, perioderna i punkt 2.2.1 iakttas om produkterna skall saluföras som ekologiskt producerade, och under dessa perioder skall alla bestämmelser i denna förordning följas.

3.13 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall särskilt uppmärksamhet ägnas åt åtgärder på djurhälsoområdet. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får, beroende på lokala förhållanden, tillämpa särskilda åtgärder som screeningtestoch karantänperioder.

3.14 Kommissionen kommer senast den 31 december 2003 att lägga fram en rapport om tillgången på ekologiskt uppfödda djur för att eventuellt senare till Ständiga kommittén överlämna ett förslag med syftet att säkerställa att all ekologisk köttproduktion kommer från djur som är födda och uppfödda i jordbruksföretag med ekologisk produktion.

4.1 Utfodringen skall säkerställa kvalitetsproduktion, inte största möjliga produktion, samtidigt som den skall tillgodose djurens näringsbehov på olika utvecklingsstadier. Gödningsmetoder får användas om de kan avbrytas när som helst under uppfödningsprocessen. Tvångsmatning är förbjuden.

4.2 Djuren skall utfodras med ekologiskt producerat foder.

4.3 Dessutom skall djuren födas upp i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, och utfodras med foder från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, med foder från andra enheter eller företag som följer bestämmelserna i denna förordning. Dessutom skall minst 50 % av fodret till växtätare, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde, komma från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, vara framställt i samarbete med andra ekologiska gårdar.

4.4 Foderblandningen i foderransonerna får i genomsnitt innehålla högst 30 % foder från enheter under omställning. Om omställningsfodret kommer från en av jordbruksföretagets egna enheter, där omställning sker, får denna procentandel ökas till 60 %. ►M23  Dessa andelar skall anges som procentandel torrsubstans i foder av jordbruksursprung. ◄

4.5 Utfodring av unga däggdjur skall baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. Alla däggdjur skall födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod, beroende på vilken art det gäller; perioden skall vara tre månader för nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och hästdjur, 45 dagar för får och getter och 40 dagar för grisar.

4.6 I förekommande fall skall medlemsstaterna anvisa områden eller regioner där växling av betesområde (inbegripet förflyttning av djur till betesmarker i bergen) kan tillämpas, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om djuruppfödning i denna bilaga.

4.7 För växtätare skall uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av bete, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen skall utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet kan dock tillåta en minskning till 50 % för mjölkproducerande djur under en period på högst tre månader tidigt i laktationen.

4.8 Trots vad som sägs i punkt 4.2 och under en övergångsperiod som löper ut den 24 augusti 2005, är det tillåtet att använda en begränsad andel konventionellt foder om uppfödarna på ett för medlemsstatens kontrollorgan eller kontrollmyndighet tillfredsställande sätt kan visa att de inte är i stånd att skaffa fram uteslutande ekologiskt producerat foder. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder per år skall vara 10 % för växtätare och 20 % för andra arter. Dessa procentandelar skall beräknas årligen på grundval av torrsubstansinnehållet i foder som framställts av jordbruksprodukter. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder i den dagliga foderransonen, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde, skall vara 25 % beräknad på torrsubstansinnehållet.

4.9 Om produktionen av foder går förlorad eller om restriktioner införs, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, utbrott av smittsamma sjukdomar, förorening med giftiga ämnen eller till följd av bränder, kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna genom undantag från punkt 4.8 under en begränsad period och för ett särskilt område tillåta en högre procentandel konventionellt foder, när ett sådant undantag är befogat. Efter den behöriga myndighetens godkännande skall kontrollmyndigheten eller kontrollorganet tillämpa detta undantag på enskilda jordbruksföretag. Medlemsstaterna skall informera varandra och kommissionen om de undantag de har medgivit.

4.11 Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage skall ingå i den dagliga foderransonen för grisar och fjäderfä.

4.12 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.5 och 3.1 i bilaga II får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

4.13 Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får användas för djurfoder endast om de förtecknas i del C avsnitt 1 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung) i bilaga II och skall omfattas av de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga och enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel.

4.14 Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekologiskt producerade) får endast användas om de förtecknas i del C avsnitt 2 i bilaga II och i enlighet med de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga.

4.15 Del C avsnitt 1, 2 och 3 samt del D i bilaga II skall ses över senast den 24 augusti 2003 för att ur den bl.a. ta bort konventionella foderråvaror av jordbruksursprung som produceras ekologiskt i tillräckliga mängder i gemenskapen.

4.16 För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) samt del D avsnitt 1.1 (spårelement) och 1.2 (vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan) i bilaga II användas för djurfoder.

4.17 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.3 (enzymer), 1.4 (mikroorganismer), 1.5 (konserveringsmedel), 1.6 (bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel), 1.7 (antioxidationsmedel), 1.8 (ensileringstillsatser), 2 (vissa produkter som används i djurfoder) och 3 (processtekniska hjälpmedel för foder) i bilaga II får användas i djurfoder för de ändamål som anges för ovannämnda kategorier. Antibiotika, koccidiostatika, läkemedel, tillväxtfrämjande medel eller andra ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion får inte användas i djurfoder.

4.18 Foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder och vissa produkter som används i djurfoder får inte ha framställts med användning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana.

5.1 Förebyggande hälsovård vid ekologisk animalieproduktion skall bygga på följande principer:

5.2 Ovannämnda principer bör begränsa djurhälsoproblemen så att de kan kontrolleras främst genom förebyggande åtgärder.

5.3 Om ett djur trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat skall det omedelbart behandlas och vid behov isoleras i lämpliga lokaler.

5.4 Veterinärmedicinska läkemedel skall användas i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med följande principer:

5.5 Utöver ovannämda principer skall följande regler tillämpas:

5.6 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen anges tydligt (inbegripet uppgift om de verksamma farmakologiska ämnen som ingår) tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och lagstadgad väntetid. Dessa uppgifter skall anmälas till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan djuren eller animalieprodukterna saluförs som ekologiskt producerade produkter. De behandlade djuren skall identifieras tydligt, individuellt i fråga om stora djur, individuellt eller per grupp i fråga om fjäderfä och små djur.

5.7 Väntetiden mellan den sista dosen av ett allopatiskt veterinärmedicinskt läkemedel som ges till djur vid normal användning och produktion av ekologiskt producerade livsmedel från sådana djur skall vara dubbelt så lång som den lagstadgade tiden eller, om denna väntetid inte specificeras, 48 timmar.

5.8 Med undantag för vaccinationer, parasitbekämpning och eventuella av medlemsstaterna inrättade obligatoriska bekämpningsprogram, får i fall där ett djur eller en grupp djur har getts mer än två eller högst tre behandlingsomgångar med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika under ett år (eller fler än en behandlingsomgång om deras produktiva livscykel är kortare än ett år), de berörda djuren, eller produkter som kommer från sådana djur, inte säljas med hänvisning till att de har producerats i enlighet med denna förordning och måste genomgå de omställningsperioder som anges i avsnitt 2 i denna bilaga, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har godkänt detta.

6.1.1 Vid ekologisk uppfödning bör djurens fortplantning i princip baseras på naturliga metoder. Dock är artificiell insemination tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. överflyttning av embryon) är förbjudna.

6.1.2 Ingrepp som att trä gummiband runt svansen på får, kupera svansar, tandklippning, näbbtrimning och avhorning får inte göras systematiskt inom jordbruk med ekologisk produktion. En del av dessa ingrepp får dock tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av säkerhetsskäl (t.ex. avhorning av unga djur) eller om ingreppen syftar till att förbättra djurens hälsa, välbefinnande eller hygien. Sådana ingrepp skall göras av kvalificerad personal vid den lämpligaste åldern för djuren, och djurens lidande skall reduceras till ett minimum.

6.1.3 Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkterna samt traditionella produktionsmetoder (gödsvin, oxar, kapuner osv.), men endast om de villkor som anges i sista meningen i punkt 6.1.2 är uppfyllda.

6.1.4 Det är förbjudet att hålla djur bundna. Genom undantag från denna princip kan kontrollmyndighet eller kontrollorganet dock tillåta uppbindning av enskilda djur när djuruppfödaren visar att det är berättigat för djurens säkerhet eller välbefinnande och att djuren skall hållas bundna endast under en begränsad tidsperiod.

6.1.5 Genom undantag från bestämmelserna i punkt 6.1.4 får nötkreatur hållas bundna i byggnader som redan existerar den 24 augusti 2000, under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning och uppfödningen sker i enlighet med djurskyddskrav på bekväma ströytor och med individuell skötsel. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010.

6.1.6 Genom ett ytterligare undantag får nötkreatur på små jordbruksföretag hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de minst två gånger i veckan får tillgång till bete eller rastgårdar utomhus. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla för jordbruksföretag som uppfyller de krav enligt nationella regler för ekologisk animalieproduktion som gäller till den 24 augusti 2000 eller, om sådana saknas, privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

6.1.7 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.1.5.

6.1.8 Om djur föds upp i grupp skall storleken på dessa grupper anpassas till de berörda arternas utvecklingsstadium och beteendemässiga behov. Det är förbjudet att hålla djur under sådana förhållanden, eller på en sådan diet, som kan främja uppkomsten av anemi.

6.1.9 För fjäderfä skall lägsta slaktålder vara

Om producenterna inte tillämpar dessa lägsta slaktåldrar skall de använda långsamt växande linjer.

6.2.1 Djurtransporter skall genomföras på ett sätt som begränsar djurens stress i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning på området. Lastning och lossning skall genomföras med varsamhet och utan användning av någon form av elektrisk stimulans för att tvinga djuren. Det är förbjudet att använda allopatiska lugnande medel före eller under transporten.

6.2.2 Under tiden fram till och vid slakten skall djuren behandlas på ett sådant sätt att deras stress reduceras till ett minimum.

6.3.1 Djur och animalieprodukter skall kunna identifieras under alla stadier av produktion, beredning, transport och saluföring.

7.1 Den totala mängden gödsel, enligt definitionen i direktiv 91/676/EEG ( 22 ), som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år, den mängd som anges i bilaga III till ovannämnda direktiv. Vid behov skall den totala djurtätheten minskas för att undvika att detta gränsvärde överskrids.

7.2 För att bestämma den lämpliga djurtäthet som avses ovan skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa hur många djurenheter som motsvarar 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år för de olika djurkategorierna, med uppgifterna i bilaga VII som riktlinje.

7.3 Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om alla avvikelser från dessa uppgifter samt motivera sådana ändringar. Detta krav avser endast beräkningen av högsta antal djur för att säkerställa att gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar och år inte överskrids. Det påverkar inte bestämmelserna om djurtäthet med avseende på djurens hälsa och välbefinnande i avsnitt 8 och i bilaga VIII.

7.4 Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera samarbete ►M22  uteslutande ◄ med andra jordbruksföretag som uppfyller bestämmelserna i denna förordning i avsikt att sprida överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion. Gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar utnyttjad jordbruksareal och år kommer att beräknas på grundval av samtliga enheter med ekologisk produktion vilka ingår i ett sådant samarbete.

7.5 Medlemsstaterna får fastställa lägre gränsvärden än de som anges i punkterna 7.1-7.4, varvid hänsyn skall tas till det berörda områdets särskilda egenskaper, användningen av andra kvävegödselmedel på marken samt kvävetillförseln till grödorna från jorden.

7.6 Anläggningar för lagring av stallgödsel skall ha en kapacitet som förhindrar att vattenförorening sker genom direkt utsläpp eller genom utsläpp och filtrering i marken.

7.7 För att säkerställa en god gödselhantering skall dessa anläggningar för lagring av stallgödsel ha en kapacitet som överstiger den lagringskapacitet som krävs för den längsta period av året under vilken spridning av gödselmedel på marken är antingen olämplig (i enlighet med god jordbrukarsed i medlemsstaterna) eller förbjuden, om produktionsenheten är belägen inom ett område som betecknas som nitratkänsligt.

8.1.1 Byggnader avsedda för djur skall motsvara deras biologiska och etologiska behov (t.ex. artens särskilda behov när det gäller tillräckligt stor rörelsefrihet och bekvämlighet). Djuren skall på ett enkelt sätt kunna få tillgång till foder och vatten. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation skall garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen hålls inom gränser som är ofarliga för djuren. Byggnaden skall ha god naturlig ventilation och mycket dagsljus.

8.1.2 Rastgårdar utomhus skall vid behov erbjuda tillräckligt skydd mot regn, blåst, sol och extrema temperaturer, beroende på de lokala väderförhållandena och den aktuella rasen.

8.2.1 Byggnader avsedda för djur är inte obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus.

8.2.2 Djurtätheten i byggnader skall tillgodose djurens bekvämlighet och välbefinnande, som i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn skall också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Med hjälp av optimal djurtäthet eftersträvas att djurens välbefinnande skall garanteras genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, lätt kunna lägga sig ned, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna.

8.2.3 Minimiytor för byggnader och för rastgårdar utomhus samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga VIII.

8.2.4 Djurtätheten för djur som hålls utomhus på betesmarker, annan gräsmark, hedar, våtmarker eller i annan helt eller delvis naturlig livsmiljö skall vara tillräckligt låg för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad.

8.2.5 Byggnader, boxar, utrustning och redskap skall rengöras ordentligt och desinficeras för att hindra att djuren smittar varandra och att sjukdomsspridande organismer utvecklas. Endast de produkter som förtecknas i del E i bilaga II får användas för sådan rengöring och desinficering av byggnader och anläggningar avsedda för djur. Avföring, urin och ej uppätet eller utspillt foder skall avlägsnas så ofta som det är nödvändigt för att minska lukten och undvika att insekter och gnagare lockas dit. Endast de produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II får användas för bekämpning av insekter och andra skadedjur i byggnader och andra anläggningar där djur vistas.

8.3.1 Om inte annat föreskrivs i punkt 5.3 skall alla däggdjur ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt och skall kunna använda dessa områden när deras fysiologiska tillstånd, väderförhållandena och markens tillstånd tillåter detta, om det inte finns gemenskapskrav eller nationella krav med avseende på särskilda djurhälsoproblem som hindrar detta. Växtätare skall alltid ha tillgång till bete när förhållandena tillåter detta.

8.3.2 I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna.

8.3.3 Trots den sista meningen i punkt 8.3.1 skall tjurar som är mer än ett år gamla ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus.

8.3.4 Genom undantag från punkt 8.3.1 får den avslutande gödningen av nötkreatur och får för köttproduktion ske inomhus, under förutsättning att denna inomhusperiod inte överstiger en femtedel av deras livstid och i varje fall inte längre än tre månader.

8.3.5 Byggnader avsedda för djur skall ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan skall vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

8.3.6 Byggnaderna skall ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som är tillräckligt stor och som skall bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar av strö skall finnas på viloplatsen. Ströet skall bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med del A i bilaga II.

8.3.7 När det gäller uppfödning av kalvar skall alla jordbruksföretag, utan undantag, från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/629/EEG ( 23 ) om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. Det är förbjudet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än en vecka.

8.3.8 När det gäller uppfödning av grisar skall alla jordbruksföretag från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/630/EEG ( 24 ) om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Dock skall suggor hållas gruppvis, utom i det sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden. Smågrisar får inte hållas i våningssystem eller i burar. Djuren måste kunna gödsla och böka på rastgårdarna. För bökningen kan olika material användas.

8.4.1 Fjäderfä skall födas upp på ett sådant sätt att de har tillgång till utomhusvistelse och får inte hållas i burar.

8.4.2 Vattenfåglar skall ha tillgång till ett vattendrag, en damm eller en sjö när väderförhållandena tillåter detta, så att krav avseende djurens välbefinnande eller hygienvillkor uppfylls.

8.4.3 Byggnader avsedda för alla typer av fjäderfä skall uppfylla följande minimikrav:

8.4.4 För värphöns kan dagsljus kompletteras med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.

8.4.5 Fjäderfä skall ha tillgång till rastgårdar utomhus när väderleksförhållandena tillåter och skall när så är möjligt ha tillgång till detta under minst en tredjedel av sitt liv. Dessa rastgårdar skall huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vatten- och fodertråg.

8.4.6 Av hälsoskäl skall byggnaderna tömmas på djur mellan varje omgång av fjäderfä som föds upp. Byggnaderna och det som hör till dessa skall rengöras och desinficeras under denna tid. För varje omgång fjäderfä som har fötts upp skall rastgårdarna dessutom lämnas tomma för att växtlighet skall kunna växa upp igen samt av hälsoskäl. Medlemsstaterna skall fastställa hur länge rastgårdarna skall vara tomma och meddela sitt beslut till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Dessa krav skall inte tillämpas på fjäderfä i mindre antal som inte hålls på rastgårdar och som är frigående hela dagen.

8.5.1 Genom undantag från kraven i punkterna 8.3.1, 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.5 samt djurtätheten i enlighet med bilaga VIII får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bevilja undantag från kraven i dessa punkter och i bilaga VIII under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010. Detta undantag kan endast tillämpas på animalieproducerande jordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförts före den 24 augusti 1999, och i den utsträckning dessa byggnader avsedda för djur överensstämmer med de nationella reglerna för ekologisk animalieproduktion som gäller före denna dag eller, om sådana saknas, med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

8.5.2 De jordbruksföretag som utnyttjar detta undantag skall förelägga kontrollmyndigheten eller kontrollorganet en plan som skall omfatta de åtgärder som garanterar att bestämmelserna i denna förordning följs när undantaget går ut.

8.5.3 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 8.5.1.

1.1 Biodling är en viktig verksamhet som bidrar till skyddet av miljön och jordbruks- och skogsbruksproduktionen genom att bina verkar som pollinatörer.

1.2 Biodlingsprodukternas status som ekologiskt producerade hänger nära samman både med vad som utmärker behandlingen av bikuporna och kvaliteten på miljön. Denna status beror också på betingelserna för skattning, förädling och lagring av produkter från biodling.

1.3 När en biodlare driver flera biodlingsenheter inom samma område skall alla enheter uppfylla kraven i denna förordning. Trots denna princip får en biodlare driva enheter som inte följer denna förordning, förutsatt att alla kraven i denna förordning är uppfyllda med undantag av bestämmelserna i punkt 4.2 om bigårdarnas läge. I detta fall får produkten inte säljas med hänvisning till ekologiska produktionsmetoder.

2.1 Produkter från biodling får säljas med hänvisning till den ekologiska produktionsmetoden endast om bestämmelserna i denna förordning har följts i minst ett år. Under omställningsperioden skall vaxet ersättas i enlighet med kraven i punkt 8.3.

3.1 Vid val av raser skall hänsyn tas till om djuren har förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden samt vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand skall europeiska raser av Apis mellifera och lokala ekotyper av dessa användas.

3.2 Bigårdarna skall byggas upp genom avläggare till samhällen eller genom förvärv av svärmar eller bikupor från enheter som följer bestämmelserna i denna förordning.

3.3 Som ett första undantag, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet godkänner detta på förhand, får befintliga bigårdar inom produktionsenheten som inte följer bestämmelserna i denna förordning omställas.

3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet att förvärva svärmar utan kupa från biodlare som inte producerar i enlighet med denna förordning under en övergångsperiod som går ut två år efter den 24 augusti 2002, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.5 Som ett tredje undantag skall tillstånd till ny sammansättning av bigårdarna ges av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, om bigårdar som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte finns att tillgå i fall då hög dödlighet hos djuren orsakas av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.6 Som ett fjärde undantag kan i samband med ombyggnaden av bigårdarna 10 % per år av de bidrottningar och svärmar som inte överensstämmer med denna förordning införlivas i enheten med ekologisk produktion om bidrottningarna och svärmarna placeras i kupor med vaxkakor eller vaxskivor från enheter med ekologisk produktion. I detta fall skall omställningsperioden inte tillämpas.

4.1 Medlemsstaterna får ange regioner eller områden där biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte kan bedrivas. En karta i lämplig skala som anges var bikupor är utplacerade skall enligt vad som föreskrivs i del A1 avsnitt 2 första strecksatsen i bilaga III till den här förordningen lämnas in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av biodlaren. Om inga sådana områden finns angivna skall biodlaren inkomma till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med lämplig dokumentation och belägg, vid behov med lämpliga analyser som visar att de områden som är tillgängliga för hans bisamhällen uppfyller kraven i denna förordning.

4.2 Bigårdarnas läge skall

Ovanstående krav är inte tillämpliga på områden där ingen blomning äger rum eller där bikuporna är vilande.

5.1 Vid slutet av produktionssäsongen skall tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern.

5.2 Artificiell utfodring är tillåten om bisamhällets överlevnad är i fara på grund av en extrem vädersituation. Artificiell utfodring skall göras med ekologiskt producerad honung som helst skall vara producerad av samma enhet med ekologisk produktion.

5.3 Som ett första undantag från föregående punkt kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tillåta användning av ekologiskt producerad sockerlösning eller sockermelass i stället för ekologiskt producerad honung för artificiell utfodring, särskilt när detta är nödvändigt på grund av klimatförhållanden som gör att honungen kristalliseras.

5.4 Som ett andra undantag kan sockerlösning, sockermelass och honung som inte omfattas av denna förordning tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för artificiell utfodring under en övergångsperiod som går ut den 24 augusti 2002.

5.5 Följande uppgifter om användning av artificiell utfodring skall införas i bigårdarnas register: produkttyp, datum, kvantiteter och i vilka bikupor den används.

5.6 Inga andra produkter än de som anges i punkterna 5.1-5.4 får användas vid biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

5.7 Artificiell utfodring får göras endast mellan den senaste honungsskörden och 15 dagar före början av nästa period av nektar- eller honungsdaggflöde.

6.1 Förebyggande av sjukdomar vid biodling skall bygga på följande principer:

6.2 Om samhällena blir sjuka eller angripna trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder skall de behandlas omedelbart och vid behov placeras i isoleringsbigårdar.

6.3 Veterinärmedicinska läkemedel i biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall användas enligt följande principer:

6.4 Förutom ovannämnda principer tillåts sådan veterinärbehandling eller behandling av kupor, vaxkakor osv. som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

6.5 Om det sker behandling med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter skall de behandlade bisamhällena under tiden placeras i isolerade bigårdar, och all vax skall ersättas med vax som uppfyller kraven i denna förordning. Därefter tillämpas den ettåriga omställningsperioden för dessa samhällen.

6.6 Kraven i föregående punkt gäller inte för de produkter som anges i punkt 6.3 e.

6.7 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen (inbegripet uppgift om det verksamma farmakologiska ämnet) samt detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, användningssätt, behandlingslängd och lagstadgad väntetid noga anges och meddelas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan produkterna kan saluföras som ekologiskt producerade.

7.1 Det är förbjudet att döda bin på vaxkakorna vid skörd av biodlingsprodukter.

7.2 Det är förbjudet att stympa bidrottningar genom att t.ex. klippna vingarna av dem.

7.3 Det är tillåtet att byta ut bidrottningen och att döda den gamla bidrottningen.

7.4 Det är tillåtet att döda hanlarver endast för att begränsa angrepp av Varroa jacobsoni.

7.5 Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiska repellenter när honungen skattas.

7.6 Det område där bigården är belägen måste registreras tillsammans med identifikation av kuporna. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall informeras om flyttning av bigårdar inom en tidsfrist som skall överenskommas tillsammans med kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

7.7 Särskild omsorg skall ägnas åt att se till att skattning, förädling och lagring av biodlingsprodukter sker på lämpligt sätt. Alla åtgärder i syfte att uppfylla dessa krav skall registreras.

7.8 Bortflyttning av skattlådorna och skattning av honung skall införas i bigårdens register.

8.1 Bikuporna skall i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial som inte innebär risk för förorening av miljön eller produkterna från biodlingen.

8.2 Med undantag av de produkter som anges i punkt 6.3 e får endast naturliga produkter som propolis, vax och vegetabiliska oljor användas inne i kuporna.

8.3 Vax till nya skivor skall vara framställt i enheter med ekologisk produktion. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får undantagsvis tillåta att bivax som inte kommer från enheten används, särskilt vid nya anläggningar eller under omställningsperioden, under exceptionella omständigheter när ekologiskt produceras bivax inte finns att tillgå på marknaden och förutsatt att det kommer från cellock.

8.4 Det är förbjudet att använda vaxkakor som innehåller larver vid skattning av honung.

8.5 För att skydda materialet (ramar, bikupor och vaxkakor), i synnerhet mot skadegörare, får endast de lämpliga produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II användas.

8.6 Fysikalisk behandling som ånga eller öppen låga är tillåten.

8.7 Vid rengöring och desinfektion av material, byggnader, utrustning, redskap eller produkter som används i biodlingen får endast de lämpliga ämnen som förtecknas i del E i bilaga II användas.

— Användningen måste följa bestämmelserna i bilaga 1.

— Användningen måste följa den lagstiftning om utsläppande på marknaden och användning av produkterna som är tillämplig för jordbruket i den medlemsstat där produkten i fråga används.

— används endast enligt kraven i bilaga I,

— endast i enlighet med de särskilda bestämmelserna i lagstiftningen om växtskyddsmedel som gäller i den medlemsstat där produkten används (om så är relevant ( 26 )).

— Fällorna och/eller dispensererna måste förhindra att ämnena tränger ut i den omgivande miljön och förhindra att ämnena kommer i kontakt med de grödor som odlas.

— Efter det att de har använts måste fällorna samlas in och förvaras säkert.

2. Produkter för att bekämpa skadedjur och sjukdomar i byggnader och anläggningar avsedda för djur:

1.1 Spannmål, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Havre, havregryn, havrefodermjöl, havreskal och havrekli; korn, kornprotein och kornfodermjöl; risgroddsexpeller; hirs; råg och rågfodermjöl; durra; vete, vetefodermjöl, vetekli, veteglutenfoder, vetegluten och vetegroddar; speltvete; rågvete; majs, majskli, majsfodermjöl, majsgroddsexpeller och majsgluten; maltgroddar; drav.

1.2 Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Rapsfrön, rapsexpeller och rapsskal; sojabönor, rostade sojabönor, sojabönsexpeller och sojabönskal; solrosfrön och solrosfröexpeller; bomullsfrön och bomullsfröexpeller; linfrön och linfröexpeller; sesamfröexpeller; palmkärnexpeller; pumpfröexpeller; oliver, olivpressmassa, vegetabiliska oljor (från fysikalisk extraktion).

1.3 Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Kikärter (frö, fodermjöl och kli); Ervum ervilia (frö, fodermjöl och kli); Lathyrus sativus (frö som genomgått värmebehandling, fodermjöl och kli); ärter (frö, fodermjöl; kli); bondböna (frö, fodermjöl och kli); åkerböna (frö, fodermjöl och kli); vicker (frö, fodermjöl och kli) och lupin (frö, fodermjöl och kli).

1.4 Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Sockerbetsmassa, potatis, rotknöl av sötpotatis, poptatispulpa (biprodukt från extraktion av potatisstärkelse), potatisstärkelse, potatisprotein och maniok.

1.5 Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Johannesbröd, johannesbrödskidor och mjöl därav, pumpa, citruspressmassa; äpplen, kvittenfrukter, päron, persikor, fikon, druvor och pressmassa från dessa frukter; kastanjer, valnötsexpeller, hasselnötsexpeller; kakaobönskal och kakaobönsexpeller; ekollon.

1.6 Vallfoder och grovfoder. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Lusern, lusernmjöl, klöver, klövermjöl, gräs (från foderväxter), gräsmjöl, hö, ensilage, halm från spannmål och rotfrukter till foder.

1.7 Andra växter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Melass, algmjöl (erhålls genom torkning och krossning av alger, som tvättas för att minska jodhalten), pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt (endast till ungdjur), kryddor och örter.

1.8 Följande foderråvaror får användas till och med den 30 juni 2004: riskorn, brutet ris, riskli, rågskalmjöl, rågkli, rybsexpeller, rybsskal och tapioka.

2.1 Mjölk- och mejeriprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Obehandlad mjölk (enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 92/46/EEG ( 27 ), mjölkpulver, skummjölk, skummjölkspulver, kärnmjölk, kärnmjölkspulver, vassla, vasslepulver, vasslepulver med låg sockerhalt, vassleproteinpulver (extraherat genom fysikalisk behandling), kaseinpulver, laktospulver, ostmassa och filmjölk.

2.2 Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Fisk, fiskolja och torskleverolja, ej raffinerad. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form, enbart för ungdjur. Fiskmjöl.

2.3 Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, helst från den egna anläggningen.

Natrium:

Kalium:

kaliumklorid

Kalcium:

Fosfor:

Magnesium:

Svavel:

Natriumsulfat

Dikalciumfosfat utfällt ur ben får användas till och med den 30 juni 2004.

1.1 Spårelement. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

1.2 Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Producenterna kan bara komma i åtnjutande av detta tillstånd om de på ett för medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan tillfredsställande sätt visat att djurens hälsa och välbefinnande inte kan garanteras utan användning av dessa syntetiska vitaminer.

1.3 Enzymer. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.4 Mikroorganismer. Endast följande mikroorganismer ingår i denna kategori:

Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.5 Konserveringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Användningen av mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produktionen av ensilage är endast tillåten om väderförhållandena inte tillåter tillräcklig fermentering.

1.6 Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

1.7 Antioxidationsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

1.8 Ensileringstillsatser. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Från och med den 19 oktober 2004, enzymer, jäst och bakterier som tillåts enligt förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser

3.1 Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Såpa och tvål

Vatten och ånga

Kalkmjölk

Kalk

Osläkt kalk

Natriumhypoklorit (i form av flytande blekmedel)

Kaustiksoda

Kaustik kali

Väteperoxid

Naturliga växtessenser

Citronsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, oxalsyra och ättiksyra

Alkohol

Salpetersyra (mejeriutrustning)

Fosforsyra (mejeriutrustning)

Formaldehyd

Produkter för rengöring och desinficering av spenar och mjölkningsanläggningar

Natriumkarbonat

— En fullständig beskrivning av enheten och/eller lokalerna och/eller verksamheten.

— En förteckning över alla konkreta åtgärder som skall vidtas inom enheten, lokalerna eller verksamheten för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs, särskilt kraven i denna bilaga.

— Att aktören utövar verksamhet i enlighet med artiklarna 5, 6 och artikel 6a och i tillämpliga fall artikel 11 ►M23  och/eller förordning (EG) nr 223/2003 ◄ .

— Att aktören i händelse av överträdelse accepterar att de åtgärder som avses i artikel 9.9, och i tillämpliga fall i artikel 10.3, vidtas.

— Att aktören åtar sig att skriftligen informera köparna av produkten så att hänvisningar till ekologisk produktion med säkerhet tas bort från produkten.

— leverantören, eller i förekommande fall, säljaren eller exportören av produkterna,

— beskaffenheten och mängderna av de jordbruksprodukter som avses i artikel 1 som levererats till enheten och, i förekommande fall, alla inköpta råvaror samt deras användning ►M23  och, i förekommande fall, foderblandningens sammansättning ◄ ,

— beskaffenheten, mängderna och mottagarna, eller i förekommande fall, köparna av alla produkter som avses i artikel 1 och som har lämnat enheten eller den förste mottagarens lokaler eller lagerutrymmen, och

— all annan information som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten behöver för kontrollverksamheten.

a) Namn och adress på aktören, eller i förekommande fall på ägaren eller säljaren av produkten.

b)  ►M23  

Produktens benämning, eller i fråga om foderblandningar, en beskrivning av dessa, försedd med en hänvisning till ekologisk produktion enligt artikel 5 i den här förordningen eller artikel 3 i förordning (EG) nr 223/2003.

c) Namn och/eller kodnummer för det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som aktören är underställd.

d) I förekommande fall identifikationsmärkningen för varupartiet enligt ett märkningssystem som antingen är godkänt på nationell nivå eller som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har godkänt och som gör det möjligt att koppla varupartiet till den bokföring dokumentation som avses i punkt 6.

— om de transporteras direkt mellan en producent och en annan aktör som båda är underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9, och

— om produkterna åtföljs av ett dokument som innehåller de uppgifter som krävs enligt föregående stycke, samt

— om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten av för både den avsändande och mottagande aktören har informerats om och godkänt sådan transport. Godkännandet kan avse en eller flera transporter.

— göras även om producentens verksamhet är begränsad till insamling av vilda växter,

— visa lagrings- och produktionslokaler, jordlotter och/eller insamlingsområden och i förekommande fall de utrymmen där viss bearbetning eller förpackning äger rum, och

— specificera datum för sista tillfälle då jordlotterna och/eller insamlingsområdena i fråga tillfördes produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1 b.

a) Vid produktion av fleråriga grödor (fruktträd [ätbar frukt], vinrankor och humle) om följande villkor är uppfyllda:

b) När det gäller arealer som är avsedda för agronomisk forskning som godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.

c) Vid produktion av utsäde, vegetativt förökningsmaterial och omskolade plantor, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.

d) När det gäller mark som enbart används som betesmark.

— en fullständig beskrivning av byggnader, betesmarker, utomhusrastgårdar och så vidare och, i tillämpliga fall, lager-, förpacknings- och beredningslokaler för djur och animalieprodukter, råvaror och insatsvaror, och

— en fullständig beskrivning av anläggningarna för lagring av stallgödsel.

— en plan som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten för spridning av gödsel, samt en fullständig beskrivning av de arealer som används för vegetabilisk produktion,

— i tillämpliga fall, de bestämmelserna i skriftliga överenskommelser med andra jordbruksföretag som överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning när det gäller spridning av gödsel, och

— en skötselplan för djurenheten med ekologisk produktion (till exempel skötsel av utfodring, uppfödning, hälsa och så vidare).

— Insättning av djur på jordbruksföretaget, per djurart: ursprung och datum för insättande, omställningsperiod, identifikationsmärke, tidigare veterinärbehandling.

— Utförsel av djur från jordbruksföretaget: ålder, antal, slaktvikt, identifikationsmärkning och bestämmelseort.

— Eventuella förluster av djur och anledning till detta.

— Foder: fodertyp, inklusive fodertillsatser, andel av olika ingredienser i foderstaten, tidsperioder då djuren har möjlighet att vistas utomhus, perioder med växling av betesområde om begränsning gäller för detta.

— Förebyggande av sjukdomar, behandling och veterinärvård: datum för behandling, diagnos, typ av produkt för behandling, behandlingssätt, praktiserande veterinärs ordination när det gäller veterinärvård med intyg och den tidsfrist som ålagts innan animalieprodukter kan saluföras.

— Lämpliga åtgärder, som godkänts av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, har vidtagits för att garantera att djur, animaliska produkter, gödsel och foder från var och en av enheterna i fråga hela tiden hålls åtskilda.

— Producenten i förväg har informerat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten om eventuell leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter.

— Aktören har meddelat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten de exakta kvantiteter som producerats på enheterna samt de egenskaper som gör det möjligt att identifiera produkterna. Aktören skall bekräfta att åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna hålls åtskilda.

— enheter som sysslar med paketering eller ompaketering av sådana produkter, och

— enheter som sysslar med märkning eller ommärkning av sådana produkter.

— Det skall finnas avskilda utrymmen, i tid och eller rum, inom enheten för lagring av produkter av det slag som avses i artikel 1 före och efter hanteringen.

— Hanteringen skall utföras utan avbrott till dess att hela partiet har behandlats hanterats, åtskild i tid och eller rum från liknande hantering av produkter som inte omfattas av artikel 1.

— Om denna hantering inte utförs regelbundet och på en bestämd dag skall den anmälas så långt i förväg som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

— Alla åtgärder skall vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning eller att produkter byts ut mot sådana produkter.

— Hantering av produkter enligt bestämmelserna i denna förordning skall utföras först efter rengöring av produktionsutrustningen. Det skall kontrolleras och registreras att rengöringen har varit effektiv.

— importör: fysisk eller juridisk person inom Europeiska gemenskapen som, antingen själv eller genom en företrädare, inför varor för fri omsättning till Europeiska gemenskapen,

— förste mottagare: fysisk eller juridisk person enligt artikel 11.3 a som mottar varor för vidare beredning och/eller saluföring.

— Den fullständiga beskrivningen av den enheten som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall innefatta importörens lokaler och importverksamhet, uppgift om var produkterna förs in till gemenskapen och om eventuella andra lokaler som importören tänker använda för att lagra de importerade produkterna innan de levereras till den förste mottagaren.

— Den deklaration som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall även innehålla ett åtagande från importören att se till att de lagringslokaler som importören tänker använda för att lagra produkter är tillgängliga för kontrolleras av antingen kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, eller när lagringslokalerna ligger i en annan medlemsstat eller region, av ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som godkänts för kontroller i den medlemsstaten eller regionen.

— Den fullständiga beskrivningen av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall visa utrymmen för mottagning och lagring. I de fall det handlar om annan verksamhet förekommer som beredning, paketering, märkning och lagring av jordbruksprodukter före och efter hanteringen samt transport av produkterna av dessa produkter skall bestämmelserna i avsnitt B tillämpas, vilket även skall gälla rutinerna för transport av produkterna.

— Förste mottagarens namn och adress.

— Alla uppgifter som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten kan kräva, såsom kopia av kontrollintyget för import av ekologiska produkter från ekologisk produktion. På anmodan av importörens kontrollorgan eller kontrollmyndighet skall importören förmedla informationen till den förste mottagarens kontrollorgan eller kontrollmyndighet.

— produkter av det slag som avses i artikel 1 hållas avskilda från övriga jordbruksprodukter och/eller livsmedel,

— alla åtgärder vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning.

— en förteckning över underleverantörer med en beskrivning av deras verksamhet och det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som de är underställda, underleverantörerna skall ha gått med på att få sitt företag kontrollerat enligt artikel 9 i enlighet med de berörda delarna i bilaga III,

— en förteckning över alla konkreta åtgärder, däribland ett lämpligt dokumentationssystem, som skall vidtas inom enheten för att säkerställa att de produkter som producenten släpper ut på marknaden kan spåras till leverantörerna, eller i förekommande fall säljarna, samt till mottagarna, eller i förekommande fall köparna.

— De utrymmen som används för mottagning, beredning och lagring av produkter avsedda att användas till foder, före och efter de olika momenten.

— De utrymmen som används för lagring av andra produkter som används för beredning av foder.

— De utrymmen som används för lagring av produkter för rengöring och desinfektion.

— I förekommande fall, i enlighet med artikel 5.1 a i direktiv 79/373/EEG, en beskrivning av de foderblandningar som aktören har för avsikt att bereda och den djurart eller kategori av djur som foderblandningen är avsedd för.

— I förekommande fall benämningar på de foderråvaror som aktören har för avsikt att bereda.

— Särskilt de försiktighetsåtgärder som vidtas för att minska risken för kontaminering från icke tillåtna ämnen eller produkter, liksom den rengöring som genomförs och kontrollen av dessa åtgärders effektivitet.

— Identifiering av alla aspekter av verksamheten som är avgörande för att alltid garantera överensstämmelse med den här förordningen och förordning (EG) nr 223/2003 när det gäller de produkter som avses i artikel 1.1 c och som bereds i dessa enheter.

— Upprättande, genomförande, uppdatering av och fasthållande vid lämpliga förfaranden med stöd av principerna för HACCP-systemet (analys av risker och kritiska punkter för att bemästra dessa risker).

a) foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt framställt foder är effektivt fysiskt åtskilda,

b) all utrustning som används i enheter som bereder foderblandningar som omfattas av den här förordningen är helt och hållet åtskild från utrustning som används för foderblandningar som inte omfattas av den här förordningen.

— framställningen av de olika produkterna åtskiljs tidsmässigt och lämplig rengöring har utförts och därefter kontrollerats, innan framställningen av foder som omfattas av den här förordningen inleds; aktören skall dokumentera dessa aktiviteter,

— aktören bemödar sig om att lämpliga åtgärder vidtas för att beakta risker som bedömts enligt bestämmelserna i punkt 1 och vid behov ser till att icke-konforma produkter inte återfinns på marknaden med en beteckning som hänvisar till ekologiskt jordbruk.

a) Foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt foder hålls effektivt fysiskt åtskilda vid transport.

b) Fordon och/eller behållare i vilka produkter som inte omfattas av den här förordningen har transporterats, får användas för transport av produkter som omfattas av den här förordningen endast om

c) De färdiga produkter som avses i den här förordningen transporteras åtskilda från andra färdiga produkter fysiskt eller tidsmässigt.

d) Vid transport skall den avsända kvantiteten av produkter noteras liksom kvantiteten av varje levereras som utförs under transporten.

a) Producentens namn och adress

b) Platsen för produktionen och, i förekommande fall, ägor (fastighetsregisteruppgifter) där verksamheten bedrivs

c) Verksamhetens art och produkter

d) Åtagande från producenten att driva verksamheten i enlighet med artikel 5, 6, 7 eller 11

e) Om det är ett jordbruksföretag, den tidpunkt då producenten upphörde att använda sådana produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1.b och artikel 7 på berörda ägor

f) Namnet på det godkända kontrollorgan som producenten utsett för inspektion av verksamheten, i de fall medlemsstaten har genomfört inspektionssystemet genom att godkänna sådana organ.

B.1.1 Den gemenskapslogotyp som anges ovan skall vara utformad enligt förlagorna i del B.2 i denna bilaga.

B.1.2 De uppgifter som skall ingå i logotypen förtecknas i del B.3 i denna bilaga. Det är möjligt att använda logotypen tillsammans med de uppgifter som nämns i del A i denna bilaga.

B.1.3 Vid användning av gemenskapens logotyp och de uppgifter som anges i del B.3, i denna bilaga, skall de föreskrifter beträffande den tekniska reproduktionen som fastställs i den grafiska manualen i del B.4, i denna bilaga, följas.

a) För en logotyp med en enskild benämning skall den minsta storleken vara 20 mm i diameter.

b) För en logotyp med en kombination av två benämningar skall den minsta storleken vara 40 mm i diameter.

— En enskild benämning på samtliga språk.

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— 

— De exempel på språkkombinationer som anges i B.3.2

— 

— 

— 

1.  ingredienser: ämnen enligt definitionen i artikel 4 i denna förordning med de begränsningar som anges i artikel 6.4 i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel som är avsedda för den slutliga konsumenten samt om reklam för sådana livsmedel ( 30 ).

2. ingredienser av jordbruksursprung:

3.  ingredienser som inte är av jordbruksursprung: ingredienser som inte har jordbruksursprung och som hör till minst en av följande kategorier:

4.  processhjälpmedel: ämnen enligt definitionen i artikel 1.3 a i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel ( 31 ).

5.  livsmedelstillsatser: ämnen enligt definitionen i artikel 1.1 och 1.2 i direktiv 89/107/EEG och som omfattas av det direktivet eller av ett sådant uttömmande direktiv som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/107/EEG.

6.  bärare, inklusive extraktionsmedel: livsmedelstillsatser med uppgift att lösa upp, späda ut, sönderdela eller på annat sätt fysiskt förändra en livsmedelstillsats, utan att förändra dess tekniska funktion, för att underlätta dess hantering eller användning.

7.  aromer: ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer ( 32 ) och som omfattas av det direktivet.

i) Mikroorganismpreparat som normalt används i livsmedelsberedning med undantag för mikroorganismer som modifierats genetiskt enligt innebörden i artikel 2.2 i direktiv 90/220/EEG.

C.1 Ej bearbetade vegetabiliska produkter samt produkter som framställts ur sådana genom de processer som avses i definition 2 a i inledningen till denna bilaga:

C.2 Vegetabiliska produkter som bearbetats genom de processer som avses i definition 2 b i inledningen till denna bilaga

C.3 Animaliska produkter:

Vattenlevande organismer som inte producerats genom vattenbruk och som får användas i konventionella livsmedelsberedningar.