15.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 114/6

1.

Kommittén erinrar om att unionsmedborgarskapet inte bara gör det möjligt för olika nationaliteter att oberoende av hur de erhållit sitt nationella medborgarskap kunna leva tillsammans i EU och delta i unionens integrationsprocess, utan också medverkar till att konsolidera den europeiska demokratin.

2.

Regionkommittén understryker att fri rörlighet är en viktig förutsättning för att EU ska kunna fortsätta att utvecklas ekonomiskt och politiskt. Den fria rörligheten innebär yrkes- och utbildningsmässiga möjligheter för EU-medborgarna och skapar starkare band mellan européerna. Därför är den ett centralt inslag i EU-medborgarskapet.

3.

ReK framhåller att det är nödvändigt att fokusera på den ekonomiska dimensionen i syfte att säkerställa ett ekonomiskt starkt EU som skulle kunna stärka den sociala dimensionen av EU-medborgarskapet med tanke på att skuldkrisen blir allt värre och att arbetslösheten ökar, något som berör allt fler EU-medborgare och i synnerhet de unga.

4.

Kommittén noterar att EU-medborgarna har deklarerat att de känner sig distanserade från beslutsfattandet på EU-nivå och vi upprepar att besluten måste fattas med så stor öppenhet som möjligt och så nära medborgarna som möjligt.

5.

Kommittén anser att de regionala och lokala myndigheterna – på grund att de befinner sig närmast medborgarna – är bäst lämpade för att verka för en bättre förståelse för EU-medborgarskapet, öka dess synlighet och tydliggöra de konkreta fördelarna med det för den enskilde medborgaren.

6.

Eftersom den ekonomiska och monetära unionen för närvarande håller på att fördjupas och det samtidigt även förs diskussioner om att stärka den politiska unionen genom möjligheten att revidera fördragen, så understryker kommittén att det är nödvändigt att en fördjupad integration åtföljs av en ökad demokratisk legitimitet.

7.

ReK påminner om att unionsmedborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget och att det omfattar alla medborgare i EU:s medlemsstater. Genom antagandet av Amsterdamfördraget kom detta medborgarskap att ses som ett komplement till det nationella medborgarskapet. Denna utveckling utgör en grundläggande och mycket symbolisk etapp i skapandet av en europeisk identitet och en europeisk demokrati.

8.

Vi framhåller även att de lagändringar som infördes genom Lissabonfördraget ledde till en förstärkning av EU-medborgarskapet, som inte bara kompletterar det nationella medborgarskapet, utan även utgör ett tillägg till det. Det ersätter dock inte det nationella medborgarskapet. EU-medborgarskapet ska inte uppfattas som ett uttryck för befintliga band som följer av den politiska manifestationen, utan som en reglerande ram som omvandlar den fria rörligheten från ett land till ett annat till en grundval för rättigheter, inte för utestängning.

9.

ReK understryker att två årtionden efter det att EU-medborgarnas rättigheter fastställdes i Maastrichtfördraget så är dessa rättigheter ännu inte en realitet i medborgarnas vardagsliv. Detta faktum har bekräftats av EU-medborgarna i ett brett offentligt samråd om EU-medborgarskapet, under vilket 12 000 EU-medborgare lämnade exempel på de byråkratiska hinder som de fortfarande ställs inför då de t.ex. vill utöva rätten till fri rörlighet (1). Att det måste ske mer på detta område framgår även av Eurobarometerns studier av medborgarnas rättigheter (2) och valrättigheter (3) samt av en rad direkta dialoger mellan medborgarna och nationella och europeiska politiker och de frågor som allmänheten ställer om de europeiska rättigheterna till upplysningstjänsten "Europe Direct".

10.

ReK betonar att de rättigheter som tas upp i rapporten är rättigheter som tillkommer EU-medborgare i enlighet med EU-fördragen, men att många av dessa rättigheter är grundläggande rättigheter som även gäller tredjelandsmedborgare.

11.

Kommittén noterar att förhållandet mellan EU-medborgarskapet och medlemsstaternas medborgarskap fortfarande är otydligt. Å ena sidan är det direkt beroende av medlemsstaternas medborgarskap eftersom det är den enda förutsättningen för EU-medborgarskapet, i enlighet med gällande nationell rätt. Denna aspekt på EU-medborgarskapet begränsar dess roll till en kompletterande källa till rättigheter i förhållande till medborgarskapet i medlemsstaterna. Samtidigt gör EU-medborgarskapet att innebörden i "medborgarskap" avskiljs från nationalstaten, och att tyngdpunkten flyttas från en persons införlivande i en medborgargemenskap där personen är bosatt till en likvärdig garanti av personliga, politiska och sociala rättigheter och fri rörlighet som EU-medborgare.

12.

Vi understryker att förvärvet av medborgarskap i en medlemsstat – och därigenom av EU-medborgarskapet – kan utgöra en grundläggande mekanism för att integrera tredjelandsmedborgare i de europeiska samhällena, och som sådan måste det i tillräckligt hög grad vara tillgängligt för invandrare som under lång tid har varit legalt bosatta i EU. Att bevilja dessa invandrare medborgarskap är ett grundläggande instrument för att integrera dem i de europeiska samhällena.

13.

Redan i sitt yttrande om EU-medborgarskapet 2010 uppmanade Regionkommittén unionen att fördjupa demokratin och öppenheten i sin politik och sina beslutsfattande organ. Kommittén efterlyste dessutom instrument som gör det möjligt att föra en interaktiv politisk dialog och omsätta principen om deltagardemokrati i praktiken.

14.

ReK noterar att kommissionen gör en utvärdering av vad man hittills gjort och att man åtar sig att uppfylla löftena om att främja EU-medborgarskapet genom att föreslå åtgärder på 12 tematiska områden.

15.

Kommittén understryker dock att man i rapporten lägger fram förslag som huvudsakligen avser EU:s ekonomiska dimension och bara i andra hand den politiska eller sociala dimensionen av den europeiska integrationen. Exempelvis innehåller den inte konkreta och handfasta förslag om att stärka rättigheterna för patienter eller ett gränsöverskridande tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, stärkande av mångfalden, främjande av ett mer "socialt Europa" (t.ex. bekämpande av fattigdom och socialt utanförskap) eller ett successivt uppbyggande av en europeisk identitet.

16.

Åtgärderna i rapporten ser vid första anblicken ut att vara förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det är dock nödvändigt att kommissionen i detalj motiverar varje enstaka handling som den tänker föreslå officiellt, eftersom vissa enskilda förslag eventuellt kommer att kräva en mer ingående utredning (t.ex. att på frivillig väg utfärda enhetliga europeiska dokument). De avsedda åtgärderna får inte heller leda till orimliga administrativa och ekonomiska bördor för de inblandade nationella, regionala och lokala myndigheterna.

17.

Kommittén understryker att med tanke på det stundande valet till Europaparlamentet 2014 bör rapporten även läsas mot bakgrund av det nyligen offentliggjorda meddelandet från kommissionen och tillhörande rekommendation (4). Dessa dokument syftar till att stärka de demokratiska processerna och den representativa demokratin inom EU genom att öka deltagandet i valet till Europaparlamentet.

18.

Vi vill erinra om att kommittén var nära knuten till förberedelserna av rapporten och att man i denna har tagit hänsyn till resultaten och rekommendationerna från en studie som utförts för ReK:s räkning och som tar upp de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att främja EU-medborgarskapet och EU-medborgarnas rättigheter (5).

19.

Kommittén föreslår att man vidtar åtgärder som garanterar utbildning i medborgarskap, förvärvande av kapacitet att medvetet och fritt utöva en medborgares rättigheter och åtaganden, förstärkning av den sociala dimensionen av medborgarskapet med tanke på den galopperande ekonomiska krisen, och undanröjande av de olika hinder som begränsar EU-medborgarnas utövande av rätten till fri rörlighet.

20.

Kommittén framhåller att i en värld med ökad rörlighet är det av stor vikt att skapa ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst (6), och understryker att garantin att EU-medborgarna på ett enkelt sätt kan utöva rätten till fri rörlighet och vistelse är av avgörande betydelse, eftersom det är den rättighet i EU-fördraget som medborgarna värdesätter mest och som ses som det viktigaste resultatet av EU-integrationen. I detta sammanhang räcker det inte med att bara fastställa rättigheter. Man måste också se till att alla styresnivåerna samarbetar för att säkerställa att medborgarna obehindrat kan utöva dem.

21.

ReK erinrar om att en väsentlig slutsats i rapporten 2010 är att de olägenheter som EU-medborgarna möter när de vill utöva sina rättigheter inte bara beror på det demokratiska underskottet på EU-nivå, utan också på faktorer som rör hur staterna har införlivat och harmoniserat denna lagstiftning. Mot bakgrund av ovanstående noterar vi att kommissionen i sin rapport inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt hur de lokala och regionala myndigheterna bidrar till att unionsmedborgarskapet blir effektivt och av hög kvalitet.

22.

De lokala och regionala myndigheterna bör inbjudas att spela en central roll i de deltagarbaserade förfaranden som ska genomföras, så att tillvägagångssättet verkligen blir nedifrån och upp, och för att ge medborgarna möjlighet att aktivt bidra till att utforma en EU-politik som konkretiserar deras rättigheter.

23.

Vi understryker att lokala och regionala myndigheter är kapabla att medverka till att åtgärda de problem som rör EU-medborgarnas rörlighet och bosättning samt i frågor om mottagning av migranter, och framhåller dessa myndigheters möjligheter att närma sig grupper där deltagandet i den politiska processen ofta är lågt, t.ex. ungdomar och invandrare.

24.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag om att råda bot på kunskapsbristen hos tjänstemän på lokal och regional nivå vad gäller EU-medborgarnas rättigheter – en brist som ofta leder till felaktiga upplysningar till de berörda och försvårar utövandet av dessa rättigheter – genom att skapa ett verktyg för onlineutbildning avsedd för de lokala och regionala myndigheterna. Eftersom ReK-ledamöterna vet vilka behov som finns och vilka möjligheter förvaltningspersonalen har i de regioner de kommer ifrån, så är Regionkommittén redo att aktivt samarbeta med Europeiska kommissionen för att utforma och främja detta verktyg i medlemsstaterna.

25.

Vi välkomnar kommissionens nya initiativ till att undanröja hindren för att utöva de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet, och understryker samtidigt att det i medlemsstaterna fortfarande råder ett visst avstånd mellan gällande rättsregler och medborgarnas vardag, framför allt i gränsöverskridande situationer, och detta bör i högre grad uppmärksammas.

26.

ReK anser att EU-medborgarskapet kan stärkas genom att medborgarna, och i synnerhet de unga som är mer rörliga i Europa, deltar mer aktivt i det lokala samhällslivet.

27.

Det är nödvändigt att på EU-nivå stärka de initiativ som gagnar det sociala medborgarskapet, eftersom tillgången till sociala rättigheter i vissa fall hör samman med krav och kriterier från medlemsstaternas sida som underblåser olika former av diskriminering i strid med de principer om jämlikhet och lika behandling som fastställs i EU-lagstiftningen.

28.

Regionkommittén konstaterar att kommissionens rapport innehåller vissa åtgärder i syfte att stärka det sociala medborgarskapet, t.ex. den positiva åtgärden att skapa en kvalitetsram för praktiktjänstgöring, vilket vi tycker verkar vara vettigt.

29.

Kommittén stöder som alltid ett effektivt förstärkande av rätten till rörlighet, i synnerhet vad gäller ungas rörlighet, med tanke på den konstant ökande arbetslösheten i medlemsstaterna.

30.

Regionkommittén understryker att det ännu återstår åtgärder att vidta på detta område. Till exempel var det i enlighet med resultaten av den särskilda Eurobarometern (8) bara hälften av de deltagande som kände till att det finns en EU-ombudsman och vilka ombudsmannens ansvarsområden är. Deltagarnas kännedom om rätten att göra en framställning till Europaparlamentet var dessutom mycket begränsad (9).

31.

ReK föreslår i detta hänseende att de lokala och regionala myndigheterna med hjälp av stöd från lämpliga EU-fonder ska göra konkreta och effektiva insatser för att göra EU-medborgarna mer medvetna om EU-ombudsmannens existens och rätten att vända sig till Europaparlamentet.

32.

Vi konstaterar att deltagandet i valet till Europaparlamentet har minskat kontinuerligt sedan 1979, och att det 2009 uppgick till 43 % (10) – något som stärker uppfattningen att EU-medborgarna känner att deras åsikter inte beaktas vid beslutsfattandet på EU-nivå (enligt Eurobarometern är 68 % av denna uppfattning).

33.

Kommittén framhåller den goda praxis (11), i enlighet med vilken de lokala och regionala myndigheterna – med hjälp av medel från EU-fonderna – kan genomföra informationsprogram och kampanjer på lokal och regional nivå i syfte att informera medborgarna i sin region om deras rätt att rösta och att kandidera i valet till Europaparlamentet. Dessa myndigheter kan också bli en katalysator för information och ökad medvetenhet, i synnerhet vad gäller elever och studerande, genom att förbereda dem för att aktivt utöva sina valrättigheter.

34.

ReK understryker att man måste stärka tredjelandsmedborgares politiska rättigheter ytterligare, och uppmanar medlemsstaterna att inte tillämpa regler som i överdriven grad begränsar tredjelandsmedborgares tillgång till medlemsstatens medborgarskap. ReK har i tidigare yttranden dels tagit upp att invandrare som är lagligt bosatta i medlemsstaterna har en strävan att förvärva unionsmedborgarskap, dels klargjort att de lagliga invandrarnas deltagande i det politiska livet är en mycket kraftfull faktor för att underlätta integrering av dem i lokalsamhällena.

35.

I vilket fall som helst måste alla medlemsstater underlätta för sina medborgare att utöva rätten att rösta och ställa upp i val i de nationella valen, oberoende av om de är bosatta i eller befinner sig inom det nationella territoriet. Utövandet av rätten till rörlighet inom EU får inte leda till att man ställs utanför de politiska rättigheterna.

36.

Tiden är nu mogen för att fördjupa eller inleda en dialog om att utvidga EU-medborgarnas rösträtt till att även omfatta de regionala och nationella valen i den stat där de är bosatta, med förbehåll för varje medlemsstats nationella suveränitet.

37.

Vi framhåller den dynamik som innebörden i EU-medborgarskapet kan ge till EU:s utvidgningsprocess. Utvidgningen är inte bara en process för ekonomisk och rättslig anpassning till unionens regelverk, utan den innefattar även behovet av politiska insatser i utvidgningsländerna i syfte att stärka de demokratiska strukturerna och rättsstaten. Utsikterna till ett EU-medborgarskap kan ge en konkret innebörd till dessa åtgärder.

38.

Regionkommittén understryker att man måste förenkla administrationen på lokal och regional nivå så att medborgarna kan utnyttja sina rättigheter i praktiken, i synnerhet den fria rörligheten, samtidigt som man måste undanröja avskräckande metoder eller andra befintliga former av diskriminering som innebär att EU-medborgare behandlas olika, i synnerhet avseende uppehållstillstånd. Efter en kartläggning av vilka problem som finns på lokal och regional nivå bör man ta fram lämpliga lösningar.

39.

Kommittén medger att de åtgärder som kommissionen föreslår innebär ett par positiva steg i denna riktning. Mot bakgrund av att ett av åtgärdsområdena aktivt involverar de lokala och regionala myndigheterna (12) så behövs det både en konsekvensanalys och tilldelning av medel från EU-fonderna.

40.

ReK välkomnar kommissionens förslag som syftar till att underlätta erkännandet av trafiksäkerhetsintyg i andra EU-länder, och även den föreslagna harmoniseringen av standarder för kontroll av bilars trafiksäkerhet, som bör införas så snart som möjligt för att säkerställa att medborgarna kan utöva sin rätt till fri rörlighet, och att denna även inbegriper ett förenklat registreringsförfarande mellan länderna

41.

Regionkommittén föreslår att man ska stärka alla initiativ till samarbete som främjar information till medborgarna vad gäller rätten till fri rörlighet, t.ex. vänortssamarbete och initiativ till gränsöverskridande samarbete.

42.

Vi upprepar (13) att det med tanke på valet till EU-parlamentet 2014 är mycket viktigt att öka alla EU-medborgares medvetenhet om vilka rättigheter de har, särskilt om valrättigheterna i den medlemsstat där de är bosatta, och att underlätta utövandet av dessa rättigheter.

43.

Mot bakgrund av den fleråriga budgetramen 2014–2020 understryker ReK den stora betydelse som programmen ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” och ”Europa för medborgarna” har för att stärka EU-medborgarskapet och stödja insatserna för att främja kunskapen om och tillämpningen av EU-lagstiftningen och EU-politiken i medlemsstaterna.

44.

Kommittén vill se en enklare och effektivare hantering av finansieringen av de program som hör samman med EU-medborgarskapet, och en tydligare inriktning på prioriteringar som hör samman med de politiska valen. Man bör också lägga stor vikt vid att sprida resultaten av projekten, så att deras återverkningar blir större, om man ska lyckas med strategierna och de politiska målen. För att detta ska bli verklighet krävs det att de lokala och regionala myndigheterna deltar i planeringen av insatserna, i synnerhet vad gäller utbildning och utveckling av årliga arbetsprogram.