19.11.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 279/89

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en ny strategi för djurhälsa för Europeiska unionen (2007–2013) enligt principen ”Det är bättre att förebygga än att behandla” (KOM(2007)0539) och kommissionens interna arbetsdokument (konsekvensanalys och sammanfattning av konsekvensanalysen) som åtföljer detta dokument (SEK(2007)1189) och (SEK(2007)1190) (Kommissionens meddelande om en strategi för djurhälsa),

—

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0147/2008), och av följande skäl:

A.

Djurens hälsa är nära knuten till människors hälsa på grund av möjligheten till direkt eller indirekt överföring av vissa sjukdomar.

B.

Djurens hälsa är viktig i ekonomiskt avseende, eftersom djursjukdomar sänker djurproduktionen och leder till att djur dör och utslaktas och därmed förorsakar ekonomiska förluster.

C.

Djur är levande, kännande varelser, och att skydda och behandla dem väl är en av utmaningarna för ett kultiverat och civiliserat Europa på 2000-talet.

D.

Stora utbrott av djursjukdomar kan ofta leda till sociala störningar och sociala problem i landsbygdsområden.

E.

Djurens välbefinnande är en av de faktorer som bidrar till djurens hälsa och är motiverad både av etiska, sociala och ekonomiska skäl, och måste stå på solid vetenskaplig grund.

F.

Handeln blir allt mer globaliserad, och handeln med djurprodukter håller nu på att öka, både inom EU och internationellt.

G.

Det finns ett behov av samordnat samarbete om djurhälsofrågor på EU-nivå och global nivå.

H.

Effektiviteten för de åtgärder som vidtas på djurhälsoområdet är inte enbart beroende av de administrativa åtgärder som vidtas, utan också av ett informerat och engagerat samarbete mellan samtliga aktörer.

I.

Det bästa sättet att bekämpa djursjukdomar är att förhindra att de över huvud taget uppkommer, enligt principerna ”Det är bättre att förebygga än att bota” och ”Det är bättre att vaccinera än att slakta i onödan”.

J.

Det är ingen skillnad mellan kvaliteten på produkter som härrör från nödvaccinerade djur och produkter som härrör från ovaccinerade djur, men marknader inom och utanför EU kan vara ovilliga att acceptera produkter från nödvaccinerade djur, och djuruppfödare och andra aktörer behöver tillräckliga garantier för att marknaderna är villiga att ta emot sådana produkter utan prissänkningar.

K.

Öppnare gränser, ökad global efterfrågan på livsmedel, global handel, global rörlighet för personer, global uppvärmning och illegal handel leder till ökade risker för djurhälsan.

1.

Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av en strategi för EU:s djurhälsopolitik. Parlamentet stöder dessutom de övergripande syften, målsättningar och principer som anges i kommissionens meddelande om en strategi för djurhälsa, vilket kommer att göra det möjligt för EU att stärka sina mekanismer för förebyggande och sin beredskap för nya djursjukdomar.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan i enlighet med planerna i meddelandet om en strategi för djurhälsa.

3.

Europaparlamentet uppmärksammar rådet och kommissionen på att det är omöjligt att följa den tidsperiod 2007–2013 som fastställs i meddelandet om en strategi för djurhälsa, med tanke på att diskussionerna om meddelandet fortfarande pågår och att den grundläggande lagstiftning som behövs för dess genomförande inte kommer att finnas på plats förrän tidigast 2010.

4.

Europaparlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att visa prov på större ambition och långsiktighet när den lägger fram lagförslag, vilket skulle göra det möjligt att dra fördel av andra diskussioner som kommer att påverka EU:s budgetresurser och politiska prioriteringar i framtiden.

5.

Europaparlamentet håller med om att den nya strategin/politiken bör bygga på ett enda rättsligt ramverk för djurhälsa inom EU som tar vederbörlig hänsyn till de normer och riktlinjer som utarbetats av Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE).

6.

Europaparlamentet understryker att jordbrukarna, uppfödarna och ägarna spelar en viktig roll när det gäller att övervaka, bibehålla och främja husdjurens hälsa och för att förebygga och upptäcka sjukdomar.

7.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som spelas av veterinärkåren och uppfödarna, vilka bör stå i främsta ledet när det gäller att utveckla och tillhandahålla specialiserade och aktiva tjänster, t.ex. djurhälsoplanering. Parlamentet uttrycker oro över tillgången på veterinärer i vissa landsbygdsområden i EU.

8.

Europaparlamentet betonar också människors roll vid spridning av djursjukdomar till följd av den ökade rörligheten.

9.

Europaparlamentet stödjer djurhälsostrategins mål att investera mer i förebyggande åtgärder och kontrollsystem och därigenom minska sannolikheten för sjukdomsutbrott, samt principen ”Det är bättre att förebygga än att behandla”.

10.

Europaparlamentet understryker att det inte är någon skillnad på produkter som härrör från vaccinerade djur och produkter som härrör från ovaccinerade djur.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att produkter från vaccinerade djur (skyddsvaccination) kan saluföras på den inre marknaden.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att produkter från vaccinerade djur godtas på internationell nivå.

13.

Europaparlamentet stöder den vision och det syfte som anges i kommissionens meddelande om en strategi för djurhälsa, enligt vilka ett ”omfattande samråd med berörda parter” och ”ett tydligt åtagande för en hög standard på djurhälsan” kommer att göra det lättare att prioritera utifrån de strategiska målen och att granska vad som avses med godtagbara och lämpliga standarder.

14.

Europaparlamentet välkomnar att det i meddelandet om en strategi för djurhälsa sker ett erkännande av det viktiga förhållandet mellan djurens hälsa och deras välbefinnande, och förväntar sig att dessa frågor kommer att behandlas gemensamt inom ramen för den nya politiken.

15.

Europaparlamentet ser med intresse fram emot resultaten av dels det förberedande projektet om mellanstationer, dels en undersökning som ska omfatta behoven och de nödvändiga åtgärderna för att förbättra djurskyddet under transport och uppehåll vid kontrollstationer.

16.

Europaparlamentet välkomnar att strategin för djurhälsa omfattar alla djurs hälsa i EU, så att också förvildade husdjur, som inte uttryckligen namnges, omfattas om det finns fara för att de kan överföra sjukdomar till andra djur eller människor.

17.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att anta en kommunikationsstrategi om risker som ska styras av de berörda parterna och konsumenterna. Parlamentet påpekar att även om EU:s djurproduktion är säkrare än någonsin och föremål för noggranna kontroller, så är allmänhetens uppfattning av detta område långt ifrån tillfredsställande, något som i samband med nyligen inträffade kriser redan har skapat problem för marknaden på grund av förlorat förtroende.

18.

Europaparlamentet stöder de målgrupper som anges i meddelandet om en strategi för djurhälsa: ”djurägare, veterinärer, livsmedelsföretag, veterinärläkemedelsindustrin, djurrättsgrupper, forskare och lärare, styrelser för idrotts- och fritidsorganisationer, utbildningsanstalter, konsumenter, resenärer samt behöriga myndigheter i medlemsstaterna och EU-institutionerna”, och anser att även företrädare för djurteknikeryrket behöver inbegripas.

19.

Europaparlamentet påpekar att den nya strategin även bör omfatta slakteriernas, transportföretagens, djurfodertillverkarnas och djurfoderleverantörernas aktiviteter samtidigt som en förenkling av administrationen beaktas.

20.

Europaparlamentet hänvisar till att man i strategin för djurhälsa med dess förebyggande ansats bör utveckla nödvändiga rättsliga och finansiella åtgärder för att kontrollera både husdjur och förvildade djur samt för att förhindra spridning av djursjukdomar och hälsoproblem bland djur. Strategin bör särskilt innehålla vaccinationsprogram och andra förebyggande åtgärder mot sjukdomar som sprids av förvildade hundar och katter, särskilt där det för närvarande inte finns möjlighet till vaccination. Kommissionen uppmanas att utvärdera de ekonomiska och sociala konsekvenser som kan uppstå till följd av djursjukdomars utbredning samt människors och deras husdjurs rörlighet.

21.

Europaparlamentet påpekar att den föreslagna strategin kan ge positiva resultat om tydliga och transparenta arrangemang för finansiering av de enskilda åtgärderna inrättas, något som inte sker i kommissionens meddelande. Parlamentet kritiserar kommissionen för att den i det ovannämnda meddelandet inte nämner något om kraven på finansiering av denna politik.

22.

Europaparlamentet understryker att det – för att garantera lika villkor – är nödvändigt att förtydliga EU:s, medlemsstaternas och jordbrukssektorns roll för att finansiera djurhälsoåtgärder, såsom garantier för biosäkerheten på jordbruksföretagen, vaccinationsprogram, vetenskaplig forskning eller striktare standarder för djurens välbefinnande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att klargöra dessa frågor i sin strategi för djurhälsa.

23.

Europaparlamentet påpekar att gemenskapens politik för djurhälsa är ett av EU:s mest integrerade politikområden och att största delen av dess finansiering bör ske genom gemenskapens budget, vilket inte hindrar att medlemsstaterna och uppfödarna kan åläggas finansiellt ansvar.

24.

Parlamentet erkänner att marknaderna inom och utanför EU dock inte alltid är villiga att importera kött från skyddsvaccinerade djur. Parlamentet betonar att djuruppfödare och andra marknadsaktörer kräver garantier för att de ska kunna sälja sina produkter utan att sänka priserna. Parlamentet anser att detta är en avgörande fråga som gemenskapen måste lösa snabbt för att garantera fri rörlighet för varor.

25.

Europaparlamentet erinrar om det växande problemet med antibiotikaresistenta bakterier inom flera djurhållningssektorer, något som också kan leda till problem för folkhälsan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en analys av detta problem. Där så är nödvändigt bör analysen åtföljas av förslag inom ramen för strategin för djurhälsa.

26.

Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med förslaget att enskilda åtgärder ska finansieras med ”befintliga” fonder och uppmanar kommissionen att förorda förbättrade möjligheter för den nuvarande veterinärfonden och att förbereda sina argument för budgetdiskussionerna som kommer att inledas 2009.

27.

Europaparlamentet påpekar att en samordning av åtgärder på djurhälsoområdet inom hela EU är viktig och uppmanar kommissionen att inta en mer aktiv roll i samordningen än vad den hittills har gjort.

28.

Europaparlamentet uppmärksammar de ökande riskerna för djurhälsan och anser att de är en konsekvens av ökad global rörlighet, ökad efterfrågan på livsmedel, ökad internationell handel och klimatförändringar. Parlamentet betonar behovet av en lämplig strategi för nödvaccinering både för befintliga och kommande sjukdomar.

29.

Europaparlamentet inser den avgörande betydelsen av profilering och kategorisering av risker, inklusive fastställandet av en godtagbar risknivå för gemenskapen och den därmed sammanhängande prioriteringen av åtgärder för att minska riskerna. Parlamentet anser att man måste göra ansträngningar för att tydligt definiera situationer när risken för sjukdomar är förhöjd och överskrider den godtagbara nivån, samt konsekvenserna därav.

30.

Europaparlamentet påpekar att hög djurtäthet i intensiv djurhållning kan öka risken för sjukdomsspridning och hindra sjukdomsbekämpning där otillräckliga åtgärder för sjukdomsbekämpning tillämpas, och att detta också kan inträffa i annan djurhållning om inte åtgärder för sjukdomsbekämpning tillämpas ordentligt.

31.

Europaparlamentet påpekar betydelsen av avstånd mellan jordbruk när det gäller att övervaka epidemiska sjukdomar.

32.

Europaparlamentet erkänner att EU har stränga förordningar om djurtransporter som uppfyller behovet av höga standarder för djurens välbefinnande samt åtgärder för att förebygga och bekämpa djursjukdomar. Parlamentet kräver att dessa höga standarder ska genomföras fullt ut i alla medlemsstater. Parlamentet anser att länder som exporterar djurprodukter till EU ska uppfylla standarderna för att främja och garantera höga standarder världen över för djurs välbefinnande och djurhälsa. Parlamentet framhåller de potentiellt ökade riskerna i samband med långa transporter av levande djur, vilka eventuellt kan leda till att sjukdomar sprids och försvårar åtgärderna för sjukdomsbekämpning där otillräckliga åtgärder för sjukdomsbekämpning tillämpas. Sanitära bestämmelser och djurhälsobestämmelser för transport av levande djur bör därför övervakas noggrant och vid behov skärpas. Parlamentet efterlyser ett snabbt införande av ett integrerat europeiskt system för elektronisk registrering av djur samt spårning av lastbilar med hjälp av GPS. Parlamentet anser att transportkvalitet är viktigare för djurs hälsa än transporttid.

33.

Europaparlamentet anser att det också är nödvändigt att beakta att globaliseringen, klimatförändringarna och människors rörlighet är faktorer som ökar spridningen av djursjukdomar och gör det svårare att övervaka dem.

34.

Europaparlamentet betonar behovet av en sammanhängande kommunikationsstrategi för den nya strategin för djurhälsa. Denna strategi bör inbegripa ett nära samarbete mellan alla intresseorganisationer på europeisk, nationell och lokal nivå.

35.

Europaparlamentet instämmer i att EU:s nuvarande djurhälsoregler är komplicerade och fragmentariska och behöver förenklas. Parlamentet anser att de grundläggande reglerna för åtgärder som gäller djurhälsa om möjligt bör samlas i en enda rättsakt.

36.

Europaparlamentet understryker dessutom att en grundbult i strategin bör vara att ersätta de nuvarande inbördes och ömsesidigt beroende åtgärderna med en enda rättslig ram som tar hänsyn till rekommendationerna, standarderna och riktlinjerna i OIE och WHO (Världshälsoorganisationen)/FAO:s (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) regelverk Codex Alimentarius, utan att gemenskapsbestämmelser såsom öppenhet och delaktighet för alla berörda grupper förbises och utan att en försämring av unionens hälsostatus blir följden.

37.

Europaparlamentet håller med om att det finns ett behov av att se till att omotiverade nationella eller regionala djurhälsoregler inte utgör ett hinder för den inre marknaden, och framför allt att de resurser som sätts in för att reagera på ett sjukdomsutbrott är proportionella mot det hot som föreligger och inte används i syfte att skapa omotiverade handelshinder, särskilt när det gäller produkter som härrör från vaccinerade djur.

38.

Europaparlamentet anser att EU:s regelverk tydligt och med ett tillräckligt mått av flexibilitet bör ange djurägarnas skyldigheter i risksituationer, inklusive för ägare till djur som hålls för icke-kommersiella ändamål, så att man inte ger upphov till omotiverade konflikter och tvister. Parlamentet anser att förhindrande av sjukdomar hos vilda djur också är en viktig del av den förebyggande strategin.

39.

Europaparlamentet instämmer i slutsatserna från förstudien av den 25 juli 2006 om olika harmoniserade kostnadsdelningssystem för epidemiska boskapssjukdomar, som genomfördes av konsultfirman Civic Consulting (inom ramen för utvärderingen av gemenskapens djurhälsopolitik 1995–2004 och alternativ för framtiden, som utarbetades för kommissionens räkning och som ett led i det pilotprojekt om finansiering av bekämpning av smittsamma djursjukdomar som parlamentet införde i 2004 års budget), i vilken harmonisering av de kostnadsdelningssystem som medlemsstaterna har upprättat efterlystes. Parlamentet konstaterar dessutom att eftersom kostnadsdelning hänger samman med delat ansvar kräver sådana system att alla parter deltar och engagerar sig fullt ut, däribland djurägare, och att nya mekanismer bör införas för att de berörda parterna ska bli delaktiga i besluten om betydelsefulla politiska frågor.

40.

Europaparlamentet erkänner behovet av att se över det befintliga samfinansieringsinstrumentet så att det blir möjligt att säkerställa att alla aktörer tar sitt ansvar och spelar sin roll för att upptäcka och bekämpa sjukdomar, och för att förhindra en snedvriden konkurrens mellan jordbrukare i olika medlemsstater. Parlamentet efterlyser att man inom ramen för framtida samfinansieringsavtal kategoriserar sjukdomar utifrån typ av bekämpningsåtgärder, folkhälsorisker och andra externa effekter. Parlamentet konstaterar att det egna och det gemensamma ansvaret förstärks genom ett reservsystem som grundas på ersättningskassor för djurägarna.

41.

Europaparlamentet instämmer helt i att ersättningssystemet inte bör begränsas till utbetalning av ersättning till ägare av djur som nödslaktas i samband med ett sjukdomsutbrott, utan bör kombineras med riskförebyggande stimulansåtgärder på grundval av minskningar av jordbrukarnas bidrag till nationella eller regionala djurhälsofonder om de vidtar kompletterande riskminskande åtgärder. Detta skulle också inbegripa främjande av (nöd)vaccinering i stället för utslaktning, vilket skulle innebära inkomstgarantier för ägare av (nöd)vaccinerad boskap. Parlamentet anser att samma princip även bör gälla för medlemsstaterna som en stimulansåtgärd för att sänka risknivåerna.

42.

Europaparlamentet konstaterar att med tanke på det spända världsmarknadsläget för djurfoder har europeiska lantbrukare ett akut behov av högvärdigt, säkert, proteinhaltigt foder (förutom fiskmjöl) till rimliga kostnader. Samtidigt betonar parlamentet hur viktigt det är att konsekvent tillämpa försiktighetsprincipen vid återinförandet (förutom för idisslare) av animaliskt protein i djurfoder och därmed i livsmedelskedjan, i enlighet med temat i den nya djurhälsostrategin ”Förebyggande är bättre än bot”. Därför är det nödvändigt att förstärka ansträngningarna att införa effektiva kontroll- och övervakningsmekanismer för avlägsnande av alla patogener vid tillverkningen och att säkerställa spårbarheten och undvika föroreningar och sammanblandningar av animaliskt mjöl för djurfoder som importerats eller tillverkats i medlemsstaterna.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en jämförande analys av ersättningssystemen i medlemsstaterna och att på grundval av denna analys utveckla en rammodell för hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rättslig ram för ett effektivt kostnadsdelningssystem i medlemsstaterna för att garantera att de direkta kostnaderna för att bekämpa en djursjukdom också medfinansieras av sektorn.

44.

Europaparlamentet påpekar att det behövs ett betydande gemenskapsbidrag för allvarliga sjukdomar för att garantera lika behandling och lika möjligheter när de resurser som berörda länder och producenter förfogar över inte är tillräckliga för att garantera detta.

45.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens löfte att lägga fram en rapport som beskriver möjligheterna att inrätta ett effektivt system för finansiella garantier för djurfoderleverantörer.

46.

Europaparlamentet håller med om att det bör införas regler i EU:s regelverk som stöder möjligheten att täcka indirekta förluster som inte enbart är resultatet av åtgärder för sjukdomsbekämpning. Parlamentet påpekar att indirekta förluster i vissa fall kan vara svårare än direkta förluster, och att det därför bör införas en möjlighet att ersätta sådana förluster. Parlamentet uttrycker därför sitt stöd för mer forskning om och gemenskapsstöd för inrättande av nationella försäkringsinstrument för djuruppfödare. Parlamentet noterar dock att privata försäkringar kan vara ett effektivare instrument för att hantera sådana förluster i vissa fall.

47.

Europaparlamentet understryker att EU:s lagstiftning redan i betydande omfattning bygger på efterlevnad av standarderna i OIE/Codex och att det finns goda skäl för att sträva efter en fullständig efterlevnad av dessa standarder och för att EU ska främja sina egna djurhälsonormer så att de antas på internationell nivå. För att öka EU:s förhandlingsstyrka stöder därför parlamentet ett eventuellt medlemskap för EU i OIE. Parlamentet betonar dessutom vikten av att garantera berörda parters insats på OIE/Codex-nivå.

48.

Europaparlamentet uppmanar EU att försvara sina höga standarder för djurs hälsa och välbefinnande på internationell nivå inom Världshandelsorganisationen för att världen över höja standarderna för djurs hälsa och välbefinnande. Parlamentet är medvetet om att EU:s producenter konfronteras med högre kostnader på grund av de högre EU-standarder som gäller och att de måste skyddas från importerade djurprodukter som produceras i enlighet med lägre standarder.

49.

Europaparlamentet välkomnar de föreslagna åtgärderna för att skapa en exportstrategi på gemenskapsnivå och understryker att kommissionen bör göra allt den kan för att förbättra tillträdet till marknader i tredjeländer och undanröja exporthinder.

50.

Europaparlamentet påpekar behovet av att förbättra den biologiska säkerheten vid anläggningarna och att uppmuntra alla aktörer att höja standarderna samtidigt som man erkänner att infektionssjukdomar kan drabba både små och stora jordbruk, anläggningar där djur hålls som hobbyverksamhet, djurparker, naturreservat och slakterier och kan bryta ut under transport och transitering av djur. Parlamentet anser att åtgärder såsom isolering av nya djur som levereras till företaget, isolering av sjuka djur och regler för människors förflyttning kan få stor betydelse för att begränsa spridningen av sjukdomar.

51.

Europaparlamentet påpekar att djurhållning utomhus är ett särskilt kännetecken för olika produktionssystem, och i vissa regioner och bland vissa djurarter är det särskilt vanligt förekommande. Parlamentet erkänner att denna djurhållningsform har stöd bland allmänheten och finansieras med offentliga medel. Man bör tänka på att detta kan stå i motsats till målen om biosäkerhet. Parlamentet anser att jordbrukare som tillämpar sådana former av djurhållning tar större risker för djurhälsan och bör stödjas av samhället, och att de politiska målen för djurhälsa och djurskydd måste harmoniseras.

52.

Europaparlamentet påpekar att utbildning av företagsledare och anställda som arbetar inom jordbruket är viktig för djurens välbefinnande och hälsa, och ställer sig därför positivt till främjande av utbildnings- och vidareutbildningsåtgärder.

53.

Europaparlamentet avvaktar erkännandet av kvalitetshanteringssystem för att bedöma riskerna av olika typer av produktionssystem. Parlamentet är övertygat om att också djurhållningssystem som konsumenterna föredrar, men som innebär vissa problem rörande biosäkerheten (djurhållning utomhus) kan göras säkrare genom lämplig hantering.

54.

Europaparlamentet anser att spårning av produkter som grundas på identifiering och registrering är särskilt viktigt i samband med övervakning av djurs hälsa, förebyggande av sjukdomar och livsmedelssäkerhet. Parlamentet stöder i detta sammanhang åtgärder som omfattar obligatorisk elektronisk och DNA-baserad genetisk identifiering och registrering av djur på EU-nivå och införandet av ett heltäckande system för övervakning av djurens förflyttning, men understryker kostnaderna för ett sådant system, framför allt för företag med ekonomiskt ogynnsamma företagsstrukturer. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa jordbrukarna att klara av de höga kostnaderna för att skaffa nödvändig utrustning genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att införa sådana åtgärder i sina program för landsbygdsutveckling.

55.

Europaparlamentet påpekar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande antalet nötkreatur som har slaktats till följd av att de inte uppfyller EU:s bestämmelser om identifiering och registrering. Parlamentet avvaktar kommissionens förklaring till dessa skillnader inom EU.

56.

Europaparlamentet håller med om att en bättre biosäkerhet över gränserna är särskilt viktig mot bakgrund av att EU är världens största importör av livsmedel, inklusive animaliska produkter. Parlamentet anser att veterinära och sanitära kontroller vid EU:s gränser måste vara särskilt grundliga och strikta med tanke på risken för att smittbärande eller sjuka djur ska föras in i EU. Dessa kontroller får inte vara begränsade endast till kontroll av dokument, utan bör även göra det möjligt att förvissa sig om att djuren har fötts upp i enlighet med de standarder för djurs välbefinnande som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

57.

Europaparlamentet betonar betydelsen av djurhälsokontroller i tredjeländer och begär att de ekonomiska resurserna till kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) ska ökas.

58.

Europaparlamentet anser att veterinära kontroller och tullkontroller vid EU:s gränser bör vara särskilt noggranna för att förhindra olaglig import av eller handel med djur och animaliska produkter på grund av den stora risk för sjukdomsspridning som detta medför. Parlamentet riktar i detta sammanhang uppmärksamheten mot behovet av organisatorisk hjälp, utbildning och ekonomiskt stöd till de veterinära enheterna vid EU:s externa gränser, vilket inkluderar EU:s sjögränser, framför allt i de nya medlemsstaterna, tredjeländer som gränsar till EU och i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta lämpliga kommunikationsplaner för att informera medborgarna om de risker som hänger samman med privat import av djur och djurprodukter.

59.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att upprätta mekanismer för att garantera bättre samordning mellan tullmyndigheter, veterinärmyndigheter och researrangörer, i syfte att förenkla samarbetet mellan medlemsstaterna och med tredjeländer.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt öka samarbetet med utvecklingsländerna när det gäller att ge dem tekniskt bistånd, å ena sidan genom att hjälpa dem att uppfylla våra sanitära standarder och å andra sidan genom att minska risken för spridning av djursjukdomar från dessa länder till EU. Parlamentet anser att man i det veterinära samarbetet med tredjeländer bör prioritera länder som gränsar till medlemsstaterna.

61.

Europaparlamentet understryker betydelsen av veterinär övervakning i krissituationer och förebyggande av kriser för att tillhandahålla tidig varning och snabbt upptäcka djurrelaterade hot. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett system för jordbruksrevision för jordbruksföretag som inte regelbundet besöks av veterinärer.

62.

Europaparlamentet understryker behovet av att ekonomiska aktörer, veterinärer och veterinärassistenter, kontrollorgan och andra behöriga myndigheter får god utbildning så att de snabbt kan upptäcka djurrelaterade hot, att EU:s minimistandarder för veterinärutbildning uppdateras, att sådan utbildning får stöd på EU-nivå, tillsammans med åtgärder för att garantera utbildningens genomförande och en anpassning av skolutbildningar och universitetsprogram inom detta område så snart som möjligt. Parlamentet anser att ett europeiskt system för officiellt godkännande av veterinärutbildningar i detta hänseende skulle kunna bidra till att nå målet med en veterinärutbildning på hög nivå.

63.

Europaparlamentet stöder kraftfullt åtgärder för att öka användningen av nödvaccinering, (både förebyggande vaccinering och skyddsvaccinering), vilket bör skapa ett effektivare sjukdomsförebyggande och uppdämning i samband med sjukdomsbekämpande operationer. Parlamentet riktar uppmärksamheten på att införandet av ett effektivt vaccinationssystem kräver inkomstgarantier för ägare av djur som vaccinerats, eftersom de kan få problem att sälja produkter som härrör från vaccinerade djur, tillhandahållandet av lämpligt ekonomiskt stöd för att uppmuntra dess användning och garantier för att produkter från vaccinerade djur inte omfattas av restriktioner. Parlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att utöka EU:s vaccinbanker. Vidare bör åtgärder tillämpas som kan bidra till att minska antalet friska djur som dödas och utslaktas (t.ex. tester som visar att djuret inte bär på sjukdomar och att normal slakt därmed är möjlig).

64.

Europaparlamentet ställer sig positivt till att utveckla vaccineringsstrategier för alla djurarter och sjukdomar som berörs.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att produkter från vaccinerade djur inte diskrimineras. Avsaknaden av sådana åtgärder har hittills bromsat användningen av vaccinering som ett redskap för att bekämpa spridning av smittsamma djursjukdomar. Parlamentet efterlyser därför bland annat ett förbud mot konsumentmärkning av produkter som härrör från vaccinerade djur, effektiva strategier för kommunikation med allmänheten rörande det faktum att produkter från vaccinerade djur är ofarliga och ingåendet av överenskommelser om fri rörlighet för produkter som härrör från vaccinerade djur mellan regeringar, jordbruksorganisationer, konsumentorganisationer, detaljhandeln och handelspartner.

66.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkra tillgången på specialistkunskaper och humana metoder som gör att djuren slipper onödigt lidande om man tvingas utföra nödvändig nödslakt av djur i samband med åtgärder för att bemöta en hotande kris, eftersom djuren är levande, kännande varelser.

67.

Europaparlamentet påpekar att veterinärmedicinska läkemedel och djurvaccineringar är en del av djurhälsan och att berörda enheter vid kommissionen bör omorganiseras med utgångspunkt i detta.

68.

Europaparlamentet understryker att vetenskaplig forskning spelar en avgörande roll i djurhälsosystemen, eftersom den gör det möjligt att göra framsteg, framför allt för att hålla uppsikt över diagnos och kontroll av djursjukdomar, riskanalys, utveckling av vacciner och test samt effektiva behandlingsmetoder som måste baseras på vetenskaplig kunskap. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om sina ändringsförslag till EU:s budget för 2008 om ökade anslag till utveckling av (spår)vaccin och testmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt använda dessa ökade anslag.

69.

Europaparlamentet vill rikta uppmärksamheten på behovet av mer detaljerad vetenskaplig forskning om effekterna av foder på djurens hälsa och, indirekt, på människors hälsa.

70.

Europaparlamentet anser att forskning om djurs hälsa och välbefinnande som utförs enligt det sjunde ramprogrammet för forskning och annan forskning som genomförs på nationell nivå och EU-nivå bidrar till effektivare insatser för djurens hälsa.

71.

Europaparlamentet pekar på behovet av att utveckla ett nätverk av referenslaboratorier för djursjukdomar på gemenskapsnivå och nationell nivå, och belyser de nätverk som redan existerar. Parlamentet håller med om att vetenskapligt enhetliga testmetoder som är kompatibla med handel (dvs. bedömda och godkända av OIE och handelspartner i tredjeländer) bör tillämpas.

72.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att samla vetenskaplig information om djurs hälsa och välbefinnande och påpekar behovet av att utveckla informationsplattformen Era-Net och den europeiska teknikplattformen för global djurhälsa (ETPGAH). Parlamentet anser att det är nödvändigt att bättre informera om för- och nackdelarna med nya och vidareutvecklade diagnosmetoder (t.ex. PCR) för människors och djurs välbefinnande – i syfte både att skydda djuren och att världen över förse människor med säkra livsmedel, särskilt i de nya medlemsstaterna.

73.

Europaparlamentet betonar betydelsen av kommunikation med konsumenterna för att se till att de förstår hur djursjukdomar sprids och vilka enorma följder dessa sjukdomar får, och därmed vilken betydelse de spelar för tillgången till säkra livsmedel.

74.

Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att det bör vara förbjudet att klona djur i ekonomiskt syfte.

75.

Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s normer kan komma att undergrävas av import från tredjeländer, där jordbrukarna inte har samma skyldigheter när det gäller djurhälsa och djurs välbefinnande. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur sådan konkurrens från tredjeländer ska kunna undvikas, bl.a. genom att överväga importåtgärder och genom att ta upp frågan för diskussion i relevanta WTO-fora.

76.

Europaparlamentet anser att det faktum att det ännu inte har vidtagits åtgärder för att garantera att det brasilianska nötkött som importeras endast kommer från djur som är fria från mul- och klövsjuka riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för EU:s djurhälsoordning.

77.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att resultaten av WTO-förhandlingarna inte undergräver de europeiska jordbrukarnas möjlighet att upprätthålla och stärka normerna för djurhälsa och djurs välbefinnande. Parlamentet anser att möjligheten att tillämpa samma krav på importerade produkter som på europeiska produkter är en viktig faktor för att garantera att förhandlingarna ger ett balanserat resultat.

78.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att ägg betecknas som en känslig produkt som ett resultat av WTO-förhandlingarna, i syfte att slå vakt om de framsteg som har gjorts när det gäller djurs hälsa och välbefinnande inom denna del av jordbruket.

79.

Europaparlamentet är oroat över de uppgifter som i allt större utsträckning knyter den ökande internationella handeln med levande fåglar och fjäderfäprodukter till utvecklingen och spridningen av sådana sjukdomar som fågelinfluensan. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka dessa uppgifter och att i förekommande fall lägga fram lämpliga åtgärdsförslag.

80.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att följa WTO:s åtaganden avseende sanitära och fytosanitära åtgärder, men anser att detta inte får hindra möjligheten – som uttryckligen nämns i överenskommelsen om sanitära och fytosanitära åtgärder – att införa åtgärder som leder till skärpta skyddsnormer där detta är tillräckligt vetenskapligt befogat. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt att verka för att sådana åtgärder antas på internationell nivå för att säkerställa ökad samordning.

81.

Europaparlamentet anser att den nya generationen av frihandelsavtal med Indien, Korea och länderna i Sydostasien måste innehålla ett välavvägt kapitel om sanitära och fytosanitära åtgärder och djurs välbefinnande.

82.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera djurs hälsa och välbefinnande i alla sina utvecklingsprogram, i syfte att nå överensstämmelse med det interna angreppssättet och se till att de positiva effekterna av dessa åtgärder kommer även partnerländerna tillgodo.

83.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ingå protokoll om veterinära frågor med potentiella exportmarknader, exempelvis Kina.

84.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.