EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32024D0190

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/190 av den 15 december 2023 om ändring av beslut (EU) 2016/948 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) (ECB/2023/38)

ECB/2023/38

EUT L, 2024/190, 5.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/190/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/190/oj

European flag

officiella tidning
Europeiska unionens

SV

Serien L


2024/190

5.1.2024

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2024/190

av den 15 december 2023

om ändring av beslut (EU) 2016/948 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) (ECB/2023/38)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 12.1 andra stycket jämförd med artikel 3.1 första strecksatsen och artikel 18.1, och

av följande skäl:

(1)

Den 9 september 2022 antog ECB-rådet Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/1613 (ECB/2022/29) (1) som ändrar Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/948 (ECB/2016/16) (2). Enligt beslut (EU) 2022/1613 (ECB/2022/29) ska överväganden om klimatförändringar integreras i allokeringsriktvärdet för köp av företagsobligationer inom ramen för programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP), och det tillfälliga stödprogrammet föranlett av pandemin (PEPP), särskilt för att hantera Eurosystemets exponering mot klimatrelaterade finansiella risker, i enlighet med en metod som ECB-rådet godkänt.

(2)

Enligt beslut (EU) 2022/1613 (ECB/2022/29) integrerade man överväganden om klimatförändringar genom att ”förskjuta” referensvärdet mot emittenter med bättre klimatprestanda, dvs. att andelen tillgångar i Eurosystemets balansräkning som emitterats av företag med bättre klimatprestanda ökar jämfört med andelen från företag med sämre klimatprestanda. Enligt skäl 1 i beslut (EU) 2022/1613 (ECB/2022/29), bör emittenternas klimatprestanda mätas utifrån deras växthusgasutsläpp, hur ambitiös deras målsättning att minska koldioxidutsläppen är samt deras klimatrelaterade upplysningar.

(3)

Den 19 september 2022 publicerade Europeiska centralbanken (ECB) på sin webbplats ytterligare överväganden om hur klimatförändringar kommer att hanteras vid köp av företagsobligationer, där man beskrev de viktigaste aspekterna för hur emittenters klimatprestanda kommer att bedömas, inbegripet metoden för att poängsätta emittenters klimatprestanda.

(4)

Den 23 mars 2023, publicerade ECB en rapport med titeln Climate-related financial disclosures of the Eurosystem’s corporate sector holdings for monetary policy purposes (3). Rapporten beskriver dels Eurosystemets arbete för att hantera och begränsa de finansiella risker som utgår från klimatförändringar, och innehåller dels ytterligare detaljer om klimatbedömningsmetoden och ”förskjutningsmetoden” som tillämpas efter det att beslut (EU) 2022/1613 (ECB/2022/29) trätt i kraft.

(5)

Den 5 oktober 2023, efter den första återkommande översynen av klimatbedömningsmetoden, beslutade ECB-rådet att existerande offentlig information om klimatbedömningsmetoden bör sammanställas på ett konsoliderat sätt och offentliggöras som en del av beslut (EU) 2016/948 (ECB/2016/16). Detta görs av för att förbättra rättssäkerheten, tydligheten och öppenheten avseende klimatbedömningsmetoden och ”förskjutningsmetoden”.

(6)

Beslut (EU) 2016/948 (ECB/2016/16) bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar

Beslut (EU) 2016/948 (ECB/2016/16) ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 4a ska ersättas med följande:

”Artikel 4a

Överväganden om klimatförändringar integreras i allokeringsriktvärdet

1.   Det allokeringsriktvärde som avses i artikel 4.3 ska integrera överväganden om klimatförändringar, särskilt för att hantera Eurosystemets exponering mot klimatrelaterade finansiella risker, i enlighet med den metod som ECB-rådet antar, inklusive de element som framgår av bilagan.

2.   ECB-rådet får, när det anser det nödvändigt, se över den metod som avses i punkt 1, särskilt för att ta hänsyn till klimatrelaterade finansiella risker och utvecklingen av riskbedömningskapaciteten.”

2.

Texten i bilagan till detta ut ska läggas till som en bilaga.

Artikel 2

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 15 december 2023.

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande


(1)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/1613 av den 9 september 2022 om ändring av beslut (EU) 2016/948 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) (ECB/2022/29) (EUT L 241, 19.9.2022, s. 13).

(2)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/948 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) (EUT L 157, 15.6.2016, s. 28).

(3)  Finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.


BILAGA

Följande bilaga ska läggas till i bilaga (EU) 2016/948 (ECB/2016/16):

”BILAGA

KLIMATBEDÖMNINGSMETOD OCH FÖRSKJUTNINGSMETOD

1.   KLIMATBEDÖMNINGSMETOD

För varje emittent görs en poängsättning för att bedöma dennes klimatprestanda (klimatpoängen) utifrån tre kriterier: vilken information som ges, ett tillbakablickande kriterium samt ett framåtblickande kriterium, i enlighet med en formel som fastställs av ECB-rådet. Klimatpoängen varierar från lägst noll till högst fem poäng och fokuserar på klimatrelaterade finansiella risker som skattas baserat på a) kvaliteten på den information som emittenten ger, b) intensiteten (1) på emittentens utsläpp under senare tid, samt c) emittentens klimatrelaterade mål. Ju högre poängen är, desto bättre är den bedömda klimatprestandan.

1.1   Kriteriet avseende vilken information som ges

Under kriteriet avseende vilken information som ges bedöms kvaliteten på den information som emittenten ger avseende sina utsläpp av växthusgaser inom områdena 1 och 2 enligt vad som avses i Greenhouse Gas Protocol (2), i enlighet med en formel som ECB-rådet fastställer. Emittenter som lämnar högkvalitativ information får högre poäng. Emittenter får högre poäng enligt detta kriterium om deras upplysningar har verifierats av tredje part. Emittenterna som inte lämnar några egna uppgifter om utsläpp får det lägsta betyget.

1.2   Det tillbakablickande kriteriet

Under det tillbakablickande kriteriet bedöms emittentens tidigare utsläpp av växthusgaser, både när det gäller nivån på utsläppsintensiteten och i vilken takt fossila bränslen fasats ut. Detta kriterium beaktar intensiteten på emittentens utsläpp av växthusgaser inom områdena 1 och 2 samt sektorgenomsnitt för intensiteten på utsläpp av växthusgaser inom område 3. Kriteriet kombinerar principen ’bäst i klassen’ med principen ’bästa universella strategi’ i enlighet med en metod som ECB-rådet fastställer. Principen ’bäst i klassen’ jämför ett företag med företagets konkurrenter inom specifika industrisektorer. Principen ’bästa universella strategi’ jämför ett företag med hela företagsvärlden både avseende den aktuella utsläppsintensiteten och i vilken takt fossila bränslen fasas ut.

1.3   Det framåtblickande kriteriet

Det framåtblickande kriteriet bedömer den förväntade utvecklingen av intensiteten på en emittents utsläpp av växthusgaser. Faktorer som medför högre poäng enligt detta kriterium är bl.a. ambitionsnivån och trovärdigheten på de mål som emittenten ställt upp för att minska intensiteten på utsläppen av växthusgaser (särskilt om målet är vetenskapligt baserat och har validerats av en tredje part), och huruvida emittenten uppnår sina egna mål för att minska intensiteten på utsläppen av växthusgaser, bedömt i enlighet med en metod som ECB-rådet fastställer.

2.   FÖRSKJUTNINGSMETODEN

Köp av företagsobligationer ’förskjuts’ mot emittenter med högre klimatpoäng i enlighet med en formel som ECB-rådet fastställer. ’Förskjutning’ innebär att den efter marknadskapitalisering viktade andelen tillgångar i det referensvärde som styr Eurosystemets köp av värdepapper från företagssektorn kommer att öka för emittenter med högre klimatpoäng jämfört med emittenter med lägre klimatpoäng. Det ’förskjutna’ referensvärdet införlivas i begränsningarna avseende emittentgrupper för att säkerställa att köpen styrs av det referensvärde som ’förskjutits’.


(1)  En emittents utsläppsintensitet definieras som emittentens utsläpp av växthusgaser (i tCO2) delat med emittentens omsättning (i miljoner euro).

(2)  I Greenhouse Gas Protocol görs åtskillnad mellan företagens direkta utsläpp av växthusgaser från ägda eller kontrollerade källor (område 1), indirekta utsläpp från inköpt eller erhållen el, ånga, uppvärmning eller kylning (område 2) och alla andra indirekta utsläpp, särskilt sådana i företagens värdekedja, antingen i tidigare och senare led (område 3), se webbplatsen för Greenhouse Gas Protocol på ghgprotocol.org.


ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/190/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)


Top