EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.4.2020

COM(2020) 315 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin


Kommissionens bidrag inför mötet mellan ledarna för EU och västra Balkan den 6 maj 2020

Kommissionens meddelande om

Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin

Västra Balkan är en integrerad del av Europa och av stor geostrategisk betydelse för Europeiska unionen. Regionens europeiska perspektiv bekräftades åter i mars 2020, när medlemsstaterna ställde sig bakom kommissionens förslag att stärka 1 anslutningsprocessen och beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Det är centralt för Europeiska unionen att fortsätta att främja stabilitet och välstånd i denna region och att bygga vidare på våra gemensamma strategiska intressen.

Trots de kraftfulla åtgärder som partnerländerna på västra Balkan själva vidtagit har covid-19-pandemin inte bara en direkt inverkan på människor, utan även en omstörtande effekt på regionens ekonomi och människors liv i stort. Pandemin utgör en mycket tung börda för ländernas hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem. Tusentals medborgare riskerar att förlora sina jobb, och tillfälliga statliga stödåtgärder (arbetslöshetsförmåner, uppskov med eller undantag från skatter och sociala avgifter osv.) har en betydande finanspolitisk effekt. Regeringarna måste också snabbt utvidga de sociala trygghetssystemen. Dessutom har pandemin påverkat de gemensamma insatserna rörande migration.

Även om EU självt är hårt drabbat av pandemin, har unionen ett särskilt ansvar och intresse när det gäller att leda de globala insatserna och ge stöd till partnerländer, framför allt i sitt närmaste grannskap. Som en del av sina internationella insatser tillhandahåller EU ett viktigt och unikt stöd till västra Balkan. EU erbjuder ett ekonomiskt stöd på över 3,3 miljarder euro till länder i regionen för att de ska kunna hantera den akuta hälsokrisen och de humanitära behov som följer på denna, samt de mer långsiktiga och strukturella effekterna på deras samhällen och ekonomier. Med tanke på deras europeiska perspektiv behandlar EU också länderna på västra Balkan som privilegierade partner genom att ge dem tillgång till många initiativ och instrument som är reserverade för EU:s medlemsstater.

EU:s och västra Balkans ledare kommer att mötas den 6 maj 2020 för att diskutera de gemensamma utmaningar som de står inför. Detta meddelande utgör underlag för dessa diskussioner. Här bekräftas Europeiska unionens solidaritet med länderna på västra Balkan i deras arbete med att hantera de akuta effekterna av covid-19, och områden för ömsesidigt samarbete fastställs. Meddelandet förutser ett mer långsiktigt stöd från EU för ekonomisk återhämtning och lägger grunden för en detaljerad ekonomisk plan och investeringsplan för regionen, som kommissionen kommer att lägga fram senare i år. I meddelandet anges också att EU avser att ytterligare intensifiera sitt engagemang och stöd för att förverkliga det europeiska perspektivet i regionen genom att med ännu större kraft stödja alla partner i arbetet med de nödvändiga grundläggande demokratiska, rättsstatliga och ekonomiska reformerna, i enlighet med vad som fastställs i den förstärkta metoden.

Som reaktion på krisen beslutade EU att inte bara tillhandahålla ett omfattande ekonomiskt stöd, utan att också i största möjliga utsträckning inkludera västra Balkan i sina egna åtgärder. Regionen har visserligen erhållit stöd även från andra partner, men EU har tack vare sina flexibla förfaranden och snabba beslut återigen visat att man är regionens mest effektiva och tillförlitliga partner.

EU har mobiliserat ett paket på över 3,3 miljarder euro till förmån för medborgarna på västra Balkan 2 . Paketet omfattar omfördelade medel från föranslutningsinstrumentet 3 , närmare bestämt 38 miljoner euro som omedelbart stöd till hälso- och sjukvårdssektorn, framför allt genom leverans av produkter som behövs för att rädda liv, såsom personlig skyddsutrustning, test och respiratorer 4 ; 389 miljoner euro för social och ekonomisk återhämtning; samt ytterligare 455 miljoner euro i form av ett paket för ekonomisk återaktivering av regionen, i nära samarbete med de internationella finansinstituten. Paketet omfattar vidare ett förslag 5 om 750 miljoner euro i makroekonomiskt stöd och ett stödpaket på 1,7 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken. EU ger också omedelbart humanitärt bistånd på 4,5 miljoner euro till utsatta flyktingar och migranter för skydd, stöd till ensamkommande barn och hälso- och sjukvård, inbegripet katastrofberedskap i samband med covid-19, och 8 miljoner euro i krisstöd till migranter och flyktingar som är strandsatta på västra Balkan, från instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Dessutom omfattar EU:s solidaritetsfond, som är öppen för de länder på västra Balkan som har börjat förhandla om anslutning, nu även folkhälsokriser.

En stor del av EU:s ekonomiska stöd kommer att användas för att hjälpa den privata sektorn att ta klara de finansiella och likviditetsrelaterade problemen genom att i samarbete med internationella finansinstitut mobilisera EU-finansierade garantisystem.

EU:s svar bygger på ett Team Europe-tillvägagångssätt 6 : vårt snabba och riktade stöd kombinerar resurser från EU-institutionerna, medlemsstaterna och finansinstitut, särskilt Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Tillsammans med våra partner ser vi till att de betydande EU-medel som de redan tilldelats inriktas på att hjälpa dem att hantera konsekvenserna av pandemin. Samtidigt tillhandahåller vissa EU-medlemsstater också bilateralt stöd i form av pengar eller donationer av förrådsartiklar och hjälpmaterial.

Som ett resultat av utbrottet av covid-19 har länderna i västra Balkan också aktiverat unionens civilskyddsmekanism, och har redan börjat få stöd från de medlemsstater som omfattas av mekanismen samt från andra deltagande stater. Serbien, Nordmakedonien och Montenegro kan som deltagande stater i mekanismen bidra till och begära stöd från rescEU, bl.a. för lagerhållning av medicinska motåtgärder och medicinsk utrustning. Strandsatta medborgare från västra Balkan har varit bland de personer som fått återvända till Europa tack vare flygningar som organiserats och medfinansierats av civilskyddsmekanismen. Civilskyddsmyndigheterna i västra Balkan kommer att fortsätta att delta i utbildning, övningar och expertutbyte inom ramen för civilskyddsmekanismen. EU uppskattar också det värdefulla stöd som västra Balkan har gett EU och dess närmaste grannar i form av medicinsk personal och utrustning. Detta återspeglar den solidaritet och de grundläggande värderingar som EU bygger på.

Den pågående pandemin visar således tydligt hur EU och västra Balkan tillsammans hanterar gemensamma utmaningar. Exempel på detta är den gemensamma upphandlingen av medicinsk utrustning, att regionen undantas från EU:s system för exporttillstånd för personlig skyddsutrustning 7 samt att EU tillhandahåller testmaterial som utvecklats av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum för att säkerställa att coronavirustesten på västra Balkan fungerar på ett korrekt sätt. Berörda aktörer över hela regionen är till fullo integrerade i EU:s forskning och innovation rörande covid-19. Dessutom drar hela regionen nytta av det tekniska stöd och informationsutbyte som Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar tillhandahåller. Vidare har kandidatländerna på västra Balkan bjudits in som observatörer till EU:s hälsoskyddskommitté och får därmed tillgång till systemet för tidig varning och reaktion.

Tack vare det gemensamma förslaget från transportgemenskapens ständiga sekretariat och Cefta har begreppet ”grönt körfält” utvidgats till att även omfatta västra Balkan, för att säkerställa ett snabbt flöde av viktiga varor inom regionen. Kommissionen är beredd att knyta regionen till genomförandet av sin gemensamma europeiska färdplan i riktning mot att lätta på åtgärderna mot covid-19. Utöver denna sanitära nödsituation och de därmed sammanhörande restriktionerna för transport av varor och passagerare har kommissionen på längre sikt också åtagit sig att bidra till bättre förbindelser med länderna på västra Balkan och bl.a. åtgärda de strukturella flaskhalsarna vid gränserna mellan EU och västra Balkan. Kommissionen har också lagt fram vägledning 8 om genomförandet av de tillfälliga restriktionerna för icke nödvändiga resor från tredjeländer till EU, som bl.a. omfattar hantering av fall där personer är tvungna att stanna i EU längre än vad de har tillstånd för.

Detta samarbete mellan EU och västra Balkan och detta stöd från EU går långt utöver vad någon annan partner har bidragit med till regionen, vilket visar hur strategiskt betydelsefull regionen är för unionen. EU:s institutioner har genomfört intensiva kommunikationskampanjer, bl.a. om EU:s stöd, publicerat debattartiklar tillsammans med EU-medlemsstaterna, stött ”stanna hemma”-kampanjer och bidragit till att sprida fakta om covid-19. Det är i detta sammanhang viktigt att varje försök att ge en felaktig bild av krisens orsaker och hanteringen av denna bemöts offentligt och med emfas, men att man samtidigt också ökar samarbetet för att upprätthålla yttrandefriheten och mediefriheten.

Västra Balkan kommer att behöva fortsatt stöd för att hantera effekterna av covid-19-krisen. Efter att de akuta åtgärderna för begränsning av covid-19-pandemin har lättats, kommer en ny fas av nära samarbete att inledas för att hantera de svåra socioekonomiska effekterna av krisen. Europeiska kommissionen kommer senare i år att lägga fram en ekonomisk plan och investeringsplan för regionen.

Planen kommer att innehålla ett omfattande investeringspaket för regionen. För perioden 2021–2027 föreslog kommissionen den 2 maj 2018 att instrumentet inför anslutningen (III) skulle tilldelas sammanlagt 14,5 miljarder euro, varav den största delen är avsedd för västra Balkan. Kommissionen planerar att fördubbla det bidrag som tillhandahålls genom investeringsramen för västra Balkan i syfte att stödja utvecklingen av den privata sektorn samt konnektivitet, digitalisering, den gröna agendan och sociala investeringar. Den planerar också att genom garanti-instrumentet inom investeringsramen för västra Balkan kraftigt öka de finansiella garantierna för att stödja offentliga och privata investeringar i regionen.

Den gröna övergången och den digitala omvandlingen kommer att spela en central roll i arbetet med att ge ekonomierna på västra Balkan en nystart och modernisera dem. Investeringar i ren och digital teknik och kapacitet, i kombination med en cirkulär ekonomi, kommer att bidra till sysselsättning och tillväxt. Det kommer också att ges stöd för att göra ekonomierna på västra Balkan mer konkurrenskraftiga, knyta samman dem bättre inom regionen och med EU samt göra västra Balkan redo för den digitala tidsåldern. Det kommer att tillhandahållas stöd till en ekonomi som gynnar för människor, bl.a. genom samarbete i fråga om utbildning och hälsa, inte minst för att bygga upp hälso- och sjukvårdssystemens återhämtningsförmåga; social trygghet och integration; jämställdhet; tillträde till arbetsmarknaden, särskilt genom mer aktiva arbetsmarknadsåtgärder; rättvisa arbetsvillkor, bl.a. genom stöd till en starkare dialog mellan arbetsmarknadens parter; kultur samt forskning och utveckling.

Stark tonvikt kommer att läggas vid transport- och energiförbindelserna, som är avgörande för regionens och EU:s ekonomiska utveckling. I år har EU för avsikt att föreslå ett paket på 135 miljoner euro 9 för att finansiera ytterligare sex projekt som rör infrastrukturinvesteringar inom ramen för konnektivitetsagendan för västra Balkan. Med denna finansiering kommer EU att gå längre än sitt åtagande från 2015 om att senast 2020 tillhandahålla 1 miljard euro i EU-bidrag till konnektivitetsagendan, vilket i sin tur kommer att generera nästan 4 miljarder euro för 45 investeringar i infrastruktur som förbinder regionen med de prioriterade områdena inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och för projekt inom energigemenskapen av ömsesidigt intresse. Det aktiva regionala samarbetet inom energigemenskapen och initiativet för energikonnektivitet i Central- och Sydösteuropa utgör en god grund för att påskynda investeringarna i dessa energiförbindelser samt i projekt för förnybar energi och energieffektivitet.

EU kommer att fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt de svårigheter som ungdomar står inför, särskilt när det gäller sysselsättningsmöjligheter, ojämlikhet samt vikten av att få unga talanger att stanna i regionen i syfte att motverka kompetensflykten och hantera andra demografiska utmaningar som regionen står inför. Finansieringen från Erasmus+ för regionen har fördubblats sedan 2018 (till över 65 miljoner euro), och ökad tonvikt har lagts på yrkesutbildning. Inriktningen på digitala färdigheter, liksom på forskning och entreprenörskompetens, kommer att stärkas ytterligare i framtiden i syfte att ge ungdomarna verktyg för att bli ekonomiskt framgångsrika och blomstra i den digitala tidsåldern.

Covid-19-pandemin har tydligt visat hur viktigt det är för vårt välstånd och vår motståndskraft att EU:s inre marknad fungerar väl. Den har också understrukit det stora socioekonomiska beroendet mellan EU och länderna på västra Balkan, och inom regionen. Det kommer därför att vara av avgörande betydelse att på ett mer effektivt sätt knyta samman ekonomierna på västra Balkan – inom regionen och med EU. Detta kräver ett starkare åtagande från alla partner på västra Balkan att fördjupa den inkluderande regionala ekonomiska integrationen och, enligt vad som överenskommits, utveckla en gemensam regional marknad på grundval av EU:s regelverk, samt att respektera EU:s åtaganden, som också kommer att göra regionen till ett mer attraktivt investeringsområde. 

De regionala organisationerna – det regionala samarbetsrådet, transportgemenskapens sekretariat och det centraleuropeiska frihandelsområdet – är av stor betydelse i detta avseende. EU-finansierade projekt har också spelat en central roll när det gäller att minska hindren för handeln 10 .

Alla dessa stödåtgärder har samma mål: att omvandla länderna på västra Balkan till fungerande marknadsekonomier som kan integreras fullt ut i EU:s inre marknad, att förbättra företags- och investeringsklimatet och därmed bidra till ökade handelsflöden inom regionen och med EU 11 samt att skapa arbetstillfällen och möjligheter och på så sätt minska kunskapsflykten från regionen. Den rådande krisen får därför inte avleda uppmärksamheten från centrala strukturella svagheter, såsom hög arbetslöshet (särskilt bland ungdomar), lågt deltagande på arbetsmarknaden (särskilt för kvinnor), bristande överensstämmelse mellan kompetens och arbetsmarknadens behov, otillräckligt socialt skydd, låg produktivitet och bristande konkurrenskraft inom jordbruket samt odiversifierad energiförsörjning och låg energieffektivitet. Den väletablerade ekonomiska och finansiella dialogen, som bygger på partnerländernas ekonomiska reformprogram, är en viktig ram för vägledning och stöd till makroekonomiska och strukturella reformer.

Syftet med den ekonomiska planen och investeringsplanen kommer att vara att stimulera återhämtningen på längre sikt, öka den ekonomiska tillväxten och stödja de reformer som krävs för att gå vidare på vägen mot EU. Denna ekonomiska plan och investeringsplan kommer att inspireras av och anpassas till de prioriteringar som Europeiska kommissionen fastställt för sitt eget arbete under perioden 2019–2024.

En effektiv återhämtning från den nuvarande krisen kräver att länderna fortsätter att fullgöra sina reformåtaganden och uppnår konkreta resultat. Detta är nyckeln till att förverkliga deras europeiska perspektiv. Utöver fortsatta ekonomiska reformer kräver detta ett starkare fokus på rättsstatsprincipen, de demokratiska institutionernas funktion och den offentliga förvaltningen.

Det är mycket viktigt att stärka rättsstatsprincipen i alla dess aspekter. Det krävs ett oberoende och effektivt rättsväsende, hållbara resultat i kampen mot korruption, organiserad brottslighet och terrorism samt ett effektivt skydd av grundläggande rättigheter, inbegripet yttrande- och mediefrihet. Mer specifikt är det ytterst viktigt att de nödåtgärder som vidtas under krisen inte sker på bekostnad av grundläggande principer och värderingar, och att dessa åtgärder förblir proportionella, tidsbegränsade och föremål för demokratisk tillsyn.

Med utgångspunkt i det omfattande samarbete som redan finns är det viktigt att säkerställa ett fortsatt aktivt engagemang genom gemensamma och ömsesidigt överenskomna åtgärder avseende säkerhet , bl.a. för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, samt avseende migration och gränsförvaltning. Starkare demokratiska institutioner och mer inkluderande demokratiska processer är fortsatt viktiga prioriteringar. En reform av den offentliga förvaltningen är avgörande för att stärka samhällsstyrningen på alla nivåer. Detta inbegriper ökad öppenhet och ansvarsskyldighet, sund förvaltning av de offentliga finanserna och mer professionell förvaltning. Sammantaget utgör ovanstående grunden för en varaktig ekonomisk återhämtning.

Kommissionen är fast besluten att stödja regionen i dess arbete med dessa reformer. Ytterligare åtgärder kommer att fastställas i ett meddelande från kommissionen senare i år.

Covid-19-krisen prövar vår solidaritet och vårt engagemang, men innebär också en möjlighet att arbeta närmare tillsammans som européer med en gemensam framtid. Vi är i detta sammanhang medvetna om att partnerländerna på västra Balkan behöver hitta sin plats i vår kommande diskussion om Europas framtid. Tillsammans kommer vi att ta oss ur krisen och återhämta oss. Tillsammans kommer vi att ytterligare stärka vårt samarbete för att hjälpa våra partner att uppfylla kraven för EU-medlemskap.

* *

(1)

Kommissionens meddelande ”Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan” COM(2020) 57 final

(2)

Anslag inom ramen för det befintliga fleråriga vägledande programmet 2014–2020.

(3)

Befintliga IPA-stödprogram håller också på att anpassas och påskyndas, t.ex. EU:s föranslutningsstöd för landsbygdsutveckling (Ipard) och för gränsöverskridande samarbete mellan EU och västra Balkan (REGIO).

(4)

EU finansierar leverans av ca 95 000 covid-test, 500 sjukhussängar, 450 respiratorer, 100 intensivvårdskontroller, 100 containrar för triage, 10 ambulanser, mer än 4,5 miljoner set skyddsutrustning samt hundratals medicintekniska produkter (bl.a. röntgen, EKG, datortomografier, defibrillatorer, infusionspumpar) och tusentals förrådsartiklar och hjälpmaterial (bl.a. termometrar, katetrar, tuber, sprutor, masker). EU har också täckt kostnaden för 16 långdistansflygningar som transporterar 750 ton läkemedel från andra källor.

(5)

2020/0065 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer med anledning av den kris som uppstått till följd av covid-19-pandemin. 22 april 2020.

(6)

Meddelande om EU:s globala respons på covid-19 (JOIN (2020) 11 final), 8.4.2020.

(7)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/568 av den 23 april 2020 om att kräva uppvisande av exporttillstånd för export av vissa produkter (EUT L 129, 24.4.20).

(8)

C(2020) 2050 final.

(9)

Dessutom kommer 65 miljoner euro att tillhandahållas för att stödja utarbetande och genomförande av projekt inom investeringsramen för västra Balkan. 2020 års konnektivitetspaket som finansieras av EU kommer då att uppgå till 200 miljoner euro.

(10)

Exempelvis har systemet för utbyte av uppgifter om punktskatter uppgraderats så att lastbilar som transporterar viktiga varor på ett tidigt stadium kan identifieras elektroniskt. Uppgifterna överförs sedan till gränsövergångsställena för att göra det möjligt för lastbilar att passera gränsen genom de gröna körfälten.

(11)

I detta avseende föreslog kommissionen den 3 april att de autonoma handelsåtgärder som EU beviljat länderna på västra Balkan skulle förlängas med ytterligare 5 år fram till slutet av 2025 (COM (2020) 135 final).

2020/0051 (COD)