EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.3.2020

COM(2020) 102 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

En ny industristrategi för EU

1.EU:s nya industristrategi

EU har alltid varit industrins hem. EU har i århundraden varit ledande inom industriell innovation och har bidragit till att hur folk runt om i världen producerar, konsumerar och gör affärer. Med dragkraft från en stark inre marknad har EU:s industri länge drivit på vår ekonomi, lagt en stabil grund för miljoner människors liv och skapat de sociala nav våra samhällen är byggda kring.

Industrin har genom sin långa historia visat sin förmåga att ta ledningen i förändringarnas tid. Och det måste ske igen, när EU ger sig i kast med sin omställning till klimatneutralitet och digitalt ledarskap i en föränderlig och ständigt mer oförutsägbar omvärld.

Den gröna och digitala omställningen påverkar alla delar av vår ekonomi, vårt samhälle och vårt näringsliv. Omställningen kräver ny teknik, med investeringar och innovation därefter. Den skapar nya varor, tjänster, marknader och affärsmodeller. Den formar nya typer av arbeten som inte finns än och som behöver färdigheter vi ännu inte har. Och den innebär en övergång från linjär produktion till en cirkulär ekonomi.

Dessa omställningar äger rum mot bakgrund av en instabil geopolitisk utveckling som påverkar konkurrensläget. EU behöver mer än någonsin göra sin röst hörd, stå för sina värderingar och kämpa för lika villkor. Det handlar om EU:s oberoende. 

Den gröna och digitala omställningens bredd och djup, omfattning och hastighet, karaktär och nödvändighet saknar motstycke. Detta återspeglas i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer, och prioriteringarna i Europaparlamentet och Europeiska rådets strategiska agenda 2019–2024. I den europeiska gröna given 1 och kommissionens nyligen framlagda strategi Att forma EU:s digitala framtid 2 fastställs ambitionsnivån, hastigheten och färdriktningen för de kommande åren.

Vi behöver nu en ny industristrategi för EU som är anpassad till dagens ambitioner och morgondagens verklighet. Kärnan i detta är den europeiska industrins förmåga att leda den gröna och digitala omställningen och öka vår konkurrenskraft. Den har inte råd att bara anpassa sig, utan måste nu bli en drivkraft för förändring och innovation. Vår industripolitik måste bidra till att förverkliga denna ambition.

EU:s industristrategi måste spegla våra värderingar och vår tradition av en social marknadsekonomi. Vi kommer att utgå från våra starka sidor: vår mångfald och våra begåvningar, våra värderingar och vårt levnadssätt, våra innovatörer och kreatörer. Vi behöver en europeisk industripolitik som bygger på konkurrens, öppna marknader, världsledande forskning och teknik samt en stark inre marknad där hinder rivs och krånglet minskar. Och vi måste stå emot protektionismens och marknadssnedvridningarnas förföriska lockrop, men samtidigt undvika att vara naiva när det gäller illojal konkurrens.

I denna strategi erkänns Europeiska unionens styrka och roll, främst som möjliggörare och reglerare. Att bygga grunden och staka ut den politiska färdriktningen är avgörande för att skapa den förutsägbarhet som investerare, innovatörer och näringsliv behöver.

Vår nya industristrategi präglas av en entreprenörsanda i ord och handling. Kommissionen är beredd att samutforma och samskapa lösningar med näringslivet självt, liksom med arbetsmarknadens parter och alla andra berörda aktörer. Detta kommer att stödjas av en ny satsning på industriekosystem, där alla aktörer i värdekedjan ingår. Detta är vårt nya upplägg, som återspeglar behovet av nya sätt att tänka och arbeta för att leda omställningen. 

Strategin visar färdriktningen och den väg vi kommer att ta för att komma dit. Den innehåller en vision om vad vi vill ha uppnått 2030 och senare, och de förutsättningar som krävs för det. I en tid av omvandling och stora förändringar för vårt EU är en sak säker: EU är och förblir industrins hem. Och med den här strategin är kommissionen redo att göra allt som krävs för att slå vakt om denna ställning.

2.EU:s industri: i dag och i morgon

Industrin är central för EU:s framtida utveckling och välstånd. Den står för över 20 % av EU:s ekonomi och sysselsätter omkring 35 miljoner människor, och många miljoner fler jobb är kopplade till industrin i och utanför EU. Den står för 80 % av varuexporten och är en viktig orsak till EU:s ställning som ledande global tillhandahållare av och destination för utländska direktinvesteringar. Små och medelstora företag utgör över 99 % av alla företag i EU – de flesta av dem familjeföretag – och är vår ekonomiska och sociala ryggrad 3 .

Industrin i EU har en global konkurrensfördel när det gäller varor och tjänster med högt förädlingsvärde. Den föregår med gott exempel genom att iaktta de högsta sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga normerna, så att EU kan föra ut sina värden i omvärlden. Tack vare en stark innovationskapacitet är EU också världsledande inom gröna teknikpatent och andra högteknologiska sektorer. Vår inre marknad gör det möjligt för EU-företag i alla storlekar att vara innovativa, expandera och anställa fler människor. Dessa starka sidor måste utnyttjas för att nå ledarskap på områden där EU fortfarande ligger efter, t.ex. molntjänster och datatillämpningar.

Industrin i EU genomgår redan nu en betydande omställning. Det finns en tydlig övergång från varor till tjänster och från ensamt till delat ägande av varor och tjänster. Trycket på naturresurserna leder redan nu till en mer cirkulär hållning till tillverkning. Tack vare disruptiv teknik som 3D-utskrift måste EU också ta vara på lokalisering som ett tillfälle att få tillbaka mer tillverkning till EU inom vissa branscher.

För att förverkliga våra ambitioner behöver EU en industri som blir grönare och mer digital samtidigt som den förblir konkurrenskraftig på världsmarknaden. Detta kommer att bidra till att omvandla och utveckla traditionella och nya industrier, stödja små och medelstora företag och driva på vår konkurrenskraftiga hållbarhet i hela EU. Detta är lika viktigt för varor som för tjänster.

Tack vare den sociala marknadsekonomin i EU förenas den ekonomiska tillväxten med bättre sociala normer och levnadsstandard och goda arbetsförhållanden. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter förblir vår ledstjärna som säkerställer att omställningen är socialt rättvis.

Med sin starka, innovativa och integrerade industribas är EU väl lämpat att ta ledningen i världen.

2.1 En globalt konkurrenskraftig och världsledande industri

De nya och föränderliga geopolitiska förhållandena har en djupgående inverkan på industrin i EU. Global konkurrens, protektionism, marknadssnedvridningar, spänningar i handelspolitiken och ifrågasättande av det regelbaserade systemet ökar nu. Nya stormakter och konkurrenter håller på att växa fram. Fler etablerade partner väljer nya vägar. I kombination med en period av global ekonomisk osäkerhet i sikte, innebär dessa tendenser nya utmaningar för EU:s industri när den ger sig i kast med den gröna och digitala övergången.

I detta motlut får EU:s reaktion inte vara att skapa fler hinder, skydda industrier som inte är konkurrenskraftiga eller ta efter andras protektionistiska eller snedvridande politik. Konkurrenskraft förutsätter konkurrens – både på hemma- och bortaplan. Det behövs rätt förutsättningar för att företagarna ska kunna omsätta sina idéer i praktiken och för att företag av alla storlekar ska blomstra och växa.

Samtidigt måste EU kunna stärka sina strategiska intressen i omvärlden genom ekonomisk utåtriktad verksamhet och diplomati. EU måste dra nytta av den inre marknadens genomslag, storlek och integration för att sätta standarden i världen. Att kunna sätta världsstandarder av hög kvalitet som kännetecknas av EU:s värderingar och principer kan inte annat än stärka vårt strategiska oberoende och vår industriella konkurrenskraft.

EU kommer också att fortsätta att satsa på fri och rättvis handel med partnerländer i hela världen. Det regelbaserade multilaterala handelssystemet och Världshandelsorganisationen är nödvändiga för öppna marknader och lika spelregler. EU kommer att fortsätta sina ansträngningar att upprätthålla, uppdatera och uppgradera världshandelssystemet så det kan möta dagens utmaningar och morgondagens förhållanden.

2.2 En industri som bryter väg för klimatneutralitet

Den europeiska gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi. Kärnan i satsningen är målet att 2050 ha blivit världens första klimatneutrala världsdel.

Industrin har en ledande roll att spela för vår tids största utmaning och möjlighet. Alla industriella värdekedjor, även i de energiintensiva sektorerna, har betydelse. De måste alla arbeta för att minska sina egna koldioxidavtryck, men också påskynda omställningen genom att tillhandahålla lösningar för ren teknik till rimliga priser och genom att utveckla nya affärsmodeller.

För att bli mer konkurrenskraftig i takt med att den blir grönare och mer cirkulär kommer industrin att behöva trygga leveranser av ren energi till överkomligt pris och av råvaror. Ökade investeringar i forskning, innovation, driftsättning och modern infrastruktur bidrar till att utveckla nya produktionsprocesser och skapar samtidigt arbetstillfällen.

I enlighet med det entreprenörstänkande som präglar den här strategin bör EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionerna, näringslivet och alla andra berörda aktörer samarbeta för att skapa pionjärmarknader för ren teknik och se till att vår industri är världsledande. Regleringspolitik, offentlig upphandling, rättvis konkurrens och små och medelstora företags fulla deltagande blir avgörande för detta.

Satsningarna bör kompletteras av politiska åtgärder och finansieringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå samt av det privata näringslivet. De som hinner först och rycker fram snabbast får de största konkurrensfördelarna.

2.3En industri som formar EU:s digitala framtid

Den digitala tekniken förändrar näringslivets verksamhet och hur vi gör affärer. Den skapar nya affärsmodeller, gör industrin mer produktiv, ger arbetstagarna ny kompetens och stöder utfasningen av fossila bränslen i vår ekonomi. Den digitala sektorn bidrar också bidra till den europeiska gröna given, både som en källa till lösningar för ren teknik och genom att minska sitt eget koldioxidavtryck.

Med sin strategi för att forma EU:s digitala framtid lade kommissionen fram sin vision om hur EU kan behålla sin tekniska och digitala självständighet och bli världsledande inom digital teknik. Eftersom skalbarhet är avgörande i en digitaliserad ekonomi ska en förstärkning av den digitala inre marknaden ligga till grund för omställningen i EU.

EU måste också påskynda investeringarna i forskning och spridning av teknik på områden som artificiell intelligens, 5G samt data- och metadataanalys. Under 2018 analyserade endast ett av tio företag i EU stordata, medan endast ett av fyra använde molnbaserade datortjänster.

Som sägs i kommissionens nyligen framlagda meddelande En EU-strategi för data 4 behöver EU en ram för att företagen ska kunna skapa, samla och använda data för att förbättra produkter och konkurrera internationellt på ett sätt som upprätthåller våra värderingar och respekterar allas rättigheter och personliga integritet.

EU måste också stärka sin industriella kapacitet inom kritisk digital infrastruktur. Ett framgångsrikt idrifttagande av ett starkt säkrat och modernt 5G-nät blir en viktig drivkraft för framtida digitala tjänster och utgör kärnan i den industriella datavågen. EU måste investera nu om man vill ta ledningen inom 6G-nät.

I enlighet med det entreprenörstänkande som präglar den här strategin måste EU slå samman sina starka sidor och gemensamt göra det som ingen kan göra på egen hand. De senaste tidens exempel på detta har visat på det här tillvägagångssättets potential och värde. EU hyser nu en av världens tre snabbaste superdatorer och har vänt den nedåtgående tendensen inom mikroelektronik.

EU har allt som krävs för att leda loppet i denna nya teknikkapplöpning. Vi måste bygga vidare på våra starka sidor, däribland en stark industribas, forskning av hög kvalitet, kvalificerade arbetstagare, ett dynamiskt ekosystem av uppstartsföretag, mogen infrastruktur och en ledande ställning när det gäller användning av industridata.

3.Grunderna för den industriella omställningen i EU

3.1 Skapa förutsägbarhet för industrin: En fördjupad, mer digital inre marknad

Tack vare vår unika inre marknad har företagen i EU en språngbräda ut på världsmarknaden. Genom att tillhandahålla ett gemensamt regelverk i stor skala är den inre marknaden drivkraften bakom konkurrenskraften och underlättar integrationen av företag av alla storlekar i europeiska och globala värdekedjor.

För att den inre marknaden ska kunna driva vår industri framåt måste lagstiftningen införlivas och genomdrivas överallt. I handlingsplanen för efterlevnad på den inre marknaden 5 , som antas i dag, framläggs konkreta förslag för att stärka de gemensamma insatserna på detta område, särskilt den nya arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden. I rapporten om hinder på den inre marknaden 6 visas behovet av att undanröja de hinder som företagen stöter på när de säljer varor eller i ännu högre grad när de tillhandahåller tjänster över gränserna. Mer harmoniserade skatter skulle bidra till att undanröja ett av de största hindren för företag som bedriver verksamhet över gränserna, särskilt genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Inremarknadslagstiftningen måste också ses över och uppdateras så att den är lämplig för den digitala eran. Det är bl.a. fråga om att se över EU:s bestämmelser om produktsäkerhet, genomföra den europeiska datastrategin och anta akten om digitala tjänster.

Det kommer också att vara mycket viktigt med en strategi mellan små och medelstora företag. Det ökande antalet unga, teknikkunniga små och medelstora företag kan hjälpa mer etablerade industriföretag att anpassa sina affärsmodeller och utveckla nya arbetsformer för den digitala tidsåldern. Detta har redan skapat nya möjligheter, och uppstartsföretag bör få stöd att hjälpa till att bygga upp plattformsekonomin. Men nya arbetsformer måste åtföljas av ett modernt och förbättrat skydd, även för dem som arbetar på onlineplattformar.

3.2 Lika spelregler på världsmarknaden

Den europeiska ekonomins öppenhet är central för dess välstånd och konkurrenskraft. Även om EU:s industri är starkt integrerad i de globala värdekedjorna och verkar på världsmarknaden bör EU inte vara naivt när det gäller hot mot rättvis konkurrens och handel.

EU verkar för att hålla marknaderna öppna genom handelsavtal med partnerländer och partnerregioner och genom att verka i internationella forum för regler som alla tjänar på. Vi måste fortsätta att hålla en samlad EU-linje för att säkra ömsesidigt fördelaktig handel och övervinna alla barriärer som hindrar våra företag från att få tillträde till andra marknader i världen. Detta inbegriper bekämpning av aggressiv skatteplanering som skapar ojämlika konkurrensvillkor.

EU kommer att utnyttja hela sin verktygslåda av handelspolitiska skyddsmekanismer. I mitten av 2020 ska kommissionen ha undersökt hur man bäst kan stärka antisubventionsåtgärderna och antisubventionsverktygen. Detta ska ta formen av en vitbok om instrument för utländska subventioner, som ska handla om snedvridande effekter som orsakas av utländska subventioner på den inre marknaden. Vitboken ska följas upp av ett förslag till rättsakt 2021.

Snedvridningen kombineras ofta med avsaknad av ömsesidigt tillträde för EU-företag till utländska statsägda företags hemmamarknader. Framför allt är EU:s upphandlingsmarknader mestadels öppna för företag från länder där EU-företagen diskrimineras eller direkt utestängs från marknaden. Vitboken kommer därför också att handla om utländska statsägda företags tillträde till marknaderna för offentlig upphandling och EU-finansiering. En snabb överenskommelse om det föreslagna instrumentet för internationell upphandling är också avgörande för att åtgärda avsaknaden av ömsesidighet och ge EU ytterligare inflytande vid förhandlingarna.

EU:s industri bör inte utsättas för illojal konkurrens från konkurrenter i omvärlden som följer andra standarder eller principer, t.ex. klimatpolitiska. En ny tjänsteman med ansvar för efterlevnaden av handelsavtal kommer att arbeta för att förbättra efterlevnaden och verkställigheten av våra handelsavtal, och regelbundet rapportera till Europaparlamentet. Kommissionen kommer att föreslå att efterlevnaden av Parisavtalet ska bli ett viktigt inslag i alla framtida övergripande handelsavtal.

Förstärkta tullkontroller är också viktiga för att kontrollera att importerade produkter följer EU:s regler.

3.3 Hjälpa industrin bli klimatneutral

I takt med att EU ställer om till klimatneutralitet kommer vissa sektorer att behöva göra större och mer omvälvande förändringar än de andra. Energiintensiva industrier är oumbärliga för ekonomin i EU och utnyttjas av andra sektorer. Därför måste det vara högprioriterat att modernisera och minska koldioxidutsläppen från energiintensiva industrier.

I den europeiska gröna given anges målet att skapa nya marknader för klimatneutrala och cirkulära produkter, t.ex. stål, cement och baskemikalier. För att leda den här förändringen behöver EU nyskapande industriprocesser och renare teknik för att minska kostnaderna och förbättra marknadsberedskapen.

Kommissionen tänker till exempel stödja banbrytande ren stålteknik som leder till en koldioxidfri ståltillverkningsprocess. Innovationsfonden inom EU:s utsläppshandelssystem kommer att bidra till utbyggnaden av andra storskaliga innovativa projekt för att stödja rena produkter i alla energiintensiva branscher.

En ny kemikaliestrategi för hållbarhet ska bidra till bättre skydd för människor och miljö mot farliga kemikalier och uppmuntra innovation i branschen för att utveckla säkra och hållbara alternativ.

EU måste också uppmärksamma byggprodukters hållbarhet och förbättra byggnaders energieffektivitet och miljöprestanda. En mer hållbar byggd miljö är avgörande för EU:s omställning till klimatneutralitet.

I takt med att omställningen tar fart måste EU se till att ingen hamnar efter. Förslaget till en ny mekanism för en rättvis omställning 7 ska ta 100 miljarder euro i anspråk för en rättvis övergång för koldioxidintensiva regioner som fortsätter att ställa om industrin och ekonomin.

För att minska industrins utsläpp krävs principen om ”energieffektivitet först” och en trygg och tillräcklig försörjning med koldioxidsnål energi till konkurrenskraftiga priser. Det förutsätter planering och investeringar i koldioxidsnål teknik, produktionskapacitet och infrastruktur. Vi kommer också att behöva en mer strategisk hållning till förnybara energislag, t.ex. havsbaserad energi, och den försörjningskedja som de bygger på. Detta kommer också att bidra till den betydande ökning av elproduktionen som den gröna och digitala omställningen kräver. Detta bör kompletteras med insatser för att bättre sammanlänka de europeiska elnäten för att öka elförsörjningstryggheten och få in mer förnybar energi.

Som en del av detta kommer alla energibärare, bl.a. el, gas och flytande bränslen, att behöva användas effektivare genom sammankoppling mellan olika sektorer. Det är målet för en ny strategi för smart sektorsintegration, som också ska omfatta kommissionens vision om ren vätgas. Användningen av transeuropeiska energinät kommer också att stödja omställningen till klimatneutralitet.

Det bör också finnas ett särskilt fokus på hållbara och smarta rörlighetsindustrier. De här industrierna har både ansvaret och förmågan att driva på omställningen, stödja EU:s industriella konkurrenskraft och förbättra kommunikationerna. Detta gäller framför allt bil-, flyg-, järnvägs- och varvsindustrierna samt alternativa bränslen och smart och uppkopplad rörlighet.

För att EU:s rörlighetsindustrier ska kunna behålla sitt globala tekniska ledarskap är det mycket viktigt att ligga i framkant med forskning och innovation, att den nödvändiga infrastrukturen snabbt tas i bruk och att det finns starka incitament bl.a. i fråga om upphandling. Branschens hela värdekedja måste bidra till utformningen av nya internationella standarder för säker, hållbar, tillgänglig, trygg och motståndskraftig rörlighet. Strategin för hållbar och smart rörlighet ska omfatta helhetsåtgärder för att bidra till att ta vara på branschens potential.

Om skillnaderna i ambitionsnivå runt om i världen kvarstår kommer kommissionen att föreslå en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna 2021 för att minska risken för koldioxidläckage, i full överensstämmelse med Världshandelsorganisationens regler. Detta bör stödjas genom att vi stärker våra nuvarande verktyg mot koldioxidläckage.

3.4 En mer cirkulär ekonomi

I enlighet med EU:s nya tillväxtstrategi, som går ut på att ge tillbaka mer än vad som utvinns, måste EU:s industri spela en ledande roll i den gröna omställningen. Detta innebär att dess koldioxid- och råvaruavtryck ska minska och att cirkularitet ska byggas in i hela ekonomin.

För att klara av detta måste vi sluta med den uråldriga modellen att gräva upp saker ur marken för att tillverka produkter som vi sedan sliter och slänger. Vi måste revolutionera hur vi konstruerar, tillverkar, använder och slänger saker genom att ge vår industri incitament.

Denna mer cirkulära hållning leder till en renare, mer konkurrenskraftig industri genom minskad miljöpåverkan, minskad konkurrens om knappa resurser och minskade produktionskostnader. De ekonomiska skälen är lika starka som de miljömässiga och moraliska skälen. Om principerna för en cirkulär ekonomi följs i alla branscher och industrier kan 700 000 nya jobb skapas i hela EU fram till 2030, varav många i små och medelstora företag.

EU är redan väl positionerat inom detta område och bör nu fokusera på att befästa sitt försprång. Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 8 innehåller en rad åtgärder för att EU:s industri ska kunna ta vara på de här möjligheterna.

Kärnan i detta är en ny ram för hållbara produkter som ska fastställa hållbarhetsprinciper för alla produkter och därigenom bidra till att göra EU:s industri mer konkurrenskraftig. De produktgrupper som har störst genomslag prioriteras, och åtgärderna omfattar ett initiativ om en standardladdare, ett initiativ för cirkulär elektronik, hållbarhetskrav på batterier samt nya åtgärder inom textilsektorn.

Handlingsplanen innehåller också åtgärder för att göra det möjligt för konsumenterna att spela en mer aktiv roll i den cirkulära ekonomin. Konsumenterna bör få tillförlitlig och relevant information för att kunna välja återanvändbara och hållbara produkter som kan repareras. Kommissionen tänker föreslå sätt att stärka konsumenternas rättigheter och konsumentskyddet, bland annat genom att arbeta för en ”reparationsrätt” för konsumenter.

Myndigheterna, däribland EU-institutionerna, bör föregå med gott exempel genom att välja gröna varor, tjänster och byggentreprenader. Genom sådan grön upphandling kan de bidra till omställningen till hållbar konsumtion och produktion. Kommissionen kommer att föreslå ytterligare lagstiftning och vägledning om grön offentlig upphandling.

3.5 Fostra en kultur av industriell innovation

Företagen i EU har sett sin andel av de globala forsknings- och utvecklingsanslagen minska de senaste fem åren, medan de amerikanska och kinesiska företagen har ökat dem. Avgörande för att vända denna trend är att frigöra investeringar i innovation med en klar bild av vad vi vill koncentrera oss på och en tydlig väg till marknaden för att skapa stordriftsfördelar. Som ett led i det bör små och medelstora företag ges incitament och innovationsstöd så att de kan få ut sina idéer på marknaden.

Den globala kapplöpningen mot den gröna och digitala omställningen kommer i allt högre grad att bygga på spetsforskning och kompetens i djup teknik. Nästa industriella era kommer att vara en där de fysiska, digitala och biologiska världarna går samman. Om EU vill ta ledningen i de här omställningarna måste industristrategin framför allt vara en industriell innovationsstrategi. 

Detta innebär också att vi, i takt med att vi ökar investeringarna i disruptiv och banbrytande forskning och innovation måste acceptera misslyckanden på vägen. De hjälper oss att lära, anpassa oss och vid behov tänka om och tänka nytt, så att vi kan gå vidare. Vi måste ändra vår inställning från riskundvikande till feltolerant. Detta måste återspeglas över hela linjen, och innovation bör vara integrerat i vårt beslutsfattande. Som en del av vårt arbete med bättre lagstiftning och strategiska framtidsfrågor kommer vi att se till att politiken gynnar innovation.

Industribranscherna bör uppmanas och uppmuntras att fastställa sina egna färdplaner för klimatneutralitet och digitalt ledarskap. Det bör möjliggöras genom högkvalitativ forskning och kompetens och stödjas av EU. Ett antal branscher har redan gjort på det sättet sedan den europeiska gröna given presenterades. I den anda av förankring och entreprenörskap som kännetecknar denna strategi bör detta stödjas genom offentlig-privata partnerskap för att hjälpa industrin att utveckla den teknik som krävs för att nå målen, vilket skett förtjänstfullt i industriallianserna.

Europeiska innovationsrådet, som ska vara i full drift 2021, kommer också att verka för att ta vara på EU:s starka forskningsbas. Det ska kartlägga nästa generations teknik, påskynda den kommersiella tillämpningen av den och låta den bidra till snabb expansion i uppstartsföretag.

Den inre marknaden måste också dra sitt strå till stacken genom att ge incitament till innovation för att utnyttja stordriftsfördelar, snabbhet och storlek. Innovation och experiment i lokal skala bör uppmuntras. Det skulle göra det möjligt för regionerna att utveckla och testa nya lösningar tillsammans med små och medelstora företag och konsumenter, med utgångspunkt i lokala egenskaper, starka sidor och specialiseringar. Ny teknik och nya lösningar kan testas i praktiken med beslutsfattare och tillsynsmyndigheter för att möjliggöra innovativa företagsmodeller.

När lösningarna väl har testats och förbättrats kan de expandera till europeiska och globala marknader så att EU fortsätter att leda loppet. De digitala innovationsknutpunkterna, som fungerar som samlade kontaktpunkter för företag som vill få tillgång till tekniktestning, är en bra plattform för att bygga vidare på.    

3.6 Utbildning och omskolning

En konkurrenskraftig industri måste kunna rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft. I takt med att de två omställningarna går framåt behöver EU se till att utbildningen håller jämna steg. Att göra livslångt lärande till verklighet för alla blir allt viktigare: bara de närmaste fem åren kommer 120 miljoner människor i EU att behöva utbilda eller omskola sig.

Detta är ett tecken på kompetensens betydelse för de två omställningarna och de möjligheter kompetensen kan skapa för människor. Omställningen till en koldioxidsnål ekonomi förväntas skapa över en miljon jobb före 2030, samtidigt som det redan nu finns en miljon lediga jobb i EU för experter på digital teknik. Samtidigt säger sig 70 % av företagen senarelägga investeringar eftersom de inte kan hitta människor med rätt kompetens.

För industrianställda kommer digitalisering, automatisering och framsteg inom artificiell intelligens att kräva en rekordstor satsning på kompetenshöjning. Utbildning och omskolning måste vara en viktig del av vår sociala marknadsekonomi. Våra system för högre utbildning och yrkesutbildning kommer också att behöva förse arbetsmarknaden med fler forskare, ingenjörer och tekniker. Bättre förmåga att locka till sig kompetens och talang från omvärlden bidrar också till att tillgodose EU:s behov av arbetskraft.

I den globala konkurrensen om talanger bör EU satsa mer på kompetens, och livslångt lärande bör bli verklighet. Detta kommer att kräva kollektiva insatser från näringslivet, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer genom en ny kompetenspakt som ska bidra till kompetenslyft och omskolning och frigöra offentliga och privata investeringar i arbetskraften. Pakten ska inriktas på branscher med hög tillväxtpotential för EU och de branscher som genomgår de mest betydande förändringarna. Det europeiska området för utbildning ska också stödja dessa insatser.

Det är också viktigt att ha en bättre balans mellan kvinnor och män inom industrin. Här ingår att uppmuntra kvinnor att studera naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, överväga en karriär inom teknik och satsa på digital kompetens för att på så sätt förbättra könsfördelningen när det gäller att grunda och leda företag.

3.7 Investeringar i och finansiering av omställningen

Många av de kommande EU-programmen, t.ex. Horisont Europa, Digitala Europa, programmet för den inre marknaden, Innovationsfonden, InvestEU, Europeiska socialfonden, Europeiska försvarsfonden och EU:s rymdprogram, liksom EU:s struktur- och investeringsfonder ska bidra till EU-industrins konkurrenskraft. En snabb överenskommelse om nästa långtidsbudget är avgörande för vår industris framtid.

Vid en tidpunkt då de offentliga finanserna står under press kommer vi att behöva nya sätt att frigöra privata investeringar. Detta inbegriper att ta vara på styrkan i och kombinera EU:s medel med medlemsstaternas och andra institutionella partners medel samt attrahera privata investerare. InvestEU och investeringsplanen för den europeiska gröna given ska bidra till att frigöra privata investeringar där det behövs. Europeiska investeringsbanken och nationella projektbanker och projektinstitutioner har en viktig roll.

Det finns även behov av att uppmuntra investeringar i konkurrenskraftig hållbarhet i hela finanssystemet. Överenskommelsen om en EU-taxonomi och den förutsägbarhet som följer av klimatlagen 9 är stora steg i rätt riktning.

Med utgångspunkt i de här framstegen ska det i den förnyade strategin för hållbar finansiering införas tydliga regler till vägledning för dem som investerar i hållbarhet. Som en del av det fortsatta arbetet med att fördjupa Ekonomiska och monetära unionen omfattar kommissionens nya handlingsplan för kapitalmarknadsunionen ett initiativ för stärkt skydd av investeringar inom EU och satsningar på att hitta mer diversifierade finansieringskällor för företagen i EU, särskilt de små och medelstora. Strategin för digital finansiering ska underlätta innovation inom finansiella tjänster och bidra till att expandera nya tjänster och affärsmodeller och hantera nya risker.

4.Stärka EU:s industriella och strategiska oberoende

EU:s strategiska oberoende är en fråga om att minska beroendet av andra för det vi behöver mest: viktiga material och tekniker, livsmedel, infrastruktur, säkerhet och andra strategiska områden. EU:s industri får dessutom möjlighet att utveckla egna marknader, varor och tjänster, något som stärker konkurrenskraften.

EU tjänar på en öppen investeringsmiljö som låter andra investera i EU:s konkurrenskraft. Men vi måste också tänka mer strategiskt på riskerna med utländska investeringar. Den ram för granskning av utländska direktinvesteringar 10  som träder i kraft fullt ut i oktober 2020 ska skydda EU:s intressen med hänsyn till säkerhet och allmän ordning. Kommissionen tänker lägga fram förslag för att ytterligare stärka detta verktyg.

EU:s digitala omställning, säkerhet och framtida teknikoberoende förutsätter strategisk digital infrastruktur. Utöver kommissionens senaste arbete i fråga om 5G och cybersäkerhet avser EU att utveckla en kritisk infrastruktur för kvantkommunikation, som är avsedd att under de närmaste tio åren bygga upp en certifierad obruten infrastruktur baserad på kvantnyckeldistribution för att skydda EU:s och dess medlemsstaters viktigaste digitala resurser.

EU kommer också att stödja utvecklingen av viktig möjliggörande teknik som är strategiskt viktig för EU:s industriella framtid. Det är bl.a. fråga om robotteknik, mikroelektronik, högpresterande datorsystem och datamolnsinfrastruktur, blockkedjeteknik, kvantteknik, fotonik, industriell bioteknik, biomedicin, nanoteknik, läkemedel samt avancerade material och tekniker.

Den europeiska försvars- och rymdsektorn är avgörande för EU:s framtid. Splittringen i försvarsindustrin äventyrar dock EU:s förmåga att bygga upp nästa generation av kritisk försvarskapacitet. Detta förhållande motverkar EU:s strategiska oberoende och dess förmåga att garantera säkerhet.

Europeiska försvarsfonden ska bidra till att bygga upp en integrerad försvarsindustribas i hela EU. Den kommer att investera i försvarsindustrivärdekedjor i EU, underlätta gränsöverskridande samarbete och stödja öppna och dynamiska leveranskedjor där små och medelstora företag och nytillkomna aktörer ingår. Den ska också stödja disruptiv teknik så att företagen kan ta större risker. Samstämmighet med andra försvarsinitiativ blir avgörande.

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster kan stärka EU:s industribas genom att stödja utvecklingen av innovativa varor och tjänster, däribland ny innovativ spetsteknik.

Försvars- och rymdindustrierna står inför både en aldrig tidigare skådad global konkurrens i ett föränderligt geopolitiskt sammanhang och nya möjligheter med framväxten av ny teknik stadd i snabb utveckling och nya aktörer. Genom att eftersträva samverkansfördelar mellan den civila industrin och rymd- och försvarsindustrierna i EU-programmen vill EU effektivisera användningen av resurser och teknik och skapa stordriftsfördelar.

Efter den europeiska industrins omställning till klimatneutralitet kan beroendet av fossila bränslen ersättas med ett beroende av råvaror som inte är energitillgångar, varav många hämtas utanför EU och om vilka den globala konkurrensen hårdnar. Att främja återvinning och användning av returråvaror bidrar till att minska det här beroendet.

Efterfrågan på råvaror tros 2050 ha fördubblats, vilket gör att en diversifierad försörjning är absolut nödvändig för att stärka EU:s försörjningstrygghet. Råvaror av avgörande betydelse är också oerhört viktiga för marknader som elektrisk rörlighet, batterier, förnybar energi, läkemedel, flyg- och rymdindustri, försvar och digital teknik.

Tillgång till medicintekniska produkter och läkemedel är också viktigt för EU:s säkerhet och självständighet i dagens värld. En ny läkemedelsstrategi för EU kommer att läggas fram, med inriktning på tillgänglighet, överkomliga priser, hållbarhet och försörjningstrygghet för läkemedel. Detta framstår som särskilt viktigt efter den senaste tidens händelser i samband med utbrottet av coronavirussjukdomen 2019 (Covid-19).

5. Knyta ihop säcken: styrning i partnerskap

EU:s industri måste ta utgå från sina unika egenskaper och starka sidor: integrationen längs värdekedjor och över gränser, mångfalden, traditionerna och människorna. I takt med att de två omställningarna går allt snabbare och den globala konkurrensen hårdnar kommer EU:s industri också att ställas om. Ett tecken på detta är de alltfler kopplingarna mellan varor och tjänster i olika sektorer.

Förutom att fokusera på specifik teknik måste EU också noga betrakta de möjligheter och utmaningar som industriekosystemen står inför. Dessa ekosystem omfattar alla aktörer som är verksamma i en värdekedja: från de minsta uppstartsföretagen till de största företagen, från högskolor till forskare, från tjänsteföretag till leverantörer. Och de har alla sina särdrag.

Med utgångspunkt i arbetet inom högnivåkonferensen Industri 2030, det strategiska forumet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och andra forum, kommer kommissionen att systematiskt analysera de olika ekosystemen och bedöma industrins olika risker och behov när den ger sig i kast med de två omställningarna i en alltmer konkurrensutsatt värld. Kommissionen kommer att titta närmare på frågor som forsknings- och innovationskompetens, de små och medelstora företagens och storföretagens roller samt eventuella externa tryck och beroendeförhållanden.

Kommissionen kommer i arbetet med analysen att föra ett nära samarbete med ett inkluderande och öppet industriforum bestående av företrädare för industrin, däribland små och medelstora företag, storföretag, arbetsmarknadens parter, forskare samt medlemsstaterna och EU-institutionerna. Vid behov kommer experter från särskilda sektorer att bjudas in för att dela med sig av sina kunskaper.

Detta arbete kan visa att vissa av ekosystemen, på grund av särskilda egenskaper eller behov, behöver skräddarsytt stöd. Detta stöd kan ta formen av lagstiftning, finansiering eller handelspolitiska skyddsåtgärder. Detta skulle då utgöra en särskild verktygslåda. Framstegen kommer att övervakas löpande, i samarbete med Europaparlamentet och rådet.

När det konstateras vara nödvändigt kan industriallianser vara det lämpligaste verktyget. Detta har redan visat sig fungera väl med batterier, plast och mikroelektronik. Den europeiska batterialliansen har lyckats göra EU ledande inom denna nyckelteknik. Allianserna kan leda arbetet och bidra till att finansiera storskaliga projekt med positiva spridningseffekter i hela EU, och utnyttja de små och medelstora företagens, storföretagens, forskarnas och regionernas kunnande för att hjälpa till att undanröja hinder för innovation och förbättra den politiska samstämmigheten.

Ren vätgas är ett utmärkt exempel på när detta kan tillföra ett verkligt mervärde. Ren vätgas är disruptiv teknik och kräver starkare samordning längs hela värdekedjan. Därför tänker kommissionen inom kort föreslå att den nya europeiska alliansen för ren vätgas ska starta, för att sammanföra investerare med offentliga, institutionella och industriella partner. Alliansen ska bygga vidare på det arbete som redan gjorts för att kartlägga teknikbehov, investeringsmöjligheter och rättsliga hinder och förutsättningar. Andra nya allianser bör vara bl.a. industrier med låga koldioxidutsläpp, industrimoln och industriplattformar samt råvaror.

6.Slutsatser

Den här strategin lägger grunden för en industripolitik som stöder den dubbla omställningen, gör EU:s industri mer konkurrenskraftig på världsmarknaden och ökar EU:s strategiska oberoende.

Med tanke på de omfattande sociala konsekvenserna av de kommande förändringarna får dialogen med arbetsmarknadens parter och det civila samhället avgörande betydelse. Kommissionens årliga industridagar kommer även fortsättningsvis att vara ett viktigt evenemang för att samla alla aktörer. Kommissionen tänker föreslå att ordförandelandet i rådet och intresserade medlemsstater anordnar industridagar i sina egna länder.

Kommissionen avser att sträva efter att öka den politiska förankringen av strategin och föreslå att den blir en stående punkt på dagordningen för rådet (konkurrenskraft) och Europaparlamentet. Detta kommer att ske på grundval av en regelbunden övervakning av strategins genomförande och analys av en uppsättning centrala resultatindikatorer.

Endast med förenade krafter av EU, medlemsstaterna och regionerna, näringslivet, de små och medelstora företagen och alla andra berörda parter, samlade i ett förnyat partnerskap, kan EU ta vara på potentialen i den industriella omställningen. Europeiska rådets möte i mars 2020 är ett tillfälle att stödja detta förnyade partnerskap på grundval av en gemensam vision och gemensamma mål.

(1)

   COM(2019) 640 final.

(2)

   COM(2020) 67 final.

(3)

   En särskild strategi för små och medelstora företag läggs fram samtidigt med det här meddelandet, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM(2020) 103 final.

(4)

   COM(2020) 66 final.

(5)

   Meddelande och rapport om hinder på den inre marknaden, COM(2020) 93 final.

(6)

   Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna, COM(2020) 94 final.

(7)

   COM(2020) 22 final.

(8)

   COM(2020) 98 final.

(9)

   COM(2020) 80 final.

(10)

   Förordning (EU) 2019/452.

(11)

   COM(2020) 50 final.

(12)

   C(2019) 2335 final.