FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen)

den 25 juni 2003

Mål T-72/01

Norman Pyres

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Tjänstemän — Internt uttagningsprov — Nekad tillträde till det muntliga provet”

Fullständig text på franska   II-861

Saken:

Talan angående dels en begäran om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av uttagningskommittén i uttagningsprov COM/TA/99, genom vilket sökanden nekades tillträde till de muntliga proven, och av samtliga därefter följande förfaranden och rättsakter inom ramen för detta uttagningsprov, dels en begäran om ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit.

Avgörande:

Talan ogillas. Vardera parten bär sin rättegångskostnad.

Sammanfattning av domen

1. Tjänstemän – Uttagningsprov – Bedömning av kandidaternas lämplighet – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Rättslig kontroll – Gränser

   (Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)

2. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag på ansökan – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Iakttagande av överläggningssekretess

   (Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 6)

3. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Iakttagande av överläggningssekretess – Tillämpningsområde – Kriterier för rättning – Omfattas – Dock möjligt att delge information, antingen i enlighet med en praxis som institutionen ifråga har antagit, eller i enlighet med åtgärder som vidtagits för att säkerställa allmänhetens tillgång till handlingar

   (Artikel 255.1 EG, tjänsteföreskrifterna, artikel 25, bilaga III, artikel 6)

4. Tjänstemän – Institutionens omsorgsplikt – Räckvidd Uttagningskommittéernas iakttagande av omsorgplikten – Principen om god förvaltning

   (Tjänsteföreskrifterna, artikel 28, bilaga III)

1.  En uttagningskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning och gemenskapsdomstolarna kan bara kontrollera huruvida dess bedömning är välgrundad, då regler som styr uttagningskommitténs arbete har åsidosatts. Härav följer att förstainstansrätten, när sökanden — inom ramen för en ogiltighetstalan som väckts mot ett beslut som fattats av en uttagningskommitté, och genom vilket det fastslås att sökanden inte har godkänts i utslagningsproven — inte har åberopat att dessa regler har åsidosatts eller inte har ingivit bevis för att de har åsidosatts, inte kan kontrollera huruvida uttagningskommitténs bedömning är välgrundad.

   (se punkt 30)

   Hänvisning till försiainstansrätten den 15 juli 1993. T-17/90, T-28/91. T-17/92, Camara Alloisio m.fl. mot kommissionen, REG 1993, s. II-841, punkt 90, förstainstansrätten den 15 juni 1994, T-6/93, Pérez Jiménez mot kommissionen, REGP 1994, s. I-A-155 och II-497, punkt 42, förstainstansrätten den 1 december 1994, T-46/93, Michaël-Chiou mot kommissionen, REGP 1994, s. I-A-297 och II-929, punkterna 48 och 49

2.  Uttagningskommittéernas överläggningssekretess inrättades genom artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna för att säkerställa att uttagningskommittéerna skulle vara oberoende och att deras arbete skulle vara objektivt, genom att skydda dem från alla former av yttre inblandning och påtryckning, oavsett om de kom från gemenskapsadministrationen själv, från intresserade kandidater eller från tredje part. Iakttagandet av denna sekretess utgör följaktligen hinder för att avslöja den åsikt som uttagningskommitténs enskilda medlemmar har, liksom för att avslöja samtliga de omständigheter som avser en personlig eller jämförande bedömning rörande kandidaterna. Med avseende på kravet på motivering av en uttagningskommittés beslut måste under dessa omständigheter typen av överläggningar beaktas.

   En uttagningskommittés överläggningar omfattar i allmänhet minst två åtskilda skeden, nämligen, för det första, en undersökning av kandidaturerna för att välja ut de kandidater som skall få tillträde till proven och, för det andra, undersökning av kandidaternas lämplighet för de arbetsuppgifter som skall utföras, för att upprätta en förteckning över lämpliga kandidater. Det andra skedet i uttagningskommitténs överläggningar omfattas, till skillnad från det första, av den sekretess som är en naturlig del av dessa överläggningar, eftersom det framför allt är av jämförande natur. Den jämförande undersökning som uttagningskommittén gör syns i de provresultat som den ger de sökande. Dessa är uttryck för den värdering som har getts var och en av dem. Följaktligen utgör, med beaktande av den sekretess som skall omgärda uttagningskommitténs överläggningar, en underrättelse om de provresultat som varje kandidat har erhållit i de olika proven en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut.

   (se punkterna 63 — 66)

   Hänvisning till domstolen den 4 juli 1996, C-254/95, parlamentet mot Inmnamorati, REG 1996, s. I-3423, punkterna 24, 25, 30 och 31, förstainstansrättenden 14 juni 1972, 44/71, Marcato mot kommissionen, REG 1972, s. 427, punkt 20, förstainstansrätten den 15 mars 1973, 37/72, Marcato mot kommissionen, REG s. 361, punkt 19, förstainstansrättenden 15 mars 1973, 31/75, Costacurtamot kommissionen, REG 1973, s. 1563, punkt 28, förstainstansrätten den 29 januari 1998, T-157/96, Affatato mot kommissionen, REGP 1998, s. I-A-41 och II-97, punkterna 33-35

3.  De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före proven utgör en integrerad del av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende de sökandes respektive meriter och omfattas följaktligen av överläggningssekretess på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar. Denna slutsats innebär inte att de kandidater till ett uttagningsprov som så begär i förekommande fall inte kan få information om de generella kriterierna för rättning av proven samt tillgång till de rättade kopiorna av sina prov, i enlighet med en praxis som syftar till att ge tillgång till sådana handlingar, och som den institution som anordnar uttagningsprovet har antagit för att förena kraven på öppenhet avseende rekryteringsförfarandena med bestämmelserna om sekretess för uttagningskommitténs överläggningar, vilken föreskrivs i artikel 6 i bilaga III i tjänstef öreskrifterna.

   På samma sätt är det inte uteslutet att en sådan skyldighet, när det är förenligt med bestämmelserna om sekretess för uttagningskommitténs överläggningar och med den tvingande rätt som ligger till grund för dessa bestämmelser, kan åligga gemenskapsinstitutionerna, inte med stöd av artikel 25 i tjänsteföreskrifterna och motiveringsskyldigheten i desamma, utan med tillämpning av rättsakter som syftar till att i enlighet med artikel 255.1 EG verkställa allmänhetens rätt till tillgång till handlingar.

   (se punkterna 69-71)

   Hänvisning till parlamentet mot Innamorati, nämnt ovan, punkt 29

4.  Administrationens omsorgsplikt gentemot sina anställda, vilken även gäller för en uttagningskommitté vid ett uttagningsprov, anges visserligen inte i tjänsteföreskrifterna, men återspeglar den jämvikt mellan ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som har införts genom tjänsteföreskrifterna i förhållandet mellan den offentliga myndigheten och de offentliganställda. Denna plikt samt principen om god förvaltnings innebär bland annat att den behöriga myndigheten, när den fattar beslut som rör en tjänstemans situation, skall ta hänsyn till samtliga omständigheter som kan vara avgörande för dess beslut och därvid beakta inte enbart tjänstens intresse utan även den berörde tjänstemannens intresse.

   En tjänsteman kan emellertid inte åberopa detta som grund för att han borde ha fått tillträde till det muntliga provet i ett internt uttagningsprov, när han inte har godkänts avseende de skriftliga proven, eller att han borde ha stannat i institutionens tjänst i strid med artikel 28 i tjänsteföreskrifterna.

   (se punkterna 77, 79 och 80)

   Hänvisning till domstolenden 23 oktober 1986, 321/85, Schwiering mot revisionsrätten, REG 1986. s. 3199, punkt 18, domstolen den 29 juni 1994, C-298/93, Klinke mot domstolen, REG 1994, s. I-3009. punkt 38, förstainstansrätten den 20 juni 1990, T-133/89. Búrban mot parlamentet. REG 1990. s. II-245. punkt 27, förstainstansrätten den 7 juni 1991, T-14/91, Weyrich mot kommissionen, REG 1991, s. II-235, punkt 50, förstainstansrätten den 15 mars 1994, T-100/92, La Pietra mot kommissionen, REGP 1994, s. I-A-83 och II-275, punkt 58, domstolen den 9 november 1999, T-102/98, Papadeasmot regionkommittén. REGP 1999. s. I-A-211.och II-1091, punkt 56