Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Talan om ogiltigförklaring - Rättsakter mot vilka talan kan väckas - En institutions arbetsordning - Rättsakt som bekräftar en allmän tolkning och som innebär en konkret tillämpning - Omfattas

(Artikel 230 EG)

2. Talan om ogiltigförklaring - Rättsakter mot vilka talan kan väckas - Rättsakter från parlamentet avsedda att få rättsverkan i förhållande till tredje man - Begrepp - Rättsakt som avser villkoren för en ledamot att utöva sitt mandat - Omfattas

(Artikel 230 första stycket EG; akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen, artikel 1)

3. Parlamentet - Indelning av ledamöter i politiska grupper - Krav på politisk tillhörighet - Räckvidd

(Parlamentets arbetsordning, artikel 29.1)

4. Parlamentet - Behörighet - Tillämpning och tolkning av den interna arbetsordningen - Kontroll av att kravet på politisk tillhörighet har iakttagits vid bildandet av en politisk grupp - Omfattas

(Parlamentets arbetsordning, artiklarna 29.1, 29.4 och 180)

5. Parlamentet - Indelning av ledamöter i politiska grupper - Krav på politisk tillhörighet - Begrepp - Räckvidden av anmälan om bildandet av en politisk grupp - Presumtion att nämnda krav är uppfyllt, vilken dock får motbevisas

(Parlamentets arbetsordning, artikel 29.1)

6. Parlamentet - Indelning av ledamöter i politiska grupper - Krav på politisk tillhörighet - Bedömning - Anmälan om bildandet av en politisk grupp med föreskrift om att ledamöter som är medlemmar i gruppen får välja hur de skall rösta och att de skall vara politiskt oberoende - Överensstämmelse med nämnda krav i den mån det avser principen om ledamöternas obundna mandat - Gränser

(Akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen, artikel 4.1; parlamentets arbetsordning, artiklarna 2 och 29.1)

7. Invändning om rättsstridighet - Räckvidd - Rättsakter som kan bli föremål för en invändning om rättsstridighet - Rättsakter som har betydelse för antagandet av det ifrågasatta beslutet utan att beslutet grundas på dessa - Omfattas

(Artikel 241 EG)

8. Parlamentet - Intern organisationsbehörighet - Fastställande av regler för bildandet av politiska grupper - Uteslutning av blandade och tekniska grupper - Tillåtet

(Artikel 25 KS; artikel 199 EG; artikel 112 EA; parlamentets arbetsordning, artiklarna 29.1 och 30)

9. Gemenskapsrätt - Principer - Likabehandling - Diskriminering - Begrepp - Skillnad i behandling mellan ledamöter som är medlemmar i politiska grupper och grupplösa ledamöter - Bestämmelser i parlamentets arbetsordning som utesluter att ledamöter utan politisk tillhörighet bildar en grupp - Objektivt motiverad särbehandling

(Parlamentets arbetsordning, artiklarna 29.1 och 30)

10. Parlamentet - Intern organisationsbehörighet - Grupplösa ledamöters ställning - Privilegier som är förbehållna ledamöter som är medlemmar i en politisk grupp - Iakttagande av principen om likabehandling - Parlamentets skyldigheter - Gemenskapsdomstolens kontroll

(Parlamentets arbetsordning)

11. Gemenskapsrätt - Principer - Skydd för berättigade förväntningar - Villkor - Parlamentets vägran att godkänna en anmälan om bildandet av en politisk grupp som inte kännetecknas av de existerande gruppernas särdrag - Åsidosättande av de berättigade förväntningarna hos ledamöterna som bildat nämnda grupp - Föreligger inte

(Parlamentets arbetsordning, artikel 29.1)

12. Parlamentet - Intern organisationsbehörighet - Fastställande av regler för bildandet av politiska grupper - Uteslutning av grupper som bildats utan politisk tillhörighet - Åsidosättande av principen om demokrati - Föreligger inte

(Parlamentets arbetsordning, artiklarna 29.1 och 30)

13. Parlamentet - Intern organisationsbehörighet - Grupplösa ledamöters ställning - Privilegier som är förbehållna ledamöter som är medlemmar i en politisk grupp - Iakttagande av principen om demokrati - Parlamentets skyldigheter - Gemenskapsdomstolens kontroll

(Parlamentets arbetsordning)

14. Gemenskapsrätt - Principer - Proportionalitet - Kriterier - Bestämmelser i parlamentets arbetsordning som utesluter att ledamöter utan politisk tillhörighet bildar en grupp - Tillåtet

(Parlamentets arbetsordning, artiklarna 29.1 och 30)

15. Parlamentet - Intern organisationsbehörighet - Grupplösa ledamöters ställning - Privilegier som är förbehållna ledamöter som är medlemmar i en politisk grupp - Iakttagande av proportionalitetsprincipen - Parlamentets skyldigheter - Gemenskapsdomstolens kontroll

(Parlamentets arbetsordning)

16. Gemenskapsrätt - Principer - Grundläggande rättigheter - Föreningsfrihet - Relativ karaktär - Tillåtna inskränkningar - Bestämmelser i parlamentets arbetsordning som utesluter att ledamöter utan politisk tillhörighet bildar en grupp - Omfattas

(Europeiska enhetsakten, ingressen, artikel 6.2 EU)

17. Parlamentet - Rättsakt som innehåller förbud mot att ledamöter som saknar politisk tillhörighet bildar en grupp - Oförenlighet med en eventuell gemensam parlamentarisk tradition i medlemsstaterna - Föreligger inte

18. Parlamentet - Intern arbetsordning - Tolkning - Räckvidd - Tolkningen gäller retroaktivt från och med den dag då den tolkade bestämmelsen trädde i kraft

(Parlamentets arbetsordning, artiklarna 180.5, 180.6 och 181.3)

19. Parlamentet - Intern arbetsordning - Tolkning - Återförvisning till utskottet för konstitutionella frågor - Räckvidd

(Parlamentets arbetsordning, artikel 180.1 och 180.3 samt bilaga VI, punkt XV.8)

Sammanfattning

1. Även om syftet med en arbetsordning för en gemenskapsinstitution är att organisera avdelningarnas interna arbetssätt så att en god administration uppnås, och de regler som där anges således är avsedda att säkerställa att förhandlingarna avlöper friktionsfritt, utesluter ett sådant synsätt emellertid inte i sig att den rättsakt genom vilken parlamentet har stadfäst en allmän tolkning av en bestämmelse i dess interna arbetsordning, som föreslagits av utskottet för konstitutionella frågor, och en ståndpunkt som utskottet uttalat i fråga om ett konkret fall, kan medföra rättsverkningar i förhållande till tredje man, och att en sådan rättsakt följaktligen med stöd av artikel 230 EG kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring vid gemenskapsdomstolen. Parlamentet kan inte i detta avseende hävda att denna rättsakt endast utgör en stadfästelse av en allmän och abstrakt tolkning av ifrågavarande bestämmelse som inte kan bli föremål för talan.

( se punkterna 32, 56 och 57 )

2. De ledamöter som med stöd av artikel 1 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i parlamentet har mandat att representera folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen skall, i förhållande till en rättsakt från parlamentet, som har rättsverkningar när det gäller utövandet av nämnda mandat, anses utgöra tredje män i den mening som avses i artikel 230 första stycket EG.

( se punkt 61 )

3. Artikel 29.1 i parlamentets arbetsordning som stadgar att ledamöter får bilda grupper efter politisk tillhörighet och som återfinns i en artikel om "bildandet av politiska grupper" måste med nödvändighet läsas så att ledamöter som väljer att bilda en grupp i parlamentet endast kan göra det på grundval av politisk tillhörighet. Orden i sig i denna bestämmelse i förening med rubriken till den artikel som innehåller orden, leder alltså till att det är uteslutet att kriteriet angående politisk tillhörighet som föreskrivs i nämnda bestämmelse inte är tvingande.

Ur den synvinkeln måste den inställning som parlamentet tidigare intagit till anmälningarna om bildande av vissa grupper anses som uttryck för en bedömning som följer av omständigheter och sammanhang beträffande var och en av dessa anmälningar, när det gäller iakttagandet av kravet på politisk tillhörighet. Denna inställning kan emellertid inte anses utgöra grund för en juridisk tolkning, enligt vilken man skulle kunna sluta sig till att villkoret om politisk tillhörighet skulle vara fakultativt enligt senare versioner av parlamentets interna arbetsordning.

( se punkterna 80, 81 och 85 )

4. Som framgår av artikel 180 i parlamentets arbetsordning är detta behörigt att, i förekommande fall genom att saken hänförts till utskottet för konstitutionella frågor, övervaka att tillämpning och tolkning av bestämmelserna i dess interna arbetsordning sker korrekt. I det avseendet har parlamentet särskilt behörighet att kontrollera att kravet på politisk tillhörighet i artikel 29.1 i arbetsordningen är uppfyllt med avseende på en grupp vars bildande anmälts för parlamentets talman i enlighet med punkt 4 i samma artikel. Att neka parlamentet en sådan behörighet skulle innebära att parlamentet inte kan ge den senare bestämmelsen någon ändamålsenlig verkan.

( se punkt 101 )

5. Begreppet politisk tillhörighet skall i den mening som avses i artikel 29.1 i parlamentets arbetsordning anses ha den innebörd som de ledamöter som beslutar sig för att bilda en politisk grupp i enlighet med artikel 29 i arbetsordningen anser att det har, utan att de nödvändigtvis behöver ge uttryck för sin åsikt om innebörden. Av detta följer att ledamöter som anmäler att de bildar en grupp med tillämpning av denna bestämmelse antas dela politisk tillhörighet, även om den är mycket begränsad.

Denna presumtion skall emellertid inte anses vara omöjlig att motbevisa. Med stöd av sin kontrollrätt har parlamentet rätt att pröva huruvida kravet i artikel 29.1 i arbetsordningen har iakttagits när ledamöterna som anmäler bildandet av en grupp öppet utesluter all politisk tillhörighet sinsemellan, och därigenom uppenbart inte uppfyller ovannämnda krav.

( se punkterna 103 och 104 )

6. Förklaringen i anmälan om bildandet av en grupp i parlamentet om att de olika medlemmarna behåller sin frihet att välja hur de skall rösta såväl i utskotten som i kammaren, innebär inte att nämnda medlemmar saknar politisk tillhörighet sinsemellan. En sådan förklaring ger nämligen uttryck för principen om ledamöternas obundna mandat, som stadgas i artikel 4.1 i rättsakten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet och i artikel 2 i parlamentets arbetsordning, och kan alltså inte inverka på bedömningen av om en grupp uppfyller kraven i artikel 29.1 i denna arbetsordning. Den omständigheten att ledamöter som vill bilda grupper förklarar att de skall behålla sitt politiska oberoende sinsemellan medger i sig inte heller att ledamöterna inte skall anses dela politisk tillhörighet. Ett uttalande av detta slag omfattas också av principen om ledamöternas obundna mandat.

Detta är emellertid inte fallet när medlemmarna i den berörda gruppen kategoriskt har tillbakavisat all politisk tillhörighet sinsemellan och åtagit sig att inte under några omständigheter ge intryck av att dela någon som helst politisk tillhörighet av detta slag och i förväg uteslutit allt handlande för att åstadkomma sådan tillhörighet vid lagstiftningsarbetet, även om denna tillhörighet endast var begränsad till att avse enstaka frågor.

( se punkterna 108, 109 och 111 )

7. Artikel 241 EG ger uttryck för en allmän princip, enligt vilken varje part har rätt att, i syfte att få ett beslut som berör honom direkt och personligen ogiltigförklarat, indirekt bestrida giltigheten av tidigare rättsakter från institutionen som utgör den rättsliga grunden för det ifrågasatta beslutet, om han inte hade rätt att med stöd av artikel 230 EG direkt väcka talan mot dessa rättsakter, vars följder han således drabbas av utan att ha haft någon möjlighet att få dem ogiltigförklarade.

I detta avseende måste tillämpningsområdet för nämnda artikel utsträckas till att omfatta rättsakter från institutionerna som varit relevanta för att fatta det beslut som är föremål för talan om ogiltigförklaring, även om dessa rättsakter inte formellt använts som rättslig grund för nämnda beslut.

( se punkterna 133 och 135 )

8. Parlamentet har, på grund av sin interna organisationsbehörighet enligt artikel 25 KS, artikel 199 EG och artikel 112 EA, rätt att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa sin goda funktion och genomförandet av sina förfaranden.

I detta avseende utgör bestämmelserna i artikel 29.1 och artikel 30 i parlamentets arbetsordning jämförda med varandra - i den mån som dessa i parlamentet endast medger att grupper som baseras på politisk tillhörighet bildas, föreskriver att de ledamöter som inte ansluter sig till en politisk grupp skall delta i sammanträdena i egenskap av grupplösa ledamöter på de villkor som fastställts av parlamentets presidium, i stället för att ge dessa rätt att bilda en teknisk grupp, eller att samla dem i en blandad grupp - interna organisationsåtgärder som motiveras av parlamentets särdrag, av de ramar inom vilka dess verksamhet skall bedrivas och det ansvar och de mål som parlamentet har enligt fördraget.

( se punkterna 144 och 149 )

9. Icke-diskrimineringsprincipen, som utgör en grundläggande rättslig princip, förbjuder att lika situationer behandlas olika och att olika situationer behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling.

I detta avseende har alla parlamentsledamöter mandat som de fått på demokratisk väg av väljarna, och de har samma funktion i fråga om politisk representation på europeisk nivå. I det avseendet befinner de sig i samma situation. I den mån som bestämmelserna i artiklarna 29.1 och 30 i parlamentets arbetsordning endast medger att grupper i parlamentet bildas på grund av politisk tillhörighet, innebär de förvisso en skillnad mellan två slag av ledamöter, nämligen de som tillhör en politisk grupp i den mening som avses i parlamentets interna arbetsordning och de som deltar i sammanträdena i egenskap av grupplösa ledamöter på de villkor som fastställts av parlamentets presidium. Denna åtskillnad är emellertid berättigad på grund av att de förra till skillnad från de senare uppfyller ett krav i arbetsordningen som följer av en strävan efter att uppnå legitima mål. Åtskillnaden kan följaktligen inte anses utgöra ett åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen.

( se punkterna 150-153 )

10. Det åligger parlamentet att kontrollera om situationen som följer av tillämpningen av de olika interna bestämmelser som avgör vilken ställning grupplösa ledamöter skall ha, i alla hänseenden är förenlig med likabehandlingsprincipen såsom den utvecklats i praxis. I detta avseende är det, om förverkligandet av de legitima mål som eftersträvas av parlamentet genom dess organisation i form av politiska grupper rättfärdigar att dessa grupper och de ledamöter som anslutit sig till grupperna åtnjuter vissa privilegier och får viss service i förhållande till grupplösa ledamöter, parlamentets uppgift att med hänsyn till de interna förfaranden som föreskrivs för detta ändamål, undersöka om skillnaderna i behandling mellan dessa två kategorier av ledamöter, som följer av nämnda bestämmelser, är helt nödvändiga och således objektivt rättfärdigade med hänsyn till dessa mål. I förevarande fall ankommer det på parlamentet att, inom ramen för sin behörighet, organisera sitt interna arbete och avhjälpa ojämlikheter som finns i nämnda bestämmelser och som inte uppfyller kravet på nödvändighet och som således skulle kunna anses vara diskriminerande vid gemenskapsdomstolens prövning av lagenligheten av rättsakter som parlamentet antagit med tillämpning av dessa bestämmelser.

( se punkt 157 )

11. Principen om skydd för berättigade förväntningar, som ingår bland gemenskapens grundläggande principer, förutsätter att den berörda gemenskapsinstitutionen genom att ge tydliga försäkringar har väckt grundade förhoppningar.

I detta avseende kan parlamentets tidigare underlåtenhet att invända mot anmälan om bildandet av politiska grupper som inte uppvisar samma särdrag som en grupp vars bildande nu har anmälts, inte anses som en tydlig försäkran som hos de ledamöter som anmält bildandet av denna grupp väckt grundade förhoppningar om att gruppen uppfyller kravet på politisk tillhörighet som föreskrivs i artikel 29.1 i parlamentets arbetsordning.

( se punkterna 183 och 184 )

12. Även om principen om demokrati utgör ett grundläggande element inom Europeiska unionen, hindrar den inte parlamentet från att vidta interna organisationsåtgärder i syfte att, såsom är fallet i fråga om bestämmelserna i artiklarna 29.1 och 30 i parlamentets arbetsordning som endast tillåter att grupper bildas på grund av politisk tillhörighet, på bästa sätt med hänsyn till sina egna särdrag fullgöra den institutionella roll och uppnå de mål som den har ålagts genom fördragen.

( se punkt 200 )

13. Det ankommer på parlamentet att, med beaktande av de interna förfaranden som föreskrivs för detta ändamål och, i förekommande fall, under gemenskapsdomstolens kontroll, kontrollera huruvida situationen för de grupplösa ledamöterna i den mening som avses i artikel 30 i parlamentets arbetsordning, vilka på grund av de olika bestämmelserna i parlamentets interna arbetsordning vid utövandet av sina uppdrag är uteslutna från en rad parlamentariska, ekonomiska, administrativa och materiella privilegier som de politiska grupperna har, i alla delar är förenlig med principen om demokrati. Denna princip tillåter inte att villkoren för utövandet av mandat som ledamöter fått på demokratisk väg påverkas av att ledamöterna inte tillhör någon politisk grupp, i en omfattning som överskrider vad som är nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas av parlamentet genom dess indelning i politiska grupper.

( se punkterna 201 och 202 )

14. Proportionalitetsprincipen kräver att gemenskapsinstitutionernas rättsakter inte går utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå det mål som eftersträvas, varvid gäller att man när det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan skall använda sig av den åtgärd som är minst betungande.

I detta avseende utgör bestämmelserna i artiklarna 29.1 och 30 i parlamentets arbetsordning, vilka endast medger att grupper bildas på grundval av politisk tillhörighet, interna organisationsåtgärder som inte går utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå det legitima mål som eftersträvas av parlamentet. Det är nämligen endast grupper som består av ledamöter med samma politiska tillhörighet i den mening som avses i artikel 29.1 i nämnda arbetsordning som gör det möjligt för parlamentet att, med beaktande av dess egna särdrag och de ramar inom vilka verksamheten bedrivs, fullgöra de institutionella uppgifter och uppnå de mål som föreskrivs i fördraget. Om ledamöter som anmält att de ämnar bilda en grupp i den mening som avses i artikel 29 i arbetsordningen inte har någon politisk tillhörighet sinsemellan har parlamentet inte något annat val än att förbjuda bildandet av gruppen och betrakta ledamöterna som grupplösa ledamöter såsom det föreskrivs i artikel 30 i arbetsordningen. I annat fall riskerar man att äventyra förverkligandet av de legitima mål som parlamentet åsyftar genom dess indelning i politiska grupper. Härav följer att bestämmelserna i artiklarna 29.1 och 30 i parlamentets arbetsordning inte kan anses utgöra åtgärder som, i strid med proportionalitetsprincipen, går utöver gränserna för vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas.

( se punkterna 215-217 )

15. Det ankommer på parlamentet att, med beaktande av det interna förfarande som föreskrivs för detta ändamål och, i förekommande fall, under gemenskapsdomstolens kontroll, kontrollera huruvida situationen för ledamöter som är grupplösa i den mening som avses i artikel 30 i parlamentets arbetsordning och som inte åtnjuter samma förmåner vid utövandet av sitt uppdrag som de ledamöter som är medlemmar av politiska grupper är förenlig med proportionalitetsprincipen. Detta sker genom att parlamentet, i fråga om var och en av de bestämmelser i parlamentets interna arbetsordning som berörs, kontrollerar om inte en mindre betungande lösning skulle kunna medge att de legitima mål som eftersträvas av parlamentet genom dess uppdelning i politiska grupper kan uppnås på ett lika ändamålsenligt sätt.

( se punkterna 218 och 219 )

16. Principen om föreningsfrihet, som garanteras genom artikel 11 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och som följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, hör till de grundläggande rättigheter som enligt domstolens fasta rättspraxis - som dessutom på nytt bekräftas i ingressen till Europeiska enhetsakten och i artikel 6.2 EU - skyddas genom gemenskapens rättsordning. Även om denna princip kan tillämpas på parlamentets interna organisation, skall det understrykas att den inte är absolut. Utövandet av föreningsrätten kan begränsas av legitima skäl så länge dessa begränsningar, med hänsyn till det eftersträvade målet, inte utgör ett orimligt och oacceptabelt ingripande som påverkar själva innehållet i dessa rättigheter.

I detta avseende hindrar inte principen om föreningsfrihet att parlamentet, inom ramen för sin interna organisationsbehörighet, gör ledamöters bildande av en grupp inom parlamentet beroende av ett villkor om politisk tillhörighet som föranleds av en strävan efter att uppnå legitima mål och förbjuder bildandet av en grupp som uppenbarligen inte uppfyller ett sådant krav. Sådana åtgärder, som föranleds av legitima skäl, påverkar inte de berörda ledamöternas rätt att sluta sig samman i grupper om de respekterar de villkor som föreskrivs för detta ändamål i arbetsordningen.

( se punkterna 231-233 )

17. Om det antas att den rättspraxis enligt vilken gemenskapsdomstolen, i syfte att säkerställa skyddet för grundläggande rättigheter, skall utgå från medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner är analogt tillämplig på de senares gemensamma parlamentariska traditioner, kan inte parlamentets rättsakt anses strida mot en parlamentarisk tradition som är gemensam för medlemsstaterna i den mån den förbjuder bildandet av grupper vars medlemmar förnekar all politisk tillhörighet sinsemellan.

Även om bildandet av tekniska eller blandade grupper tillåts i en eller annan nationell parlamentarisk församling, framgår det nämligen däremot inte att de nationella parlamenten, som liksom parlamentet gör bildandet av en grupp inom dem beroende av krav på politisk tillhörighet, skulle göra en annan tolkning än den som parlamentet gjort av en anmälan om bildandet av en grupp vars medlemmar förnekar all politisk tillhörighet sinsemellan. Det framgår inte heller att bildandet av en grupp vars medlemmar uttryckligen anger att gruppen inte har någon politisk karaktär skulle vara möjligt i majoriteten av medlemsstaternas parlament.

( se punkterna 240-242 )

18. Enligt artikel 180.5 och 180.6 i parlamentets arbetsordning skall de tolkningar som antas av parlamentet fogas till berörda artiklar tillsammans med beslut om hur arbetsordningen skall tillämpas, och dessa förklarande kommentarer skall utgöra prejudikat framför allt för tillämpningen av de berörda artiklarna. I motsats till artikel 181.3 i nämnda arbetsordning, som rör en eventuell ändring av arbetsordningen och enligt vilken en sådan ändring inte träder i kraft förrän den första dagen under den session som följer på dess antagande, förutsätter inte ovannämnda bestämmelser i artikel 180 i arbetsordningen att någon tidsfrist eller någon formföreskrift iakttas för att tolkningen av en bestämmelse i arbetsordningen som antagits av parlamentet skall tillämpas i ett enskilt fall.

Tolkningen som parlamentet gör av en bestämmelse i dess arbetsordning klargör och preciserar innebörden och räckvidden av denna bestämmelse, såsom den skall eller skulle ha tolkats och tillämpats från och med sitt ikraftträdande. Härav följer att en bestämmelse som tolkas på detta sätt kan tillämpas på situationer som uppkommit före antagandet av tolkningsbeslutet.

( se punkterna 251 och 252 )

19. Punkt XV.8 i bilaga VI till parlamentets arbetsordning samt artikel 180.1 och 180.3 i denna skall tolkas så att de ger utskottet för konstitutionella frågor behörighet att när ett fall har anhängiggjorts vid detta föreslå sin tolkning av arbetsordningen för parlamentet i förhållande till det problematiska fall som berättigat ett sådant anhängiggörande.

( se punkt 259 )

20. Maktmissbruk, av vilket åsidosättande av handläggningsregler endast är en variant, föreligger endast om det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter kan antas att rättsakten har antagits uteslutande, eller åtminstone huvudsakligen, för att uppnå andra mål än dem som angetts.

( se punkt 276 )