Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 61998TJ0051

    Sammanfattning av domen

    FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (femte avdelningen)

    den 26 oktober 1999

    Mål T-51/98

    Ann Ruth Burnii och Alberto Noriega Guerra

    mot

    Europeiska gemenskapernas kommission

    ”Tjänstemän — Arbetsförhållanden — Mammaledighet — Uppdelning mellan föräldrarna”

    Fullständig text på franska   II-1059

    Saken:

    Talan som avser en begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 24 februari 1998 om avslag på sökandenas begäran om att en del av den mammaledighet som föreskrivs i artikel 58 i tjänsteföreskrifterna skall delas upp mellan föräldrarna så att båda kan utöva sin tjänst på halvtid under motsvarande tid.

    Avgörande:

    Talan ogillas. Vardera part skall bära sin rättegångskostnad.

    Sammanfattning

    1. Tjänstemän – Mammaledighet – Form för beviljande – Uppdelning mellan föräldrarna – Otillåtet – Åsidosättande av principen om likabehandling av kvinnor och män – Föreligger inte

      (Tjänsteföreskrifterna, artikel 58)

    2. Tjänstemän – Mammaledighet – Varaktighet – Icke bindande karaktär – Villkor – Inlämnande av läkarintyg

      (Tjänsteföreskrifterna, artikel 58)

    1.  I artikel 58 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs möjlighet till ledighet endast för kvinnor.

      Med andra ord kan denna ledighet inte delas upp mellan de två föräldrarna. En sådan tolkning strider inte mot principen om lika behandling av kvinnor och män. Den mammaledighet som föreskrivs i artikel 58 i tjänsteföreskrifterna är nämligen avsedd att möta två typer av behov som är specifika för kvinnor. Dessa behov består dels av skydd för moderns biologiska tillstånd under och efter graviditeten till dess att hon såväl fysiologiskt som psykologiskt har återhämtat sig efter nedkomsten. Dels består de av ett skydd för den särskilda relation mellan moder och barn under den tid som följer efter graviditeten och nedkomsten, för att förhindra att den störs genom den ökade belastning som ett samtidigt utövande av en yrkesverksamhet innebär. Artikel 58 i tjänsteföreskrifterna är således avsedd att främja lika behandling av kvinnor och män.

      (se punkterna 48-50)

      Hänvisning till domstolen den 12 juli 1984, 184/83, Hofmann, REG 1984, s. 3047; domstolen den 5 maj 1994, C-421/92, Habermann-Beltermann, REG 1994, s. I-1657, punkt 21; domstolen den 14 juli 1994, C-32/93, Webb, REG 1994, s. I-3567, punkt 20; domstolen den 30 april 1998, C-136/95, Thibault, REG 1998, s. I-2011, punkt 25; domstolen den 30 juni 1998, C-394/96, Brown, REG 1998, s. I-4185, punkt 17; domstolen den 27 oktober 1998, C-411/96, Boyle m.fl., REG 1998, s. I-6401, punkt 41

    2.  Artikel 58 i tjänsteföreskrifterna skall tolkas på så sätt att den är avsedd att garantera gravida kvinnor en rätt till ledighet utan att för den skull innebära en skyldighet för dem. Följaktligen ålägger den inte modern att avstå från all yrkesverksamhet under sexton veckor, utan medger att hon återupptar arbetet innan denna tid har förflutit under förutsättning att hon, med hänsyn till syftet med denna bestämmelse, lämnar in ett läkarintyg som visar att hon har återhämtat sig.

      (se punkt 59)

    Top